Lathund

Fr gymnasiearbetet
NA-programmet
Hrnsands Gymnasium
lsret 2014/2015

Pong; 100 p

2015-03-27

Innehllsfrteckning
Innehllsfrteckning
Gymnasiearbetets syfte och karaktr
Examensml NA
Gymnasiearbetet p NA-programmet vid Hrnsands gymnasium
Tidsplan gymnasiearbetet NA-programmet
Skolverkets ml och kunskapskrav
Att skriva rapport
Citat, Referatmarkeringar (Harvard) och Typografiska regler
Kllor

1
1
2
3
4
4
5
10
11

Gymnasiearbetets syfte
Gymnasiearbetet ska vara ett kvitto p att eleven r frberedd fr hgskolestudier. Drfr r det
lmpligt att eleven genomfr gymnasiearbetet i slutet av utbildningen. Gymnasiearbetets
koppling till examensmlen r tnkt att frstrka helhetssynen p utbildningen. Det r hela
utbildningens innehll som sammantaget spelar roll fr att en elev ska f gymnasieexamen.

Gymnasiearbetets karaktr
Ett godknt gymnasiearbete om 100 pong r obligatoriskt fr att f ett examensbevis inom
gymnasieskolan. Pongen visar p omfattningen av elevens arbetsinsats. Gymnasiearbetet ska
vara ett kvitto p att eleven r frberedd fr hgskolestudier.
Drfr r det lmpligt att eleven genomfr gymnasiearbetet i slutet av utbildningen.
Gymnasiearbetets koppling till examensmlen r tnkt att frstrka helhetssynen p utbildningen. Det r hela utbildningens innehll som sammantaget spelar roll fr att
en elev ska f gymnasieexamen.
I frberedelserna fr hgskolestudier ingr att eleven trnar ett erfarenhetsbaserat och
vetenskapligt grundat arbetsstt. Det handlar t till exempel om att eleven successivt utvecklar
frmga att planera, genomfra och utvrdera arbeten och att ge, beakta och vrdera respons. Det
handlar ocks om att eleven utvecklar sin problemlsningsfrmga och lr sig frhlla sig
kritiskt och sjlvstndigt till kllor.
I hgskolefrberedelsen ingr dessutom att eleven utvecklar sin kommunikations- frmga,
svl skriftligt som muntligt. Nr det blir dags att genomfra gymnasiearbetet och visa upp sina
kunskaper, ska allts eleven vara redo och ha med sig de verktyg som behvs.
Examensmlen styr

(12) 1

2015-03-27
Examensmlen ska styra gymnasiearbetets utformning och innehll. Ml fr gymnasiearbetet
ingr som en del i examensmlen fr att betona att elevens gymnasiearbete ska inriktas mot
programmets karaktr, detta gller ven fr srskilda varianter. Det r utifrn mlen fr
gymnasiearbetet som lraren bedmer om elevens gymnasiearbete r godknt eller inte.
Det finns allts ingen srskild mnesplan fr gymnasiearbetet. Gymnasiearbetet ska utg frn
centrala kunskapsomrden inom programmet. Examensmlen beskriver dessa kunskapsomrden
fr respektive hgskolefrberedande program. Det r allts examensmlen och de
centralakunskapsomrdena som stter ramar fr elevens val av gymnasiearbete inom ett
hgskolefrberedande program.
I ett enskilt gymnasiearbete r det dock inte rimligt eller nskvrt att tcka in alla centrala
kunskapsomrden som ryms inom programmet. En viktig aspekt av gymnasiearbetet r ju ocks
att eleven genom sin frgestllning eller formulerade id kan avgrnsa sitt arbete. Inom
gymnasieskolan kan gymnasiearbetet styras mot programmens olika inriktningar men
gymnasiefrordningen faststller dock enbart att arbetet ska vara inriktat mot examensmlen fr
programmet.
Teman och samverkan med kurser
Idn till ett gymnasiearbete kan komma frn eleven men det r ocks tnkbart att den ansvariga
lraren eller arbetslaget utformar ett tema eller omrde fr gymnasiearbetet som gller fr flera
elever. Teman eller uppgifter kan ven tas fram i samverkan med hgskolor/universitet eller
arbetsliv. Utifrn temat kan eleven formulera en id till sitt gymnasiearbete. P hgskola och
universitet frekommer det att studenterna styrs i valet av mne nr de till exempel ska skriva
uppsats.
Det kan dessutom underltta fr skolan att organisera stdet/handledningen till eleverna om en
hel grupp elever arbetar med samma temat/handledningen till eleverna om en hel grupp elever
arbetar med samma tema.
Gymnasiearbetet kan genomfras parallellt med och ven i samverkan med kurser som ligger i
slutet av utbildningen. Det r dock viktigt att pongtera att gymnasiearbetet r ett eget arbete om
100 pong med egna ml.
(www.skolverket.se)

