Handkirurgi

Handkirurgen SU/Sahlgrenska
Dag 1
Dag 2
 Dag 3

operation Mottagning
 Dag 4

Genomgng av patientfall

Tentafrgor

Underskningsteknik
 Alla dagar
Hemsidan!

Googla Utbildning Handkirurgi

https://www2.sahlgrenska.se/su/handkirurgi-undervisning

Kandidater
Undervisningsfilmer
Diagnoser
Praktiska rd och frdigheter
Anatomi
Handskelett
Distal falang
Mellanfalang
Grundfalang
Metacarpalben

Handlov
Ulna Radius
 Handlovsben
Capitatum

Hamatum

Pisiforme Trapezium

Trapezoideum
Triquetrum
Scaphoideum
Lunatum

She Likes To Play, Try To Catch Her

Handlovsben p rntgen
 Leder

DIP-led
PIP-led IP-led
MCP-led
Intercarpal-leder
CMC-led
SL-led
Radiocarpal-led
DRU-led
 Intrinsic muskler
Thenarmusker
Hypothenarmuskler
Lumbrikaler
Interosser

N. Ulnaris
N. Medianus
 Extrinsic muskler - extensorer
M. abd poll longus
M. ext poll brevis
M. ext poll long
M. ext ind proprius
M. ext dig communis
M. ext dig minimi

N. radialis
 Extrinsic muskler - flexorer

m. flexor m. flexor m. flexor

digitorum digitorum pollicis
superficialis profundus longus

N. medianus
N. ulnaris
 Senskidor omger
flexorsenorna
 Juncturae tendinae
Nerver sensorik & motorik
 Sensorisk nervfunktion

N. ulnaris N. medianus
N.radialis
 Digitalnerver
2-PD (2-punkts-
diskrimination)
5 mm normalt
>10 mm nervskada
Nyp med pincett
Ospecifikt
Sudomotorik
Svettfunktion
 Motorisk nervfunktion
N. Medianus
Palmar abduktion i tummen (APB)
N. Ulnaris
Abduktion av dig II lg skada
FDP V hg skada
N. Radialis
Finger- och handledsstrckning
 Specifika tester
Tinels test

Phalens test

Finkelsteins test
 Artrer
A. radialis A. ulnaris

Aa. digitales
 Handstatus
Anamnes
Hud
Cirkulation
Senor
Nerver
Skelett
Distalstatus alltid vid handskador!
 Cirkulation
Hudfrg
Kapillr terfyllnad
Turgor
Pulsar
Hudtemperatur
 Flexorsenorsenor

Flexor Digitorum Superficialis Flexor Digitorum Profundus

 Extensorsenor
Handledsextension
Fingerextension
Varje finger testas separat
Tumextension
 Stabilitetstester
Ulnara kollateralligamentet i
tummens MCP-led
Skidkartumme
Watsons test
SL-ligamentskada
Stabilitetstest i DRU-leden
TFCC-skada
 Rntgen
Vid misstanke om fraktur eller luxation
Akuta skador
 Akuta skador
Frakturer
Luxationer
Senskador
Nervskador
Krlskador
Huddefekter
Amputationer
Infektioner
Brnnskador
 Akut handskada
Initialt omhndertagande (ABCDE) vid behov
Ordentlig underskning av skadan
Distalstatus
Rntgen?
Rtt klinik?
Ev. Kontakt med handkirurgjour
 Vanligt!
20-25 % av olycksfallen p akuten r
handskador
Var 3:e arbetsplatsolycka ger
handskador
Handskada Handkirurgi
Nivstrukturering
Nationell verenskommelse mellan
ortopedi och handkirurgi
 Vrdcentral

