HJÄRTUNDERSÖKNING

1. Inspektion
Allmänt:
 Svårt att ligga ner?
 Halsvenstas?
 Dyspné?
 Ödem?
 Cyanos (läppar, naglar)?
Lokalt:
 Thoraxdeformitet?
 Ärr?

2. Palpation
Ictus, pulsationer, fremissement Vid hjärtauskultation palperas
alltid radialspulsen samtidigt.
Auskultationsytor:
Aorta 1:2 dx (dx=hö, sin=vä)
Pulmonalis 1:2 sin
Tricuspidalis 1:4 sin
Mitralis: Apex
1:a tonen – radialispuls – 2:a tonen - …..1:a tonen osv.

Första tonen:
När segelklaffarna stängs (mitralis & tricuspidalis) och
fickklaffarna öppnar (aorta & pulminalis)
Andra tonen:
Mitt mellan kammar systole och diastole när aorta och
pulmonalis stängs.

Blåsljud bedöms efter:

a. Läge i hjärtcykeln – systoliskt eller diastoliskt
b. Duration
c. Intensitet I-VI (varav VI är starkast)
d. Frekvens – Högfrekvent (vinande/duschande)
Lågfrekvent (grova/råa/mullrande)

Systoliska blåsljud
 Aortastenos : Lågfrekvent (mullrande) PM1:2 dx. Fortleds via carotider.
 Mitralis insuff: Högfrekvent (vinande) PM Apex. Fortleds ut i vä axill.
 Funktionella, VSD, Pulmonalis stenos, Tricuspidals insuff

Diastoliska blåsljud
 Mitralis stenos: Lågfrekvent (mullrande) PM Apex. Opening snapp. Starkare vid vä sidoläge.
 Aorta insuff: Högfrekvent (vinande) PM 1:3-4 sin. Förstärks framåtlutad.
 (Pulmonalis insuff, Tricusp stenos)

Normalfynd: Regelbunden hjärtrytm, frekvens xx. Inga blåsljud auskulteras.

 LUNGUNDERSÖKNING
1. Inspektion
Allmänt:
 Hudfärg
- Cyanos (syns tydligare vid polycytemi men sämre, eller inte alls, vid anemi)
Central (läppcyanos, tungcyanos) – vid arteriell hypoxemi dvs O2-
mättnad <85-90%
Perifer (t ex fingrar, tår) – finns alltid vid central cyanos. Enbart perifer
cyanos kan finnas vid abnormt låg hjärtminutvolym eller minskat lokalt
blodflöde.
- Blekhet
 Ödem
- Dekliva
- Stokes krage
 Feber
 Hosta (torrhosta/produktiv hosta)
 Heshet (recurrens pares)
 Trumpinnefingar (uppdrivning av fingrarnas ytterfalanger)
 Urglasnaglar (ökad konvexitet i naglarnas längdriktning)

Andning:
 Dyspnégrad: Vilo-, samtals-, avklädnings-, ansträngningsdyspné
Andningsfrekvens vid rörelse och i vila (andas i takt med patienten)- normalt 12-
16/min
- Takypné
- Ortopné
- Bradypné
- Hyperpné (onormalt djupa andetag t ex vid diabetsketoacidos sk Kussmauls andning)
 Stridor (vid högt andningshinder)
 Cheyne-Stokes andning (periodiskt ökande och minskande andning med mellan-
liggande apné t ex vid svåra hjärnskador)
 Interkostala indragningar vid inandning (tecken på emfysem samt lungstelhet p g a
lungfibros)
 Jugulum indragning (tecken på användning av auxilliär andning)

Asymmetri
 Deformiteter
- Kyfoskolios
- Tunnformad bröstkort (vid KOL, ffa om pat även har tydlig auxillär
andningsmuskulatur)
 Asymmetriska andningsrörelser med eftersläpning av den sjuka sidan (vid pleurit
eller skrumpnande pleuraprocess)
 Paradoxal andning (en del av bröstkorgsväggen rör sig inåt under utandning och
tvärtom) – vid större defekter i thoraxskelettet t ex efter thoraxoperationer eller
multipla revbensfrakturer, vid ensidig diafragmapares.

2. Palpation
 Lymfkörtelstationer
Halsen
Fossa infra/supraclaviculares
Axillerna
  Andningsrörelser (bedöm om bröstkorgens rörelser är symmetriska).
Asymmetriska andningsrörelser är alltid patologiska och är lättare att känna än att
se. Händerna (handflatorna) läggs symmetriskt över nedre delen av bröstryggen
med tummarna på samma avstånd från ryggraden.
Kläm ihop bröstkorten från sidorna för att utesluta revbensutlöst smärta.