Examensml NA
Naturvetenskapsprogrammet r ett hgskolefrberedande program. Efter examen frn
programmet ska eleverna ha kunskaper fr hgskolestudier inom frmst naturvetenskap,
matematik och teknik men ven inom andra omrden.
Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om
fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer. Inom biologi, fysik och kemi
beskrivs omvrlden i modeller som utvecklas i ett samspel mellan experiment och teori.
Utbildningen ska ocks utveckla elevernas kunskaper om matematik. Matematik r ett eget mne
med sin srart, och det r ven ett hjlpmedel vars begrepp och symbolsprk anvnds fr att

(12) 2

2015-03-27
utforma modeller i avsikt att frst och analysera samband inom andra mnesomrden.
Utbildningen ska stimulera elevernas nyfikenhet och kreativitet samt deras frmga till analytiskt
tnkande.
Genom utbildningen ska eleverna utveckla ett naturvetenskapligt frhllningsstt. Det innefattar
frmga till kritiskt tnkande, logiska resonemang, problemlsning och systematiska
iakttagelser. Eleverna ska drfr ges mjlighet att utveckla en frmga att vrdera olika typer av
kllor och kunna skilja p pstenden som bygger p vetenskaplig respektive icke-vetenskaplig
grund. Frstelse av naturvetenskap bygger p ett samspel mellan teori och praktisk erfarenhet.
Experiment, laborationer, fltstudier och andra jmfrbara praktiska moment ska drfr vara
centrala inslag i utbildningen.
Utbildningen ska innehlla ett idhistoriskt perspektiv vilket innebr att naturvetenskapens ider
och teorier studeras som delar i ett historiskt frlopp. Eleverna ska ges mjlighet att utveckla
intresse fr naturvetenskapliga frgestllningar och de ska f ta del av aktuella forskningsrn
inom relevanta omrden. Utbildningen ska ge frstelse av hur naturvetenskap och
samhllsutveckling msesidigt har pverkat och pverkar varandra och srskilt belysa
naturvetenskapens roll i frgor om hllbar utveckling. Eleverna ska ocks ges mjlighet till
etiska diskussioner om naturvetenskapens roll i samhllet.
Sprket r ett redskap fr kommunikation men ocks fr reflektion och lrande. Utbildningen
ska drfr utveckla elevernas frmga att argumentera och att uttrycka sig i avancerade skrivoch talsituationer med anknytning till naturvetenskap och matematik. Eleverna ska ven kunna
frst, lsa och skriva om samt diskutera grundlggande naturvetenskap p engelska.
Inom naturvetenskap och matematik sker datainsamling och berkningar i huvudsak med
datorstd. Frmgan att ska, sovra, bearbeta och tolka information samt att tillgna sig ny
teknik r viktig fr naturvetare och matematiker. Utbildningen ska drfr ge god vana att
anvnda modern teknik och utrustning.
Utbildningen ska frmja elevernas ansvarstagande och samarbetsfrmga samt stimulera dem att
se mjligheter, frska lsa problem, ta initiativ och omstta ider i praktisk handling.

