Hållbarhetsredovisning 2008

Hållbarhetsredovisning 2008
Hållbara höjdpunkter 2008

• Bästa resultatet på 10 år

• 450 miljoner kronor gick tillbaka till medlemmarna

• Alla butiker Kravmärkta

• Ny policy för en god affär

• 21 miljoner kronor till bistånd

• Sveriges största ekologiska och miljömärkta

sortiment blev ännu större

”Konsumentkooperationen ska
skapa ekonomisk nytta och
samtidigt göra det möjligt för
medlemmarna att i sin konsum-
tion bidra till en hållbar utveck-
ling för människor och miljö.”
Coop Sverige AB
Englundavägen 4
171 88 Solna
Telefon 08-743 10 00
www.coop.se
Organisationsnummer 556030-5921
Innehåll
Det självklara valet 2

Ekonomi
Samtal med vd 4
Coop – en del av KF 6
Butiker och kedjor 8
3 miljoner medlemmar 9

Miljö
Samtal med SNF 10
Coop – störst på ekologiskt 12
Mat och klimat 14
Coop Änglamark 15
Hjälp att välja 16
Alla butiker Kravmärkta 16
Energi 18
Transporter 22
Återvinning och avfall 22

Socialt ansvar
Samtal med FTC 24
Coop – med omtanke om människor 26
Produktkvalitet 26
Långsiktiga leverantörsrelationer 28
Hälsa och matglädje 30
Medarbetare 34
Samhällsansvar 38
En god affär
Coops butiker är inte som andra butiker. Konsumentkooperationen ägs av
medlemmarna och det är medlemmarnas intresse som styr. För Coop är
hållbarhetsfrågorna en del av verksamhetsidén och en del av den dagliga
verksamheten. Med hållbar utveckling menar vi det långsiktiga finansiella,
sociala och miljömässiga resultatet av hur vi omsätter vår verksamhetsidé
och våra värderingar i affärsverksamhet. Vår hållbara historia är lång. Vi har
i över hundra år arbetat för att skapa ekonomisk nytta åt medlemmarna. I
över femtio år har vi arbetat med bistånd och vi har drivit utvecklingen av
ekologisk försäljning under tjugofem år.

Coops mål
Coop ska, som konsumentkooperativt företag, skapa ekonomisk nytta och
samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion bidra till
en hållbar utveckling för människor och miljö. Därför arbetar vi aktivt för en
långsiktigt hållbar konsumtion. Det innebär att vi värnar om människors och
djurs hälsa och inte i onödan tär på naturens resurser. Vi har ett mångårigt
arbete bakom oss som resulterat i Sveriges största sortiment av ekolo-
giska och miljömärkta produkter.

Uppföljning av resultat
Coop blev åter ett helägt dotterbolag i KF-koncernen 2007. I samband med
det tog KF-koncernen fram en ny plan för uppföljning och redovisning av
hållbarhetsarbetet. Samtidigt antog KF också en hållbarhetspolicy och fast-
ställde mål för hela koncernens hållbarhetsarbete. 2008 är det första året
resultat rapporteras utifrån dessa. 2008 är också basåret som kommande
åtgärder och förbättringar ska jämföras emot.
I Coops hållbarhetsredovisning redovisas Coop Sveriges samt inköps- och
logistikbolaget Cilabs resultat. I vissa fall inkluderas även de Coop-butiker
som ägs och drivs direkt av konsumentföreningar (så kallade detaljhandels-
drivande föreningar, DDF). Där det är möjligt redovisas en historik över
utvecklingen de senaste åren.
 Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I En god affär

Det självklara valet

Med KFs hållbarhetspolicy som utgångspunkt har Coop under 2008 antagit en ny policy för handel och
leverantörsrelationer, miljö, hälsa och välbefinnande samt samhällsutveckling kallad ”Coops policy för
en god affär”. Vår vision är att Coop ska vara det självklara valet för miljömedvetna, för kunder som bryr
sig om hur varor och tjänster produceras och för kunder som eftersträvar sunda vanor. Vi vill vara bäst
på marknaden när det gäller att bidra till en hållbar utveckling för människor och natur. Arbete pågår
nu med att förverkliga den nya policyn i hela verksamheten. Varje år ska resultat utifrån målen i policyn
rapporteras till Coop Sveriges styrelse.

Våra värderingar Omtanke

Vi är en levande kooperation och har en stark till­
tro till den särart det medför att vara en medlems­
ägd verksamhet.
Inflytande
Vi låter medlemmarnas inflytande, medarbetar­
nas synpunkter och en aktiv dialog med omvärl­
den medverka till att forma verksamheten.
Vi visar omtanke om människor, djur och miljö
och arbetar för en hållbar samhällsutveckling.
Ärlighet
Vi håller vad vi lovar. Konsumenter, anställda och
andra intressenter ska känna sig trygga i sin rela­
tion med oss.
Nytänkande
Vi ska dra nytta av ny kunskap och teknik och
driva utvecklingen.

En aktiv dialog med omvärlden

Coop är en lärande organisation som växer genom att lyssna och diskutera. Nedan presenteras
våra viktigaste intressenter, som vi för en löpande dialog med för en hållbar utveckling

Medlemmar och Myndigheter och Medarbetare Leverantörer Ideella

kunder politiker organisationer
Dialog
Kundmötet i butik Löpande dialog Löpande dialog Löpande dialog Löpande dialog
Coops medlemspanel Personalmöten Leverantörsbesök
Butiks- och medlems- Medarbetar- Leverantörsträffar
råd undersökningar Enkät
Motioner Medarbetarsamtal
Coops kundkontakt Intranät
Kundundersökningar Personaltidningen
www.coop.se Mitt Coop

Läs mer
Vd Karl Wistrand träffar Resultat från med- Leverantörsbesök och Svante Axelsson från Svenska
Louise Ungerth från arbetarundersök- revisioner i Fjärran Östern Naturskyddsföreningen träffar
Konsumentföreningen ningen på sidan 34. på sidan 28. Coops miljöchef på sidan 10.
Stockholm. Läs om Henrik Lindholm från Fair Trade
deras möte på sidan 4. Center diskuterar rättvis handel
med Coops kvalitetschef, läs
mer på sidan 24.

2
En hållbar historia
1899
Kooperativa Förbundet bildas för att gagna
medlemmarnas konsumentintressen.

1958
Eldsjälar inom den svenska kooperationen
startar insamlingen ”Utan Gränser”. Det
första årets insamling uppgår till 1 miljon
kronor och går till utbildning av kooperatö-
rer i Asien.

1982
Vi-skogen bildas för att skapa ett grönt
bälte kring Victoriasjön i Afrika och bättre
levnadsförhållanden för småbrukare i
regionen.

1984
På medlemmarnas initiativ startar arbetet
för att ta in ekologiska produkter i sorti-
mentet.

1987
Verksamhetens första hållbarhetsrapport
om arbetet med miljö och samhällsansvar.

1991
Änglamark, Coops varumärke för miljön,
lanseras för miljöanpassade och ekolo-
giskt producerade varor.

1995
Butikernas totala miljöpåverkan analyseras
i ”Sila kamelerna”.

2002
Änglamarkspriset, ett årligt miljöpris,
instiftas av Coop Sverige. En miljöpolicy
för dagligvaruhandeln antas på nordisk
nivå.

2006
Medlemspanelen skapas för att bättre till-
varata medlemmarnas åsikter.

2007
Coop och KF ställer sig bakom FN-initiati-
vet om ansvarsfullt företagande, Global
Compact samt Näringslivets klimatupprop.
KF antar en koncernövergripande policy
om hållbar utveckling.

2008
Coop Sverige antar sin nya hållbarhets-
policy: ”Coops policy för en god affär”.
 Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Intressentdialogen – Samtal med Konsumentföreningen Stockholm
God ekonomi och hållbar
utveckling går hand i hand
God ekonomi och lönsamhet är en
förutsättning för att investera i
arbetet med hållbar utveckling och
skapa nytta för medlemmarna.
Under 2008 lyckades Coop vända
trenden och visade positivt resul-
tat. Louise Ungerth från Konsu-
mentföreningen Stockholm tar pul-
sen på Karl Wistrand, vd för Coop.
Louise Ungerth Karl Wistrand
Konsumentföreningen Vd Coop Sverige
Stockholm
4
Hur har 2008 sett ut ekonomiskt
för Coop?
Året startade starkt. Under första halv­
året hade vi en mycket god försäljnings­
utveckling och tog in på våra konkur­
renter. Under hösten var utvecklingen
något sämre, trots att de flesta hade
oförändrad disponibel inkomst. Kon­
junkturen har inte så stor påverkan på
oss som säljer mat och dagligvaror, men
förändringen i attityd och beteende var
ändå märkbar. Över helåret gick vi ändå
med vinst för första gången på flera år
vilket är ett viktigt trendbrott.
Hur använder ni vinsten? Har ni någon
ambition att börja lämna återbäring till
medlemmarna?
Mitt uppdrag går ut på att skapa ett
lönsamt Coop. Hur vinsten fördelas är
en fråga för stämman. Men en koopera­
tion som inte lämnar återbäring i det
långa perspektivet är inte någon riktig
kooperation. Nu måste vi dock fortsätta
investera i förbättringar. Återbäring kan
bli aktuellt när vi har haft vinst under
några år.
Ligger det någon konflikt mellan lön-
samheten och arbetet med hållbarhet?
Nej, tvärtom. En god ekonomisk
utveckling är en förutsättning för att
kunna arbeta långsiktigt med hållbar
utveckling. Ekonomi innebär att hus­
hålla med begränsade resurser. Vi måste
alla se till att bidra till en hållbar ut-
veckling för att resurserna på vår jord
ska räcka till för oss och kommande
generationer. Hållbarhetsfrågorna är
också en viktig del i vår profil och vi ska
vara föregångare inom det området. Det
finns mycket vi kan göra för att minska
våra kostnader som går hand i hand
med en hållbar utveckling. Vi har till
exempel ett nytt avtal med Green Cargo
om tågtransporter som gör att vi mins­
kar våra kostnader samtidigt som vi
minskar vår klimatpåverkan.
Vad får de neddragningar och
personalminskningar ni gör för
konsekvenser?
Det vi gör är att vi sänker vår kostnads­
nivå till samma nivå som konkurrenter­
nas. Är vi inte lönsamma kan vi varken
överleva eller fortsätta våra satsningar på
hållbarhet. Det är den krassa verklighe­
 ”
Är vi inte lönsamma kan vi varken överleva
eller fortsätta våra satsningar på hållbarhet.
ten. Vi måste hitta nya tekniker så att
vår butikspersonal kan ägna sig mer åt
försäljning och service. Kundbemötan­
det kommer att bli allt viktigare i fram­
tiden, när alla aktörer kommer att ha
bra butiker och snarlika varor.
Vad skiljer Coop som konsumentkoo-
perativ från annan dagligvaruhandel?
Vi står på tre ben där vårt uppdrag är
att skapa affärsnytta, medlemsnytta och
samhällsnytta. Att arbeta med hållbar­
hetsfrågor är en del av vår verksamhets­
idé, vår företagskultur och ett naturligt
tankesätt för oss. Vi har också varit
pionjärer på det området. En av koope­
rationens fördelar är just att medlem­
marna är våra enda intressenter, att
ägarnytta och medlemsnytta är ett. En
nackdel kan vara att styrningen blir trö­
gare med en spridd ägarbild.
Hushållen slänger mycket mat, men
butikerna slänger också mycket mat.
Vad gör ni åt resursslöseriet?
Svinnet är en viktig fråga som vi måste
sätta ännu mer fokus på. Vi arbetar
exempelvis med ett automatiskt order­
system som är ett prognosverktyg för
försäljning och beställning. Kontroll på
in­ och utflödet av varor i butikerna är
det bästa sättet att hålla nere svinnet.
När konjunkturen nu vänder ner, kom-
mer ni att öka profileringen inom håll-
barhetsområdet trots att priset ham-
nar mer i fokus för många kunder?
Vi kommer inte att tona ner hållbar­
hetsarbetet. Samtidigt måste vi ha klart
för oss att det är plånboken som styr för
många människor och erbjuda alterna­
tiv. Det finns en risk att den ekologiska
försäljningen går ner under lågkonjunk­
turen. Men vi kommer att satsa på att
arbeta ihop med leverantörerna för att
hålla nere priserna på det ekologiska
sortimentet.
Kan ni tänka er att helt välja bort
varor som inte är miljöanpassade eller
hälsosamma ur ert sortiment?
Det skulle innebära att vi väljer bort
kunder som vill ha dessa varor och det
tror jag inte är en bra lösning. Däremot
skulle vi kunna försöka påverka lagstift­
ningen på olika sätt. Vi arbetar också
med att göra det lättare för kunderna att
välja hälsosamma och miljövänliga
alternativ och har mål för försäljnings­
utvecklingen för dessa varor.
Tillit och trygghet är viktigt för oss
konsumenter. Kan man lita på Coop?
Vi ser ofta i våra undersökningar att
kunderna uppfattar oss som tråkiga
men pålitliga. Det kanske inte är så
roligt, men det känns som en trygg
grund att stå på. Det ska finnas valfri­
het i butikerna och vad man än köper
ska det vara ett prisvärt val för männis­
kor, djur och natur.
Vilken är den största utmaningen 2009?
Den största utmaningen är att fortsätta
investera i butiksutveckling och medar­
betare samtidigt som vi gör neddrag­
ningar för att nå rätt kostnadsnivå. Det
handlar om att gasa och bromsa och
fortsätta på den inslagna vägen som gav
oss trendbrottet 2008.
5
 Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Ekonomi
Coop – en del av KF
Coop Sverige driver dagligvaruhan-
del och svarar tillsammans med de
detaljhandelsdrivande föreningarna
för 21,4 procent av den svenska
dagligvarumarknaden. Cilab ansva-
rar för inköp till Coop Sverige och
de detaljhandelsdrivande förening-
arna. Coop Sverige är ett helägt
dotterbolag som svarar för runt
80 procent av verksamheten i
KF-koncernen.
De sex ledande aktörerna i svensk
dagligvaruhandel 2008 (2007)
ICA
50% (−0,3)
Axfood
16,1% (+0,2)
Bergendahl
inkl Vi-butikerna
7,8% (−0,5)
6
2008 vände resultatet
Coop Sverige-koncernen har under
2008 lyckats vända en förlust till vinst
och nå ett rörelseresultat på 153 miljo­
ner kronor, det bästa resultatet på tio år.
Arbetet för långsiktig lönsamhet går
vidare. Coop har satt som mål att öka
marknadsandelarna och uppnå 3 pro­
cent rörelsemarginal.
Resultatet har kunnat förbättras tack
vare att Coop lyckats minska kostna­
derna för personal och inköp.
Effektiviseringen av verksamheten
fortsätter. För att öka takten i processen
har ett omfattande förbättringsprogram
inletts. Programmet innebär både kost­
nadsneddragningar och offensiva sats­
ningar. Kostnaderna ska minska med
1 500 miljoner kronor till 2010. Bland
annat kommer antalet medarbetare att
reduceras och under 2008 varslades
1 000 personer om uppsägning. Genom
neddragningar och en effektivare perso­
nalorganisation sparas 500 miljoner
kronor.
Kooperationen
21,4% (0,0)
Netto
1,9% (+0,4)
Lidl
2,8% (+0,2)
Samtidigt sker stora investeringar i
butiksdriften. Under 2008 har 835 mil­
joner kronor investerats i butiker och
stormarknader. 18 nya butiker och stor­
marknader öppnats och ett femtiotal
befintliga enheter har genomgått omfat­
tande renoveringar. Satsningen på ny-
etablering och ombyggnad går vidare
under 2009 och 2010.
Coop satsar också på medarbetarna.
Under 2008 investerades 100 miljoner
kronor i projekt för att förbättra ledar-
skapet, sänka sjukfrånvaron samt i Jät­
telyftet med inspirations- och informa­
tionsträffar som samlade all personal.
Utveckling på marknaden
Ökade råvarupriser skapade en kraftig
prisökning på matvaror under 2008.
Men trots de generellt sett högre pri­
serna på mat var kunderna beredda att
betala lite till för att få ekologiska varor.
Coop Sveriges ekologiska försäljning
ökade med hela 37 procent. Flera andra
aktörer tog också fasta på den ökade
efterfrågan och lanserade egna ekolo­
giska varumärken.
Under andra halvan av 2008 slog låg­
konjunkturen till med full kraft. Den
gav marknaden en förskjutning mot låg­
pris. Vi ser nu tendenser till att kun­
derna handlar en annan mix av varor
och väljer billigare alternativ.
 ”
Konsumentkooperationens
verksamhetsidé
Konsumentkooperationen ska skapa ekonomisk nytta
och samtidigt göra det möjligt för medlemmarna att i sin konsumtion
bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö.

