Valmanifest Aug 2014

Valmanifest
2014
Moderaterna i Region Skne
- Mjligheternas Skne!
Augusti 2014
Ett Skne fr alla .................................... 4
Att ta ansvar fr vra gemensamma resurser .............................. 5
Stolta medarbetare, vr framtid .................................................... 6
Ett vxande Skne .................................. 9
Alla Behvs .................................................................................. 10
Innovationer av vikt fr Sknes framtid ...................................... 12
Digitaliseringen r nyckeln till frihet ........................................... 14
Forskning ger framsteg ............................................................... 16
Ltt att ta sig fram i Skne .......................................................... 19
Besksnringen gr Skne rikare ............................................... 22
Miljarbete fr en bttre livskvalitet .......................................... 24
Kultur r avgrande fr utveckling ............................................. 26
resund ska bli en global metropol ............................................ 28
Skne ska ledas frn Skne ........................................................ 29
Kvalitet och tillgnglighet i vrden ..... 30
Investeringar i de sknska sjukhusen ........................................ 31
Vrdgaranti 60 dagar ................................................................... 31
En primrvrd fr trygghet .......................................................... 32
Kfri sjukvrd genom er vrdval ............................................... 32
Kontaktsjukskterska till svrt sjuka .......................................... 34
En kraftig satsning mot cancer ................................................... 34
Hlsostaden ger samordnad vrd .............................................. 36
Den ojmlika och ojmstllda hlsan ......................................... 37
ModeratRegSkane #mskane
moderaterna.regionskane@moderat.se
Innehllsfrteckning
Moderaterna Region Skne
3
Fr mer information kontakta:
Johan Folin, Press- och politisk sekreterare fr M Region Skne. Tel: 0721-99 83 85
Valmanifest 2014
Inledning
Moderaternas Skne, r ett Skne i stndig rrelse. Vi vill se mnniskor vxa i sina styrkor och i
solidaritet med varandra. Varje mnniska mste f bli sedd. Rtten att f vara olik och unik r fr
oss sjlvklar, och varje mnniskas rttig-
het. Vi vill att alla mnniskor ska ha mj-
ligheten att gra sina egna val och vlja
det liv man sjlv nskar. Skne ska vara
tillgngligt fr alla. Mnniskor r vl-
komna hit. Genom vra olikheter frenas
krafter ur vilket Skne vxer. Ett ppet
och tolerant Skne garanterar utveckling
och nytnkande vilket krvs fr att lsa
framtidens utmaningar.
Moderaterna lr av historien men lever
inte i den. Vi driver utvecklingen. Vi tar
ansvar fr dagens Skne. Som Moderater
anpassar vi oss till tidens utmaningar och
ser mjligheter. Skne r idag en del av Europa. resundsamarbetet r en del av Skne. Grns-
hinder rivs och mjligheter ppnas. Till Skne yttar man fr att stanna, dr vrderas livskvali-
teten hgt. Ett fossilfritt Skne erbjuder en luft klar att andas och ett vatten rent att bada i. Vi ser
mnniskors utmaningar i sin vardag och vi r inte njda. Skne har Sveriges strsta potential men
det nns utmaningar att hantera. I det hr valmanifestet berttar vi mer om dem men framfrallt
berttar vi mer om de mjligheter som nns.
I Moderaternas Skne, Mjligheternas Skne, ska det alltid spela strre roll vart du r p vg n
varifrn du kommer.
Att ta ansvar fr vra
gemensamma resurser
I ett Skne som vxer, dr arbete ger mening, dr vxer mnniskor och resurser. Moderaterna
mter framtiden med omsorg fr ekonomin. Jobben lgger grunden fr vrt vlstnd. Nr er
jobbar kan vi satsa mer p allt det som r vrt gemensamma. Vi ser det som vr skyldighet att hus-
hlla med medborgarnas pengar p bsta stt. Det handlar om respekt fr den som r sjuk och skr.
Att stndigt arbeta fr frbttringar i verksamheterna, r en sjlvklarhet.
Vr gemensamma vlfrd bygger p att mnniskor har arbete och betalar skatt. Fler i arbete och
stndigt frbttringsarbete kan hlla skatten lg. Sknes framtid mste vila p en stabil ekonomi,
ett modernt miljarbete och en kvalitet i vrldsklass.
Skne str nu infr ett vgval. Det handlar om vem som har bst politik fr mnniskors vardag.
Det r jobblinjen som str mot bidragslinjen. Det handlar om er i arbete, s att allas vrt gemen-
samma, som skola, vrd och omsorg kan ges resurser och rtt frutsttningar.
Moderaterna Region Skne
Ett Skne
fr alla
Foto: Leif Johansson
4 5
Valmanifest 2014 Moderaterna Region Skne
6 7
Stolta medarbetare, vr framtid
Vi vill se en ppen, transparent organisation med hgt i tak. Dr alla kan komma till tals och dr
mnniskorna nrmast verksamheten tillts gra skillnad. En ppen organisation garanterar ut-
veckling och nytnkande, vilket krvs fr att ta sig an dagens utmaningar.
Region Skne r en stor och komplex organisation med era olika uppdrag. Uppdragen r skiftan-
de i sin karaktr och involverar allt frn regional utveckling, kommunikationer, kultur till hlso-
och sjukvrd. Det innebr att vi behver arbeta som drivande utvecklare, men ocks som moderna
producenter, i en kunskapsorganisation under ett mandat givet av skningarna.
Vi Moderater r stolta ver den fantastiska sjukvrdspersonalen inom Region Skne som dag efter
dag utfr sm och stora mirakel, alltid med patientens bsta framfr sig. De arbetar i en milj dr
det ofta kan handla om liv och dd. Knslorna man efter ett arbetspass br med sig hem, kan vara
nog att bra, att sedan knna maktlshet ver att inte kunna pverka den egna arbetssituationen,
r mer n vad man ska behva bra.
Moderaterna har styrt regionen sedan 2006. Vi har ansvaret fr den organisation vi leder. Det
kan inte sgas tydligare. Det nns mnga goda exempel p gott ledarskap i vr organisation, men
vi vet samtidigt att det tyvrr inte alltid r vr organisation som beskrivs i termer av ppenhet,
transparens och alla anstlldas rtt att komma till sin rtt. Det gr oss ledsna, frbannade och
rligt revanschsugna. Vi har genom projektet Sjukvrdsambassadrerna genomfrt mer n 160
verksamhetsbesk i den sknska sjukvrden under 2014. Vi har trffat era tusen anstllda. De har
talat. Vi har lyssnat. Det nns klara problem, ansvaret fr dessa ligger hos oss som politiker inte
hos personalen.
Sjukvrdsverksamheten drivs bst av personal och inte av politiker
Medarbetarna inom sjukvrden efterlyser en tydligare kommunikation mellan frvaltningar, av-
delningar men ocks med de styrande politikerna. De vill ges strre delaktighet och drmed mj-
lighet att pverka den egna verksamheten.
Moderaterna vill g lngre n s. Vi tror p allas mjlighet och vilja att ta ansvar. Att den som r
nrmast verksamheten ocks vet bst hur den ska drivas och utvecklas. Det stller krav p ett nytt
stt att frvalta ven det som drivs i Region Sknes egen regi.
Goda exempel str att nna i det vrdval som infrdes fr vrdcentralerna under namnet Hlsova-
let. Ett vrdval som lett till mer av fristende verksamheter, dr ledning och personal tillsammans
kunnat utforma svl inriktning som planeringen av verksamheten. Med ansvar fr den egna verk-
samheten upplever personalen att deras kompetens tas tillvara men ocks att den fr utvecklas.
Patienterna upplever i sin tur en primrvrd som r tillgnglig och tillmtesgende.
Fr vi fortsatt frtroende p valdagen kommer
Moderaterna i Region Skne att arbeta fr:
Att alla medarbetare ska ges samma mjlighet till att driva den egna avdelningen/verksamheten
som den mjlighet som har givits till dem p vrdcentralerna.
Att infra ett premiesystem fr alla yrkeskategorier fr att strka och utveckla sjukvrden.
Goda ledare ska lyftas i Skne
Ett ledarskap ser varje medmnniska. Ledarskap stter tilltro till medarbetarna. Bland medarbe-
tarna nner vi mnga goda exempel p bra ledare. En ledare r inte alltid uttalad i sin arbetsbe-
skrivning, men oftast ovrderlig fr verksamheten. Det goda ledarskapet r en frutsttning fr
framgng inom sjukvrden och all vrig verksamhet.
Att gott ledarskap genom individuell lnesttning ska premieras i lnekuvertet.
Att det i organisationen p bred front satsas p utbildning kring ledarskapsfrgor och organi-
sationskunskap.
Att utvecklas i sitt yrke
Att knna att ens kompetens tas tillvara och att mjligheter nns till utveckling r en rttighet fr
varje mnniska. Inom sjukvrden i Skne mste det skapas strre frihet och er valmjligheter fr
den som vill utvecklas. Karrirmjligheter mste ges p er stt n att erbjuda chefstjnster.
Gott handlag, skickliga frdigheter och ansvarstagande fr den egna verksamheten men ocks den
egna personliga yrkesutvecklingen ska genom individuell lnesttning uppmuntras i lnekuvertet.
Att personalen ges mjligheter att aktivt delta i svl intern processutveckling som externa
projekt. Ett deltagande som ska synliggras i lneutvecklingen.
Att det tas fram utbytesprogram, med andra lnder, fr alla yrkeskategorier, fr att bidra till
personalens mjligheter till vidareutveckling och karrirmjligheter.
Att ha rtt verktyg fr att lyckas
Region Skne har sedan ngra r tillbaka ett IT-stdsystem, en webbaserad portal kallad HR-fns-
ter, dr anstllda registrerar arbetstider, resor, semester, byte av schema med mera. Sedan starten
har fnstret dragits med stora problem. Anvndarvnligheten i systemet r lngt frn optimal.
Systemet behver lngtgende anpassningar fr att tillfullo anpassas till Region Sknes behov. Pri-
mrvrdens system (PMO) och sjukhusvrdens (Melior) r inte kompatibla med varandra. Detta
medfr mycket extra administrativt arbete fr all inblandad personal. Ett IT-system av idag ska
bidra till en attraktiv arbetsplats. Det ska ses som ett verktyg fr att underltta och effektivisera
medarbetarnas arbete. Allt annat r oacceptabelt. Dagens situation r inte godknd.
Att det frn politikernas sida tydligt uttalas att det nns uppenbara allvarliga brister i det sys-
tem som upphandlats men ocks i det som levererats. Region Skne mste stlla tydliga krav-
specikationer p leverantren. Leverantren mste leva upp till dessa.
Att tillstta en arbetsgrupp som arbetar fram konceptet fr ett modernt IT-system fr sjukvr-
den med fokus p modern teknik, kvalitetsskring och kunskapsverfring. Systemet mste
anpassas till sjukvrdens alla verksamheter men ocks vara exibelt och kunna anpassas till den
egna verksamheten. Patienterna ska ha en aktivare roll i detta.
Ett vxande
Skne
Att tillstta en beredning som lyfter frgorna om integritet, skerhet och hur patientdata och
gandefrgor ska hanteras. Det handlar om lagring, verfring och hantering.
Hur bra ska bli bst
Hlso- och sjukvrd har sedan tidigare en skyldighet och en tradition att rapportera avvikande
hndelser i syfte att frbttra kvalitet och skerhet i vrden. Moderaterna vill nu hja ribban och
stlla samma hga krav p de administrativa processerna inom Region Sknes verksamheter.
Samtliga administrativa processer och frgestllningar, dr den enskilde medarbetaren, uppmrk-
sammar negativa hndelser, och eller tillbud som orsakas av exempelvis brister i rutiner, arbets-
milj, bemanning, ledarskap eller organisation, r tnkt att rapporteras i detta nya system fr
utveckling och lrande som Moderaterna vill upprtta.
Tanken r att kvalitetsskra det administrativa stdet s att sjukvrdspersonalen kan fokusera p
att leverera den bsta sjukvrden, och p s vis frhindra spill i form av tid och energi. Det skapar
en lrande organisation med kat ansvar och inytande fr medarbetare. Vi skapar en delaktighet i
kvalitetsarbetet men ocks en kultur dr misstag och avvikelser genererar utveckling samt lrande.
