Coop Norden 2005

En kort verksamhetsbeskrivning
samt årsredovisning
Innehåll
Verksamhetsbeskrivning
2005 i korthet 1
Vd ord 2
Verksamhet och
organisation 3
Butikskedjor 4
Varuförsörjning/EVM 5
Marknadsbeskrivning 6
Ekonomi i korthet 7
Etik och ekologi i korthet 8
Socialt i korthet 9
Detta är Coop Norden
Coop Norden bedriver detaljhandel i Danmark, Norge och
Sverige i 16 olika kedjekoncept. Tillsammans med de brugs­
foreninger/samvirkelag/konsumentföreningar som också
driver detaljhandel har Coop Norden över 5,6 miljoner
medlemmar och 11 miljoner kunder.
Coop Norden bygger på kooperativa värden och principer.
Till­sammans ska de nordiska konsumentkooperationerna
skapa värden för medlemmar, andra kunder och medarbe­
tare. Coop Norden är ett svenskt aktiebolag med säte
i Stockholm.

Årsredovisning
Förvaltningsberättelse 10
Koncernens resultaträkningar 14
Koncernens balansräkningar 15
Förändringar i koncernens

Vision
eget kapital 16
Kassaflödesanalyser
för koncernen 18
Moderbolagets En bättre och tryggare vardag genom lönsamma, medlems­
resultaträkningar 19
ägda butiker.
Moderbolagets
balansräkningar 20
Förändringar i moderbolagets
eget kapital 22
Kassaflödesanalyser
för moderbolaget
Noter
23
24
Affärsidé
Revisionsberättelse 64 Vi ska med motiverade och engagerade medarbetare
Definitioner 65 erbjuda medlemmar och kunder ett brett sortiment varor
Styrelsens ordförande så att effektivitet, pris, kvalitet, service och omtanke
har ordet 66
gör vårt erbjudande konkurrenskraftigt.
Om styrelsen 67
Styrelse 68
Koncernledning 69

Läs mer
Per den 31 december 2005 motsva­ Läs gärna vår fördjupade verksamhetsbeskrivning på
rade 1 SEK 1,25 DKK och 1,17 NOK www.coopnorden.com
2005 i korthet
Under 2005 återinfördes operativa ledningsgrupper i Ekologi och omtanke är fortfarande viktiga områden
Sverige och Danmark, och Coop Norden är därmed på i Coop Norden. Under 2006 skapar Coop Norden ett
väg att finna den nödvändiga balansen mellan centra­ tredje gemensamt varumärke inom food med namnet
lisering och nationell närhet till marknad och leveran­ Coop Änglamark.
törer. Detta ger nya möjligheter för vidareutvecklingen
Lågpriskedjan Fakta i Danmark öppnade ytterligare 33
av Coop Norden samt dotterbolagen Coop Danmark,
butiker. Stora förbättringar har skapats i SuperBrugsen
Coop Norge och Coop Sverige.
och Kvickly. Irma redovisar sitt bästa resultat någonsin.
Stora effektiviseringar har genomförts både i Coop
2005 inledde Coop Sverige sin offensiva satsning på att
Sverige och i Coop Danmark under året. Ett stort pro­
etablera nya butiker och stormarknader. Coop Sverige
jekt för ytterligare ökad effektivisering, ”Coop Norden
letar nya attraktiva lägen för samtliga koncept, men i
2007” har under det andra halvåret 2005 startat en
första hand är det inom storbutikskedjan Coop Extra
mängd aktiviteter för att åstadkomma bättre lönsamhet
och stormarknadskedjan Coop Forum som de nya eta­
inom de olika koncepten.
bleringarna ska ske.
Rörelsens intäkter ökade med 3,4 (0,5) procent jäm­
Coop i Norge stärkte under fjolåret sin ställning ytterli­
fört med 2004 till 89 491 (86 525) MSEK. Störst var
gare på den norska dagligvarumarknaden. Framgång­
ökningen i Norge. Den kooperativa detaljhandeln i 
arna kan framförallt hänföras till fortsatt goda effekter
Norge förbättrade sin position ytterligare 2005. Totalt
av det nordiska inköpssamarbetet, interna kostnads­
sett var butiksförsäljningen i Coop Danmark oföränd­
effektiviseringar samt en offensiv marknadsbearbetning.
rad. I Sverige var butiksförsäljningen lägre jämfört med
föregående år, vilket medförde en reducerad marknads­ Coop i Norge passerade för första gången en miljon
andel. medlemmar.

Ekonomiska nyckeltal 2005 2004 2003 2)

Rörelsens intäkter, MSEK 89 4911) 86 525 86 054
Rörelseresultat exklusive engångsposter, MSEK 11 205 713
Rörelseresultat, MSEK 1 325 175 457
Resultat efter finansiella poster, MSEK 1 274 –228 22
Resultat efter skatt, MSEK 1 113 –423 29
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 5 563 4 235 3 818
Riskbärande kapital, MSEK 5 589 4 247 4 718
Operativt kapital, MSEK 5 488 8 830 8 168
Nettofordran/skuld, MSEK 102 –4 617 –3 451
Rörelsekapital, MSEK –217 –770 –2 636
Nettoinvesteringar inkl förvärv, MSEK –3 474 594 475
Avkastning på operativt kapital, % 18,5 2,11 4,71
Soliditet, % 27,3 20,1 20,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr –0,02 1,09 0,73
Räntetäckningsgrad, ggr 11,72 3,69 3,61
Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK 1 271 –401 2 905
Antal butiker Coop Norden 1 091 1 081 1 074

1) Rörelsens intäkter är reducerade med en reavinst om 2 167 MSEK från avvecklad verksamhet
2) Ej omräknad enligt IFRS. IFRS se Byte av redovisningsprincip sid 13.
 Verksamhetsbeskrivning 2005 / Vd ord

Min tro på Coop Norden har förstärkts

Det resultat vi levererade för året är långt ifrån
tillfredsställande, men vi kan tydligt se att effek-
terna av samarbetet inom Coop Norden är goda
och bidrar till en positiv utveckling som sprider sig
i koncernen.

I Coop Norge kom vändningen först och där är utvecklingen

fortsatt positiv. Coop Danmark gör ett mycket bra resultat
2005. Därmed har två av koncernens tre dotterbolag nu,
genom den nordiska samverkan och ett gott arbete på den
egna marknaden, skapat både kundnytta och lönsamhet.
Våren 2005 återinförde vi de nationella dotterbolagen och
vi är på väg mot att finna en nödvändig balans mellan centra­
lisering och nationell närhet till marknad och leverantörer.
Det ger nya möjligheter för vidareutvecklingen av Coop
Norden samt dotterbolagen Coop Danmark, Coop Norge
och Coop Sverige.

2006 kommer ändå att bli ett omställningens år. Det gäller
naturligtvis främst i Coop Sverige, där vändningen ännu
återstår. I alla tre dotterbolagen handlar det om att förenkla,
tydliggöra och effektivisera, samtidigt som det är viktigt att
inte rasera sådant som redan idag fungerar väl. Förändringar
i Sverige kommer också att påverka Danmark och Norge, det
gäller framförallt inom varuförsörjningen.
Tidigt i höstas startade det stora omställningsprojektet
”Coop Norden 2007”. Det är ett samlande namn för många
genomgripande och strategiska insatser på både kort och lång
sikt. I vissa fall har det handlat om omedelbara aktiviteter ­
t.ex. i den svenska Coop Forum-kedjan och inom den
svenska varuförsörjningen. Ett förbättrat resultat mot slutet
av året och de första månaderna 2006 visar att åtgärderna
haft effekt.
Inom ramen för ”Coop Norden 2007” får vi också bra
långsiktiga effekter i form av t.ex. mer samverkan. Vi överför
kompetens och lär av varandra. Coop Norden blir ett enda
företag med flera delar.
Det är långa ledtider när det handlar om att vända en
utveckling i vår bransch – att etablera nytt, ställa om och nå
en marknad tar tid. Omställningen kräver stora insatser och
uthållighet av alla.
Få branscher är så medarbetarintensiva och så beroende av
sina anställda som dagligvaruhandeln. Coops medarbetare är
lojala och kunniga, men vi måste alla bli ännu bättre på att
leverera det som våra kunder, medlemmar och ägare kräver
av oss.
Det är ytterst kunderna som bestämmer om de vill handla
hos oss och konkurrensen är stenhård. Coop konkurrerar
med produkter, priser och lägen samt med ett kraftfullt och
kompetent lokalt affärsmannaskap där butikschefen tillsam­
mans med sina medarbetare skapar det avgörande kund­
mötet.
Under 2005 har min redan starka övertygelse om det nord­
iska samarbetets möjligheter förstärkts och med fokus på
genomförande är jag övertygad om att vi kommer att kunna
möta både kundernas, medlemmarnas och ägarnas förvänt­
ningar under de närmaste åren.
Februari 2006

Svein E. Skorstad
Vd och koncernchef
 Verksamhetsbeskrivning 2005 / Verksamhet och organisation

Coop täcker hela Norden

Coop har, tillsammans med föreningarna, mer än
2000 butiker på landsorten och i storstäderna i
Danmark, Norge och Sverige och möter mer än
11 miljoner kunder varje dag.
Samarbetet med kooperationen i Finland ger totalt 15 miljo­
ner kunder i hela Norden. Coop Norden är med sina cirka
25 000 medarbetare Nordens största detaljhandelsföretag ­
och 2005 var omsättningen 89,5 miljarder svenska kronor.
Coop Norden återinförde förra året operativa nationella
ledningar i Danmark och Sverige. Målet är att skapa en
bättre balans i det nordiska samarbetet och fokusera starkare
på ländernas marknader och driften av kedjorna.
Coop Norden 2007 – ett tvärnationellt projekt
Förra året startade också det stora tvärnationella projektet
”Coop Norden 2007”. Förmågan att samarbeta över grän­
serna och utnyttja den gemensamma styrkan inom Coop är
nyckeln till en fortsatt positiv utveckling. Medarbetare från
Danmark, Norge och Sverige har knutits till projektet, som
är ett långsiktigt program för att utveckla och förbättra den
framtida lönsamheten.
”Coop Norden 2007” utnyttjar i hög grad den erfarenhet
och kunskap som finns hos medarbetarna i alla tre länderna.
Samarbetet stärker Coops gemensamma identitet och skapar
optimala förutsättningar för bolagets verksamhet.
Det är första gången Coop Norden gör en total översyn av
verksamheten efter att organisationen startade sin verksam­
het på allvar för fem år sedan. ”Coop Norden 2007” arbetar
utifrån ett helhetsperspektiv på de verksamheterna och arbe­
tar med möjligheter till både kostnadsminskningar och
intäktsökningar. Helhetssynen krävs för att garantera en
långsiktigt hållbar framtid för kedjorna och verksamheterna i
de olika länderna och därigenom en trygg framtid för hela
Coop Norden.
Vårt gemensamma nordiska masterbrand
Under 2005 utvecklades en gemensam masterbrandstrategi
för Coop Norden. Coops masterbrand ska tydliggöra vad
Coop står för och vart vi är på väg samt bidra till att skapa en
vi-känsla inom Coop Norden. Coop strävar efter att skapa en
starkare marknadsposition i Norden genom tydligare profile­
ring och effektivare kommunikation.

En styrka hos Coop Norden är att vi har olika butiker som
uppfyller olika kundbehov. Men samtidigt ska alla varumär­
ken, från butiker till egna produkter under Coops varu­
märke, kunna förmedla vad Coop står för. Våra kunder ska
veta att de gjort ett bra val. Ekonomi och kvalitet ska förenas
med en tydlig omtanke om våra kunder.

Organisation
FDB Coop NKL KF

Coop Norden

Coop Danmark Coop Sverige Coop Norge

Kvickly xtra Dagli'Brugsen Coop Forum Coop Konsum Coop Marked Coop Prix
Kvickly SuperBrugsen Coop Nära Coop Extra Coop Mega Coop Obs! Bygg
LokalBrugsen Irma Coop Obs!
Fakta

Förutom ovanstående finns bakomliggande led, till exempel varuförsörjning, affärsstödsfunktioner och stabsfunktioner.
 Verksamhetsbeskrivning 2005 / Butikskedjor
Butikskedjor
Butikskedjor Coop Danmark
Kvickly
Kvickly erbjuder kunderna ett brett och varie­
rat kvalitetssortiment till attraktiva priser:
• bassortiment inom food och nonfood med
ständigt låga priser.
• brett och säsongsanpassat sortiment med
färskvaror och vissa torrvaror.
Antal varuhus: 56 (+14 ägda av brugsforeninger)
Kvickly xtra
Kvickly xtra erbjuder kunderna ett brett och
varierat kvalitetssortiment till attraktiva priser:
• bassortiment inom food och nonfood med
ständigt låga priser.
• brett och säsongsanpassat sortiment med
färskvaror och utvalda torrvaror.
Kvickly xtra har dessutom kompetens på
utvalda nonfoodkategorier.
Antal varuhus: 14
 utbud av livsmedel och fokus på färskvaror,
Fakta
Fakta har ett fast sortiment som omfattar
ca 1 350 produkter. Profilområdena är frukt
och grönsaker, färskvaror och vin. Dessutom
saluför Fakta varje vecka Her og Nu-varor, dvs.
aktivitetsvaror, ofta inom nonfood. Utöver pri­
set fokuserar Fakta på hög kvalitet och snabb
service.
Antal butiker: 325
Butikskedjor i Coop Norge
Coop Marked
Norges största närbutikskedja med fokus på
personlig service och lokal anpassning. Sor­
timentet täcker behovet av dagligvaror och
utvalda produkter inom nonfood.
Antal butiker: 393
Coop Prix
Lågprisbutiker över hela Norge med alla tänk­
bara dagligvaror till låga priser hela året.
Antal butiker: 309
Dagli’Brugsen
Dagli´Brugsen är lokala närbutiker, med bredd,
tradition, kvalitet, trygghet och ständigt färska
varor. Personlig service och öppet alla dagar
i veckan.
Antal butiker: 115 (+227 ägda av brugsfore­
ninger).
LokalBrugsen
LokalBrugsen är lokala när­butiker, med bredd,
tradition, kvalitet, trygghet och ständigt färska
varor. Personlig service och öppet alla dagar
i veckan.
Antal butiker: 20 (+39 ägda av brugsforeninger)
+ 6 Brugsen.
SuperBrugsen
Danmarks största snabbköpskedja med brett
bra kundservice och säsongsanpassat varusor­
timent.
Antal butiker: 124 (+144 ägda av brugsforeninger).
Irma
Snabbköp, minimarkets och närbutiker, pri­
märt i Storköpenhamn. Dagligvaror med hög
kvalitet, bra service och spännande butiker.
Har ett brett sortiment och stor marknadsan­
del på området ekologiska produkter.
Antal butiker: 70
Coop Mega
Norges största supermarknadskedja, Coop
Mega, är livsmedelsbutiken som har specialise­
rat sig på goda råd om kost och recept.
Antal butiker: 157
Coop Obs!
Coop Obs! är Norges enda landsomfattande
stormarknadskedja med alltifrån dagligvaror till
kläder och sportartiklar.
Antal butiker: 24
Butikskedjor Coop Sverige
Coop Nära
Lättillgängliga närbutiker som med kunnig och
engagerad personal sparar tid åt kunden. Kon­
ceptet lanserades under 2004.
Antal butiker: 107 (+6 DDF=Detaljhandels­
drivande föreningar)
Coop Forum
Coop Forum – Sveriges största stormark­
nadskedja erbjuder det bredaste sortimentet
av dagligvaror, nonfood samt bygg- och träd­
gårdsartiklar.
Antal butiker: 42 (+16 DDF)
Coop Konsum
Sveriges största integrerade dagligvarukedja.
Kedjan har ett av Europas bredaste utbud av
ekologiska produkter och ledstjärnan i företa­
get är matmästeri och ekologi.
Antal butiker: 189 (+350 DDF)
Coop Extra
Storbutiker som med kunniga och engagerade
medarbetare ska särskilja sig genom priserna
och kundbemötandet. Kedjan lanserades 2004
och ska växa kraftigt under de närmaste åren.
Antal butiker: 23 (+6 DDF)
Coop Obs! Bygg
Coop Obs! Bygg är Norges första och hittills
enda aktör på gör-det-själv-marknaden med
ett renodlat konsumentkoncept, stora ratio­
nella butiker och fasta låga priser.
Antal butiker: 16
Det är samvirkelagen som äger och driver
­butikerna, Coop Norge äger koncepten.

Inköp till hela Norden
Stora gemensamma inköp ger lägre pris
En viktig fördel med Coop Nordens tvärnationella samarbete
är möjligheten att köpa in varor till en gemensam nordisk
marknad. Det garanterar kvalitetsvaror till fördelaktigt pris
för mer än 11 miljoner kunder. Inköpsfunktionerna är upp­
delade på områdena Food, Nonfood samt Bygg och Träd­
gård.
Coop Norden Food sköter inköpen på livsmedelsområdet.
Organisationen ska under 2006 ha fokus på att stärka den
lokala marknadsnärvaron. I framtiden ska verksamheten
inom Coop Norden Food ha en central nordisk enhet som
ansvarar för att realisera stordriftsfördelarna genom gemen­
samma nordiska leverantörsavtal samt för utvecklingen av de
egna varumärkena (EVM) och varusäkring. De nationella
dotterbolagen kommer dock även fortsättningsvis att ansvara
för hur de gemensamma avtalen ska utnyttjas inom respek­
tive land.
Coop Norden Nonfood ansvarar för inköp av produkter
utanför livsmedelsområdet, dvs. allt från dvd-spelare till
­c yklar och kläder. Organisationen befinner sig just nu i en
förändringsprocess som innebär att Nonfood får bolagsstatus
och blir en självständig resultatenhet. Den nya driftmodellen
betyder att Coop Norden Nonfood blir ett renodlat sorti­
ments- och inköpsbolag samt att vissa arbetsuppgifter
­kommer att överföras från Nonfood till kedjorna. En
mottagar­organisation enligt den norska modellen kommer
att utvecklas inom de nationella bolagen i Danmark och Sverige.
Bygg & Trädgård levererar till alla kedjekoncepten, men
är störst i Norge och Sverige, där Coop har egna gör-det-
själv-varuhus. Från och med 2006 blir svenska Coop Forum
Bygg & Trädgård en självständig kedja. Förra året introduce­
rade Coop Bygg & Trädgård en serie högkvalitativa hand­
verktyg, under varumärket Kellen. Verktygsserien har fem års
garanti och en prissättning som konkurrerar med välkända
varumärken.
Egna varumärken
Coop Norden Food har hittills lanserat två gemensamma
nordiska varumärken, Coop och X-tra. Coop marknadsför
högkvalitativa dagligvaror med lägre pris än andra ledande
varumärken. X-tra är Coop Nordens lågprissortiment. Under
2005 lanserades cirka 750 nya produkter under egna varu­
märken, fördelade på Danmark, Sverige och Norge. Det är
mer än två nya produkter per dag! Ekologi och omsorg är ett
Verksamhetsbeskrivning 2005 / Varuförsörjning/EVM
område som Coop Norden var först med att utveckla och
som vi även fortsättningsvis kommer att fokusera starkt på.
Det svenska ekologiska varumärket Änglamark blir under
2006 Coop Nordens tredje gemensamma varumärke inom
Food, under namnet Coop Änglamark.
Vår nordiska inköpsstyrka gör det möjligt att erbjuda kon­
sumenterna lägre priser utan att kompromissa med kvaliteten.
Coop Norden Varusäkring garanterar hög kvalitet i hela
utvecklingsfasen.
Mot årsslutet 2005 hade 55 procent av varorna under de
ursprungliga nationella märkena konverterats till gemen­
samma nordiska märken. Den processen kommer att öka i
tempo under 2006.
Inom Coop Norden Nonfood fortsatte det målmedvetna
arbetet med att sammanföra och vidareutveckla Coops nord­
iska varumärken under 2005. Målet är att matcha de kända

varumärkenas kvalitet och design till lägre pris.
På textilsidan har utvecklingen varit stark. Tre gemen­
samma nordiska varumärken med en tydlig profil har ersatt
en lång rad olika märken. De nya varumärkena är Friends-
serien med barnkläder och två helt nya märken med kläder,
skor och tillbehör för barn och ungdomar: Units för vardags­
garderoben och NowOn för modekläder.
Alla cykeltillbehör har samlats under varumärket Cycle­
track och sortimentet innehåller redan 199 produkter. I Sve­
rige och Norge är Cycletrack också varumärket för cyklar. På
den danska marknaden behölls det tidigare märket Mustang,
eftersom det har mycket hög kundlojalitet och lång tradition.
Nya produkter, som uppfyller nya behov hos konsumenterna,
lanseras ständigt under de befintliga nordiska varumärkena.
Det gäller området heminredning och i synnerhet elektriska
hushållsprodukter, där Hugin har breddat sitt sortiment
kraftigt.
Coops produktkrav om konsumenttrygghet och etik är en
integrerad del av inköpsfunktionen. Vi kräver att våra leve­
rantörer tar hänsyn till miljön och garanterar bra arbetsvill­
kor inom produktionen.
Läs mer om våra egna varumärken på
www.coop.se
 Verksamhetsbeskrivning 2005 / Marknadsbeskrivning
Marknadsbeskrivning
Danmark
Dagligvarumarknaden fortsätter att präglas
av massiv expansion inom lågprissektorn.
Varje år startas omkring 100 nya lågprisbu­
tiker och sektorns marknadsandel, som nu
har nått ca 28,6 procent, fortsätter att öka.
Lidl öppnade sina första butiker i september
2005 och kedjan förväntas öppna en rad nya
butiker de närmaste åren. Det ger ändrade
förutsättningar för lågprissektorn och sätter
ytterligare prispress på hela dagligvarumark­
naden. Priset står i centrum och flera kedjor
har infört lågprisprogram för att möta kon­
kurrensen från lågprisbutikerna.
Kvalitetsinriktade supermarkets som Irma
har valt en annan strategi och erbjuder istället
ett alternativ till lågprisbutikerna. Man satsar
bl.a. på partnerskap med små livsmedelspro­
ducenter som levererar unika kvalitetsproduk­
ter som kunderna är villiga att betala mer för.
Dansk Supermarked driver på tillväxten
 inom varuhus- och stormarknadssegmenten
och har nu en total marknadsandel på ca
29,9 procent.
Coop Danmarks marknadsandel har
genom en medveten strategi med minskad
marknadsföring och fokus på lönsammare
försäljning minskat under 2005.
Handelssektorn konsoliderades ytterligare
under 2005 genom Dagrofas förvärv av
snabbköpskedjan Dreisler.
Under 2005 infördes en ny ”lukkelov”, en
lag om butikernas öppethållande, som tillåter
butikerna att hålla öppet 20 söndagar om
året mot tidigare 12. Det driver försäljningen
från närbutikerna till varuhusen.
Konsumentkooperationens
marknadsandel av dagligvaror
i Danmark
36,3%
Position
Konsumentkooperationen har en mark­
nadsandel på 36,3 procent genom kedjorna
Kvickly, Kvickly xtra, SuperBrugsen, Dagli/
LokalBrugsen, Irma och Fakta.
De tre största grupperna, Coop, Dansk
Supermarked och Supergros (Dagrofa), står
för ca 86,8 procent av omsättningen inom
dagligvarusektorn.
Norge
Lågprissegmentet fortsätter att dominera
i Norge och ”mer för pengarna” är den
viktigaste drivkraften. Nu finns det 44 hard
discountbutiker (Lidl) på marknaden med
stenhårt fokus på lågpriser och expansionen
fortsätter. Trots detta har Norge den högsta
prisnivån i Europa.
Utöver tillväxten inom lågprissegmentet
är den norska trenden butiksetablering inom
segmentet storbutiker/stormarknader. Ica pla­
nerar exempelvis att öppna 35–40 Ica Maxi-
butiker, Norgesgruppen satsar inom storbu­
tikssegmentet med Ultra, Rema eta­blerar en
storbutik och Smart Club expanderar med
både stormarknader och storbutiker.
Coop Norge kontrar med att öppna fler
Coop Obs! och utveckla en ny storbutiksked­
ja. Storbutiker med fokus på låga priser håller
därmed på att ta en allt större marknadsandel
samtidigt som många småbutiker tvingas
lägga ner.
Alla aktörer i Norge satsar på EVM, egna
varumärken, för att skapa ett prisalibi på
marknaden. Resultatet har blivit en ökning av
EVM-andelen under 2005 med 1,1 procent­
enheter, till en volym på 19,1 procent. Den är
ändå bland det lägsta i Europa.
Siffror från ACNielsen visar att produkter
för sund kosthållning, viktminskning och aktiv
livsstil ökar mest i dagligvarubutikerna.
Konsumentkooperationens
marknadsandel av dagligvaror
i Norge
24,5%
Position
Konsumentkooperationen i Norge hade
under 2005 en uppskattad marknadsandel på
24,5 procent. Alla kedjor – Coop Mega, Coop
Prix, Coop Obs! och Coop Marked – har
starka positioner i Norge. De fyra största
aktörerna i Norge – NorgesGruppen, Coop,
Ica Norge och Rema 1000 – har tillsammans
över 98 procent av marknaden i Norge.
Sverige
I fasta priser ökade detaljhandeln med totalt
6,9 procent under 2005. Priset på dagligvaror
sjönk med 0,5 procent. Sällanköpspriserna
sjönk med nästan 2,5 procent.
Inom dagligvaruhandeln fortsätter hard
discountbutiker (låga priser på ett mycket
begränsat sortiment av i stort sett enbart
egna eller okända varumärken) att ta ökad
försäljning. Marknadsandelen beräknas ha
fördubblats för dessa butiker under året.
Den snabba ökningen förklaras främst av ett
offensivt etableringsprogram.
En annan tydlig tendens är framgångar för
stora dagligvarubutiker och stormarknader.
Dessa butiker är det naturliga inköpsstället
för konsumenter som vill handla rationellt.
Generellt kan konstateras att tydlighet i
profil är en förutsättning för att framgångs­
rikt kunna konkurrera. Konsumenterna väljer
inköpsställe beroende på vilken köpsituation
man befinner sig i, samtidigt som lågpristren­
den blir allt tydligare.
Den negativa försäljningstrenden för
ko­operationen fortsatte under förra året.
Coop Sverige beräknas ha förlorat cirka 1
procentenhet av dagligvarumarknaden under
året, även DDF hade ett försäljningsbortfall.
Ica har under förra året haft en bättre
försäljningsutveckling än marknaden totalt.
Främst för Ica Maxi och Icas storbutiker Kvan­
tum. Däremot har Ica försäljnings­problem
med de traditionella supermarknaderna samt
Ica Nära.
Konsumentkooperationens
marknadsandel av dagligvaror
i Sverige
22%
Position
Enligt det traditionella beräkningssättet har
konsumentkooperationen 16,2 procent av
dagligvarumarknaden. Ica 35,7 procent och
Axfood 13,3 procent. Ica ökar sin andel,
­kooperationen och Axfood förlorar.
Likt Danmark och Norge tillämpas i dia­
grammet en snävare definition av totalmark­
naden där t.ex. kiosk- torg- och ambulerande
handel inte ingår.
 Verksamhetsbeskrivning 2005 / Ekonomi i korthet

