En introduktion till

neurologi

Anke Brederlau
Neurologen SU/Sahlgrenska
Disposition

• Introduktion
• Neurologisk anamnes
• Mycket kort om neuroanatomi
• Neurologiskt status
• Dokumentation
Neurologiska sjukdomar är
vanliga

Incidens i Sverige per år:

• Stroke 300/100.000 invånare

• MS 10/100.000
• ALS 2/100.000
• Parkinson 16/100.000
• Migrän 160/100.000
• Epilepsi 50/100.000
De flesta läkare träffar patienter
med neurologiska symtom

• Hjärt-kärlsjukdom (stroke)
• Diabetes (polyneuropati)
• Tumörsjukdom (cerebrala metastaser,
paraneoplastiska syndrom)
• Ortopedi (spinal stenos, diskprolaps)
• Kirurgi (trauma mot skalle eller
ryggmärg, tryckskador)
• ………
Vanliga neurologiska
symtom
• svaghet
• domningar
• yrsel
• synpåverkan
• huvudvärk
• smärta
• svimning
Målet med den neurologiska
undersökningen

• Är besvären av neurologisk genes eller inte?

• Vilken del av nervsystemet är drabbat?
- topisk diagnos
• Vilka sjukdomstillstånd kan vara orsaken till
symtomen?
- etiologisk diagnos
• Skapa förutsättningar för en riktad utredning.

• Förstå patientens problem!

Målet med den neurologiska
undersökningen
• Anamnes:
Patienten förklarar sina symtom.

• Neurologiskt status:
Läkare undersöker om objektiva tecken på en
skada i nervsystemet föreligger.

• Bedömning:
Anamnes och status länkas samman.
(förklarar fynden patientens symtom?)
Anamnes
• Följande frågor måste besvaras:
• utveckling och förlopp av symtomen
Anamnes

 Följande frågor måste besvaras:

 utveckling och förlopp av symtomen
 lokalisation av symtomen
 karaktär av symtomen
 konsekvenser för patientens
vardag (social anamnes)
 möjliga orsaker till symtomen
(hereditet? riskfaktorer?)
Anamnes
• Vilken förklaring har patienten själv till
sina symtom?
Anamnes
Patienten söker för ”svaghet”

• Generell – multifokal – fokal?

• Ansträngningsrelaterad?
• Uttröttbar?
• Rörelserelaterad? Vilka rörelser?
• Stelhet?
• Muskelkramper?
• Smärta, domningar...
Anamnes
Patienten söker för ”synpåverkan”

• För ett öga eller båda ögonen?

• Hela synfältet eller delar av synfältet påverkat?
• Övergående eller konstanta besvär?
• Suddig syn, nedsatt synskärpa ?
• Svårt att fokusera?
• Dubbelbilder?
• Smärta vid ögonrörelse, i ljus?
• Huvudvärk?
Anamnes
Patienten söker för ”svimning”

• I vilken situation?
• Förkänningar?
• Vaken direkt efteråt? Förvirrad?
• Urin- faecesavgång?
• Tungbett?
• Ryckningar?
• Hur länge var patienten avsvimmad?

• Vittnesbeskrivning!
Disposition

• Introduktion
• Neurologisk anamnes
• Mycket kort om neuroanatomi
• Neurologiskt status
• Dokumentation
Indelning av det centrala
nervsystemet supratentoriell hö/vä
- frontallob
- temporallob
- parietallob
- occipitallob
eller:
kärlförsörjningsområde

infratentoriell hö/vä
- cerebellum,
- medulla
oblongata
- pons
- mesencephalon
eller:
kärlförsörjningsområde

ryggmärg hö/vä
- cervikal
- thorakal
- lumbal
- sakral
 Indelning av det perifera
nervsystemet
 Rot
 cervikal
 thorakal
 lumbal
 sakral

 Plexus
 cervikal
 lumbosakral

 perifer nerv

 (muskel)
Pyramidbanan
 Kraftnedsättning vid olika
skadelokalisationer
i det centrala nervsystemet

supratentoriell infratentoriell
 Okorsade symtom vid
capsula interna lesion vänster

Central facialispares
höger

Central pares hö arm

och hö ben
Korsade symtom vid hjärnstamslesion vänster

”perifer” facialispares
vänster

Central pares hö arm

och hö ben
vibration, propioception- smärta, temperatur-
Bakre ryggmärgssträngen Tractus spinothalamicus lat.
Sensibilitetsnedsättning vid olika
skadelokalisationer
i det centrala nervsystemet

supratentoriell infratentoriell spinal

Disposition
• Introduktion
• Neurologisk anamnes
• Mycket kort om neuroanatomi
• Neurologiskt status
• Dokumentation
 Målet med den neurologiska
undersökningen
• Anamnes:
Patienten förklarar sina symtom.

• Neurologiskt status:
Läkare undersöker om objektiva tecken på en
skada i nervsystemet föreligger.