D avvikelserna inte sllan rr aktiviteter som involverar olika professioner skapar systemet en
naturlig arena fr konkret samverkan mellan exempelvis HR och ekonomi. Detta mjliggr en
msesidig frstelse fr andra yrkesgruppers perspektiv och kompetensomrden.
Precis som fr hanteringen av avvikelser inom hlso- och sjukvrd ska en tydlig process med tyd-
liga ansvarsroller nnas fr administrativa avvikelser. Inom samtliga verksamheter ska srskilda
utvecklingsambassadrer utses, med uppdraget att uppmuntra till utvecklings- och frndrings-
arbete.
Att ett system fr avvikelsehantering fr de administrativa processerna inom Region Sknes
verksamheter infrs. Kravspecikationerna ska formuleras i dialog med berrda parter inom
verksamheten.
Visselblsarsystem
Det har genom vra besk i Region Sknes egen verksamhet framkommit ett behov av ett s kall-
lat visselblsarsystem fr medarbetarna. Visselblsare innebr att en anstlld anonymt ska kunna
larma om eventuella missfrhllanden. Allt frn mobbning, orimlig arbetsmilj, krnkande srbe-
handling fr att nmna ngra exempel.
Syftet med systemet r gott. Det handlar om att hjlpa och underltta fr verksamheterna att
upptcka missfrhllanden p arbetsplatser fr att kunna komma tillrtta med dem. Moderaterna
r fr ett system, men ser problem kring genomfrande och hanteringen. Vi ser situationer nr en
intern larmkanal mter meddelarfrihet, efterforskningsfrbud och offentlighetsprincip. Problem
som mste utredas noggrant fr att skra den anonymitet som medarbetaren har rtt till.
Att en utredning tillstts som fr i uppdrag att utreda hur Region Skne skulle kunna genom-
fra ett fr medarbetarna rttsskert system i syfte att larma om eventuella missfrhllanden.
8 9
10 11
Alla behvs
Moderaterna vill ge var och en mjlighet att frsrja sig, att frkovra sig och att frverkliga sig
sjlv. Fr att mjliggra detta behver svl den enskilda som samhllet bli rikare. Det uppnr vi
genom att er fr goda mjligheter att arbeta, utbilda sig och skapa vlstnd. Skne ska vara ppet
och tillgngligt fr alla. Fler mnniskor behvs i byggandet av ett bttre och smartare Skne.
Arbetslsheten r vr allra strsta utmaning i
Skne. En lgre andel av skningarna har ett
jobb n Sverige i genomsnitt. Dessutom r
andelen elever som r behriga till gymna-
sieskolan lgre n genomsnittet i Sverige som
helhet. Kommunerna br ett srskilt ansvar
fr att se till s att alla elever nr kunskaps-
mlen och avlgger en gymnasieexamen.
Nringslivet sin sida har allt att vinna p
att lyfta fram framtidsutsikterna i den egna
branschen. I en region bestende av 33 kom-
muner r samarbete ver kommungrnserna
en ndvndighet.
Att Sknes befolkning r ung och vxande i storlek r en av vra stora frdelar. Det stller dock
krav p att vi kan ka kunskapen och frbttra resultaten i skolan samt f mnga er fretag att
satsa mer p forskning och utveckling. Den branschbredd som nns i Skne tillsammans med
det stora antalet sm och medelstora fretag r ocks en frdel, rtt anvnt, som gr regionen
mindre srbar och kar mjligheterna i den frndring och frnyelse som nringslivet stndigt
gr igenom. Till detta har vi potentialen i resund som med kad integration ger en marknad p
3,8 miljoner mnniskor.
Vi ser att det nns en uppgift fr alla. Samtidigt ser vi alltfr ofta att arbetsgivare och arbetsskan-
de inte hittar varandra. Rekryteringar misslyckas samtidigt som mnga gr utan ett arbete. Det r
en upplevelse som allter vittnar om. Det r tydligt att det nns ett glapp p arbetsmarknaden, dr
utbud och efterfrgan gr i otakt. Hr har Region Skne en roll att spela.
De unga ska ha framtiden fr sig
Mycket grs redan idag fr att f ned ungdomsarbetslsheten. Ett exempel r den halverade ar-
betsgivaravgiften fr unga som alliansregeringen infrt och som gett fantastiskt bra resultat. ven
Arbetsfrmedlingen har som uppgift att arbeta med handledning, coachning, vidareutbildning och
hjlp att ska jobb. Kommunerna arbetar med frgan, men hur arbetet ser ut beror p politisk
inriktning och lokala frutsttningar i var och en av de 33 sknska kommunerna.
Region Skne har gjort era satsningar p att f er unga i arbete, bland annat har 400 ungdomar
ftt yrkesintroduktion i olika verksamheter. Mnga av dessa har gtt vidare till arbete eller utbild-
ning, tack vare den chans de ck att prova p ett yrke.
Moderaterna anser i grunden att det r fretag och inte politiker som skapar jobb. Vi vill inte
som politiker g in, reglera och kvotera. Vi kan genom vissa beslut gra det lttare att anstlla och
genom att arbeta med medveten personalpolitik i vra offentliga verksamheter bde vara en god
arbetsgivare och en god frebild. Men till slut handlar nd en anstllning om att hitta rtt person
fr att fylla ett behov p en arbetsplats.
Foto: Bengt Flemark
Merparten av vra unga i Skne ges en god start i livet och nner sjlva p vgar ut i studie och yr-
kesliv. Moderaterna vill fokusera p den grupp unga med gymnasiebetyg, eller ofullstndiga gym-
nasiebetyg som vill f mjlighet att komma ut p arbetsmarknaden. Region Sknes insats skulle
vara att medverka till att skapa nya arenor fr jobbmatchning. Vi tror p samverkan och att det r
i nya, mer organiska sammansttningar man kan skapa nya mjligheter. Region Skne skulle ta ett
handslag med vra 33 kommuner fr att skapa lokala samarbeten tillsammans med kommunerna
och de lokala krafterna, i form av den idburna sektorn och frivillig organisationerna, p varje ort.
P s vis kan nya ider fr matchning utifrn lokala frutsttningar utvecklas.
Det kommer att stllas lika stora krav p utveckling och kvalitetsfokus inom den offentliga sek-
torn i framtiden som fr det privata nringslivet. Det handlar om tv delar; att bibehlla legitimitet
och frtroende hos uppdragsgivarna, det vill sga invnarna, samt att kunna attrahera kompetenta
medarbetare ven i framtiden.
Den satsning p studentmedarbetare enligt dansk modell som infrts i Region Skne har varit
mycket framgngsrikt. Det r av stor vikt att ven universitet och hgskola i sina utbildningar
kommer nrmare arbetsmarknaden. Studentmedarbetare har varit ett viktigt steg i den riktningen.
Alla de olika satsningar vi gr mste ocks prvas mot det gr att vxla upp insatsen inom ramen
fr redan bentliga EU-program.
Att tillsammans med de 33 sknska kommunerna stta upp kvantitativa ml fr sknska elevers
rankning och prestation. Detta br, om mjligt, gras i samarbete med Utbildningsdeparte-
mentet och SKL och utifrn internationellt jmfrbara modeller.
Att 70 miljoner kronor rligen satsas p Samverkansprojekt fr att hjlpa unga till arbete. Pro-
jekten ska vara en tydlig samverkan och syfta till att f arbetslsa unga skningar i arbete. I
ramen fr projektet anstlla nringsutvecklare, som br ansvar gentemot kommunerna. I dia-
log med kommunerna lr de knna nringslivet. De ska jobba nra det lokala nringslivet och
ha mycket fretagskontakter och med den idburna sektorn. De knyter till sig kommunen,
freningar, goda krafter fr att skapa helt nya frutsttningar att verbrygga glappet p arbets-
marknaden.
Att nansiering och tilldelning fr Samverkansprojektet kommer behandlas utefter verens-
kommelsen om Idburet offentligt partnerskap, vars syfte r att skapa ett lngsiktigt hllbart
Skne genom att strka samspelet mellan det offentliga och den idburna sektorn. Hlso- och
sjukvrdsnmnden har slutit ett par sdana avtal, men att infra detta ven p arbetsmarknads-
omrdet blir en nyhet i Region Skne.
Att vidare satsa 70 miljoner kronor rligen p att ungas yrkesintroduktion i den egna verk-
samheten inom Region Skne permanentas. Grundlggande i ungas yrkesintroduktion blir att
skerstlla att det blir en fortsatt utveckling utifrn varje individs vunna insikter. Satsningen p
yrkesintroduktion blir en del i Region Sknes kompetensfrsrjningsprogram.
Att satsningen p studentmedarbetare permanentas och utkas under mandatperioden.
12 13
Innovationer av vikt fr Sknes framtid
Skne behver er entreprenrer och mnniskor som r beredda att starta och bygga nya fretag.
Skne ligger bra till med avseende p nyfretagande. OECD pekar i sin rapport Territorial Review
p Skne som en av de mest innovativa regionerna i vrlden. Potentialen ligger i en ung befolkning,
men ocks i mngfalden. Den teknologiska utvecklingen, globala konkurrensen, investeringarna i
ESS och Max IV, mobilindustrin, behoven inom hlso- och sjukvrden, allt detta pekar p fantas-
tiska mjligheter dr det nns bde kompetens, frmga och resurser i Skne.
Moderaterna har varit med och lanserat mlet att Skne ska bli bland en av de tionde mest innovati-
va regionerna i vrlden 2030. Det r fullt mjligt att uppn, men stller krav p alla som deltar i ut-
bildning, forskning, entreprenrskap, innovation och utveckling av vlfrdstjnster. Det som krvs
r ett innovativt frhllningsstt inom alla sektorer. Det gller bde Region Skne, kommunerna,
lrosten, forskare och nringslivet. Vi behver hitta de nya moderna smarta samverkansmodel-
lerna och se till vad lagstiftning och regelverk ppnar fr mjligheter istllet fr vad de begrnsar.
Region Skne r en stor nansir i framfrallt
ESS men ven Max IV, genom det br vi ett
extra ansvar fr att f ut full effekt fr investe-
ringarna i regionen. Den investering som gjor-
des tillsammans med alla de 33 kommunerna
samt lrosten och ett antal statliga myndighe-
ter i TITA-projektet mste fullfljas och fr-
verkligas. De nio delomrden som pekades ut
r fortsatt prioriterade och det r av stor vikt
att alla knner ett ansvar fr genomfrande. I
frsta hand rr det andra omrden n nrings-
liv, arbetsmarknad och innovation. Men ngra
saker r relevanta inom detta omrde.
Fr att inte gra om historiska misstag i hur och p vilket stt vi tar fram bra och miljmssigt
acceptabla lsningar r satsningen p bde ESS och Max IV mycket viktiga. Det kommer gra
Skne till ett globalt kunskapscentrum i materialvetenskap. Det kan ge oss svaret p alla de frgor
som behver besvaras kring t.ex. energi, resistensproblematik, effektivare metaller, smartare
mobiler, skyddande legeringar.
Drfr r det av vikt att Plattformen fr materialvetenskap fullfljs och intar ett nationellt och EU-
perspektiv fr sitt arbete. Hr mste nnas en stark koppling mellan studier, forskning, fretag och
kommersialisering samt internationalisering. Moderaterna vill se en direkt koppling till utveckling
med hjlp av forskningsanlggningarna och sjukhussatsningen p Sknes Universitetssjukhus i
Lund.
ESS och MAX IV tillsammans med de etableringar som nu sker, och som kommer att ka, innebr
att Skne fr en unik mjlighet att prolera sig som en av vrldens mest attraktiva regioner. Att andra
ser Skne, och yttar hit gr oss rikare och ger oss er mjligheter att utvecklas. Den mngfald
som redan nns i Skne kar, och detta ger effekter lngt utanfr forskningsanlggningarna. Helt
nya fretag och tjnster kommer att utvecklas, helt nya varor och produkter kommer att kunna
produceras i Skne. Genom de nya internationella etableringarna kommer Skne att n starkare
kopplas till globala marknader.
Plattformen fr personlig hlsa skall fullfljas och genomfrandet frankras i hela Region Skne.
