M12 Mekanikens grunder Steg 2

Krafter och moment

Namn:___________________________ Kurs:________Datum:___________
Lektion 1:

Mekanikens grunder

Kraft
Exempel 1
Ex. 1 Rymdfrjan Columbus har just
placerat ut den sista satelliten fr
denna gng och skall nu ges en
acceleration p15 m/s2. Hur stor
kraft mste raketmotorn avge om
rymdfrjans massa r 18 ton?
Givet: Accelerationen = 15 m/s2
Massan = 18000 kg
Skt: Hur stor kraft frn raketmotorn?
Lsning:
Kraftekvationen :

F m a (1)

Numeriskt :
(1) ger: F 18000 15 270000 N
Rita sjlv en figur
hr ovan och rita
ocks in en kraftpil.

Rimligt? : Ja
SVAR:

Raketmotorn mste ge en
dragkraft p 270 kN.

Lektionsuppgifter
1201. En tegelsten med massan 5 kg ligger p

marken.
Berkna tyngdkraften och rita in den som en kraftpil
i din figur.
SVAR: 49,1 N

1202. En klke befinner sig p en mycket hal is

(friktionen kan frsummas). Du vill ge den en

acceleration p 1,5 m/s2.
Hur stor kraft mste du knuffa p med om klken
vger 80 kg?
SVAR: 120 N

Krafter och moment Steg 2

1203. Rymdfrjan i exempel2 1 skall bromsas in

med retardationen 0,75 m/s , hur stor kraft mste

bromsraketen avge? Rymdfrjans massa var 18 ton.
SVAR: 13,5 kN

Exempel 2
Ex. 2 Tv ldor ligger p varandra. Den undre
vger 150 kg och den vre vger 75 kg.
Hur stor r den sammanlagda tyngdkraften?
Rita in totala tyngdkraften
som en streckad kraftpil!

Givet: Massa 1 = 150 kg

Massa 2 = 75 kg
Tyngdfaktorn g = 9,82 m/s2
Skt: Sammanlagda tyngdkraften.
Lsning:

G2

Tyngden (G) :

G mg

(1)

Numeriskt :
(1) ger: G1 150 9,82 1473 (N)

(2)

(1) ger: G2 75 9,82 737 (N)

(3)

G1

Totala Tyngdkraften blir d :

Gtot G1 G2 1473 737 2210

(N)

Rimligt? : Ja
SVAR:Sammanlagda tyngdkraften blir 2210 N.

Lektionsuppgifter forts.
1204. En balk ligger upplagd p tv std. Balken r

4 meter lng. P den vnstra halvan ligger

tegelstenar ttt travade till en hjd av 1 meter och
en meter frn hgra sidan str en man.
Rita tv figurer, en med tegelstenar och gubbe och
en med kraftpilar.
Berkna tyngdkrafternas storlek. Tegelstensmuren
vger 200 kg/m och mannen 75 kg.
SVAR: Murens tyngd r totalt 3928 N vilket
motsvara 1964 N/m, Mannens tyngd r 737 N.

Mekanikens grunder

1205. Din lillebrors tivoliballong (vtgasballong) r

fastknuten i en sandldehink. I hinken finns sand
och tillsammans med hinken sjlv r den totala
massan 0,68 kg. ballongens lyftkraft r 3,6 N.
Berkna totala tyngden, (hink med sand). Rita in
kraftpilar, tre stycken.
SVAR: 3,08 N riktad nedt.

1206. Lillebror tmmer hinken. Hinken har massan

0,3 kg.
Berkna total tyngden och rita figur med kraftpilar.
Varfr grter lillebror?
SVAR: 0,65 N riktad uppt.

