London

Nautical School

Jobbskuggning med fokus p inkludering, ledarskap och IKT

Gunilla Almgren Bck & Katarina Krokstrm
Mlndals Skolfrvaltning
Std- och utvecklingsenheten
december 2016

ImPact, jobbskuggning:London Nautical School: Gunilla Almgren Bck och Katarina Krokstrm 161003-161007

Innehllsfrteckning
Inledning .................................................................................................................................. 3
Bakgrundsfakta om skolan ....................................................................................................... 3
Nautisk utbildning ...................................................................................................................................................................... 3
Ider till Skolfrvaltningen ..................................................................................................................................................... 4
Strukturkvalitet - frutsttningar ............................................................................................. 5
Ledningsgrupp ............................................................................................................................................................................. 5
Inkluderingssamordning ......................................................................................................................................................... 5
Ider till Skolfrvaltningen ..................................................................................................................................................... 6
Ledningens learning walks ................................................................................................................................................. 7
Ider till Skolfrvaltningen ..................................................................................................................................................... 7
Kommunikationsstrategier med syfte att frmja en positiv attityd ..................................................................... 7
Ider till Skolfrvaltningen ..................................................................................................................................................... 8
Anpassad fysisk lrmilj .......................................................................................................................................................... 8
Ider till Skolfrvaltningen ..................................................................................................................................................... 8
Gemensamma screeningtest .................................................................................................................................................. 9
Ider till Skolfrvaltningen ..................................................................................................................................................... 9
Processkvalitet ....................................................................................................................... 10
Preteaching och stdjande arbetsstt ............................................................................................................................ 10
Ider till Skolfrvaltningen .................................................................................................................................................. 11
Ledarskap i klassrummet och frhllningsstt till lrande ................................................................................... 12
You Choose filosofin betonar vrdet av lrandet fr eleverna ......................................................................... 12
Ider till Skolfrvaltningen .................................................................................................................................................. 13
Kollegialt lrande om flersprkighet i undervisningen .......................................................................................... 13
Ider till Skolfrvaltningen .................................................................................................................................................. 15
Digitala lrverktyg och tips p lnkar ............................................................................................................................ 15
Avslutande ord ...................................................................................................................... 16
Bilaga 1 .................................................................................................................................. 17

ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bck och Katarina Krokstrm 161003-161007

Inledning
Under en vecka i oktober 2016 har vi haft mjlighet att jobbskugga chefer och personal p London
Nautical School1 i London. Arbetet ingr i imPACT projektet2 i Mlndal dr mlsttningen bland annat r
att strka det internationella perspektivet i verksamhetsutvecklingen och personalens
kompetensutveckling, samt att att strka frvaltningen som en lrande organisation.
Siktet har varit instllt p Mlndals Skolfrvaltnings fokuserade omrden: inkludering, delaktighet och
inflytande, IKT och ledarskap. I denna skrift belyser vi ngra delar frn jobbskuggningen och vad vi skulle
kunna omstta p hemmaplan i Mlndal.

Bakgrundsfakta om skolan
Skolan grundades 1915 som en fljd av Titanics frlisning, och den ligger centralt i London i omrdet
Southwark. Profilen fr skolan r nautisk kompetens och lrmilj som r srskilt anpassad fr elever med
autism/asperger. Det r en statlig skola som har en hel del ekonomiskt std av staten genom att de har
mnga elever som r i behov av srskilt std. Skolans ekonomi r beroende av elevernas
betygsutveckling samt deras slutbetyg i sista rskursen. Det r en skola fr pojkar i den obligatoriska
skolformen secondary school, men flickor fr g p skolan inom den frivilliga skolformen upper
secondary school. Skolan har ungefr 800 elever i ldrarna 11-18 r, och 125 lrare.
Skolan r mngkulturell och cirka 44 % av eleverna har ett annat modersml och kommer frn olika delar
av London. Totalt talas 40 olika sprk, men de flesta av eleverna kommer frn Latinamerika och pratar
spanska. Ledning r ny sedan september 2016, och rektorn har visioner gllande utveckling som nu
genomfrs steg fr steg.