Arbetet mste kopplas ihop tydligt bde internt, externt och internationellt. Det r bde ett fr-
bttringsarbete, utvecklingsarbete och en frnyelse i era dimensioner. Det fngar frgan om vad
som r hlsa, rollfrdelningen patient- lkare, kroppsrenovering kontra kroniska sjukdomar, ny
teknologi men ocks integritetsfrgor, som vem som ger vad i morgondagens sjukvrd.
Vlfrdstjnster har framtiden fr sig, bde som tillvxtbransch och som exportnring. Vi mste
drfr arbeta aktivt fr att ta bort hinder fr expansion och innovation. Det internationella
perspektivet blir allt viktigare fr att strka Sknes position. Vrt arbete fr att strka kopplingar
till EU och vrlden kommer fortstta.
Att i hgre grad involvera studenter p universitet och hgskola i innovations- och entrepre-
nrskapssatsningar i regionen.
Att inom ramen fr FIRS, Forsknings- och innovationsrdet fr Skne, skall en lngsiktig in-
tentionsfrklaring rrande de gemensamma forskningssatsningarna tas fram. Den skulle skapa
en strre frutsgbarhet och tillit hos svl nringsliv, akademi som offentliga organ.
Att verka fr att Region Skne i sin frvaltning starkare skall prglas av tydliga kriterier och
drivkrafter om innovation och kvalitet. Dessa skall pverka ledning, styrning och organisation,
men ocks strka Region Sknes frmga som kompetent kund.
Att strka bentliga kluster i Sknes innovationssystem och fortstta att intensiera arbetet
med EUs inriktning p smart specialisering. De omrden som redan r utpekade som personlig
hlsa, smarta material och hllbara stder, skall utvecklas och frdjupas.
Att det grnsverskridande arbetet fr kad internationalisering frstrks och intensieras.
Den globala konkurrensen r en mjlighet s lnge internationella samarbeten,utbyten och
handeln frstrks.
Att arbetet med bde marknadsfring, investeringar och exportfrmjande av Skne och sknskt
nringsliv skall utvecklas och frdjupas.
Att det offentliga innovationsstdet inom ramen fr Region Skne skall reformeras fr att mta
de behov som nns vad gller ny teknologi, Internet of Things (uppkopplade prylar), samt std
tidigare i vrdekedjan fr startups. Hr mste ven bentliga kluster spela en ny roll.
Att marknaden skall ange riktning fr de subventionssystem som nns. Fondprogram skall
utvecklas och krva 50 procent privat nansiering. Det skall ocks knytas starka band till en-
treprenrer och investerare i utlandet. Nya nansieringsformer ska underskas och lanseras.
Att innovationsstden skall bttre flja och respektera behovet av anpassning till globala nor-
mer i olika branscher.
Att Region Skne skall strka sitt samarbete med CIRCLE p Lunds universitet fr att f std i
utvrdering och uppfljning av insatserna. Det skall ocks tillsttas en internationell kommitt
fr peer review p regionens innovationsarbete direkt kopplar till FIRS.
Att TITA-satsningen om hur ESS och MAX IV skall f maximal utvxling i samhllet skall full-
fljas och utvecklas. Hr skall ett regionalt ntverk skapas fr att flja aktrernas insatser samt
dialog med ESS och Max IV fr att flja upp och anpassa insatserna. Detta gller d bredare n
bara innovation och entreprenrskap.
Att Region Skne effektivt ska anvnda bentliga EU-program i hgre utstrckning n tidigare.
Foto: Perry Nordeng
14 15
Digitaliseringen r nyckeln till frihet
Det pgr en digitalisering av samhllet i stort som radikalt frndrar bde vanor och behov, men
ocks mjligheter. Frndringar som r av godo, dr tekniken idag fokuserar p att underltta
mnniskors liv och vardag i anvndningen av service och tjnster inom det offentliga. Samtidigt
krver det kat fokus p integritet och skerhet i systemen dr varje enskild individ mste kunna
knna sig trygg vid anvndning av olika typer av tjnster.
Tyvrr kan vi konstatera att det regionalt vi-
sat sig vara en stor utmaning. Den sknska
sjukvrden brottas dagligen med IT system
som r lngt ifrn det beslutsstd och frm-
jare av enkelhet som det borde vara. ven
kollektivtraken, dr mycket skett, har inte
riktigt hittat fram till den niv av service som
invnare och anvndare kan stlla krav p.
Region Sknes vriga verksamhet behver
ven den se IT mer som mjlighet och ut-
vecklingskraft och flja med i utvecklingen.
I Region Skne ppnas nu ondliga mjlig-
heter fr bde sjukvrden och kollektivtra-
ken. Patienter kommer att kunna skta sin
hlsa p ett enklare vis, kunna kommunicera
bttre med vrden och f nya hjlpmedel fr att nmna ngra exempel. Resenrer kommer att kun-
na f tillgng till nya tjnster p stationer, bussar och tg. Servicen kommer att kunna bli tryggare,
av hgre kvalitet och enklare och roligare att anvnda. Arbetet blir samtidigt enklare fr medarbe-
tarna och det gr att minska rutinarbete och administration fr att istllet f mer tid att gna sig t
patienter, resenrer, utvecklingsfrgor och forskning.
Inom omrdet mobil hlsa nns stora mjligheter fr att ka kvaliteten och tillgngligheten fr
alla grupper av patienter. Den digra kunskap som nns i Skne vad gller patientdata i kombina-
tion med ny teknik och digitala lsningar gr att det idag kan utvecklas tjnster som underlttar
vardagen p allvar fr vra kroniska patienter, men ven fr andra behov och rehabiliteringar. Hr
nns mjligheter att skapa ett tryggare liv fr en stor del av befolkningen. Drfr r ppna data
centralt och ngot som Region Skne mste skerstlla och nyttja.
M-hlsa ger medarbetarna inom vrden lttnader bde administrativt och tidsmssigt. De fr av-
sevrt strre utrymme fr bde tid med patienter men ocks fr forskning och kompetensutveck-
ling. Samtidigt kan vi uppehlla kad kvalitet och likvrdig vrd i hela regionen genom digital
verfring och beslutsstd.
Vi mste ocks skra skningarnas integritet och skerhet. Det kommer att stlla stora krav p
bde system och organisation. Ingen vet idag med skerhet vem som i framtiden kommer att ga
patientdata. Vi benner oss vid ett vgskl dr valet mellan datagare kommer att avgra hur och
vad som ska gras i framtiden. Drfr r det viktigt att vara ppen fr bgge vgarna. Region
Skne kommer oavsett vg att ha ett stort ansvar fr att skerstlla skerheten och bibehlla med-
borgarnas tillit.
Viktigt att understryka r patientens roll i ett innovationssystem fr sjukvrden. De har ofta hittat
de bsta lsningarna fr att frenkla och frbttra sin vardag. De mste delta aktivt i arbetet och
bertta vad de vill ha, men ocks hur de uppfattar saker. Det nns en stor frdel att nrma sig
kroniskt sjuka. Stdsystemen i sjukvrden skall i framtiden byggas s att otidsenliga uppdelningar
inom vrden suddas ut och frsvinner. Klinisk vrd och hemsjukvrd r tv olika, men viktiga,
delar i samma system. Patienternas vl och ve och deras preferenser mste bli en naturlig del i
vrdens organisationsschema. Detsamma gller teknisk och medicinsk utveckling.
Datakapacitet r A och O fr att digitalisera Skne.
Vi har under era r arbetat med att gemensamt
bygga ut ber i hela Skne och idag kan vi konsta-
tera att motsvarigheten till lnsvgarna r utlagda.
Nu nns fortsatt brister i det nmaskiga ntet som
gr att IT ska kunna anvndas ver hela regionen.
D r det viktigt att stta ml om kapacitet och inte
tekniklsningar. kad datakapacitet i hela Skne
r en prioriterad frga. Det r ocks av vikt att det
offentliga Skne via Sknet AB garanterar den lgsta nivn i vrdekedjan och drmed ppna nt fr
alla. Det r ppenhet om nt och data som r viktigt.
Att utveckla reformer fr mer m-hlsa, i frsta hand fr kroniskt sjuka.
Att fortstta utveckling av digitala tjnster inom och kring kollektivtraken.
Att starta ett arbete fr en IT-lsning som blir ett modernt beslutsstd fr sjukvrden.
Att automatisera stora delar av administration och rapportering i Region Sknes verksamheter.
Att tillse att arbetet inom IT hller globala standarder och fljer den teknologiska utvecklingen.
Att tillstta en kommitt fr digitaliseringen med bde experter och politiker fr att flja samt
styra arbetet i Region Skne. Att fortstta ett speciellt arbete kring integritet och skerhet med
fokus p invnarna.
Att utveckla digitala tjnster i samverkan med vriga aktrer i Skne som strker regionen inom
omrden besk, nringsliv och forskning.
Att Internet of Things ses som en naturlig del i utvecklingsplattformarna personlig hlsa, hll-
bara stder och materialvetenskap.
Att arbeta fr utbyggd IT-kapacitet i hela regionen till 100-250 MBits/s.
Att arbeta fr att Skne ska bli en europeisk testbdd fr moderna e-lsningar inom hlso- och
sjukvrd.
16 17
stort antal omrden som biomedicin, medicin, materialvetenskap, nanoteknologi, energiforskning,
geologi och miljvetenskap.
Region Skne spelar en viktig roll fr att skapa den internationella milj som attraherar vrldens
ledande forskare och fretag att etablera sig hr. Alla dessa satsningar pverkar grunden fr sjuk-
vrdens framtida behov. Kopplingen mellan medicinsk forskning i traditionell mening och ICT,
materialvetenskap och ven beteendevetenskapliga studier r tvrvetenskapliga krav som blir vik-
tigare fr att klara uppdraget till medborgarna och framtidens krav.
Lokala och regionala initiativ
Region Skne har en samordnande roll fr den regionala utvecklingen av Skne. Nr Astra Zeneca
valde att ytta frn Skne visar satsningen p Medicon Village just betydelsen av starka relationer
mellan region, akademi och nringsliv. Satsningen gjordes p mycket kort tid i samarbetet mellan
Lunds universitet, Region Skne och en privat forskningsstiftelse, utan nationell hjlp och drevs
fram av Skningarna sjlva. Idag har man er verksamma inom ramen fr Medicon Village n p
Astra Zenecas tid, och utvecklingen gr bara uppt, er fretag och entreprenrer vill f plats i den
innovationsmilj man skapat p Medicon Village.
Molnteknologiinstitutet MAPCI r ett annat gott exempel dr Region Skne samarbetat med n-
ringsliv och akademi. MAPCI r en lngsiktig satsning p forskning och utveckling av produkter
samt tjnster p det omrde som SONY och Ericsson var p vg att lmna. Satsningen som bland
andra Region Skne str bakom gr nu Lund och Skne till globala spelare inom ICT. Utan regi-
onalt initiativ och den satsning som skett r det sannolikt att era fretag skulle ha lmnat Skne.
Nu ser vi snarare ett inde av nya fretag och ett kat internationellt intresse fr att etablera sig
i Skne.
Region Skne har tillsammans med danska Region Hovedstaden och Region Sjlland inlett ett
unikt samarbetsprojekt med delstaten Massachusetts i USA. Initiativet syftar till att strka samar-
betet mellan resundsregionen och ett av vrldens starkaste life science-kluster i och runt Boston.
Avtalet har fokus p forskning med srskild inriktning p life science, bioteknik, lkemedel och
medicinteknik. Tillsammans med aktivt utbyte mellan forskningsstudenter och klinisk forskning
ska parterna identiera srskilda projekt, partnerskap och samarbete mellan parter som kan till-
fra eller frstrka bentliga forskningssamarbeten.
Det nns mycket mer att skriva om fr stora satsningar grs i Skne men n mer ska gras. Fr det
r nu dags fr Region Skne att ta nsta steg i sin framgngsrika resa. Resan tar sin utgngspunkt i
vr internationella Innovationsstrategi fr Skne och det arbete som grs inom ramen fr vra tre
innovationsomrden; Smarta Hllbara Stder, Smarta Material och Personlig Hlsa. De har redan
kommit att bli viktiga exempel fr att samla resurser, men framfr allt fr att attrahera nya fretag
och mnniskor med spnnande ider. Inom samtliga omrden inleds nu internationella samarbe-
ten, forskningsprojekt fr att lsa samhllsutmaningar startas och nya ider prvas. Detta utgr
frutsttningar fr att Skne ska ka sin internationella attraktionskraft och tillvxt.