3. Perkussion

Vänster hand med fingrarna horisontellt över bröstkorgsväggen. Vänster långfinger

trycks ganska hårt mot huden. 1-3 slag med höger långfingertopp (ev. fler fingrar kan
användas som ”hammare”) mot vänster långfingers mellanfalang. Slå från handleden,
inte med hela armen! Lyssna på perkussionstonen och jämför sidorna. Sidoskillnad?
Höger diafragma står normalt några cm högre än vänster.
 Dämpningsgraden
Dämpad perskussionston (kort, stum, utan efterklang): vid parenkymförtätning
eller över lungparenkym som inte innehåller luft (t ex perifer pneumoni,
atelektras eller stor tumör), pleural breddökning (oftast vätska; ibland fibrös
vävnad, tumör), fetma.
 Klangen
- Sonor perkussionston (normal lufthalt)
- Hypersonor perkussionston (stark och klingande, bröstkorgen låter ihålig p g a
ökad lufthalt i lunga/lungsäck): vid emfysem och pneumothorax.

Sänkta lunggränser: vid emfysem.

Höjda lunggränser: vid fibros och pleuravätska (skjuter upp lungan).

4. Auskultation

Undersök patienten enligt följande:

Symmetrisk ställning, lätt framåtböjd.
Be patienten andas djupt med öppen mun Glöm inte att
Be patienten andas ut – hosta – andas in lyssna lateralt och
Lyssna och jämför sidorna ventralt.

 Andningsljud
- Vesikulärt andningsljud – parenkymljud, exspiriet är kortare än inspiriet
över lungparenchymet.
- Bronkiellt andningsljud (starkare och mer högfrekvent) – centrala luftvägarna
dvs bronkerna, kan höras normalt över t ex trachea, exspiriet är lika långt som
inspiriet.
- Patologiskt bronkiellt andningsljud (i stället för vesikulärt) – nedsatt lufthalt i
lungparenchymet medför att andningsljudet fortleds bättre än i normalt
lungparenchym medförande att ljudet hörs tydligare och exspiriet under längre
tid. Om det bronkiella andningsljudet hörs perifert tyder det på en sjuklig
förändring i lungparenchymet t ex pneumoni och atelektaser.
- Försvagat andningsljud – vid fetma, smärtfixering (pleurit), emfysem,
bronkobstruktion (p g a sek. lufttomt segment), pleuraluft (pneumothorax) –
vätska – svål (luft i pleura fortleder ljud dåligt och vätska reflekterar bort ljud).
- Förlängt exspirium – generell perifer bronkobstruktion (KOL)
- Förlängt inspirium – central obstruktion (trachea, bronker) dvs högt sittande
andningshinder.

 Biljud
- Rassel (luftpassage genom sekret): rikligt – måttligt – enstaka
 Lösa rassel – vätska i alveoler och bronker, ffa vid hjärtsvikt, lungödem.
Kan höras via munnen om massor av vätska och slem finns i trachea
och de stora bronkerna.
Hårda rassel – peribronkiella infiltrat som vid pneumoni och bronkit,
lungfibros. Hörs bäst i axillarlinjen, d v s lateralt.
Rassel kan förändras av hoststöt om slem i bronkträdet är orsaken till
biljuden d v s ljudet kommer inte från lungparenkymet. Be pat hosta rent
i bronkträdet – slemmet i bronklumen förflyttar sig – lyssna igen.
Hos en sängliggande person som sätter sig upp kan man höra basala
rassel under de första andetagen. P g a att kollaberade alveoler blir
luftförande.
Basala hårda rassel sent i inspiriet är typiskt vid generell lungfibros.
Lyssna i axillarlinjen!
Rassel i början av inspiriet kan höras vid pneumoni.

 Ronki (luftpassage genom förträngd bronk)

Bronkförträngning p g a slemhinnesvullnad, sekret eller muskelkramp i
luftvägarna
- Sonora ronki – lågfrekventa, brummande (kan ibland palperas)
- Sibilanta ronki – högfrekventa, pipande, visslande (bilateralt vid astma)
- Gnidningsbiljud (torr pleurit) – jmf gång i kramsnö
Ensidigt isolerat ronki kan bero på lokaliserad stenos av t ex lungcancer.

 ”Silent chest” specialfall. Obs! förlängt exspirium.