Nautisk utbildning
Skolan grundades efter olyckan nr Titanic sjnk. En lrdom efter frlisningen var att all personal
behvde nautisk kompetens, vilket de flesta saknade bland personalen. Drfr startades denna skola. n
idag var eleverna segling varje vecka och de lser teori. De seglar vid The Royal Victoria Dock som ligger
i East End of London. Eleverna med autism deltar tillsammans med vriga elever i grupper om 14 elever
(max 8 elever per vuxen) samt assistenter fr elever med autism. Det berttades fr oss att en elev med
autism inte ville delta i seglingen som var en oknd aktivitet fr honom. Till en brjan medfrde
aktiviteten hg stress hos pojken vilket kom till uttryck i starka knslor. Han fick hjlp att delta steg fr
steg och efter ett r s vgade han vara med de andra eleverna och genomfra seglingen.

1 http://www.lns.org.uk
2

http://impactmolndal.weebly.com

ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bck och Katarina Krokstrm 161003-161007

Ider till Skolfrvaltningen

Vi ser seglingsaktiviteten som mycket positiv fr att inkludera alla elever genom att de fr va sin sociala,
kommunikativa/sprkliga frmga och samarbetsfrmga. Samarbete krver frestllningsfrmga och
frstelse fr sammanhang, exempelvis: Om jag gr detta och du gr ngot annat s bildar vra delar en
helhet. Denna frmga vas konkret genom seglingen. Frmgorna som eleverna ska utveckla enligt
lroplanen kan de f visa i ett autentiskt sammanhang och de har de nytta av dessa i framtida yrkesliv
och p sin fritid. Flersprkiga elever utvecklar skolsprket genom att praktiskt anvnda det i samspel
med andra.

I Mlndal skulle vi kunna erbjuda en mer varierad lrmilj genom att utveckla verksamheten vid
Gunnebo slott. Miljn skulle kunna anvndas vid anpassad studiegng fr elever med hg frnvaro och
andra elever som har behov av en alternativ lrmilj. Stensjn skulle kunna anvndas fr aktiviteter p
liknande stt som p London Nautical school. Hur ser anvndningen av Skolskog ut i Mlndal idag, och
vilka andra mjligheter kan utvecklas fr att koppla samman skola och samhlle?

ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bck och Katarina Krokstrm 161003-161007

Strukturkvalitet - frutsttningar
Ledningsgrupp
Skolan har en ny rektor men har behllit ledningsstrukturen tillsvidare. Planen r att minska ner antalet
rektorsassistenter. Ledningsgruppen ser ut som fljer:
Rektor
Tv bitrdande rektorer med olika funktioner: beteende/nrvaro/bedmning/betyg
respektive teaching and learning.
Fem rektorsassistenter med olika ansvarsomrden:
administration / 11-13 r/ 14-16 / 16-18 / inkludering och skerhet
Head of department, vilket r en lrare som r mnesansvarig, funktionen att vara mentor fr
andra lrare kan jmfras med frstelrare i Sverige.
Lrare

Inkluderingssamordning
Skolan har en samordnare fr inkludering en av rektorsassistenterna. Han hade terkommande mten
med all personal dr han tydliggr vilka elever som har behov av srskilt std. Han bistr lrarna med en
skriftlig schemaversikt varje lsr dr det framgr hur personal- och assistentresursen r frdelad ver
veckans lektioner. Av schemat nedan framgr en dag, klassvis samt vilka elever och assistenter som finns
nrvarande under en specifik lektion. Assistentresursen var relativt omfattande genom att skolor
finansieras av statliga bidrag fr elever i behov av srskilt std.

ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bck och Katarina Krokstrm 161003-161007

Samordnaren tar ocks upp gemensamma strategier p skolan. Exempelvis har alla lrare och assistenter
en mall fr att strukturera lektioner fr elever i behov av tydliggrande pedagogik.





















Elever i behov av srskilt std har dessutom individuella scheman dr speciallrare p ett genomtnkt
stt har planerat fr mnen och interaktion veckovis och dag fr dag. Eftersom interaktion ofta krver
mycket energi fr elever med autism s anpassas detta genom att dagen varieras d eleverna r i
helgrupp, i mindre grupp eller fr individuellt std.