(12) 3

2015-03-27

Gymnasiearbetet p NA-programmet vid Hrnsands gymnasium

Arbetsstt NA programmet
Gymnasiearbetet br gras i samverkan med de programgemensamma karaktrsmnena kemi,
biologi, matematik, fysik samt inom frdjupningskurser som t.ex. mikrobiologi m fl.
I de programgemensamma karaktrsmnena r experiment, laborationer centrala inslag. Eleven
erbjuds att inom ramen fr ngon av de centrala kurserna formulera en frgestllning i ngot av
de moment som ingr i kurserna. I kurserna finns d en kunnig handledare som kan handleda
eleven genom den praktiska delen av gymnasiearbetet.
De ovan nmnda kurserna ligger bde i rskurs tv och rskurs tre. Den praktiska delen av
gymnasiearbetet kan med andra ord klaras av i rskurs tv medan rapportskrivningen grs under
rskurs tv eller tre.
Rapportskrivandet r det som tar tid och dr det behvs kontinuerligt std. Fr detta ska tid
finnas p schemat och en lrare ska i sin tjnst ha att handleda rapportskrivningen och bedma
arbetena tillsammans med de praktiska handledarna. Detta fr att strukturera arbetet fr
eleverna och hjlpa dem att f kontinuitet i arbetet.
P NA programmet sker redovisningen av och diskussionen kring gymnasiearbetet p en
gymnasiearbetskonferens. Eleverna gr frutom rapporten en poster (plansch) dr de i ord och
bild presenterar sitt projekt. Eleven gr en kort presentation av sitt arbete och diskuterar ven
arbetet med en opponent. Eleven fr ocks i uppdrag att specialgranska en annan elevs arbete
och stlla frgor i samband med konferensen. P s stt fr alla presentera och diskutera sitt
arbete och ge respons p andra gymnasiearbeten.
Gymnasiearbetskonferensen sker varje r i slutet av vrterminen, frslagsvis i mitten av april.

Tidsplan Gymnasiearbetet 2014/2015

Hstterminen
v.35-38 Introduktion Gymnasiearbetet

Klassvis/gemensam introducerande frelsning om gymnasiearbetet

Spn projektid
Frelsning Hur man stller en frga?
Inlmning projektid
Handledare/ mnesomrde fr projekt bestms.

v.39 - Fredag 26 september: Forskarfredag p MIUN heldag.

v. 41 - Planering med frgestllning av gymnasiearbetet lmnas in fr godknnande av
handledare och arbetslaget.
(12) 4

2015-03-27
Individuellt arbete i regelbunden dialog med handledare. Underskning och rapportskrivning
efter skolans gemensamma mall fr detta. Eleverna dokumenterar individuellt sin arbetsgng i
ngn form av loggbok i dialog med handledare.
v. 47 - Varning om frgestllning och planering inte r klart och godknt.
v. 41 51 Individuellt arbete i dialog med respektive handledare. Underskning och
rapportskrivning samt regelbunden handledning.

Vrterminen
v. 5-10 Rapportskrivning och handledning
v. 9 el.11 - Presentationsseminarier i grupp. Ca av rapporten 75 % frdigt.
v. 11-16 - Handledning, finslipning och skrivande av abstract.
v. 17 - fredag 24 april. Inlmning av frdigt gymnasiearbete via Urkund.
v.18 - Utdelning och inlsning av rapporter.
v.19 Gymnasiearbetskonferens med opposition.
v.20 v. 21 - Handledares slutgiltiga inlsning, medbedmning, betygssttning och betygssamtal
samt utvrdering av kursen.
v. 22 - Inrapportering av betyg.