Mlet r att gra Skne till en av vrldens mest attraktiva platser fr innovation och forskning i
vrlden.
Att en helhetssatsning genomfrs fr att p bsta stt mta de olika utmaningar och mjligheter
som etableringen av forskningsanlggningarna innebr. Region Skne skapar med sina sats-
ningar mjligheter fr andra att utvecklas och bidra till vr gemensamma tillvxt.
Forskning ger framsteg
Sverige har lnge varit en framstende forskningsnation. Det brjade med Linn, Celsius och Pol-
hem som med uppnningar gjorde Sverige betydelsefullt i vrlden och en del av framtiden. Att
vidareutveckla och frna patent till perfektion har era knda svenskar bidragit till som Ericsson,
Fredholm, Wenstrm och Rausing. I sammanhanget nns era sknska bidrag. Framgngsrik
anvndning av forskning innebr kad konkurrenskraft, bttre vrd, er jobb och mer pengar till
vlfrden. Det r den bsta vgen fr att skerstlla Sveriges globala position. Skne ska vara den
lysande stjrnan p omrdet.
Moderaternas innovationsstrategi bygger p hur
dagens ekonomi fungerar. Det r decentraliserad
kunskap som gs av mnga, men dr mtet mel-
lan individer, ider och den omgivande miljn
avgr om den blir anvndbar och framgngsrik
just hr. Vi mste kunna bygga upp och samla
kunskap fr att sedan sprida och kommersialise-
ra. Kopplingen till studenterna p vra lrosten
r ocks en ofta glmd men helt avgrande del i
universitetsbaserad innovation och fr att f er
fretag etablerade. Drfr br anstrngningarna
riktas lika mycket mot studenter som mot forskare p Sknes lrosten.
Region Skne r en viktig kugge i Moderaternas innovationsstrategi. Bde som aktiv part, testbdd
och kund p marknaden. Det r av strsta vikt att kliniska prvningar fortstter ka. Samtidigt
behver vi hitta vgar fr de medicintekniska fretagen att hitta in i den sknska vrden. Inom alla
verksamhetsomrden mste tekniska framsteg uppfattas positivt. Ngot som hjer ambitionsnivn
och leder till kad kvalitet samtidigt som kostnaderna snks.
Alliansregeringen har hjt forskningsanslagen med cirka 30 procent sedan den tilltrdde, vilket har
varit vlbehvligt och ndvndigt. Den har ocks gjort investeringar i forskningsinfrastruktur i en
aldrig tidigare skdad storlek. Av srskild vikt fr Skne r de strategiskt viktiga investeringsbe-
sluten rrande ESS och Max IV.
European Spallation Source
European Spallation Source (ESS) r ett ervetenskapligt forskningscentrum baserat p vrldens
mest kraftfulla neutronklla. Hr ska forskarna kunna studera en mngd olika material allt frn
plaster och proteiner till mediciner och molekyler fr att frst hur det r uppbyggt och hur det
fungerar.
ESS kommer att ppna nya mjligheter inom hlso-, milj-, energi-, klimat-, transport- och in-
genjrsvetenskap, lkemedel samt arkeologi. Tillsammans med den planerade MAX IV-anlgg-
ningen kommer ESS att bli ett nav i Europas infrastruktur fr forskning.
ESS r ett samarbetsprojekt mellan intresserade lnder som gemensamt bygger, ger och driver
anlggningen. I dagslget r 17 lnder med, men er kommer frmodligen att ansluta till satsning-
en. Efter att Tyskland i sommar undertecknat sitt avtal r nu byggstarten fr ESS i Lund skrad.
Max IV
MAX IV r en nationell satsning p en av de mest hgpresterande synkrotronljusanlggningarna
i vrlden, som leds av Lunds Universitet. Satsningen r en viktig del i Sveriges ambition att bli en
vrldsledande aktr inom materialomrdet. Det kommer att mjliggra nya framsteg inom ett
Foto: Roger Lundholm
18 19
Att viktiga satsningar genomfrs genom Forsknings- och innovationsrdet i Skne inom entre-
prenrskap, utbildning och fretagande. Satsningarna ska gras p olika niver, svl regionalt
som internationellt, men de vnder sig ocks till olika grupper, entreprenrer, studenter, fors-
kare och bentliga fretag.
Att arbeta fr ett n bttre samarbete mellan akademi, sjukvrd och nringsliv. Ett frbttrat
samarbete skulle ha goda effekter vad gllde nansiering, kvalitet, samordning och i att behlla
forskningstalangerna i Sverige. Samtidigt som vi fr snabbare genomslag fr nya rn kan vi f
bttre frutsttningar fr att arbete och fretagande stannar i Sverige.
Att forskarnas villkor frbttras genom er kombinationstjnster.
Att ett meriteringssystem tas fram inom vrden dr bde forskning och implementering av
resultat fr ett tydligt genomslag.
Att forskning som kliniska och medicintekniska prvningar ska uppmuntras inom hela vrdap-
paraten och hos alla vrdgivare som del i frbttringsarbete och utveckling i den dagliga vrden.
Att en fortsatt nivstrukturering, som betyder kvalitetshjande tgrder inom framfr allt can-
cervrden ska ske p kvalitetsindikatorer och kopplat till forskningsresultat.
Att Region Skne genom innovationsupphandling ska arbeta med nringslivet inom utpekade
prioriterade omrden som efter beredning med politiker och tjnstemn i dialog med nrings-
livet pekas ut.
Fr Moderaterna i Region Skne r det av strsta vikt att man frn nationellt hll arbetar med:
Ett nationellt ackrediteringssystem fr rtten att kalla sig och verka som universitetssjukhus.
Ny modell fr frdelning av de s kallade ALF-medlen. Det r den ersttning som staten betalar
fr att sjukvrdshuvudmn med universitetssjukhus ska delta i utbildning och forskning. Modera-
terna nskar en modell som med tydliga kriterier frdelar medlen i konkurrens.
Att frdela rikssjukvrdsuppdrag i konkurrens enligt kriterier uppsatta av staten t.ex. socialsty-
relsen. Detta skulle erstta den modell som gller idag dr det upphandlas mellan sjukvrdens
huvudmn.
En gemensam samordning av kvalitetsregister, vrddata och biobanker med standardiserat regel-
verk, rekrytering av patienter och samverkan ver nationsgrnsen.
Utredning av skydd fr patientintegritet och gande av individdata i konsekvens av EUs General
Data Protection Regulation. Mlet r att skydda enskilda individer utan att hindra fortsatt regis-
terforskning.
Ltt att ta sig fram i Skne
Fr att Skne ska kunna uppn sin fulla potential r
det avgrande att det nns utmrkta mjligheter att
frytta sig. Det ska vara ltt att rra sig i eller till
Skne, oavsett om man vill ka bil, buss, tg eller
yg. Skne behver drfr ett transportsystem dr
olika frdmedel kompletterar varandra.
Resandet med Sknetraken vxer varje r och kom-
mer att vara frdubblat redan r 2020. Det brjar bli
trngt i Skne och fr framtiden behvs en utbyggnad
av bde kollektivtrak och infrastruktur. Kollektiv-
traken ska vara ett smrjmedel fr hg tillvxt och
frbttra mjligheten till att bo, arbeta och vistas dr man nskar. En kraftig strategisk satsning p
alternativa brnslen gr ven busstraken till ett hllbart verktyg fr regional utveckling. Mlet
om ett fossilbrnslefritt Skne 2020 r inom rckhll.
Hlften av Sveriges utrikeshandel rullar genom Skne. P samma vgar och jrnvgar vardagspend-
lar samtidigt ett stort antal skningar. Med resundsbrons ppnande har Skne vuxit som region.
Pendlingen fortstter att ka p bde den sknska och den danska sidan, och resandet kommer
att fortstta ka nr Tyskland och Danmark knyts samman med Fehmarn Blt-frbindelsen och
ytterligare en fast frbindelse mellan Helsingborg och Helsingr.
Kollektivtrak
Tillsammans med Trakverket sker under de kommande ren mngmiljardinvesteringar p de
sknska jrnvgarna. Det blir nya mtesspr p Sdra stambanan, Ystadbanan, sterlenbanan,
Sknebanan, fyrsprsutbyggnad Malm-Lund, dubbelspr Maria-ngelholm, satsningar p
Sdersbanan, Marieholmsbanan och Lommabanan. Drtill nns en rad tekniska investeringar
som ger ytterligare kapacitet och stabilitet.
Alliansregeringen har lanserat Sverigebygget som innebr helt nya stambanor fr hghastighetstg
mellan Malm-Stockholm och Gteborg-Stockholm samt fortsatt utredningen om fast frbindelse
mellan Helsingborg-Helsingr. Detta skall dessutom frhandlas via av regeringen utsedda ombud.
Det stller stora krav p Region Skne i sin roll som infrastruktursamordnare i Skne. Moderaterna
vill se att regionen tar en mycket aktiv roll och tar hjd fr den nya helhet som paketet innebr.
Det r av strsta vikt att de av regeringen redan beslutade satsningarna verkligen genomfrs i Sk-
ne. Det r nskvrt att era av dem tidigarelggs fr att bttre matcha Sknes behov. Ett exempel
r dubbelspr p Sdra stambanan. Arbetet med stambanan Malm-Stockholm mste pbrjas
samtidigt som Gteborg-Stockholm, bde fr tillvxtens och miljns skull. Den utbyggnaden ska
g via Lund NE och drmed knyta de nya forskningsanlggningarna ESS och Max IV direkt till
Copenhagen Airport.
Nr Hallandsstunneln ppnar 2015 mste hela den kade kapaciteten kunna utnyttjas och tas
till anvndning. Vstkustbanan mste drfr byggas ut till dubbelspr hela vgen s att kapacite-
ten kar. Det avser svl planeringen av stationen ngelholms Flygplats samt dess anslutning till
ygplatsen samt E6. Fr Helsingborg r det extra viktigt fr att kunna etablera Maria station som
en av Helsingborgs kollektivtraknoder. Det mjliggr frdigstllandet av Maria stationsomrde
med vlbehvliga bostder och kontor.
Sknetraken ligger i framkant av kollektivtrakutvecklingen i Sverige. Det sker stora investering-
ar i tg- och busstraken. I nya tg, i er och moderna tgstationer. Mnga r de orter runt om i
Foto: Anders Tukler
20 21
Skne som ftt se sina tgstationer ter, till exempel i samband med Pgatg Nordost: Fjlkinge,
nnestad, Bjrnum, Ssdala och Tjrnarp.
I vgntet sker investering-
ar fr att mjliggra super-
busslinjer och hja traks-
kerheten. Superbussar r en
uppgradering av viktiga regio-
nala bussfrbindelser, som fr
snabbare resvg in till buss-
stationen i centrum och bttre
pendlingsparkeringar. Samtidigt genomfrs stora satsningar p nya miljvnliga stadsbussar, som
Malm Expressen och dubbeldckarna p ngra superbusslinjer. Resmiljn skall bli s bekvm att
man kan arbeta under resan. Det kar livskvaliteten trots ibland lngre pendlingsbehov.
Satsningar som infrandet av Pgatg Express, mellan till exempel Helsingborg och Malm och
intensiva busslinjer med Pendeln, den mellan hus-Kristianstad knyter ihop arbetsmarknaden
i Skne.
Att investera i er pgatgsstationer fr att ka tillgnglighet och kortare restider.
Att satsa p moderna stationsmiljer, fr att matcha resenrernas behov. Frst p tur str Trel-
leborgs C och Hssleholms C.
Att fokusera mer p kad tillgnglighet fr alla inom kollektivtraksystemet. En funktions-
nedsttning fr aldrig stta stopp fr att resa med kollektivtraken.
Att fortstta satsningen p en rad superbusslinjer.
Att det i spren av de kollektivtrakstrk som vxer fram kring superbussar och pgatgssta-
tioner, ges mjlighet fr mindre orter att kopplas ihop med dessa.
Att stadstraken utvecklas, s att hela resan fungerar smidigt, med enklare byten och pstig-
ning genom alla drrar.
Att Region Skne tar en mycket aktiv del i Sverigebygget och tar hjd fr dess konsekvenser
p alla gamla bentliga planer.