Organisationsschema
MEDLEMMAR/ÄGARE
(Drygt 3 miljoner medlemmar i 48 konsumentföreningar)

STÄMMA OCH STYRELSE

KOOPERATIVA FÖRBUNDET
KF-KONCERNEN

Dagligvarugruppen Fastigheter och Finans Mediegruppen Övriga bolag

Coop Sverige KF Fastigheter Norstedts Förlagsgrupp Vår Gård Saltsjöbaden

– Coop Konsum MedMera Bank Akademibokhandeln KF Gymnasiet
– Coop Nära KF Invest Bokus Läckeby Water Group
– Coop Extra KF Sparkassa PAN Vision Löplabbet
– Coop Forum Tidningen Vi KF Shared Services
– Coop Bygg KF Revision
Daglivs
Mataffären.se
Cilab

Coop Sverige-koncernen
Styrelse: Försäljning Coop Sverige AB
Ordförande Lars Idermark, Håkan Ahlqvist, Mkr 2008 2007
Eivor Andersson, Johnny Capor, Knut Faremo,
Coop Supermarket 11 624 10 852
Mats Lundquist, Jan Sundling, Elisabeth Anders-
son (facklig representant), Frank Hjort (facklig Coop Stormarknader 10 115 10 316
representant), Rose-Marie Johansson (facklig
representant), Lennart Wallkulle (facklig repre-
sentant)
Vd: Karl Wistrand
Rörelseresultat: 153 mkr (110 mkr)
Medelantal anställda: 7 318
 Butiker och kedjor
Det finns 767 Coop-butiker. Coop Sverige står för 377 av dessa. De övriga
ägs och drivs av detaljhandelsdrivande föreningar. Coop-butikerna finns i
fem kedjor:

Coop Konsum
Prisvärda varor, färskvaror av högsta kvalitet och dessutom Sveriges bredaste sortiment
av ekologiska alternativ är en del av allt det som gör Coop Konsum till en sund affär.
Dessutom bjuder vi alltid på matinspiration i form av nyckelhålsmärkta och närings­
beräknade recept.
401 butiker

Coop Extra
Coop Extra har som mål att vara ortens bästa matbutik. Här ska det vara enkelt och
smidigt att handla ur ett mycket bra sortiment och till mycket bra priser.
66 butiker

Coop Nära
Coop Nära innebär snabbhet, bekvämlighet och enkelhet. Det är närbutiker med
generösa öppettider och ett bra utbud.
191 butiker

Coop Forum
Hos Coop Forum ska allt finnas under ett och samma tak. Stormarknaderna som
erbjuder ett brett sortiment med fokus på livsmedel återfinns ofta i anslutning till
större handelsplatser. En plats för idéer och smarta affärer

64 butiker

Coop Bygg
Coop Bygg erbjuder ett brett sortiment av varor för renovering i hemmet samt
trädgårdsskötsel. Butikerna är välsorterade och håller låga priser.
45 butiker

8
3 miljoner medlemmar
Var tredje svensk är med
Konsumentkooperationen har över
3 miljoner medlemmar. Medlemmarna
får både ekonomiska fördelar och kan
göra sina röster hörda för att påverka
verksamheten. Medlemmarna får poäng
på sina inköp och poängen ger premie­
checkar. Under 2008 betalades 450 mil­
joner kronor ut i premiecheckar. Utöver
det får medlemmarna extra förmåner i
butiker och stormarknader. Förening­
arna har också egna medlemsförmåner,
till exempel erbjudanden om kultureve­
nemang, resor, seminarier och kurser.
Inflytande och påverkan
Medlemmarna har på olika sätt möjlig­
het att påverka Coops verksamhet. Äga­
rinflytandet sker i demokratiska former
genom insyn och möjlighet att påverka
föreningarnas verksamhet (gå på stäm­
mor, väljas till förtroendeuppdrag,
skriva motioner etc). Alla föreningar har
i sin tur ägarinflytande i KF. Coops
medlemspanel är ett modernt komple­
ment till ägarinflytandet via förening­
arna. Under året har fem medlemspane­
ler genomförts på coop.se och fått
sammanlagt 45 000 svar. Panelerna har
som syfte att ta reda på medlemmarnas
åsikter i vissa specifika frågor på temat:
klimat, ekologi och rättvisemärkt samt
sunda vanor. Medlemmarnas svar är ett
underlag för utvecklingen av sortiment,
butiker och koncept som ständigt pågår
inom Coop.
Påverkan sker också direkt i butiken,
via butiksråd där medlemmarna för dia­
log om verksamheten med butikschefen.
Många medlemmar och kunder vänder
sig till Coops kundkontakt med
frågor och synpunkter. Under 2008
mottog och besvarade Coops kundkon­
takt 54 517 e-postmeddelanden och
telefonsamtal i frågor som berör hela
verksamheten. Ett aktuellt ämne som
engagerar många är tillståndet i havet.
För att svara på medlemmarnas oro
inledde Coop under sommaren en över­
syn av fisksortimentet och arbetade
fram en strategi för ett levande hav.
Egna varumärken
Coops egna varumärken ger medlem­ Tjäna på att vara medlem
mar och kunder ekonomiska fördelar. Ett exempel: En familj som köper mat och
andra varor hos Coop för cirka 75 000 kr
De egna varorna utvecklas och köps in
på ett år får 15 premiecheckar. Om famil-
av Coop Trading som ägs gemensamt av jen storhandlar en gång i månaden (för
kooperationen i Sverige, Norge, Dan­ cirka 3 000 kr) med premiechecken kan
mark och Finland. De stora volymerna de spara runt 2 000 kr per år. Genom att
utnyttja medlemspriser och andra med-
ger lägre inköpspriser som kommer lemsrabatter kan de spara ytterligare
kunderna till del i form av lägre priser 2 000–4 000 kr per år. Har de dessutom
på varorna. MedMera Visa som ger en poäng för varje
krona och gäller överallt där Visa accep-
Att utveckla egna varumärken och teras kan de få ännu fler premiecheckar.
ställa egna krav är ett sätt att påverka Genom att utnyttja premiecheckar hos
marknaden. För att samma vara ska övriga partners, till exempel Expert eller
Coop Hotellpremie kan ytterligare tusen-
kunna säljas i alla fyra länder följer
lappar sparas.
Coop lagstiftningen i det land som har
de strängaste reglerna. Det har till
Egna varumärken inom
exempel lett till att Coop tidigt mins­
livsmedel
kade den tillåtna halten av transfetter i
Coop Änglamark erbjuder ett brett
våra egna varor. Vi följde den danska sortiment av ekologiska, rättvise-
lagstiftningen som är strängare än den märkta eller miljö- och allergian-
svenska. Coop väljer nu att gå ännu passade varor.
längre och har som målsättning att alla Varumärket Coop är produkter med
varor som utvecklas ska ha någon fördel hög kvalitet till ett bra pris.
när det gäller miljö och hälsa jämfört
X-tra är Coops lågprisvarumärke med
med motsvarande varor på marknaden. bra produkter till ett riktigt lågt pris.
9
 Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Intressentdialogen – Samtal med SNF
Målet är att få kunderna att välja
det hållbara alternativet
Coop har länge strävat efter att
vara en föregångare inom miljö­
området. Men arbetet bjuder också
på flera utmaningar. Svante
­A xelsson, generalsekreterare för
Svenska Naturskyddsföreningen
(SNF) och Coops miljöchef Mikael
Robertsson diskuterar.
Svante Axelsson Mikael Robertsson
Generalsekreterare Miljöchef Coop
Svenska Naturskydds-
föreningen (SNF)
10
SNF Coop har ett starkt varumärke
och ett stort förtroendekapital inom
miljöområdet. Utmaningen är att inte
slappna av utan att bibehålla tätpositio­
nen även framåt.
Coop Förutsättningen för att vi ska
kunna fortsätta att utveckla det ekolo­
giska och miljöanpassade sortimentet är
att konsumenterna fortsätter att köpa
det. Klimatfrågan är en annan priorite­
rad fråga och vi arbetar med att klimat­
anpassa transporter och butiker. Vår
vision är att bli helt oberoende av fossila
bränslen och att alla livsmedel vi säljer
ska vara producerade utan kemiska
bekämpningsmedel och konstgödsel.
Det är en resa, men vi har påbörjat den.
SNF Det kan kännas tabubelagt att
styra kunders värderingar och efterfrå­
gan. Men Coop kan fungera som en
mötesplats där man får lära mer om var­
för man ska köpa Krav-märkta ägg och
varför vissa kemikalier är skadliga. Hur
tänker ni där?
Coop Vi har dragit igång en internut­
bildning för att öka kunskapen hos våra
medarbetare så att de blir bättre guider
till det miljömärkta sortimentet. Vårt
mål är att få kunderna att flytta handen
till de produkter som är bättre ur miljö­
synpunkt. Kundens aktiva val är en
motor i vårt förändringsarbete.
SNF När det gäller torsken finns en
kvot som är ok att äta, i teorin. Dess­
värre går det inte att lita på att den torsk
som finns i butikerna kommer från de
tillåtna kvoterna. Det behövs en Krav-
eller MSC-certifiering för att garantera
spårbarheten så att kunderna kan känna
sig trygga.
Coop Den torsk vi säljer i våra butiker
ska vara fullt spårbar. Vi kommer inte att
acceptera torsk som fångats med botten­
trålning utan den ska vara fångad med
av oss godkända fångstmetoder och med
fullständig kontroll. Om torsken har
börjat återhämta sig är det en positiv sig­
nal och det är viktigt att vi gör rätt.
 ”
Vi håller nere prisskillnaden
mellan det ekologiska sortimentet
och det övriga.
SNF En annan kontroversiell fråga är
den om miljömärkning av till exempel
jätteräkor och palmolja. Den miljö­
märkta produktionen påverkar mangro­
veträsken och regnskogen även om
påverkan inte är lika stor som vid kon­
ventionell produktion. Det finns en fara
med att miljömärkningen upplevs som
att det är fritt fram att konsumera de
här produkterna.
Coop De miljömärkta alternativen är
ett steg i rätt riktning, även om produk­
tionen går att förbättra ytterligare. Jag
håller med om att den ekologiska
odlingen idag inte är perfekt i alla delar,
men genom att ta in produkterna i vårt
sortiment visar vi att det finns bättre
och sämre alternativ.
SNF Exponeringen av miljöanpassade
produkter är viktig men priset är avgö­
rande för många konsumenter. Kan ni
tänka er att differentiera marginaler så
att det blir billigare för konsumenterna
att göra rätt val?
Coop Vi jobbar redan med differentie­
ring eftersom vi använder kronpåslag i
stället för procentuella påslag. Eftersom
den ekologiska produktionen är dyrare
skulle dessa produkter missgynnas
annars. Det kostar ju inte mer att trans­
portera eller plocka upp ekologiska pro­
dukter i butiken. På så vis håller vi nere
prisskillnaden mellan det ekologiska
sortimentet och det övriga, vilket speg­
lar våra värderingar.
SNF Vi har idag märkningarna Krav
och EU­ekologiskt där Krav har krite­
rier för hälsa, ekologi och djuromsorg
medan EU­ekologiskt endast har krav
inom ekologi. Kan Coop tänka sig att
gynna Krav och till exempel bara ta in
EU­ekologiska produkter där inte Krav
har alternativ?
Coop I stället för att ställa de här två
goda märkningarna mot den konventio­
nella produktionen finns en risk att de
ställs mot varandra. Idag är alla våra
Änglamark­produkter godkända enligt
Krav och som en betydande aktör kan
vi använda ett känt varumärke som
Änglamark för driva på i frågan.
SNF Många konsumenter ser mat som
en upplevelse, vilket skulle kunna tränga
undan resandet och bidra till ett mer
klimatsmart beteende. Är Coop rustat
för en mer mångfacetterad handel med
lokala varumärken och smaker som ger
konsumenterna upplevelser hemma i
köket i stället för på Thailandsresan?
Coop Ja, vi vill bidra till att skapa
lokala arbetstillfällen och göra det möj­
ligt för mindre producenter att sälja sina
varor i våra butiker. Vi ställer samma
höga krav på alla varor och har lokala
produktchefer som träffar lokala produ­
center och ser till att de produkter som
köps in är spårbara och kvalitetssäk­
rade.
11
 Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö

Coop – störst på ekologiskt

I december 2008 antog Coop Sveri­
ges styrelse ”Coops policy för en
god affär” med mål och riktlinjer på
miljöområdet. Den ersätter den
policy som tidigare funnits inom
Coop Norden. Huvuddragen i Coops
nya miljöpolicy är att: Coop ska
minska klimat- och miljöbelastningen
dels av vår egen verksamhet, dels
av de varor och tjänster vi säljer. Vi
ska främja en långsiktigt hållbar pro­
duktion inom odling, djuruppfödning,
fiske med mera. Vi ska även under­
lätta miljövänligare vanor hos våra
kunder och beakta miljökonsekven­
ser vid alla beslut om investeringar.
Avfallet från verksamheten ska också
minskas och återvinningen av olika
material öka. Under 2009 startar arbe­
tet med att förverkliga den nya policyn.
Produktionen påverkar miljön mest
Grunden för Coops miljöarbete finns i
den analys av butikernas totala miljöpå­
verkan som gjordes redan för fjorton år
sedan. Principerna i miljöanalysen ”Sila
kamelerna” är fortfarande aktuella för
Coops försäljning av livsmedel som står
för runt 85 procent av omsättningen.
Analysen stäms kontinuerligt av när nya
fakta tillkommer om produkter eller
produkters livscykel.
Analysen visar att det är produktionen
av varorna, det vill säga jordbruket, som
har den största påverkan på miljön.
Ekologisk odling och djuruppfödning
är mindre energikrävande genom att
ingen konstgödsel används. Den biolo­
giska mångfalden gynnas. Krav har
också regler om att djuren ska få utlopp
för sitt naturliga beteende. Att ge kun­
derna möjlighet att välja ekologiskt ser
vi därför som vår viktigaste insats för
klimatet och miljön och vi har idag
den svenska dagligvaruhandelns största
sortiment av ekologiska och miljö­
märkta artiklar.

Sila kamelerna
En analys av butikernas miljöpåverkan. Analysen utgår från en ekologisk värderingsgrund.

4 kameler – vår största och viktigaste miljöpåverkan

• Jordbruket bidrar till övergödning, utarmning av biologisk mångfald, utsläpp av växthus­
gaser och spridning av giftiga ämnen.
• Energibalansen. Livsmedelshanteringen kräver tio gånger mer energi än vad livsmedlen
faktiskt innehåller. Cirka 35–45 procent av den totala användningen av fossil energi i livs­
medelsframställning går till att producera konstgödsel, till jordbruksmaskiner och foder­
produktion.
• Förpackningarna. Framställningen av förpackningar är ofta energikrävande och har stor
resursförbrukning. Därför ska uttjänta förpackningar samlas in.
• Det organiska avfallet. Näringsämnen recirkuleras inte tillbaka till åkern utan förs ut i
sjöar och hav med övergödning som följd.

12
Ny havsstrategi och översyn av fisksortimentet
Torsken har blivit en symbol för den pågående
utfiskningen av haven. I början av 2008 hörde
många medlemmar och kunder av sig och ville att
Coop skulle sluta sälja torsk. Men frågan om fisket
är komplex och det finns inga enkla svar. Coop har
därför valt att göra en analys av vilken påverkan
hela vår försäljning av fisk och andra produkter
från havet har på miljön. I arbetet har miljöorgani­
sationer, forskare och myndigheter bidragit med
sina kunskaper.
Analysen av Coops försäljning har visat på en
mängd intressanta och omskakande fakta.
Under 2007 sålde Coop 16 000 ton fisk. Vid fisket
följde 1 000 ton fisk med som bifångst och kasta­
des tillbaka i havet. Det mesta av fisken som kas­
tas tillbaka dör. Ytterligare 19 000 ton fisk togs
upp som foder till den odlade fisk Coop säljer.
Dessutom påverkades 5 000 km2 bottenyta av trål­
ning. Den här bilden är inte på något sätt unik för
Coop utan visar hur fisket ser ut idag.
Utifrån analysen har Coop antagit en ny strategi
för ett levande hav. Strategin innebär att vi ska:
1. Ta vara på de goda alternativen
2. Stoppa de dåliga
3. Sprida kunskap
4. Bidra till att hejda indirekt påver­
kan från övergödning, klimatför­
ändring och miljögifter
5 procent av fisken som såldes på Coop 2007 var
rödlistad, det vill säga den kom från utrotningsho­
tade bestånd eller var fiskad med metoder som är
skadliga för miljön. Coops mål är att ta bort all fisk
från hotade bestånd ur sortimentet och därför har
vi som ett första steg beslutat att sluta sälja ål.
Sedan tidigare har Coop också som princip att
endast sälja ekologiskt odlade tigerräkor och
gynna producenter som valt en hållbar produktion.
Grön lista
För att gynna de goda alternativen ställer vi krav
på kontrollerat fiske med full spårbarhet och håll­
bara fångstmetoder. Coop har med hjälp av exper­
ter på fiske och havsfrågor tagit fram ”Coops
gröna fisklista”. Den är en sammanvägning av fisk­
guider från WWF, Miljöstyrningsrådet, MCS (Marine
Conservation Society) och Incofish. ”Coops gröna
fisklista” bygger på principen att fisket ska vara
spårbart, fiskat med rätt redskap, på rätt bestånd
samt att kvoterna ska vara vetenskapligt godkända.
Coop uppmuntrar också leverantörerna att
utveckla en mer hållbar fiskodling. 2007 var ande­
len miljömärkt fisk 2 procent av Coops totala fisk­
försäljning. Målet är att andelen ska öka. Under
2008 tog vi ytterligare ett steg i den riktningen och
lanserade Coop Änglamark kravmärkt torsk. Tor­
sken är vildfångad i Barents hav och fiskas med lina
och krok för att skona havsbotten. På förpack­
ningen anges vilken båt som fiskat, i vilken fångst­
zon och vilket datum torsken är fiskad.
2009 års Änglamarkspris har temat levande hav
och ska uppmuntra personer som bidrar till att
minska påverkan på världshaven och utveckla
odlingen av fisk och skaldjur.
13
 Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö

Mat och klimat
Utsläpp av växthusgaser är ett miljöhot
som är avgörande för vår framtid.
Många är oroade över klimatutveck­
lingen. I en av Coops medlemspaneler
ställde vi frågor till medlemmarna om
klimatet. 70 procent av dem som sva­
rade sa sig vara oroade över utveck­
lingen. Nästan alla tyckte det var vik­
tigt att själva göra något som att
sopsortera, äta upp mat och kasta min­
dre rester. Många medlemmar tycker
att producenter och butiker ska bidra
genom att satsa på miljövänligare trans­
porter och förpackningar samt att spara
energi.
Fossilfri vision
Coops mål är att minska verksamhetens
utsläpp av koldioxid med minst 30 pro­
cent till 2020 jämfört med 2008. Visio­
nen är att på sikt bli helt fossilfria. Coop
minskar klimatpåverkan från de varor vi
säljer framförallt genom att öka andelen
ekologisk försäljning. Som ett underlag
för det fortsatta samarbetet har leveran­
törerna ombetts berätta hur de arbetar
med miljö och socialt ansvar samt redo­
visa sitt klimatarbete. Detta arbete kom­
mer att vidareutvecklas under 2009.
Coop har sedan tidigare produkter från
lokala ekologiska odlare i sortimentet.
Under 2008 utökades satsningen på
lokalproducerad mat i samarbete med
LRF. De nya varorna börjar säljas i buti­
kerna under 2009.
Att minska klimatpåverkan från den
egna verksamheten handlar framförallt
om att se över energianvändning och
transporter.
För att minska koldioxidutsläppen
från transporter inledde Coop i decem­
ber 2008 ett samarbete med Green
Cargo. Avsikten är att lägga över lång­
väga transporter från lastbil till tåg.
Vi vill även påverka konsumenter och
samhälle och har under året tagit fram
en Mat och klimat-broschyr med infor­
mation om hur man kan äta klimatvän­
ligt. Broschyren har delats ut gratis i
70 000 exemplar i butiker och även i
skolor.
Kraftigt ökad ekologisk försäljning
Coop har som mål att vara ledande
inom försäljningen av ekologiska och
miljömärkta varor. Coop har branschens
högsta andel ekologisk försäljning och
under 2008 ökade Coop Sveriges ekolo­
giska försäljning med 37 procent mätt i
kronor.
Lågkonjunkturen ökar fokus på pris
vilket kan påverka den ekologiska för­
säljningen framöver. För Coop består
utmaningen i att fortsätta erbjuda goda
alternativ. Det som främst sätter gränser
för antalet nya ekologiska produkter är
tillgången på råvaror. Fler aktörer inom
detaljhandeln har det senaste året valt
att satsa mer på ekologiskt vilket ökar
efterfrågan på råvaror ytterligare.
I konkurrensen om råvaror har Coop
nytta av de långvariga relationer vi har
byggt upp med ekologiska producenter.
2008 ökade Coops ekologiska sortiment
med 419 nya produkter. Vi kan nu
erbjuda kunderna 1 736 ekologiska
alternativ. Vårt mål är att kunden alltid
ska kunna flytta handen i hyllan och

Antal produkter med miljökod1) i Coops sortiment 3 216 st

1)
Miljöanpassad vara, Krav, Bra miljöval, EU-blomman, Svanen, FSC, TCO-märkt och EU-ekologisk vara.