Ider till Skolfrvaltningen

Flera skolor har utvecklat proaktiva arbetsformer dr specialpedagoger/speciallrare tillsammans med
elevhlsoteamet mter skolans arbetslag kontinuerligt. Det kan innebra att tiden fr elevhlsomten
kan minskas och istllet anvndas mer effektivt fr utveckling av undervisning som mter alla elevers
behov.
Vi ser att ovanstende strategier och mallar skulle kunna utvecklas och vara till std fr lrare som i sin
tur kan ge std till elever (stdkedja). versiktliga scheman visualiserar hur resurserna frdelas vilket
underlttar ledning av elevhlsoarbetet.

Via Unikums Stdmodul, som alla skolor ska anvnda, fr vi en verblick kring vilka som har extra
anpassningar och srskilt std. Denna information kan bilda underlag fr utvecklingsbehov gllande
undervisning inom olika mnen, samt bidra till ett likvrdigt std svl inom som mellan skolor.
Exempelvis kan den centrala resursen av frstelrare styras s att likvrdigheten frmjas dvs. att
spridningen i betyg minskar.

ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bck och Katarina Krokstrm 161003-161007

Ledningens learning walks

Hela ledningen har ett gemensamt schema fr s kallade learning walks. Det innebr att rektor och
rektorsassistenter besker elever och personal i klassrummen. Ledningsgruppen har frdelat tiderna s
att de tillsammans tcker in stora delar av veckans lektioner. Under besken observerar de lektioner och
de kan ocks delta p olika stt. Ibland vljer de att fokusera ett gemensamt omrde som de observerar,
och vid andra tillfllen vljer de att srskilt flja en eller ett par elever under en vecka. Ledningens policy
r att vara synlig samt att frmja ett positivt och stdjande bemtande vilket de lyfter fram i skolans
policydokument Positive Attitude to Learning Policy.

Ider till Skolfrvaltningen
En lrdom frn inkluderingsprojektet TeachLearn3 i Mlndal r att rektor upplevde det mer givande att
sitta med som reflektr under ett lrande samtal d arbetslag diskuterade en lektion jmfrt med att
beska lektioner. Rektor menade att lektionen han beskte blev som en uppvisning istllet fr en
vanlig lektion, men det kan ju vara flera faktorer som pverkar detta. Inom TeachLearn projektet
anvndes strategin deltagande observation/kritisk vn som innebar att lrarna hade organisatoriska
frutsttningar fr teamteaching (tvlrarskap) under flera lektioner. Man planerade lektioner
tillsammans, en av lrarna genomfrde lektionen och den andre observerade undervisningen i relation
till elevernas delaktighet i aktiviteten. ven central skolutvecklare och psykolog deltog under
observationerna samt under det efterfljande aktionslrande samtalet. En tanke r att utveckla detta
arbetsstt inom Specialpedagogiklyftet. Vidare skulle detta arbetsstt kunna kompletteras med ngon
form learning walks. Vrt frslag r att detta arbetsstt utvecklas av rektor, frstelrare,
specialpedagoger/speciallrare samt Elevhlsan. Syftet r att frmja likvrdighet, tillgnglig lrmilj och
delaktighet.

Kommunikationsstrategier med syfte att frmja en positiv attityd

Skolan har en gemensam strategi fr hur de ska agera vid oacceptabelt beteende. Detta r
dokumenterat i deras handlingsplan Positive Attitude to Learning Policy.
De elever som skolan fljer srskilt noga kring beteende ska kontinuerligt ska upp
inkluderingssamordnaren och visa upp signerade kort frn andra lrare som utvrderar elevens
uppfrande efter varje lektion. Alla fem rektorsassistenter har varsin kommunikationsradio och ska
kunna ns om det hnder ngot p skolan. Nr elever ftt tre varningar av lrare s skickar de ett mail till
ledningsgruppen. Den person som d r ute p learning walk (se ovan) hmtar eleven och fljer honom
till en liten grupp. Hr fr eleven mjlighet att reflektera ver sitt beteende och strategier tillsammans
med en pedagog. De arbetar ocks med skoluppgifter under ngra dagar eller under lngre tid tills dess
eleven knner sig redo att g tillbaka till klassen. Viljan att frbttra sitt beteende avgr hur lnge eleven
fr stanna i den lilla gruppen. Skolans nya rektor ifrgastter systemet pga. att det r samma elever (11
st) som upprepat hamnar i den lilla gruppen.

http://www.skolutvecklingmolndal.net/teachlearn-inkludering.html

ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bck och Katarina Krokstrm 161003-161007

Ider till Skolfrvaltningen

De flesta skolor i Mlndal har nog ordningsregler kanske alla. Hur arbetar man fram dessa
ordningsregler? Hur tar man vara p elevernas tankar? r det tydligt fr eleverna vilka
beteenden/frhllningsstt som r acceptabla enligt vr gemensamma vrdegrund, och vad som hnder
vid oacceptabelt beteende? Hur frmjar olika arbetsstt gruppens/klassens sociala relationer?

