UPPSALA UNIVERSITET LÄKARPROGRAMMET

PM : Neurologstatus
Neurologstatus uppfattas ofta som komplicerat. Och det är komplicerat. Att utföra ett korrekt
status tar många år att lära sig. I början är det ofta lätt att övervärdera vissa fynd och missa
subtila fynd, som kan vara av stor betydelse.

Det finns heller inget neurologstatus som täcker in alla situationer. Att undersöka en patient på
akuten är en annan situation än att undersöka på en mottagning.

Nedan följer en genomgång av ett neurologstatus som lämpar sig för termin 6-7 på
läkarprogrammet. Syftet är att kunna utföra en korrekt bedömning av en akut sjuk patient och
de två typsituationerna är medvetandesänkning och stroke.

Varje statusbedömning föregås av anamnes. Ta vara på det som är gratisinformation:

Undersökningen börjar redan i väntrummet, om du hämtar in patienten, när syster
överrapporterar till dig, den information som finns i ambulanssjukvårdarnas anteckningar.

De gånger som man misslyckas med sin diagnostik beror det ofta på att man lagt för lite kraft
på anamnesen!

Nedan följer ett förenklat neurologstatus. Man kan indela neurologstatus i sex rubriker:
1. Högre funktioner
2. Kranialnerver
3. Motorik
4. Koordination
5. Sensorik
6. Reflexer och Babinskis tecken

Viktigast är Högre funktioner. Svårast att bedömas är sensoriken.

Det är mycket sällan som man bara testar en funktion åt gången! Ta exemplet då du
undersöker förmågan att känna smärta med att sticka med en nål. Då måste du instruera
patienten om vad du ska göra och det förutsätter ofta att patienten förstår vad du säger, och
kan följa uppmaning.

Börja alltid med att notera tiden för din undersökningen. Detta är extra viktigt vid undersökning
på akuten.

15
UPPSALA UNIVERSITET LÄKARPROGRAMMET

1. Högre funktioner
Under denna rubrik ska det alltid ingå en bedömning av a) medvetandet och b) språkförmågan.
En vaken och alert patient är orienterad x 3. Patienten kan svara på följande frågor: Namn
inklusive personnummer, årtal och månad samt var man befinner sig (ort eller sjukhus). Om allt
är normalt kan man sammanfatta det med: Orienterad x 3. En språkstörning kallas afasi eller
egentligen dysfasi. En artikulationsrubbning kallas dysartri.
2. Kranialnerver
Det finns 12 par kranialnerver. De som alltid ska finnas med är:
- Ögonmotorik (vilka kranialnerver styr ögats motorik?, repetera anatomin)
- Synfält enligt Donders (var sitter skadan vid homonym hemianopsi?)
- Pupillen reaktion på ljus
- Ansiktets motorik (Hur skiljer man mellan en perifer och central facialispares?)
- Tungan funktion
- Sväljningsförmåga (kan enkelt testas med dricktest, lite vatten i en mugg)
3. Motorik
Bästa testet är att låta patienten gå. Notera eventuell hälta, går patienten med normal
pendlingsrörelse med händerna? I liggande kan man grovt testa motoriken med att patienten
håller händerna 45 grader upp i luften i 10 sekunder. Notera om det förekommer svaghet?
Notera om patienten kan hålla uppe ett ben i taget, 30 grader från britsen, i 5 sekunder.
4. Koordination
Be patienten blunda och peka på näsan med ett finger i taget. Häl-knä: Patienten tar sin häl,
sätter den på sitt knä och drar med hälen längs skenbenet. Koordination yttrar sig som en
slingrig rörelse.
5. Sensorik
Svåraste delen att värdera i neurologstatus. Låt gärna patienten rita på en schablon var
känselstörningen sitter. Stämmer det med något dermatom eller utbredning av perifer nerv? Vid
rutinstatus testas endast smärta och vibration. Testa smärta med Babinski-nålen. Känner
patienten vass i armar och ben? Vibration testas med stämgaffel (128 Hz). Varför ska man
testa både smärta och vibration? Vilka bansystem går de igenom?
6. Reflexer
Testa rutinreflexerna: Biceps, brachioradialis, triceps, patellarrefelexen och akilles. Komplettera
med Babinskis test. Det är stortåns reaktion som ska kommenteras.
Sammanfatta! Försök att sammanfatta din undersökning. Var kan skadan sitta, är den central
(hjärna eller ryggmärg), eller perifer? Vilken del av hjärnan?

16
UPPSALA UNIVERSITET LÄKARPROGRAMMET

Ledstatus
AT: Stelhet över nacke och rygg med vridning av hela kroppen i stället för
bara huvudet? (typiskt för ankyloserande pelvospondylit). Svårighet med av –
och påklädning pga ledstelhet? Förflyttning? Hälta?

Perifera leder: Inflammationstecken? Svullnad? Värmeökning? Rodnad?

Smärta vid rörelse eller palpation? Rörelseinskränkning?

Inspektera och palpera igenom lederna avseende dessa parametrar.

Tips: Övre extremiteter undersökes i sittande, nedre extremiteter i liggande.

Axelledsartrit ger inskränkt utåtrotation till skillnad från rotatorkuffsyndrom
som ger inskränkt abduktion. Svullnad av fingrarnas DIP-leder talar för
artros eller psoriasisartrit. Vätska i knäleden framträder bäst om man
komprimerar proximalt om patella och sedan trycker över patella-
patellardans? Artrit i höftleden ger rotationssmärta och främst inskränkt
inåtrotation.

Muskelfästen / senfästen ger vid inflammation ömhet, svullnad,

värmeökning samt indirekt smärta. Ofta kring armbågar, trokantern, hälar.
Kallas entesit / tendenit.

17