Ekonomi i korthet
Verksamhetsåret 2005 var det fjärde kalenderåret
med gemensam drift i Coop Norden-koncernen.
Ett projekt för ytterligare ökad effektivisering (Coop Norden
2007) har under det andra halvåret av 2005 satt igång en
mängd aktiviteter för att åstadkomma ökad lönsamhet inom
de olika marknadskoncepten.
Rörelsens intäkter ökade med 3,4 (0,5) % jämfört med
2004 till 89 491 (86 525) MSEK. Starkast var ökningen i
försäljning till samvirkelagen i Norge.
Koncernens resultat efter finansiella poster var 1 274
(–228) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 1 325 (175)
MSEK. Resultatet för år 2005 är belastat med kostnader av
struktur och engångskaraktär om 855 (30) MSEK samt för­
bättrat med vinster från fastighetsförsäljningen och verksam­
hetsförsäljning om totalt 2 227 (46) MSEK.
Coop Danmark visade en resultatökning jämfört med
2004. Rörelseresultatet före strukturkostnader ökade till
312 (149) MDKK. Irma redovisar sitt bästa resultat någonsin.
En utökning av antalet butiker har skett i Fakta med 33 nya
butiker och Irma med 2 nya butiker.
Coop Norges resultat utvecklades bra i både handels- och
industriverksamheten. Rörelseresultatet före strukturkost­
nader, 213 (214) MNOK, är nästan oförändrat jämfört med
föregående år. Samtliga butikskedjor, som drivs av samvirke­
lagen, visade försäljningsökningar jämfört med fjolåret.
Coop Sveriges rörelseresultat före strukturkostnader och
engångsintäkter minskade till –513 (–119) MSEK, vilket
jämfört med föregående år till stor del förklaras av både
minskad försäljning och genomförda prissänkningar. Ett
antal supermarkets har lagts ned under 2005 och det bidrar
också till omsättningsminskningen. I början på juli invigdes
den enskilt största butiksinvesteringen under året, Coop Forum
i Sisjön utanför Göteborg.


500

375

250 1500
500
125 1250
500
375
0 1000
375
Koncernens resultat
250
efter finansnetto
750
Rörelseresultat före strukturkostnader per geografisk marknad
250
500 125 500
125
375 0 250
0
Danmark, MDKK 250 Norge, MNOK Sverige, MSEK Koncernen, MSEK 0
500 125 500 500 1 500

0 1 274*
375 375 375 1 250
312
275
214 213 225
250 250 250 1 000
500 177
149
125 125 125
375 750
312
275
0 500
250
149
–125 250
125 –119
22
2003 2004 2005 2005 2004 2003 –250 0

–375 250
–228

–500
2003 2004 2005 2005
*inklusive en reavinst2004 2003 SEK
på 2,2 miljarder
–513
 Verksamhetsbeskrivning 2005 / Etik och ekologi i korthet

Etik och ekologi i korthet

Coop Norden har sedan slutet av 2004 gemen-
samma policies för miljö, hälsa och produktsäker-
het respektive etisk handel. Dessa ger en gemen-
sam grund för vårt arbete, såväl i butikerna som
för inköp.
Försäljningen av ekologiska produkter ökade i Danmark och
tog ett stort steg framåt i Norge. I Sverige minskade den
totala butiksförsäljningen men trots det visar försäljningen av
ekologiska varor en liten ökning. Framförallt är det försälj­
ningen av ekologiska färskvaror som ökar: mejerivaror, frukt,
grönt och kött.
Antalet ekologiska artiklar har också ökat i alla tre län­
derna. I Sverige från 1 228 artiklar till 1 254 artiklar, i
­Danmark från 1 289 artiklar till 1 388 artiklar och i Norge
från 353 till 408.
Etik
En uppförandekod baserad på FNs och ILOs konventioner togs
fram under året. Den biläggs alla samhandelskontrakt som
undertecknas av våra leverantörer, oavsett var i världen de verkar.
Uppförandekoden som leverantörerna måste följa ställer
krav på bland annat arbetsvillkor, löner och arbetsmiljö.
Under året har kritik riktats mot arbetsförhållandena hos
Coops kinesiska leverantörer av leksaker efter en rapport från
Swedwatch. För att följa upp kritiken besökte Coop Norden,
tillsammans med representanter för Coops inköpspartner,
Intercoop och utomstående revisorer de utpekade fabrikerna.
Uppföljningen ledde till ålägganden om förbättringar till
företagen.
Läs mer om Coop Nordens arbete på
www.coopnorden.com

Förändring Förändring Förändring

Ekologiskt Danmark* från 2004 Norge från 2004 Sverige från 2004

Total försäljning av
miljömärkta/ekologiska livsmedel 54 400 ton 2% 5 888 ton 31% 543 688 SEK 2,9%
Antal miljömärkta/ekologiska
livsmedelsprodukter 1 388 7% 408 16% 1 254 2%
Försäljningsandel av miljömärkta
kemtekniska produkter i % av total
försäljning i kemtekniska produkter 21 41 59  
Antal miljömärkta kemtekniska produkter 59   49   383  
Försäljningsandel av miljömärkta
hygienprodukter i % av total
försäljning hygienprodukter 9 22 26  
Antal miljömärkta hygienprodukter 27 32 189  
Antal miljömärkta
(Svanen, EU-blomman), övriga varor 167   44 937  
Antal FSC-märkta produkter 39   18 118
Återvunnen plast på terminal/lager i ton i u   574 863  
Återvunnen well på terminal/lager i ton i u 4 679 12 263  
Mängd koldioxidutsläpp från
lager/terminal till butik i ton i u   13 926 23 804  
* Plus Fakta
 Verksamhetsbeskrivning 2005 / Socialt i korthet

Socialt i korthet
Coop Norden startade en hälsokampanj för att
inspirera kunderna att äta och leva lite sundare
i vardagen.
Temat för hälsokampanjen var frukt och grönt. Kampanjen
innehöll både extrapriser på frukt och grönsaker och broschy­
rer som under rubriken ”Bra att veta” berättade om hur man
kan äta gott och samtidigt nyttigt.
Frukt och grönt är en viktig del av Coops försäljning och
standarden på avdelningen är viktig när kunderna väljer
butik. Målet för kampanjen var att öka Coops försäljning av
frukt och grönsaker och dessutom att få människor att i ännu
högre utsträckning förknippa Coop med hälsa.
Att verka för en bättre hälsa är också mycket viktigt
internt. Coop arbetar aktivt för att minska sjukskrivningarna
i alla de tre länderna. Det omfattar en mängd aktiviteter och
kraftigt ökad uppmärksamhet på frågan från chefernas sida.
Tack vare det aktiva arbetet minskade sjukskrivningarna i
Sverige för tredje året i rad under 2005. Sjukskrivningarna
minskade påtagligt också i Norge medan Danmark låg kvar
på sin redan mycket låga nivå.
Nordiska detaljhandelshögskolan
Engagemanget i Nordiska Detaljhandelshögskolan, där Coop
Sverige är en av flera stiftare, fortsatte. Vid Nordiska Detalj­
handelshögskolan i Norrtälje utbildas civilekonomer med
fokus på detalj- och partihandel. Studenterna rekryteras från
hela Norden. Syftet med Coops, och branschens, engage­
mang i Nordiska Detaljhandelshögskolan är att säkra fram­
tida rekrytering av kompetent arbetskraft.
Läs mer om Coop Nordens arbete på
www.coopnorden.com


Fördelning kvinnor respektive män i ledningsgrupper

Coop Norden Danmark Norge Sverige

10% 14% 27% 10%

Kvinnor Män

Frånvaro*, % Danmark Norge Sverige

Sjukfrånvaro 3,3 7,0 8,1

Föräldraledighet 0,76 1,2 2,1
Vård av sjukt barn 0,06 0,3 0,4

Summa Coop
Socialt* Norden Danmark Norge Sverige Norden

Antal brugsforeninger/samvirkelag/föreningar 386 184 58 —

Antal medlemmar, miljoner 5,6 1,6 1,0 3,0 —
Medeltal anställda 23 245 12 093 1 635 9 007 375
Kvinnor 11 703 5 995 413 5 033 195
Män 11 542 6 098 1 222 3 974 180

*Bestämmelserna kring Föräldraledighet, Vård av sjukt barn samt Sjukfrånvaro skiljer sig mellan ­länderna varför talen ej är direkt jämförbara. Sjukfrånvaron har minskat jämfört
med föregående år både i Norge och i Sverige. I siffrorna för Danmark och Sverige ingår ej franchisebutikerna.
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för Coop Norden AB,
organisationsnummer 556585–8585 och med säte i Stock­
holm, Sverige, får härmed avge årsredovisning och koncern­
redovisning för verksamheten i moderbolaget och koncernen
under räkenskapsåret 2005.
Verksamheten
Coop Norden är en detaljhandelskoncern som agerar på den
svenska, danska och norska marknaden och har drivits som
en gemensam koncern sedan 1 januari 2002.
Verksamheten består i Sverige och Danmark i huvudsak av
detaljhandelsdrivande butiker under kedjenamnen Coop
Forum, Coop Konsum, Coop Extra, Coop Nära, Kvickly xtra,
Kvickly, SuperBrugsen, Dagli’-/LokalBrugsen, Irma och
Fakta med tillhörande logistikverksamhet. Dessutom består
verksamheten av partihandel genom försäljning av varor till
detaljhandelsdrivande föreningar. I Norge består verksamhe­
10
ten av ägandet av kedjekoncepten, distributions- och logistik­
verksamhet samt industriproduktion genom tillverkning av
bland annat bröd, juice och sylt. Coop Norden AB är moder­
bolag i Coop Norden-koncernen. Koncernen omfattar dotter­
bolagen Coop Sverige AB, Coop Danmark A/S, Coop Norge
AS och Coop Trading A/S.
Coop Norden skapades för att möta utvecklingen i daglig­
varuhandeln i Europa med allt större aktörer bland såväl
leverantörer som detaljister. Genom att slå samman den
­kooperativa dagligvaruverksamheten i de tre skandinaviska
kooperationerna skapades Nordens största dagligvaruföretag.
Syftet med Coop Norden är att förbättra kunderbjudandet
och öka intjäningsförmågan genom att utnyttja koncernens
storlek och alla de kunskaper som finns i koncernens bolag.
Därför har Coop Norden byggt upp gemensamma funktio­
ner för bland annat Varuförsörjning, Affärsutveckling, IT
och Finans.
Under hösten har en återföring skett av operativa lednings­
grupper i de nationella bolagen. Den nordiska integrationen
med sina samordningsfördelar kombineras med nationellt
fokus på drift och genomförande.
Ägarförhållanden
Coop Norden AB ägs av svenska KF till 42 %, danska FDB
till 38 % och norska Coop NKL till 20 %. Bolagets operativa
verksamhet startade 2002–01–01.
Styrelse
Ledamöter
Coop Nordens styrelse består av 12 stämmovalda styrelsele­
damöter samt två personalrepresentanter med två suppleanter
(som kallas till alla möten). Under året hade styrels­en 13 (13)
protokollförda styrelsemöten.
Styrelsens arbete
Styrelsens arbete regleras bl.a. av styrelsens arbetsordning,
som ger anvisningar och riktlinjer för styrelsens eget arbete.
I arbetsordningen finns också instruktioner om arbetsfördel­
ningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan vd och
de andra organ som styrelsen inrättat, samt instruktioner för
när och hur sådana uppgifter som styrelsen behöver för sitt
arbete skall samlas in och rapporteras till styrelsen.
Revisionskommitté
Ett av styrelsens organ är Revisionskommittén, som har som
huvudsaklig uppgift att övervaka koncernens redovisnings-
och rapporteringsprocesser samt revisionsprocessen.
Revisionskommitténs ledamöter utses av styrelsen och
består för närvarande av tre styrelseledamöter. Kommittén
skall regelbundet rapportera till styrelsen. Kommittén har
haft 2 (4) möten under 2005.
Beredningskommitté
En beredningskommitté tillsattes i slutet av 2005. Kommittén
utses årligen av styrelsen och består av 5­ medlemmar samt
2 arbetstagarrepresentanter. Kommittén är ett beredande
utskott med uppgift att vid behov förbereda frågor för
behandling i styrelsen samt hantera de övriga frågor som sty­
relsen hänskjuter till ­kommittén.
Ersättningskommitté
Ersättningskommittén tillsattes under hösten 2005. Den
utses av styrelsen och består av 3 styrelseledamöter. Ledamöterna
utses på två år. Kommittén skall arbeta utifrån fastställd
ersättningspolicy för koncernledningsrepresentanter inom
Coop Norden.
Marknaden
En fortsatt hög konkurrens inom detaljhandeln i Norden
ställer ytterligare krav på effektiviseringar i de befintliga
butikskedjorna. Under 2004 och 2005 har det skett en ökad
etablering av lågprisbutiker i samtliga nordiska länder.
Utvecklingen fortsätter med en ökad konkurrens inom låg­
prissegmentet. Coop Norden genomför ett antal nyetable­
ringar samt ombyggnationer inom främst koncepten lågpris,
storbutik och stormarknad. Med en bättre anpassning av
butiker och varuutbud utifrån kundernas önskemål kommer
man att kunna öka försäljning, marknadsandelar och lön­
samhet inom kedjorna.
Koncernen
Omsättning och resultat
Verksamhetsåret 2005 var det fjärde kalenderåret med
gemensam drift i Coop Norden-koncernen.
Under året har koncernens struktur förändrats i samband
med att en stor del av koncernens svenska fastighetsbestånd
har avyttrats. Köpeskillingen på 4 245 MSEK kommer till
stor del att användas till fortsatta investeringar i koncernens
kärnverksamhet samt lösen av lån till externa långivare.
Utöver koncerngemensamma struktursatsningar har stora
effektiviseringar genomförts i både Sverige och Danmark
under verksamhetsåret 2005. Ett stort projekt för ytterligare
ökad effektivisering (Coop Norden 2007) har under det
andra halvåret av 2005 startat upp en mängd aktiviteter för
att åstadkomma bättre lönsamhet inom de olika marknads­
koncepten.
Verksamheten i Norge har presterat ett fortsatt starkt
resultat. Kedjedriften i Danmark genererade ett bättre resul­
tat än föregående år. Verksamheten i Sverige har genererat
ett stort överskott främst beroende på en stor reavinst vid
avyttringen av delar av fastighetsbeståndet. Den underlig­
gande butiksdriften i Sverige genererar dock ett betydande
underskott beroende på prissänkningar och minskade voly­
mer.
Rörelsens intäkter (exklusive reavinst vid fastighetsförsälj­
ning 2 167 MSEK) ökade med 3,4 (0,5) % jämfört med 2004
till 89 491 (86 525) MSEK.
Starkast var ökningen i försäljning till samvirkelagen
i Norge, speciellt till Coop Obs! som har öppnat tre nya
stormarknader sedan november 2004 och till lågpriskedjan
Coop Prix. Tack vare en hög försäljning ökar den kooperativa
detaljhandeln i Norge sina marknadsandelar även 2005.
Totalt sett var butiksförsäljningen i Coop Danmark oför­
ändrad gentemot föregående år. Fakta, Irma och Kvickly
xtra hade en positiv utveckling medan Kvickly och
SuperBrugsen tappade i försäljning mot fjolåret. Minsk­
ningen berodde bl.a. på större prisjusteringar än övriga mark­
naden samt en nedläggning av butiker.
I Sverige var försäljningen lägre gentemot föregående år,
vilket medförde en reducerad marknadsandel. En stor del av
fastighetsbeståndet i den svenska verksamheten har avyttrats
i december 2005 vilket har gett upphov till det goda resulta­
tet för året. Avyttringen omfattar både fastigheter som inne­
håller butikslokaler och fastigheter som innehåller lager. Nya
hyreskontrakt är tecknade med köparen vilket möjliggör fort­
satt drift i de tidigare ägda lokalerna.
Koncernens resultat efter finansiella poster var 1 274
(–228) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 1 325 (175)
MSEK. Resultatet för år 2005 är belastat med kostnader av
struktur- och engångskaraktär om 855 (76) MSEK samt för­
bättrat med vinster från fastighetsförsäljningen och verksam­
hetsförsäljning om totalt 2 227 (46) MSEK.
Coop Danmark visade en resultatökning jämfört med
2004. Huvudorsaken till det högre resultatet är effekter av
kostnadsbesparingar och effektivisieringar gjorda under inne­
varande och tidigare år. Rörelseresultatet före strukturkost­
nader inkl valutakursdifferenser ökade till 312 (149) MDKK,
förklaras av att de större kedjorna Fakta, Dagli´Brugsen och
SuperBrugsen har genererat ett bra resultat 2005. Irma har
haft det bästa resultatet i Irmas historia. En utökning av
antalet butiker har skett i Fakta med 33 nya butiker och Irma
med 2 nya butiker.
Coop Norges resultat utvecklades bra i både handels- och
11
industriverksamheten. Rörelseresultatet före strukturkostna­
der inkl valutakursdifferenser är nästan oförändrat mot före­
gående år 213 (214) MNOK. Samtliga butikskedjor, som
drivs av samvirkelagen, visade försäljningsökningar jämfört
med fjolåret. Ett gott samarbete mellan Coop Norge och
samvirkelagen har präglat 2005 där samvirkelagen upplever
att de fått en betydande nytta av det nordiska inköpssam­
arbetet
Coop Sveriges rörelseresultat före strukturkostnader inkl
valutakursdifferenser och före vinst från fastighetsförsälj­
ningen minskade till –513 (–119) MSEK, vilket jämfört med
föregående år till stor del förklaras av både minskad försälj­
ning och genomförda prissänkningar. Ett antal supermarkets
har lagts ned under 2005 och bidrar till omsättningsminsk­
ningen. I början på juli invigdes den enskilt största butiksin­
vesteringen under året, Coop Forum i Sisjön utanför Göteborg.
Personal
Medelantalet årsanställda uppgick under året till 23 245
(24 300) personer. Antal anställda personer vid årets slut
uppgick till 27 603 ( 27 361) personer. Skillnaden mot medel­
antalet anställda beror på många extraanställda deltidsperso­
ner vid slutet av året.
Likvida medel och finansiell ställning
Koncernens kassaflöde förbättrades jämfört med föregående
år. Det positiva kassaflödet jämfört med föregående år
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Förvaltningsberättelse
f­ör­­klaras främst av försäljningen av fastigheter. Koncernens lik­
vida medel vid årsskiftet uppgick till 2 223 (1 032) MSEK. Av
koncernens totala checkräkningskredit om 2 312 ­(3 840) MSEK
var 9 (1 396) MSEK utnyttjad den 31 december 2005.
Koncernens nettofordran uppgick till 102 MSEK att jäm­
föra med en nettoskuld på 4 617 MSEK föregående år. Netto
skuldsättningsgraden uppgick till –0,02 (1,09).
Koncernens eget kapital uppgick till 5 589 ( 4 247) MSEK.
Vid apportemissionen 2002 tillfördes 3 936 MSEK i eget
kapital och 1 100 MSEK i lån från ägarna. Ökning av eget
kapital om 900 MSEK har skett per 2004–12–31 genom
konvertering av skuldebrev.
Soliditeten, mätt som ägarnas andel av riskbärande kapital
i förhållande till total balansomslutning, uppgick vid årets
slut till 27,3 (20,1) %.
Koncernens operativa sysselsatta kapital uppgick till 5 488
(8 830) MSEK och avkastningen på operativt kapital uppgick
till 18,50 ( 2,11) %.
Investeringar
Koncernens nettoinvesteringar uppgick under 2005 till –3 474
(594) MSEK. Under året har försäljningar av fastigheter skett i
12
Sverige, vilka kraftigt har påverkat nettoinvesteringarna. Invest­
eringarna är hänförbara till utveckling av varuförsörjning­
system samt ombyggnationer och nyetableringar av butiker.
Övriga väsentliga händelser under året
Inom Coop Norden-koncernen har omfattande effektivise­
ringsprogram bedrivits under året vilket kommer att på kort
sikt innebära stora kostnadsbesparingar.
Utdelningar från dotterbolag i Holland till Coop Sverige
AB som en följd av försäljning av fastigheter har skett i
december 2005 med sammantaget 3 070,6 MSEK.
Utdelningen har inte föranlett någon skattebelastning.
Koncernens långfristiga finansiering utgörs i huvudsak av
lån i det danska realkreditssystemet med löptider översti­
gande 10 år. Därutöver finns en kompletterande revolverande
kredit med förfall per 2009–09–30.
Den del av den långfristiga finansieringen som fanns hos
koncernens relationsbanker har under året återbetalats.
Miljö
Coop Norden koncernen bedriver ingen tillståndsskyldig
eller anmälningspliktig verksamhet.
Forskning och utveckling
Coop Norden koncernen bedriver ingen egen forskning.
Utveckling av egna programvaror sker kontinuerligt inom
koncernen. Programvarorna är avsedda som stöd för varu­
försörjningsprocessen samt ekonomistyrning.
Finansiella instrument och finansiell riskhantering
Verksamheten inom koncernen bedrivs utifrån en finanspo­
licy som är fastställd av styrelsen. Finanshanteringen skall
vara inriktad på att tillföra ett bestående värde för hela kon­
cernen. Kapital- och processeffektivitet skall uppnås i sam­
band med kapitalbindning i verksamheten och vid samman­
sättning av kapitalstrukturen. Hanteringen av finansiella
risker och flöden skall centraliseras för att uppnå ändamåls­
enlig kontroll, dra nytta av stordriftsfördelar och erhålla för­
månliga villkor på finansmarknaden. Negativa effekter i
resultat- och balansräkning till följd av prisförändringar på
de finansiella marknaderna skall begränsas genom hedging.
En grundläggande princip är att ha en tillräcklig betal­
ningsreserv i form av likvida medel samt outnyttjade ­krediter.
Koncernen har såväl finansiell- som kommersiell kreditrisk.
Den finansiella kreditrisken är främst mot de nordiska
­bankerna och ett antal elleverantörer. Den kommersiella
­k reditrisken består av fordringar på koncernens närstående
bolag. Valutarisk uppstår i de kommersiella betalningsflö­
dena. Transaktionsexponering uppstår vid varuinköp som
ofta sker i utländsk valuta. Valutasäkring för dessa transak­
tioner sker med hjälp av valutaterminer och valutaoptioner.
Samtliga valutaderivat värderas till verkligt värde och redovi­
sas löpande som förändringar i finansiella intäkter och
­kostnader och säkringsredovisning tillämpas ej.
Omräkningsexponering i koncernens balansräkning är
inte föremål för kurssäkring. Koncernens elförbrukning är
betydande. Elderivat värderas till verkligt värde och säkrings­
redovisas enligt IAS 39. Säkringshorisonten sträcker sig tre år
framåt i tiden. För en mer detaljerad beskrivning av koncer­
nens finansiella instrument och riskhantering hänvisas till
not 22.
Framtida utveckling
Strategin att sänka priserna påverkar resultatet negativt på
kort sikt men är viktig för Coops konkurrenskraft på lång
sikt. I samtliga verksamheter har vi kunnat tillgodogöra oss
fördelarna av gemensamma nordiska inköp. Arbetet med att
införa lägre permanenta priser på stora delar av sortimentet i
samtliga länder har pågått under hela 2005 och fortsätter
även kommande år. Tack vare samverkan inom Coop Norden
finns det en bra möjlighet att få bättre inköpspriser och villkor.
Utvecklingstakten inom egna varumärken har under året
varit fortsatt hög. Inom food är X-tra nu ett väl etablerat
alternativ inom lågprissegmentet. Under varumärket Coop
har det lanserats en mängd nyheter inom såväl bas- som
profil­kategorier. Många nyheter och flera nya varumärken
har också lanserats inom nonfood området.
Byte av redovisningsprincip
I enlighet med IAS förordningen som antogs av EU 2002
upprättar Coop Norden från och med 2005 sin koncernredo­
visning i enlighet med International Financial Reporting
Standards (IFRS). IFRS innefattar tillämpningen av
International Accounting Standards (IAS) samt de av EU
antagna tolkningar av dessa standards som publiceras av
International Financial Reporting Standards Committee
(IFRIC) och Standards Interpretation Committee (SIC).
Eftersom IFRS kräver omräkning av ett jämförelseår är
datum för övergången till IFRS den 1 januari 2004.
Övergången till IFRS redovisas i enlighet med IFRS 1 ­
”First-time Adoption of International Financial Reporting
Standards”.
Moderbolaget tillämpar från 2005–01–01 RR 32 Redo­
visning för juridiska personer innebärande att man följer
bestämmelserna i IFRS men med tillägg och undantag enligt
svensk redovisningssed. För moderbolaget har det inneburit
att man säkringsredovisar elderivat. Förändringarna redovi­
sas till verkligt värde. Valutaderivat säkringsredovisas inte
från 2005–01–01. Valutaderivatens förändringar redovisas
direkt mot eget kapital. I moderbolaget fortsätter man också
med avskrivning på goodwill enligt svenska redovisningsregler.
Coop Norden har arbetat med anpassning till IFRS sedan
2004. Samtliga IFRS standarder har analyserats för att fast­
ställa deras påverkan på koncernens redovisning. Coop
Norden har tidigare tillämpat redovisningsprinciper som
överensstämmer med rekommendationer och uttalande från
Redovisning­srådet och FAR samt i vissa avseenden även
Bokförings­nämnden (tidigare tillämpade redovisnings­
principer).
Tillämpning av övergångsregler (IFRS 1)
Övergången till IFRS redovisas i enlighet med IFRS 1 ”First-
time Adoption of IFRS”. Huvudregeln i IFRS 1 kräver att ett
bolag tillämpar vissa av IFRS rekommendationer retroaktivt
vid fastställandet av öppningsbalansen enligt IFRS. Vissa
undantag från den retroaktiva tillämpningen är dock tillåtna.
De relevanta undantag som Coop Norden valt att tillämpa är
följande:
• Företagsförvärv (IFRS 3)
Reglerna i IFRS 3 Business Combinations tillämpas fram­
åtriktat på förvärv och samgåenden som genomförs från
och med övergångsdatum den 1 januari 2004.
• Ersättningar till anställda (IAS 19)
Coop Norden införde RR 29 Ersättningar till anställda
den 1 januari 2004. RR 29 överensstämmer i allt väsentligt
med IAS 19. Coop Norden har valt, enligt undantagsreg­
lerna i IFRS 1, att inte tillämpa IAS 19 retroaktivt vilket
överensstämmer med tillämpade övergångsregler i RR 29.
• Ackumulerade omräkningsdifferenser (IAS 21)
Coop Norden har valt att nollställa ackumulerade omräk­
ningsdifferenser per den 1 januari 2004 vilket innebär att
resultatet vid efterföljande avyttringar av utlandsverksam­
heter exkluderar omräkningsdifferenser före det datumet.
• Finansiella instrument (IAS 39)
Coop Norden har valt att tillämpa IAS 39 från och med
1 januari, 2005 och nyttjar det undantag som medges i
IFRS 1 att inte omräkna jämförelsesiffror/-information
avseende 2004.
I övrigt hänvisas till Not nr 2.
Moderbolaget
Omsättning och resultat
Omsättningen uppgick till 838,1 (496,0) MSEK och bestod
av utvecklingsbidrag från butiker, vidarefakturerade kostna­
der samt management fees från dotterbolagen. Resultatet
efter finansnetto uppgick till 385,2 (–61,1) MSEK. Resultatet
efter skatt uppgick till 385,2 (–125,7) MSEK. Likvida medel 13
uppgick till 1 264,1 (1,2) MSEK. Omsättningsökningen är
hänförlig till interna omorganisationer inom koncernen.
Resultatet efter finansnetto innehåller en anteciperad utdel­
ning från ett av dotterbolagen om 340 MSEK.
Personal
Medelantal anställda uppgick till 375 (157) under år 2005.
Antal anställda vid årets slut uppgick till 356 (160) personer.
Ökningen beror på omorganisationer inom koncernen.
Förslag till disposition av årets vinst
Till bolagsstämman disponeras följande resultat i moder­
bolaget (kr):
Balanserat resultat –224 275 603
Årets resultat 385 173 620
Summa 160 898 017
Styrelsen och verkställande direktören föreslår att vinsten
disponeras på följande sätt (kr).
Utdelning till ägarna 150 001 250
I ny räkning överförs 10 896 767
Beträffande koncernens och moderbolagets resultat och ställ­
ning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balans­
räkningar, eget kapitalrapport samt kassaflödesanalyser jämte
noter med redovisningsprinciper.
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Koncernens räkningar

