-

KOMPENDIUM

ANAMNES och STATUS

Reviderad version II












UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





2


Frord:
Detta kompendium i anamnes och status riktar sig i frsta hand till
lkarstuderande p termin 5-8 men kan med frdel tminstone delvis redan
utnyttjas under PU termin 1-4.
Litet format fr att kunna bras med i rockfickan. Fr mer utfrlig lsning
rekommenderas varmt bckerna Samtalsfrdigheter (Rautalinko, 2007) samt
Kliniska frdigheter (S Lindgren & K Aspegren, 2004).
Lycka till!

Jarl Hellman,
Studierektor PU
Juni 2010

Innehll sida
A. Journalmall enligt Cosmic
3
B. Anamnes
4
C. Skord
5-6
D. Status

Allmntillstnd
7
Mun och svalg samt Skldkrtel
8
Onkologiskt status med fokus p brst, lymfkrtlar och palpabla tumrer
9
Hjrta
10
Blodtryck
11-12
Lungor
13
Gastroenterologiskt status (Buk samt PR)
14
Neurologi
15 15-16
Reumatologiskt led- och ryggstatus
17-18
Ryggstatus, Brst- lndrygg (ortopediskt status)
19
Halsrygg och axel (ortopediskt)
20
Armbge och hft (ortopediskt)
21
Kn (ortopediskt)
22
Fotled-fot (ortopediskt)
23





UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





3
A. Journalmall

Landstinget i Uppsala anvnder Cosmic datajournal. Skorden kan variera i viss mn mellan
olika system. Observera att ordningsfljden nedan absolut inte anger den ordning man tar upp
anamnes eller utfr status.

Anamnes
Kontaktorsak
Socialt (ibland Livsstil som del av socialt)
rftlighet (Hereditet)
Tidigare hlsoproblem (Tidigare sjukdomar)
Pgende hlsoproblem (Nuvarande sjukdomar)
Aktuellt hlsoproblem (Aktuellt)
Aktuella lkemedel
verknslighet

Status
Allmntillstnd
Mun och Svalg
Skldkrtel (Tyreoidea)
Lymfkrtlar
Brst (Mammae)
Hjrta (Cor)
Blodtryck
Lungor (Pulm)
Pulsar/krl
Buk
ndtarm (Per Rektum)
Neurologiskt
Lokalstatus

Bedmning (Preliminr bedmning/PBD)









UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





4
B. Allmnt om Anamnes

Det allra mest grundlggande i en patientkontakt r anamnesen. Oftast kan man sedan i
kombination med status f en god uppfattning om vad de allra flesta patienter sker fr.

Ls p om patienten fre samtalet

Brja alltid med aktuellt. Exempel p ordningsfljd r: aktuellt- pgende
hlsotillstnd tidigare - hereditet- aktuella lkemedel- verknslighet och socialt

Presentationen viktig. Handslag, uppge din funktion och helst aktuell tidsram
Anteckningar ofta bra som std fr minnet men anvnd endast stdord och bibehll en
god gonkontakt

ppna frgor. Brja med ppna frgor. Exempelvis: Hur mr du?, Vad sker du fr?,
Hur kan jag hjlpa dig?. Diagnosen ofta utgngspunkt fr ett elektivt (planerat) besk.
Anvnd ven ppna fljdfrgor som exempelvis: Hur knde du d? Vad gjorde du d?

Slutna frgor. vergng till mer slutna frgor under senare delen av samtalet

Enkel och direkt uppmuntran: syftar till att f patienten att fortstta p det inslagna spret.
Enkel uppmuntran kan ske med kroppssprket (t.ex. nicka) eller korta verbala bekrftelser
p att man vill hra mer (t.ex. mm, ja ,jas). Direkt uppmuntran r en utvecklad form dr
man verbalt uppmanar att fortstta bertta (t.ex. bertta mer, fortstt, utveckla grna det)

Spegling. Syfte att terge det personen har sagt, dock med egen formulering som speglar
bde fakta och knslor. Exempel hmm, du har fortfarande smrtor i axlarna och knner dig
vldigt trtt. En sammanfattning r en lngre spegling som gr det mjligt att byta spr, g
in i mer detalj eller fr att avrunda ett samtal.

Markera vergng till ett annat mne/del av anamnes. Exempelvis: kan vi nu g vidare till
att tala om..?

Pauser oftast bra. Frbli tyst sjlv, ny vndning av samtalet? Pat samlar tankar?

Avsluta med att sammanfatta det sagda och sedan en ppen frga.
Exempelvis: r det ngot viktigt vi missat att tala om, r det ngot du undrar ver/r orolig
fr?, Har du ngra frgor till mig?, Kan vi sluta hr? mm.
Allra sist bra att frga : Har du ngra frgor till mig? r det ngot du undrar ver i samband
med din sjukdom och dess behandling?






UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





5
C. SKORD

Kontaktorsak
Allra frst i journalen. Vad franleder kontakten? Symtom oftast alternativt diagnos. Remiss
eller ej och via vem i s fall? Inkommer akut eller polikliniskt? Via ambulans? Ensam? Anhriga
medfljer? Hemtjnsten? Tolk?

Aktuellt hlsoproblem (Aktuellt)
Identifiering av problem, viktigaste delen! Frsk att f en s bra beskrivning som mjligt av
centrala symtom. Nr? Var? Hur?
Det gller att dissekera fram en bra bild av vad pat sker fr. Starta med ppen frga och
sedan mer detaljerat. Hr ingr oftast ven Allmnt dvs magetarm, miktion, viktutveckling,
smn mm.

Pgende hlsoproblem (Nuvarande sjukdomar)
Det som patienten fortfarande lider av/behandlas fr. Debut? Utveckling genom ren?
Behandling? Komplikationer? Typsjukdom hr diabetes mellitus.

Tidigare hlsoproblem (Tidigare sjukdomar)
Hr gller det att f fram fakta som patienten kanske inte direkt uppger vid en mer ppen frga.
Opererad fr? Tidigare lkarkontakter? Inlagd p sjukhus? Haft medicinering fr? Graviditet?
Tidigare journaler oftast en grundfrutsttning fr att f en optimal anamnes hr. Obs ls ven
pappersjournaler som finns inscannade i KOVIS.

Aktuell medicinering
Hlsokostpreparat?
Lkemedelsform: tablett? kapsel? injektion? inhalation? krm?
Styrka: gram? milligram? mikrogram? E?
Dosering: 1+1+0+0, 1x1 normalt om en gng per dag p morgonen.
Insulin t ex inj Novorapid 6+6+8E sc vid mltid

Apodos? Om Apodos skriv ut aktuell lista via Edos om pat ej har den med sig (sjukskterska
och lkare har inloggning hr)

verknslighet
Typ av reaktion? Typ 1 reaktion? Lkemedel och kontrastmedel i frsta hand och journalen
skall mrkas! Rd triangel i Cosmic!







UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





6
Socialt (ibland Livsstil som del av socialt)
Civilstatus? Gift? Sambo? Frnskild? Antal barn?
Arbete? Av intresse ocks om pensionr. Sjukskriven? Sjukpension? Arbetsls?
Rkning? Undvik termen icke rkare som allts inte sger ngot angende
eventuell tidigare rkning. Antal cigaretter per dygn? Snus?
Boende? Lgenhet med/utan hiss?
Gnghjlpmedel? Rollator? Kpp?
Hemtjnst, om ja i vilken utstrckning, t ex tre gnger per dag.
Kosthllning? Vegetarian? Motionsvanor?

rftlighet (Hereditet)
Frstagradslktingar i frsta hand: Frldrar, syskon och eventuellt barn.
Ddsfall, hur gammal blev han/hon och vilken ddsorsak/grundsjukdom?
Speciella sjukdomar i slkten t ex diabetes, autoimmunitet, malignitet mm.

Bedmning (PBD= Preliminr bedmning)
Kort sammanfattning av den tidigare sjukhistorian och det centrala i det aktuella,
Eventuella statusfynd, sammanfattande bedmning och fortsatt tgrd mm.
Skall rcka att lsa denna del fr att f en god uppfattning om vad det handlar om.


















UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





7
D. STATUS
Ett exempel p ordningsfljd vid ett mer utfrligt internmedicinskt status :
A. Sittande: AT- MoS- gon- lymfkrtlar(lgll)- skldkrtel- lungor
B. Liggande: hjrta- buk (lgll ljumskar)- krl- blodtryck- resten av nervstatus

ABCDE- (akut patient)
- luftvgar
- andning
- cirkulation
- neurologiskt
- exponering