Anpassad fysisk lrmilj
I nulget byggs en ny avdelning p skolan, SpecialNeed (SEN)centre. Denna avdelning r i frsta hand fr
elever i behov av srskilt std. Deras tanke r att bidra till att anpassa lrmiljn fr elever med diagnosen
autism/asperger. Ett s kallat sensoriskt rum inreds med dmpad belysning med lavalampor och andra
anpassningar gllande visuella och auditiva intryck. Hit kan elever g om de behver snka stressnivn
och minska perceptuella intryck frn omgivningen. En annan lokal i denna del av skolan kommer att
utrustas med individuella arbetsplatser med datorer.

Ider till Skolfrvaltningen

I Mlndal har man p flera skolor utvecklat skolans fysiska lrmilj fr alla elever.
Exempel finns p Toltorpskolan, Lackarebckskolan och Glasbergsskolan fr att nmna ngra skolor.
Inom ett projekt p Toltorpskolan4 skapades tre rum i rummet dvs. klassrummet delades in i fljande
delar:
Presentation/genomgng
Samarbete/Grupparbete
Enskilt arbete/reflektion/metakognition

Mlndal har exempel p lrmiljer dr stbord prvas och dr man har kpt in och prvar en slags
sittboll som alternativ till att sitta p stolar.
Det finns mycket som kan gras nr det gller den fysiska lrmiljn. Nr det gller ljudmiljn kan teknik
som frdelar ljudet5 vara till gagn fr alla elever, exempelvis med ljudanlggningar som redcat eller
360 graders ljud. Fr att frmja en tillgnglig lrmilj br en kartlggning av stressfaktorer i miljn
gras. Genom att stressnivn snks hos individer s bddar det fr en social lrmilj som blir positiv fr
alla. I en optimal lrmilj finns tid bde fr stimulans och vila. Vilka rum fr terhmtning har vi p vra
skolor? Hur kan skolor i Mlndal utforma sensoriska rum?

4
5

http://larmiljo.weebly.com
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=6105146

ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bck och Katarina Krokstrm 161003-161007

Gemensamma screeningtest
Fr att identifiera elever i behov av sprkligt std genomfrde skolan screeningtest av ord- och
lsfrstelsetest samt stavningstest. Detta genomfrdes i storsamlingar med cirka 100 elever. Ngra
elever fick upplsning av texterna i ett annat rum.

Ider till Skolfrvaltningen

I Sverige har Statens beredning fr medicinsk och social utvrdering (SBU) genomfrt en
forskningsversikt under 2012-2014 av omrdet dyslexi avseende vilka test som har vetenskaplig
frankring. Testen Lskedjor och LSt r tv screeningstest som lyfts fram av forskare. Dessa test br
finnas p alla skolor eftersom de bidrar till att tidigt identifiera elevers lsfrmga.
Ibland gr specialpedagoger/speciallrare screeningtest, och ibland gr klasslrare/mentor/svensklrare
detta. Eventuellt kan de vara tidsbesparande att denna typ av test grs i storgrupper i den mn lokaler
tillter detta och anpassat efter elevers behov.

ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bck och Katarina Krokstrm 161003-161007

Processkvalitet
Preteaching och stdjande arbetsstt
Skolan strvar efter att systematiskt frbereda elever i behov av srskilt std infr undervisning i klass
genom s kallad preteaching. Syftet r att frmja elevens delaktighet och mluppfyllelse. Man gr
igenom och skapar frfrstelse infr kommande mnesomrde, begrepp samt trnar lsning och
lsfrstelse i sm grupper. Nr eleverna sedan r i klass fr de ofta std av assistenter som hjlper dem
med att tydliggra lektionens innehll. Skolan har gemensamma dokument och mallar fr hur detta
genomfrs. Se ovan.