Normalfynd: Pulm: vesikulärt andningsljud bilat.

 THYREOIDEA-UNDERSÖKNING
1. Inspektion
Allmänt:
 Toxisk?
 Hypothyroid?

Lokalt:
 Framför patienten: Svullnad?
 Beskriv: var, sida, storlek, hudförändringar, rörlig med sväljning? Ärr?

2. Palpation
 Bakom patienten: nacken midposition (avslappnade muskulaturen), bimanuellt,
identifiera thyroidea (trachea, larynx, ringbrosk):

Normal/inte
Sidoskillnad, storlek, konsistens, ömhet, ytan (diffus, nodulär..),
rörlighet, sväljning (intratorakal struma?)

3. Perkussion: vid misstänkt intratorakal struma.

4. Auskultation: kärlbrus.

Normalfynd: Thyreoidea palperas u.a, om ni ej känner. Thyreoidea kan ej med

säkerhet palperas.
 BUKUNDERSÖKNING
1. Inspektion
 Ärr, striae, venstas (operationer, graviditeter, levercirrhos)
 Asymmetri (tumor, ärrbråck, denervation)
 Distension (ascites, gas, ileus, förstoppning)

2. Auskultation
 Tarmljud – lyssna efter tarmens peristaltik. OBS Alltid minst 30 sek! Lika över hela
buken så endast ett ställe auskuklteras, förslagsvis strax hö om naveln (högfrekventa,
spända, klingande = ileus; stegrade, kontinuerliga =gastroenterit)

Normala tarmljud: Intermittenta, diskreta och koordinerade med tarmperistaltikvågen

3. Palpation
 Ytlig palpation (tonusökning – défense musculaire, tecken på lokal eller generell
peritonit)
 Lokalisation av ömhet (börja långt från smärtcentrum)
 Testa släppömhet (tecken på peritoneal retning)
 Stötömhet över arcus (tecken på cholecystit, cholangit); över njurloger (tecken på
pyelonefrit)
 Organpalpation
 Lever (kan normalt palperas 2-3 tvärfingrar nedom arcus; skarp eller
rundad kant, knölig, ömhet, storlek – be pat andas in)
 Mjälte (bimanuell palpation, storlek – be pat andas in)
 Njurar (bimanuell palpation, testa stötömhet) Huvudregel: palpabla =
 Bukaorta (pulsationer, pulserande tumor) patologiskt
 Resistenser?
 Bråckportar (undersöks i stående och liggande)

4. Perkussion
 Perkutera leverns övre gräns mot diafragma/lunga vid suspekt hepatomegali
 Dämpning (asymmetriskt över organ eller tumor, symmetriskt över flanker =
ascites – lägg då patienten på sidan)
 Tympanism (tecken på gas)

5. Rektalundersökning
 Ömhet
 Tumor
 Prostatapalpation

Normal bukstatus: Mjuk och oöm. Lever, mjälte el patologiska resistenser ej palpabla.
Ingen ruckömhet över njurlogerna. Normala tarmljud.
 OSCE Protokoll
Hjärta