(12) 5

2015-03-27

Att skriva rapport

Rapportstruktur
En vetenskaplig rapport delas in i tre delar
1. Inledande del
a) Titelsida
b) Sammanfattning

c) Innehllsfrteckning
d) (Frord)

2. Huvuddel
e) Inledning
-Bakgrund
-Avgrnsning
-Syfte/Frgestllning
-Metod (Hur du jobbat)
-(Teoretisk genomgng)

f) Huvudtext/Resultat av underskning/Redovisning
g) Diskussion

3. Avslutande del
h) Kllor
i) Bilagor

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kommentarer
a) Titelsidan ska innehlla

Titel
Datum fr utfrande
Skolans namn
Frfattarens namn
Handledarens namn
Eventuellt en bild. Bilden br inte vara ngon plojbild utan den ska ha med
arbetet att gra och tillfra rapporten ngot.

b) Sammanfattning

P engelska Abstract. Syfte, metod och viktigaste resultat sammanfattat p 10-20 rader/
ca 100-150 ord). I sammanfattningen fr inte ngot nytt finnas, dvs sammanfattningen r
inte lika med en slutsats.
c) Innehllsfrteckning

Samma rubriker som rapporten, anvnd Infoga-Index och frteckningar osv p datorn
d) Eventuellt Frord

(12) 6

2015-03-27

e) Inledning

-Bakgrund
Under denna rubrik presenteras mnet allmnt, anledningen till mnesvalet, dels
utifrn egna, personliga intresset fr och erfarenhet av omrdet, dels i ett vidare teoretiskt
eller samhllsperspektiv (outforskat, nyttoargument, av allmnt intresse etc). Hr ryms
ven oprecisa lsa funderingar.
-Avgrnsning
Presentera vilken upplggning arbetet har tex explorativt (utforskande), beskrivande,
frklarande (utredande).
Rkna upp vilka informationskllor du valt tex litteratur, tidsskrifter, statistik, databaser,
intervjuer, observationer, experiment. Ange tydligt om du anvnt material andra
producerat (det finns ingen anledning att gra om ett arbetet).
Ange begrnsningar i tid, kunskaper, kostnader, material. OBS tnk p att inte lta alltfr
negativ, det r risk att hela arbetet upplevs s av lsarna.
-Syfte/Frgestllning
I syftet anges de frgor, antaganden, pstenden och/eller hypoteser(frklaringsfrsk)
arbetet utgr ifrn. En hypotes kan vara en del i syftet, anvnd dock inte hypotes som
rubrik.
-Metod (Hur du jobbat)
Hr presenteras underskningens upplgg utifrn problemformuleringen och vad som
framkommit av litteraturstudien. Vidare anges det allmnna tillvgagngssttet,
eventuella underskningsgrupper/analysinstrument/mtutrustning osv. Anvnd grna
underrubriker om kapitlet r omfattande.
-Eventuell Teoretisk genomgng
I en forskningsrapport r det viktigt att ta med alla steg i forskningsprocessen d v s svl
tidigare kunskap, egna ider och vervganden som problem och svrigheter.
Vid all forskning r det naturligt och viktigt att bygga vidare p tidigare kunskap inom
omrdet. Anvnds andras resultat mste detta absolut tydligt anges, plagiering r stld.
Om kunskapsinventering ingr som en del av sjlva forskningsprocessen redovisas den
efter det att syftet angivits och preciserats. Litteraturpresentationen finns d med som en
av frgestllningarna. Bckerna och artiklarna kan presenteras p olika stt, som underlag
fr frgestllningar, i form av direkta citat* eller som referat** av en viss bok/tidskrift.
Avsnittet avslutas med en summering, dr egna frgestllningar lyfts
fram och stlls mot/fr den teoretiska litteraturen.
f) Huvudtext/Resultat av underskning/Redovisning

Inledningsvis beskrivs hur bearbetningen har gtt till samt hur rimligheten respektive
reliabiliteten garanteras. Eventuella fel och/eller brister i materialet ptalas t ex oplitlig
analysutrustning och svarsbortfall.
Bakgrundsinformation