Krafter och moment Steg 2

Kraftmoment
Lektion 2:

Mekanikens grunder

Exempel 3
Ex. 3 Topplocksbultarna p en bilmotor skall dras
med ett vridmoment p 100 Nm.
Hylsnyckelskaftet r 0,5 m hur stor kraft
erfordras?
Givet: Moment MA = 100 Nm
Momentarm (r) = 0,5 m
Skt: Erforderlig kraft F.
Lsning:
MA F r

Momentet :

(1) ger:

MA
r

(1)

(2)
Rita sjlv figuren !

Numeriskt :

(2) ger:

100
200 (N)
0,5

(3)

Rimligt? : Ja
SVAR:Den erforderliga kraften r 200 N.
.

Lektionsuppgifter forts.
1207. Fr att lossa en mutter erfordrades ett

moment p 120 Nm. Hur stor hvarm behver du

om du bara orkar dra med 400 N?
SVAR: 0,3 m

1208. P ldre segelfartyg hade man ankarspel (fr

att hissa ankaret) som drevs av mnniskokraft. Flera

sjmnnen hjlptes t genom att trycka sig mot sin
spak och med stor mda vrida det stora spelet
runt.
Hur stort vridmoment kan 6 sjmn stadkomma
om de var och en orkade trycka med 700 N och

Krafter och moment Steg 2

avstndet in till centrum var 1100 mm?
SVAR: 4,62 kNm

vningsuppgifter (G)
1209. En satelit som svvar i tyngdlshet vger

180 kg dess position skall justeras och drfr

beslutar man att accelerera sateliten under ngra
sekunder fr att ge den en lmplig hastighet.
Accelerationen skall vara 2,0 m/s2.
Hur stor kraft mste raketmotorn avge?
SVAR: 360 N

1210. P en lda str en hink. Ldans tyngdkraft r

1500 N.
Hur mnga kg mste man lgga i hinken fr att
totala tyngdkraften skall bli 1650 N? (Frsumma
hinkens egenvikt)
SVAR: 15,3 kg

1211. Ett maskinfundament som vilar p luftkuddar

vger 2500 kg. Du skall ge det en acceleration p
0,1 m/s2.
Hur stor kraft mste du anvnda?
SVAR: 250 N

1212. En finlandsfrja har massan 40000 ton. En

vindstilla dag fr du fr dig att frska rubba frjan

dr den ligger frtjd vid kaj med slacka tampar. Du
orkar uppskattningsvis stadkomma en kraft p ca
4500 N genom att stlla dig p en av frtjningarna.
Kommer du att lyckas och med vilken acceleration
kommer frjan att rra sig?
SVAR: 0,0001125 m/s2

1213. En varmluftsballong frankrad vid marken

har en lyftkraft p 6000 N. Egenvikten r 300 kg och

lasten 175 kg.
Hur stor kraft r det i frankringslinan?
SVAR: 1336 N

1214. Du har lovat hjlpa till med att byta till

vinterhjul p familjens bil. Glad i hgen tar du dig

ann uppgiften men det visar sig att du inte orkar
lossa hjulmuttrarna med den nyckel som ligger i
bilen.

Mekanikens grunder
Hur gr du fr att ka din vridkraft?

1215. Nr du till slut lyckas lossa en mutter har du

anvnt 50 kg med en nyckellngd p 0,5 m.
Hur stort vridande moment behvdes?
SVAR: 245,5 Nm

1216. P din cykel sitter pedalen med 20 cm

hvarm.
Nr blir momentet som strst och hur stort, om du
vger 65 kg?
SVAR: 127,7 Nm

1217. Test
Om du vet svaren p fljande frgor kan du g vidare till VG-nivn.
Svaren fr du av din handledare!

12G1

Vilken enhet har kraft?

12G7

Vilken bokstav betecknar

vridmoment?

12G2

Med vilken bokstav betecknas kraft i

allmnhet?

12G8

Nmn tv stt att ka det vridande

momentet!

12G3

Vad kan man gra med en kraft?

12G9

Hur rknar man ut momentet?

12G4

Hur ritar man en kraft i figuren?

12G10 Vilken enhet har moment?

12G5

Vilka krafter fr man addera utan

vidare?