Infrastruktur
Det sknska landskapet r fantastiskt med alla stora och sm samhllen. Men med det vackra
kommer ocks utmaningar. Sknes struktur ser annorlunda ut n vriga Sveriges. I Skne behvs
ett betydligt mera nmaskigt nt av vgar och jrnvgar fr att binda samman hela landskapet och
dess invnare.
Drtill r Skne porten till Kontinentaleuropa, mer n hlften av Sveriges utrikeshandel passerar
genom Skne. Vi har under mnga r i bred politisk samsyn- och synnerligen intensivt arbetat fr
ytterligare infrastruktursatsningar i Skne. Hr terstr mycket, trots stora och viktiga satsningar
som beslutats av Alliansregeringen.
Framtidsfrgorna fr infrastrukturen i Skne handlar bde om godstraken, arbetspendlingen och
jordbruket. Jrnvgsntet mste byggas ut. Mer kapacitet och hastighetshjande tgrder mjlig-
gr er direkta tglinjer. S kapas restid och avstnd. S mjliggrs arbete och fritid i hela Skne.
Vi har ocks det hgintensiva och produktiva jordbruket med sitt behov av transporter och fram-
komlighet. Att kunna frdas p vgar frn ker till ker r allt som oftast inte enkelt. I Sknes
infrastruktursfrgor mste ven jordbrukets behov till utveckling och framtid tas i beaktande.
Transittraken genom Skne till vriga Europa r omfattande och har redan kapacitetsproblem.
Nr den fasta frbindelsen under Fehmarn-Blt str klar 2021 kommer det att bli nnu mer trak.
Drfr r det dags att nsta steg tas fr att bygga ytterligare en resundsfrbindelse, Helsing-
borg-Helsingr.
En fast HH-frbindelse binder samman regionen i nordvst och skapar en effektiv och hllbar
ringlinje runt resund. Avstnden krymper med kortare restider. Det gr det lttare att bo p ena
sidan Sundet och jobba p den andra, vilket i sin tur bidrar till kad tillvxt och er nya jobb i hela
resundsregionen.
Ur milj och trakskerhetspunkt krvs en utbyggnad av Europavgarna. Det gller frmst E6,
E22 och E65. Tre krflt p motorvgarna in mot Malm, Lund och Helsingborg r en traks-
kerhetsfrga. Den intensiva busstraken mellan Lund och Malm indikerar vl att det byggs en
bussl fr att ka framkomligheten.
Att frslaget om en fast frbindelse mellan Helsingborg-Helsingr frverkligas. Beslut om
byggstart mste tas under kommande mandatperiod fr att frbindelsen ska kunna st klar
fre 2030.
Att kapaciteten i jrnvgssystemet kas med nya mtesspr. Vstkustbanan byggs ut till dub-
belspr i sin helhet. Viktigt fr stadens utveckling och resenrers att banan dras igenom Hel-
singborg.
Att fr trakskerheten och arbetsmarknaden rusta upp vgar i hela nordstra Skne. Sats-
ningarna p vg E22 och vg 21 mste fortstta. Kopplingen mellan E22 och hus ska strkas.
Att arbetet med en ny stambana Malm-Stockholm sker samtidigt med arbetet Gte-
borg-Stockholm och inte utifrn den tidsplan som nu ligger dr Gteborg-Stockholm ska ge-
nomfras frst.
Att det i arbetet med planeringen av Sdra stambanan inkluderas att Brunnshg med ESS och
MAX IV (Lund NE) ansluts till Copenhagen Airport.
Att strckan Kristianstad-Hssleholm frses med dubbelspr.
Att Simrishamnsbanan pbrjas fram till Dalby. I det arbetet ska tillgngligheten till Malm
Airport utredas. Frverkligandet av Sturupspendeln r viktig.
Att vgarna runt om i Skne frstrks med tgrder fr arbetspendling och trakskerhet. E22
mellan Malm-lund byggs ut till tre krflt i vardera riktningen.
Att E6, strckan riktning Vellinge ttort- Malm, byggs ut till tre krflt i riktning mot
Malm.
Att E65 ska bli motorvg hela strckan till Ystad.
Att vg 100 i Vellinge och vg 111 i Hgans grs tvliga i bda riktningarna.
Att den historiska satsningen p cykelleder i Skne fortstter och utvecklas.
Att arbeta fr ett kat regionalt ansvar fr det regional vg- och jrnvgsntet.
Foto: Karl-Johan Hjertstrm
22 23
Besksnringen gr Skne rikare
En viktig del av svensk export r besksnringen. Varje krona som utlndska beskare betalar i
Skne r en del vr utrikeshandel. Besksnringen r den bransch i vrlden som vxer mest. I Skne
r detta tydligt och utvecklingen r stark. Besksnringen i Skne omstter idag mer n 20 mil-
jarder kronor och har mer n cirka 15 000 rsarbeten. Med tanke p ssongsarbeten arbetar minst
40 000 skningar varje r inom besksnringen.
Att dubblera arbetsgivaravgiften fr unga och samtidigt hja restaurangmomsen skulle vara ett
hrt slag mot den sknska besksnringen, men ocks gentemot alla de ungdomar som nu ftt
sin frsta fot in p arbetsmarknaden genom densamma. Mnga r de sknska fretagare, speciellt
inom besksnringen, som vittnar om risken fr nedlggning av deras verksamhet om en dubble-
ring av arbetsgivareavgiften fr unga skulle verkstllas.
Besksnringen har genomgtt en snabb ut-
veckling och Skne kan erbjuda mycket. Sam-
tidigt mste vi bli bttre p att synliggra och
anvnda det som gr Skne unikt. Hr nns
starka stadsmiljer, vackra vandringsleder, sa-
golika sandstrnder och lummiga skogar. Hr
nns de sm orterna, ofta med restauranger i
vrldsklass, hr nns de stora stderna med
det breda kulturella utbudet. Hr nns lugnet,
hr nns rden, hr nns ngot fr alla till-
fllen.
I Skne vxer och frodas omkring 150 grds-
butiker som erbjuder nrodlade produkter.
Grdshandeln r en vxande och betydande
del av den sknska besksnringen. Vrt skn-
ska klimat mjliggr ven fr egenproducerat
vin och l. Fr att kunna skapa en totalupp-
levelse och kad attraktion ska ven nrpro-
ducerat vin och l kunna sljas och serveras
direkt p grden.
Skne r mngt och mycket redan globalt, med
alla sina sprk och mnniskor med ursprung
frn vrldens alla hrn. Detta r en styrka som
mste anvndas. Region Skne ska ta en mer aktiv roll fr att marknadsfra det ppna Skne.
Med en kande turism stlls ocks krav p att vara tillgnglig p er sprk n vrt. Vra biljettsys-
tem mste gras tillgngligt p engelska. Den service och det utbud som erbjuds inom regionen
likas. Nr den nya tekniken nu p allvar gr intg ven i Region Sknes verksamhet r det av vikt
att den internationaliseras. Inom sjukvrden mste vi medvetandegra de rttigheter en EU-med-
borgare har s att vrden upplevs som tillmtesgende.
Det har blivit allt viktigare att kunna paketera helheten av upplevelser. Att kunna erbjuda attrak-
tiva paket i valet mellan olika resml. Samtidigt ser vi behov av att arbeta fr ssongsfrlngning
fr den sknska turismen. Hr nns mycket att gra och det ska gras. Genom rtt satsningar p
besksnringen och kommunikationer kan retruntarbeten skapas.
I resundsregionen sysselstter den Kulturella och kreativa nringen (KKN) mer n 100 000 per-
soner. Detta gr dem till en av de potentiellt starkaste nya nringarna i Skne. Kulturella och krea-
tiva nringar r en gemensam satsning mellan Regionala tillvxtnmnden och Kulturnmnden. Ut-
ifrn en gemensam strategi och handlingsplan bedrivs arbete fr att synliggra olika delbranscher.

Att regionen r den samordnande kraften fr Sknes besksnring. De offentliga bolagen
Tourism in Skne och Event i Skne ska ta ett helhetsgrepp fr att arbeta fr att erbjuda lngre
turistssonger och en starkare helhetsupplevelse.
Att koppla samman styrkorna kring ESS/MAX IV och dess positiva effekter till event och
turistsatsningar.
Att Skne snarast utses som pilotln fr grdsfrsljning av vin och l.
Att marknadsfra Skne starkare mot viktiga exportmarknader.
Att exportskra Skneleden. Mer mste kunna erbjudas lngs delstrckorna.
Att frdjupa resundssamarbetet inom besksnringen. Kpenhamn r en strategisk tillgng
fr Skne ven p detta omrde.
Att den Kulturella och kreativa nringen ska f en mycket starkare knytning till besksnring-
en i arbetet med att marknadsfra Skne. Regionen ska ha en samordnande roll.
Foto: Ulf Lindgren
Foto: Mickael Tannus
24 25
Miljarbete fr en bttre livskvalitet
Skne har stora miljutmaningar. Utslpp av vxthusgaser r fortfarande ett bekymmer att hantera,
trots en relativt stor minskning de senaste ren. Luftfroreningar orsakar runt tusen fall av fr tidig
dd varje r. Utslpp som ocks skadar vr vackra natur och vra ovrderliga kulturmiljer. Den
kade konsumtionen av kemikalier i samhllet kar belastningen p milj och hlsa. De sknska
kusterna lider stort av stranderosion och vattenkvaliteten i Hanbukten r alarmerande. Skne,
men ocks vriga Sverige, ser ut att ha svrt att leva upp till de nationella miljmlen till r 2020.
I Skne r markanvndningskonik-
ter mellan exploatering och bevarande
av natur- och kulturvrden ptagliga,
srskilt avseende jordbruksmark. Jord-
bruket r ena sidan en helt avgran-
de nringssektor, andra sidan bidrar
den till vergdning och utslpp. Till-
sammans med vra jordbrukare mste
Region Skne arbeta fr att nna me-
toder som utvecklar jordbruket p ett
hllbart stt.
En av Sknes stora miljutmaningar r
transittrakens negativa pverkan p
miljn. Region Skne har arbetat hrt
fr att minska utslppen inom exem-
pelvis kollektivtraken, med det rcker
inte. Vi vet att utslppen frn fordon-
strak i stor utstrckning kommer via
transittrak. Dessa frgor hanteras p
EU-niv, men dr mste Region Skne
agera mer aktivt. Bilar och lastbilar kommer att fortstta att frdas p vra vgar. och det r inte
fordonen i sig som hot mot milj- och hlsa, utan det fossila brnsle de drivs av.
Stranderosionen r i frsta hand en nansierings- och ansvarsfrga och i andra hand en metod-
frga. Sandutlggning har visat sig fungera. Samtidigt r det svrt att veta hur havet reagerar p
frndringar lngs med kusterna, nr strmmar och vindmnster ndras. Det nns legala problem
med upptag och utlgg av sand, d detta bara fr gras under begrnsad tid. Hr vill Moderaterna
se en frndring. Staten mste ta ett strre ekonomiskt ansvar fr havserosionen s som den valt
att gra nr erosionen handlar om sjar och vattendrag i inlandet.
Sverige ligger bra till sett ur ett globalt perspektiv. Bst miljnytta gr Sverige sannolikt genom
utveckling och export av miljteknik. Hr har Skne redan en ledande roll. Clean tech, blue tech,
biogasframstllning av alger och tng, skeodlingar allt nns i dag, men r ocks vrt att fortsatta
att satsa p. En nrmare samverkan mellan miljfretag, tillsammans med det insatser som Region
Skne gr, skapar frutsttningar fr att nna de bsta och mest moderna lsningarna, samtidigt
som det skapar arbeten i regionen.
Att utveckla en tydlig handlingsplan kring luftfroreningar, vergdning, kemikalier, strande-
rosion och vattenkvaliteten i Hanbukten.
Att Region Sknes verksamhet ska vara helt fossilbrnslefri 2020.
Att fortstta minskningen av sjukvrdens froreningar fr en kad hllbarhet samt inrtta en
handlingsplan fr en hllbar sjukvrd.
Att fortstta satsningen p kapacitetskning av jrnvgen.
Att det sker en breddning av arbetet med alternativa brnslen, utan att satsa p ett enda utpekat
brnsle. Fler alternativ behver vxa fram.