Koncernens resultaträkningar enligt IFRS

Pågående Avvecklade Totalt
1 januari – 31 december verksamheter verksamheter koncernen
MSEK Not 2005 2004 2005 2004 2005 2004
Nettoomsättning 5 81 903,9 79 836,7 — — 81 903,9 79 836,7
Övriga rörelseintäkter 6, 20 7 571,6 6 671,7 2 183,3 17,0 9 754,9 6 688,7
Rörelsens intäkter 7 89 475,5 86 508,4 2 183,3 17,0 91 658,8 86 525,4

Råvaror och förnödenheter 23 –412,2 –376,6 — — –412,2 –376,6
Handelsvaror 23 –66 105,8 –66 523,6 — — –66 105,8 –66 523,6
Personalkostnader 8, 9, 10 –9 216,4 –9 083,1 — — –9 216,4 –9 083,1
Avskrivningar och nedskrivningar 13,14 –1 373,7 –1 250,3 –3,3 –3,9 –1 377,0 –1 254,2
Övriga kostnader 11, 12, 15 –13 217,7 –9 108,0 –4,6 –5,1 –13 222,3 –9 113,1
Summa rörelsens kostnader –90 325,8 –86 341,6 –7,9 –9,0 –90 333,7 –86 350,6

Rörelseresultat 16 –850,3 166,8 2 175,4 8,0 1 325,1 174,8

Finansiella intäkter 17 197,3 17,5 0,3 0,4 197,6 17,9
Finansiella kostnader 18 –248,1 –419,9 –1,0 –1,1 –249,1 –421,0
Summa finansiella intäkter och kostnader –50,8 –402,4 –0,7 –0,7 –51,5 –403,1
Resultat före skatt –901,1 –235,6 2 174,7 7,3 1 273,6 –228,3

14
Skatt 19 –160,4 –194,7 — — –160,4 –194,7
Årets resultat –1 061,5 –430,3 2 174,7 7,3 1 113,2 –423,0

Hänförligt till;
Moderbolagets aktieägare –1 058,9 –429,6 2 174,7 7,3 1 115,8 –422,3
Minoritetsintresse –2,6 –0,7 — — –2,6 –0,7
Årets resultat –1 061,5 –430,3 2 174,7 7,3 1 113,2 –423,0
Koncernens balansräkningar enligt IFRS
Omräknad
enligt IFRS
Per den 31 december, MSEK Not 2005 2004

TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar 13 7 654,5 9 958,7
Immateriella anläggningstillgångar 14 161,8 226,0
Andelar i intresseföretag 21 0,4 3,7
Finansiella placeringar 27,0 —
Långfristiga fordringar räntebärande 1,9 24,8
Långfristiga fordringar ej räntebärande 181,8 190,4
Uppskjutna skattefordringar 19 453,5 543,1
Summa anläggningstillgångar 8 480,9 10 946,7

Omsättningstillgångar
Varulager 23 6 008,7 5 880,1
Kundfordringar 2 955,8 2 435,8
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 460,4 565,8
Förskott till leverantörer 5,7 5,9
Övriga kortfristiga fordringar, ej räntebärande 196,0 267,8
Derivatinstrument 22 74,8 —
Kortfristiga placeringar 31,2 24,7
Likvida medel 2 223,0 1 031,9 15
Summa omsättningstillgångar 11 955,6 10 212,0
SUMMA TILLGÅNGAR 20 436,5 21 158,7

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital
Aktiekapital (612 500 aktier á nom 1 000 kr) 612,5 500,0
Andra reserver 4 466,1 4 372,8
Balanserat resultat 484,7 –637,8
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 5 563,3 4 235,0
Minoritetsintresse 25,9 11,7
Totalt eget kapital 5 589,2 4 246,7

Långfristiga skulder
Långfristiga skulder räntebärande 22, 25 2 094,2 2 731,0
Långfristiga skulder ej räntebärande 5,6 5,8
Uppskjuten skatteskuld 19 39,0 22,0
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 10 146,1 203,6
Övriga avsättningar 26 302,8 11,4
Summa långfristiga skulder 2 587,7 2 973,9

Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 8 258,5 7 030,1
Aktuella skatteskulder 19 44,8 76,7
Övriga kortfristiga skulder ej räntebärande 1 113,2 1 066,1
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 2 142,2 2 303,4
Förskott från kunder 221,7 204,6
Kortfristiga skulder räntebärande 22, 25 87,2 2 967,0
Avsättningar 26 363,9 260,2
Derivatinstrument 22 28,1 30,1
Summa kortfristiga skulder 12 259,6 13 938,2
Summa skulder 14 847,3 16 912,0
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 20 436,5 21 158,7
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Koncernens räkningar

Förändringar i koncernens eget kapital

– IFRS


Aktie- Reserv- Överkurs-
MSEK Not kapital fond fond

Ingående eget kapital 2004–01–01 500,0 — 3 465,7

Pågående ej registrerad nyemission genom
konvertering av konvertibla förlagslån — — —
Valutakursdifferenser — — —
Årets resultat — — —
Utgående eget kapital 2004–12–31 500,0 — 3 465,7

IFRS–anpassning av ingående eget kapital 2005–01–01;
Finansiella instrument 2,19 — — —
Uppskjuten skatt på IFRS förändringar IB 2005–01–01 2,19 — — —
Justerat ingående eget kapital 2005–01–01 500,0 — 3 465,7

Årets omräkningsdifferenser — — —
Förändring kassaflödessäkring säkringsinstrument — — —
Förändringar i intresseföretags och joint ventures eget kapital — — —
Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital 19 — — —
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital — — —
16
Årets resultat — — —
Summa förmögenhetsförändringar 500,0 0,0 3 465,7
Registrerad nyemission, omföring 112,5 — 787,5
Omklassificering av överkursfond till reservfond — 4 253,2 –4 253,2
Utgående eget kapital 2005–12–31 612,5 4 253,2 —
 Eget kapital
Övriga Ack kurs- hänförligt till
Säkrings- bundna Balanserade differenser moderbolagets Minoritets- Totalt eget
reserv reserver vinstmedel fria reserver aktieägare intresse eget kapital

— — –215,6 — 3 750,1 12,4 3 762,5


— 900,0 — — 900,0 — 900,0
— — — 7,2 7,2 — 7,2
— — –422,3 — –422,3 –0,7 –423,0
— 900,0 –637,9 7,2 4 235,0 11,7 4 246,7


1,0 — 25,6 — 26,6 — 26,6
–0,3 — –7,2 — –7,5 — –7,5
0,7 900,0 –619,5 7,2 4 254,1 11,7 4 265,8

— — — 173,7 173,7 — 173,7
31,4 — — — 31,4 — 31,4
— — –11,6 — –11,6 16,8 5,2
— — — — — — —
31,4 — –11,6 173,7 193,4 16,8 210,2
17
— — 1 115,8 — 1 115,8 –2,6 1 113,2
32,1 900,0 484,7 180,9 5 563,3 25,9 5 589,2
— –900,0 — — — — —
— — — — — — —
32,1 — 484,7 180,9 5 563,3 25,9 5 589,2
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Koncernens räkningar

Kassaflödesanalyser för koncernen

(indirekt metod)

1 januari – 31 december, MSEK Not 2005 2004

Den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster 1 273,6 –228,3
Justering för ej kassaflödespåverkande poster 30 –484,3 1 185,2
Betald inkomstskatt –80,3 –26,2
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapitalet 709,0 930,7

Kassaflöde från förändring i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av varulager –168,9 218,0
Ökning (–)/Minskning (+) av kundfordringar –520,0 –171,2
Ökning (–)/Minskning (+) av övriga rörelsefordringar 100,7 237,7
Ökning (+)/Minskning (–) av leverantörsskulder 1 228,4 –852,5
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder –78,4 –763,7
Förändringar i rörelsekapital 561,8 –1 331,7
Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 270,8 –401,0

Investeringsverksamheten
18
Förvärv av materiella/immateriella anläggningstillgångar –913,2 –832,6
Försäljning av materiella/immateriella anläggningstillgångar 20 327,4 238,5
Förvärv dotterbolag –1,4 —
Försäljning verksamhet 20 3 998,8 —
Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 62,0 —
Kassaflöde från investeringsverksamheten 3 473,6 –594,1

Finansieringsverksamheten
Kortfristig räntebärande in- och utlåning koncernkonton och liknande 74,4 1 972,3
Förändring av skuld till kreditinstitut –3 667,0 –2 709,1
Upptagande av lån — 605,8
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 29 –3 592,6 –131,0
Årets kassaflöde 1 151,8 –1 126,1

Avstämning av årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början 1 031,9 2 159,3
Omräkningsdifferenser i likvida medel 39,3 –1,3
Likvida medel vid årets slut 2 223,0 1 031,9
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 1 151,8 –1 126,1
 Coop Årsredovisning 2005 / Moderbolagets räkningar

Moderbolagets resultaträkningar

1 januari – 31 december, MSEK Not 2005 2004

Övriga rörelseintäkter 6 838,1 496,0

Övriga externa kostnader 11, 15 –489,7 –213,3
Personalkostnader 8, 9,10 –337,7 –172,7
Avskrivningar och nedskrivningar 13,14 –13,5 –4,9
Summa rörelsens kostnader –841,0 –390,9

Rörelseresultat 16 –2,9 105,1

Finansiella intäkter och kostnader

Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 17 659,4 135,5
Räntekostnader och liknande resultatposter 18 –271,4 –301,7
Summa finansiella intäkter och kostnader 388,0 –166,2

Resultat efter finansiella poster 385,2 –61,1

Skatt 19 — –64,6
Årets resultat 31 385,2 –125,7

19
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Moderbolagets räkningar

Moderbolagets balansräkningar

Per den 31 december, MSEK

TILLGÅNGAR Not 2005 2004

Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar 13 27,5 3,0
Immateriella anläggningstillgångar 14 10,2 11,4
Aktier och andelar i koncernföretag 21 5 778,2 4 774,5
Fordringar hos koncernföretag 939,4 3 059,4
Andelar i joint ventures — 3,7
Summa anläggningstillgångar 6 755,3 7 852,0

Omsättningstillgångar
Kundfordringar 3,6 2,4
Fordringar hos koncernföretag 202,0 1 452,7
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 8,9 11,4
Övriga fordringar ej räntebärande 349,2 —
Derivatinstrument 22 74,8 —
Kortfristiga placeringar 19,8 19,7
20 Kassa och bank 1 264,1 1,2
Summa omsättningstillgångar 1 922,4 1 487,4
SUMMA TILLGÅNGAR 8 677,7 9 339,4
Per den 31 december, MSEK
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Not 2005 2004

Eget kapital
Aktiekapital (612 500 aktier à nom 1 000 kr) 612,5 500,0
Pågående ej registrerad nyemission genom
konvertering av konvertibla förlagslån — 900,0
Reservfond 4 253,2 —
Överkursfond — 3 465,7
Bundet eget kapital 4 865,7 4 865,7

Balanserad förlust –224,3 –159,6
Årets resultat 385,2 –125,7
Fritt eget kapital 160,9 –285,3
Totalt eget kapital 5 026,6 4 580,4

Avsättningar
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 6,7 7,6
Övriga avsättningar 26 18,9 9,5 21
Avsättningar 25,6 17,1

Långfristiga skulder räntebärande 22, 25 — 605,8

Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder till koncernföretag 3 403,4 1 088,6
Kortfristiga skulder räntebärande 22, 25 1,9 2 890,1
Kortfristiga skulder ej räntebärande 16,3 6,2
Leverantörsskulder 70,3 7,8
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 27 57,8 93,8
Övriga avsättningar 26 47,7 19,5
Derivatinstrument 22 28,1 30,1
Kortfristiga skulder 3 625,5 4 136,1
Summa skulder 3 625,5 4 741,9
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 8 677,7 9 339,4

Poster inom linjen 28
Ställda säkerheter 20 20
Ansvarsförbindelser 6 011 6 644
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Moderbolagets räkningar

Förändringar i moderbolagets eget kapital

Totalt eget
Bundet eget kapital Fritt eget kapital kapital

Aktie- Reserv- Överkurs- Säknings- Verkligt Övriga Balanserat Årets

MSEK Not kapital fond fond reserv värde reserv reserver resultat resultat

Ingående eget kapital

2004–01–01 500,0 — 3 465,7 — — — –67,8 –91,8 3 806,1
Disposition av föregående års resultat — — — — — — –91,8 91,8 —
Pågående ej registrerad nyemission genom
konvertering av konvertibla förlagslån — — — — — 900,0 — — 900,0
Årets resultat — — — — — — — –125,7 –125,7
Utgående eget kapital
2004–12–31 500,0 0,0 3 465,7 — — 900,0 –159,6 –125,7 4 580,4
IFRS-anpassning av ingående
eget kapital 2005–01–01;
Finansiella instrument 2 — — — 1,0 28,9 — — — 29,9
Justerat ingående eget kapital 2005–01–01 500,0 0,0 3 465,7 1,0 28,9 900,0 –159,6 –125,7 4 610,3
Förändring kassaflödessäkring
säkringsinstrument — — — 31,1 — — — — 31,1
Registrerad nyemission, omföring 112,5 — 787,5 — — –900,0 — — —
Omföring av överkursfond till reservfond — 4 253,2 –4 253,2 — — — — — —
Summa förmögenhetsförändringar
redovisade direkt mot eget kapital 112,5 4 253,2 –3 465,7 31,1 — –900,0 — — 31,1
22
Disposition av föregående års resultat — — — — — — –125,7 125,7 —
Årets resultat — — — — — — — 385,2 385,2
Summa förmögenhetsförändringar 112,5 4 253,2 –3 465,7 31,1 0,0 –900,0 –125,7 510,9 416,3
Utgående eget kapital 2005–12–31 612,5 4 253,2 0,0 32,1 28,9 0,0 –285,3 385,2 5 026,6
Kassaflödesanalyser för moderbolaget
(indirekt metod)

1 januari – 31 december, MSEK Not 2005 2004

Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster 385,2 –61,1
Justering för ej kassaflödespåverkande poster 30 –289,8 16,8
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapitalet 95,4 –44,3

Kassaflöde från förändring i rörelsekapital
Ökning (–)/Minskning (+) av kundfordringar 1,2 0,2
Ökning (–)/Minskning (+) av övriga rörelsefordringar –118,3 –65,3
Ökning (+)/Minskning (–) av leverantörsskulder 62,5 –44,3
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder 38,6 –16,9
Förändringar i rörelsekapital –16,0 –126,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten 79,4 –170,6

Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella/immateriella/finansiella anläggningstillgångar –1 036,8 –2,9
Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 036,8 –2,9 23

Finansieringsverksamheten
Kortfristig räntebärande in- och utlåning koncernkonton och liknande 5 722,4 874,0
Förändring av skuld till kreditinstitut –3 502,1 –2 275,0
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 29 2 220,3 –1 401,0
Årets kassaflöde 1 262,9 –1 574,5

Avstämning av årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början 1,2 1 575,7
Likvida medel vid årets slut 1 264,1 1,2
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 1 262,9 –1 574,5
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Noter till de finansiella rapporterna
Not 1 Allmän information
Moderbolaget Coop Norden AB är ett svenskregistrerat aktiebolag
med säte i Stockholm och huvudkontor i Stockholm. Koncern­
redovisningen för år 2005 består av moderbolaget, Coop Norden
AB, och dess dotterföretag i Danmark, Norge och Sverige, tillsam­
mans benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av
innehaven i intresseföretag och joint venture företag.
Coop Norden AB ägs till 42 % av Kooperativa Förbundet EF
(KF), till 38 % av Faellesforeningen for Danmarks Brugsforeningar
(FDB) och till 20 % av Norges Kooperative Landsforening (Coop
Not 2 Övergång till International Financial Reporting Standards (IFRS)
Denna årsredovisning är den första fullständiga finansiella rapport
upprättad i enlighet med IFRS.
Övergångsdatum för redovisning enligt IFRS är den 1 januari
2004 vilket innebär att jämförelsesiffror för 2004 är omräknade
enligt de nya principerna. I samband med övergången från tidigare
24 tillämpade redovisningsprinciper till en redovisning enligt IFRS har
koncernen tillämpat IFRS 1, första gången IFRS tillämpas, vilken är
den standard som beskriver hur övergången till IFRS ska redovisas.
Huvudregeln i IFRS 1 är att ett bolag tillämpar samtliga IFRS stan­
dards retoraktivt vid fastställandet av öppningsbalansen enligt
IFRS. Vissa undantag från den retroaktiva tillämpningen är dock
tillåtna. Coop Norden koncernen har valt att tillämpa följande
undantag:
Företagsförvärv (IFRS 3)
Reglerna i IFRS 3 Business Combinations tillämpas framåtriktat på
förvärv och samgåenden som genomförs från och med övergångs­
datum den 1 januari 2004.
Ersättningar till anställda (IAS 19)
Coop Norden införde RR 29 Ersättningar till anställda den 1 januari
2004. RR 29 överensstämmer i allt väsentligt med IAS 19. Coop
Norden har valt, enligt undantagsreglerna i IFRS 1, att inte tillämpa
IAS 19 retroaktivt vilket överensstämmer med tillämpade över­
gångsregler i RR 29.
Ackumulerade omräkningsdifferenser (IAS 21)
Coop Norden har valt att nollställa ackumulerade omräkningsdiffe­
renser per den 1 januari 2004 vilket innebär att resultatet vid efter­
följande avyttringar av utlandsverksamheter exkluderar omräk­
ningsdifferenser före det datumet.
Finansiella instrument (IAS 39)
Coop Norden har valt att tillämpa IAS 39 från och med 1 januari,
2005 och nyttjar de undantag som medges i IFRS 1 att inte
omräkna jämförelsesiffror/-information avseende 2004.
NKL). Coop Norden är Nordens största detaljhandelsverksamhet.
Verksamheten i Coop Norden-koncernen etablerades år 2002
genom att ägarna till Coop Norden AB (FDB i Danmark, Coop NKL
i Norge och KF i Sverige) slog samman sina dagligvaruverksamheter
till en gemensam nordisk enhet.
Effekter vid övergång till IFRS
De rekommendationer som har haft störst påverkan på Coop
Norden koncernens resultat och ställning vid övergången till IFRS
är IAS 16 Materiella anläggningstillgångar och IAS 39 Finansiella
instrument.
Övergången till IFRS har medfört förändringar och krav på för­
tydliganden i vissa av COOP Nordens tillämpade redovisningsprinci­
per. I de fall införandet av IFRS inneburit förändring beskrivs de nya
redovisningsprinciperna nedan.
IAS 1 Utformning av finansiella rapporter
De finansiella rapporterna är från och med den 1 januari 2005
uppställda enligt IAS 1. Det innebär att periodens resultat i resul­
taträkningen och eget kapital i balansräkningen numera inkluderar
minoritetens andel.
IAS 16 Materiella anläggningstillgångar
Enligt IAS 16 ska materiella anläggningstillgångars väsentliga
beståndsdelar med olika nyttjandeperioder redovisas som separata
anläggningstillgångar och skrivas av över respektive nyttjandeperi­
oder (komponentavskrivning).
En tillämpning av komponentavskrivning på Coop Nordens fast­
igheter har inneburit en mer detaljerad komponentindelning än
tidigare vilket har påverkat fastigheternas bokförda värde. Vidare
har en anpassning skett av respektive komponents nyttjandeperiod
vilket har påverkat avskrivningarna.
IAS 39 Finansiella instrument
Coop Norden har fram till och med 2004–12–31 tillämpat säkrings­
redovisning för valuta- och elderivat som upptagits i syfte att
säkerställa värdet av varukostnader och kostnader för elektricitet.
Enligt tidigare redovisningsprinciper har dessa derivat ej marknads­
värderats. Däremot har säkrad fordran eller skuld redovisats till
säkrad kurs.
Forts Not 2
Coop Norden tillämpar säkringsredovisning för elderivat.
Därmed redovisas förändringar i verkligt värde för dessa säkringsin­
strument, som motsvaras av en värdeförändring för den prognosti­
serade ­elförbrukningen, mot eget kapital. När det säkrade flödet
påverkar resultaträkningen bokas den tillhörande vinsten/förlusten
om från eget kapital till rörelseresultatet.
Vad gäller valutaderivaten har Coop Norden från och med
2005–01–01 valt att ej tillämpa säkringsredovisning. Förändringar
avseende dessa instrument redovisas löpande över finansnettot.
Utestående fordringar och skulder i utländsk valuta värderas
löpande till balansdagens kurs, varvid dessa värdeförändringar
redovisas i ­rörelseresultatet.
IFRS 3 Företagsförvärv
IFRS 3 har inneburit att avskrivningar på goodwill har upphört från
och med den 1 januari 2004. Goodwillavskrivningar som redovi­
sats som kostnad i koncernen 2004 enligt Coop Nordens tidigare
redovisningsprinciper har justerats för 2004. Goodwill är från den
1 januari 2004 föremål för årliga nedskrivningsprövningar, om det
finns någon indikation på nedskrivningsbehov görs det under
löpande år.
Påverkan på redovisningen av kassaflödet
Enligt Coop Nordens bedömning föreligger ingen skillnad mellan
kassaflödesanalysen enligt IFRS och kassaflödesanalysen enligt
Coop Nordens tidigare redovisningsprinciper.
Hantering av minoritetsintresse
Enligt IAS 27 (Koncernredovisning och separata finansiella rappor­
ter) skall minoritetsintresse i balansräkningen särredovisas i eget
kapital. I resultaträkning fördelas periodens resultat enligt IAS 1
(Utformning av finansiella rapporter) på resultat hänförligt till
minoritetsintressen och resultat hänförligt till innehavare av ande­
lar i moderföretaget.
Vid upprättandet av koncernens öppningsbalansräkning har
belopp som redovisats enligt tidigare tillämpade redovisningsprin­
ciper justerats enligt IFRS. Förklaringar till hur övergången från tidi­
gare redovisningsprinciper till IFRS har påverkat koncernens finan­
siella ställning, finansiella resultat och kassaflöden framgår av
följande tabeller och förklaringar till dessa.
25
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