Coop Sverige Coop totalt

Ekologisk andel av totalförsäljning, % 6,2 4,9

Försäljningsutveckling i kronor, % 37,1 —

Reko kasse
För kunder som tar med sig en egen kasse har Coop
lanserat en tygkasse i ekologisk och rättvisemärkt
bomull. Kassen tillverkas av ett kooperativ i Indien.

14
välja ett ekologiskt eller miljömärkt Coop Änglamark är ett nordiskt varu­
alternativ inom varje varugrupp. märke. Under några år har arbetet med
varumärket koncentrerats på en lansering
Coop Änglamark – ett hållbart av produkterna i Norge och Danmark.
varumärke 2008 tog produktutvecklingen för den ---------------------------
------
Coop Änglamark är Coops eget miljö­ svenska marknaden åter igen fart och KVITTO
Ekoförsäljning Coop
varumärke. Sortimentet består av 224 44 nya produkter intro­ducerades. totalt år 2008:
54 362 ton ekolivsmed
el
produkter. Varorna finns inom tre kate­ 2008 gjorde varumärksesbyrån Differ
---------------------------
gorier: en undersökning bland svenska konsu­ ------
SÅ HÄR MÅNGA DJU
Ekologi: Produkter märkta med både menter. När konsumenterna spontant R LEVER EKOLOGISK
Fåglar: T
210 000 st
Krav och EUs ekologiska märkning. fick ange det grönaste varumärket vann Kor:
8 200 st
Miljö: Miljö­ och allergianpassade Änglamark. Lamm:
1 200 st
Grisar:
produkter för användning inom tvätt 10 000 st
och rengöring. Dessa produkter är Änglamarkspriset med tema mat MINSKAD ANVÄNDN
ING AV
märkta med Svanen/Bra miljöval samt, och klimat BEKÄMPNINGSMEDE
L 33 ton
där så är möjligt Astma­ och Allergiför­ Sedan sju år tillbaka delas Änglamarks­
MINSKAD ANVÄNDN
ING AV
bundets symbol. priset ut i syfte att ge välförtjänt upp­ HANDELSGÖDSEL
2 500 ton
Sensibel: Miljö­ och allergianpassade märksamhet och uppmuntran till perso­
hygienprodukter märkta med Svanen/ ner som gör insatser för miljön. Priset
Bra miljöval och Astma­ och Allergiför­ instiftades av Coop tillsammans med
bundets symbol.

Ekologisk försäljning, ton

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0
84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08
DDF = 6 200 ton (2007) och 9 000 ton (2008)

Diagrammet visar Coop Sveriges totala ekologiska försäljning
sedan 1984. Försäljningen har ökat kontinuerligt förutom
under 2004–2006. Tappet de åren beror på att våra leverantö­
rer då inte längre bakade ekologiskt bröd. Samma år blev
också skörden av ekologiska grönsaker mindre än normalt.
För 2007 redovisas även den ekologiska försäljningen för 47
procent av de Coop­butiker som inte ägs av Coop Sverige,
utan drivs direkt av detaljhandelsdrivande föreningar, så kal­
lade DDF. För 2008 redovisas försäljningen för 68 procent
DDF­butikerna.

15
 Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö

Hans Alfredson, Märta-Stina Daniels­
son och Sven-Bertil Taube, för att upp­
muntra och lyfta fram goda initiativ
inom miljö och ekologi.
Änglamarkspriset 2008 delades ut till
personer som enskilt eller inom en orga­
nisation eller ett företag gjort en bety­
delsefull miljöinsats inom matområdet
som också gynnar en för vårt globala
klimat bättre produktion.
De fyra vinnarna var:
• Christel Cederberg, forskare
• Sven-Erik Johansson, lantbrukare
• Åke Persson, Borlänge kommun
• Johan Ununger, vd Saltå Kvarn
Christel Cederberg fick Änglamarks-
prisets stipendium på 100 000 kronor.
Hjälp att välja
För en hållbar utveckling måste det fin­
nas möjligheter att göra aktiva val i sin
konsumtion. Kunderna ska enkelt,
genom att flytta handen i hyllan, kunna
välja en vara som är producerad på ett
rättvist sätt, som är bättre för den egna
hälsan eller bättre för miljön. Då är det
viktigt att produktmärkningen är till­
förlitlig. Märkningarna längre ner på
sidan vill vi lyfta fram som trovärdiga
tredjepartsmärkningar.
Märkningarna hjälper kunderna att
göra ett aktivt val. Ibland upplever kun­
derna att det är svårt att veta vad de
olika märkningarna står för och vilka
märkningar man bör prioritera. Vi
tycker att kunden ska välja god och mil­
jömässigt bra mat. Gärna ekologisk och
allra helst Kravmärkt som innebär att
högre krav ställts när det gäller djurhåll­
ning. Om maten kommer från fattigare
delar av världen bör den även vara Rätt­
visemärkt.
Det finns önskemål om en klimat­
märkning av mat. En sådan märkning
är mycket svår att göra på ett bra sätt.
Coop ser helst en märkning där produ­
centerna på förpackningen talar om hur
de bidragit till att minska använd­
ningen av fossila bränslen i sin produk­
tion. I väntan på en bra klimatmärk­
ning rekommenderar vi kunderna att
handla ekologiskt då man i ekologisk
odling slipper den energikrävande fram­
ställningen av konstgödsel.
Gröna hyllkantsetiketter
I Coops medlemspaneler har många
medlemmar svarat att de vill att det ska
bli enklare att hitta miljömärkta och
ekologiska varor i butikerna. Därför
markerar vi dessa varor med gröna hyll­
kantsetiketter.
Alla butiker Kravmärkta
Samtliga Coop-butiker har blivit Krav-
certifierade. För certifieringen krävs att
butikerna har ett brett sortiment av
Kravmärkta produkter och att persona­
len har goda kunskaper om Krav och
ekologisk produktion.
Tre extra gröna butiker
Under året öppnade Sveriges grönaste
stormarknad: Coop Forum Häggvik i
Stockholm. Här finns Sveriges största
ekologiska och miljömärkta sortiment
och varorna exponeras så att det ska
vara enklare att hitta det ekologiska

Ekologiskt jordbruk. Märket får användas av producenter
vars system och produkter uppfyller bestämmelserna i
EUs ekologiska förordning. Märket garanterar bland
annat att minst 95 procent av varans ingredienser är
ekologiskt producerade.
Bra Miljöval. Naturskyddsföreningens märke som tagits
fram i samarbete med handeln för att underlätta för
konsumenterna att handla miljövänligt. Framförallt är
det produkter som kan ha stor miljöpåverkan som
märks till exempel hushållskemikalier.

KRAV. Kontrollförening för ekologisk odling. Reglerna
omfattar odling och produktion. Ställer högre krav än de
baskrav som ”Ekologiskt jordbruk” innebär, främst inom
djurhållningen.
EU-blomman är EUs gemensamma symbol för miljömärk­
ning. Blomman är EUs motsvarighet till den nordiska
Svanen.
Svanen. Officiellt nordiskt miljömärke. Används på
kemiska varor, hygienartiklar, maskiner med mera.
FSC (Forest Stewardship Council). Är en miljöcertifiering
av ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart skogs­
bruk.
MSC (Marine Stewardship Council). Ett miljömärke för
fiske från världshaven. Det visar att fisket skett med
godkända metoder och på fiskbestånd som tål fiske.
Rättvisemärkt/Fairtrade. Produktmärkning som bidrar
till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och
anställda i utvecklingsländer.

16
 Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö
Symboler visar vägen
Coops treklöver är en signal som ska
tala om för våra kunder hur de kan
handla ekologiskt. I alla våra recept mar­
keras de ingredienser som finns som
ekologiska alternativ med en treklöver.
På kassakvittot är de ekologiska varorna
utmärkta med samma treklöver. Där
visas också hur stor del av summan som
är ekologisk och miljömärkt.
Skönhet kommer inifrån
Coops reklamkampanj för frukt och grön­
saker har av svenska folket utsetts till
Sveriges bästa reklam i en underökning
som gjordes av Dagens Media och
YouGoy Zapera.
Antal Krav-märkta butiker,
Coop totalt
2007 2008
262 722
18
alternativet. Coop Forum Häggvik har
tre miljömästare som har utbildats
under ett år och all övrig personal har
fått en grundkurs i ekologi- och miljö­
frågor. Erfarenhet från miljöarbetet i
Coop Forum Häggvik kommer att
användas i hela kedjan.
I Göteborg har Coop Konsum Ave­
nyn byggts om och öppnat en ekobutik
med ett ekocafé. Sortimentet i ekobuti­
ken består av cirka 300 ekologiska
artiklar. Maten som lagas i butiken och
caféet är så långt det går tillagad av eko­
logiska råvaror. Butiken har väckt stor
uppmärksamhet och belönats med det
Stora Dagligvarupriset som instiftats av
tidningen Fri Köpenskap och Movement.
Även Coop Konsum Zinkensdamm i
Stockholm har byggts om under året
och fått ett ökat fokus på ekologi med
ett stort säljtorg för ekologiska varor i
säsong och ett stort nytt ekologiskt
sortiment.
Pris och marknadsföring
Priset är en viktig fråga när konsumen­
terna väljer varor. Produktionsmeto­
derna gör ekologiska produkter dyrare
än konventionella. De ekologiska
varorna är därmed dyrare i inköp och
missgynnas av marginalpåslag i procent.
Därför har Coop som princip att, istäl­
let för att lägga på en viss procent på de
ekologiska varorna, göra samma påslag i
antal kronor och ören som på motsva­
rande konventionella produkter.
Ett annat sätt att få ner priserna på
varorna är att effektivisera hanteringen
och minska antalet mellanled.
Varje vecka lyfter Coop fram en eko­
vara i direktreklam och kampanjmate­
rial. Det finns också återkommande
temaveckor om ekologi i butikerna.
Varukrav styr inköpen
Coops strategi är att erbjuda och gynna
hållbara alternativ och göra det möjligt
för konsumenterna att göra goda val i
butiken. Men konsumenterna ska också
kunna lita på att samtliga varor från
Coop har en hög lägsta nivå. Därför
regleras inköpen av varukrav gällande
etik, miljö och kvalitet. Vi tillämpar
försiktighetsprincipen och väljer av mil­
jöskäl till exempel bort förpackningar
som innehåller PVC. Vi väljer också
bort genmodifierade produkter, Klorin
och vitt kalvkött. När det är marknads­
mässigt möjligt lägger vi ribban högre
och erbjuder bara hållbara alternativ.
Coop har till exempel beslutat att alla
trädgårdsmöbler ska vara tillverkade av
FSC-märkt trä. Utifrån säsong och till­
gång tar vi bort de konventionella alter­
nativen och säljer bara ekologiska tor­
kade gula ärtor, ekologiska färska
rödbetor samt på Coop Nära och Coop
Konsum bara ekologiska bananer.
Energi
En stor miljöpåverkan från Coops verk­
samhet kommer från energianvändning
i butiker, lager och kontor. Främst från
uppvärmning, kylning och belysning.
KF har som mål att minska utsläppet av
koldioxid per kvadratmeter från elektri­
De nya frysdiskarna som
installeras är utrustade med
lock vilket spar mycket energi.
citet och uppvärmning med minst 10 Effektiv energijakt Utsläpp av växthusgaser
procent till 2010 jämfört med 2008. En ”Energijakt” har genomförts med Coop Sverige Ton CO2 Andel, %