Att laddstolpar fr elbilar installeras vid Region Sknes alla fastigheter.
Att energieffektiviseringen kas i Region Skne s att energianvndningen minskar med 20
procent frn 2014 till 2020.
Att initiativ tas fr att tillsammans med Sknes jordbrukare minska vergdningen.
Att samverkansprojekt startas mellan miljteknikfretag och Region Skne som ett led i hand-
lingsplanen fr milj.
Foto: Joakim Lloyd Raboff
Foto: Anders Tukler
26 27
Att kultur p recept permanentas och blir en naturlig del av Region Sknes hlso- och sjuk-
vrdsarbete.
Att fortsatt arbete med att utveckla samverkansmodellen, er statliga bidrag br ing i model-
len, som exempelvis bidrag till fria teatergrupper.
Att fortstta utveckla arbetet inom Kulturella och kreativa nringar (KKN). En utbildning r
startad men samverkan p er omrden br utkas fr att frmja tillvxt och skapande fr svl
kultur som nringsliv.
Att ge Malm Operan, Sknes Dansteater samt Musik i Syd fria och professionella styrelser.
Att fortstta och utveckla arbetet med DansFunk p Sknes Dansteater.
Att fortsatt satsning sker p Uppkra tillsammans med Lunds universitet och kommunerna i
Skne.
Att ka det kulturella utbytet i resund framfrallt fr barn och unga.
Att fortsatt satsa p Eurovision School Contest sker som ett integrationsprojekt ver resund
fr skolbarn.
Kultur r avgrande fr utveckling
Moderaterna ser kulturen som det i samhllet som br bde tradition, kunskap och frmga till
frndring. Kultur r en del av mnniskors vardag som ofta pverkar hur vi vill leva vra liv. Ibland
r det helt enkelt uttryck fr rekreation eller arbete. Region Skne har ett kulturpolitiskt ansvar
som bde handlar om att vrna det lilla och unika och att kulturen ska kunna utvecklas fritt, vara
frankrad i folkdjupet men ocks utmana. Kulturen i Region Skne r idag en naturlig och brande
del av uppdraget fr att utveckla Skne.
Nr Region Skne nyligen permanentades som region, gavs ocks utkat regionalt ansvar fr det
kulturella omrdet, genom den s kallade Samverkansmodellen. Tanken bakom Samverkansmo-
dellen r att ven kulturpolitik kommer bttre till sin rtt med ett utkat regionalt ansvar dr en
samverkan sker med kommuner och staten.
Regionens kulturplan r formad i samtal med Sknes kommuner, kulturlivet och civilsamhllet.
I grunden handlar det om att nansiera och sttta traditionella kulturinstitutioner samt vrt kul-
turarv, men det har ocks ppnat fr nya och spnnande verksamheter. Ngra exempel p detta:
Kulturella och kreativa nringar r en gemensam satsning mellan Regionala tillvxtnmnden och
Kulturnmnden. I praktiken innebr det att regionen initierat en uppdragsutbildning med Lunds
Universitet, i samarbete med Kommunfrbundet Skne, med std av Tillvxtverket. Kravet r att
nringslivschef och kulturchef deltar tillsammans.
De rliga och traditionella sknska konstrundorna har ett hgt kulturellt vrde men innebr ocks
tillvxt i Skne. 2013 gjordes en underskning av konstrundorna. Beskarna omsatte 58,8 miljoner
kronor varav 36,5 miljoner kronor var konstinkp.
Samarbetet med Film i Skne och BoostHBG (projekt i Helsingborg fr unga talanger inom lm/
rrlig bild) fr att utveckla berttelsedriven innehllsproduktion r ett steg p samverkan fr kul-
turen som en del av samhllsutvecklingen.
Kultur p recept som Skne var frst ut i landet att testa, i samarbete mellan Kulturnmnden och
Hlso- och sjukvrdsnmnden, har blivit en riktig succ och resultaten har inte ltit vnta p sig.
Tendenserna frn projektet visar p att patientens sjlvskattade hlsa strkts och tron p den egna
arbetsfrmgan kar.
DansFunk som Sknes Dansteater initierat dr funktionshindrade fr inta scenen och bli en na-
turlig del av dansproduktionerna. Hr ppnas inte bara salongen utan ocks scenen fr alla som
vill och kan.
Arbetet med Uppkra, den tusenriga staden fre Lund, som nu pgtt under ett antal r nrmar
sig ett avgrande skede. Moderaterna vill se en satsning p denna unika arkeologiska fyndplats dr
bde universitet och kommuner tillsammans med Region Skne skapar ett centrum fr historia,
arkeologi och pedagogik som ger mervrde fr bde gammal som ung.
Malmoperan, Sknes Dansteater och Musik i Syd fyller en avgrande och viktig roll i det sknska
kulturlivet men ocks i resund, nationellt och internationellt. Det r av vikt att de fr utvecklas,
spela en aktiv roll i regionens marknadsfring samt utveckla sina respektive konstarter i frihet.
Foto: Mickael Tannus
28 29
Skne ska ledas frn Skne
1999 togs de frsta stegen frn regionalpolitik till regionpolitik genom frsksverksamheten med
utkat regionalt ansvar som gavs Skne och Vstra Gtaland. Ett skifte inom svensk politik, som
i grunden innebar, att beslut skulle fattas av dem det berr. Av de som r det nrmast.
Mnniskorna i Skne r Skne nrmast. Det sger historien och det visar framtiden. Det nns en
kraft och en styrka i att vara nra de beslut som fattas. Att leva och andas dess konsekvenser. Det
gr demokratin starkare och mjligheten att utkrva ansvar tydligare fr vra medborgare.
Genom att tillvarata varje regions srskilda frdelar och egna frutsttningar kan den totala till-
vxten strkas fr hela landet. Genom att kombinera nringspolitik, infrastrukturpolitik, utbild-
ningspolitik med arbetsmarknadspolitik och andra aktrer kan en region stadkomma betydligt
mer effektiva insatser n vad dagens likriktade statliga sektorspolitik kan stadkomma.
Skne r med sina 1,3 miljoner invnare en naturlig del av resundsregionen. Tillsammans med
Kpenhamn en av de starkaste tillvxtregionerna i norra Europa med sina 3,8 miljoner invnare.
Geogran r viktig dr resund placerar sig som porten till hela stersjregionen. Samarbetet
mellan regionerna i stersjomrdet ger mervrde och lrdom kan dras av varandras styrkor och
svagheter. Det r just i skillnaden som dynamiken bor.
Skne r utan tvekan vl positionerat fr att kunna bli en av de mest attraktiva och konkurrens-
kraftiga regionerna. Den starka innovationspotentialen utgr en stabil grund. Men vi har inte rd
att sl oss till ro med det. Sknes regionala sjlvstyrelse som permanentades 2011 behver utkas
fr Sknes medborgare men ocks fr Sveriges bsta. Moderaterna vill se ett utkat regionalt an-
svar. I ett frsta steg kring fljande omrden:
Tillvxt- och nringspolitik
Innovationsarbete, klusterinitiativ, nansiell infrastruktur, nod fr investeringsfrmjande.
Arbetsmarknadspolitik
Matchning p den regionala arbetsmarknaden.
Kompetenshjande tgrder samt kompetensfrsrjning av lngsiktiga behov hos nringsliv och
offentlig sektor.
Infrastrukturpolitik
Frvaltning nationella transportnoder.
Frvaltning och investering, regional infrastruktur som vg och jrnvg.
Miljpolitik
Insatser fr klimatfrndringar och kad resiliens.
Ett frdjupat och frstrkt Skne som sjlvstyrande region. Det r nu av yttersta vikt att nsta
steg tas och att er ansvarsomrden frs ver till dem som r frgorna och dess politiska kon-
sekvenser nrmast.
resund ska bli en global metropol
resundsregionen har de bsta av frutsttningar att bli en globalt betydelsefull metropol. Hr
nns en huvudstad, Sknes stder och landsbygd, ledande lrosten, en ung och vxande befolk-
ning, spnnande fretag, bra kommunikationer och god livskvalitet. resundsregionen behver
bli en plats p vrldskartan. Det uppnr vi bara genom en kad integration.
Dynamiken i vr region kommer idag frn vra stder men ocks av vr landsbygd. Till skillnad
frn andra regioner domineras inte resundsregionen fullstndigt av en stad, utan har era sam-
hllen stora och sm som tillsammans kan utgra tillvxtmotorer i regionen. Att ka aktiviteten
i och inyttningen till denna erkrniga milj skapar stora mjligheter fr regionens mnniskor.
Fr att vi ska bli en region p vrldskartan krvs inte bara nya fysiska frbindelser, ven om de
utgr ett ndvndigt fundament som ger frutsttningar fr framtidens resund, utan det handlar
ocks om att vxla upp samverkan mellan olika verksamheter och ka integrationen.
Det initiativ som danska sidan har bjudit in till som kallas fr fokusered vkst r viktigt. Hr
mste Region Skne och Sknes kommuner kraftsamla och arbeta gemensamt. Det nns dock
en rad hinder p vgen framfrallt p arbetsmarknaden. Frmst inom socialfrskringsomrdet
men det rr ocks en rad konkreta grnshinder som beskattning av svenska studiemedel, rstrtt i
Danmark vid utlandsboende, olika byggnormer och s vidare. Dessa grnshinder mste monteras
ner ett efter ett.
En tydlig och konkret hndelse av vikt fr resundsregionen r investeringen i ESS, som kommer
vara belgen i Lund och Kpenhamn - en gemensam forskningsanlggning i tv lnder. Det r av
strsta vikt att ett Interreg-projekt kring effekterna av bde ESS och Max IV kommer igng 2015
fr att rtt insatser ska komma igng snarast.
Med ESS r ett fortsatt fokus p Copenhagen Airport viktigt. En stark ygplats i resund, med
mnga internationella yglinjer, r helt avgrande fr att skapa och upprtthlla en position som
en global metropol.
Att det ska byggas en fast frbindelse mellan Helsingborg och Helsingr.
Att det ska nnas ett resundsplaneringsorgan
fr trak och infrastruktur dr alla berrda ak-
trer nns med.
Att starta ett Interreg-projekt fr att f till stnd
strre samhllseffekter fr hela resund av in-
vesteringarna i ESS och Max IV.
Att arbeta intensivt via resundskomiteen med
att lsa dagens grnshinder.
Att frbttra information och kommunikation
p bgge sidor sundet om kultur och event.
Att fortstta engagemanget i Copenhagen Connected samt Vkstkomiteen fr att utveckla
Copenhagen Airport.
Att arbeta fr fokusered vkst tillsammans med sknska kommuner och berrda parter p
dansk sida.
Foto: Ulf Lindgren
30 31
Kvalitet och
tillgnglighet
i vrden
Investeringar i de sknska sjukhusen
I den strsta satsningen i Region Sknes historia satsas det nu totalt nra 10,3 miljarder kronor i
att rusta upp Malms sjukhusomrde och Helsingborgs lasarettsomrde. Moderaterna har varit
drivande i investeringen p 4,3 miljarder p Helsingborgs lasarett och de 6 miljarderna p Sknes
universitetssjukhus i Malm.
Sjukhusomrdena kommer att bli grna lkande kvarter, med enkelrum fr patientens bsta bde
vad gller integritet och patientskerhet samt modern utrustning av hgsta kvalitet. Logistiken
frbttras, en ndvndighet fr god arbets- och patientmilj. Att bygga fr framtiden r bra fr
bde patienter och medarbetare. Investeringarna bidrar ocks till en mer gynnsam forskarmilj,
vilket utvecklar vrden och lngsiktigt skapas er arbetstillfllen.
I Lund har en ny strlbehandling- och onkologiavdelning ppnats under 2013. Nu r det dags att
ta nsta steg fr ett universitetssjukhus i vrldsklass. Moderaterna vill bygga helt nytt i Lund fr
morgondagens hgspecialiserade sjukvrd. Ett nytt sjukhus som uppfyller alla de krav som fram-
tidens universitetssjukvrd i nra samarbete med forskningen har. En grn milj helt anpassad till
patienternas krav, medarbetarnas behov, hllbara material och modern teknologi.