Allmntillstnd(AT) viktigaste punkten!
Pverkan: (Gott och opverkat i normalfallet)
Vakenhetsgrad: RLS 1-3= kontaktbar, RLS 4-8= icke kontaktbar
RLS 1: vaken,alert. Orienterad tid,rum och person
RLS 2: Sl eller oklar. Kontakbar vid ltt stimulering
RLS 3: Mycket sl eller oklar. Kontaktbar vid kraftig stimulering
RLS 4: Lokaliserar smrta (fr hand mot smrtstllet), men avvrjer ej
RLS 5: Undandragande bjrrelse vid smrta
RLS 6: Stereotyp bjrrelse vid smrta
RLS 7: Stereotyp strckrrelse vid smrta
RLS 8: Ingen smrtreaktion.
Orientering: Person? Rum? Tid?
Temperatur: Normaltemp 36- 37,5 grader C och subfebril 37,5 38,0 grader C
Nackstyvhet? (meningit/subarachnoidalbldning)
Smrtpverkan? Alkohol/drogpverkan? Doft? (Etyl? Aceton? etc)
Habitus: Body Mass Index
Enligt WHO: < 18,5 Undervikt, 18,5 -24.9 Normalt, 25-30 vervikt och > 30 Fetma
Hudkostym: Normal behring? Sr? Utslag? Stickmrken (missbruk)?
Hudutslag? Rivmrken? Lokaliserade dem?
Pigmentrubbningar? Mb Addison (hyperpigmentering)? Vitiligo?
Andningspverkan: Andningsfrekvens? Normalt mellan 12-16/minut
Andningsmnster? Hyperventilation? Cheyne- Stokes? Kussmauls?
Dyspn- vid vila? Vid tal? P/avkldning? Vid gng i korridor?
Chock: Sjunkande blodtryck, tunn snabb puls, blek och kladdig hud. Ev takypn
Ofta frvirring, oro eller agitation. Dlig urinproduktion
Inkompensationstecken:
-Dyspn? Takypn? Ortopn
-Cyanos ?A) central lppar B) perifer - fingrar/tr, rsnibbar och nsa
- Halsvenstas?
Bendem? (med pittingkaraktr med kvarstende grop?)
Dehydrering: torra slemhinnor? nedsatt hudturgor (tltning av hud) ?
Dyskrina drag: Tecken till hypo- respektive hypertyreos? Cushing? Akromegali mm?
Leverstigmata: Palmarerythem? Spider nevi? Ikterus?




UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





8
Mun och svalg (MoS)
Lppar: Munvikelragader, ulcerationer, blsor etc
Tnder: Egna? Sanerade? Protes (enkel/dubbel)?
Gingivae: Gingivit? Hyperplasi?
Tunga: Intorkad? Rodnad? Blek? Belggningar? Atrofisk? Glatt?
Tonsiller: Rodnad? Belggningar?

Skldkrtel (Tyreoidea)
Inspektion allra frst! Be ven patienten att svlja vid inspektion, ge en mugg med lite vatten.
Man ser ofta om krteln r frstorad eller asymmetrisk. Leta efter kliniska yttre tecken till hypo-
respektive hyperfunktion. Vid palpation str underskaren vanligen bakom patienten och
palperar bimanuellt, palpation framifrn ocks ett alternativ. Lokalisera istmus som ligger
nedanfr skldbrosket och knns normalt som ett litet band som korsar trakea. Med den ena
handen stder man mot trakea och frskjuter krteln ngot t den motsatta sidan. P detta stt
blir den ena loben bttre tillgnglig fr palpation och proceduren upprepas sedan p den andra
sidan. Svljmanver utfres. Storlek? Konsistens? Resistens? mhet? Normal konsistens lite
mjuk, ltt gummiaktig och med en jmn yta. En van underskare kan ofta knna ven en
normalstor krtel. I ett skldkrtelstatus ingr alltid regionala lymfkrtlar.
OBS! Struma = Frstorad krtel men sger ingenting om aktuell funktion.


Hypofunktion- statusfynd: kall torr hud, bradykardi, trga senreflexer, gonlocksdem, ansiktsdem,
blekhet, stripigt hr, sprda naglar, heshet mm.
Hyperfunktion- statusfynd: oro, finvgig fingertremor, takykardi, mjuk varm hud, pretibialt
Myxdem, stirrande blick mm.
Endokrin Oftalmopati: Vid alla former av tyreotoxikos frekommer stirrig blick och vidgade
gonspringor med vid Gravs kan man dessutom ibland se tecken till endokrin oftalmopati med
typiska tecken som periorbitalt dem, konjuktival injektion(rodnad) och i vissa fall ven exoftalmus
(uttstende gon) etc. Oftast bilateral endokrin oftalmopati men kan frekomma ensidigt.










UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





9
PM Onkologiskt status
med spec fokus p brst, lymfkrtlar och palpabla tumrer

Allmnt:
Titta p patienten! Kl av ordentligt. Man missar uppenbara hudfrndringar och ibland stora
tumrer genom att slarva med avkldningen. Patienter med frnekelsebeteende kan ska fr
ospecifika symptom och ha en stor ulcererad brstcancer, t.ex., som de inte spontant visar upp.

Lymfkrtlar:
Ltt p handen, palpera bilateralt med bda hnder s fr du automatiskt en
storleksjmfrelse. Flj samma sekvens varje gng s missar du inget. Tex. occipitalt,
submandibulrt, bakom och framfr sternocleido, fossa supraclav.
Gr ej rutinmssigt infraclav; ovanligt med fynd dr. Axiller r svrt och patienten mste
slappna av i armen, antingen genom att armen vilar p underskarens axel eller att du hller
den med din fria hand. Palpera med platt hand lngs thoraxvggen nedifrn och upp.
Anvnd fingertopparna p djupet i axillen.
Sedan ljumskar: palpera bda sidor samtidigt, lateralt medialt. Rulla fingrarna ver
inguinalligamentet. Glm ej omrdet nedom inguinalligamentet/mediala lret. Hr kan
frstorade lymfkrtlar finnas.

