TEMA: NATURVETENSK AP
FAKTA
Far och flyg
med fysik
Flyga, singla, virvla, svva Barnen p Uvens
frskola i Ume nrmar sig naturvetenskap
med hjlp av verb.
KNNER NI VILKEN hrlig vind!
Vintermorgon i Ume. Den upptgende
solen speglar sig i lven och mts av en
isande vstanvind, men frskollraren
Hanna Vretblom r njd. Det r barnen
och den vriga personalen frn avdelning
Fjdern p Uvens frskola ocks. Fr efter
veckor av stiltje r dagens blst just vad
de lngtat efter.
Hanna Vretblom plockar upp det ena
pappersflygplanet efter det andra ur en
pse och delar ut dem. Planen, som grupp-
en tillverkade i gr, r lite olika bde till
form, storlek och material och barnen har
teorier om hur detta kommer att pverka
flygfrmgan. Kellie r sker p sin sak:
De tunna kan flyga bttre och de stora
kan flyga jttemycket.
Hon och de andra sprider ut sig p det
frostnupna grset med sina plan i nvarna.
Ngra barn har ocks flygande mattor,
det vill sga silkespappersbitar. Frtjus-
ningen, uttryckt i tjut och skratt, r upp-
enbar nr de mrker hur vinden genast
tar tag i mattorna s de flyger ivg med
en hisklig fart.
Planen, dremot, beter sig p olika vis.
En del strtdyker, andra seglar en stund
och landar sedan mjukt.
Personalen gr runt och tittar, men
provar ocks sina egna plan och diskute-
rar flygmetoder med barnen. Har det
betydelse varifrn vinden kommer, gr
det bttre om man tar sats nerfr kullen?
S smningom samlas gruppen igen,
fr att sammanfatta.
Silkespappret flg jttejttejttejtte centrum. Nr de fick nys om att Eva Pers-
lngt, men ritpappret var vldigt dligt,
sger Astrid medan Adam konstaterar att
hans plan flg lngt nr han kastade det
uppt.
Mitt gjorde en kullerbytta i luften,
sger Vidar och frklarar att han stad-
kom detta genom att kasta det mot vinden.
Barnen beskriver hur plan och mattor
betett sig med ord som svva, singla
och virvla, ord som numera ingr i deras
vardagsvokabulr. Dagens flygvning ingr
24
Frskolan Uven i Ume
har tre avdelningar: Tofsen,
Vingen och Fjdern.
Frskolan arbetar mycket med ute-
pedagogik, digitala hjlpmedel och
pedagogisk dokumentation.
P frskolans egen blogg
forskolanuven.wordpress.com
gr det att flja arbetet med verb
och naturvetenskap.
nmligen i ett arbetsstt dr naturveten- snurra, falla, forsa gr att koppla till
skap kopplas ihop med ord, nrmare fysikmnet.
bestmt verb. Eva Persson och hennes kollegor fick
en lng lista med verb.
DET HELA BRJADE med att frskollra- Frst kndes det mrkligt och ab-
ren Eva Persson gick Frskollrarlyftet strakt, men vi insg ganska snabbt att det
i naturvetenskap och teknik. Hon och satte fokus p grandet. Det blev lttare
kollegorna p Uven tyckte de hade fr att underska saker tillsammans med
grunda kunskaper, i framfr allt kemi barnen om vi utgick frn verb, srskilt
och fysik, fr att uppn lroplanens ml. sdana verb som man kan underska med
Strax intill Uvens frskola lg Idan, kroppen.
Ume kommuns pedagogiska utvecklings- Avdelning Fjdern, dr Uvens 45-ring-
ar gr, brjade med orden snurra, virvla
son gtt kursen kopplade de ihop henne och rulla.
med ett forskningsprojekt p Ume Men vi mrkte att det var fr mycket.
universitet, som gick ut p att frskolor Vi blev helt snurriga och barnen hade svrt
som jobbade med naturvetenskap, i stllet att fokusera. S d valde vi bara rulla,
fr att arbeta med teman kring substantiv sger Hanna Vretblom.
som skog och vatten, skulle prova att D tnde barnen till, sger Eva Pers-
utg frn verb. Tanken r, att verb gr son. Det var s mycket kraft och rrelse i
mnena fysik och kemi mer lttillgngliga. det ordet och det fanns s mycket att
Kemiord kan vara sdana som har med utforska.
mten mellan material att gra som fast- I tv hela terminer rullades barn, vuxna
na, smlta, medan rrelseverb som och prylar p avdelning Fjdern, och den
TEXTINGELA HOFSTEN FOTOMALIN GRNBORG TIDNINGEN FRSKOLAN #22017
25

ena frgan gav nsta. Hur r det att rulla
uppfr jmfrt med nedfr? Vad hnder
om man rullar sjlv och om man ger fart?
Varfr rullar olika saker och personer
olika fort?
Alla rullade p olika stt. Det satte i
gng vldigt intressanta diskussioner, fr
alla hade sin egen upplevelse, sger Hanna
Vretblom.