(12) 7

2015-03-27
Att sortera materialet i olika underkapitel efter frgestllningarna ger mycket bra struktur.
Andra logiska indelningar r efter tema, kronologiskt i tid etc I lngre rapporter inleds
varje avsnitt med ett sammanbindande resonemang, dr innehllet kortfattat anges.
r materialet kvantitativt ska figurer och tabeller ha nummer, tydliga rubriker och
kommenterar om innehll. Figurrubriken ska skrivas under figuren och tabellrubriken
ovanfr tabellen. Ange ocks fr varje figur eller tabell totala antalet mtningar,
provtagningar, observationer, personer osv i underskningen. Sammanfattande
kommentar grs endera i slutet av varje avsnitt eller i ett srskilt analysavsnitt.
Vid kvalitativt material (intervjuer, observationer) ska det tydligt framg om det r frga
om referat eller om det r egna tolkningar. Tolkningar av intervjuer ska styrkas av citat,
en hel mening eller flera, fr att visa p sammanhanget (inte bara lsryckt utdrag). Alla
mjligheter att identifiera personer ska tas bort ur intervjuer. P motsvarande stt kan t ex
tolkningar av observationer presenteras och styrkas med utdrag ur
observationsanteckningar. Ofta r det frdelaktigt att gra en sammanfattning av
materialet och ha rmaterialet med som bilaga (bilagor).
g) Diskussion

Inled kapitlet med att kortfattat upprepa syfte och frgestllning(ar) samt resultat. Ange
p vilka grunder slutsatser och analyser grs (ev begrnsningar etc). Diskuteras drefter
arbetet utifrn frgestllning(ar), jmfr resultat frn underskningar med litteraturens
teorier vilka tidigare tergivits/refererats/citerats. Dra slutsatser, ta med egna funderingar
och synpunkter, samt avsluta med att betona de viktigaste slutsatserna. Framfr
eventuella ider om praktiska frndringar, vidare forskning etc infr framtiden.
h) Kllor

Samtliga kllor (bcker, tidskrifter, Internet, muntliga osv ) vilka anvnds och omnmns i
texten ska finnas med i litteraturfrteckningen och omvnt. Gruppera kllreferenserna
med hjlp av underrubriker (Tryckta, Otryckta, Internet, Muntliga, vriga eller Bcker,
Artiklar, Internet, vriga). Kllorna ska under respektive underrubrik listas i
bokstavsordning.
Fljande rekommenderas vad gller referenser enligt http://www.hb.se/bib/harvard/refhar.asp
Titlar p bcker och tidskrifter skall skrivas med kursiv stil till skillnad frn titlar p artiklar och bidrag
i antologier, samlingsverk, tidskrifter och rsbcker. En tumregel r att du kan ska p kursiverad titel i en
bibliotekskatalog.
I referenser p tidskriftsartiklar, tidningsartiklar och bidrag i samlingsverk skall du skriva tv titlar.
Delens titel kommer frst fljt av huvudpublikationens titel, i kursiv stil. Fr tidskrifter och tidningar
skall du ha med uppgifter om rgngar, hften och sidor. Mnga elektroniskt lagrade artiklar har i stllet
uppgift om datum. Fr antologier och samlingsverk skall du ange huvudpublikationens eventuella
redaktr, frlagsort och frlag.
Frlagsort och frlag skall anges fr alla publikationer frutom tidskrifter och tidningar. Har du svrt att
hitta dessa uppgifter r det smart att ska i Libris eller i ngon annan bibliografi. Tnk p att
organisationer, myndigheter etc. i mnga sammanhang fungerar som frlag. I Harvardsystemet skall du
inte ange tryckort och tryckeri.
Utgivningsret str redan angivet inom parentes efter huvuduppslaget och skall inte upprepas senare i
referensen.
ISBN och ISSN skall du inte ange i Harvardsystemet.