Vad r normalt? Alla palpabla lymfkrtlar skall noteras. P halsen fr man ha cm stora
krtlar, srskilt hos barn. I ljumskarna kan upp till cm- stora krtlar finnas utan att de har
patologisk betydelse. Dock skall ALLA fynd noteras och storleksbestmmas fr framtida
jmfrelse. Konsistens? Elastisk, stenhrd, eftergivlig? Frskjutbar mot underlaget?
Frskjutbar mot hud?

Brst:
Inspektion i sittande: asymmetri? Leta aktivt efter nappning, peau dorange-hud, rodnad, eksem
p hud eller brstvrta. Palpera grna i bde sittande och liggande. Cirklande rrelser dr du
gr igenom hela parenkymet mellan bda hnder. Ingen bra id att enbart palpera mot
underlaget eftersom thoraxvggen r ojmn och ev. knlar missas lttare.

Tnk dig att brstet r indelat i kvadranter och g igenom alla fyra kvadranterna. 50% av alla
brstcancrar finns i vre yttre kvadranten. Ev fynd skall beskrivas med storlek (anvnd
skjutmtt om du kan), konsistens, frskjutbarhet och lge. T.ex.: I v brst kl 3, 3 cm frn
areolakanten, palperas en 2x2 cm hrd resistens som r fritt frskjutbar frn hud och underlag.

vriga knlar:
Tumrer kan ibland palperas ytligt p kroppen och skall d beskrivas enligt principerna ovan.
Storlek, grna mtt med skjutmtt. Lge, konsistens och frskjutbarhet? Av srskilt intresse r
ocks om tumren ligger mycket nra hudytan, eftersom sdana mste behandlas snabbt fr
att frhindra ulceration.Slutligen r det tilltet att skriva: svrpalpabelt, svrbedmbart, generellt
smknligt parenkym, kan ej avgrnsas/storleksbestmmas. Chanserna r goda att ven nsta
Dr kommer att hlla med Er!



UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





10
PM : Hjrtstatus
Fullstndig hjrtstatus
AT: Perifera dem
Andfddhet (vid vila / vid anstrngning)
Halsvenstas
Cyanos (perifer cyanos / central cyanos: lppar eller tunga)

Auskultation: Lyssna p patienten i sittande och/eller liggande. Auskultera hjrtat samtidigt
som Du palpera radialispulsen. VERVG att lyssna p de olika
askultationspunkterna med BDE klockan och membranet!

Rytm: regelbunden ? regelbunden med extraslag ? oregelbunden ?
Frekvens?
Om oregelbunden rytm: frekommer pulsdeficit (central frekvens minus
perifer frekvens) ?
Hjrttoner: identifiera 1:a och 2:a hjrttonen
Finns extratoner ? r tonerna kluvna ?
Blsljud:
Lge i hjrtcykeln: systoliskt ? diastoliskt ?
Beskrivning: crescendo ? decrescendo ? konstant amplitud ?
hgfrekvent ? lgfrekvent ?
Lokalisation: var hrs blsljudet och dess punctum maximum (PM) ?
Utstrlning mot vnster axill eller karotiderna ?
Perikardiellt gnidningsbiljud: lgfrekvent, hrs bde under systole och
diastole.


Kan vervgas dessutom: :
Palpation: Ictus (hjrtspetsstten): Breddkad ? Lateralfrskjuten ?















UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





11
PM : Blodtrycks kontroll
- Blodtryck mts i frsta hand i liggande, helst efter 5 min vila
- Observera att armen ska vara i hjrthjd. Om armen ligger lgre vervrderas patientens
diastoliska blodtryck. Placera en kudde under armen om s behvs.
- Observera ocks att rtt manschettstorlek anvnds. En fr smal manschett till en bred arm
ger ett falskt fr hgt blodtrycksvrde. Tvrtom gller fr en fr bred manschett till en smal
arm.
- Mt blodtrycket i bda armarna

- Palpera radialispulsen, pumpa upp manschetten snabbt till 30 mmHg ver det vrde dr
pulsen upphr.
- Lgg stetoskopet ver a. brachialis och slpp lngsamt p trycket i manschetten
- Det systoliska trycket mts d pulsen brjar hras i stetoskopet
- Det diastoliska trycket mts d ljudet frsvinner

- Notera i vilken/vilka arm/ar mtningen skett och patientens kroppsstllning under mtningen




















UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





12
PM : Lungstatus
Fullstndigt lungstatus p patienter med tecken/anamnes om lungsjukdom
AT: Tachypn/bradypn (..vid vila/vid anstrngning/som pverkar tal)
Oxygensaturation (SO2) p. luft / x L syrgas/min
Cyanos (perifer /central (lpp eller tungcyanos))
Hrbara andningsljud, pip i brstet, stridor, distansronki ?
Anemitecken (gon, munslemhinnor)
Tecken p hjrtsvikt (halsvenstas, perifert dem, sakralt dem)
Inspektion: Andningsfrekvens?
Andningsrrelser, anvndning av auxillira andningsmuskler
Trumpinnefingrar/ urglasnaglar
Superior vena cava syndrom
Thoraxform, symmetri
Operationsrr, drnage mm

Palpation: Regionala lymfkrtel stationer
Trakeas lge
Brstkorgs mhet (interkostalt)
Subkutant emfysem
Andningsrrelser (symmetri, efterslpning)
Fremitus (symmetri)
Perkussion:Kontrollera sidoskillnad (normal perkussionston/dmpad/hypersonor/tympanisk)
Lunggrnser (symmetri, hger fr vara 2-3 cm hgre n vnster lunggrns)
Lungstorlek (Hyperinflaterade lungor hos KOL patienter (grnsen i Th11-12)
Auskultation: Inandningslngd vs utandningslngd (normalt expirium/frlngd expirium)
Normalt andningsljud (inspirium hrs starkare n expirium)
Bronkiellt andningsljud: (hgfrekvent och ihligt, exspirium hrs bttre n inspirium
och man har vanligen en paus mellan andningsfaserna)
Hrs ngra biljud (Rassel eller Ronki)?
Rassel: Var i lungan? (lokaliserade eller utbredda). Inandning eller utandning?
Vta rassel eller torra fina rassel (krepitationer)
ndras det med hosta? (I s fall troligast slem eller icke signifikant interstitiell
vtska)
Ronki: Var i lungan? (lokaliserade eller utbredda). Inandning eller utandning? Vid
forcerad andning? Lgfrekventa (sonora)? Hgfrekventa (sibilanta?) eller
Blandade?
Pleurala gnidningsljud: Grovt och hgfrekvent, hrs bde i in- och utandning
Stridor: Hgfrekvent ljud hrs mest i inspirium, konstant i karaktr. Var i lungan?
Om nytillkommet, d behvs alltid akut utredning!
PEF/FEV1 mtning (mikrospirometer - Skall utfras p alla patienter med lungsymptom



UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





13
Rekommenderat lungstatus fr patienter utan tecken till lungsjukdom:

AT: SO2 p. (luft, x L syrgas/min)

Inspektion: Andningsfrekvens
Andningsrrelser
Thorax form, symmetri
Operationsrr

Palpation: Andningsrrelser

Perkussion: Sidoskillnad

Auskultation: Inandningslngd vs utandningslngd (frlngd expirium t.ex KOL)
Normala andningsljud? (Inspirium hrs starkare n utandningen)
Hrs ngra biljud (Rassel eller Ronki v.g.s. fregende sida




























UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





14
Gastroenterologiskt status

AT:
Leverstigmata?
(ikterus-dagsljus!, spider naevi, palmarerythem, caput Medusae, muskelatrofier,
parotissvullnad)
vervikt eller obesitas?
(vanlig orsak till frhjda aminotransferaser samt att det talar emot frekomst av trande
sjukdom och samtidigt skvallrar om ett sannolikt veranstrngt magtarmsystem med inte s
sllan frekommande obehag i form av spnningar och krningar av olika slag)

Buk:
(palperas med patientens ben bjda och ftterna stabilt mot underskningsbristen och armarna
parallellt med blen, underskaren ska ha varma hnder), undersk frekomst av
organfrstoring (lever/mjlte), patologiska resistenser, dunkmhet ver arcus,
ascitesfrekomst. Det sistnmnda r ofta svrt att vrdera kliniskt, men kan underlttas av att
patienten roterar i sin lngsaxel och niverna mellan vtska och gas fljs.

Om patienten har ont i buken s r det viktigt att palpationen inleds s lngt ifrn det
smrtsamma omrdet som mjligt, samt att man r mycket ltt p handen och endast palperar
ytligt initialt. Auskultation av buken kan ibland avslja blsljud tydande p krlfrtrngningar.
Avsaknad eller livliga tarmljud etc.?

Vid behov palperas brckportar vilket ofta r enklare med stende patient, och brck kan
lttare knnas om pat krystar.

PR:
Normal slemhinna runt om? Blod p handsken? Tjrfaeces? Inspektion av perianalomrdet-
fistlar? Eksem? Fistelmynningar?

vrigt:
Kayser-Fleischerring i cornea vid leverutredning (Mb Wilson).
Vissa hudfrndringar r vanligare vid vissa magtarmsjukdomar (dermatitis herpetiforme vid
celiaki, knlros och pyoderma gangrenosa vid IBD).












UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





15
PM : Neurologstatus
Neurologstatus uppfattas ofta som komplicerat. Och det r komplicerat. Att utfra ett korrekt
status tar mnga r att lra sig. I brjan r det ofta ltt att vervrdera vissa fynd och missa
subtila fynd, som kan vara av stor betydelse.

Det finns heller inget neurologstatus som tcker in alla situationer. Att underska en patient p
akuten r en annan situation n att underska p en mottagning.

Nedan fljer en genomgng av ett neurologstatus som lmpar sig fr termin 6-7 p
lkarprogrammet. Syftet r att kunna utfra en korrekt bedmning av en akut sjuk patient och
de tv typsituationerna r medvetandesnkning och stroke.

Varje statusbedmning fregs av anamnes. Ta vara p det som r gratisinformation:
Underskningen brjar redan i vntrummet, om du hmtar in patienten, nr syster
verrapporterar till dig, den information som finns i ambulanssjukvrdarnas anteckningar.

De gnger som man misslyckas med sin diagnostik beror det ofta p att man lagt fr lite kraft
p anamnesen!

Nedan fljer ett frenklat neurologstatus. Man kan indela neurologstatus i sex rubriker:
1. Hgre funktioner
2. Kranialnerver
3. Motorik
4. Koordination
5. Sensorik
6. Reflexer och Babinskis tecken

Viktigast r Hgre funktioner. Svrast att bedmas r sensoriken.

Det r mycket sllan som man bara testar en funktion t gngen! Ta exemplet d du
undersker frmgan att knna smrta med att sticka med en nl. D mste du instruera
patienten om vad du ska gra och det frutstter ofta att patienten frstr vad du sger, och
kan flja uppmaning.

Brja alltid med att notera tiden fr din underskningen. Detta r extra viktigt vid underskning
p akuten.











UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





16
1. Hgre funktioner
Under denna rubrik ska det alltid ing en bedmning av a) medvetandet och b) sprkfrmgan.
En vaken och alert patient r orienterad x 3. Patienten kan svara p fljande frgor: Namn
inklusive personnummer, rtal och mnad samt var man befinner sig (ort eller sjukhus). Om allt
r normalt kan man sammanfatta det med: Orienterad x 3. En sprkstrning kallas afasi eller
egentligen dysfasi. En artikulationsrubbning kallas dysartri.

2. Kranialnerver
Det finns 12 par kranialnerver. De som alltid ska finnas med r:
- gonmotorik (vilka kranialnerver styr gats motorik?, repetera anatomin)
- Synflt enligt Donders (var sitter skadan vid homonym hemianopsi?)
- Pupillen reaktion p ljus
- Ansiktets motorik (Hur skiljer man mellan en perifer och central facialispares?)
- Tungan funktion
- Svljningsfrmga (kan enkelt testas med dricktest, lite vatten i en mugg)

3. Motorik
Bsta testet r att lta patienten g. Notera eventuell hlta, gr patienten med normal
pendlingsrrelse med hnderna? I liggande kan man grovt testa motoriken med att patienten
hller hnderna 45 grader upp i luften i 10 sekunder. Notera om det frekommer svaghet?
Notera om patienten kan hlla uppe ett ben i taget, 30 grader frn britsen, i 5 sekunder.

4. Koordination
Be patienten blunda och peka p nsan med ett finger i taget. Hl-kn: Patienten tar sin hl,
stter den p sitt kn och drar med hlen lngs skenbenet. Koordination yttrar sig som en
slingrig rrelse.

5. Sensorik
Svraste delen att vrdera i neurologstatus. Lt grna patienten rita p en schablon var
knselstrningen sitter. Stmmer det med ngot dermatom eller utbredning av perifer nerv? Vid
rutinstatus testas endast smrta och vibration. Testa smrta med Babinski-nlen. Knner
patienten vass i armar och ben? Vibration testas med stmgaffel (128 Hz). Varfr ska man
testa bde smrta och vibration? Vilka bansystem gr de igenom?

6. Reflexer
Testa rutinreflexerna: Biceps, brachioradialis, triceps, patellarrefelexen och akilles. Komplettera
med Babinskis test. Det r stortns reaktion som ska kommenteras.

Sammanfatta! Frsk att sammanfatta din underskning. Var kan skadan sitta, r den central
(hjrna eller ryggmrg), eller perifer? Vilken del av hjrnan?











UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





17
Ledstatus

AT: Stelhet ver nacke och rygg med vridning av hela kroppen i stllet fr
bara huvudet? (typiskt fr ankyloserande pelvospondylit). Svrighet med av
och pkldning pga ledstelhet? Frflyttning? Hlta?