Vid undervisning i sm grupper (preteaching) eller d assistenter gav individuellt std i klassrummet s
anvnde man sig av tunna whiteboardtavlor6 i A4 format fr att tydliggra uppgifter, rita och frklara.

Elever som behver tydliggrande av dagsplaneringen startar en kvart fre ordinarie schema varje dag.
Det gller frmst elever med autism/asperger som samlas hos speciallraren som r deras mentor. De
gr igenom var, nr, hur, med vem, hur lnge och varfr aktiviteter ska genomfras. Mentorn frgar
eleverna hur de mr under detta lektionspass och hon anvnder en knslotermometer. En modell som
anvnds r utformad som ett trafikljus: rd, gul och grn. Eleven kan p detta stt kommunicera sin
knsla utan att behva stta ord p den. Om elevens dagsform inte r s bra s kan lraren kan anpassa
dagen ytterligare. Eleverna fr ocks std genom att en aktivitet delas upp i flera moment. Det kan vara
s som i bilden ovan task plan eller mer detaljerat.

http://www.lar-lek.se/sv/whiteboard/694-skrivtavla-a4-blank-30-pack.html
http://show-meboards.com
ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bck och Katarina Krokstrm 161003-161007

10

Dessutom anvnder hon bilder7 fr att tydliggra kommunikation och stdja minnet.
Mentorn/Speciallraren har telefonsamtal med elevernas frldrar en gng i veckan. Syftet med
samtalen r att lra knna eleverna bttre, ge positiv terkoppling samt diskutera elevens utveckling.
Skolan har ocks kontakt med frldrar via en planner/kalender som alla elever ska ha med sig till
skolan varje dag osv. De har inte ngon digital plattform fr kommunikation mellan hem och skola.

Ider till Skolfrvaltningen

Att arbeta systematiskt med preteaching br frmja elevers delaktighet och mluppfyllelse. Detta stt
att arbeta kan innebra en frskjutning till ett mer proaktivt arbetsstt och mindre reaktivt/tgrdande.
Skolor organiserar uppstarten av dagen p olika stt fr att mta elevers olika behov exempelvis med
tydliggrande pedagogik som strukturerar dagen och man anvnder bildstd. Hur kan detta utvecklas?
Vilka mjligheter har elever att vlja hur de vill starta dagen? Vilka krav stller det p organisering av
skolans personalresurser? Hur skulle en funktion med kamratstdjare kunna se ut i detta sammanhang?
Hur kan mentorstiden anvndas?

Fr att utveckla det pedagogiska arbetet kring elever med neuropsykiatriska funktionsnedsttningar
(NPF) som autismspektrumtillstnd och adhd kan skolan anvnda Specialpedagogiska skolmyndighetens
studiepaket8 som r upplagt liknande Skolverkets moduler inom specialpedagogiklyftet, lslyftet osv.
Studiepaketet kan anvndas av hela skolor, enskilda arbetslag men ven fr individuell
kompetensutveckling. En tanke r att lyfta fram denna resurs inom specialpedagogiklyftet i Mlndal.

Sm whitebordtavlor kan exempelvis anvndas vid undervisning i klasser/grupper d EPA-metoden
anvnds (eget tnk, pararbete, alla i gruppen). Detta arbetsstt frmjar egen reflektion samt utvecklar
tanken d man fr ta del av andras perspektiv. Att skriva ner tankar stdjer arbetsminnet.

Tydliggrande pedagogik innehller bl.a. arbetsstt med visuellt std / bilder enligt ovan. I
Skolfrvaltningen i Mlndal anvnds bildstd exempelvis digitala verktyg som Widgit Go och Widgit
Writer fr iPad eller Communicate InPrint fr PC datorer. Ls mer p Symbolbruket9.
Fr att visualisera lrandet mer och komma igng med grafisk facilitering i undervisningen kan man
anvnda ider frn Toolsforschools.dk10

Mnga har skert anvnt knslotermometrar i undervisningen. En id som vi tog del av var trakfikljuset
enligt ovan. Det skulle vara intressant att prva trafikljuset som incheckning/invrdering vid
lektionsuppstart fr att fr en uppfattning om hur klassen mr. Genom att anvnda en dator med
tryckknslig skrm som visar smileys (rd, gul och grn) kan data samlas in direkt i anslutning till
lektionsuppstart.