Forts Not 2
Avstämning av resultatet för 2004
Enligt Effekter vid
Redovisnings- övergång Omräknad
rådet till IFRS enligt IFRS
Koncernen MSEK Hänvisning 2004 2004
Nettoomsättning 79 836,7 0,0 79 836,7
Övriga rörelseintäkter a) 6 688,4 0,3 6 688,7
Rörelsens intäkter 86 525,1 0,3 86 525,4

Råvaror och förnödenheter –376,6 0,0 –376,6
Handelsvaror –66 523,6 0,0 –66 523,6
Personalkostnader –9 083,1 0,0 –9 083,1
Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och
immateriella anläggningstillgångar b,c) –1 248,5 –5,7 –1 254,2
Övriga kostnader d) –9 114,8 1,7 –9 113,1
Summa rörelsens kostnader –86 346,6 –4,0 –86 350,6
Rörelseresultat 178,5 –3,7 174,8

Finansiella intäkter 17,9 0,0 17,9
Finansiella kostnader –421,0 0,0 –421,0
Summa finansiella intäkter och kostnader h) –403,1 0,0 –403,1
Resultat före skatt –224,6 –3,7 –228,3

26
Skatt e) –190,0 –4,7 –194,7
Årets resultat –414,6 –8,4 –423,0

Hänförligt till;
Moderbolagets aktieägare –413,9 –8,4 –422,3
Minoritetsintresse –0,7 — –0,7
Årets resultat –414,6 –8,4 –423,0

Avstämning av balansräkningen

Enligt Effekter vid Enligt Effekter vid

Redovisnings- övergång Omräknad Redovisnings- övergång Omräknad
rådet till IFRS enligt IFRS rådet till IFRS enligt IFRS
Koncernen MSEK Hänvisning 2003-12-31 2004-01-01 2004-12-31 2004-12-31
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar c,d) 10 334,7 1,1 10 335,8 9 965,2 –6,5 9 958,7
Immateriella anläggningstillgångar b) 304,8 — 304,8 218,4 7,6 226,0
Andelar i intresseföretag 3,5 — 3,5 3,7 — 3,7
Långfristiga fordringar 21,2 — 21,2 24,8 — 24,8
Långfristiga fordringar, ej räntebärande 167,0 — 167,0 190,4 — 190,4
Uppskjutna skattefordringar e) 655,5 1,7 657,2 541,6 1,5 543,1
Summa anläggningstillgångar 11 486,7 2,8 11 489,5 10 944,1 2,6 10 946,7
Forts Not 2
Enligt Effekter vid Enligt Effekter vid
Redovisnings- övergång Omräknad Redovisnings- övergång Omräknad
rådet till IFRS enligt IFRS rådet till IFRS enligt IFRS
Koncernen MSEK Hänvisning 2003-12-31 2004-01-01 2004-12-31 2004-12-31
Omsättningstillgångar
Varulager f) 6 104,0 — 6 104,0 5 886,0 –5,9 5 880,1
Kundfordringar 2 264,5 — 2 264,5 2 435,8 — 2 435,8
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 583,6 — 583,6 565,8 — 565,8
Förskott till leverantörer f) — — — — 5,9 5,9
Övriga kortfristiga fordringar ej räntebärande 883,5 — 883,5 267,8 — 267,8
Kortfristiga placeringar 9,9 — 9,9 24,7 — 24,7
Kassa och bank 1 801,9 — 1 801,9 1 031,9 — 1 031,9
Summa omsättningstillgångar 11 647,4 — 11 647,4 10 212,0 — 10 212,0
SUMMA TILLGÅNGAR h) 23 134,1 2,8 23 136,9 21 156,1 2,6 21 158,7

Eget kapital
Aktiekapital (612 500 aktier á nom värde 1 000 kr) 500,0 — 500,0 500,0 — 500,0
Andra reserver 3 465,7 — 3 465,7 4 372,8 — 4 372,8
Balanserat resultat –210,4 –5,2 –215,6 –625,0 –12,9 –637,9
Eget kapital hänförligt till moderbolagets
aktieägare 3 755,3 –5,2 3 750,1 4 247,8 –12,9 4 235,0
Minoritetsintresse g) 13,4 –1,0 12,4 12,0 –0,3 11,7
Summa eget kapital 3 768,7 –6,2 3 762,5 4 259,8 –13,2 4 246,7
27
Långfristiga skulder
Långfristiga skulder räntebärande 6 417,1 — 6 417,1 2 731,0 — 2 731,0
Långfristiga skulder ej räntebärande 11,0 — 11,0 5,8 — 5,8
Uppskjuten skatteskuld e) — 8,9 8,9 6,2 15,8 22,0
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 189,6 — 189,6 203,6 — 203,6
Övriga avsättningar 373,0 –160,0 213,0 212,3 –200,9 11,4
Summa långfristiga skulder 6 990,7 –151,1 6 839,6 3 158,9 –185,1 2 973,8

Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 7 882,2 — 7 882,2 7 030,1 — 7 030,1
Aktuella skatteskulder 49,2 — 49,2 76,7 — 76,7
Övriga kortfristiga skulder ej räntebärande 1 345,2 — 1 345,2 1 066,1 — 1 066,1
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 822,4 — 2 822,4 2 392,9 –89,4 2 303,4
Förskott från kunder 151,8 — 151,8 204,6 — 204,6
Kortfristiga skulder, räntebärande 123,9 0,1 124,0 2 967,0 — 2 967,0
Övriga avsättningar i) — 160,0 160,0 — 260,2 260,2
Derivatinstrument — — — — 30,1 30,1
Summa kortfristiga skulder 12 374,7 160,1 12 534,8 13 737,4 200,9 13 938,2
Summa skulder 19 365,4 9,0 19 374,4 16 896,2 15,8 16 912,0
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER h) 23 134,1 2,8 23 136,9 21 156,1 2,6 21 158,7

a) Korrigering av resultat för avyttring av fastighet på grund av tillämpning av komponentavskrivning i enlighet med IAS 16.
b) Återläggning av goodwill-avskrivningar enligt tillämpning av IFRS 3.
c) Det redovisade värdet på fastigheterna har påverkats genom tillämpning av komponentavskrivning enligt IAS 16.
d) Aktivering av tidigare kostnadsförda förbättringsåtgärder på fastigheter.
e) Avser uppskjuten skatt på IFRS-justeringar. I Coop Sverige-koncernen och Coop Norden AB finns det outnyttjade underskottsavdrag för vilka ingen uppskjuten skatte­
fordran har redovisats. Detta på grund av att det råder osäkerhet om när skattepliktiga överskott att nyttja dessa mot kommer att uppstå.
f) Avser flytt av ”Förskott till leverantör”. Enligt ÅRL-schemat skall ”Förskott till leverantör” ingå i värdet för Varulager men ej enligt IFRS.
g) Omklassificering av minoritetsintresset vilket enligt IAS 27 redovisas separat under eget kapital. Vidare ska årets resultat redovisas utan hänsyn till minoritetsintresset.
Istället lämnas separat upplysning om hur stor andel av årets resultat som hänför sig till minoritetsintresset.
h) Värdering av derivatinstrument till verkligt värde enligt IAS 39. IAS 39 tillämpas framåtriktat från 1 januari 2005 och någon omräkning av jämförelsesiffror har inte gjorts.
i) Avsättningarna skall enligt IFRS fördelas på långfristiga respektive kortfristiga avsättningar.
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Not 3 Väsentliga Redovisningsprinciper
Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International
Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) utgivna av International
Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från
International Financial Reporting Interpretations Committee ­
(IFRIC/SIC) som har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning
inom EU per den 31 december 2005. Koncernredovisningen är
vidare upprättad i enlighet med Redovisningsrådets rekommenda­
tion RR 30 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, vilken
specificerar de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt
bestämmelserna i Årsredovisningslagen.
Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats i enlighet
med Årsredovisningslagen, Redovisningsrådets rekommendation
RR 32 Redovisning för juridiska personer och tillämpliga uttalanden
från Redovisningsrådets Akutgrupp. Moderbolagets redovisning
överensstämmer med koncernens principer med undantag av vad
som framgår nedan i avsnittet ”Moderbolagets redovisnings­
principer”.
I årsredovisningen har värdering av poster skett till historiska
anskaffningsvärden, med undantag för finansiella derivatinstru­
ment och vissa finansiella instrument, vilka värderas till verkligt
värde.
Koncernredovisning
28 Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Coop Norden AB
och samtliga dotterbolag i Danmark, Norge och Sverige. Med dot­
terbolag avses juridisk person i vilken moderbolaget direkt eller
indirekt kontrollerar mer än hälften av röstetalet eller på annat sätt
har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär
att koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa stra­
tegier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Dotterbolag medtas i
koncernredovisningen från och med den tidpunkt då det bestäm­
mande inflytandet överförs till koncernen och ingår inte i koncern­
redovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande
inflytandet upphör.
Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden. Förvärvade iden­
tifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser värderas
enligt verkligt värde på förvärvsdagen. Det överskott som utgörs av
skillnaden mellan anskaffningsvärdet för de förvärvade andelarna
och skulderna redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden
understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets netto­
tillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen
Alla interna transaktioner mellan koncernföretagen samt
koncern­mellanhavanden elimineras vid upprättande av koncern­
redovisning.
Verksamheten i Coop Norden-koncernen etablerades år 2002
genom att ägarna till Coop Norden AB (FDB i Danmark, Coop NKL
i Norge och KF i Sverige) slog samman sina dagligvaruverksamheter
till en gemensam nordisk enhet. Detta skedde genom att respek­
tive ägare till Coop Norden AB, apporterade sina dagligvaruverk­
samheter i utbyte mot aktier i Coop Norden AB. Samgåendet redo­
visas som ett joint venture enligt carry-over principen varvid Coop
Norden övertar de tidigare ägarnas koncernmässiga värden på
överförda tillgångar och skulder. Övertagna nettotillgångar i Coop
Norden-koncernen har således redovisats till de tidigare ägarnas
ursprungliga bokförda koncernmässiga värden och därefter har
endast justeringar skett för anpassning till koncerngemensamma
redovisningsprinciper. Koncernens egna kapital innehåller därmed
endast eget kapital från dotterbolagen till den del det kommer av
förändringar som tillkommit efter samgåendet.
Intresseföretag
Ett bolag redovisas som intresseföretag då Coop Norden­-
koncernen innehar minst 20 % och max 50 % av rösterna eller på
annat sätt har ett betydande inflytande genom möjligheten att
delta i de beslut som rör verksamhetens ekonomiska och operatio­
nella strate­gier och ej att betraktas som ett Joint Venture.
I koncernredovisningen redovisas intresseföretag enligt kapital­
andelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärde.
Andelar i intresseföretag redovisas i balansräkningen till anskaff­
ningsvärde justerat för förändringar i intresseföretagets nettotill­
gångar, med avdrag för eventuella värdeminskningar i verkligt
värde på individuella andelar. Vid transaktioner mellan koncern­
företag och intresseföretag elimineras den del av orealiserade
­vinster och förluster som motsvarar koncernens andel av intresse­
företaget, utom då det gäller orealiserade förluster som beror på
nedskrivning av en överlåten tillgång.
Segmentsrapportering
Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncer­
nen som antingen tillhandahåller produkter eller tjänster (verksam­
hetsgrenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk
omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möj­
ligheter som skiljer sig från andra segment. Segmentsinformation
lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen. För Coop
Norden-koncernen är geografiska områden den primära indel­
ningsgrunden och rörelsegrenar den sekundära.
Intäkter
Intäkterna redovisas normalt i samband med kontant betalning.
Intäkterna redovisas till verkligt värde med avdrag för rabatter ­­
och moms.
Försäljning varor
Intäkter redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt
sätt och när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är för­
knippade med ägandet övergått till köparen, vilket normalt inträf­
far i samband med kontant försäljning eller vid leverans.
Försäljning tjänster
Intäkterna redovisas i resultaträkningen i takt med att de tjänas in.
Principer för internprissättning
Coop Norden har en utarbetad transfer pricing policy som tilläm­
pas vid försäljning mellan koncernens enheter. Denna policy base­
rar sig på ”OECD guidelines” vilket innebär att cost plus-metoden
används. Genom detta får den säljande enheten täckning för
direkta kostnader såväl som för en andel av indirekta kostnader.
Forts Not 3
Ränteintäkter
Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas och i den period
de avser.
Kostnadsredovisning
Kostnader kostnadsförs i de perioder de uppstår.
Operationella leasar
Operationella leasingkostnader redovisas linjärt i resultaträkningen
under leasingperioden.
Räntekostnader
Räntekostnader beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden.
Leasingavtal
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell
eller operationell leasing. Ett leasingavtal vari de ekonomiska risker
och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt
väsentligt överförs till leasetagaren definieras som ett finansiellt
leasingavtal, om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.
Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som
anläggningstillgångar i koncernens balansräkning till verkligt värde
vid leasingperiodens början eller till nuvärdet av minimileaseavgif­
terna om detta är lägre. Förpliktelserna att betala framtida leasing­
avgifter redovisas som långa respektive kortfristiga skulder. De
­leasade tillgångarna skrivs av medan leasingbetalningarna fördelas
mellan ränta och amortering av skulderna. Räntekostnaderna redo­
visas i resultaträkningen. Leasingavgifter som erläggs under opera­
tionella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden.
Tillgångar som leasas på detta sätt är huvudsakligen bilar, datorer
och annan kontorsutrustning.
Merparten av hyreskontrakten inom detaljhandeln är omsätt­
ningsbaserade med varierande löptider och uppsägningstider. Den
stora variationen av avtal innebär att det är svårt att prognostisera
lokalhyrorna med tillräcklig noggrannhet i redovisning av framtida
leasingåtaganden. Vad gäller den svenska fastighetsverksamheten
har 130 av de närmare 400 avtalen i samband med fastighetsför­
säljningen omförhandlats. Dessa hyreskontrakt har varit möjliga att
prognostisera och redovisas i not 12.
Ersättningar till anställda
Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald
sjukfrånvaro m m samt pensioner redovisas i takt med intjänandet.
Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad
anställning kan dessa klassificeras som avgiftsbestämda eller för­
månsbestämda pensionsplaner. Inom den svenska verksamheten
finns det både avgiftsbestämda och förmånsbaserade ersättnings­
planer. I den danska verksamheten finns endast avgiftsbestämda
planer. I den norska verksamheten finns det endast förmånsbase­
rade planer.
Avgiftsbestämda planer
För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till
en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytter­
ligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt
med att avgifterna betalas och förmånerna intjänas.
Förmånsbestämda planer
Alla utfästelser som inte övertagits av försäkringsbolag eller på
annat sätt säkerställts genom fondering hos extern part, skuldföres
i balansräkningen.
För förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda
baserat på beräknad ersättning vid anställningens avslutande och
antalet tjänsteår intjänandetid maximalt 30 år inom Coop.
Koncernen bär risken för att utfästa ersättningar utbetalas. De för­
månsbestämda planerna är både fonderade och ofonderade. I de
fall planerna är fonderade har förvaltningstillgångarna avskiljts i
pensionsstiftelser. Dessa förvaltningstillgångar kan bara användas
för att betala ut ersättningar enligt pensionsavtalen.
För förmånsbestämda planer beräknas kostnaden för förpliktel­
serna enligt den s.k. Project Unit Credit Method, där en aktuariell
beräkning görs vid varje årsbokslut. Aktuariella vinster och förluster
som överstiger 10 % av det större av nuvärde av koncernens förplik­
telser och det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna periodise­
ras över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgörings­
tiden för de anställda som omfattas av planen. Förmånsbestämda
planer som redovisas i balansräkningen utgör nuvärdet av förmåns­
bestämda förpliktelser, med justering för oredovisade aktuariella 29
vinster och förluster samt oredovisade kostnader avseende tjänst­
göring under tidigare perioder reducerat för det verkliga värdet av
förvaltningstillgångarna. I det fall en nettotillgång uppkommer
redovisas denna endast i den utsträckningen den representerar
framtida ekonomiska fördelar, t ex i form av återbetalningar från
planen eller i form av minskningar av framtida avgifter till planen.
I resultaträkningen utgörs kostnader för förmånsbestämda pen­
sionsplaner av summan av kostnader avseende tjänstgöring under
innevarande och tidigare period, ränta på förpliktelsen och förvän­
tad avkastning på förvaltningstillgångarna. Kostnad avseende
tjänstgöring under innevarande period och tidigare perioder redo­
visas som personalkostnad.
Ersättningar vid uppsägning
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal
endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställ­
ning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas
som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall
företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som
minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal
berörda personer samt ersättningarna för varje personalkategori
eller befattning och tiden för planens genomförande.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas, när de tas in i redovis­
ningen, till den funktionella valutan enligt transaktionsdagens
valutakurs. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räk­
nas om till balansdagens kurs. Valutakursdifferenserna redovisas
i resultaträkningen.
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Forts Not 3
Vid upprättande av koncernredovisning omräknas koncernens
utlandsverksamheters balansräkningar från dess funktionella valuta
till svenska kronor baserat på balansdagens valutakurs. Intäkts-
och kostnadsposter omräknas till periodens genomsnittskurs. De
omräkningsdifferenser som uppstår klassificeras som eget kapital
och överförs till koncernens omräkningsreserv. Den ackumulerade
omräkningsdifferensen omförs och redovisas som del i vinst eller
förlust vid avyttringen.
Orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet.
Kursvinster och kursförluster på operativa fordringar och skulder
redovisas som övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader. Kurs­
differenser avseende finansiella tillgångar och skulder redovisas
under resultat från finansiella investeringar.
Goodwill och justeringar till verkligt värde som är hänförliga till
förvärv av verksamheter med annan funktionell valuta än SEK
behandlas som tillgångar/skulder i den förvärvande verksamheten
och omräknas till balansdagens valutakurser.
Anläggningstillgångar som innehas
för försäljning och avvecklade verksamheter
Anläggningstillgångar klassificeras som att de innehas för försälj­
ning om deras bokförda värde kommer att återvinnas huvudsakli­
gen genom försäljningstransaktioner och inte genom stadig­
varande bruk. Vid den tidpunkten som klassificering enligt ovan
30
sker så upphör avskrivningar att belasta resultaträkningen.
Anläggnings­tillgångar som innehas till försäljning redovisas till det
lägre av bokfört värde och verkligt värde med avdrag för försälj­
ningskostnader, förutom avseende uppskjutna skattefordringar
och finansiella tillgångar som värderas i enlighet med respektive
standard. En avvecklad verksamhet är en del av företaget som
antingen har avyttrats eller klassificerats som att den innehas till
försäljning. Coops avvecklade verksamheter särredovisas i resultat­
räkning i en egen kolumn och i not 20 där även kassaflödeseffek­
ten redovisas.
Immateriella tillgångar
Goodwill
Goodwill utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörel­
seförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara till­
gångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser. Goodwill har
bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod och redovisas till
anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade nedskrivningar.
Goodwill som uppkommer vid företagsförvärv hänförs i anslutning
till förvärvet till tillgångar som genererar ett kassaflöde som är
oberoende från andra tillgångar och som drar nytta av förvärvet.
Om det redovisade värdet på den kassagenererande enhetens till­
gångar inklusive goodwill överstiger nuvärdet av det framtida kas­
saflödet eller verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader
skrivs det redovisade värdet ner till det lägre värdet.
Nedskrivningsbehovet för goodwill prövas minst en gång per år
eller mer ofta om det finns indikationer på att en värdeminskning
har inträffat. Nedskrivning av goodwill redovisas i resultaträkningen.
Vid försäljning av ett rörelseförvärv tas beloppet för oavskriven
goodwill med i beräkning av vinst eller förlust av avyttringen.
Övriga immateriella tillgångar
De övriga immateriella tillgångarna, i huvudsak bestående av akti­
verade IT-projekt, licenser, patent, varumärken och hyresrättigheter
redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för ackumulerade
avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Internt upparbetade immateriella tillgångar redovisas endast om
en identifierbar tillgång har skapats, det är sannolikt att tillgången
kommer att generera framtida ekonomiska fördelar och utgifterna
för att utveckla tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om
det inte är möjligt att redovisa någon internt upparbetad immate­
riell tillgång redovisas utgifterna för utveckling som en kostnad i
den period de uppkommer.
Avskrivning på övriga immateriella tillgångar kostnadsförs så att till­
gångens värde skrivs av linjärt över dess beräknade nyttjandeperiod.
Följande procentsatser har tillämpats:
Övriga immateriella tillgångar 10–33 %
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräk­
ningen om det är sannolik att framtida ekonomiska fördelar kom­
mer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för till­
gången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella
anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag
för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I
anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt direkta kostnader hän­
förliga till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att
kunna nyttjas i verksamheten. Avskrivning på materiella anlägg­
ningstillgångar, med undantag av pågående nyanläggningar, kost­
nadsförs så att tillgångens värde skrivs av linjärt över dess beräk­
nade nyttjandeperiod. Restvärde och nyttjandeperiod prövas vid
varje bokslutstillfälle och justeras om prövningen resulterar i en ny
bedömning. Materiella anläggningstillgångar som består av delar
med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponen­
ter av materiella anläggningstillgångar.
Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrange­
ring av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset
och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försälj­
ningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/
kostnad.
När omvärderade tillgångar säljs, överförs de belopp som ingår i
andra reserver till balanserade vinstmedel.
Följande årliga procentsatser för avskrivning har tillämpats:
Byggnader 2–2,5 %
Förbättringsutgifter Skrivs av i takt med
på annans fastighet hyresavtalets löptid
Markanläggningar 5%
Maskiner och andra tekniska anläggningar 6–20 %
Inventarier, verktyg och installationer 10–33 %
En tillgång som innehas under ett finansiellt leasingavtal skrivs,
­liksom ägda tillgångar av, över tillgångens beräknade nyttjande­
period, eller över leasingperioden om denna är kortare.
Forts Not 3
Nedskrivningar
Vid varje rapporttillfälle granskar koncernen redovisade värden för
materiella och immateriella tillgångar för att bedöma om det finns
indikationer på att någon tillgång har minskat i värde. Om så är fal­
let, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att en eventuell vär­
denedgång ska kunna fastställas. Om det inte är möjligt att
beräkna återvinningsvärdet för den enskilda tillgången, beräknar
koncernen istället återvinningsvärdet för den kassagenererande
enhet tillgången hör till. Återvinningsvärdet definieras som det
högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet.
Nyttjandevärdet definieras som nuvärdet av de uppskattade fram­
tida betalningar som tillgången genererar. Nedskrivningar återförs
endast om tillgångens redovisade värde efter återföring inte över­
stiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon
nedskrivning inte hade gjorts, med hänsyn tagen till de avskriv­
ningar som då skulle ha gjorts.
Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först
in – först ut principen (FIFU) respektive nettoförsäljningsvärdet.
Nettoförsäljningsvärde utgörs av beräknat försäljningsvärde efter
avdrag för försäljningskostnader.
Skatter
Koncernens totala skatt utgörs av summan av aktuell skatt och
uppskjuten skatt. Aktuell skatt utgörs av skatt som ska betalas eller
erhållas avseende aktuellt år samt justeringar av tidigare års aktu­
ella skatt. Uppskjuten skatt redovisas enligt den s.k. balansräk­
ningsmetoden. Uppskjuten skatt beräknas på alla temporära skill­
nader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga
värden på tillgångar och skulder. Det skattemässiga värdet av
underskottsavdrag aktiveras i den mån det är sannolikt att det
kommer att finnas framtida skattepliktiga överskott mot vilka
underskottsavdragen kan nyttjas. Det redovisade värdet på upp­
skjutna skattefordringar prövas vid varje bokslutstillfälle och redu­
ceras till den del det inte längre är sannolikt att tillräckliga skatte­
pliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga för att utnyttjas
helt eller delvis inom en överskådlig framtid mot uppskjutna
­skattefordringar.
Avsättningar
Legala eller informella förpliktelser till följd av inträffade händelser
och som på balansdagen är sannolika till sin förekomst men ovissa
till belopp eller tidpunkt har redovisats som avsättningar.
Avsättningar omprövas vid varje bokslutstillfälle.
Finansiella instrument
Införandet av IAS 39 Finansiella Instrument: Redovisning och vär­
dering den 1 januari 2005 innebär att samtliga finansiella tillgångar
och finansiella skulder, exklusive derivatinstrument, initialt redovi­
sas till verkligt värde och därefter löpande till verkligt värde alterna­
tivt upplupet anskaffningsvärde beroende på den initiala klassifice­
ringen. Återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen
fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivitetsränte­
metoden. Likviddagsredovisning tillämpas vid bokföring av finan­
siella skulder på balansräkningen. Samtliga derivatinstrument vär­
deras till verkligt värde.
Kundfordringar
Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter
avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundford­
rans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt
belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redo­
visas i rörelsens kostnader.
Finansiella placeringar
Finansiella placeringar värderas till verkligt värde med värdeföränd­
ringar redovisade i resultaträkningen.
Leverantörsskulder
Leverantörsskulders förväntade löptid är kort, varför skulden redo­
visas till nominellt belopp utan diskontering.
Derivatinstrument
Samtliga derivat värderas till verkligt värde. Affärsdagsredovisning
tillämpas vid bokföring av derivatinstrument på balansräkningen.
Samtliga derivat som ej säkringsredovisas är klassificerade som 31
”Innehav för handel”.
Valutaderivat
Koncernen har väsentliga valutaflöden i utländsk valuta relaterade
till inköp av varor i främmande valutor. För säkring av fluktuationer
i valutakurser avseende dessa flöden används terminskontrakt,
swappar och optioner. Coop har fram till 2004–12–31 tillämpat
säkringsredovisning för de valutaderivat som upptagits i syfte att
säkerställa värdet av varukostnader i enlighet med tidigare redovis­
ningsprinciper. Från och med 2005–01–01 har Coop valt att ej
tillämpa säkringsredovisning. Förändringar avseende dessa instru­
ment redovisas löpande över resultaträkningen som finansiella
intäkter och kostnader. Utestående fordringar och skulder i
utländsk valuta värderas löpande till balansdagens kurs, varvid
dessa värdeförändringar redovisas i rörelseresultatet.
Räntederivat
Räntederivat (ränteswapavtal), FRA-kontrakt (Forward Rate
Agreement) och Futures ingås i syfte att förändra den underlig­
gande finansiella nettoskuldens räntestruktur. Räntederivat värde­
ras till verkligt värde och förändringar redovisas löpande över resul­
taträkningen som finansiella intäkter och kostnader,
säkringsredovisning tillämpas ej.
Elderivat
Finansiella elderivat används i syfte att reducera exponeringen mot
förändringar i elpriset. Samtliga elderivat värderas till verkligt värde.
Coop Norden har valt att tillämpa säkringsredovisning i enlighet
med IAS39. Förändringar i verkligt värde som anses effektiv
­redovisas löpande mot säkringsreserven i eget kapital.
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Forts Not 3
Säkringsreserven beräknas upplösas i takt med att säkrad post
träffar resultaträkningen. Ineffektiv del av säkringar redovisas i
under finansiella intäkter och kostnader i resultaträkningen.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt Cash Flow Statements
IAS 7. Den indirekta metoden har använts för att redovisa kassa­
flöden från den löpande verksamheten. Likvida medel i kassa­
flödesanalysen består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga
tillgodo­havanden hos banker och motsvarande institut samt kort­
fristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunk­
ten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obe­
tydlig risk för värdefluktuationer.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt
Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer
RR 32 Redovisning för juridiska personer samt tillämpliga uttalan­
den från Akutgruppen. RR 32 innebär att moderbolaget i årsredo­
visningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU
godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom
32
Not 4 Kritiska uppskattningar och bedömningar
Företagsledningen har med revisionskommittén diskuterat utveck­
lingen, valet och upplysningarna avseende koncernens kritiska
redovisningsprinciper och uppskattningar .
Det finns inte i någon av de redovisningsprinciper som gäller
för koncernen, några ställningstaganden eller val som väsentligen
utgör någon risk för bedömningen av koncernen resultat och
finansiella ställning för extern part.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Nedskrivningsprövningar på anläggningstillgångar
Nedskrivningsprövning av goodwill har skett i koncernen i respek­
tive dotterbolag. Koncernen har inte några väsentliga goodwill­
poster och de poster som finns har inte varit föremål för nedskriv­
ning.
Nedskrivningsprövning har företagits för en del av aktiverade
kostnader för egenutvecklade programvaror samt aktiverade
anläggningstillgångar. En del av prövningarna som gjordes resulte­
rade i nedskrivningar till följd av omstruktureringar och inrikt­
ningsförändringar inom koncernen. De kvarvarande egenutveck­
lade programvarorna kommer ej att ersättas inom den närmaste
framtiden. Det finns inte några speciella yttre faktorer som kan för­
anleda ytterligare nedskrivning.
ramen för Årsredovisningslagen och Tryggandelagen och med hän­
syn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall
göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbola­
gets redovisningsprinciper framgår nedan.
Immateriella anläggningstillgångar
I moderbolaget tillämpas avskrivning enligt plan på goodwill vilket
inte är tillåtet i koncernen se vidare not 11 (Immateriella tillgångar).
Ersättning till anställda
Moderbolagets pensionsåtaganden har beräknats och redovisats
baserat på Tryggandelagen. Tillämpning av Tryggandelagen är en
förutsättning för skattemässig avdragsrätt.
Aktieägartillskott och Koncernbidrag
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och
aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning
ej behövs.
Koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt
mot balanserade vinstmedel.
Pensionsantaganden
Företagsledningen har tagit del av information om en sänkning av
beräkningsränta för stiftelseföretagens pensionsskuld avseende
förmånsbestämda pensioner i Sverige. Norge som även de har för­
månsbestämda pensioner har inte fått någon indikation på en rän­
tesänkning.
Räntesänkningen medför inga ökade kostnader i år. Inför nästa
år har avkastningen på pensionsmedlen hittills varit god och
avkastningen kompenserar den blivande räntesänkningen varför
ytterligare kapitaltillskott till stiftelsen i Sverige inte bedöms som
nödvändiga.
Avsättningar
En hårdnande konkurrens har lett till omorganisationer och föränd­
ringar av befintliga kedjekoncept. Det har gett ett behov av kraf­
tiga omstruktureringsreserver inom koncernen främst inom Coop
Sverige AB. Coop Danmark har tagit en stor del av sina omstruktu­
reringskostnader redan tidigare år. De avsättningar som är gjorda
per 2005-12-31 bedöms att täcka resursbehovet för de åtgärder
som ska genomföras kommande verksamhetsår.
Forts Not 4
Kritiska bedömningar vid tillämpning av koncernens
­redovisningsprinciper
Finansiella och operationella leasingavtal
I samband med fastighetsförsäljningen som är att betrakta som en
sale and lease back affär uppstod frågan om det nya hyresförhål­
landet är att betrakta som en finansiell lease eller operationell
lease. Vad gäller kvalificeringen till operationell lease är den starkt
kopplad till om hyretagarens löper en risk, om hyran är marknads­
anpassad och om ägandet av fastigheterna övergått till köparen.
Det är företagsledningens bedömning att samtliga ekonomiska ris­
ker och fördelar som är förknippade med fastigheterna finns hos
leasegivaren varför hyreskontrakten klassificeras som operationell
leasing.
Tidigare år har alla hyreskontrakt på grund av det stora antalet
och olikheter i löptider och villkor ej kunnat prognostiserats på ett
tillförlitligt sätt. Prognoserna ska ligga till grund för en framtida
bedömning av minimileaseavgifterna. De kontrakt som följer med
fastighetsförsäljningen i Coop Sverige har dock varit möjliga att
beräkna en framtida minimileaseavgift för, då de till stor del är lik­
artade till längd index mm.
Komponentavskrivningar på fastigheter istället för
marknadsvärdering
Ett vägval gjordes i slutet av 2004 att ej redovisa fastigheterna till
marknadsvärde utan istället använda sig av komponentuppdel­
ningar enl IAS 16. Det har blivit en mer detaljerad komponentin­
delning av fastigheterna än tidigare med ändrade avskrivningstider
mot tidigare principer. Det har totalt sett i koncernen dock haft en
endast marginell effekt på resultatet
Lagervärderingar
Lagervärderingen är gjord enligt koncernens fastställda regler om
åldersfördelning med en kompletterande värdering av större varu­
partier med lång liggetid. Lagervärderingen är gjord enligt princi­
pen om försiktighet, vilket innebär att lagret bedöms vara värderat
med tillräcklig hänsyn till risk för inkurans och med nedskrivning
för svinn och kassation.
33
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

