Analysera ett tal

Det har nu blivit dags fr dig att gra en grundlig retorisk analys av ett tal. Talet du
kommer att analysera r framfrt av Alice Bah Kuhnke p Nationaldagen.
1. G igenom talet med utgngspunkt i analysmallen, enskilt eller tillsammans
med ngon klasskamrat. Anteckna svaren fr varje frga. Titta p talet (sk p
Alice Bah Kuhnke hgtidstal) fr att kunna besvara frgorna om framfrandet.
2. Skriv en sammanhngande analys av talet, 1-3 sidor 12p.
Fljande centrala innehll behandlas:
Muntlig framstllning med frdjupad tillmpning av den retoriska arbetsprocessen som std i
planering och utfrande samt som redskap fr analys.

Bedmningsmatris:
E

Analys utifrn den

retoriska arbetsprocessen

Eleven gr en enkel
analys av svl
muntlig
framstllning som
nedtecknade tal.

Eleven gr en
utfrlig analys av
svl muntlig
framstllning som
nedtecknade tal.

Anvndande av retoriska begrepp

Eleven anvnder
grundlggande
retoriska begrepp
med viss skerhet.

Eleven anvnder
grundlggande
retoriska begrepp
som verktyg i
analysen.

Eleven gr en
utfrlig och
nyanserad analys
av svl muntlig
framstllning som
nedtecknade tal.
Eleven anvnder
grundlggande
retoriska begrepp
som verktyg med
god skerhet.

Analysmall

Innehll och disposition

1. Vad r talets syfte?
2. Vad r tesen eller budskapet? Hur och var i talet formulerades detta?
Framgr det tydligt vad talaren vill med sitt tal?
3. Vilken vergripande disposition har talet? r dispositionen
genomtnkt och ltt att flja?
4. Beskriv kort det huvudsakliga innehllet i talets olika delar. Vilken
funktion fyller de olika delarna i talet?
5. Hur ser vergngarna ut mellan talets olika delar?
6. Vem eller vad riktar sig talet till? Vilken information, vilka fakta och
vilka olika exempel ges? r innehllet varierat?
Sprk och stil
7. r sprket anpassat efter mne och situation? Ge exempel.
8. Anvnder talaren ngra stilfigurer? Vilka? Hur fungerar de i talet?
9. Frekommer det vrdeladdade ord? Vilka? Vilken effekt har de?
Framfrande
10.

Vilka hjlpmedel anvnder talaren och hur anvnds de? Hur

stdjer och kompletterar hjlpmedlen talets innehll?

11.
Hur anvnder talaren sitt kroppssprk? Tnk srskilt p
gonkontakt, ansiktsuttryck och gester.
12.
Hur anvnder talaren sin rst? Tnk srskilt p rstvolym,
taltempo och betoningar.
13.
Vilka klder har talaren? Passar klderna till sammanhanget?

Alice Bah Kuhnkes Nationaldagstal den 6 juni 2000.

Eders Majestter,
Ers kungliga hgheter,
Fru Talman,
Ers Excellenser,

Mina Damer och Herrar.