7
http://www.ebay.com/sch/i.html?_from=R40&_trksid=p2050601.m570.l2632.R2.TR8.TRC2.A0.H0.Xpecs.
TRS0&_nkw=pecs&_sacat=11731.
8
https://www.spsm.se/studiepaket-npf/
9
http://www.symbolbruket.se
10
http://www.toolsforschools.dk/den-visuelle-laeligrer.html
ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bck och Katarina Krokstrm 161003-161007

11

Ledarskap i klassrummet och frhllningsstt till lrande

Skolans personal har olika frhllningsstt till arbetsformer i undervisningen.
ena sidan har de mer traditionella arbetsformer med ett tydligt auktoritrt ledarskap. andra sidan
har de arbetsformer inom mnena engelska respektive NO dr lrarna arbetar utifrn en filosofi som de
kallar You Choose.
Vi upplevde att bda systemen var tydliga i sin struktur fr eleverna och att de visste vad som
frvntades av dem. Lrarna var ocks samstmmiga kring frhllningsstt och arbetsformer i de
respektive systemen. Hr nedan beskrivs en del av upplgget kring You Choose.

You Choose filosofin betonar vrdet av lrandet fr eleverna

Iderna kring You Choose innebr att eleverna fr vlja lrare och arbetsstt inom den kurs som de ska
g. Oftast fr eleverna sitt frsta eller andrahandsval.
Lrarna beskriver hur de tnker lgga upp arbetet under lsret, och presenterar detta p en webbsida11.
Eleverna vljer kursupplgg och lrare genom att svara i ett Google formulr. I kurserna definieras ven
vad som krvs sprkligt, frmga att arbeta sjlvstndigt samt tempot.
Hr r ett exempel:
Pace High
Independence required Medium
Complexity of reading materials Low
Class discussion requirements - High

Filosofin handlar om att engagera och medvetandegra eleverna kring sitt eget lrande, hur de
interagerar med andra elever samt betonar att lrandet ska vara av vrde fr dem sjlva.
Varje lrare har en webbsida dr de lnkar till elevernas individuella bloggar. Lrarna lgger ut material
som eleverna kan anvnda i den takt de vill. Det innebr att eleverna lmnar in en uppgift, exempelvis i
skriftlig form, som r underlag fr bedmning utver de nationella proven som alla elever mste gra.
Dessa uppgifter publicerar eleverna p sin blogg dr de ocks fr terkoppling.
Under muntliga genomgngar iakttar vi en lrare som anvnder verktyget Classcharts12, dr lraren
direkt i stunden kan dokumentera individuell bedmning av elevsvar. Detta grs genom att klicka p en
interaktiv tavla med symbolerna:
grn tummen upp = vl utvecklat svar
gul tummen upp = utvecklat svar
rd tummen upp = enkelt svar
Elevernas namn r kopplade till denna webbresurs.
P detta stt vill lraren tydliggra hur han bedmer elevernas argumentation.

11 https://homelearning.edutronic.net/year-seven-you-choose-in-science/
12 https://www.classcharts.com
ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bck och Katarina Krokstrm 161003-161007

12

Nr en hemlxa ges s fr eleverna ett exempel av lraren hur de kan gra, men varje elev vljer sjlv om
detta fljs eller om idn kan frndras eller utvecklas s att eleven gr ngot av vrde fr sig sjlv.
Under en lektion som vi observerade s visade lraren upp ett exempel dr en elev hade fljt
instruktionen och ett annat exempel dr eleven hade utformat hemuppgiften p sitt eget stt. Lraren
frgade om elevernas exempel kunde tas upp och visas infr de andra i gruppen. Genom att elevernas
exempel lyftes fram fr diskussion s framhlls elevernas olika stt att ta sig an en uppgift. I det hr fallet
handlade uppgiften om MacBeth och eleverna hade skrivit helt olika texter bde till form och innehll.
Lraren frgade om ngon inte hade gjort lxan, och det var cirka fem elever. De fick motivera varfr
uppgiften inte hade varit av vrde fr dem. Eleverna fick mjlighet att vlja att gra lxan tillsammans
med lraren efter skoltid. S tanken gr ut p att eleverna ska frst att de lr sig fr sin egen skull och
inte fr lrarens skull.