Handkirurgisk
Kirurgakut
Hand- klinik

skador
Ortopedakut
 Bjsenskada

Ofta skr eller stickskada

Ibland samtidig nervskada
 Krver kirurgisk tgrd
Alla bjsenor i handen
opereras p handkirurgisk klinik
Br opereras inom ngra dagar
Lng rehabilitering
Rekonstruktion i ett senare skede mjlig,
men besvrlig
 Rehabilitering
Mycket viktigt pga stor risk fr
sammanvxningar
Tidig passiv rrelsetrning, vanligen inom 1-3
dagar postop
4 veckor med gummiband
Normal anvndning av handen efter 3 mn
Styrketrning / tung belastning efter 6 mn
Kleinertdrag (gummibandsdrag)

Aktiv extension Passiv flexion

 Strcksenskada
Handlggs vanligen p ortopedklinik
Krver suturering
Inte lika stor risk fr sammanvxningar
som vid bjsenskada
Gipsbehandling 4 veckor
 Malletfinger
Droppfinger
Strcksenskada ver DIP-leden
Ofta sluten skada
Ibland en liten fraktur
 Behandling
Konservativ behandling med ortos / skena
Immobilisering av DIP-leden i strckt lge

Operation vid stora benfragment och

subluxation av ndfalangen
(nstan aldrig)
 Nervskador
Distala delen tillbakabildas
Proximala delen vxer ut, 1 mm/d.
Nr nerven vxer ut i samma bana fr
man tillbaka viss funktion
Aldrig perfekt resultat, undantag barn
Kldknslighet
Risk fr neurom
 Behandling
Nerver sutureras i epineuriet
Kan ven limmas
T ex vid nervtransplantationer
 Ulnar collateralligamentskada
Skidkartumme

Fall mot utstrckt tumme

 Partiell skada
Smrta ver UCL men bevarad stabilitet
Gipsbehandling

Komplett skada
Ger instabilitet i MCP-led I
Svrt att hlla t ex ett glas
Operation och gips
 Operation UCL-skada
 SL-dissociation
Skada p lig. mellan
scaphoideum & lunatum
Ger kat avstnd i SL-
leden
Ltt att missa
Ltt att tgrda akut,
men inte senare
Ger ofta felstllningar
och artros obehandlat
 Luxationer
Ur lge
 Viktigt med minst 2 projektioner p rtg
 Behandling
Sluten reposition
Mste gras s snart som mjligt
ppen reposition
T ex vid inslaget material i leden eller gammal lux
Ibland temporr fixering med stift

Rtg kontroll efter reposttion

 Falangfraktur
Intraartikulr / extraartikulr
Operationsindikationer
Ledytehak
Frkortning av fingret
Rotationsfelstllning
Vinkelfelstllning
 Konservativ behandling
3 veckor
Kontrollrtg efter 5-7 dagar

Viktigt med rrelsetrning pga risk fr

stelhet!
 Rotationsfelstllning
 Operationsmetoder
Stift
Skruvar
(Platta och skruvar)
Gips ca 3 veckor
 Metacarpalfrakturer
Odislocerade frakturer gipsbehandlas
Kontrollrtg efter 5-7 dagar
Operationsindikationer
Instabil fraktur
Rotationsfelstllning i motsvarande finger
Frkortning
Vinkelfelstllning
Ledytehak
Subcapitulr fraktur i
metacarpale V
Boxers fracture
 Man kan acceptera rel
stor vinkelfelstllning
Oftast gipsbehandling
Operation om stor
vinkelfelstllning och
proximal fraktur
Leta efter sr
infektionsrisk
 Knogen blir insjunken
Ingen pverkan p funktionen
 Bennett-fraktur
Fraktur i ulnara hrnet
av metacarpale I
Intraartikulr
Ger subluxation av
hela metacarpalen pga
drag i APL-senan
 Operationsfall
stift
Annars stor risk fr
artros pga
ledytehak
Scaphoideumfraktur
 Btbensfraktur
Ofta efter fall mot strckt handled
Kan vara svr att se p rntgen
MR / CT
Ger smrta i fossa Tabatiere och vid axial
kompression av tummen
Lngsam lkning pga begrnsad cirkulation
 Behandling
Scaphoideumgips
Odislocerad fraktur
Vid misstanke om fraktur
innan verifierad diagnos
Operation
Dislocerad fraktur
Pseudoartros
 Operationsmetoder
Perkutan skruv el 2 stift
ppen reposition & skruv
 Scaphoideumpseudoartros
Ej lkt scaphoideumfraktur
Oftast obehandlade fraktur
Beror p dlig cirkulation till benet
Operationsfall
ppen reposition, bentransplantat och skruv el
stift
 Amputation
Fingertoppsskada
Lker fint frn botten
utan suturering
Enstaka finger / mindre
amputation
Revision av av av
amputationsstumpen
Strre amputation
Ev. replantation
 Replantation
Tillbakasttning av totalt amputerad kroppsdel
 Grs p alla handkirurgiska kliniker i
Sverige
Indikationer
Tumme proximalt om IP-leden
Flera fingrar
Del av / hel hand
Underarm
verarm (?)
Brttom!
Musklerna dr efter 6-8 timmar utan cirkulation
 Frvaring av amputatet
Kallt (ca 4 C) men inte
direkt p is
Linda in i en ltt fuktad,
ren kompress
Lgg kompressen med
amputatet i en plastpse
Lgge psen i en annan
pse med isvatten
 Operation
Lng operationstid
Mikroskop fr krlsuturer
2 operatrer