12G11 Vad menas med ett vridmoments

riktning?

12G6

Hur kan man stadkomma vridning?

Teori del

Krafter och moment Steg 2

Storheter och enheter

Vi anvnder oss genomgende av SI-systemets storheter och enheter.
Ex. p namn p storheter r lngd, massa, kraft och varje storhet har ocks
en bokstav eller storhetsbeteckning, exempelvis m fr massa och F fr
kraft (G fr tyngdkraft).
Enheterna har p motsvarande stt bde namn och beteckningar, exempelvis
kg fr kilogram och m fr meter.

Tv stt att skriva samma sak:

storhet

mtetal

enhet

Massan = 24 kilogram
eller
Storhetsbeteckning

m = 24 kg

Enhetsbeteckning

mtetal

Mer om krafter
Vi skall utvidga resonemanget om tyngdkraften till att glla krafter i
allmnhet.

Kraft
Storheten kraft r av fundamental betydelse inom mekaniken. En
uppfattning om vad kraft r fr man, d man hller en kropp upplyft.
Den attraktion, som jorden utvar p kroppen, tyngdkraften, ger upphov till
en muskelanstrngning, nr vi p detta stt hindrar kroppen frn att falla till
marken. Vr muskelkraft hller jmvikt med tyngdkraften.
Om vi uppfattar tyngden som en kraft, kan vi definiera storheten kraft p
fljande stt:
En kraft r varje pverkan p en kropp som kan hlla jmvikt med
tyngdkraften eller andra krafter.
Ett alternativt stt att definiera storheten kraft framgr av fljande
resonemang.
Om en kropp slpps frn en viss hjd ver marken, kommer den att utfra en
rtlinjig rrelse med kande hastighet. Orsaken till denna accelererade
rrelse r jordens dragningskraft p kroppen. Kraften ger sig tillknna
genom sin accelererande verkan p kroppen. Definitionen blir fljaktligen:
En kraft r den enda storhet som kan orsaka hastighetsndring
(acceleration).

10

Mekanikens grunder
Enheten fr kraft r enligt SI-systemet 1 newton (N).
Som exempel p krafter kan ocks nmnas sdana reaktionskrafter och
friktionskrafter, som uppkommer i kontaktytan mellan tv kroppar,
dragkrafter i linor, drag och tryckkrafter i stnger, tryckkrafter frn gaser
och vtskor, magnetiska och elektriska krafter.
Om vi vill rkna ut den kraft som behvs fr att ge en kropp en viss
acceleration mste vi ocks knna till kroppens massa.
Den almnna kraftekvationen skrivs:

F ma
Jmfr med tyngdkraften :

G mg
Tyngdkraften beteknas med G men krafter i strsta almnnhet betecknas me
F (force).

Skalr

Kraftpil

En storhet som r fullstndigt bestmd av sin storlek (mtetal och enhet)

kallas skalr.
Exempel p skalrer r tid, temperatur, lngd, yta, volym, massa.

Vektor
Lngd =
storlek

En storhet, som fr att fullstndigt definieras mste anges med svl storlek
som riktning kallas vektorstorhet eller kortare, vektor. Till sdana storheter
rknas frflyttning, hastighet, acceleration., kraft etc. Man kan skdligra
en vektor geometriskt med en pil.
Pilens lngd anger vektorns storlek i en viss skala och pilspetsen dess
riktning.
r exempelvis vektorn en kraft, kan vi lta en cm av pilens lngd motsvara
ett visst antal newton, sg 100 N. Kraftskalan anges d p fljande stt:

1 cm = 100 N.
Detta lser vi: En cm motsvarar 100 newton.