Perifera leder: Inflammationstecken? Svullnad? Vrmekning? Rodnad?
Smrta vid rrelse eller palpation? Rrelseinskrnkning?

Inspektera och palpera igenom lederna avseende dessa parametrar.

Tips: vre extremiteter underskes i sittande, nedre extremiteter i liggande.
Axelledsartrit ger inskrnkt uttrotation till skillnad frn rotatorkuffsyndrom
som ger inskrnkt abduktion. Svullnad av fingrarnas DIP-leder talar fr
artros eller psoriasisartrit. Vtska i knleden framtrder bst om man
komprimerar proximalt om patella och sedan trycker ver patella-
patellardans? Artrit i hftleden ger rotationssmrta och frmst inskrnkt
introtation.

Muskelfsten / senfsten ger vid inflammation mhet, svullnad,
vrmekning samt indirekt smrta. Ofta kring armbgar, trokantern, hlar.
Kallas entesit / tendenit.


UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





18


Ryggstatus

Schobers test: Mtning av rrlighet i lndryggen. Markera L4-L5 och 10 cm
kranialt. Be patienten bja sig fram s lngt som mjligt mot golvet med
raka ben och avls avstndet mellan markeringarna. Normalt > 4 cm
skillnad.



Thoraxrrlighet: Mt skillnaden i omkrets mellan maximal inspiration och
maximal expiration i ca I 5-niv. Normalt > 6 cm.

Avstnd nacke- vgg: Patienten med ryggen mot en vgg, huvudet rakt och
hlarna mot vggen. Mt avstndet mellan vggen och tragus. Normalt < 15
cm.

Provokation SI-lederna: Patienten i rygglge: Tryck mot bda hftbens-
kammarna vilket utlser smrta dorsalt vid sacroiliit. Bj ena benet, vrid det
utt med samtidigt tryck mot kontralaterala hftbenskammen vilket ocks
kan utlsa smrta vid sacroiliit.










UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





19
ORTOPEDI:

RYGG ALLMNT
INSPEKTION
Stelhet vid avkldning?
Benlngdsskillnad?
Scolios?
Normal lordos kyfos?
Hlta?

PALPATION
Muskulatur - mhet? tonus? svullnad? atrofi?
Spinalutskott - mhet? perkussionssmrta?
SI-leder - mhet?

BRST- LNDRYGG
RRELSE
Baktbjning (extension)
Avstndet C7-S1 nr patienten str rak respektive maximalt bakt bjd. Brja grna med denna
rrelse eftersom den sllan ger smrtreaktion.
Framtbjning (flexion)
Golv-finger avstnd? Thoraxassymetri vid framtbjning? Scolios?
Hur stor rrlighet i lndrygg respektive hftleder?
Avstndet C7-S1 nr patienten str rak respektive fullt framtbjd?
Sidobjning. Smrtreaktion t visst hll?

NEUROLOGISK UNDERSKNING
OBS! utfr frst hftunderskning eftersom hftproblem kan simulera ryggutlsta symtom

SLR (Straight Leg Raising test) (samma som Lasegues test)
Lyft rakt ben - ena handen under hlen och andra handen p framsidan av knt som mothll -
ger en tnjning av ischiasnerven. I normalfallet ingen smrta men vid till exempel vissa diskbrck
samt ischialgi kan det utlsa smrta ned i benet.

Sensibilitet snabbtest L4 insidan av knt samt proximala underbenet
L5 hudvecket stort dig II
S1 hlen samt laterala fotranden

Reflexer L4 patellar
S1 akilles

Muskelkraft L4 quadriceps
L5 stortextension
L5 korta textensorer
S1 plantarflexion i fotleden (vadmuskulatur)




UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





20
HALSRYGG
RRELSE
Flexion framtbjning. Hakan mot brstet?
Extension baktbjning. Nsryggen horisontellt?
Ungefr 1/5 av halsryggens flexion-extension sker i de tv versta lederna
(atlanto-occipitalt samt atlanto-axialt)
Lateral flexion ca 45
OBS! Hjning av axeln kan simulera denna rrelse
Rotation vrid huvudet fr att kunna se ver skuldran
OBS! Motrrelse av blen kan simulera denna rrelse
Ungefr 1/3 av totala rotationsomfnget sker I de bda versta lederna

NEUROLOGISK UNDERSKNING
Sensibilitet
Reflexer C 5-6 Biceps
C 6 Brachioradialis
C 7 Triceps

Snabbtest av perifer motorisk nerv funktion i handen
1. Spreta med fingrarna och testa ab och adduktionsfrmgan av fingrarna mot motstnd
(nervus ulnaris)
2. Fixera proximala falangen p tummen. Strckning (extension) mot motstnd I IP-leden
(nervus radialis) medan bjning (flexion) mot motstnd (nervus medianus)