11,5 timmar senare

 Slutresultat
En delvis fungerande hand
Kosmetiskt relativt snyggt resultat
Stela leder
Dlig knsel (skyddsknsel)
Kldknslighet
Blir ltt kall
Fr ont vid nedkylning
Brnnskador
 Epidermal skada (grad 1)
Inflammation i dermis
Svullnad
rodnad
mhet
inga blsor
t ex solbrnna
 Behandling
Smrtlindring (paracetamol, NSAID)
Lker p ngra dagar
 Ytlig dermal skada (grad 2)
Vtskefyllda blsor
Ljusrd, fuktig, smrtsam yta
Bevarad kapillr terfyllnad
Vasst nlstick knns vasst
 Behandling
Rengring och omlggningar
Ev. plastpse
Rrelsetrning
Lker utan rr inom 2 veckor
 Djup dermal skada (grad 3)
Ofta spruckna blsor
Mattare, mrkare eller vit blsbotten
Ingen ptaglig smrta
Ingen kapillr terfyllnad
Vasst nlstick knns trubbigt
 Behandling
Rengring och omlggningar
Rrelsetrning
Operation nr skadan demarkerats
 Fullhudsskada (grad 4)
Vit, blek-brun, ibland frkolnad hud.
Hrd, lderartad hudyta.
Torr srbotten.
Inga blsor.
Ingen knsel.
 Behandling
Kirurgisk revision av nekrotisk vvnad inom 72 h.
Handinfektioner
Akut paronyki
 Spridning runt nageln

Kan spridas till fingerpulpan och

flexorsenskidan
 Behandling
Lindriga former
rengring och omlggning
Svrare infektion utan misstanke om abscess
p.o. antibiotika
Abscess
incision och drnering samt antibiotika
 Pulpainfektion
Avgrnsad infektion i fingerpulpan
 Sm septa delar in pulpan i multipla
komparments

Infektion leder till hgt tryck i dessa med

vvnadsnekros till fljd
 Behandling
Lindriga fall utan misstanke om abscess
antibiotika
Vid kat tryck i pulpan
incision och drnering samt antibiotika och
immobilisering.
Alla kompartments mste incideras!
 Tendovaginit
Infektion i flexorsenskidan
 kat tryck i senskidan smre blodtillfrsel
smre infektionsfrsvar

Bakterier i senskidan smre nringstillfrsel

till senan nekros i senan ruptur

Infektion i senskidan smre glidfrmga fr

senorna adheranser stelt finger
 Typiska symtom
Svullet, rodnat finger
Semiflexion i fingret
Smrta vid passiv extension
mhet ver bjsenorna