Idealiseringar i mekaniken
Vid analytisk behandling av fysikaliska frlopp mste idealiseringar
(frenklingar) gras. Hrvid erstts aktuella fysikaliska fenomen och
verkliga kroppar med tnkta, frenklade modeller. Man har hrigenom
mjlighet att bortse frn sdana storheter., som obetydligt pverkar de skta
sambanden, men som skulle gra berkningarna mycket komplicerad eller
rent av omjlig. Man mste givetvis vara sker p, att de berknade
resultaten genom idealiseringarna ej avviker allt fr mycket frn
verkligheten.
De modeller (figurer) vi anvnder vid problemlsning r ofta exempel p
frenklingar.

Krafter och moment Steg 2

11

Utbredd kraft
Den sn som belastar ett hustak r ett exempel p en utbredd kraft. Utbredda
krafter brukar betecknas med Q och ritas som mnga pilar bredvid varandra.

Punktkraft
Punktkrafter ritas med kraftpilar.
Punktkrafter betecknas med bokstverna F (vilken kraft som hellst), G
(tyngdkrafter).
I bland vljer man att se utbredda laster som punktlaster och d behller man
beteckningen Q, se figuren till hger.
En vanlig frenkling inom mekaniken r att rkna med punktkrafter trots att
alla belastningar i verkligheten r utbredda. Den belastning som en person
stende p ett tak utgr, frenklas ofta till en punktbelastning trots att
personen har tv ftter. En sdan punktkraft betecknas med F.

12

Mekanikens grunder

Grundsatser fr krafter
Nr vi studerar krafters verkan p en partikel eller p en stel kropp, bygger
vi upp vra teorier p tv grundsatser. Dessa satser r axiom, dvs. de kan ej
bevisas utan grundar sig p erfarenhet. De lagar som formuleras med hjlp
av dessa grundsatser r sledes fysikaliskt giltiga i samma utstrckning som
axiomen. Vi skall frst redovisa dessa tv grundsatser samt drefter hrleda
en viktig fljdsats fr stela kroppar.

Sats I
Tv krafter som angriper i en och samma punkt kan samansttas enligt
parallellogramsatsen.
Parallellogramsatsen lyder:
Resultanten FR till tv krafter F1 och F2 som angriper i samma punkt, r
diagonal i den parallellogram som kan bildas med F1 och F2 som sidor.
Konstruktionen framgr direkt av figur M12-1 Resultanten FR r i det hr
fallet en kraft, som har samma verkan som krafterna F1 och F2 dvs. r
utbytbar med dessa. Krafterna F1 och F2 benmns komposanter.

Fig : M12-1

Fig : M12-2

F1
FR

F2

Sats 2
Tv lika stora och motriktade krafter, som verkar utefter samma
verkningslinje, upphver varandras verkan p en stel kropp.
Se figur M12-2
Med hjlp av sats 2 kan vi omedelbart hrleda en viktig fljdsats:

Sats 3
En kraft kan frskjutas utefter sin verkningslinje utan att dess verkan p en
stel kropp frndras.

Krafter och moment Steg 2

Med andra ord det spelar ingen
roll om vi skjuter p eller drar
bilen i ett rep nr den behver
hjlp till verkstaden!

Summering av krafter
Som du redan lagt mrke till kan krafter som r riktade t samma hll
summeras genom vanlig addition. Men om krafterna r riktade t olika hll
mste vi gra p ett annat stt.

Grafisk metod
Sats 3 ovan betyder att vi kan flytta kraftpilar framt eller bakt, vi kan
allts ordna dem s att de startar i samma punkt se Figur M12-4.

Fig : M12-4

Fig : M12-5

F1

F1
Verknings
-linje

FR

F2
F2

Nsta steg r att rita en parallellogram enligt Figur M12-5.

Om vi ritar noggrant och med kraftskala kommer vi att kunna mta
resultantens lngd och med hjlp av kraftskalan rkna ut resultantens
storlek. Det r det som kallas summering av krafter med grafisk metod.

13

14

Mekanikens grunder

Kraftpar och Moment

Om du varit med om att byta hjul p en bil har du kanske anvnt ett s kallat
flgkors fr att lossa respektive dra t hjulmuttrarna, ett verktyg som
anvnds som p bilden.