Coop har stora möjligheter att bidra till
att detta mål uppfylls genom energi­
effektiviseringar i vardagen.
Under 2008 fick Coop och KF Fast­
igheter i uppdrag att ta fram ett förslag
till strategi för minskad energiförbruk­
ning och klimatpåverkan från Coops
butiker. Förslaget kommer att ligga till
grund för de kommande årens arbete
inom området.
Byggnader med låg
energi­förbrukning
Belysning samt kyl och frys står för
75 procent av energikonsumtionen i
butikerna. På Coop Forum Marieberg i
Örebro har taket försetts med ett dags­
ljusinsläpp som ska spara 40 procent av
belysningsenergin. Ljusinsläppet mins­
kar även kylbehovet sommartid tack
vare minskad värme från belysningen.
Kyl- och fryselementen i butikerna är
en viktig del i energieffektivisering.
Coop Konsum har under året investerat
i nya kylar och frysar, samt i kylgardi­
ner som används för frysarna nattetid.
Coop Extra i Västerås är en av daglig­
varuhandelns mest energieffektiva bygg­
nader och är i princip helt självförsör­
jande på värme. Enligt Boverkets
byggregler får förbrukningen i en bygg­
nad avsedd för livsmedelshandel vara
max 115 kWh/m 2 och år. EUs Green
Building-certifikat ligger på 75 kWh/m2
och år. I Coop Extra i Västerås har för­
brukningen minskat till 46 kWh/m 2
per år, vilket ger en besparing på cirka
150 000 kronor om året.
syfte att höja kompetensen och skapa Godstransporter 23 739 29,8
engagemang kring energieffektivise­ Tjänsteresor 1 900 2,4
ringar hos samtliga medarbetare. Med­ Elförbrukning 35 500 44,6
Köldmedia 18 532 23,3
arbetarna i butiker och stormarknader
Totalt 79 671 100
har utbildats i energibesparing gällande
bland annat kyldiskar, frysrum och
uppvärmning. På servicekontoret Coop Energianvändning
Center har man minskat energikonsum­ Coop Sverige kWh kWh/m2
tionen genom att exempelvis släcka lam­ Butik 321 728 339 357
por och stänga av datorer. Detta har Lager 32 065 401 125
inneburit energibesparingar på 12 pro­ Totalt 353 793 740 305
cent. I kombination med att göra en
insats för miljön, har ”Energijakten”
drivit fram tydliga symbolhandlingar,
engagerat medarbetare samt visat på
enkla praktiska lösningar som alla kan
bidra till. Sammanlagt har runt 3 600
medarbetare utbildats i energibespar-
ings­a ktiviteter.
Energieffektiviseringar har stor poten­
tial i kombination med att de skapar
engagemang och leder till snabba och
konkreta resultat. Det finns mycket att
göra inom detta område inom de
närmsta åren, inte minst när det gäller
kylar och frysar. De står för en stor del
av energiförbrukningen och i äldre
modeller används kraftiga växthusgaser
som kylmedia. Under 2008 påbörjades
en inventering som kommer att fortsätta
under 2009, för att tydligare prioritera
effektivisering samt planlägga en konti­
nuerlig utfasning av äldre kylar och
­frysar.

21
 Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Miljö

Avfall, ton Transporter inblandning av rapsmetylester. Coop

Coop Sverige KFs mål är att utsläppet av koldioxid byter kontinuerligt ut lastbilar och
Återvunnet 34 790 från transporter i förhållande till ekono­ investerar i större bilar som rymmer mer
Använt för uppvärmning 6 313 misk omsättning ska minska med minst varor, har renare motorer och lägre
10 procent 2010 jämfört med 2008. bränsleförbrukning. Under 2008 inves­
Biologisk behandling 5 628
Coop bidrar till att uppfylla detta terade Coop i 14 nya lastbilar av senaste
Farligt avfall 77*
mål genom flytta över fler transporter av tekniken och 11 släp.
Deponerat avfall 70*
varor till järnväg samt genom att De lastbilstransporter som köps in
Totalt 46 878 minska utsläppen från lastbilstranspor­ regleras av också miljökrav. Coops leve­
*Endast från terminalerna. Siffror från terna. rantörer förbinder sig exempelvis att
butikerna saknas.
endast använda diesel av miljöklass 1,
Varutransporter till terminalen samt att inte använda däck som inne­
läggs på järnväg håller HA(högaromatiska)-oljor. Det
Tjänsteresor fördelade på transportsätt
Coop har fattat beslut om att flytta en ställs även krav på effektivisering av
Tjänsteresor Coop Sverige, CO2 -ekvivalenter
2008 km (ton) stor del av varutransporterna från lastbil bränsleförbrukning samt säkerhet.
Bil 4 986 439 997 till järnväg. Framförallt transporter som
Tåg 930 010 0 går inom Sverige från leverantörerna till Återvinning och avfall
Flyg 5 157 576 903 Coops terminaler. Under 2009 börjar Coops mål är att minska avfallet från
Totalt 11 074 025 1 900 Coop-tåg som kör lastbilstrailers rulla verksamheten och öka återvinningen av
på sträckorna Helsingborg – Stockholm olika material.
– Umeå. Resultatet blir 120 färre lastbi­ Avfallet från butiker och terminaler
lar på vägen varje arbetsdag vilket mins­ består dels i förpackningsmaterial och
kar utsläppet av koldioxid med cirka dels i varor som inte blir sålda. Coop ut-
8 000 ton per år. nyttjar försäljningsstatistik för att göra
bättre beställningar och därigenom
Sparsammare körning minska andelen varor som slängs.
Från terminalerna till butikerna körs Färskvaror som närmar sig sista för­
varorna med lastbil. För att minska brukningsdag prissänks också som en
utsläppen från dessa transporter har sista åtgärd för att inte behöva kastas.
Coops egna chaufförer utbildats i spar­ I visa fall skänks till exempel kläder till
samt körsätt. Det har resulterat i en biståndsorganisationer. I samband med
minskad bränsleförbrukning med 9 pro­ att klädsortimentet på stormarknaderna
cent. Engagemanget för att köra energi­ förändrades fick Röda korsets katastrof­
effektivt ökas genom att chaufförerna får förråd i Halmstad ta emot en stor sänd­
del av den ekonomiska besparing som ning kläder och skor från Coop Forum.
den minskade bränsleförbrukningen Inköpsvärdet för varorna var cirka
resulterar i. Samtliga Coops lastbilar 1 miljon kronor.
tankas med APC diesel med 5 procents Även reklamen ses över och ett arbete
pågår för att minska utskicken av
direktreklam till hushållen.

22
Förpackningar sorteras
Avfall och förpackningsmaterial sorteras
i fraktionerna: wellpapp, hård/mjuk­
plast, papper, träbränsle, övrigt bränn­
bart, organiskt avfall och farligt avfall.
Det organiska avfallet går till biologisk
behandling. Coop är sedan cirka 30 år
tillbaka en av de största leverantörerna
av returwellpapp till pappersbruken.
Under de senare åren har mängderna
minskat på grund av en ökad använd­
ning av Sverigebacken, en butiksför­
packning som återanvänds. Returmate­
rial, pallar, rullburar och plastbackar
hämtas av ordinarie varutransporter
som annars skulle gå tomma tillbaka
från butikerna. Pallar av trä tas till vara
som bränsle och värmer upp Coops ter­
minal i Bro.
I ett antal av Coop Konsums butiker
i Stockholm har ett nytt sätt att hantera
sopor genom användning av kärlpress
för blötsopor införts. Detta sparar trans­
porter och minskar kostnaderna.
I samarbete med Kretsloppskontoret i
Göteborg har besökare på Coop Forum
i Backa, Bäckebol och Sisjön samt Coop
Konsum Avenyn erbjudits möjligheten
att lämna in så kallat farligt avfall direkt
i butik. I butikerna har en särskild insam­
lingsstation för bland annat elektronik­
avfall, batterier och glödlampor testats
under 2008. Försöket har visat mycket
gott resultat och fått stor uppskattning
från kunderna, och Kretsloppskontoret
kommer nu att utöka denna typ av
insamlingsstationer på fler ställen.
Totalt samlade man in 4,5 ton farligt
avfall under första året.

Flaskor blir vagnar

Det är av stor vikt att hitta användningsområ­

den för återvunnet material. Coop har tagit
fram kundvagnar gjorda av återvunna pet-flas­
kor som introducerats i flera butiker och stor­
marknader. 250 pet-­flaskor går det åt för att
tillverka en kundvagn.

Coop har också lanserat en miljökasse. Målet

är att den på sikt helt ska ersätta de konven­
tionella plastkassarna. Kassen tillverkas av 60
procent plast och 40 procent majsstärkelse
vilket minskar användningen av olja. Inled­
ningsvis fanns det kvalitetsproblem med vissa
av kassarna som gjorde att de lätt gick sön­
der. Efter en kvalitetsförbättring är kassarna
starkare även om de inte helt kan jämföras
med konventionella plastkassar.