Det r lrandet som r i fokus, inte var eleverna ligger resultatmssigt. Drfr praktiseras inte
nivgrupperingar utifrn resultat/betyg inom You choose, vilket annars r vanligt p skolan i syfte att
individualisera. Inom You Choose individualiserar man p andra stt enligt ovan.

Ider till Skolfrvaltningen
Arbetssttet pminner oss om Universal design for learning (UDL) som kan ses som en del inom
begreppet Tillgnglig lrmilj. Vecka 44 hade vi i Skolfrvaltningen en gemensam eftermiddag med fokus
p tillgnglig lrmilj. Filmen om UDL13 kan anvndas i det kollegiala lrandet p skolor.
Specialpedagogiska skolmyndigheten har en handledning och ett digitalt verktyg fr att kartlgga nulget
nr det gller tillgnglig lrmilj p skolan (fysisk, pedagogisk/didaktisk och social/kommunikativ. 14
Inom specialpedagogiklyftet kan detta arbete frdjupas och utvecklas.
Vilka former av You Choose finns inom Skolfrvaltningen?

Kollegialt lrande om flersprkighet i undervisningen

Vi deltog under en eftermiddagskonferens med all personal. Fokus denna gngen var hur lrare kan
stdja flersprkiga elever, EAL, Educational additional language.
Lrarna satt i arbetslag, mnesvis. Inledningsvis hade leading teacher fr andrasprk ett seminarium.
Hon hade i frvg samlat in elevernas sikter om undervisningen som hon berttade om och hon tog
ven upp vad forskningen sger inom omrdet. Hon lyfte fram att sprk ingr i alla mnen, dvs. att det r
alla lrares ansvar och gav lrarna konkreta tips som de kan/ska anvnda i undervisningen. Se bilaga.

13 https://www.youtube.com/watch?v=veYqj-4ZDCU
14 https://www.spsm.se/stod/tillganglighet/varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning/
ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bck och Katarina Krokstrm 161003-161007

13

Arbetslagen diskuterade fljande frgor utifrn en fallbeskrivning:

Hur hanterar du vanligtvis flersprkighet i en klass?
Vilka ml har undervisningen/eller hur formuleras ml fr undervisningen?
Vilka hinder tror du flersprkiga elever kommer att mta med arbetssttet?

Exempel p en fallbeskrivning som arbetslagen diskuterade:

ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bck och Katarina Krokstrm 161003-161007

14

Ider till Skolfrvaltningen

Frn och med hsten 2016 har Skolfrvaltningens elever och personal tillgng till Inlsningstjnst
ljudbcker inklusive modersmlsstd. Alla skolor har ftt teknisk support via fretaget fr att komma
igng. I steg tv r tanken att ge std till skolorna i samverkan mellan Skoldatateket och
skolbibliotekarierna. Bland annat involveras ntverket Specialpedagogiskt Forum och
Modersmlsenhetens ntverk. Hur organiseras undervisning och lrande med std av Inlsningstjnst
ljudbcker och modersmlsstd?

Digitala lrverktyg och tips p lnkar

Skolan har olika stt att arbeta med IKT inom olika mnen. Ngra fresprkar att lrare och elever
anvnder intrantet och de betonar skerheten i systemen. Eleverna tilldelas varsin mapp p skolans
server. Mappen anvnds som en egen portfolio, och eleverna fr inte se varandras arbeten. Syftet
handlar frmst om att lmna in underlag fr bedmning. Andra lrare anvnder gratisresurser som
webbsidor och bloggar och synliggra elevers arbeten med tillgng fr alla. Intresse fr Googles
lrresurser och datorer finns hos rektor med flera. Det rder allts delade meningar om hur internet och
digitala verktyg kan/ska anvndas.

Lrare delar mappar med varandra p skolans server. De samarbetar och anvnder varandras
lektionsplaneringar. Nr det gller bedmning s hade lrarna i dagslget inget digitalt system
motsvarande Unikum som vi har i Mlndal.

Nedan fljer att antal digitala verktyg som lrare p skolan anvnder.

-Skolan har nio datasalarna med stationra PC datorer dr de anvnder programmen i Adobe t.ex.
Fireworks bildredigering och ritprogram.