Jag r ondligt stolt, glad och hedrad ver att f st hr i dag p Sveriges Nationaldag, p vr
nationaldag och frska ge uttryck fr vad jag knner.
Stora knslor kan vara svra att precisera. Och krleken till Sverige, som ju den hr dagen
handlar om, min, er och alla andras, r som alla krlekshistorier lite komplicerad.
En gng fr vldigt lngesen, eller i alla fall fr trettio-fyrtio r sen, fanns det ett Sverige som var
enklare. S mycket enklare att jag nstan kan frst dom som lngtar tillbaka. Men bara nstan.
Alla sg p samma tevekanal, fr det fanns bara en och dr sg alla p Lennart Hyland, fr det
fanns bara han. Alla barn hade en mor som var rar och en far som var karl och som rodde mor till
samma kyrka dr alla bad till samma Gud. Nstan alla rstade p samma parti och sen gick alla
hem och t falukorv med Skogaholmslimpa till tonerna av Kalle Jularbo och det var inget mer
med det.
Skilsmssor var enstaka undantag. Homosexualitet inget man pratade om och ingen skulle
komma p tanken att bygga en mosk mitt i Stockholm. Utlnningar var exotiska Carmencitor hos
Evert Taube eller snygga kypare i Playa Ingls inget man hade runt stugknuten eller i
tvttstugan. Var sak p sin plats. Det var ordning och reda och Melodikrysset p lrdag.
Visst fanns det redan d svenskar som inte passade in i folkhemmet: Ngon ogift moster som
bodde ihop med sin manhaftiga vninna eller ngon inflyttad tysk som t konstigt brd men
det dr var sm pittoreska flckar p Carl Larsson-tavlan som bara gjorde den mer intressant
och dom riktiga svenskarna nnu svenskare. Fr det finns ju inget som gr folk mer
sammansvetsat n nr man kan enas om vilka som r annorlunda. Och det fungerar s lnge
mor r rar och far r karl och dom annorlunda inte blir fr mnga.
Men sen brjade srgrdsidyllen frndras. Visst, Norrlands skogar var fortfarande lika vackra,
Sknes sltter lika skna och Dalarnas ngar lika grna men Krleken till Sverige spred sig
ven bland folk som inte var fdda hr och som nu flyttade hit. ven svenskarna brjade resa
utanfr Ving-ghettot p Kanariearna och krade ner sig i utlnningar och tog hem dom. En av
pionjrerna var sjlvaste Kungen och pltslig hade vi en mystiskt pratande drottning som varken
knde till smlndska kroppkakor, hambo eller Hasse Tellemar, hur skulle det hr g?

I samma veva trttnade mor p att bara vara rar: Hon ville vara med och ro bten och slet t sig
ena ran. Och par som inte kunde enas om frdvg bara kte runt runt och ibland trillade den
ena verbord. Skummet yrde, vgorna blev allt hgre och den frut s stillastende insjn Svea
hade frvandlats till ett ppet hav.

Frndringens friska vindar blste in frn alla vderstreck och det var spnnande och hrligt men
ocks svrare att navigera och svrare att kontrollera.

I dag ser alla p olika tevekanaler och Lennart Hyland r ersatt av Pascalidou, Guillou och en
annan mullig mulatt. Mnga barn har bara en mor som ror eller rentav en far som trffat en annan
karl. Falukorven kryddas med koriander och serveras med cous-cous. Skogaholmslimpan fr
trngas med ciabatta och pitabrd och alla har varsin Gud som de chattar med p Internet.
Det r inte alltid enkelt, det hnder att det r s svrt att hlta vore fr me, som vi sger i
Smland. S det finns dom som knorrar ver Dagens Sverige. Det finns dom som med grova
kngor vill skilja mellan svenskar och svenskar. Det finns dom som med glpord, gruppvldtkter
och mord vill tvinga mor att enbart vara rar igen och far att bara vara karl igen. Det finns dom som
inte tror p demokrati, p fred, frihet och mnskliga rttigheter. Dom finns som inte vill ha ngon
frndring.
Men i alla krleksfrhllanden mste man vara beredd p att fremlet fr ens krlek frndras
och utvecklas. Att utvecklas med sin krlek kanske rentav r vad krlek handlar om? Jag frsker
verkligen frst det eftersom jag s ofta grlar med min man fr att han utvecklas s frbaskat
invecklat.
S jag tror i alla fall att dom allra flesta liksom jag knner Krleken till Sverige starkare n
ngonsin, fr i dag rymmer den s mycket mer och s mnga fler.
Vi kommer drfr att kmpa mot dom problem som kan komma med frndringar och kmpa inte
bara fr ett samhlle i fred och frihet utan ocks fr ett Sverige dr alla fr leva precis som dom
vill, s lnge det inte skadar ngon annan Dr varken myndigheter, politiker, prster, grannar eller
ens Kungen kan tala om fr oss hur vi ska leva. Dr vra svenska traditioner r mycket, mycket
trevliga frivilligheter och inget tvng. Vi kommer att kmpa fr ett Sverige dr det som frenar oss
r vr krlek till ett fantastiskt land dr alla fr plats. Och dr vi svenskar fortstter att bygga p
de demokratiska vrderingar som generationer av svenskar innan oss lagt grunden fr. Ett
Sverige som gr skl fr att det mest knda svenska ordet utomlands r ett smrgsbord, fullt av
vlsmakande valfrihet.

Du nya du fria du takhga Nord, jag r s glad att jag r svensk, ho ho!