Not 5 Intäkternas fördelning

Intäkter per väsentliga intäktsslag Intäkter

Koncernen Koncernens försäljning i Danmark och Sverige utgörs huvudsakli­
MSEK 1 jan–31 december 2005 2004 gen av detaljhandel, vilket avser butiksförsäljning med kontant
betalning. Intäkterna redovisas således normalt i samband med
Nettoomsättning:
kontant betalning. Intäkterna redovisas till verkligt värde med
Varuförsäljning, butiksförsäljning 47 766,0 48 747,3
avdrag för rabatter och moms.
Varuförsäljning, egen produktion 27,5 72,0
I Danmark och Sverige sker även distribution av varor till själv­
Varuförsäljning, DDF 13 179,6 13 099,0 ständiga konsumentföreningar så kallade Detaljhandelsdrivande
Varuförsäljning, Coop NKL 20 340,7 17 369,0 Föreningar (DDF). Försäljning i Norge består uteslutande av pro­
Grossistförsäljning 95,9 138,6 duktion och distribution av varor till Coop NKL och DDF.
Distributions- och logistikintäkter 484,1 377,7
Övriga 10,1 33,0
Summa 81 903,9 79 836,7

Not 6 Övriga rörelseintäkter

Övriga rörelseintäkter
Koncernen Moderbolaget
MSEK 1 jan–31 december 2005 2004 2005 2004
Bensinförsäljning 4 739,0 4 054,8 — —
34 Fakturering av omkostnader till Coop NKL 1 361,0 1 138,8 — —
Leverantörsbonus 556,8 516,2 40,2 —
Realisationsvinst vid avveckling av verksamhet 2 167,9 –3,3 — —
Realisationsvinst 62,9 15,0 — —
Kedjeavgifter 222,1 156,3 — —
Externa hyresintäkter 126,2 99,6 — —
Utvecklingsbidrag egna butiker och DDF-butiker 94,9 99,6 183,3 181,5
FDB, medlemsadministration 29,2 30,0 — —
Tjänsteuppdrag 166,8 183,3 614,9 310,7
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär 6,6 –0,1 0,3 —
Statliga bidrag 1,4 1,8 — —
Förändring av varulager 7,2 4,9 — —
Aktiverat arbete för egen räkning –3,5 12,8 — —
Övrigt 216,4 379,1 –0,6 3,8
Summa Övriga rörelseintäkter 9 754,9 6 688,7 838,1 496,0
Varav;
Övriga rörelseintäkter från avvecklade verksamheter 2 183,3 17,0 — —

Koncernens övriga intäkter består till stor del av bensinförsälj­
ning, samt fakturering till Coop NKL för att täcka omkostnader
i enlighet med avtal.
Realisationsvinst från avvecklad verksamhet hänför sig till försälj­
ning av delar av det svenska fastighetsbeståndet i koncernen.
Övriga realisationsvinster är till stor del hänförliga från til�­
läggsköpeskilling från försäljning av den danska kafferosteri- medför en högre internfakturering.
verksamheten som gjordes 2004 (58,7 MSEK), övriga rea­
vinster (4,2 MSEK) kommer från försäljning av maskiner och
inventarier.
I totala övriga intäkter ingår ett resultat från avvecklad verk­
samhet om 15,4 (17,0) MSEK i posten externa hyresintäkter.
I moderbolaget har det skett en högre vidarefakturering av
kostnader då personal som tidigare varit anställd i annat kon­
cernbolag överflyttades i början av 2005 till moderbolaget. De
utför dock arbete för den gamla arbetsgivarens räkning som
Detta sker främst i den svenska verksamheten. Se vidare
not 31.
Not 7 Nettoomsättning per geografiska marknader och verksamhetsgrenar

Nettoomsättning per geografiska marknader* Elimineringar Summa pågående

Sverige Norge Danmark etc verksamheter
2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004 2005 2004

INTÄKTER
Externa intäkter 25 392 26 529 20 368 17 398 36 145 35 826 — 84 81 904 79 837
Övriga intäkter 475 485 1 986 1 830 4 811 4 244 299 112 7 571 6 671
Intern omsättning 54 13 4 6 1 383 418 –1 441 –437 0 —
Rörelsens intäkter 25 921 27 027 22 358 19 234 42 339 40 488 –1 142 –241 89 475 86 508

RESULTAT
Resultat före strukturkostnader –513 –119 248 234 388 183 –118 13 6 311
Strukturkostnader och engångseffekter –772 — — –9 –42 — –41 –21 –855 –30
Övrigt –65 –77 –21 –26 –85 –133 170 –4 –1 –240
Resultat per geografisk marknad –1 349 –196 227 199 261 50 11 –12 –850 41
Övriga ofördelade kostnader — 126
Rörelseresultat –850 167

Finansnetto –51 –402
Resultat efter finansiella poster –901 –235

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
35
Tillgångar 6 887 7 893 4 722 3 969 11 233 10 760 –5 103 –5 824 17 739 16 798
Ofördelade tillgångar 2 697 4 361
Summa tillgångar 20 437 21 159

Skulder 4 415 7 171 3 685 3 125 8 125 7 941 14 –6 084 16 240 12 153
Ofördelade skulder –1 392 4 759
Summa skulder 14 847 16 912

Kassaflöde från löpande verksamheten –273 –401 199 350 1 231 –193 104 –157 1 261 –412
Kassaflöde från investeringsverksamheten –106 –476 –94 –83 –360 –303 –110 268,2 –671 –594
Kassaflöde från finansieringsverksamheten –1 216 947 –8 –60 –64 –375 –2 305 –643 –3 593 –131

Nettoinvesteringar –117 337 97 81 374 176 –1 001 3 –647 597
Avskrivningar och nedskrivningar 819 695 95 92 448 462 38 1 1 399 1 246

* Avser pågående verksamheter.

 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

Forts Not 7

Nettoomsättning per rörelsegren*

Omsättning Anläggningstillgångar  Investeringar
2005 2004 2005 2004 2005 2004
Stormarknader 20 062 21 197 642 802 141 123
Supermarket 20 025 20 917 548 840 72 167
Lågpris 7 664 7 083 — 136 — 131
Grossistförsäljning 30 802 26 932 1 004 32 60 21
Industri 28 73 266 5 37 –18
Övrigt 10 895 10 307 135 352 –23 196
Summa 89 475 86 508 2 595 2 167 287 620
*Avser pågående verksamheter

Segmentsrapportering upprättas för koncernens geografiska

områden. Koncernens interna rapporteringssystem är upp­
byggt utifrån uppföljning av avkastningen på koncernens verk­
samheter i olika länder eller olika geografiska områden varför
geografiska områden är den primära indelningsgrunden.
Rörelsegrenar utgör koncernens sekundära segment.

36
Not 8 Medelantal anställda samt upplysning om könsfördelning och sjukfrånvaro

Medelantal anställda
2005 2004
Koncernen och moderbolaget Antal anställda Varav kvinnor Varav män Antal anställda Varav kvinnor Varav män
Moderbolaget 375 195 180 157 63 94
Sverige, exklusive moderbolaget 9 007 5 033 3 974 9 866 5 597 4 269
Norge 1 635 413 1 222 1 690 409 1 281
Danmark 12 093 5 995 6 098 12 587 6 314 6 273
Övriga länder 1)
135 67 68 — — —
Koncernen totalt 23 245 11 703 11 542 24 300 12 383 11 917
1) Avser anställda i intressebolag där andelsinnehavet 2005 överstiger 50%

Könsfördelning ledande befattningshavare
2005 2004
Koncernen Totalt Varav kvinnor Varav män Totalt Varav kvinnor Varav män
Styrelseledamöter 50 5 45 38 6 32
Vd, övrig företagsledning 43 7 36 44 10 34
Koncernen totalt 93 12 81 82 16 66

2005 2004
Moderbolaget Totalt Varav kvinnor Varav män Totalt Varav kvinnor Varav män
37
Styrelseledamöter 14 4 10 15 2 13
Vd, övrig företagsledning 10 1 9 15 2 13
Totalt 24 5 19 30 4 26

Sjukfrånvaro Moderbolaget
2005 2004
Total sjukfrånvaro, helår % 3,3 1,6
– långtidssjukfrånvaro, mer än 60 dagar 1,7 0,4
– sjukfrånvaro för män 5,9 1,0
– sjukfrånvaro för kvinnor 1,1 2,4
– anställda –29 år 1,1 1,0
– anställda 30–49 år 2,9 1,5
– anställda 50 år– 4,0 1,8
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

Not 9 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Koncernen
MSEK per 31 december 2005 2004
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Moderbolag
Styrelse, vd och vice verkställande direktörer 33,6 11,0
Övriga anställda 168,8* 92,6
Summa löner och andra ersättningar 202,4 103,6
Sociala kostnader 133,3 67,0
Varav pensionskostnader: 48,3 30,8
Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 335,7 170,6
* De ökade lönekostnaderna i moderbolaget beror främst på den organisationsförändring
som gjordes 2005 då bl a anställda flyttades från Coop Sverige till moderbolaget.

Dotterbolag i Sverige
Styrelse och vd 1,6 5,5
Övriga anställda 2 296,4 2 447,1
Summa löner och andra ersättningar 2 298,0 2 452,6
Sociala kostnader 908,2 1 003,6
Varav pensionskostnader: 183,3 214,2
Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 3 206,2 3 456,2

Dotterbolag i Norge
38
Styrelse och vd 4,3 3,2
Övriga anställda 789,5 736,4
Summa löner och andra ersättningar 793,8 739,6
Sociala kostnader 170,5 211,2
Varav pensionskostnader: 59,8 66,5
Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 964,3 950,8

Dotterbolag i Danmark
Styrelse och vd 10,9 30,4
Övriga anställda 4 109,2 4 165,3
Summa löner och andra ersättningar 4 120,1 4 195,7
Sociala kostnader 297,8 282,3
Varav pensionskostnader: 205,5 200,3
Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 4 417,9 4 478,0

Dotterbolag i övriga länder

Styrelse och vd — —
Övriga anställda 32,1 —
Summa löner och andra ersättningar 32,1 —
Sociala kostnader 1,7 —
Varav pensionskostnader: 1,2 —
Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 33,8 —

Koncernen totalt
Löner och andra ersättningar till styrelse och vd 50,4 50,1
Löner och andra ersättningar till övriga anställda 7 396,0 7 442,7
Summa löner och andra ersättningar 7 446,4 7 491,5
Summa sociala kostnader 1 511,5 1 564,1
Varav pensionskostnader: 498,1 511,8
Koncernen totalt löner, andra ersättningar och sociala kostnader 8 957,9 9 055,6
Forts Not 9
Styrelse Villkor för vd och ledande befattningshavare
Enligt bolagsstämmans beslut utgår styrelsearvode intill nästa ordi­
narie bolagsstämma med 1 768 (1 772) KSEK, varav 250 KSEK till
styrelsens ordförande. Ebbe Lundgaard avgick som styrelseordfö­
rande i maj månad och ersattes av 1:e vice ordförande, Nina
Jarlbäck. Ebbe Lundgaard tillträdde därefter posten som 1:e vice
ordförande medan Lisbeth Bull Husby tillträdde posten som 2:e
vice ordförande. De två vice ordförandena har erhållit 150 KSEK
vardera och övriga ledamöter 100 KSEK vardera. Suppleanter
erhåller ersättning om 2 KSEK per möte. Totalt har 1 407 KSEK av
2005 års arvoden utbetalts under 2005.
Ersättningskommittén
Ersättningskommittén har utarbetat en ny ersättningspolicy som
innefattar lön, bonus, pension och avgångsvederlag. Policyn för
lönesättning är utformad så att koncernledning och övrig ledning
ska få en konkurrenskraftig ersättning med hänsyn till bolagets
resultat, marknaden där koncernen verkar och med hänsyn tagen
till externa marknadsuppgifter. Företaget praktiserar bonusbaserad
lön för koncernledningen och för 2006 uppgår nivån till 35%.
Vidare har beslut fattats om att framgent praktisera premie­
bestämda pensionsavsättningar i spannet om 25–35% av pen­
siongrundande lön. Den nya policyn innebär att vid uppsägning
från företagets sida är uppsägningstiden 6 månader. Därtill utgår
avräkningsbart avgångsvederlag om maximalt 12 månader.
Rörliga ersättningar
Inga tantiem eller resultatbaserade ersättningar har utgått till vd
eller styrelse under räkenskapsåret förutom till före detta vd och
koncernchef som erhållit 2 250 KSEK. För vd och övriga ledande
befattningshavare gäller att en rörlig bonusersättning om 35 % av
grundlönen utgår baserat på koncernens resultatutfall. Noll kronor
har utbetalats för 2005 avseende nämnda bonusprogram.
Not 10 Ersättning till anställda
Coop Norden koncernen har både avgiftsbestämda och förmåns­
bestämda pensionplaner.
Enligt avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgif­
ter till en separat juridisk enhet och har inte några förpliktelser att
betala ytterligare avgifter.
De förmånsbaserade planerna innebär att den anställde garan­
teras en pension motsvarande en viss procentsats av slutlönen vid
full tjänstetid.
För full tjänstetid krävs 30 tjänstgöringsår mellan 28 och 65 års
ålder. I de förmånsbaserade planerna ska nuvärdet av pensionsför­
pliktelserna årligen beräknas enligt den så kallade Projected Unit
Credit Method utifrån vissa aktuariella antaganden, avseende
löneökningar, avgångstakt, inflation, diskonteringsränta mm.
Pensionsförpliktelserna i Coop Norden AB och Coop Norden
Sverige AB avseende ålderspension tryggas genom KP pensionstif­
telse. I stiftelsen tryggas endast temporär och livsvarig ålderspen­
sion. Stiftelsetillgångarna utgörs av förvaltningstillgångar avseende
pensioner och värderas till marknadsvärde.
Den 25 april 2005 lämnade koncernchef och verkställande direktör
Svante Nilsson sin befattning och ersattes av Svein E.Skorstad.
Sammantaget utbetalades uppsägningslön och avgångsvederlag
till tidigare vd med 16,4 MSEK. Pensionskostnader för tidigare vd
uppgår till 9,1 MSEK för 2005.
Enligt avtal har nuvarande vd lön uppgående till 7 200 KSEK per
år exklusive semestertillägg. I tillägg kan bonus utgå med högst
35% baserat på Coop Nordens finansiella utveckling.
Koncernchefen skall gå i pension vid 60 års ålder och uppbär då
17% av slutlönen livsvarigt. I bolaget görs en årlig avsättning för
vd:s pensionsförpliktelse. Bolaget har förbundit sig att ersätta kon­
cernchefen till och med juni 2008 vid uppsägning från företagets
sida. Verkställande direktören har en uppsägningstid om 6 måna­
der vid egen uppsägning. Inga andra ersättningar utgår vid egen
uppsägning.
Övriga ledande befattningshavare har marknadsmässiga anställ­
ningsvillkor. Med andra ledande befattningshavare avses de
­personer som tillsammans med vd utgör koncernledningen. För
koncernledningens sammansättning, se sid 69. Utöver uppsäg­
ningstid finns avtal om avgångsvederlag som omfattar mellan ­
0–24 månadslöner. För vissa ledande befattningshavare har avtal
träffats om pension från 60 till 62 års ålder. Per 2005–12–31 har
Coop Norden AB 3 vice verkställande direktörer. De är anställda i 39
dotterbolagen Coop Norge AS, Coop Danmark A/S och i Coop
Sverige AB.
Coop Norden-koncernen har både avgiftsbestämda och
förmåns­bestämda pensioner. Se vidare not 10, ersättning till
anställda. Koncernens totala omstruktureringskostnader avseende
personal belastade resultatet med 128,1 (47,9) MSEK.
Moderbolaget har under året belastats med lönekostnader som
följd av omstruktureringar med totalt 59,6 (0,8) MSEK.
Då den aktuariella vinsten eller förlusten på pensionsförpliktelser
och förvaltningstillgångar överstiger en korridor motsvarande
10 % av det högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller mark­
nadsvärdet av förvaltningstillgångarna, resultatförs det översti­
gande beloppet över de anställdas återstående anställningstid.
Familjepension och sjukpension tryggas genom KP pensions­
kassa för de svenska bolagen. Arbetsgivare har även möjlighet att
trygga ålderspension i pensionskassan. Nyintjänande av pensions­
rätt inom den svenska delen sker huvudsakligen till en fastställd
plan hos KP Pensionskassa. KP Pensionskassa klarar inte av tekniska
skäl att ta fram tillräcklig information för att redovisa pensionskas­
san som en förmånsbestämd plan. Vi har därför behandlat den
som en avgiftsbestämd pensionplan.
Coop Norge AS har endast förmånsbaserade pensionsplaner.
Aktuariell beräkning är gjord 2005, varför även de ingår i nedan­
stående uppställningar. Pensionsmedlen finns hos Storebrand
Livsforsikring.
Coop Norden Danmark A/S har endast avgiftsbestämda pensioner.
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