AXEL
INSPEKTION
Klavikel deformitet? Svullnad?
AC-leden uppdrivning?
Felstllning i axelleden?
Muskelatrofier?
Assymetri mellan sidorna

RRELSE
Som vid all underskning av leder - Skilj p aktivt rrelseomfng och passivt rrelseomfng. Ibland kan
skillnad i aktivt och passivt omfng utgra diagnostisk hjlp

Abduktion 170 - 180 (armen frs rakt ut t sidan)
varav cirka 120 glenohumeralt
60 scapulothorakalt
Extension (strckning bakt) 50 - 60
Flexion (fr armen framt-uppt) 170 - 180
Introtation cirka 80
Uttrotation cirka 90






UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





21
ARMBGE
INSPEKTION
Felstllning?
Svullnad?
Muskulatur?

PALPATION
o Olecranon
o Laterala humerusepikondylen (tennisarmbge)
o Mediala humerusepikondylen (golfarmbge)
o Nervus ulnaris i passagen inom sulcus
o Caput radii (knns lttast vid pronation/supination av underarmen)
o Bicepssenan
o Tricepssenan

RRELSE
Ibland kan skillnad i aktivt och passivt omfng utgra diagnostisk hjlp
Extension cirka 0 (ibland viss hyperextension, speciellt hos kvinnor)
Flexion cirka 145
Supination cirka 90
Pronation cirka 85

HFT
INSPEKTION
Hlta?
Stelhet vid avkldning?
Bckenvingarna crista iliaca p samma hjd?
Ftternas stllning?
Muskelatrofi?
Ryggens stllning?

RRELSE
Med hftledsrrlighet menar man rrelsefrmgan mellan bcken och femur.
Vid inskrnkt rrlighet i hftleden fr man ofta medrrelse av bckenet som kan misstolkas som
hftledsrrelse.
Flexion (bjning) Normalt cirka 125
Extension (strckning bakt) (buklge 20-30)
Abduktion Benet frs utt frn medel linjen. Normalt cirka 50
Viktigt att samtidigt fixera bckenet genom att hlla med ena handen p
motsatta sidans SIAS fr att kontrollera att denna ej rr sig under
abduktionsrrelsen.
Adduktion Benet frs in ver medel linjen. Normalt cirka 30
Rotation Utfrs bst med hftleden och knleden flekterade 90. Underbenet
blir d en bra visare fr hftledens rotation.
Obs Nr underbenet frs utt sker introtation i hften och vice versa





UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





22
KN
INSPEKTION
Hjulbenthet (genu varum) eller kobenthet (genu valgum)?
Strckdefekt?
Svullnad i knvecket?
Muskelatrofi? Quadriceps r en spegel av hur knleden fungerar dlig kn funktion
ger snabbt atrofi av quadriceps pga minskad anvndning
Hlta?
Hyperextension vid stende (genu recurvatum)?
PALPATION
mhet?
Smrta?
Svullnad?
RRELSE
Flexion (bjning) Normalt cirka 140
STABILITET
Avslappad quadricepsmuskel en ndvndighet fr att kunna bedma stabilitet
Brja grna med att underska friska sidan

Vid full extension ska en normal knled vara helt stabil vid sidoprovokation
Vid semiflexion (20-30) normalt viss rrlighet vid sidoprovokation
Medial sidoprovokation (valgusvackling) testar ffa
o mediala kollateralligamentet
o korsbanden
Lateral sidoprovokation (varusvackling) testar ffa
o laterala kollateralligamentet
o korsbanden
Sagittal stabilitet testar underbenets rrelse gentemot femur
o Frmre korsbandet hindrar underbenet att glida framt
o Bakre korsbandet hindrar underbenet att glida bakt




















UPPSALA UNIVERSITET LKARPROGRAMMET





23
FOTLED FOT
INSPEKTION
Fotens stllning vid belastning? (Ses bst bakifrn)
Spetsfot?
Trnas stllning?
Foten vriden int eller utt? (Toe in eller Toe out)
Hlta?

PALPATION
o mhet eller svullnad
Laterala malleolen
Mediala malleolen
Lig fibulotalare anterior
Lig fibulocalcanearae
Lig deltoideum
Akilles senan
o Ledspringan
o Pulsationer
Arteria dorsalis pedis?
Arteria tibialis posterior?
o MTP lederna
Stortns stllning Hallux valgus?

FOTLEDEN (VRE SPRNGLEDEN)
Extension (dorsalextension) cirka 20
Flexion (plantarflexion) cirka 50

SUBTALARA LEDERNA SAMT MELLANFOTSLEDERNA
80% av inversion/eversion sker i subtalara lederna medan resten sker i midtarsala lederna
Inversion cirka 40
Eversion cirka 20

STABILITET FOTLEDEN
Frmre dragldetest (ffa test av lig fibulotalare anterior)
Inversionstest (ffa test av lig calcaneofibulare)