Kommunikation kan finnas mellan senskidorna

dig I och V hstskoabscess
 Behandling
Antibiotika och immobilisering med gipsskena vid:
lindriga symtom
Incision och spolning av senskidan samt
antibiotika i.v. och immobilisering vid:
mer uttalade symtom
misstanke om pus i senskidan
utebliven frbttring efter konservativ behandling i 12
timmar,
 Senskidespolning
 Vid frbttring, initiering av rrelsetrning fr
att undvika stelhet.
 Septisk artrit
Intraartikulr infektion
 Infektionen ger destruktion av ledbrosket pga:
Immunfrsvarets reaktion
Bakterier i leden
kat intraartikulrt tryck
Brosket brjar destrueras inom 24 h
Infektionen kan errodera genom kapseln och
ge osteit
 Symtom
Svullnad kring leden
Rodnad
Vrmekning
Smrta vid bde aktiv och passiv rrelse
Nedsatt rrlighet
Systemisk pverkan indikerar hematogen
spridning
 Behandling
Snar kirurgisk drnering och spolning av leden
Antibiotika i.v. bytes till p.o. vid frbttring
Insttning helst efter skrade odlingar
Immobilisering med gips
 Djurbett

Hund Katt Mnniska

 Hundbett r vanligare, men kattbett ger oftare
infektion pga sm, djupa punktionshl
frn kattens hrntnder.

Kattbett
 Pasturella multocida
I munflora hos katt och hund
Snabb symtomutveckling (2-4 h)
Ger svr smrta, erytem och svullnad
Ger oftast inte allmnpverkan
Andra bakterier
S. aureus och S. Intermedius
Streptokocker
Capnocytophaga canimorsus
Ofta blandinfektioner
 Mnniskobett
Vid slag med knytnve mot munnen p annan
person, skada av tandpetare och spontana bett
(t ex p frskola)
Ledpverkan? Status ven med knuten hand!
Streptokocker dominerar
Hgre infektionsrisk n av hund- och kattbett pga
mer patogen munfloran hos mnniskor
 Handlggning
Noggrann rengring
Lmna sren ppna!
Ev. rtg fr att utesluta skelettskada
Immobilisering med gips
Odling frn srkanterna
Ev tetanus vid smutsiga sr. Djursaliv innehller
inte tetanus.
Antibiotikaprofylax
Antibiotikabehandling vid manifest infektion
 Antibiotikaprofylax
Ca 3-5 dagar
Br ges vid bett i hnder av hund, katt och
mnniska
- Antibiotic Prophylaxis for Mammalian Bites (Review), Cochrane

Speciellt vid djupa punktionsskador

Dock inte vid mycket ytliga sr
 Nekrotiserande Fasciit
Allvarlig infektion med
snabbt frlopp
 Ovanligt
Oftast hemolytiska streptokocker grupp A
Andra bakterier frekommer
Ger snabbt omfattande hud- och
mjukdelsnekros
 Symtom
Snabb progress!
Svr djup smrta, initialt utan synliga
underskningsfynd
Palpationsmhet
Feber
Septisk chock
Multiorgansvikt
Dd
 Behandling
Omedelbart antibiotika
Kirurgiska revisioner av nekroser dagligen
Ev. tryckkammarbehandling
 Allmnt om infektioner

I handen oftast stafylokocker eller

streptokocker

Sr ldre n 8 timmar br lmnas ppna (?)

Sr tvttas rena med tvl och vatten
Ingen antibiotika utan tecken p infektion
Vissa undantag STRAMA
 Antibiotikaprofylax
br ges vid:
ppna frakturer
Djur- och mnniskobett i hnder
Kontaminerade sr
Krosskador
Operativa ingrepp men inplantat eller ben, som varar
>2 h.
Behandling 2-3 dagar
Elektiv handkirurgi
 Karpaltunnelsyndrom
Inklmning av N. Medianus i karpaltunneln