Student, Namn:……………………………………………………………………………………………

Försökt Ej försökt
Rätt Fel

1 Hälsar på patienten

2 AT, inspektion av andfåddhet, cyanos, etc

3 Bedömning av perifera ödem

4 Bedömning av halsvenstas

5 Palpation/inspektion av thorax (ictus, pulsationer etc)

6 Auskultation (rytm, extraslag, toner etc)

7 Bedömning av blåsljud (lokal, plats i hjärtcykeln etc)

Studentens PBD:…………………………………………………………………………

Godkänd 

Underkänd 

…………………………………………………………….
Observatörens namnteckning
 OSCE Protokoll
Thyreoidea

Student, Namn:……………………………………………………………………………………………

Försökt Ej försökt
Rätt Fel

1 Hälsar på patienten

2 Inspektion av thyreoideakörteln

3 Står bakom patienten vid palpationen

4 Anmodar patienten att svälja vid undersökningen

5 Undersöker om ömhet vid palpationen förekommer

6 Bedömning av storlek

7 Bedömning av konsistens och morfologi

8 Bedömning av rörlighet

Studentens PBD:…………………………………………………………………………

Godkänd 

Underkänd 

…………………………………………………………….
Observatörens namnteckning
 OSCE Protokoll
Lungor

Student, Namn:……………………………………………………………………………………………

Försökt Ej försökt
Rätt Fel

1 Hälsar på patienten

2 Inspektion av allmäntillstånd/cyanos

3 Inspektion av thorax

4 Bedömning av andningsfrekvens och andfåddhet

5 Perkussion av lungfälten

6 Auskultation framifrån/axillarlinjerna

7 Auskultation bakifrån

8 Palpation lymfkörtlar

Studentens PBD:…………………………………………………………………………

Godkänd 

Underkänd 

…………………………………………………………….
Observatörens namnteckning
 OSCE Protokoll
Buk

Student, Namn:……………………………………………………………………………………………

Försökt Ej försökt
Rätt Fel

1 Hälsar på patienten

2 Inspektion av buken

3 Auskultation

4 Perkussion

5 Palpation, ytlig

6 Djuppalpation

7 Släppömhet/dunkömhet

Studentens PBD:…………………………………………………………………………

Godkänd 

Underkänd 

…………………………………………………………….
Observatörens namnteckning
 OSCE Protokoll
HLR

Student, Namn:……………………………………………………

Försökt
Rätt Fel Ej försökt

1 Bedömer om patienten är vid medvetande

2 Skapar fri luftväg

3 Bedömer om patienten spontanandas

(se, lyssna, känn)

4 Larmar

5 Korrekt handplacering, djup och frekvens vid

hjärtkompressioner

6 Korrekt inblåsningsteknik

7 Använder 30:2

8 Korrekt defibrillering med halvautomatisk inställning

Studentens PBD:…………………………………………………………………………

Godkänd 

Underkänd 

…………………………………………………………….
Observatörens namnteckning
 OSCE Protokoll
Blodtrycksmätning hos liggande patient

Student, Namn:……………………………………………………………………………………………

Försökt Ej försökt
Rätt Fel

1 Hälsar på patienten

2 Kollar att manschetten är rätt storlek

3 Anbringar manschetten korrekt

4 Höjer armen i hjärtats höjd med HELP-kudde

5 Orienterande blodtrycksmätning

6 Långsam tryckminskning i manschetten 2 mm Hg/sek

7 Är uppmätningen av blodtrycket korrekt?

Studentens PBD:…………………………………………………………………………

Godkänd 

Underkänd 

…………………………………………………………….
Observatörens namnteckning
 OSCE Protokoll
Blodtrycksmätning på sittande patient

Student, Namn:……………………………………………………………………………………………

Försökt Ej försökt
Rätt Fel

1 Hälsar på patienten

2 Kollar att manschetten har rätt storlek

3 Anbringar manschetten korrekt

4 Orienterande blodtrycksmätning

5 Långsam tryckminskning i manschetten 2 mm Hg/sek

6 Är uppmätningen av blodtrycket korrekt?

Studentens PBD:…………………………………………………………………………

Godkänd 

Underkänd 

…………………………………………………………….
Observatörens namnteckning
 OSCE Protokoll
Neurologi

Student, Namn:……………………………………………………………………………………………

Försökt Ej försökt
Rätt Fel

1 Hälsar på patienten

2 Inspektion av AT

3 Bedömning av facialispares med avseende på

a: central lesion
b: perifer lesion

4 Bedömning av ev. övre extremitetspares

Armar framåt sträck (=Grassets test)

5 Beskriv undersökning av Babinskis tecken

Studentens PBD:…………………………………………………………………………

Godkänd 

Underkänd 

…………………………………………………………….
Observatörens namnteckning
 OSCE Protokoll
Kärl (Extremitetsischemi)

Student, Namn:……………………………………………………………………………………………

Försökt Ej försökt
Rätt Fel

1 Anbringar manschetten korrekt

2 Använder gel

3 Långsam tryckminskning (2 mm Hg/sek)

4 Finner dorsalis pedis med doppler

5 Finner tibialis posterior med doppler

6 Anger ankelindex (högsta tryck/syst BT

höger arm)

Studentens PBD:…………………………………………………………………………

Godkänd 

Underkänd 

…………………………………………………………….
Observatörens namnteckning
 OSCE protokoll, T6

SBAR .

Student, Namn:……………………………………………………………………………………………

Försökt Ej försökt

Rätt Fel
1 Situation: får med sitt eget namn, patientens namn
ålder eller personnummer + det aktuella problemet

2 Bakgrund: Relevant bakgrundsinformation

3 Aktuellt: Relevanta fakta, vitala parametrar med

4 Rekommendation; tydlig

5 Ordningsföljden på SBAR rapporten

Studentens PBD:…………………………………………………………………………

Godkänd 

Underkänd 

…………………………………………………………….
Observatörens namnteckning