(12) 8

2015-03-27
Se grna http://www.hb.se/bib/harvard/refhar.asp
Ngra exempel
Bok/Tidskriftsartikel*/Tidningsartikel** med en frfattare/redaktr;
Olausson Lars (red.) (2000). Medelpads fglar och fgellokaler. Sundsvall, Medelpads
Ornitologiska Frening
Bok/Tidskriftsartikel*/Tidningsartikel** med tv eller fler frfattare;
Eriksson, Lars Torsten & Wiedersheim-Paul, Finn (1991) Att utreda forska och
rapportera, Malm, Liber
Bcker och artiklar vilka inte har ngon frfattare fr titel som huvuduppslag.
Relationship marketing the Chinese way (2000). Business horizon, vol. 43:1, ss. 16-24.
*)Fr svenska tidskriftsartiklar behvs inte uppgift om rgng eller volym eftersom de alltid fljer
utgivningsr. Fr utlndska tidskrifter r dremot uppgift om volym mycket viktig eftersom vissa
tidskrifter utkommer med flera volymer per r eller att en volym gr ver tv r.
**)Fr tidningar redovisas det datum tidningen kom ut. Uppgifter som rgngar och hften finns
inte. Tidningens namn ska st i kursiv stil.

WWW-dokument
Uppgift om utgivningsr finns inte alltid dremot brukar datum fr senaste uppdatering
st angivet.
Exempel; SLU:s hemsida (senast uppdaterad 2002-08-30 av Camilla.Nilsson@info.slu.se).
Skogsbruk och tr. [Elektronisk]Tillgnglig:<
http://www.slu.se/forskning/amne/skogtra/index.html> [2002-09-04]
Srskilda regler finns fr vriga elektroniska verk och andra speciella verk (rapporter,
avhandlingar, proceedings=konferenstryck etc), antologier och uppslagsverk (med och utan
redaktr) samt publikationer utan ngon personlig upphovsman (utgivna av
organisationer myndigheter, freningar, fretag etc).
Referens tecken (kopierat frn http://www.hb.se/bib/harvard/refhar.htm)

, (komma) anvnds:

- mellan frfattarnamnen om det finns flera frfattare till samma verk: (Chappel, Virginia,
Hensley , Randall & Simmons-O`Neill, Elizabeth (1995).
- mellan uppgift om hfte och sida i en tidskriftsartikelreferens: (Journal of School Psychology,
vol. 39: 2, ss. 161-175)
- mellan titel och del: (Journal of School Psychology, vol. 39:)
- mellan tidskrift-/tidningstitel och datum om publikationen finns i elektronisk form och saknar
uppgift om hfte: (Veckans affrer, 28 juni)

: (kolon) anvnds:

- mellan volym och hfte i en tidskriftsartikelreferens: (Journal of School Psychology, vol. 39: 2,
ss. 161-175)
- mellan huvudtitel och undertitel: (Marton, Ference (red) (1977). Inlrning och
omvrldsuppfattning : en bok om den studerande mnniskan.)
- mellan frlagsort och frlag: (Stockholm: Forskningsrdsnmnden)
- mellan typ av media och form: (Video : DVD)
- mellan Tillgnglig och URL:
(Tillgnglig: < http://www.samhallsguiden.riksdagen.se/ > )

< > (mindre n - strre n)

anvnds:

- fr att markera brjan och slutet p en URL:

(< http://www.samhallsguiden.riksdagen.se/ >)

/ (snedstreck) anvnds:

- mellan avdelningarna , nr du anger vgen till en del i ett elektroniskt dokument:

(Tillgnglig: < http://www.samhallsguiden.riksdagen.se/ >Individen och
samhllet/Namnfrgor/Efternamn. [01-06-27].)

& (et-tecknet) anvnds:

- i stllet fr och mellan namnen nr det finns flera frfattare: (Frankelius, Per & Rosn, CarlGustaf (1993).)

(12) 9

2015-03-27

i)

Bilagor
Material, som r vsentligt att kunna hnvisa till, men som tar fr stor plats i
den lpande texten, kan placeras som bilagor. Dessa numreras frn bilaga 1 till
bilaga x. Innehller en bilaga flera sidor, numreras dessa lpande efter sidor t ex
bilaga 1.1, 1.2 o s v.