• Bedömning:
Anamnes och status länkas samman.
(förklarar fynden patientens symtom?)
 Neurologiska sjukdomar orsakar
funktionsnedsättningar och påverkar
vardagliga handlingar

• Undersökningen börjar i väntrummet

• Observationen fortsätter under samtalet

• Uppträdande
• Kroppshållning
• Mimik
• Tal / språk
• Tremor
• Handstil
• ...
Status - högre cerebrala funktioner

Undersöks redan indirekt under anamnes.

• Vakenhet
• Orientering (tid, person, rum, situation)
• Minne
• Språk (dysfasi? dysartri?)
• Visa patienten olika objekt
• Ge enkla anvisningar (”blunda”)
Status - gång
• hållning
• steglängd
• hastighet
• medrörelser
• falltendens, balanssvårigheter
• tå- och hälisättning
• vändningar
• bredspårighet

• tå- och hälgång

Status
Inspektera följande:

• Rörelseförmågan vid avklädning

• Atrofier
• Felställningar
• Kontrakturer
• Fascikulationer
• Tremor eller andra ofrivilliga rörelse
Status - kranialnerver

• N. opticus:

• Monookulärt: visus (synskärpa)

(syntavla, fingerräkning)
• Pupillreaktion
Status - kranialnerver
• N.abducens:
• abduktion
• N.trochlearis:
• sänker det adducerade ögat
• N. occulomotorius:
• ”gör allt annat” avseende ögonmotorik
• Pupillkonstriktion (parasympatiska fibrer)
• Lyfter ögonlocket

Utför ett ”H” i höjd med patientens ögon

Observera om ögonaxlarna är parallella?
Fråga efter om patienten ser dubbelt?
Synintryckets fortledning
Höger vänster

höger vä
Status - kranialnerver

• N. facialis
• Ansiktsmuskulatur
• Rynka pannan
• Blunda
• Blåsa upp kinderna
• Visa tänderna
• Vissla
 Facialispares

”central” ”perifer”
Status - motorik (kraft)

• Gång
• Tå- och hälgång
• Nigsittning
• Grassé – ”armar framåt sträck”
Flexion av arm och pronation av hand ses vid
central pares
• Handknytning, fingerspretning, fingerextension
Status - koordination
• Diadochokinesis

• Finger-näs-test och Knä-häl-test

• med öppna ögon
(cerebellär skada)
• blundande
(nedsatt proprioception)

Titta efter intentionstremor och

dysmetri (felpekning)
 Status - sensorik
• Sensibilitet för stick
• Testas med nål perifert i extremiteterna
• Om patienten anger nedsatt känsel riktas
undersökningen mot det området
• Om patienten anger nedsatt känsel i bägge benen
letas efter en sensibel nivå på bålen

• Vibrationskänsel
• Testas perifert i extremiteterna och om patologiskt
därifrån uppåt

• Beröring
monosynaptisk reflexbåge
Status - motorik (reflexer)
• Patienten ska vara avslappnad.
• Extremiteterna ska vara symmetriskt placerade
• Jämför reflexerna mellan höger och vänster sida
och mellan övre och nedre extremitet.

• biceps C5-C6
• triceps C7
• patella L3-L4
• akilles S1
• Babinski
Status - motorik (reflexer)

”Stegrade reflexer”

•Babinskis tecken
•Klonus
•Reflexspridning
Babinskis tecken
Status - balans

• Romberg
30-60 sekunder stående med fötterna ihop
seende och blundande
Disposition
• Introduktion
• Neurologisk anamnes
• Mycket kort om neuroanatomi
• Neurologiskt status
• Dokumentation
Dokumentation
• Journalanteckningen syftar till att:

• ge en beskrivning av patientens symtom

och funktion

• ange resultat av statusundersökningen

• utifrån anamnes och status resonera kring

möjlig diagnos och motivera bedömning
och vidare utredning

• skapa ett underlag för ny bedömning vid

ett senare tillfälle (symtomutveckling)
Exempel på statusdiktat
Högre cerebrala funktioner:
Orienterad till tid, person, situation. Ingen dysfasi. Ingen neglekt
Kranialnerver:
Pupiller runda, likstora. Reagerar lika på direkt och indirekt ljus
Normala ögonrörelser, Inga synfältsbortfall. Ansiktsmotorik liksidig
Grov kraft:
Grov kraft i arm och ben testad med (t ex benlyft, tå-hälgång…) god liksidig.
Grasset utan sänkning, pronation eller flexion.
Sensibilitet:
Sensibilitet för stick på kinder, hand- och fotrygg liksidig
Sensibilitet för vibration på MCP l och MTP l liksidig
Koordination:
Finger- näs, häl- knä, DDK liksidig / normal. Romberg utan falltendens
Reflexer:
Biceps, triceps, quadriceps och akillesreflex liksidiga. Babinskis tecken fås ej
fram.