N. medianus

Karpal-
ligamentet
 Vanligare hos kvinnor
Drabbar ofta gravida, reumatiker,
snickare, personer med struma
Mer besvr nattetid och vid statiskt
arbete
Ibland vrk
Frsvinner oftast spontant efter
frlossning hos gravida
 Behandling
1. Nattskena
2. Operation
 Hg ulnariskompression
Inklmning av n. ulnaris i sulcus ulnaris
 Symtom
Domningar ulnart i
underarm och hand
Atrofi av ulnaris-
innerverad muskulatur
Verifieras med
neurografi
 Behanding
Konservativ behandling med ortos
Operation, frilggning av nerven
 Triggerfinger
tendovaginitis stenosans

Frtjockning av bjsenan / senskidan

Senan fastnar / hakar upp sig p A1-lig
 Symtom
Knppningar
Fingret/tummen fastnar i flekterat lge
 Vanligt vid diabetes och RA
Vanligt vid veranstrngning t ex
trdgrdsarbete
 Behandling
1. Kortisoninjektion 2. Operation
 De Quervain
Inflammation kring senorna i frsta dorsala
senfacket.
 Ofta efter (ovan)
repetetiv rrelse
Ger smrta vid
handledsrrelser
Finkelsteins test
ger SMRTA!
 Behandling
1. Kortisoninjektion 2. Operation
+ immobilisering
 Ganglion
Utbuktning av ledkapsel eller senskida
 2 vanliga lokalisationer

dorsalt volart
 Gangliet innehller ledvtska, som med
tiden blir en gelklump
Varierar initialt i storlek
Kan ge vrk och rrelseinskrnkning
Kan frsvinna spontant
 Behandling
Endast vid besvr
Punktion och ev. kortisoninjektion
Hg recidivfrekvens
Operation
Viss recidivfrekvens
Dupuytrens kontraktur
 Etiologi oknd
Ofta rftligt
Vanligare hos mn n kvinnor
Kan ven drabba fotsulor och penis
Ej smrtsamt
 Lggradig inflammation i
palmaraponeuros
Ger skrumpning av aponeurosen och
kontraktur i fingrarna
 Behandling
- Intralesionell behandling i strngen

1. Mekanisk delning av strngen nlfasciotomi

2. Kemisk nedbrytning av strngen- kollagenas (Xiapex)
- Operation
 Artros
Vanligast hos kvinnor ver 45 r
Vanligast i DIP-leder och CMC-led I

DIP-led

CMC-led I
 DIP-ledsartros

Ger vrk
Plagringar, sk Heberdenknutor
Konservativ behandling
Vrken frsvinner spontant
Tumbasartros
Artros i CMC-led I
 Smrta vid rrelser i tummen
Smrta vid grepp med tummen, t ex
ppna en burk, lyfta ett mjlkpaket etc.
Vrk efter belastning
Vanligt hos medellders kvinnor
 Behandling
Konservativ behandling
Tumbasortoser
NSAID
Kortisoninjektion
Operativ behandling
Interpositionsplastik
Protes
Artrodes
Rematoid Artrit
Ledgngsreumatism
 Inflammation i synovialvvnad i leder och
senskidor
Ger destruktion av ledbrosk, ledkapsel,
ligament etc.
Resulterar i felstllningar
Drabbar de flesta av kroppens leder
 Behandling
Medikamentell behandling (reumatologi)
Operationer
Synovektomi (excision av inflammerad synovia)
Ledproteser
Artrodes (steloperation)
Sentransferering (tummens strcksena)
 MCP- Handleds- Handleds-
ledsprotes protes artrodes
 CRPS
Complex Regional Pain Syndrome
Reflexdystrofi
Skulder-hand-finger syndrom

Kombination av sensoriska, autonoma och

vasomotoriska symtom
Efter handskada eller operation
 Symtom
Orimlig smrta
Svullnad
Stelhet
Avvikande hudfrg
Kyla / vrme
Behandling
Snar, intensiv sjukgymnastik
Medfdda missbildningar
Syndaktyli
Dubbeltumme
Tumhypoplasi