23
 Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Intressentdialogen – Samtal med FTC
Coop vill påverka leverantörerna
och förbättra sortimentet
Coop har en lång tradition av enga­
gemang på det sociala området,
inte minst genom Vi-skogen och
Kooperation Utan Gränser. Många
av medlemmarna tycker att frå­
gorna är viktiga. Henrik Lindholm,
verksamhetsansvarig på Fair Trade
Center och Per Rosengren, kvali­
tetschef på Coop, diskuterar utma­
ningar för Coop och aktuella frågor
inom området.
Henrik Lindholm Per Rosengren
Verksamhetsansvarig Kvalitetschef Coop
Fair Trade Center
Fair Trade Center är en ideell förening som
bevakar svenska företags handel med utveck­
lingsländer.
24
FTC Coop har varit en föregångare när
det gäller utvecklingen av det ekolo­
giska och Rättvisemärkta sortimentet.
En utmaning jag ser att Coop har är att
säkra goda förhållanden hos era leveran­
törer när det gäller det övriga sortimen­
tet som utgör 95 procent. Det är här
man kan göra störst skillnad i det långa
loppet.
Coop Vi får mycket uppskattning för
vårt arbete med det miljömärkta och
Rättvisemärkta sortimentet. Men vi gör
kontinuerliga förbättringar inom det
breda sortimentet och det är en utma­
ning för oss att få våra kunder att upp­
märksamma dessa. Vi ser också en stor
potential i att ytterligare integrera arbe­
tet med sociala frågor med affärsverk­
samheten.
FTC Vi gjorde en undersökning 2004
om leksaker där vi besökte nio fabriker i
Kina. Av de svenska importörerna hade
Coop bäst rutiner för kontroller och det
gick snabbt att få information från
inköpsorganisationen. Men vid inter­
vjuerna kom det fram att åtta av de nio
fabrikerna bröt mot kinesisk lag och
systematiskt fuskade vid revisionerna
framför allt när det gäller arbetstider
och övertidsersättning. Hur har ni
utvecklat ert arbetssätt mot leverantö­
rerna?
Coop Våra inköp sker genom Inter­
coop som finns på plats i regionen och
vi kan se en positiv trend när det gäller
antalet revisioner och utvecklingen hos
våra leverantörer. Som delägare i Inter­
coop vill vi också veta att de sköter frå­
gorna och gör ett bra jobb. Därför har
vi gjort en tredjepartsrevision av Inter­
coops ledningssystem inom området
som föll väl ut.
 ”
Vi vill att våra inköpare drabbas av verkligheten genom
att själva besöka leverantörerna i riskländerna.
FTC Inom många företag kan vi se att
det finns en brist på kommunikation
mellan dem som arbetar med etiska frå­
gor och inköpare. Hur arbetar ni för att
integrera områdena så att det finns inci­
tament för att koppla etikarbetet tydli­
gare till inköpsarbetet?
Coop Det tar tid att få både inköpare
och organisation att värdera andra para­
metrar än pengar i inköpsarbetet. Inkö­
parens roll är att förhandla om priset,
men med policydokument vill vi addera
andra värden och kriterier. Vi vill också
att våra inköpare drabbas av verklighe­
ten genom att själva besöka leverantörer
i riskländerna och ser vilka villkor arbe­
tarna har.
FTC För ett år sedan gjorde vi en
undersökning hos producenter av kon­
serverad tonfisk i Thailand. Vid vissa
fabriker fick vi starka tecken om miss­
förhållanden, såsom olaglig övertid,
lönediskriminering mellan burmeser
och thailändare och till och med fall av
misshandel. Efter kraftfull uppföljning
kunde fabriken visa tydliga förbätt­
ringar, men problemen har kommit till­
baka. Hur kan ni försäkra er om att era
inköpare har den lokalkännedom som
krävs för att upptäcka sådana problem?
Coop Intercoop har lokalkontor på de
flesta av våra marknader i regionen och
många av de anställda är infödda och
kan förstå kulturen. Vi har aktivt rekry­
terat personer från dessa länder. Vi arbe­
tar också kontinuerligt med att sätta
frågorna på agendan, med att utbilda
och informera våra inköpare och med
att utveckla vår systematik. Vi tar också
extern hjälp när det gäller att granska
oss själva när det gäller hur våra system,
utbildningar och introduktionsprogram
ser ut.
FTC Det märktes tydligt när Coop sat­
sade inom det rättvisemärkta sortimen­
tet. Vi fick tillgång till produkter som
inte fanns tidigare på marknaden. Men
vad händer inom frukt? Det pågår en
diskussion om att införa etiska krav
inom Global Gap* som certifierar näs­
tan all frukt på marknaden. Är Coop
pådrivande inom det arbetet?
Coop Vi har varit med och utvecklat
kriterierna inom Global Gap och har
ambitionen att fortsätta vara med och
påverka. 95 procent av den frukt vi säl­
jer är Global Gap­certifierad och infö­
randet av etiska kriterier kan göra stor
skillnad. Vår största leverantör, Ever­
fresh, är väldigt duktiga på produktsä­
kerhet och de har också börjat engagera
sig mer inom det sociala området.
* Global Gap är ett globalt samarbete för
kvalitetssäkring av frukt och grönt.
25
 Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar
Coop – med omtanke om människor
All Coops verksamhet utgår från
och stödjer FNs deklaration om
mänskliga rättigheter. Vi arbetar
kontinuerligt med att säkerställa
och förbättra villkoren i vår egen
verksamhet och i hela vår leveran-
törskedja. Coop strävar efter att
skapa långsiktiga relationer med
leverantörerna men samtidigt
ställa krav. Det är en viktig strategi
för att driva på utvecklingen både
när det gäller sociala frågor och
miljöfrågor.
26
Produktkvalitet
På Coops egna matvaror och en lång
rad andra varor inom våra egna varu-
märken står det ”kvalitetssäkrat av
Coop”. Det betyder att vi har ställt sär-
skilda varu- och kvalitetskrav på pro-
dukterna och garanterar att de uppfylls.
Vi har bedömt produkten, godkänt
innehåll och sammansättning samt tes-
tat produkten genom bland annat
smaktest.
Leverantörer som producerar varan för
Coop ska också godkännas. Det innebär
att vi värderar om leverantörens kvali-
tetsstyrningssystem säkerställer att både
lagkrav och Coops särskilda varu- och
kvalitetskrav när det gäller livsmedelssä-
kerhet, kvalitet, miljö och etik uppfylls.
Coops krav är ofta mer långtgående än
vad lagstiftningen kräver till exempel
när det gäller ingredienser och innehålls-
deklarationer.
Kontrollen av de egna varorna sker
genom stickprov på varor och inspek-
tion av leverantören. Kontrollerna
anpassas efter typ av produkt, leveran-
tör och om det är lagstiftade krav på
livsmedelssäkerhet eller Coops egna
kvalitetskrav som undersöks.
Utvecklad egenkontroll
I arbetet med produktkvalitet följer
Coop BRC (British Retail Consortium)
Global standard – livsmedel, en interna-
tionell standard för effektiv styrning av
hygien och kvalitet i livsmedelsföretag.
Coops egenkontroll bygger på HACCPs
(Hazard Analysis and Critical Control
Points) arbetssätt för att ta reda på,
bedöma och kontrollera alla faror och
hot mot livsmedelssäkerheten. Coop har
etablerat ett ledningssystem för kontroll
och redlighet. Systemet ger riktlinjer för
egenkontrollen i butik, på terminal och
kontor.
Som en följd av den nya livsmedels-
lagstiftningen har butikerna själva fått
ansvar för sin egenkontroll. Personal
från samtliga butiker har därför utbil-
dats i egenkontroll. Butikerna har både
som uppgift att genomföra förbättrings-
åtgärder och kontrollera till exempel
temperaturer i kyldiskar. Data från
mätningarna matas in i ett webbaserat
system för uppföljning som övervakas
centralt. Under året har Coop förstärkt
avdelningen för kvalitetskontroll med
ytterligare en medarbetare och etablerat
en intern arbetsgrupp för egenkontroll.
Larmet går
Coop har cirka 50 000 varor i sortimen-
tet. Under 2008 återkallades 75 av dessa
produkter från butikerna. 22 återkallel-
ser gällde varor inom Coops egna varu-
märken. De vanligaste orsakerna till att
produkterna drogs tillbaka var felaktig
märkning av datum eller innehåll eller
att varorna inte levde upp till ställda
kvalitetskrav. När en vara återkallas går
ett larm på Coops intranät. Genom att
butikerna kvitterar på intranätet när de
tagit bort varorna från hyllan erhålls en
god uppföljning av att åtgärderna
genomförs överallt.
Kriterier för Rättvisemärkning av rosor

På grund av produktionsstrukturen inom snittblomsindustrin finns idag endast

kriterier för anställd arbetskraft, det vill säga plantage/farmer, och inte för
enskilda odlare. Kriterierna för rosor följer FLO:s (Fairtrade Labelling Organiza-
tions International) generella kriterier, men har även produktspecifika kriterier
som bland annat innehåller:
• Uttryckliga regler för kemikaliehantering, inklusive hälsofrämjande åtgärder
• Regler för långsiktiga handelsrelationer; volymer och blomstersort specifice-
ras i ett handelskontrakt som sträcker sig över minst 6 månader
• Angivelser för kontraktspris; ett avtal mellan köpare och säljare som motsva-
rar minimipriset när prisnivåerna inte regleras på världsmarknaden
• En premie på 12 procent av försäljningen som används till social och ekono-
misk utveckling i lokalsamhället. På några av blomsterfarmerna i Kenya har
premien bland annat använts till: byggnation av lokaler för vuxenutbildning,
borrning av brunnshål för vattenförsörjning, inköp av utrustning till blomster-
farmens daghem för de anställdas barn, inköp av böcker, bänkar och stolar till
lokala skolor.

Källa: Rättvisemärkt

27
 Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar

Långsiktiga leverantörsrelationer
Coop utvecklar långsiktiga och hållbara
relationer med leverantörerna och bidrar
på så sätt till en etisk handel. Alla leve-
rantörer måste skriva under Coops upp-
förandekod. Uppförandekoden bygger
på de riktlinjer som FN och ILO (Inter-
national Labour Organization) har tagit
fram. Den innehåller till exempel för-
bud mot barnarbete och kräver att
fabrikerna följer lokala lagar om mini-
milöner, övertid samt att arbetarna får
lön enligt överenskommelse. Coop stäl-
ler också krav på att leverantörerna ska
gå igenom uppförandekoden med sina
leverantörer.
Många av Coops varor tillverkas i
Asien, framförallt i Kina. Mycket kraft
läggs på att säkra att produktionen upp-
fyller Coops etiska och miljömässiga krav.
Intercoop är en inköpsverksamhet i
Fjärran Östern. Den ägs gemensamt av
konsumentkooperationerna i de nord-
iska länderna, Italien och Spanien.
Intercoop arbetar med att kontrollera
producenterna innan de kan bli leveran-
törer till Coop. Det ger konsumenterna
en säkerhet om att de varor de handlar
hos Coop är producerade under anstän-
diga förhållanden och att grundläg-
gande arbetstagarrättigheter uppfylls.
Intercoop är medlemmar i BSCI (Busi-
ness Social Compliance Initiative), en
fristående tredjepartsorganisation som
samordnar kontroller av verksamheter i
Fjärran Östern. Under 2008 började
BSCI successivt att ta över Intercoops
egna kontroller av leverantörerna. Att
anlita externa internationella revisorer
som BSCI ger större kraft i kraven på
leverantörerna. Det är också ett sätt att
förenkla för leverantörerna som genom
att bli godkända av BSCI får tillgång
till en stor kundbas.
Coop har som strategi att inte lämna
leverantörer som inte omedelbart kan
leva upp till våra krav. En leverantör
som vid en granskning inte uppfyller

Rosodlare från Kenya på

besök i butiken

Zipporah jobbar på en plantage i Kenya där

man odlar Rättvisemärkta rosor. Under året
besökte hon och tre av hennes kolleger Coop
Konsum i Kallhäll.
I butiken mötte de kunder och medlemmar
och berättade om hur Rättvisemärkt har för-
bättrat deras och deras arbetskamraters liv
och ekonomi. Tack vare att plantagen där de
arbetar är Rättvisemärkt-certifierad får de
bättre betalt.
De har rätt att organisera sig fackligt och
får 16 veckors föräldraledighet med full lön.
Arbetsmiljön är bättre och de får också en
premie för att utveckla samhället. Hur pre-
mien ska användas beslutar de själva.

28
våra krav uppmanas att återkomma till grundlig undersökning av bland annat Rättvisemärkt försäljning
oss med förbättringsplaner. Har leve- ekonomi och arbetsförhållanden hos Antal Rättvisemärkta produkter 99
rantören goda intentioner och kan visa företaget. När såväl Coop som Livsmed- Coop Coop
på kontinuerliga förbättringar uppnås elsarbetareförbundet och arbetsgivaror- Sverige totalt

bättre resultat genom en långsiktig rela- ganisationen LI såg goda möjligheter för Försäljningsökning, % 5,7 —
tion där Coop fortsätter att ställa krav företaget att utvecklas och förbättra Andel av total livs-
på utveckling. arbetsvillkoren valde Coop att ge före- medelsförsäljning, % 0,3 0,2
Under 2008 genomförde Intercoop taget en chans att förändra det som inte
och BSCI 143 kontroller av leverantörer varit bra och åter anlita dem som leve-
som levererar varor till Sverige. Av dessa rantörer. Intercoops och BSCIs revisioner
av leverantörer av varor till
har 83 godkänts medan 60 måste På samma sätt har Coop efter larm
Coop Sverige 2008
kunna visa upp olika förbättringar för om dåliga arbetsförhållanden inom Villkorligt
att bli helt godkända. städbranschen gått igenom avtal och godkända
med krav
De största problemen i Kina, som är upphandling av städning för butiker på förbätt- Antal
Godkända ringar revisioner
det land i Asien Coop importerar mest och stormarknader. Detta arbete har
Indien 7 5 12
varor från, är att mängden övertids­ skett för att säkerställa att de företag
Indonesien 12 11 23
timmar är för hög, kompensationen för som anlitas är seriösa och behandlar och Kina 55* 40 95
övertidsarbete är för låg och att leveran- betalar sina anställda på ett sätt som föl- Pakistan 1 0 1
törer betalar ut en månadslön som är jer både kollektivavtal och svenska lagar Vietnam 8 4 12
lägre än lagstadgad minimilön. och regler. Summa 83 60 143
Intercoop påverkar lokalsamhället. Coop har också beslutat att kontrol- *22 av dessa revisioner har gjorts av ICTI
Genom fonden ”Children education lera att leverantörerna har kollektivavtal (International Council of Toy Industries).
fund” doneras pengar till uppbyggnad vid all ny kontraktering.
av skolor i de områden där Intercoop
har sin verksamhet. Rättvist sortiment
Genom att välja Rättvisemärkta pro-
Kontroll av svenska leverantörer dukter bidrar konsumenterna till för-
Coop är noga med att ställa krav på de bättrade arbets- och levnadsvillkor för
sociala förhållandena hos leverantörer i odlare och anställda i utvecklingsländer.
fjärran Östern. Men det har blivit tyd- Coop har som mål att kunna erbjuda
ligt att vi även måste granska arbetsför- Rättvisemärkta varor inom alla varu-
hållanden och ställa krav på svenska grupper där sådana finns tillgängliga.
leverantörer. Under 2008 fick Coop Under 2008 ökade sortimentet med
uppgifter om att svart arbetskraft anli- 30 produkter. Coop kan nu erbjuda
tades och stora brister i arbetsmiljö och konsumenterna 99 Rättvisemärkta
arbetsförhållanden rådde hos en av våra varor. Under hösten arrangerade Coop
leverantörer i Sverige. Coop slutade att en särskild kampanjvecka då de Rättvi-
handla från leverantören och gjorde en semärkta varorna lyftes fram extra tyd-
ligt i butiker och marknadsföring.