Forts Not 10

Avsättning för pensioner

Total Total
Koncernen MSEK 2005 2004
Kostnad förmånsbestämda pensioner för perioden
Kostnad intjänade förmåner under perioden (+) 74,7 63,8
Räntekostnad (+) 153,1 156,7
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar (–) –149,9 –136,1
Reduceringar/regleringar av plan (–) — –5,6
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder oantastbara förmåner (+) 0,5 ­ —
Amortering av aktuariella vinster (–)/förluster (+) –0,1 ­ —
Pensionskostnad för perioden 78,3 78,8
Pensionskostnad för avgiftsbestämda pensionsplaner 332,4 265,3
Löneskatt på pensionskostnader 29,1 25,6

Skuld i balansräkning
Pensionsförpliktelse (+) 3 726,7 3 172,3
Förvaltningstillgångar (–) –3 286,5 –2 942,2
Oredovisade aktuariella förluster (–)/vinster (+) –327,5 –52,1
Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder antastbara förmåner 0,5 7,6
UB Skuld (+)/fordran (–) som redovisas i balansräkning 113,2 185,6
Skuld (+)/fordran (–) särskild löneskatt –6,4 –4,4
40 Skuld (+)/fordran (–) bolagsskatt 48,2 6,2

Förändring av förvaltningstillgångar
IB Förvaltningstillgångar 2 942,2 2 860,5
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar (+) 149,9 136,1
Pensionsutbetalningar från förvaltningstillgångarna (–) –186,7 –199,3
Inbetalningar av bolaget (+) 140,6 85,7
Administrativa kostnader (–) –3,6 –3,5
Netto transfereringar av förvaltningstillgångar (+/–) 58,9 –6,0
Premier betalda från förvaltningstillgångar (–) –2,2 –2,9
Aktuariella vinster (+)/förluster (–) på förvaltningstillgångar 123,8 71,6
Valutakursdifferens 63,6 ­ —

UB Förvaltningstillgångar 3 286,5 2 942,2

Verklig avkastning på förvaltningstillgångar 273,7 162,8
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 149,9 91,1
Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på förvaltningstillgångar 123,8 71,7

Förändring av pensionsförpliktelse
IB Pensionsförpliktelse 3 172,3 3 051,9
Kostnad intjänade förmåner under perioden (+) 74,8 63,8
Räntekostnad (+) 153,2 156,7
Administrativa kostnader (–) –3,6 –4,8
Pensionsutbetalningar (–) –186,6 –205,0
Minskning till följd av reduceringar/reglering av plan (–) 0,0 –5,6
Netto överföringar av förpliktelse (+/–) 79,9 –8,4
Aktuariell vinst (–)/förlust (+) på pensionsförpliktelse 356,8 123,7
Valutakursdifferens 80,0 ­ —
UB Pensionsförpliktelse 3 726,7 3 172,3
Forts Not 10
Total Total
Koncernen MSEK 2005 2004
Aktuariella vinster/förluster
IB Ackumulerad vinst (+) / förlust (–) –91,5 0,0
10% av det största av IB Förpliktelse och IB Förvaltningstillgångar 333,2 206,2
Amorteringstid 27,9 11,0
Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på förvaltningstillgångar 123,8 71,6
Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på pensionsförpliktelse –356,8 –163,1
UB Ackumulerad vinst (+) /förlust (–) –324,5 –91,5

Viktiga aktuariella antaganden
Diskonteringsränta 3,6–5,0 4,3–6
Inflation 2,0–2,5 2,2–3
Ökning av pensionsutbetalningar 2,0–2,0 —
Löneökningstakt 3,0–3,0 3,0–3,2
Ökning i inkomstbasbelopp/G–regulering 3,0–3,0 3,2
Personalomsättningstakt 2,0–5,0 —
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 4,3–6,0 4,4–6,0
Livslängds/dödlighetsantaganden FFS2001:1, k1963

Övrig information Förväntad
Tillgångsallokering Tillgång avkastning 41
aktier 24–25 8,0
obligationer 59–65 3,5
fastigheter 9–10 5,8
övrigt 8

Förväntade pensionsutbetalningar nästa period –108,7 u.s.
Förväntad inbetalningar av bolaget nästa år (bolagets bästa uppskattning) 114,9 u.s.
Plan som är fonderad i Coop Norge 62,5 u.s.

Tillgångsallokeringen innefattar även en genomsnittlig fördelning av Storebrands pensionsmedel.

 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

Forts Not 10
Framtida betalningar
Tillskott
För svenska företag tryggas en del av åtagandena även genom
kreditförsäkring. Skulle pensionsförpliktelserna öka kan respektive
företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstif­
telsen eller i annat fall göra en avsättning till pensioner i balans-
räkningen. Till pensionsstiftelserna utanför Sverige förväntar sig
Coop Norden att tillskjuta 0 MSEK under 2006.

Moderbolagets pensionsförpliktelser:
Moderbolaget
2005 2004
Pensionsförpliktelser för verkställande direktör, se vidare not 9 6,7 7,6
Pensionsförpliktelser för övriga anställda 42,5 5,6
Totalt 49,2 13,2

Härav kreditförsäkrade via FPG/PRI

Koncernen Moderbolaget
2005 2004 2005 2004
Belopp i avsättningsposten som förväntas regleras
efter mer än 12 månader 3 540 2 973 49,2 13,2
42
Not 11 Arvode till revisorer
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Revision
Deloitte 6,3 5,9 0,9 0,9
NorAudit 1,2 1,3 — —
Summa revision 7,5 7,2 0,9 0,9

Andra uppdrag
Deloitte 5,4 4,0 2,9 1,5
NorAudit 1,0 0,3 — —
Summa andra uppdrag 6,4 4,3 2,9 1,5
Summa 13,9 11,5 3,8 2,4

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och vds förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor
att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

Not 12 Operationell leasing

Coop Norden koncernen innehar ett fåtal operationella leasing­
avtal av väsentlig karaktär. Kontrakten avser pant- och returmaski­
ner med avtalspartner Tomra. I november 2003 tecknades avtal för
operationellt leasing med Tomra. Leasingperioden är 5 år till ett
sammanlagt värde av 160 MSEK. Avtalet gäller fr.o.m.
2004–01–01.
De totala kostnaderna för leasingavtalen 2005 är 92 (46) MSEK.
Leasingavgifterna för avtalen är baserade på STIBOR.
Avtalen är uppsägningsbara och bolaget kan vid slutet av leasing­
perioden välja mellan att leverera tillbaka utrustningen, förlänga
avtalen till marknadshyra eller köpa ut avtalen till marknadspris.
De framtida leaseavgifterna inklusive service och OLP
(Försäkring, Asset Management och IT Option (Flexibilitet):
Inom koncernen finns ett stort antal hyreskontrakt (ca 400 st)
som till sin karaktär skiljer sig åt vad gäller avtalstider, indexupp­
räkningar, avtalslängder mm.
De varierar från ytterligheten rullande 6–månaders avtal till
uppåt 13 år för vissa stormarknader. Den stora mängden hyreskon­ 43
trakt och olikheterna gör det svårt att prognostisera och bedöma
framtida hyror för merparten av kontrakten.
I december månad såldes en stor del av koncernens svenska
fastighetsbestånd (ca 130 hyreskontrakt var förknippade med för­
säljningen). De sålda fastigheterna kommer fortsättningsvis att
­leasas av Coop Sverige AB från den nya ägaren. Dessa operatio­
nella leasingkontrakt sträcker sig över en period mellan 10 och 13
år och räknas upp med KPI löpande. I samband med de nya hyres­
kontrakten har det varit möjligt att göra en framtida bedömning av
hyresåtagandet, beloppen framgår av nedanstående tabell.
Hyrorna avser endast de sålda fastigheterna.

Koncern Hyror fastigheter Pant & returautomater
Leasingavgifter per år MSEK 2005 2005 2004
Inom ett år 281 86 48
Mellan ett till fem år 1 165 179 146
Senare än fem år 1 884 13 0
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

Not 13 Materiella anläggningstillgångar

Maskiner och Inventarier, Pågående
Byggnader, andra tekniska verktyg och Finansiell nyanläggning
Koncernen, MSEK mark anläggningar installationer leasing och förskott Totalt
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2004–01–01 8 376,7 656,6 7 137,2 — 87,9 16 258,4
Inköp 77,8 35,7 548,9 176,9 124,3 963,6
Försäljningar/utrangeringar –183,9 –100,1 –552,7 — — –836,7
Omklassificeringar 33,8 7,7 107,9 — –115,1 34,3
Omräkningsdifferenser –8,6 7,8 –6,6 — 0,7 –6,7
Utgående balans
2004–12–31 8 295,8 607,7 7 234,7 176,9 97,8 16 412,9
Ingående balans 2005–01–01 8 295,8 607,7 7 234,7 176,9 97,8 16 412,9
Inköp 71,2 41,2 623,2 5,3 117,1 858
Försäljningar/utrangeringar –2 526,5 –45,5 –437,9 –9,6 — –3 019,5
Omklassificeringar 220,7 13,2 42,4 0,1 –135,0 141,4
Omräkningsdifferenser 268,4 40,8 153,5 1,5 1,6 465,8
Utgående balans ackumulerade
anskaffningsvärden 2005–12–31 6 329,6 657,4 7 615,9 174,2 81,5 14 858,6

Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Ingående balans 2004–01–01 –1 305,7 –468,5 –4 136,9 –3,9 — –5 915,0
Försäljningar/utrangeringar 24,8 77,1 482,4 — — 584,3
44 Årets avskrivningar –173,2 –50,0 –841,3 –36,0 — –1 100,5
Omräkningsdifferenser 0,8 –5,5 9,0 — — 4,3
Utgående balans 2004–12–31 –1 453,3 –446,9 –4 486,8 –39,9 — –6 426,9
Ingående balans 2005–01–01 –1 453,3 –446,9 –4 486,8 –39,9 — –6 426,9
Försäljningar/utrangeringar 382,4 44,4 318,4 3,8 — 749,0
Omklassificeringar –121,1 — 0,1 — — –121,0
Årets avskrivningar –179,6 –45,8 –805,2 –36,8 — –1 067,4
Omräkningsdifferenser –60,5 –30,0 –101,2 –0,4 — –192,1
Utgående balans ackumulerade
avskrivningar 2005–12–31 –1 432,1 –478,3 –5 074,7 –73,3 — –7 058,4

Forts Not 13 Materiella anläggningstillgångar

Maskiner och Inventarier, Pågående

Byggnader, andra tekniska verktyg och Finansiell nyanläggning
Koncernen, MSEK mark anläggningar installationer leasing och förskott Totalt
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 2004–01–01 –15,1 — — — — –15,1
Omklassificering — — –34,3 — — –34,3
Försäljningar/utrangeringar 3,2 — — — — 3,2
Årets nedskrivningar –12,7 –0,2 –0,1 — — –13,0
Återförda nedskrivningar — — 31,9 — — 31,9
Utgående balans 2004–12–31 –24,6 –0,2 –2,5 — — –27,3
Ingående balans 2005–01–01 –24,6 –0,2 –2,5 — — –27,3
Försäljningar/utrangeringar 14,8 — — — — 14,8
Årets nedskrivningar –17,8 — –117,8 — — –135,6
Återförda nedskrivningar — — 2,4 — — 2,4
Omräkningsdifferenser –0,1 — — — — –0,1
Utgående balans ackumulerade
nedskrivningar 2005–12–31 –27,7 –0,2 –117,9 — — –145,8
Utgående planenligt restvärde
2004–12–31 6 817,9 160,6 2 745,4 137,0 97,8 9 958,7
Utgående planenligt restvärde
2005–12–31 4 869,8 178,9 2 423,3 100,9 81,5 7 654,4

Bokfört värde på mark 2005–12–31 uppgår till 38,8 (286,5) MSEK. Finansiell lease avser i huvudsak lastbilar och släpkärror.
45

Koncernen
Taxeringsvärden fastigheter i Sverige 2005–12–31 2004–12–31
Byggnader 80,7 1 032,4
Mark 18,2 203,8
Summa 98,9 1 236,2

Moderbolaget, MSEK Inventarier

Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2004–01–01 5,9
Inköp 3,0
Utrangering/försäljning –4,3
Utgående balans 2004–12–31 4,6

Ingående balans 2005–01–01 4,6
Inköp 31,5
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

Forts Not 13
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2005–12–31 36,1

Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Ingående balans 2004–01–01 –2,5
Årets avskrivningar –0,9
Utrangering/försäljning 1,8
Utgående balans 2004–12–31 –1,6

Ingående balans 2005–01–01 –1,6
Årets avskrivningar –7,0
Utgående ackumulerade avskrivningar 2005–12–31 –8,6
Utgående planenligt restvärde 2004–12–31 3,0
Utgående planenligt restvärde 2005–12–31 27,5

Planenlig avskrivning sker med följande procentsatser: Finansiell leasing

Coop har finansiella leasingkontrakt avseende lastbilar och släp­
Byggnader 2–2,5% kärror samt en mindre del butiksinventarier.
Förbättringsutgifter på annans fastighet skrivs av i takt med Leasingavgifterna och de variabla utgifterna för ränta och inte­
hyresavtalens löptid rimsavgifter för samtliga ovanstående avtal är beräknade vid ränte­
Markanläggningar 5% läget per angiven basdag och ränteparameter ”Stibor 30 dagar”.
Maskiner och andra tekniska anläggningar 6–20% Avtalen är uppsägningsbara, innehållande en återköpsklausul.
Efter leasingperiodens slut förlängs kontraktet automatiskt ett år
Inventarier, verktyg och installationer 10–33%
46 i sänder om uppsägning ej skett tidigast nio månader och senast
sex månader före leasingperiodens utgång. Coop Norden Sverige
Byggnation i egen regi värderas till nedlagda kostnader samt skälig
AB äger rätt att vid leasingperiodens slut, om uppsägning skett
andel av indirekt kostnad. Övriga materiella anläggningstillgångar
och under förutsättning att betalningarna enligt kontraktet rätt­
redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade
eligen fullgjorts, anvisa en köpare av leasingobjektet för en ­kontant
avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Anskaff­
köpeskilling (exkl. moms) som motsvarar det restvärde för aktuellt
nings­­värdet utgörs av inköpspriset inklusive avgifter/skatter samt
leasingobjekt som följer av leasingkontraktet.
direkta kostnader i samband med köpet direkt hänförbara till till­
Totalt erlagda leaseavgifter uppgick till 37,7 (40,5) MSEK.
gången för att bringa den på plats.
Variabla avgifter har påverkat årets leaseavgifter med 3,1 (4,7) MSEK.
Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffnings­
värde och beräknad ekonomisk livslängd. Understiger värdet av en
fastighet eller annan tillgång, enligt intern värdebedömning, bok­
fört värde och bedöms värdenedgången varaktig, sker nedskriv­
ning med erforderligt belopp.
Den vinst eller förlust som uppstår vid utrangering eller avyttring
av materiella anläggningstillgångar utgör mellanskillnaden mellan
vad som erhållits för tillgången och dess redovisade värde och
redovisas i rörelseresultatet.

Framtida minimileaseavgifter och dess nuvärde för finansiella leasingavtal gällande på balansdagen:

Koncernen, MSEK 2005 2004

Framtida minimi- Nuvärde av framtida Framtida Nuvärde av framtida
Förfallotidpunkt leaseavgifter minimileaseavgifter minimileaseavgifter minimileaseavgifter
Inom 1 år 31 30 33 32
1–5 år 26 24 57 51
över 5 år — — — —
Summa 57 54 90 83
Not 14 Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade Patent, Förskott avseende

utgifter för licenser samt Hyresrätter immateriella
utvecklings- liknande och liknande anläggnings-
Koncernen, MSEK arbeten etc 1) rättigheter rättigheter Goodwill tillgångar 2) Totalt

Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2004–01–01 260,3 68,4 4,1 46,1 65,5 444,4
Inköp 40,9 5,7 — 5,6 –3,1 49,1
Försäljningar/utrangeringar — –0,1 –0,9 — — –1,0
Omklassificeringar 50,7 1,8 — — –51,9 0,6
Omräkningsdifferenser –0,3 — 0,1 –0,2 — –0,4
Utgående balans 2004–12–31 351,6 75,8 3,3 51,5 10,5 492,7
Ingående balans 2005–01–01 351,6 75,8 3,3 51,5 10,5 492,7
Inköp 55,3 6,8 3,9 0,1 –9,5 56,6
Försäljningar/utrangeringar –17,5 –17,4 — –0,2 — –35,1
Omklassificeringar 0,6 –0,6 9,6 –9,6 — 0,0
Övriga förändringar — –0,7 1,4 — — 0,7
Omräkningsdifferenser 3,3 — 0,3 –0,1 — 3,5
Utgående balans ackumulerade
anskaffningsvärden 2005–12–31 393,3 63,9 18,5 41,7 1,0 518,4

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående balans 2004–01–01 –90,2 –25,1 –3,2 –21,1 — –139,6 47
Årets avskrivningar –65,2 –14,9 — — — –80,1
Försäljningar/utrangeringar — 0,1 — — — 0,1
Omräkningsdifferenser –0,2 — –0,1 0,1 — 0,2
Utgående balans 2004–12–31 –155,2 –39,9 –3,3 –21,0 — –219,4
Ingående balans 2005–01–01 –155,2 –39,9 –3,3 –21,0 — –219,4
Årets avskrivningar –58,7 –13,1 –0,6 — — –72,4
Försäljningar/utrangeringar 5,3 16,1 — 0,2 — 21,6
Omklassificeringar –0,6 0,8 –8,8 8,8 — 0,2
Omräkningsdifferenser –1,0 — –0,3 –0,3 — –1,6
Utgående balans ackumulerade
avskrivningar 2005–12–31 –210,2 –36,1 –13,0 –12,3 — –271,6
1) Avser huvudsakligen aktiverade kostnader för utvecklingsarbete av IT-projekt.
2) Avser pågående utvecklingsprojekt som ännu inte färdigställts.

 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

Forts Not 14

Förskott
Balanserade Patent, avseende
utgifter för licenser samt Hyresrätter immateriella
utvecklings- liknande och liknande anläggnings-
Koncernen, MSEK arbeten etc 1) rättigheter rättigheter Goodwill tillgångar 2) Totalt
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 2004–01–01 — — — — — —
Årets nedskrivningar –47,3 — — — — –47,3
Utgående balans 2004–12–31 –47,3 — — — — –47,3
Ingående balans 2005–01–01 –47,3 — — — — –47,3
Försäljningar/utrangeringar — — — — — —
Årets nedskrivningar –37,7 — — — — –37,7
Utgående balans ackumulerade
nedskrivningar 2005–12–31 –85,0 0,0 0,0 0,0 0,0 –85,0
Utgående restvärde 2004–12–31 149,1 35,9 0,0 30,5 10,5 226,0
Utgående restvärde 2005–12–31 98,1 27,8 5,5 29,4 1,0 161,8
1) Avser huvudsakligen aktiverade kostnader för utvecklingsarbete av IT-projekt.
2) Avser pågående utvecklingsprojekt som ännu inte färdigställts.