Bild: M12-6
P ena sidan trycker man och p andra drar man. Resultatet blir en vridkraft
p muttern. Tv krafter som hjlps t p detta vis kallas fr ett kraftpar och
vridkraften kallas med ett annat ord fr moment.
Ett moment kan ocks stadkommas som nsta bild visar.

Bild M12-7
Alla som har bytt hjul p en bil vet att man mste lossa muttrarna som hller
fast hjulen innan man hissar upp hjulet med domkraften.
Om man glmmer det och nd frsker vrida loss en av muttrarna kommer
hela hjulet att snurra trots att du vrider p en av muttrarna. Resultatet blir
det samma oavsett vilken mutter du frsker lossa. Frklaringen r att inte
bara muttern utan ven hjulet utstts fr ett moment. Vi terkommer till
detta lngre fram.

Krafter och moment Steg 2

vningsuppgifter (VG)
1218. Berkna resultanten och rita ut den till
hger!

12 N

5N

1219. Berkna resultanten och rita ut den till

hger!

12 N

5N

1220. Berkna resultanten och rita ut den till

hger!

12 N

5N

1221. Sk resultanten till fljande krafter!

60 N

90 N

120 N

1222. Sk resultanten till fljande krafter!

100 N

80 N

40 N

90 N

1223. Sk resultanten till fljande krafter!

55 N

72,5 N

22 N

31,4 N

15

16

Mekanikens grunder

1224. Tv ldor med massorna m1 = 30 kg

och m2 = 80 kg r upphngda i en lina
enligt figuren.
Hur stor kraft verkar vid linans
infstning A?

A
m1

m2
SVAR: 1081 N

1225. Tre ldor med massorna m1 = 10 kg, m2 =

20 kg och
m3 = 30 kg r upplagda p ett bord.
Hur stor kraft verkar p bordet?
m1
m2
m3

SVAR: 590 N

1226. Berkna momentet p grund av kraftparet i

figuren.

1 kN
1m
1 kN
SVAR: 1 kNm

Krafter och moment Steg 2

Sjlvtest (VG)
Vilken enhetsbeteckning har newton?

Hur rknar man ut F ?

Hur rknar man ut ett kraftmoment?

Hur mnga newton r 1 kN ?

Vad betyder begreppet momentarm, kan du ange

ett annat ord?.

Vad menas med en krafts verkningslinje?

Vad menas med idealisering inom mekaniken?.

Om du adderar tv komposanter, vad fr du d?

Vad r skillnaden mellan en vektor och en skalr

storhet?
Vad innebr frskjutningssatsen?

Nmn ngra vektor-storheter.

Ge exempel p utbredda krafter.

Ange ngra exempel p skalra storheter.

Hur kan jag pst att punktkrafter egentligen

inte finns?

SVAR till uppgifter p sidan 15

1217: 7 N riktad t hger.
1218: 17 N riktad t vnster.
1219: 17 N riktad t hger.
1220: 30 N riktad t vnster.
1221: 230 N riktad t hger.
1222: 74,1 N riktad t vnster.

17

18

Mekanikens grunder

vningsuppgifter (MVG)
Hr fljer ngra lite svrare uppgifter att va p innan du tar dig ann
inlmningsuppgift (MVG).

1227. En stng med massan m1 = 25 kg br

upp en massa m2 = 50 kg vid B
Hur stor kraft F mste utvecklas
vid punkten A?

A
m1
B

SVAR: 736,5 N

m2

1228. Hur stor mste krafterna vara fr att

momentet skall bli 10 kNm?
0,5 m

F
SVAR: 20 kN

1229. Bestm resultanten till krafterna F1 och F2

(grafiskt).
Kraftskala: 1 cm = 10 N

SVAR: (frga handledaren)

1230. Bestm resultanten till krafterna F1 och F2

(grafiskt).
Kraftskala: 1 cm = 10 N

SVAR: (frga handledaren)

Lycka till !