Att gra en investering p 10 miljarder kronor i Sknes Universitetssjukhus i Lund. Sjukhu-
set behver gras modernt och ndamlsenligt fr framtidens hgspecialiserade vrd. Det ska
byggas grnt fr sjl och klimat, med utrustning av hgsta och modernaste kvalitet fr att mta
patienternas och medarbetarnas behov. Ambitionen r att skapa Europas modernaste sjukhus.
Vrdgaranti p 60 dagar
Statens vrdgaranti fr specialiserad vrd sger att vrd ska ske inom 90 dagar. Region Skne ar-
betar i praktiken redan idag med 60 dagar som mlsttning. Det visar resultatet av Region Sknes
del av statens kmiljard. Del av kmiljarden ges den
region eller landsting dr 70 procent av de vntande
patienterna fr operation eller annan tgrd inom 60
dagar, ml som Region Skne 2013 klarade tio av tolv
mnader.
Region Skne tillhr en av landets frmsta i arbetet
fr besk samt operation/tgrd inom 60 dagar. Det
nns sledes god grund fr att fr Sknes del skrpa
vrdgarantin till att det maximalt ska vara 60 dagar till
besk samt frn faststlld diagnos till patienten fr sin
operation eller annan tgrd.
Att under nsta mandatperiod inrtta en srskild vrdgaranti fr Region Skne, som innebr
att patienten har rtt till besk samt operation/tgrd inom 60 dagar frn faststlld diagnos
inklusive rntgen/lab.
Foto: Roger Lundholm
30 31
32 33
En primrvrd som ger trygghet
Hlsovalet r ett vrdval som ger medborgarna rtt att vlja den vrdcentral som passar just dem
och deras familj bst. Det har gett 25 nya vrdcentraler runtom i Skne sedan 2009 och har lett till
kad tillgnglighet. Idag nns de 150 olika vrdcentraler att vlja mellan i Skne.
2005 lade Region Skne minst pengar i landet p sina vrdcentraler. 2014 r placeringen runt ge-
nomsnittet. kningen har varit 61 procent i Skne mot 34 procent i vriga landet. Det r en kraft-
full satsning under de gngna ren som genomfrts av den styrande Femklvern i Region Skne.
ldrevrdscentraler har inrttats dr hlso- och sjukvrdsinsatserna har de ldres fysiska och psy-
kiska hlsa i fokus. Vrdcentralen arbetar frebyggande med hembesk, lkemedelsgenomgngar
och rehabilitering. Sjlva besket hos doktorn ges ocks mer tid.
Vi bli allt ldre och med teknikens hjlp kan er f hjlp i sitt hem istllet fr p ett sjukhus. Vi ser
att efterfrgan kar fr hembesk. I syfte att stimulera till er hembesk, erstter Region Skne,
vrdcentralen vid hembesk, med fem gnger s mycket som vid ett vanligt besk.
Att sudda ut grnserna fr patienter mellan kommunal och primrvrd r ett tydligt och priorite-
rat uppdrag frn Moderaternas sida. P era hll i Skne ser vi ett nra samarbete mellan kommu-
nen och primrvrden. I mnga fall ternns de i gemensamma lokaler fr att kunna erbjuda full
service under ett och samma tak.
Att det satsas ytterligare p att bygga ut tidsbokning till vrdcentralerna via ntet, vilket skulle
frigra tid t dem som vljer att boka via telefon.
Att vrdcentralerna strks med er specialistlkare inom exempelvis gynekologi och kardio-
logi.
Att antalet aktiva ldrevrdscentraler blir er.
Att de mest sjuka ldre ska f utkad hjlp i hemmet. Vi vill se er hembesk med bl. a strkt
geriatrisk kompetens. Patienter med stora behov br f besk inom tv timmar.
Att tillgngligheten till tidsbokning och besk mste bli bttre. Regionen br ansvaret och ms-
te aktivt arbeta fr lsningar p orter dr tillgngligheten inte r tillfredstllande. En versyn
ver vrdvalets utformning mste ske d avsikten r att den ska leda till er vrdcentralseta-
bleringar.
Kfri sjukvrd genom er vrdval
Moderaterna arbetar fr en kfri sjukvrd, och fr patien-
ternas valmjligheter. Vi vill ge valfrihet, men ocks val att
vlja mellan. Som ett led i det arbetet, har tretton vrdval in-
frts i Skne sedan 2006. Vrdvalen har gett patienten er
vrdgivare och sjukvrdsmottagningar att vlja mellan runt
om i hela Skne. Av erfarenhet vet vi att vrdvalen varit den
mest effektiva insatsen i arbetet med att korta kerna inom
sjukvrden. Vi ser ven tydligt att vrdvalen lett till en hgre
kvalitet i sjukvrden.
Vrdval ger verksamheterna strre frihet att sjlva kunna planera sin verksamhet utan att vara
begrnsande till ett fast antal patienter. Ett vrdval premierar de verksamheter dr patienterna
vljer att ska sin vrd. Pengarna fljer patienten vilket gynnar verksamheter som stter patienten
i fokus bde vad gller vntetider och kvalitet. Vi har tydligt sett att de svaga patientgrupperna
strkts genom kade valmjligheter. I arbetet mot kfri sjukvrd vill Moderater infra ytterligare
fem vrdval.
Vrdval fr personer med funktionsnedsttning
Personer med funktionsnedsttning r en grupp som vi vill prioritera. Dels genom kade valmj-
ligheter, i ett led att korta vntetiderna, dels gllande hjlpmedel. Det sker stndig teknisk utveck-
ling av nya hjlpmedel. Funktionshindrade har idag ingen mjlighet att f del av denna utveckling
utan att betala det ur egen cka. Genom ett vrdval ppnas marknaden fr tekniska hjlpmedel
och habilitering upp.
Psykiatri i ppenvrd
Den psykiska ohlsan r starkt vxande. Det r en oroande utveckling, som vi tar p strsta allvar.
Sedan tidigare har vi infrt valfrihet och vrdval fr psykologbehandling. Moderaterna vill nu
infra ett vrdval av psykiatriker. Det skulle samtidigt ka tillgngen p psykiatri ver hela Skne.
Barnlkare
Vi ser ett omfattande behov av er barnlkare i den ppna verksamheten. Skne har drtill en
vxande och relativt ung befolkning. Att infra ett vrdval fr barnlkare skulle strka nrheten
till sdana ver hela Skne, samtidigt som det skulle minska behovet fr barnfamiljer att beska
barnakuten fr att f trffa en barnlkare.
ron/Nsa/Hals
Som ett led i att minska trycket p vra akutmottagningar, frmst frn oroliga barnfamiljer, infrs
ocks vrdval p omrdet fr ron/nsa/hals. Goda synergier kan uppns i att barnlkare och
ronlkare har mjlighet att starta verksamhet tillsammans. Ett vrdval inom omrdet kommer
strka valfriheten och tillgngligheten fr andra grupper som exempelvis de som lider av smnap-
n.
Frlossningsvrd
En av Sknes positiva frdelar r en ung befolkning. Mnniskor ska kunna knna sig trygga med
att bostta sig och bilda familj hr. Moderaterna vill satsa p reproduktiv hlsa. Det handlar om en
trygg process fr alla som vill bilda familj oavsett hur familjebildningen ser ut.
Skne och Sverige behver er utbildade barnmorskor fr att mta allt er frlossningar. Vi har
infrt etableringsfrihet fr mdravrd i ppenvrden, via vrdval, vilket kortat vntetiderna och
inneburit er vrdenheter. Nu vill vi ta nsta steg och infra vrdval ven fr frlossningsvrden.
Kraven p skerhet (nrheten till sjukhus) fr mor och barn kommer att vara avgrande fr om en
verksamhet ska f tillstnd att starta. Fertilitetscentret som Region Skne driver tillsammans med
Rigshospitalet ska utvecklas.
Foto: Ulrika Vendelbo
34 35
Kontaktsjukskterska till svrt sjuka
Patientunderskningar visar att en av de saker som patienter vrdestter hgt, r mjligheten till
att kunna trffa en och samma lkare p sin vrdcentral. Inom dagens hlsoval listar skningen
sig direkt p en vrdcentral. I mnga fall knyts en doktor till den listade personen, men det nns
inga garantier fr att patienten med skerhet, fr trffa en och samma lkare vid varje besk. Fr
patienter som vid enstaka tillfllen besker vrden, r inte en och samma lkare av avgrande
betydelse, men fr kroniskt sjuka personer, som ofta besker vrdcentralen, r det av central
betydelse med lkarkontinuitet.
Att hitta rtt inom sjukvrden r inte alltid enkelt. Inte minst handlar det om patienter med mer
komplex eller diffus symptombild. Patienter som r svrt sjuka r mnga gnger redan svaga och
inte sllan lever de sjlva utan anhriga i sitt nromrde. I dessa situationer skulle en srskild kon-
taktsjukskterska kunna vara tillgng bde fr den sjuke och fr sjukvrden.
Kontaktsjukskterskan ska vara knuten till den vrdavdelning patienten tillhr och i sitt arbete
samordna olika underskningstider, till ett och samma tillflle. Det handlar ocks om att vidare-
frmedla var vntetiderna r kortast. Kontaktsjukskterskan r ocks tnkt att kunna nnas som
en trygg punkt fr patienten. En skterska som ska kunna ta del av, frklara patientjournaler och
frmodat sjukdomsfrlopp fr patienten. En skterska som ska arbeta med att samordna mellan
kommun, primrvrd och sjukhusvrd. Allt i akt och mening fr att hjlpa patienten och sudda
ut grnserna inom vrden.
Att det utreds vilket vrdbehov som br glla i en frndring i Hlsovalet, fr att de patienter
som r mest sjuka och behver lkarkontinuitet, ska kunna lista sig direkt p en lkare och inte
bara p en vrdcentral.
Att personer med komplexa och/eller kroniska sjukdomar ska f en srskild kontaktsjuksk-
terska. Kontaktsjukskterskan har i uppdrag att bist den sjuke i dennes kontakter med olika
delar av sjukvrden, att besvara frgor om sjukdomsfrlopp, tolka patientjournaler, hjlpa till
med kontakter med patientnmnden, beropa vrdgarantin med mera.
En kraftig satsning mot cancer
Cancer r idag ngot som berr oss alla. Vi kan vara en av alla de som stlls infr beskedet ingen
av oss vill ha. Vi kan vara anhrig till den som drabbas. Gldjande nog ser vi idag att er botas och
vi ser forskningen ta snabba steg i rtt riktning. Samtidigt r livet och utmaningarna hr och nu.
Cancerdiagnosernas kning stller stora utmaningar p sjukvrden men ocks fr cancerpatien-
terna i behov av diagnos och efterfljande behandling. En cancerdiagnos r nog att hantera fr
den som drabbas och dess anhriga. Att sedan stllas infr lnga vntetider p behandling men
det mnskliga lidande och oro det medfr r inte acceptabelt. Kerna till diagnos och behandling
mste kortas. Patientens perspektiv ska g fre organisationens.
Moderaterna ser att den cancervrd som utfrs mste ges samma mjligheter till god kvalitet oav-
sett var man bor geograskt men ocks mellan man och kvinna. Alla patienter med misstanke om
cancer ska behandlas lika. Vi gr ingen skillnad mellan olika cancerdiagnoser.
I arbetet med att korta tiderna fr stlld diagnos har det Sverige unika projektet i Kristiandstad,
under namnet diagnostiskt center, visat sig vara framgngsrikt. Ett center dit vrdcentralerna
snabbt kunnat skicka patienter med diffusa och svrutredda problem dr misstanke funnits om
cancer. Projektet har visat p mycket goda resultat utredningsmssigt. Patienterna har ocks i sin
oro knt att man blivit tagna p allvar.
Patienter upplever ofta att det r mnga avdelningar och personer involverade i deras behandling.
Det nns en god anledning till det. P s stt hjer vi den medicinska kompetensen. Det medfr
dock att patienten kan uppleva en otrygghet som inte r till nytta fr den kamp man just gett sig in
i. Moderaterna vill se en kontaktsjukskterska knuten till patienten. En samlande kraft dr patien-
ten kan knna sig trygg i att veta att vrdplan nns, att den kommuniceras och nns samlad hos en
kontaktsjukskterska oavsett vrdgivare eller behandling.