Patent,
licenser samt
Balanserade liknande
Moderbolaget, MSEK IT-projekt rättigheter Goodwill Totalt
48
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2004–01–01 — 0,6 19,0 19,6
Utgående balans 2004–12–31 — 0,6 19,0 19,6
Ingående balans 2005–01–01 — 0,6 19,0 19,6
Årets Inköp 4,5 0,8 — 5,3
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2005–12–31 4,5 1,4 19,0 24,9

Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Ingående balans 2004–01–01 — –0,4 –3,8 –4,2
Årets avskrivningar — –0,2 –3,8 –4,0
Utgående balans 2004–12–31 — –0,6 –7,6 –8,2
Ingående balans 2005–01–01 — –0,6 –7,6 –8,2
Årets avskrivningar –1,9 –0,8 –3,8 –6,5
Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan 2005–12–31 –1,9 –1,4 –11,4 –14,7
Utgående planenligt restvärde 2004–12–31 — 0,0 11,4 11,4
Utgående planenligt restvärde 2005–12–31 2,6 0,0 7,6 10,2
Under året har utgifter i moderbolaget för utveckling av programvara aktiverats till ett värde av 4,5 MSEK.
Forts Not 14
Under året har kostnader i moderbolaget för utveckling av pro­ Tillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för
gramvara aktiverats till ett värde av 4,5 MSEK. ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskriv­
ningar.
Planenlig avskrivning på de immateriella tillgångarna sker med Övervärde vid förvärv av verksamhet som inte går att enskilt
­följande procentsatser identifiera och redovisa separat men ändå bedöms generera fram­
Balanserade utgifter för utvecklingsavgifter 20% tida ekonomiska fördelar benäms goodwill. Goodwill skrivs inte av
Patent och licenser 20%–33% men prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen
Programvaror 20%–33% samt då indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger.
Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs
Hyresrätter 10%–18%
baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Vad gäller nedskriv­

ningstest har detta gjorts på den lägsta nivå där separerbara kassa­
De immateriella tillgångarna består företrädelsevis av aktiverade IT-
flöden identifierats. Där ett framtida kassaflöde inte kan med
projekt, licenser, patent och varumärken. Immateriella tillgångar
säkerhet prognostiseras används nettoförsäljningsvärde.
redovisas som tillgång i balansräkningen när det är sannolikt att de
Nedskrivningstester har genomförts på balanserade utgifter för
framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kom­
utvecklingsarbete utifrån en mall som används i hela koncernen.
mer att tillfalla företaget och tillgångens anskaffningsvärde kan
En diskonteringränta på 4,5 % har används vid beräkningarna
beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Årets nedskrivningar i balanserade utgifter hänför sig till nya
Utveckling bedrivs i form av egna IT-projekt. I de fall det är san­
riktlinjer i koncernen för det befintliga varuförsörjningssystemet
nolikt att utvecklingskostnaden leder till framtida ekonomiska för­
samt nedskrivning av ett gammalt intranätsystem.
delar för företaget och anskaffningsvärdet kan beräknas tillförlit­
Goodwill avser dels förvärvat övervärde i varumärke samt
ligt, aktiveras utgiften för företaget såsom immateriell anlägg­ning­s-
inkråmsgoodwill vid förvärv av butiker. Varumärkesinnehavet
tillgång i balansräkningen. I övrigt belastar utvecklingen rörelse
­genererar framtida kassaflöden i form av minskade inköpskost­
resultatet löpande.
nader som väsentligen överstiger det bokförda värdet.
49

Not 15 Övriga kostnader

Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Bensininköp 4 666,5 1 492,1 — —
Marknadsföringskostnader 914,7 944,9 30,9 0,1
Konsultarvoden 216,2 210,4 138,6 83,1
IT-kostnader 764,5 624,7 121,6 13,7
Hyreskostnader 2 660,0 2 597,2 16,3 19,3
FDB, åtkomst medlemsregister 29,2 30,1 — —
Realisationsförluster 33,4 10,7 — 1,5
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär 53,8 — 1,0 —
Kostnader för omstrukturering 506,6 — — —
Övrigt 3 377,4 3 203,1 181,3 95,6
Summa 13 222,3 9 113,1 489,7 213,3
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

Not 16 Upplysningar om närstående

Intäkter
Coop Norden AB ägs av KF till 42%, FDB till 38% och Coop NKL
till 20%. Transaktioner med KF, FDB och NKL redovisas nedan vid
ägare. av FDBs föreningsomkostnader.
Några transaktioner med styrelseledamöter och verkställande
direktörer, vice verkställande direktörer och andra ledande
befattnings­havande utöver lön och andra ersättningar har inte före­
kommit (se även not 9 Löner, andra ersättningar och sociala kostna­
der).
Intäkter från Coop NKL hänför sig till apportavtalet mellan Coop
Norden AB och Coop NKL och påverkar specifikt verksamheten i
Coop Norge. Jämfört med Sverige och Danmark där koncernen
bedriver butiksverksamhet, utgörs den norska verksamheten av
grossistverksamhet och merparten av all försäljning är till Coop
NKL. Coop Norge ska enligt avtalet prissätta sina varor och tjänster
så att viss procent av omsättningen erhålls som rörelseresultat.
Intäkter från FDB hänför sig till apportavtalet mellan Coop
Norden AB och FDB innebärande att Coop Danmark ska täcka del
Kostnader till KF-koncernen avser främst tjänster inom fastig­
hetsförvaltning, hyreskostnader, administration och marknads­
föring av MedMera-kortet, försäljning av böcker och spel etc.
Coop Norden AB har under året fakturerat en utvecklingsavgift
till de danska, norska och svenska detaljhandelsföreningarna på
totalt 99,2 (97,9) MSEK. 83,6% (79,9%) av den totala försäljningen
i moderbolaget avser försäljning till övriga koncernbolag 28,7%
(24,4%) av de totala rörelsekostnaderna i moderbolaget avser
kostnader från övriga koncernbolag.
Koncernen har närståenderelation med sina dotterföretag
(se not 21 och 32), intresseföretag (se not 21) och ledande befatt­
ningshavare se nedan.

Transaktioner med närstående och ledande befattningshavare

Koncernen MSEK + Intäkter – Kostnader + Fordran – Skuld

50 Ägare 2005 21 730,9 –376,9 1 848,0 –5,4

Ägare 2004 18 537,9 –377,9 1 438,0 —
Ledande befattningshavare, antal 16 2005 — –106,0 — –31,2
Varav;
Löner och andra ersättningar –64,1
Pensionskostnader –30,5
Avgångsersättningar –11,4
Ledande befattningshavare, antal 15 2004 — –77,3 — —
Varav;
Löner och andra ersättningar –46,1
Pensionskostnader –14,5
Avgångsersättningar –16,7
Not 17 Finansiella intäkter
Finansiella Övriga ränteintäkter och
intäkter liknande resultatposter
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Räntor, koncernföretag — — 135,6 134,3
Räntor, externa 70,8 17,9 57,6 1,2
Anteciperad utdelning — — 340,0 —
Kursvinster, externa 126,8 — 126,3 —
Summa 197,6 17,9 659,4 135,5

Not 18 Finansiella kostnader

Finansiella Räntekostnader och
kostnader liknande resultatposter
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Räntor, koncernföretag — — –25,2 –20,4
Räntor, externa –224,2 –379,1 –123,2 –248,4
Kursförluster, koncernföretag — — –97,8 —
Kursförluster, externa –9,5 –32,2 –9,5 –32,9
51
Övriga finansiella poster –15,4 –9,7 –15,7 —
Summa –249,1 –421,0 –271,4 –301,7

 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

Not 19 Skatter
Redovisad i resultaträkningen
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Aktuell skattekostnad
Periodens skattekostnad –48,4 –50,0 —­­ —­­

Uppskjuten skattekostnad (–) / skatteintäkt (+)

Återföring av tidigare aktiverad uppskjuten
skatt på underskottsavdrag —­­ –183,7 —­­ —­­
Uppskjuten skatt avseende övriga temporära skillnader –112,0 43,7 8,1 –64,6
Förändring av uppskjuten skatt på grund av ändrade
redovisningsprinciper, IFRS —­­ –4,7 –8,1 —­­
Summa –112,0 –144,7 0,0 –64,6
Total redovisad skattekostnad –160,4 –194,7 0,0 –64,6

Avstämning av effektiv skatt

Koncernen Koncernen
2005 (%) 2005 2004 (%) 2004
Resultat före skatt 1 273,6 –228,3
Skatt enligt gällande skattesats för
moderbolaget/aktuell skatt 28,0 –356,6 28,0 63,9
52 Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag —­­ —­­ –0,2 –0,4
Ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt 43,3 –551,2 –6,1 –13,9
Ej skattepliktiga intäkter Skatteeffekt –69,7 887,2 1,7 3,8
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande
aktivering av uppskjuten skatt 10,5 –133,7 –79,5 –181,4
Omvärdering av tidigare års aktiverade —­­
underskottsavdrag —­­ –52,2 –119,1
Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag –1,6 20,2 53,7 122,7
Justering av uppskjuten skatt från tidigare år –1,0 12,4 –48,7 –111,2
Effekt av ändrade skattesatser/och skatteregler 2,7 –34,8 —­­ —
Förändring av uppskjuten skatt på grund av ändrade
redovisningsprinciper, IFRS —­­ —­­ –2,1 –4,7
Övrigt 0,3 –3,9 20,0 45,6
Redovisad effektiv skatt 12,6 –160,4 –85,3 –194,7

Den gällande skattesatsen har beräknats med utgångspunkt från den skattesats som gäller för moderbolaget och har uppgått till 28%.

Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital

Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Uppskjuten skatt hänförlig till förändrade
redovisningsprinciper –7,5 –11,0 — —

I moderbolaget har ingen uppskjuten skatt bokats på IFRS-justeringar. Kvittning har gjorts mot befintliga underskottsavdrag.

Forts Not 19
Redovisad i balansräkningen
Uppskjutna skattefordringar och -skulder
Uppskjutna skattefordringar och skulder hänför sig till följande:
Uppskjuten Uppskjuten
skattefordran skatteskuld Netto
Koncernen MSEK 2005 2004 2005 2004 2005 2004
Anläggningstillgångar 362,0 381,0 –17,5 –15,7 344,5 365,3
Omsättningstillgångar 19,7 2,6 –3,7 — 16,0 2,6
Långfristiga skulder 7,9 7,2 –0,6 — 7,3 7,2
Kortfristiga skulder 57,8 78,1 0,0 — 57,8 78,1
Övrigt 6,1 74,2 –17,2 –6,3 –11,1 67,9
Skattefordringar/–skulder, netto 453,5 543,1 –39,0 –22,0 414,5 521,1

Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skattefordringar

Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Uppskjutna skattefordringar som förfaller inom ett år 77,5 80,7 — —
Uppskjutna skattefordringar som förfaller efter ett år 376,0 462,4 — —
Summa 453,5 543,1 — —

53
Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skatteskulder
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till
betalning efter ett år 39,0 22,0 — —

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar

Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Temporära skillnader 145,4 34,2 2,9 5,5
Skattemässiga underskott 506,8 367,9 49,6 67,3
Summa 652,2 402,1 52,5 72,8

De skattemässiga underskottsavdragen och de temporära skillnaderna saknar tidsbegränsning enligt nuvarande skatteregler. För de svenska bolagen har inga uppskjutna
skattefordringar redovisats för dessa poster, då man vid årsredovisningens avgivande inte kan bedöma när avräkning mot framtida beskattningsbara vinster kan ske.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder har kvittats när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när uppskjutna skat-
ter avser samma skattehemvist.
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

Not 20 Anläggningstillgångar avvecklade verksamheter, totala köp

och försäljningar anläggningstillgångar
Den 21 december 2005 har avveckling skett av en stor del av det Nettokassaflöde från avvecklad verksamhet
svenska fastighetsbeståndet i koncernen. Under sommaren 2005 Under räkenskapsåret 2005 hade den avvecklade verksamheten
togs ett avsiktsbeslut i styrelsen att avyttra fastigheter genom en ett kassaflöde hänförligt till rörelsen om 9,6 MSEK kassaflöde hän-
sale and lease back transaktion. Syftet med försäljningen har varit förligt till investeringsverksamheten om 4 144,3 MSEK och kassa-
att frigöra kapital för investeringar i den befintliga verksamheten. flöde från finansieringsverksamheten om 0 MSEK
Försäljningsprocessen har varit kort och avslutades med slutbud i
mitten av december. Effekten på enskilda tillgångar och skulder i koncernen av
De fastigheter som såldes inrymmer till stor del lokaler för kon- avyttringen
cernens egna butiker samt en del lager. Detta innebär att en över-
Koncernen MSEK
vägande del av hyresintäkterna i de sålda fastigheterna var interna.
Verksamheten i koncernen kommer att fortsätta att bedrivas i de Materiella anläggningstillgångar 1 978,1
sålda fastigheterna via operationella leasingkontrakt som är teck- Övriga fordringar 1,1
nade med den nya ägaren, (se vidare leasing not 12). Likvida medel 10,1
Försäljningsumman för fastigheterna motsvarar 4 245 MSEK Leverantörsskulder –0,5
och har genererat en reavinst i koncernen på sammantaget Avyttrade tillgångar och skulder, netto 1 988,8
2 167,9 MSEK.
Inför försäljningen flyttades fastigheterna som skulle säljas till
Erhållen köpeskilling 4 156,1
nyinförskaffade bolag i koncernen. Köpeavtalen grundade sig på
Avgår: Likvida medel i den avyttrade verksamheten –10,1
proformabalansräkningar med ett mindre antal balansposter. Vid
själva försäljningstillfället såldes de nyinköpta bolagen innehållande Påverkan på likvida medel 4 146,0
de reducerade balansräkningarna.

54 Köp och försäljning av anläggningstillgångar inklusive ej avvecklad verksamhet

Koncernen, MSEK 2005
Köp Försäljning
Anläggningstillgångar –914,6 2 183,3
Fordringar — 1,1
Likvida medel — 10,1
Övriga skulder och avsättningar — –0,5
Realisationsvinst — 2 132,1
Erlagd / erhållen köpeskilling –914,6 4 326,1
Likvida medel i förvärvade koncernföretag — —
Likvida medel i avgående koncernföretag — –10,1
Nettoeffekt på kassaflödet –914,6 4 316,0

Not 21 Aktier och andelar i koncernföretag

Moderbolaget
MSEK 2005 2004
Ingående balans 4 774,5 5 433,0
Andelsökning och omklassificering från Joint Venture
till dotterbolag Intergroup A.m.b.a. 3,7 —
Lämnade aktieägartillskott 1 000,0 —
Nedsättning av aktiekapital i Coop Norge AS — –658,5
Utgående balans 5 778,2 4 774,5
Forts Not 21
Moderbolagets Bokfört
Andelar i koncernföretag MSEK Organisationsnr. Säte Antal andelar andel i % värde
Coop Sverige AB 556030–5921 Stockholm 110 988 100 2 502,2
Coop Danmark A/S 26 25 94 95 Köpenhamn 101 000 100 2 490,7
Coop Norge AS 961 271 460 Oslo 100 000 100 538,7
Coop Norden Trading A/S 20 40 61 94 Köpenhamn 15 100 242,9
Intergroup A.m.b.a.* 18 42 79 90 Köpenhamn 3 75 3,7
Totalt 5 778,2
* IIntergroup A.m.b.a. är under likvidation vilken beräknas vara avslutad före utgången av april 2006. Likvidationen beräknas ge ett överskott.

Indirekt ägda andelar i koncernbolag och intresseföretag Koncernens Bokfört

MSEK Organisationsnr. Säte andel i % värde
Coop Sverige Fastigheter AB 556435–4453 Stockholm 100 —
Coop Sverige Distributionsfastigheter AB 556009–3808 Stockholm 100 —
Coop Sverige Holding 1 AB 556690–0394 Stockholm 100 —
Coop Sverige Holding 2 AB 556690–0493 Stockholm 100 —
Coop Sverige Holding 3 AB 556690–0501 Stockholm 100 —
Coop Sverige Holding 4 AB 556690–0097 Stockholm 100 —
Coop Sverige Hyper Holding 5 AB 556690–0402 Stockholm 100 —
Coop Sverige Hyper Holding 6 AB 556690–0451 Stockholm 100 —
Coop Sverige Hyper Holding 7 AB 556690–0154 Stockholm 100 —
Coop Sverige Hyper Holding 8 AB 556690–0170 Stockholm 100 —
55
Coop Sverige Hyper Holding 9 AB 556690–0196 Stockholm 100 —
Coop Sweden Leo Holding 1 B.V. 30057564 Holland 100 —
Coop Sweden Leo Holding 2 B.V. 24311056 Holland 100 —
Coop Norge Industri A/S 982 722 411 Norge 100 —
Coop Norge Kaffe A/S 882 722 422 Norge 100 —
Goman Bakeren Holding A/S 863 948 592 Norge 100 —
Goman Bakeriet AS, Östfold 918 828 761 Norge 100 —
Goman Bakeriet AS, Oslo 943 375 623 Norge 100 —
Goman Bakeriet AS, Hönefoss 918 233 644 Norge 100 —
Goman Bakeriet AS, Jären 933 570 649 Norge 100 —
Goman Bakeriet AS, Trondheim 918 686 681 Norge 100 —
Goman Bakeriet AS, Nord–Tröndelag 915 811 655 Norge 100 —
Goman Bakeriet AS, Sörlandet 979 580 770 Norge 100 —
Goman Lettbakt Östfold AS 980 656 292 Norge 100 —
A/S Röra Fabrikker 916 915 144 Norge 100 —
A/S Margarinfabrikken Norge 914 742 811 Norge 100 —
Fakta AS 11 51 74 98 Köpenhamn 100 —
Irma AS 43 26 47 10 Köpenhamn 100 —
Rita AS 14 72 27 93 Köpenhamn 100 —
Dansk Kaffekompagni AS 14 34 01 06 Köpenhamn 100 —
Dansk vinimport Vejle Aps 66 95 94 14 Köpenhamn 100 —
Intercoop Ltd (namnändrat från Intergroup Far East Ltd) — Hong Kong 75 —
Andelsselskabet af 20. November 2003
(NAF International A m b a) 17 14 84 19 Köpenhamn 70 —
Ejendomsaktieselskabet af 22.juni 1966 21 51 08 15 Köpenhamn 50 —
Gränby Miljö och Retur 556222–2199 Uppsala 35 0,0
Aktieselskabet af 25. april 1963, Åbenrå 63 92 31 17 Åbenrå 30,48 0,4
Totalt 0,4

Andelsselskabet af 20. November 2003 (NAF International A m b a) är under likvidation vilken beräknas vara avslutad under 2006.
Likvidationen beräknas ge ett överskott.
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter
Not 22 Finansiell riskhantering och finansiella instrument
Coop Norden är genom sin verksamhet utsatt för olika typer av
finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företa-
gets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser,
räntenivåer, elpriser samt refinansierings- och kreditrisker. Kon­­­
cernens finansverksamhet och hantering av finansiella transaktio-
ner är centraliserad till Coop Nordens finansavdelning. Genom att
centralisera finansverksamheten uppnås betydande stordriftsför­
delar, lägre finansieringskostnad samt bättre kontroll och hantering
av koncernens finansiella risker. Den övergripande målsättningen
är att optimera hanteringen av finansiella risker, kon­tinu­erligt
säkerställa en kostnadseffektiv betalningshantering samt initiera
kapitalrationaliseringsåtgärder. Verksamheten bedrivs utifrån en av
styrelsen fastställd finanspolicy.
Finansiering
Det är koncernens policy att uppnå stabilitet i den långsiktiga kapi-
talförsörjningen och att begränsa refinansieringsrisken. Upprätt­
hållandet av en tillräcklig betalningsreserv i form av kassa och
garanterade outnyttjade kreditfaciliteter, samt en jämn förfallo-
struktur på koncernens skulder och kreditfaciliteter, är grundläg-
gande principer.
Coop Nordens finansiella nettofordran uppgick per den 31
december 2005 till 102 MSEK, fördelat på låneskuld 2 181 MSEK,
56 ­likvida medel och finansiella fordringar 2 283 MSEK. Per 31 decem-
ber fanns kreditramar motsvarande 5 116 MSEK varav 2 181 MSEK
utnyttjades.
Koncernen har realkreditslån med fastigheter som säkerhet till
ett belopp motsvarande 2 071 MSEK på den danska marknaden.
Löptiden kan till stor del bestämmas av låntagaren och en genom-
snittlig löptid överstigande 15 år i Coop Nordens fall möjlig att
uppnå. Övriga kreditramar består av bilateral bankfinansiering.
Förfallostruktur kreditfaciliteter per 2005–12–31
MSEK < 1år 1–3 år 4–5 år > 5 år Total
Banklån — — 630 — 630
Realkrediter — 124 54 1 892 2 071
Checkkrediter 2 312 — — — 2 312
Finansiella leasskulder 36 33 14 20 103
Summa 2 348 157 699 1 912 5 115 Coop Norden är exponerad mot två typer av kreditrisker, finansiell
Ränterisk
Ränterisk är risken att värdet på finansiella instrument varierar på
grund av förändringar i marknadsräntorna. En betydande faktor
som påverkar ränterisken är räntebindningstiden och hur snabbt en
varaktig ränteförändring får genomslag på koncernens räntenetto
beror på placeringarnas och skuldernas räntebindningstid.
Räntebindning finansiella skulder per 2005–12–31
MSEK < 1år 1–3 år 4–5 år > 5 år Total
Banklån — — — — 0
Realkrediter 1 327 743 — — 2 069
Checkkrediter 9 — — — 9
Finansiella leasskulder 36 33 14 20 103
Summa 1 372 776 14 20 2 182
I enlighet med skuldernas räntebindning skulle en momentan upp-
gång i marknadsräntorna med en procentenhet belasta koncernens
finansnetto med 12 MSEK på 12 månader basis. Hanteringen av
koncernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den
centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera
denna exponering. Den underliggande upplåningen stämmer inte
alltid överens med den riskpolicy som redovisas i finanspolicyn.
Låneportföljens räntebindning anpassas till riskstrategin genom
användning av olika typer av derivat.
Utestående räntederivat per 2005–12–31
MSEK < 1år 1–3 år 4–5 år > 5 år
Fordran
SEK 3 800 1 200 — —
EUR 75 — — —
Summa 3 875 1 200 — —
Skuld
SEK –4 790 — — —
EUR –47 — — —
Summa –4 837 — — —
Enligt finanspolicyn är målsättningen att den genomsnittliga ränte-
bindningen skall vara 12 månader för de finansiella skulderna.
Räntebindningen kan förändras i syfte att begränsa de negativa
effekterna av en förändring av marknadsräntorna. Under året har
den genomsnittliga räntebindningstiden varierat mellan 6 och 20
månader. Vid utgången av 2005 uppgick den till 20 månader.
Kreditrisk
kreditrisk samt kommersiell kreditrisk.
Den finansiella kreditrisken uppstår vid placering av koncernens
likvida medel och i handel med finansiella kontrakt. Enligt finans-
policyn skall denna risk begränsas genom val av kreditvärdiga mot-
parter och användandet av ISDA avtal. Den finansiella kreditrisken
är i huvudsak mot de stora nordiska bankerna och mot ett antal av
de största elbolagen i norden.Den kommersiella kreditrisken består
nästan uteslutande av fordringar på koncernen närstående bolag.
Merparten ligger mot ägarbolaget i Norge och en mindre del mot
Forts Not 22
självständiga ­konsumentföreningar och butiker i Danmark och
Sverige. Det bokförda värdet på balansräkningen motsvarar den
maximala kreditförlusten.
Valutarisk
Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. De kom-
mersiella betalningsflödena ger upphov till valutaväxlingar då varu-
inköp görs i andra valutor än de i vilka koncernen har försäljning
och kostnader (transaktionsexponering). Koncernens egna kapital
påverkas av växelkursförändringar när tillgångar och skulder i
utländska dotterbolag räknas om till svenska kronor (omräknings-
exponering).
Transaktionsexponering
Coop Norden har en icke obetydlig del av varuinköpen i andra
valutor än intäkterna vilket generar transaktionsexponering. Kon­
cernens transaktionsexponering fördelar sig på följande valutor:
Transaktionsexponering Utfall Prognos
MSEK 2005 2006
EUR 4 230 4 653
USD 1 937 2 131
SEK 333 366
DKK 633 696
NOK 269 296
Övriga 133 146
Summa 7 535 8 288
Med transaktionsexponering avses alla lagda order, dvs beställ-
ningar till leverantör där pris, volym och leveranstidpunkt är fast-
ställda. I enlighet med koncernens finanspolicy valutakurssäkras
transaktionsexponering med valutaterminer och valutaoptioner.
Därutöver kan valutasäkring vidtas för inköp utöver orderläggning
för sådana leverantörsavtal där pris är fastställt med hänsyn till
produkternas lönsamhet, konkurrenskraft och valutabedömning.
Transaktionsexponering för 2006
12 månaders
bedömda Säkrat
nettoflöden belopp Snittkurs
EUR 4 653 637 9,43
USD 2 131 608 7,85
SEK 366 145 —
DKK 696 60 1,27
NOK 296 35 1,18
Övriga 146 31 —
Summa 8 289 1 516
Samtliga valutaderivat värderas till verkligt värde med löpande för-
ändringar i finansiella intäkter och kostnader, säkringsredovisning
tillämpas ej.
Omräkningsexponering
I samband med omvärdering av tillgångar och skulder i Coop
Nordens utländska dotterbolag till svenska kronor kan förändrade
växelkurser påverka koncernens balansräkning.
Nettotillgångar utländsk valuta
MSEK 2005–12–31 2004–12–31
DKK 3 169 2 868
NOK 1 037 770
Summa 4 206 3 638
Huvudprincipen är att denna exponering inte kurssäkras. Kurs­
differensen från omräkningen av utländska nettotillgångar uppgick
under 2005 till 173,7 MSEK, som redovisas direkt mot koncernens
egna kapital.
Elrisk
Coop Norden har en elförbrukning som årligen uppgår till ca 550
GWh. I syfte att reducera exponeringen mot förändringar i elpriset
används finansiella instrument på elmarknaden. Elmarknaden har
kännetecknats av stora prisfluktuationer medan koncernens elför-
brukningen är relativt konstant över tiden. Som ett resultat av
detta föreskriver finans­policyn en långsiktig prissäkringsstrategi.
Koncernen har en avtagande säkringsandel över säkringshorison- 57
ten, som uppgår till 4 år.
Säkring av el 2005–12–31
Prognos
GWh elförbrukning Säkringar %
2005 557 444 80
2006 561 412 73
2007 561 213 38
2008 564 149 26
Elderivat värderas till verkligt värde. Coop Norden har valt att til�-
lämpa säkringsredovisning i enlighet med IAS39. Förändringar i
verkligt värde som anses effektiva redovisas löpande mot säkrings-
reserven/fonden för verkligt värde i Eget Kapital. Säkringsreserven
uppgick till 32 MSEK per 2005–12–31. Reserven beräknas upplösas
i takt med att säkrad post träffar resultaträkningen, se tabell nedan.
Prognostiserad upplösning av säkringsreserv per 2005–12–31
År MSEK
2006 12
2007 15
2008 6
2009 —
Summa 33
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