Citat, Referatmarkeringar (Harvard) och Typografiska regler

Citering
Vid anvndning av en annan frfattares ursprungliga text, markeras direktcitatet med citattecken
och sidhnvisning varifrn det r hmtat. Tnk ven p copyright-lagarna vid citering av
vetenskapliga texter och att vissa skrifter inte r frbjudna att citera (anges i s fall i texten).
Ett citat erstter inte rapportfrfattarens egna tankegngar utan anvnds fr att betona eller
tydliggra ngot. Sju till tio rader r tilltet att citera utan lov.

Referat
Med egna ord kan innehll i en artikel eller bok terges. Refererade frfattarna/en anges med
namn samt rtal nr boken r tryckt. Referat till en frfattare i andra hand skrivs enligt fljanden
(Patel, 1984 i Eriksson 1991). Hnvisning till en frfattare inne i texten sker p fljande stt: I
Patel & Tebelius (1986) framhlls hur viktigt det r att rapportskrivaren klart och tydligt
redovisar sina tidigare erfarenheter frn problemomrdet.

Typografiska regler
Teckensnitt;
Times New Roman
Teckenstorlek;
Huvudrubriker fet stil, gemener, 16 punkter (ej understrykning)
Frsta underrubriker fet stil, gemener, 14 punkter (ej understrykning)
Andra underrubriker fet stil eller normal kursiv stil, 12 punkter (ej understrykning)
Text normal stil, 11-12 punkter
Frstrkning i text fet stil, 11-12 punkter (ej understrykning)
Marginaler;
Enligt normal word-formatering
Radavstnd
Arbetsexemplar 1,5-2 radavstnd (mer plats fr kommentarer och rttning)
Slutversionen 1-2 radavstnd (valfritt)
Disposition
Har rapporten en klar disposition? Stmmer innehllsfrteckning och sidnumreringen? Korta och
enkla meningar gr att lsbarheten kar, undvik drfr lnga och krngliga satser.

(12) 10

2015-03-27
Sprket
Sprket ska vara klart och logiskt, grammatiskt korrekt samt helst med varierat ordval. Tnk p
vilka lsarna r om eventuella facktermer behver frklaras. Anvnd grna enkla ord vilket
underlttar fr lsaren att flja med i resonemanget. Slang, modeuttryck och svordomar hr inte
hemma i vetenskapliga texter. Undvik upprepningar, anvnd tex inte jag/man tycker i var och
varannan mening. Prova att stryka frsta meningen, vilken ofta innehller tomma klyschor och
innehllet blir sakligare.
Substantivsjuka gr innehllet ondigt byrkratiskt och trglst. Anvnd hellre infinitivform
n presens particip dvs verb hellre n substantiv. Exempelvis skriv r det skadligt att se p TV?
hellre n r TV-tittande skadligt? och underska istllet fr att gra en underskning
Definiera begrepp i presens och gr hnvisningar i imperfektum, tex en mol motsvarar och
Pettersson (2000) ansg..
vrigt att komma ihg
Spara ofta
Gr alltid skerhetskopior
Infoga grna autodatum vilket underlttar att hlla ordning p materialet (vad som r
nyast)
Kontakta handledaren om problem uppstr.
Lnktips
http://www.hb.se/bib/harvard/har.htm
http://www.hemlin.pp.se/
http://www.hig.se/(ref)/bibliotek/internet/
http://www.spraknamnden.se/ (hit kan du maila sprkfrgor)
http://www.tt.se/sprak/
http://www.webbpennan.com

Kllor
Tryckta
Eriksson, Lars Torsten & Wiedersheim-Paul, Finn (1991) Att utreda forska och rapportera, Malm, Liber
Patel, R & Tebelius, U (1987) Grundbok i forskningsmetodik. Lund Studentlitteratur,.

Otryckta
Hrnsands Gymnasiums Lathund fr Specialarbete, 1998

Internet
http://www.hb.se/bib/harvard/refhar.htm)
http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?
sprak=SV&ar=0405&infotyp=5&skolform=21&id=3902&extraId=

(12) 11