De senaste ren har vi gldjande kunnat se att allt er verlever en cancerdiagnos. Det stller
kade krav p rehabiliteringsinsatser fr sjl och hjrta. Rehabiliteringsinsatser som ska ses ur ett
fr patienten helhetsperspektiv. Insatser som ska vara en naturlig och fokuserad del genom hela
sjukdomsfrloppet.
Inom regionen mste vi vga testa nya rn, tnja grnserna mot det oknda fr att n mjligheter i
vr kamp mot cancer. Nya lkemedel nr marknaden. I kampen mot cancer tar vi nsta steg.
Nr beskedet kommer ingen av oss vill hra men mnga tyvrr stlls infr, d mste sjukvrden
nnas dr som stdet nr livet faller. Den dagen inget mer nns att gra mste det vara varje mnn-
iskans rttighet att f avsluta sina dagar dr man s nskar. Mnga upplever att palliativ vrd oftast
kommuniceras fr sent i sjukdomsfrloppet. Det nns en god omtanke i det. Sjukvrden r och
ska ocks vara inriktad p att vinna kampen mot sjukdomar. Samtidigt nns det ocks gott i att det
palliativa kommer in ngot tidigare i processen. De har en specialkompetens p omrdet. De stlls
dagligen infr existentiella frgor. Det r ocks av vikt att de sista dagarna i livet inte gnas t att
stllas infr nya mnniskor och miljer.
1 miljard i kraftfull cancersatsning
Att Skne blir en av de ledande regionerna inom canceromrdet. Detta i den mest omfattande
cancersatsningen som skett i landet. Moderaterna vill satsa 1 miljard ver de kommande fyra
ren.
Frebyggande insatser
Att Region Skne blir aktivare i sitt arbete fr att frebygga cancer, frmst med insatser riktade
till ungdomar om farorna med rkning och solning. Tarmcancerscreening har genomfrts p
prov i Skne. Moderaterna vill att det permanentas.
Diagnos
Att utbildningsinsatser ska genomfras inom primrvrden kring alarm och mer diffusa symp-
tom som kan vara cancerrelaterade. Diagnostiskt center i Kristianstad (CSK) ska permanentas.
Fr att skra tillgngen till snabb, koordinerad och hgkvalitativ utredning vid eventuell diag-
nos av cancer ska diagnostiska center inrttas i anslutning till vra vriga akutsjukhus.
Tid till behandling
Att ett provsvar ska g att f inom sju dagar. Diagnostiskt center arbetar snabbt men deras pa-
tienter kan vara mer svrdiagnosticerade s svar kan dr drja ngot lngre.
36 37
Att all cancerbehandling ska starta fyra veckor efter det att patientens remiss mottagits i speci-
alistvrden. Fr att stadkomma detta behver resurser satsas i svl medicinsk utrustning fr
bde analyser och bild och funktionsdiagnostik (rntgen) som i personal. Drfr krvs bttre
samordning mellan dessa resurser.
Att en vrdplan fr varje patient ska upprttas. Planen skrivs fr och med patienten. Den ska
innehlla kontakter, tider, tidsfrlopp fr behandlingen samt en rehabiliteringsplan. En kon-
taktsjukskterska ansvarar fr att planen upprttas och kommuniceras med patienten under
hela sjukdomsfrloppet.
Kontaktsjukskterska
Att alla cancerpatienter ska ha en kontaktsjukskterska knuten till sig, en person som patienten
kan ha lpande kontakt med. Kontaktskterskan ska ha ansvar fr att en vrdplan nns och att
den kommuniceras med patienten och alla inblandade vrdgivare.
Nya lkemedel ger nya mjligheter
En satsning p 200 miljoner kronor, under en fyrarsperiod, p nya lkemedel och behandling-
ar utver det som redan satsas p inkp av nyutvecklade lkemedel fr cancerbehandling.
Rehabiliteringsinsatser
Att alla patienter ska ha en tydlig plan fr rehabilitering genom hela sjukdomsfrloppet. Planen
ska vara bred och innehlla tgrder fr fysiska, psykiska och sociala behov och frgor. Reha-
biliteringsplanen blir en sjlvklar och uttalad del av vrdplanen som kontaktsjukskterskan
ansvarar fr.
Att rehabiliteringsinsatserna utkas.
Vrd i livets slutskede
Att antalet platser till ASIH fortsatt byggs ut ver hela Skne.
Att vrd i hemmet ska kunna ges liknade den som idag ges p hospis och inom de palliativa
avdelningarna. ASIH- resurserna strks upp fr detta.
Att det nyinrttade centret fr Palliativ vrd, som arbetar fr att skapa jmlik vrd fr hela
Skne, fr i uppdrag att se ver att arbetet s att frgor kring palliativ vrd kommer in tidigare
i sjukdomsfrloppet n idag.
Hlsostaden ger samordnad vrd
Vi har i dag en sjukvrd med goda resultat i internationell jmfrelse, men dr just framgngen
har lett till nya utmaningar. Nr en mnniska i hg lder har verlevt era allvarliga sjukdomar
som hjrtinfarkt, cancer och stroke och ovanp detta har en begynnande demens behver vrden
organiseras utifrn patientens behov och inte utifrn ett sjukdomstillstnd.
Detta stller samhllet och vrden infr nya utmaningar kring planering och samarbete fr att
mta den enskilde mnniskans behov. Fr mnniskan i behov av vrd r det inte av betydelse vem
som utfr vrden utan att den utfrs och att det skts smidigt.
P ngelholms sjukhus nns ngot unikt som rnt stor internationell uppmrksamhet. Dr in-
leddes ett fullskaleprojekt vid namn Hlsostaden, vars syfte r att skapa framtidens sjukvrd, med
nya spnnande lsningar. Allt grs med patienten i fokus, fr en bttre vrd dr frre personer ska
slippa hamna mellan stolarna. Vi kallar det samordnad vrd.
I Hlsostaden suddas grnserna mellan kommunal, primr och sjukhusvrd. Dr har svl vrd-
central som delar av den kommunala vrden yttat in p sjukhuset. Allt leds av en enda ledning,
vilket leder till en sammanhllen vrd fr patienten. En vrd dr grnser suddas ut och fokus ligger
p rehabilitering.
Att Hlsostaden i ngelholm permanentas samt vidareutvecklar arbetet till att ocks fullskaligt
omfatta Avancerad Sjukvrd i Hemmet (ASIH), samt att omfatta hembesk frn sjukvrden fr
att redan i ett inledande skede kunna ge std och behandling.
Att metodidn kring samordnad vrd utvecklas vidare inom ramen fr de behov som nns
och denieras av verksamhetens patienter och medarbetare.
Att kringliggande kommuner som visat sitt intresse som Bstad, Hgans och rkelljunga
ges mjlighet att teckna samarbetsavtal med Hlsostaden ngelholm.
Att Hlsostaden utvecklas som arbetsmetod fr samtliga nrsjukhus i Skne.
Den ojmlika och ojmstllda hlsan
Den ojmlika hlsan
Sknes befolkning har tillgng till en god sjukvrd med hg medicinsk kompetens. Den sknska
hlsan r generellt god, men trots att hlsan frbttrats fr befolkningen i sin helhet, nns det
grupper och omrden dr hlsan inte frbttrats p samma positiva stt.
Medellivslngden kan exempelvis skilja mer n sex r mellan olika delar av Malm. Skillnaderna
visar sig tydligast i omrden med er utrikes fdda, grupper med hg arbetslshet och lgre ut-
bildning. Vi ser att det nns en underdiagnostisering av utrikesfdda inom en rad olika medicinska
omrden. Region Skne arbetar idag aktivt fr att komma till rtta med detta inom omrdet de-
mens. Det brjade med ett antagande, om att antalet personer med utlndsk bakgrund, som sker
fr minnesproblem, var avsevrt lgre n vad man kunde frvnta sig, baserat p totalantalet med-
borgare i denna grupp. Drutver nns det amerikanska och engelska studier, som visar en kad
frekomst av demenssjukdomar bland ldre frn etniska minoriteter, vilket d gjorde siffrorna n
mer oroande.
En nrmare granskning av statistik p vrdcentralen Kirseberg i Malm, under perioden augusti
2008 till april 2011, bekrftade hypotesen. Under perioden identierade vrdcentralen 110 patien-
ter med minnesproblem. Av dessa var endast sju av utlndsk bakgrund (6 procent), att jmfra med
att andelen utrikesfdda, 65 r och ldre, i Kirseberg r 23 procent. Sedan 2011 har kliniken, som
tillika r ett kunskapscentrum fr hela Skne, arbetat aktivt mot mlet att frbttra demensvrden
fr personer med utlndsk bakgrund.
Att ldre utlandsfdda personer r underrepresenterade inom vrden kan bero p olika faktorer,
bland annat fr att:
- Kunskapen hos patienter eller anhriga r bristfllig.
- Den kulturella synen p sjukdomen demens. Demenssymptom kan betraktas som en
normal del av ldrandet i mnga kulturer.
- Sjukdomar kan vara stigmatiserande och drfr sker man inte vrd, vetenskapen om vil-
ka mjligheter och resurser som nns i det nya landet saknas samt att vi inom sjukvrden
missar de hr patienterna (Nielsen 2012).
Valmanifest 2014
38
Det r givetvis inte acceptabelt att kulturella/sprkliga hinder utestnger medborgare frn vrd
som kan erbjuda frbttrad livskvalitet fr patienten och dess anhriga. Malm stad och Region
Skne mste ta strre ansvar i tgrder fr att samhllet ska uppn en mer jmlik hlsa.
Region Skne var frst i Sverige med att ge subventionerad vrd till hrt utsatta grupper, srskilt
papperslsa mnniskor, som ytt frn krig och fruktansvrda upplevelser men som inte beviljats
uppehllstillstnd men som nd kan ha ett akut vrdbehov. Under mandatperioden har vi ocks
infrt vrdval fr srskilda mottagningar fr sexuell hlsa, s kallade SESAM-mottagningar.
Den ojmstllda vrden
Det nns tydliga skillnader i svl mottagandet som behandlingen av kvinnor och mn inom sjuk-
vrden. Ngra exempel som r hmtade frn SKLs rapport (O)jmstlldhet i hlsa och vrd (mars
2014) r att att kvinnor har lngre vntetid till operation av gr starr och har smre syn nr de vl
blir opererade, kvinnor har mer ont i lndryggen innan de blir lndryggsopererade, kvinnor med
Alzheimers sjukdom fr betydligt mindre hemtjnst n mn, kvinnor inte har samma tillgng som
mn till nyare och dyrare lkemedel och att kvinnor r underbehandlade med en rad viktiga med-
iciner. Vi ser ven omrden dr mnnen som grupp sticker ut i en negativ riktning ssom att att
mn fr frre hftproteser vid cervikala hftfrakture och att mn i lgre omfattning n kvinnor har
genomgtt patientutbildning vid bipolr sjukdom. Dessa skillnader r oacceptabla.
Moderaterna har arbetat med frgor kring den ojmstllda vrden under den senaste mandatperio-
den, exempelvis genom vrdvalet, som ledde till att kerna kortades till vntetid fr operation till
grstarr. Tidigare vntade kvinnor lngre n mn. I hstas togs ett regionalt vrdprogram, tillika
tilldelades det extra resurser, fr en satsning kring benskrhet som oftare drabbar kvinnor n mn.
Samtidigt ser vi kvarstende obalanser och drfr arbetar Moderaterna fr ett Skne, dr alla
mnniskor ska ges samma frutsttningar, oavsett kn och/eller sociala frhllanden. Moderater-
na tar nu krafttag fr varje mnniskas rtt till likvrdig vrd och kommer att stta detta hgre upp
p den politiska agendan.
Att det tillstts en srskilt politiskt parlamentarisk beredning som tillsammans med profes-
sionen fr i uppgift att kartlgga ojmlik och ojmstlld hlsa i Skne. En handlingsplan med
kortsiktigt och lngsiktigt mtbara ml ska tas fram. Mlen ska rapporteras till Hlso- sjuk-
vrdsnmnden (HSN) kvartalsvis fr lpande uppfljning.
Att det ansls resurser i arbetet med hlsofrmjande hlso- och sjukvrdsarbete fr vikten av att
strva mot en jmlik och jmstlld hlsa.
C
S

&

C
o

A
B

Valmanifest Aug 2014

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Valmanifest Aug 2014

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Valmanifest

You might also like