Forts Not 22
Verkligt värde
Vid fastställandet av verkligt värde används officiella marknadsno- För övriga finansiella tillgångar och skulder motsvarar det bokförda
teringar på bokslutsdagen. I de fall sådana saknas görs värdering värdet en rimlig approximation av det verkliga värdet.
genom diskontering av framtida kassaflöden till noterad marknads-
ränta för respektive löptid. Kundfordringar
Kundfordringar redovisas netto efter reducering med gjorda reser-
Verkligt värde derivat per respektive årsskifte veringar för osäkra kundfordringar med 10,5 (15,4) MSEK.
2005 2004 Fordringarna är upptagna till nominella belopp efter individuell
redovisat verkligt redovisat verkligt prövning.
MSEK värde värde värde värde
Ränteswappar –6 –6 –29 –29
Ränteterminer –1 –1 0 0
FRA — — — —
Valutaterminer 16 16 — 8
Valutaoptioner 2 2 — 1
Elderivat 35 35 — –5
Summa 46 46 –29 –25

Not 23 Varulager

58 Koncernen MSEK 2005–12–31 2004–12–31

Råvaror och förnödenheter 47,3 35,6
Handelsvaror 5 961,4 5 844,5
Bokfört värde 6 008,7 5 880,1

Avdrag för inkurans och nedskrivningar gjorts med följande belopp;

Inkuransavdrag 185,6 194,7
Nedskrivning 78,3 4,3

Varulager består i Coop Norden-koncernen av råvaror och förnödenheter, färdiga varor, handelsvaror i distributionslager samt handelsvaror i butikslager.
Not 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Förutbetalda hyror 74,5 162,5 — —
Upplupen fakturering 202,1 143,9 0,2 —
Upplupna ränteintäkter 4,1 2,5 0,1 —
Övrigt 179,7 256,9 8,6 11,4
Summa 460,4 565,8 8,9 11,4

Not 25 Räntebärande skulder

Långfristiga räntebärande skulder
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Förfallotid mellan 1–3 år 244,5 881,3 — 605,8
Förfallotid mellan 4–5 år 227,6 — — —
Förfallotid senare än 5 år 1 622,1 1 849,7 — —
Summa 2 094,2 2 731,0 0,0 605,8

Kortfristiga räntebärande skulder 59

Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Banklån 78,0 1 571,3 — 1 494,4
Checkräkningskrediter 9,2 1 395,7 1,9 1 395,7
Summa 87,2 2 967,0 1,9 2 890,1

Summan av beviljade checkräkningskrediter uppgår till 2 312 MSEK per 2005–12–31, varav 9,2 MSEK utnyttjades. De revolverande kreditfaciliteterna om 3 100 MSEK förföll
per 2005–12–31. Det beviljade lånet om 630 MSEK (varav utnyttjat 0 MSEK) är behäftat med ett finansiellt åtaganden, så kallad financial covenant. Det är definierat som
nyckeltal avseende soliditet. För mer information avseende finansiella risker se not 22, Finansiell riskhantering och finansiella instrument.
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

Not 26 Avsättningar
Årets förändring över resultaträkningen
2005 2005
Koncernen MSEK Ingående balans Avsättningar Återföringar Upplösningar Utgående balans
Avsättningar som är långfristiga skulder
Avsättningar för omstruktureringar 9,7 290,4 — — 300,1
Övrigt 1,7 1,1 –0,1 — 2,7
Totalt 11,4 291,5 –0,1 — 302,8

Årets förändring över resultaträkningen
2005 2005
Koncernen MSEK Ingående balans Avsättningar Återföringar Upplösningar Utgående balans
Avsättningar som är kortfristiga skulder
Avsättningar för omstruktureringar 115,4 207,4 –31,1 –77,4 214,3
Avsättning MedMera-premier 85,5 — –4,7 — 80,8
Övrigt 59,3 72,4 –3,4 –59,5 68,8
Totalt 260,2 279,8 –39,2 –136,9 363,9

Årets förändring över resultaträkningen

Moderbolaget MSEK Ingående balans Avsättningar Återföringar Upplösningar Utgående balans
Avsättningar som är långfristiga skulder
Avsättningar omstruktureringar 9,5 12,7 0,0 –3,3 18,9
60 Totalt 9,5 12,7 0,0 –3,3 18,9

Årets förändring över resultaträkningen

2005 2005
Moderbolaget MSEK Ingående balans Avsättningar Återföringar Upplösningar Utgående balans
Avsättningar som är kortfristiga skulder
Avsättningar omstruktureringar 19,5 46,9 –17,0 –1,8 47,7
Totalt 19,5 46,9 –17,0 –1,8 47,7

I moderbolaget beräknas 47,7 MSEK tas i anspråk under 2006. i huvudsak kommer att ske under 2007 i enlighet med beslut tagna
Avsättningarna utgörs av en bästa uppskattning av vad företaget i Coop Nordens styrelse i december 2005 i linje med Coop Norden
rationellt sett skulle betala för att reglera åtagandet på balansdagen 2007 projektet.
eller för att på balansdagen överföra den till en tredje part.
Coop Sverige AB har gjort nya avsättningar under 2005 på sam-
Betalningar
mantaget 501 MSEK främst avseende omstruktureringar och ned- MSEK 2005–12–31 2004–12–31

läggning av butiker. Beloppet innefattar både personalkostnader Koncernen 306,1 11,4

och ytreduceringar både inom Coop Konsum och Coop Forum.
I Coop Danmark har avsättningar gjorts på ca 42 MSEK som en
följd av nedläggning av butiker.
Coop Norden ABs avsättningar avser främst personalned­
dragningar till följd av ny omorganisation i koncernen.
Coop Norges ingående balans för avsättningar består av
omstruktureringsavsättningar och prisjusteringar på varuinköp.
Avsättningarna är fördelade mellan kort och lång skuld. De
korta skulderna beräknas att generera ett utflöde av resurser
under 2006. De långa skulderna avser utflöden av resurser som månader.
Belopp varmed avsättningen förväntas betalas efter mer än tolv
månader.
Betalningar
MSEK 2005–12–31 2004–12–31
Moderbolaget 18,9 9,5
Belopp varmed avsättningen förväntas betalas efter mer än tolv
Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Semesterlöneskuld 946,8 951,3 38,9 23,8
Löner 192,8 287,4 — —
Sociala avgifter 276,9 248,7 8,8 8,2
Levererat, ej fakturerat 481,1 199,3 10,1 6,7
Räntor — 55,1 — 55,1
Övriga poster 244,6 561,6 — —
Summa 2 142,2 2 303,4 57,8 93,8

Not 28 Ställda säkerheter,ansvarsförbindelser och eventualförpliktelser

Ställda säkerheter Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Bankgarantier 2 235 — —
Fastighetsinteckningar — 2 090 — —
Övriga poster 66 59 20 20
Summa 68 2 384 20 20
61

Ansvarsförbindelser Koncernen Moderbolaget

MSEK 2005 2004 2005 2004
Garantiförbindelser 19 9 3 995 4
Borgensförbindelser till förmån för extern part 4 — 4 —
— — — —
Solidariskt ansvar för Coop Norden AB med dotter-
bolag att svara för skulden mot externa långivare 2 012 6 640 2 012 6 640
Summa 2 035 6 649 6 011 6 644

Eventualförpliktelser
I moderbolaget finns det spärrade medel om totalt 2,9 MSEK vid
årets utgång.
Efter förhandlingar under slutet av 2005 har ett avtal tecknats
med en ny leverantör i december 2005 avseende leveranser av
Frukt och Grönt till de svenska butikerna. Med anledning av leve-
rantörsbytet har den tidigare leverantören under februari 2006
framställt betydande krav på kompensation mot Coop Sverige AB.
I anslutning till fastighetsaffären så uppstod flera interna lån
mellan moderbolaget Coop Sverige AB och dess dotterbolag. Det
utfärdades moderbolagsgarantier från Coop Norden AB för åter­
betalning av lånen. Dessa garantier kommer att upphöra under
första tertialet 2006 då lånen kommer att betalas tillbaka i sam-
band med att utbetalning av anteciperade utdelningar sker.
 Coop Norden Årsredovisning 2005 / Noter

Not 29 Specifikation erhållna/betalda finansiella poster

Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Erhållna räntor 297,9 28,0 206,9 124,9
Betalda räntor –282,7 –412,3 –226,4 –261,8
Realiserade kursvinster — — 858,0 352,3
Realiserade kursförluster — — –835,2 –379,3
Övriga finansiella poster –29,0 –41,6 –15,4 –11,3
Summa –13,8 –425,9 –12,1 –175,2

Not 30 Ej kassaflödespåverkande poster

Koncernen Moderbolaget
MSEK 2005 2004 2005 2004
Avskrivningar 1 139,8 1 210,9 13,5 4,9
Realisationsvinst/förlust –2 220,9 –21,5 — 2,5
Nedskrivningar 259,2 47,3 — —
Förändring avsättningar 337,6 –51,5 36,7 9,4
Anteciperad utdelning — — –340,0 —
Summa –484,3 1 185,2 –289,8 16,8

62

Not 31 Interntransaktioner koncernföretag

Moderbolaget MSEK 2005 2004
Rörelsens intäkter
Management fee 89,7 150,4
Utvecklingsfee, egna butiker 82,1 83,5
Tjänsteuppdrag 528,5 158,7
Övrigt — 3,8
Summa 700,3 396,4

Övriga kostnader
Personalkostnader –12,2 –9,0
Lokalkostnader –29,0 —
IT-kostnader –85,8 —
Varuförsörjning –103,5 –83,5
Övrigt –10,8 –3,0
Summa –241,3 –95,5

Finansiella intäkter och kostnader
Räntekostnader –25,2 –20,5
Ränteintäkter 135,6 134,4
Valutakursförluster/valutakursvinster –97,8 —
Summa 12,6 113,9

Anläggningar
Inköp 33,0 —
33,0 —
Not 32 Händelser efter balansdagen

Den andra februari 2006 blev Coop Forum Bygg & Trädgård en
egen kedja inom Coop Sverige. Coop Forum och Bygg & Trädgård
fortsätter sitt samarbete och hoppas genom denna åtgärd kunna
ge bättre förutsättningar för att möta kundernas behov och profi-
lera sig på marknaden för gör-det-självare.
Efter förhandlingar under slutet av 2005 har ett avtal tecknats
med en ny leverantör i december 2005 avseende leveranser av
Frukt och Grönt till de svenska butikerna. Med anledning av leve-
rantörsbytet har den tidigare leverantören under februari 2006
framställt betydande krav på kompensation mot Coop Sverige AB.
I övrigt har inga händelser inträffat efter balansdagen men före
undertecknandet av denna årsredovisning som är att betrakta
såsom väsentliga.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 16 mars 2006. Koncernens resultat- och balans-
räkningar och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämma den 9–10 maj 2006.

Stockholm den 16 mars 2006

Nina Jarlbäck Svein E. Skorstad

Styrelsens ordförande Vd

Bernt Aas Jan Andersson Lisbeth Bull Husby 63

Eva Calderon Björn Christensen Lars Idermark

Henrik Larsen Ebbe Lundgaard Paul Mollerup

Leif Olsson Geir Olav Opheim Kurt Petersen

Ulla Verholt

Vår revisionsberättelse har avgivits den 16 mars 2006

Deloitte AB

Jan Nilsson
Auktoriserad revisor
 Verksamhetsbeskrivning 2005 / Revisionsberättelse

Revisionsberättelse
Till årsstämman i Coop Norden AB.
Organisationsnummer 556585-8585
Vi har granskat årsredovisningen på sidorna 10–63, koncern-
redovisningen och bokföringen samt styrelsens och verk­
ställande direktörens förvaltning i Coop Norden AB för
räkenskapsåret 2005. Det är styrelsen och verkställande
direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och
förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid
upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella
redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och
årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncern-
redovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovis-
ningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval
av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i
Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen
64
för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att
årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller
väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett
urval av underlagen för belopp och annan information i
räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva
redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande
direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelse­
fulla uppskattningar som styrelsen och verkställande
­direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och
k­ oncernredovisningen samt att utvärdera den samlade
informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi
granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bola-
get för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller
verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget.
Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkstäl-
lande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktie-
bolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalan-
den nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredo­
visnings­lagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat
och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige.
Koncern­redovisningen har upprättats i enlighet med inter­
nationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av
EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av
koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är
förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens
övriga delar.
Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultat­
räkningen och balansräkningen för moderbolaget och för
koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget
i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och
verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 16 mars 2006

Deloitte AB

Jan Nilsson
Auktoriserad revisor
 Verksamhetsbeskrivning 2005 / Definitioner

Definitioner
Riskbärande kapital Räntetäckningsgrad
Beräknas som summan av redovisat eget kapital samt Beräknas som rörelseresultat plus finansiella intäkter
minoritetskapital. i procent av finansiella kostnader.

Soliditet Operativt kapital

Beräknas som summan av redovisat eget kapital och Beräknas som anläggningstillgångar plus ej räntebärande
minoritetskapital i procent av balansomslutningen tillgångar minus ej räntebärande skuld.

Nettoskuld Avkastning på operativt kapital

Beräknas som summa räntebärande skulder, minus Beräknas som rörelseresultat i procent av genomsnittligt
summa räntebärande tillgångar och likvida medel. operativt kapital.

Nettoskuldsättningsgrad
Beräknas som nettoskuld dividerat med summan av
eget kapital och förlagslån.

65
 Verksamhetsbeskrivning 2005 / Styrelseordförande har ordet
Kooperationen har framtiden för sig
2005 har varit ett händelserikt och viktigt år för
Coop Norden. Ägarsamarbetet har stärkts och allt
större fokus har lagts på framtidsinriktade sats-
ningar.
Under året har vi kunnat glädja oss åt fortsatta framgångar
i Coop Norge och kraftiga förbättringar i Coop Danmark. ­
I början av året kunde vi dock notera betydande försämringar
i den svenska verksamheten. Detta ledde till strategiska dis-
kussioner i ägarförbunden och styrelsen. Ett analys- och
granskningsarbete inleddes, som utmynnade i beslutet att
fortsätta utvecklingen av de gemensamma nordiska samord-
ningsfördelarna, samtidigt som nationella ledningar i Sverige
och Danmark återskapades.
Koncernchefen Svante Nilsson lämnade sitt uppdrag i
­samband med detta och Svein E. Skorstad, som varit ställ­
företrädande koncernchef sedan hösten 2004, utsågs till
66
Coop Nordens nye koncernchef.
Det råder i dag stor samstämmighet i ägarkrets och sty-
relse om Coop Nordens framtida strategi och det råder en bra
balans i rollfördelningen mellan ägare, styrelse och den
­operativa ledningen i Coop Norden. Vi arbetar med fortsatt
starkt fokus på nordisk samordning av inköp, utveckling av
egna varumärken etc. Vi har dock insett att det också behövs
en organisation och ett arbetssätt, som gör det möjligt att ta
hänsyn till de olika förhållanden som finns i respektive land.
Med den strategin som grund kommer vi att kunna erbjuda
våra medlemmar och kunder både god kvalitet och bra priser.
I Coop Norge har man sedan Coop Norden bildades varit
duktiga på att ta tillvara de nordiska stordriftsfördelarna,
samtidigt som man arbetar med ett effektivt lokalt affärs-
mannaskap. Där kom också den positiva utvecklingen först.
Nu har den danska följt efter och verksamheten i Coop Dan-
mark levererar 2005 sitt bästa resultat någonsin. En positiv
utveckling som vi hoppas ska fortsätta.
Också på Coop Sverige är förväntningarna höga. I styrelse
och ledning finns en övertygelse om att det går att vända
utvecklingen och glädjande nog kunde vi under årets sista
månader skönja en stabilisering. En kombination av fram-
tidsinvesteringar och kraftiga effektiviseringar i alla led ska-
par förutsättningar för den vändning som måste ske i Sverige.
Framgångarna i Danmark och Norge och också den fantas-
tiska utveckling som den finska konsumentkooperationen
har åstadkommit under senare år ger inspiration till arbetet
med att utveckla den svenska verksamheten.
De investeringar som nu planeras, kan genomföras tack
vare den mycket framgångsrika fastighetsförsäljning, som
gjordes i slutet av 2005. Den gav oss det kapital vi behöver
för att strukturera om delar av vår verksamhet med fräscha
butiker, ett utvecklat sortiment, lägre priser och ökad synlig-
het i marknaden. Samtidigt som en fortsatt fokusering på
kostnadseffektivitet i verksamheten är nödvändig.
Coop Norden är ett konsumentkooperativt företag med
starka och stolta traditioner på de marknader där vi verkar.
De allra flesta, som handlar hos oss, är inte enbart kunder
– genom att vara medlemmar i en konsumentförening är de
också indirekta ägare av vår verksamhet. Vi känner ett stort
ansvar för att ta tillvara de möjligheter som ligger i denna
relation och ser det som en viktig uppgift att tillförsäkra våra
medlemmar och kunder tillgång till bra och pålitliga varor
till konkurrenskraftiga priser. Genom utvecklingen av våra
egna varumärken gynnas också konsumenterna med bättre
värde för pengarna samtidigt som särskild hänsyn kan tas till
miljö- och hälsoaspekter som är en viktig del av Coops profil.
2005 har också varit ett tufft år, som ställt stora krav på
hårt arbete och stor lojalitet från våra medarbetare. Det har
gjorts mycket goda insatser runt om i de skandinaviska län-
derna och jag ser fram emot de kommande årens utmaningar.
Det kooperativa alternativet har framtiden för sig, vilket inte
minst en god ökning under året av antalet medlemmar – eller
ägarkunder som de har rätt att kalla sig – vittnar om.
Februari 2006
Nina Jarlbäck
Styrelsens ordförande

Om styrelsen
Ledamöter
Coop Nordens styrelse består av 12 stämmovalda styrelsele-
damöter samt 2 personalrepresentanter med två suppleanter,
som kallas till alla möten. Det är de tre ägarföreningarna KF,
FDB och Coop NKL, som nominerar kandidater till styrelsen.
Under året hade styrelsen 13 protokollförda styrelsemöten.
Styrelsens arbete
Styrelsens arbete regleras bl.a. av styrelsens arbetsordning,
som ger anvisningar och riktlinjer för styrelsens eget arbete. ­
I arbetsordningen finns också instruktioner om arbetsfördel-
ningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan vd och
de andra organ som styrelsen inrättat, samt instruktioner för
när och hur sådana uppgifter som styrelsen behöver för sitt
arbete skall samlas in och rapporteras till styrelsen.
Revisionskommitté
Ett av styrelsens organ är Revisionskommittén, som har som
huvudsaklig uppgift att övervaka koncernens redovisnings-
och rapporteringsprocesser samt revisionsprocessen. Revi-
sionskommitténs ledamöter utses av styrelsen och består för
närvarande av tre styrelseledamöter. Kommittén ska regel-
bundet rapportera till styrelsen. Kommittén har haft 2 möten
under 2005.
Beredningskommitté
En beredningskommitté tillsattes i slutet av 2005. Kommit-
tén utses årligen av styrelsen och består av 5 medlemmar
samt 2 arbetstagarrepresentanter. Kommittén är ett bere-
dande utskott med uppgift att vid behov förbereda frågor för
behandling i styrelsen samt hantera de frågor som styrelsen
hänskjuter till kommittén.
Verksamhetsbeskrivning 2005 / Om styrelsen
Ersättningskommitté
Ersättningskommittén utses av styrelsen och består av 3
styrelseledamöter. Ledamöterna utses på två år. Kommittén
skall arbeta utifrån fastställd ersättningspolicy för koncern-
ledningsrepresentanter inom Coop Norden.
Några viktiga frågor under 2005
Styrelsen har under året, förutom sedvanligt arbete, priorite-
rat diskussioner om den långsiktiga strategin för framtiden.
Coop Norden som organisation har förstärkt inköps­
kraften för alla tre länderna och skapat fördelar som ligger
till grund för en positiv utveckling av verksamheterna i Dan-
mark och Norge. Styrelsen är helt enig om att fortsätta
utveckla en stark nordisk organisation för inköp och utveck-
ling av egna varumärken. Det förstärker Coop Nordens
­möjligheter att ännu bättre kunna erbjuda medlemmar och
kunder bra varor till bra priser.
67
För att förstärka den lokala förankringen – en grundsten
i den kooperativa verksamheten – har styrelsen beslutat att
återinföra de nationella dotterbolagen i Sverige och Dan-
mark. I Norge finns däremot redan ett nationellt bolag. Alla
ägare står bakom detta.
Coop Nordens ägare är eniga om fortsatta framtids-
satsningar för att skapa fördelar för medlemmar och kunder
­i de nordiska konsumentkooperationerna.
 Verksamhetsbeskrivning 2005 / Styrelse

Styrelse

Nina Ebbe Lisbeth Bernt Jan Palle

Coop Nordens styrelse består av

12 stämmovalda styrelse­ledamöter
samt 2 personal­representanter
med två suppleanter, som kallas
till alla möten.

Eva Björn Lars Henrik

68

Paul Leif Geir Kurt Per Ulla

Nina Jarlbäck Ebbe Lundgaard Lisbeth Bull Husby Bernt Aas

Ordförande, Förste vice ordförande, Andre vice ordförande, Ledamot,
utsedd av KF utsedd av FDB utsedd av Coop NKL utsedd av Coop NKL
Född 1946 Född 1944 Född 1950 Född 1948
nina.jarlback@kf.se el@fdb.dk husbyma@online.no bernt.aas@coop.no

Jan Andersson Palle Birk Eva Calderon Björn Christensen

Ledamot, Arbetstagarrepresentant, Arbetstagarrepresentant Ledamot,
utsedd av KF suppleant Född 1944 utsedd av Coop NKL
Född 1944 Född 1959 eva.calderon@coop.se Född 1944
jan.andersson@kf.se palle.birk@coop.dk bjorn.christensen@coop.no

Lars Idermark Henrik Larsen Paul Mollerup Leif Olsson

Ledamot, Ledamot, Ledamot, Ledamot,
utsedd av KF utsedd av FDB utsedd av FDB utsedd av KF
Född 1957 Född 1957 Född 1966 Född 1943
lars.idermark@kf.se henrik@larsen-family.dk pm@fdb.dk leif.olsson@karlstad.bostream.se

Geir Olav Opheim Kurt Petersen Per Ribacke Ulla Verholt

Ledamot, Ledamot, Arbetstagarrepresentant, Arbetstagarrepresentant
utsedd av Coop NKL utsedd av FDB suppleant Född 1948
Född 1964 Född 1940 Född 1972 verholtu@post.tele.dk
geir.olav.opheim@co.coop.no kpet@fdb.dk per.ribacke@coop.se
 Verksamhetsbeskrivning 2005 / Koncernledning

Koncernledning

Svein E.
Per Svein Thomas

Claes Inger Verner

Jan

0II

Erik

Mario

Svein E. Skorstad Per Bank Svein Fanebust Thomas Evertsson

Vd och koncernchef Vice vd, Adm. Dir. Vice vd, Adm. Dir. Vice vd, vd Coop Sverige
från 1 maj 2005 Coop Danmark från juni 2005 Coop Norge från 2001 från juni 2005
Född 1948 Född 1967 Född 1953 Född 1964
svein.skorstad@coop.se per.bank@coop.dk svein.fanebust@coop.no thomas.evertsson@coop.se

Claes Eriksson Inger Holmström Verner Jensen Jan Lundgren

Koncerndirektör Nonfood Informationsdirektör Koncerndirektör IT Koncerndirektör Food
från november 2004 från januari 2006 från augusti 2002 från september 2004
Född 1951 Född 1948 Född 1951 Född 1961
claes.eriksson@coop.dk inger.holmstrom@coop.se verner.jensen@coop.se jan.lundgren@coop.dk

Mario Orsucci Erik Skånsberg

Administrativ direktör Koncerndirektör Ekonomi
från september 2005 och Finans från 2002
Född 1957 Född 1964
mario.orsucci@coop.se erik.skansberg@coop.se

Under hela eller delar av året har också följande personer ingått i koncernledningen: Maria Arnholm, Roger Gehrman,
Lars Härenstam, Claus Jensen, Svante Nilsson, Toril Opsal Thorp och Michael Thurau.
Coop Norden AB
Box 21
SE-101 20 Stockholm
Kungsgatan 49
Tel: +46 8 743 54 00
E-post: info@coopnorden.com
www.coopnorden.com

Dotterbolag:
Coop Danmark A/S
Roskildevej 65
DK-2620 Albertslund
Tel: +45 43 86 43 86
E-post: coop@coop.dk
www.coop.dk

Coop Norge AS

Solberg • Tryck: Göteborgstryckeriet • Foto: Magnus Fond och Anders Qvarnström

Østre Aker vei 264
Grorud
P.O Boks 21 Haugenstua
NO-0915 Oslo
Tel: +47 22 89 95 95
E-post: infonorge@coop.no
www.coop.no

Coop Sverige AB
SE-171 88 Solna
Englundavägen 4, Solna
Tel: +46 8 743 10 00
E-post: info@coop.se
www.coop.se
VAT SE- 556585-8585

SE