Och eftersom de hade bestmt sig fr
att frska f med alla sinnen, stannade
de inte vid knslan, utan funderade ocks
ver hur det ser ut nr man rullar och hur
det kan lta.
Vi lyssnade mycket p de olika ljuden
nr vi rullade i sn, sger Eva Persson.
Men vi hann inte till lukt och smak. Det
hade ju varit jtteintressant att ta reda p
om man kan knna lukten p rulla.
ret drp tog de sig an verbet virvla
och nu r det allts flyga som gller.
VEN DE TV andra avdelningarna p
Uven, fr 12-ringar och 24-ringar, har
jobbat med verb kopplat till naturkun-
skap under de hr ren, men med andra
ord, bland annat smlta, absorbera
och lta. I r kr alla tre avdelningar
flyga.
Med de yngre barnen blir det frsts
p ett annat stt. De fr jobba lngsam-
mare. Men det funkar, och de barnen r
fenomenala p de fysiska bitarna, sger
Eva Persson.
Tre dagar per vecka r srskilt vikta t
ordet. P tisdagar reflekterar gruppen till-
sammans kring det, lgger fram hypoteser,
tittar p bilder och filmer, lser bcker,
TEMA: NATURVETENSK AP
skapar. P onsdagar prvas iderna vid
omrdet vid lven, och p torsdagar gr
de igenom vad pedagogerna skrivit p
frskolans blogg om veckans arbete.
Under terminen med verbet flyga har
gruppen funderat p olika flygstt. Hur
flyger flygplan och helikoptrar, superhjl-
tar och spken, olika sorters fglar och
andra flygfn? De har ocks reflekterat
"Frldrar har berttat
att deras barn brjat
anvnda ord som hovra
och anfallsvinkel."
kring kraft, luft och vind, hgt och lgt,
start och landning, storlek, vilket i sin tur
lett till att de kommit in p begrepp och
ord som roder, propeller, tyngdkraft,
stabilitet. Bde fysik och sprk, allts.
Sedan sprkforskaren Ulla Damber
kopplades ihop med frskolan, har peda-
gogerna brjat tnka extra mycket p att
vidga barnens och sina egna ordfrrd.
Vilket gett resultat.
Frldrar har berttat att deras barn
brjat anvnda ord som hovra och an-
fallsvinkel, sger Eva Persson med ett
leende.
ATT FLJA BESKRIVNINGAR i flera led r
en annan sak som barnen ftt va p i
och med verbprojekten. Som i tisdags, d
de via appen How to make an aeroplane
26
Vi gillar sdant som verkar
krngligt, som vi inte har ngra
sjlvklara svar p, utan mste
utforska fr att frst, sger
Hanna Vretblom.
fick instruktioner i hur man steg fr steg
viker ett pappersplan.
Digital teknik r ver huvud taget till stor
hjlp i arbetet med verben, sger de tv
frskollrarna och pekar p mjligheten
att blogga, gra inspelningar och filmer
med mera.
Ambitionen r ocks att jobba estetiskt
med temaorden. Bild knns sjlvklart att
involvera, genom att rita och mla, jobba
med lera och s vidare. Men det finns ju
andra estetiska uttrycksformer. I hstas
gjorde de en dramalek d barnen fick
tnka ut ngot som kunde flyga och som
de ville bli frtrollade till. Nr de hade
blst in sin nskning i en magisk burk blev
de frtrollade.
Sedan lekte vi rtt lnge tillsammans,
sger Eva Persson. Hon hoppas ocks
kunna skapa flygamusik tillsammans
med barnen, fr att kunna fundera ver
hur musiken inverkar p rrelserna.
EFTER ATT DE HAR brjat jobba med
verben har pedagogerna p Uven ndrat
sitt frhllningsstt till barnen. Det har
gjort arbetet mer lustfyllt, eftersom det
gr att de sjlva lr sig nya saker varje dag.
Vi stller ppna frgor, i stllet fr
sdana som barnen frstr att vi har svar
p, och frsker att hela tiden titta p vad
de faktiskt gr, i stllet fr att kliva in och
gra egna bedmningar, sger Hanna
Vretblom.
Det tog ett tag att implementera det nya
frhllningssttet, inte minst hos barnen.
Men nu har de frsttt att vi faktiskt
vill veta. Vi undersker saker och prvar
tankar tillsammans med dem.
Under virvlaterminen utvecklade
frskollrarna ocks konsten att gra
medvetna feltolkningar.
Det var frlsande!
Barnen blev tvungna att argumentera
och utveckla sina stt att frklara saker.
Det r precis dit vi vill komma. Sam-
tidigt r vi fortfarande tydliga vuxna. Det
r vi som leder arbetet, men barnen fyller
det med innehll, sger Hanna Vretblom.
Vi har nog till och med blivit nnu
tydligare, sger Eva Persson.
TIDNINGEN FRSKOLAN #22017