-Wordpress
Elever anvnder bloggverktyget Wordpress inom systemet You Choose i engelska och NO.
Lrare anvnder en plugin som kallas Email Post Changes.15. Enligt lrare p skolan innebr detta att man
kan se de ndringar som eleven gr i sin text efterhand. Vid varje frndring s fr lraren ett mail om
att en ndring har skett. Drmed behver inte lraren g in p varje blogg fr att se om eleven har
presenterat ngot nytt.

-Mobiltelefon
Eleverna anvnder gratisappen Shakespeare i sina egna mobiltelefoner nr de har engelska
lektioner/literacy. Under lektioner i naturvetenskap s har eleverna tillgng till ngra datorer, men de
flesta anvnder sina mobiltelefoner fr att skriva och publicera p sina bloggar som r knutna till lrares
webbsidor (You Choose systemet).
Flera lrare i andra mnen tillter inte mobiltelefonen under lektioner. Det rder ven delade meningar
om det r OK att publicera elevers arbeten eller om det bara ska finnas tillgngligt p skolans intrant.

15

https://sv.wordpress.org/plugins/email-post-changes/

ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bck och Katarina Krokstrm 161003-161007

15

-ClassDojo finns bde som webbresurs och app. Detta verktyg nmndes av ngon lrare som ett verktyg
fr fr kommunikation mellan lrare, elever och frldrar.

-Smartboard
Interaktiva tavlor finns i alla klassrum. Flera lrare skapar powerpoints som visas under genomgngar
t.ex. i matematik dr upplgget i helklass var:

Mlsttning med lektionen.
Starter landning.
Repetition: Visar en uppgift. Visualiserar med frgpennor.
For you to try: Eleverna vade. De skrev i skrivbcker. Inga matematikbcker.
Genomgng av lsningar i helklass.

-Tips fr faktaskning:
http://www.bbc.co.uk/education

-Tidshjlpmedel
Lrarna ger ofta eleverna en viss tid att tnka igenom ngot innan det tas upp i par eller i helklass. Skolan
anvnder d Time Timer16.

Avslutande ord
Det har varit mycket intressant att jobbskugga p London Nautical School. Vi mttes av en engagerad
ledning och personal. Srskilt stort tack till Jack, Andrew och Nathalie som hjlpte oss tillrtta under hela
veckan.

16

http://www.timetimer.com

ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bck och Katarina Krokstrm 161003-161007

16

Bilaga 1

Leading teacher med ansvar fr std till elever med annat modersml gav fljande tips till
sina kollegor p London Nautical School:

Students must be included in lessons and activities as much as possible
They must be given the opportunity to be active listeners and to follow examples from peers
Provide annotated diagrams. Provide tables/flow charts/timelines on which the student can
record information in an organised form. Use plenty of visuals: charts, diagrams, semantic webs,
DVDs, etc.
Try to ensure that there is a common starting point at the beginning of a topic and make this as
visual as possible (e.g. diagrams, pictures, objects, DVDs etc.)
Write homework instructions on the board and at the same time give them verbally.
To measure understanding, allow them to choose an answer or write a single word down
Encourage the use of a glossary where key words and phrases can be entered with an example
of use in context where appropriate. Give a list of the technical vocabulary and specific language
features required for any specific topic
Provide word lists, summaries, abridged versions. Encourage the use of audio books to follow
English Literature Texts.
Use writing frames to help with structure of writing tasks supported with key subject vocabulary,
especially in subjects which use complex language and ideas such as Geography, Science, RE,
etc.
When asking questions allow time for the student to choose the right linguistic structures to
express themselves - return to the student when he has had the chance to construct and practise
the answer - discreetly rephrase grammatical errors as part of your response to him
Encourage pupils to model language by repeating instructions for a partner to follow
particularly in science investigations
Always provide written/simplified instructions in addition to verbal instructions
Provide suitable exemplars.
Highlight, read and discuss areas of text that have difficult grammatical structures/ deeper
meaning
Use a buddy with good language ability to discuss the text
Use more sophisticated writing frames to support written work
Ask the student to read and highlight key points in text for note making.

-Vilka strategier anvnder du i undervisningen? Varfr gr du det?

ImPact, jobbskuggning: London Nautical School: Gunilla Almgren Bck och Katarina Krokstrm 161003-161007

17