29
 Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar

Hälsa och matglädje Färre tillsatser Nyckelhålsmärkta försäljningen med

Coop ska erbjuda konsumenterna varor
som är hälsosamma och som de kan
känna sig trygga med.
Genom bra produkter och informa-
tion om hälsa vill vi underlätta för kun-
derna att göra medvetna val för ett sun-
dare liv. I Coops medlemspanel bad vi
medlemmarna svara på frågor om hur
de ser på hälsa. Frisk luft, vila/sömn och
sund mat tyckte de flesta som svarade
var hälsa likväl som promenader, um-
gänge med familj och vänner, träning
och motion. Nästan alla svarade att
färska grönsaker och färsk frukt var
sund mat. Mat med mycket fibrer, min-
dre socker, fett och konserveringsmedel
upplevdes också som sunda.
Närmare 40 procent av de svarande
ansåg att de äter hälsosamt, samtidigt
som många vill äta mer hälsosamt. Lägre
pris på nyttig mat, tydligare märkning
och mer inspiration i butiker är några
av de saker som panelens medlemmar
nämnde som skulle bidra till mer hälso-
samma matvanor.
Coop strävar efter att våra egna varu-
märken ska vara bland de bästa i fråga
om hälsa och säkerhet. De egna varu-
märkena tas fram gemensamt för de
nordiska länderna och följer lagstift-
ningen i det land som har de strängaste
reglerna. Det har gjort att Coop var
mycket tidiga med att minska och ta
bort transfetter ur de egna varumärkes-
produkterna. Coop arbetar också med
att ta bort onödiga tillsatser som gluta-
mat både inom egna varumärken och
andra varor. Till julen var till exempel
alla julskinkor som såldes på Coop fria
från glutamat. På samma sätt pågår
arbete för att minska salthalten i pro-
dukterna och Coop har exempelvis tagit
fram en japansk soja som innehåller 35
procent mindre salt.
Inspiration till sund och god mat
Nyckelhålsmärkta livsmedel är magrare
och innehåller mindre socker och salt
men mer fibrer än andra livsmedel av
samma typ. Under 2008 ökade den
13 procent. Coop lyfter fram de hälso-
samma varorna i butik och genom infor-
mation. På coop.se finns det 300 Nyckel-
hålsmärkta recept att välja mellan.
Under 2007/2008 erbjöd några stor-
marknader personlig hälsoshopping
med hälsocoacher som medverkade vid
köprundan, gav råd och svarade på frå-
gor. Under hösten 2008 flyttades erfa-
renheterna från projektet över på web-
ben där medlemmar och kunder nu kan
få information och svar på 100 frågor
om mat och hälsa.
Coop vill visa att hälsosam mat är
god. Coops matinspiratör Sara Begner
lyfter i recept, broschyrer och medlems-
tidningen Mersmak fram mat som gör
både kroppen och själen glad. Konsu-
mentföreningarna bidrar med inspira-
tion om mat och hälsa på seminarier,
mässor och aktiviteter i butikerna runt
om i landet.

Nyckelhålsmärkt försäljning
Antal Nyckelhålsmärkta produkter i Coops sortiment 3 900
Coop Coop
Sverige totalt

Inte så salt Försäljningsökning, % 3,7 —

Coops japanska soja innehåller Andel av total livs-

35 procent mindre salt. medelsförsäljning, % 23,9 21,4

30
100 kundfrågor om mat och hälsa
finns besvarade på coop.se
Tre exempel:
Hur nyttigt är ris?
Ris är ett bra livsmedel generellt sett. Men även här finns det
många sorter att välja mellan. Det nyttigaste är det som inte
är raffinerat, råris. Det har lite längre koktid, men med lager-
blad, buljong och en skvätt vin blir det underbart gott. Prova
också gryn, bulgur, matvete och dinkel.

Vilket godis ska jag välja till barnen?

Välj godis som innehåller minst tillsatser och som är så
naturligt som möjligt. Som choklad, nötter eller torkad frukt.
De innehåller inte bara energi, utan också en del näringsäm-
nen. Köp inte heller mer än vad barnen verkligen vill ha, eller
du tycker att de ska få. Tänk på att ofta är det mer saken i
sig att köpa godis, snarare än mängden, som är det viktiga,
Det finns också ekologiska alternativ som inte innehåller
några tillsatser.

Innehåller frukt och grönsaker kostfiber?

Ja, det gör de, vissa mer och andra mindre. Exempel på
fiberrika frukter är päron, passionsfrukt, kiwi, hjortron och
svarta vinbär. Fiberrika grönsaker och rotfrukter är palster-
nacka, morot, sockerärtor haricots verts, majs och bryssel-
kål. Men all frukt och grönsaker är sunda. Ät så mycket du
orkar.
Matinspiratör
Coops matinspiratör Sara Begner tipsar om mat
som gör både kroppen och själen glad. På coop.
se, i tidningen Mersmak och broschyrer finns
hennes recept och smarta vardagstips.
Matskola för barn
Under 2008 deltog Coop i arrange-
mangen kring Barnens Egen Matskola
som är Sveriges största matlagningstäv-
ling för barn. Projektet syftar till att
väcka matlust och på ett enkelt och lek-
fullt sätt uppmuntra barns intresse för
svenska råvaror och matlagning.
Allergi och överkänslighet
Många är överkänsliga mot vissa livs-
medel. För att underlätta för dem har
Coop anpassat cirka 350 av recepten i
receptbanken på coop.se. I recepten
anges hur man lätt kan byta ut ingredi-
enser för att helt undvika ägg, gluten,
Sköna joggingfester
över hela landet
Under maj och juni arrangeras lopp i 17
städer från Malmö i söder till Luleå i norr.
Det handlar om att springa, jogga, lunka
eller promenera 5 km i sin egen takt. Vår
Ruset är inte en tävling, utan en fest för kvin-
nor och tjejer i alla åldrar.
mjölk eller minska laktoshalten. Sorti-
mentet Coop Änglamark Sensibel har
under året utökats med fem produkter
och omfattar nu 26 produkter märkta
med Astma- och Allergiförbundets
symbol.
Lättare att sluta röka
Under året blev det tillåtet att sälja
nikotinläkemedel och Coop tog in pro-
dukterna i sortimentet i samtliga buti-
ker. Därmed ökade tillgängligheten för
dessa produkter för alla kunder som
vill sluta röka. Coop avvaktar nu till-
stånd för att utöka sortimentet med
läkemedel inom områdena värk, allergi,
förkylning etc.
Vår Ruset – motion för många
Coop sponsrade Vår Ruset, ett motions-
lopp för kvinnor. Loppet hölls på 17
platser i landet och 148 000 kvinnor
deltog. Vår Ruset har nu antagit målet
att inom några år vara ett av världens
mest miljövänliga och mest ekologiska
motionslopp. Loppet ska ses över ur ett
miljöperspektiv och redan i år kommer
muggar, tallrikar, bestick och påsar att
vara tillverkade av komposterbart en-
gångsmaterial. Det kommer också att
finnas miljöstationer för sopsortering
vid loppen.
33
 Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar
Medarbetare
Coop Sverige ska utveckla och stärka
affärsverksamheten och företagets kon-
kurrenskraft genom att attrahera, utveckla
och behålla marknadens bästa kompetens.
Coop vill skapa stolta och kompetenta
medarbetare och stärka arbetsgivarvaru-
märket för att bli branschens mest attrak-
tiva arbetsgivare. Coop ska erbjuda möj-
ligheter till ut-veckling och karriär samt
visa omtanke och bry sig om medarbetare
och chefer. Under 2009 prioriteras tre
övergripande områden: kompetens, ledar-
skap och utveckling av företagskulturen
genom att stärka Coops värderingar.
Tuffa besparingar
För att nå långsiktig lönsamhet har
Coop startat ett förbättringsprogram.
En del i programmet handlar om att
minska personalkostnaderna med 500
miljoner kronor. Det innebär att personal-
styrkan minskas med motsvarande 1 000
heltidstjänster. Alla som slutar erbjuds
att gå in i ett omställningsprogram för
att få stöd och kunna söka nytt jobb
under trygga former.
Medarbetarnas synpunkter
Under 2008 genomfördes en medarbe-
tarundersökning i Coop Sverige för att
mäta motivation, engagemang och
nöjdhet. 62 procent av medarbetarna
svarade på undersökningen om hur de
ser på sina arbetsförhållanden.
Undersökningen visade att 59 procent
ser positivt på sin arbetssituation. Resul-
tatet har analyserats och resulterat i
handlingsplaner för utveckling av ledar-
skap, kultur och kompetens med åtgär-
34
der på varje arbetsplats inom företaget.
Syftet är att nå målsättningen 70 pro-
cent nöjda medarbetare 2010.
Jättelyftet samlade alla
Medarbetarna är företagets främsta
ambassadörer och under förändrings-
processer är det extra viktigt att moti-
vera och engagera medarbetarna samt
skapa delaktighet. Under 2008 samlade
Coop samtliga medarbetare i informa-
tions- och inspirationsaktiviteten Jätte-
lyftet. Syftet var att ge en bild av den
förändringsprocess Coop befinner sig i,
stärka företagskulturen och berätta om
de satsningar och åtgärder företaget vid-
tar för att nå lönsamhet.
Sjukfrånvaron sjunker
Coop strävar efter att vara en hälsosam
arbetsplats som verkar för att personalen
är frisk och mår bra. I slutet av 2007
hade Coop en sjukfrånvaro som var
högre än sjukfrånvaron hos övriga aktö-
rer inom detaljhandeln. Under 2008
startades därför ett projekt med målet
att bli det friskaste företaget i detaljhan-
deln. Sjukfrånvaron ska sänkas med 25
procent fram till och med 2010.
Det första steget har varit att införa
nya rutiner för sjuk- och friskanmälan,
arbeta med tidig rehabilitering och på
ett strukturerat sätt säkerställa utred-
ning av långtidssjukskrivningar. Vid
anmälan om sjukdom eller vård av barn
erbjuds personalen rådgivning via före-
tagshälsovården. Coop arbetar också
med Hälsoeffekten, ett verktyg för att
belysa kostnader för sjukfrånvaro och
personalomsättning. Sedan projektet
startade har sjukfrånvaron minskat med
cirka 10 procent.
Fysisk träning är en väg att förebygga
sjukdom och bidra till bättre hälsa.
Därför är höjda subventioner för frisk-
vård en viktig del i arbetet med att
sänka sjukfrånvaron. Coop har under
2008 ökat friskvårdsbidraget till varje
medarbetare från 500 kronor till 1 000
kronor eller subventionerat gymkort
med upp till 50 procent. Under 2008
drog 971 medarbetare nytta av frisk-
vårdsbidraget. Coop sponsrar Vår Ruset
och erbjuder sina medarbetare att delta i
loppet utan kostnad. Över 1 800 kvin-
nor från Coop deltog i Vår Ruset.
Utveckling av ledare
Ett bra ledarskap är en viktig del för
trivseln på arbetsplatsen. Coop har
kartlagt de 600 högsta chefernas och
nyckelpersonernas ledaregenskaper.
Genomgången ska ligga till grund för
hur arbetet med ledarskapsutveckling
och ledarskapsförsörjning ska gå vidare
inom Coop. Ett arbete med att ta fram
aktiviteter för att täcka de kompetens-
gap kartläggningen påvisar har startats.
För att säkra den framtida ledarför-
sörjningen finns Coops ledarprogram
Bra Chefer. Under året har den femte
omgången startat med 43 deltagare.
Coop Extra driver ett kvinnligt nätverk
som träffas regelbundet. Nätverket ska
vara en språngbräda för att komma
vidare i karriären och 75 procent av del-
tagarna har redan tagit ett första steg
vidare och bytt jobb inom företaget.
Medarbetarindex 59%
59 procent ser positivt på sin arbets-
situation. Coops mål är att nå upp till
70 procent inom två år.
 Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar

Medelantal anställda
Coop
Kunskap som når många Färre arbetsskador
Sverige AB Cilab Coops strategi för utbildning är att Den största delen arbetssjukdomar i
Kvinnor 3 794 344 skapa en lärande organisation där med- Sverige beror på belastningsskador och
Män 1 886 1 223 arbetare som utbildas i sin tur utbildar de kommer av ensidigt arbete och tunga
Totalt 5 680 1 567 sina arbetskamrater i butik, stormark- lyft. Ensidigt arbete och tunga lyft före-
nad och på terminalerna. Det ger största kommer mycket i butiksarbete. För att
Andelen medarbetare med möjliga effekt av utbildningsinsatser i minska belastningsskador arbetar Coop
utomnordisk bakgrund ett stort och geografiskt spridd företag. med riskbedömningar, handlingsplaner
2008 2007
Coop Forum-kedjan har under året och att utbilda personalen i ergonomi.
Coop Sverige 11,4 11,7 fortsatt sin stora utbildningsinsats inom Vi provar också ny teknik för att för-
Bättre Affärer med syfte att införa ruti- bättra arbetsmiljön.
Fördelning butikschefer* ner som ger bättre lönsamhet i stor- I tjugo butiker har snabbkassor instal-
och platschefer marknaderna. lerats där kunden själv läser in sina
Coop Sverige Män Kvinnor
I samband med Kravmärkningen av varor. Personalen fokuserar på service
Coop Konsum 73 42
butiker utbildades 200 medarbetare och rör sig mellan kunderna för att
Coop Forum 31 8 från olika butiker om ekologi och miljö. hjälpa till vilket minimerar det mono-
Coop Extra 30 8 Coops medarbetare ges också möjlig- tona arbetet i kassan.
Coop Nära 10 16 het att utvecklas på sin fritid. Samtliga På en av lagerterminalerna finns
Terminal 7 0 medarbetare har vid två tillfällen under också ny teknik som underlättar arbe-
* Exklusive franchisebutiker
året kunnat söka bidrag för personlig tet. Här används ett system med förar-
utveckling som inte är kopplad till deras lösa truckar. Med de nya truckarna blir
Fördelning i Coop Sveriges arbetsuppgifter. 33 personer har fått stressen mindre och expeditörerna slip-
ledningsgrupp bidrag till allt från thailändsk matlag- per de många hoppen upp och ned från
ning till att lära sig köra travhäst. truckarna. Det går också att ställa in
Män 6 KFs gymnasium med runt 300 elever plockhöjden vilket skonar ryggen.
Kvinnor 2 är en viktig tillgång för att säkra fram- Antalet arbetsskador har minskat från
tida kompetens. Under året har ett lär- 256 till 207. Även antalet allvarliga till-
Sjukfrånvaro, % lingsprogram startat där en stor del av bud/olyckor har minskat något. Coops
2008 2007 utbildningen sker i Coops butiker. vision är att inte ha några tillbud eller
Coop Sverige AB 5,5 6,5 olyckor alls 2014.
Cilab 7,5 8,1

Antal rån mot Coop Sveriges butiker

2008 2007 2006 2005

Rån 46 32 45 62

36
Brott och säkerhet
Den nedåtgående trenden för antalet
rån har brutits under året. 46 Coop-
butiker rånades vilket är en betydande
ökning jämfört med de 32 rån som
inträffade året innan. Här följer Coop
samma utveckling som resten av sam-
hället. Men hos Coop är ökningen trots
allt lägre än genomsnittet.
Coop har under flera år arbetat med
slutna betalningssystem och utbildning
av personalen för att se till att rånarna
inte får med sig några pengar från buti-
kerna.
Under året har slutna betalningssys-
tem installerats i ytterligare 25 butiker
och finns nu i 91 butiker. Coops strategi
är att analysera vilka områden som är
mest brottsutsatta och koncentrera
installationen av slutna kassasystem dit.
Coop leder också en branschgemensam
grupp som tillsammans arbetar för att
motarbeta rånen inom detaljhandeln.
Samtidigt har den interna brottslighe-
ten ökat. Coop har tagit fram en ny
handlingsplan för att minska mängden
brott och oegentligheter. Utbildning,
information och förbättrade rutiner
kompletteras med tekniska lösningar
som gör att det blir enklare att upptäcka
bedrägerier och fusk.
Mångfald och jämställdhet
Coop ska vara en attraktiv arbetsgivare
som verkar för jämställdhet och ser
olikheter mellan människor som en till-
gång. Mångfalds- och jämställdhetsper-
spektivet finns som ett naturligt inslag
vid all rekrytering och kompetensut-
veckling. Coop eftersträvar blandade
arbetsgrupper.
Fördelningen mellan kvinnor och
män på chefsbefattningar varierar mel-
lan olika delar av företaget. Till exempel
är andelen kvinnliga butikschefer högre
i mindre butiker. Bland stormarknads-
chefer och platschefer på terminal
dominerar männen. I stormarknadernas
och terminalernas ledningsgrupper,
ökar däremot andelen kvinnor.
Andelen medarbetare med utomnor-
disk bakgrund (födda utanför Norden
eller födda i Norden med bägge föräld-
rarna födda utanför Norden) är 11,4.
Denna siffra kan jämföras med hur det
ser ut i Sverige där andelen med utom-
nordisk bakgrund är 14,7 procent
(yrkesverksamma i åldern 16–64 år den
31 dec 2007).
Vinnande lösning
Coops strategi att installera slutna betalnings-
system i särskilt utsatta områden ledde till att
Coop Nära-kedjan under 2008 tilldelades priset,
Retail Awards 2008 i kategorin ”Årets säkerhets-
lösning”.
Samhällsansvar
Coop ska bidra till en hållbar samhälls-
utveckling både i Sverige och runt om i
världen. Det kan handla om att genom
sortiment i butikerna bidra till ökad
integration. Det kan också handla om
att ge hjälp till självhjälp så att fattiga
och hemlösa kan förbättra sin situation.
Världens mat för ett mångkulturellt
samhälle
Människor med rötter i en annan mat-
kultur än den traditionellt svenska är en
stor och viktig kundgrupp för Coop.
För att möta dessa kunders önskemål
har Coop ett mångkulturellt sortiment,
Världens mat. Världens mat är upp-
byggt av cirka 300 artiklar främst efter-
frågade av kunder med bakgrund i Mel-
lanöstern, Turkiet och Balkan. Det
finns även ett polskt, ett finskt och ett
nordafrikanskt sortiment. Världens mat
består av både färskvaror som ost, bröd
och grönsaker samt konserver och torra
varor som bönor, linser och vissa frysta
produkter, till exempel halal-slaktat
kött. Den mångkulturella maten finns
37
 Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar

hos samtliga Coop Forum och Coop
Extra, i runt 100 Coop Konsum-butiker
och i ett 30-tal Coop Nära-butiker.
Kunderna ska inte bara känna igen
maten i butikerna de ska helst också ha
möjlighet att få tala med någon som
kan deras språk. Därför lägger Coop i
rekryteringen extra vikt vid att butikens
personal speglar den etniska samman-
sättningen i området.
Nya möjligheter för hemlösa
Coop sponsrar Situation Stockholm,
Aluma och Faktum, tre tidningar som
säljs av hemlösa i Stockholms- och
Göteborgsområdet samt södra Sverige.
Försäljningen av tidningar ger de hem-
lösa sysselsättning och inkomster. Till
tidningarna är också en social verksam-
het knuten som kan hjälpa hemlösa till
utbildning och rehabilitering.
Chokladkakor för världens barn
2008 stöttade Coop Radiohjälpens
insamling till Världens barn genom för-
säljning av chokladkakor i butikerna.
Totalt bidrog konsumentkooperationen
med 1,5 miljoner kronor till insam-
lingen. Pengarna från insamlingen gick
bland annat till Kooperation Utan
Gränsers projekt för hivdrabbade famil-
jer i Zimbabwe och Vi-skogens projekt i
Rwanda där skolbarn lär sig bruka jor-
den.
En rättvis värld fri från fattigdom
Miljontals människor runt om i världen
är beroende av hjälp för att kunna leva
ett drägligare liv. I femtio år har organi-
sationen Kooperation Utan Gränser
arbetat för att stärka fattiga människor
enligt principen hjälp till självhjälp. KF
och Coop bidrog under 2008 med till-
sammans cirka 14 miljoner kronor till
organisationen.
Kooperation Utan Gränser är bland
annat verksamma i Centralamerika.
Kaffeodlare är en grupp som fått hjälp.
Utbildning i ekonomi och jämställdhet
ger dem bättre förutsättningar att driva
ett lönsamt kooperativ. De får dessutom
lära sig att diversifiera produktionen för
att bli mindre känsliga för förändringar
i pris och efterfrågan. Bönder som vill
gå över till ekologisk eller rättvisemärkt
odling kan också få stöd vilket kan leda
till högre inkomster och en bättre
arbetsmiljö.
I Latinamerika har även människor som
bor i slumområden fått hjälp att bilda
kooperativ. Organisationens utbild-
ningsinsatser har gjort att medlem-
marna själva kan bygga bostäder och
när dessa står färdiga ägs de gemensamt
av kooperativet.
Under 2008 avslutade Kooperation
Utan Gränser sin insats i Sri Lanka efter
tsunamikatastrofen. Arbetet har bland
annat inriktats på att bygga nya bostäder
åt människor som förlorade sina hem
och sin försörjning efter katastrofen.
Coop bidrar med drygt 4 mkr bland
annat genom att donera 3 öre från varje
bärkasse till Vi-skogen och Kooperation
Utan Gränser. Dessutom erbjuder Coop
kanaler som gör det enkelt för kunder att
skänka pengar, såsom Biståndsknappen
vid pantapparaterna, Coop MedMera-
kortets ”Bistånd på köpet”-funktion och
insamlingsbössor i butikerna.
Kooperation Utan Gränser har kon-

Biståndsknappen
Coop vill underlätta för kunder och medlemmar
att skänka pengar till bistånd. Genom ett tryck
på biståndsknappen skänks pantpengarna till
Kooperation Utan Gränser och Vi-skogen, små
gåvor som gör stor nytta.

38
Världens mat
På Coops butikshyllor finns mat från
många kulturer. Här hittar kunderna
smaker från Nordafrika, Mellanöstern,
Turkiet, Balkan, Polen och Finland.
 Coop I Hållbarhetsredovisning 2008 I Socialt ansvar
21,3
tor i de flesta länder där man driver pro-
jekt. Att pengarna kommer till nytta
Miljoner kronor och att projekten drivs enligt plan
utvärderas kontinuerligt av personalen
21,3 miljoner kronor samlade
konsumentkooperationen in till på plats. Organisationen är även anslu-
Kooperation Utan Gränser och ten till stiftelsen för insamlingskontroll.
Vi-skogen 2008
Plantering av träd ger många
fördelar
1 miljon
I länderna runt Victoriasjön i Afrika får
småbrukande bönder hjälp med träd-
Träd
Den miljon träd som konsument-
plantering av Vi-skogen. Målet är att
kooperationen bidrog till under öka böndernas produktion så att de kan
2008 tar upp runt 100 000 ton förbättra sina levnadsförhållanden.
koldioxid.
Liksom Kooperation Utan Gränser
stöds Vi-skogen av Coop och företagets
kunder. Under 2008 samlades 7 miljo-
ner kronor in vilket motsvarar cirka
1 miljon planterade träd.
Planteringen av träden görs av bön-
derna själva med råd och bistånd från
Vi-skogen. Träden planteras bland träd,
buskar, fruktträd och andra grödor som
redan finns på böndernas mark. Detta
innebär många fördelar. Träden växer
snabbt och bidrar till att göda marken
vilket ger rikare skördar. De kan också
användas till ved och timmer, samtidigt
som de förhindrar erosion och hjälper
till att hålla kvar vatten i jorden.
40
Fokus för Vi-skogens arbete ligger på
att förbättra levnadsvillkoren för bön-
derna och deras familjer. Under 2008
har Vi-skogen bland annat bedrivit
mikrofinansprojekt med stor framgång.
Grupper av jordbrukare har gått sam-
man och sparat kollektivt för att sedan
kunna låna pengar till sin verksamhet.
Förutom bättre levnadsvillkor leder
planteringen till positiva miljöeffekter
kopplade till klimatförändringarna.
Träden binder koldioxid från atmosfä-
ren och bönderna får tillgång till virke
och ved vilket skonar naturskogarna
som tidigare nyttjades för dessa behov.
Vi-skogen har också påbörjat ett certi-
fieringsarbete som syftar till att göra det
möjligt för bönder i Afrika att få betalt
för sitt bidrag till att minska påverkan
på klimatet.
Vi-skogen har utvecklat system för att
utvärdera projekten utifrån de mål som
satts upp. Bland annat får bönderna
svara på frågor om hur deras situation
förändrats. Organisationen har också
personal på plats som löpande följer upp
hur pengarna används och vad träd-
planteringen givit för resultat.
 Innehåll och produktion: Coop Sverige Information i samarbete med Solbergs.
Foto: Magnus Fond, Håkan Andersson, Roger Schederin samt bilder från Coops bildbank.
Tryck EO Grafiska ISO-14001-certifierade. Papper: Arctic Volume White, FSC-certifierat
 Hållbarhetsredovisning 2008

Hållbarhetsredovisning 2008
Hållbara höjdpunkter 2008

• Bästa resultatet på 10 år

• 450 miljoner kronor gick tillbaka till medlemmarna

• Alla butiker Kravmärkta

• Ny policy för en god affär

• 21 miljoner kronor till bistånd

• Sveriges största ekologiska och miljömärkta

sortiment blev ännu större

”Konsumentkooperationen ska
skapa ekonomisk nytta och
samtidigt göra det möjligt för
medlemmarna att i sin konsum-
tion bidra till en hållbar utveck-
ling för människor och miljö.”
Coop Sverige AB
Englundavägen 4
171 88 Solna
Telefon 08-743 10 00
www.coop.se
Organisationsnummer 556030-5921