Lärande och Samhälle

Grov planering - Lärandemål 4

Fredrik Andersson
Johanna Olsson

Datum: 2019-05-07 Examinator: Birgitta Nordén

Kurs: Handledare: Birgitta Nordén
Nl231C
Innehållsförteckning

Inledning 2

Planering Naturkunskap 1a1 2

Planering Naturkunskap 1b 2

Lektionsinnehåll Naturkunskap 1b 3

Lektionsinnehåll Naturkunskap 1a1 8

Formativ och summativ bedömning 8

Lärande och bedömningsmatriser 9

Referenser 10

Bilaga 1 Kursplanering med centraltinnehåll för Nk 1b 11

Bilaga 2 Kursplanering med centraltinnehåll för Nk 1a1 15

Bilaga 3 Lärandematris med centraltinnehål för Nk 1b 18

Bilaga 4 Lärandematris med centraltinnehål för Nk 1a1 23

Bilaga 5 NOS uppgift black box 27

1
Inledning
I denna rapport presenteras två grovplaneringar gällande ämnet naturkunskap. En gällande
Naturkunskap 1b respektive en för Naturkunskap 1a1. Naturkunskap 1b gäller för
högskoleförberedande program, vilket i vårt fall är samhällsprogrammet, och Naturkunskap
1a1 för yrkesförberedande program, i vårt fall barn och fritid. Grovplaneringen är delvis
kontextanpassat till respektive program men vår utgångspunkt ligger i att varje
lektionsinnehåll kontextanpassas med mer precision till respektive program.

Planering Naturkunskap 1a1

Utifrån skolverkets ramverk skall Naturkunskap 1a1 undervisas i 50 timmar då kursen är värd
50 poäng (Skolverket). Under dessa 50 timmar ska 6 centrala innehåll (se bilaga 4) beröras
och examineras. Vi har valt att lägga upp kursen så att den sträcker sig över två terminer. Det
innebär att kursen sträcker sig över 33 veckor, två lektioner varje vecka á 40 respektive 50
minuter. Motiveringen till att vi har valt att ha 40 respektive 50 minuter är att
koncentrationsförmågan tryter vid för långa pass och eftersom naturkunskap inte är det mest
populära ämnet (enligt verksam naturkunskapslärare Åsa Pålsson Wittenfeldt) gäller det att
motivera och inspirera i lagom mängd och tid. De flesta scheman vi tittat på och ur egna
erfarenheter, är att lektionerna är av kortare slag. För sakens skull har vi lagt lektionerna på
tisdagar och torsdagar, detta går självklart att ändra på för att passa de flesta scheman.

Planering Naturkunskap 1b
Utifrån skolverkets ramverk skall Naturkunskap 1b undervisas i 100 timmar då kursen är
värd 100 poäng (Skolverket). Under dessa 100 timmar ska 8 centrala innehåll (se bilaga 3)
beröras och examineras. Vi har valt att lägga upp kursen så att den sträcker sig över två
terminer. Det innebär att kursen sträcker sig över 33 veckor, två lektioner varje vecka á 45,
75 och 50 minuter. Motiveringen till att vi har valt att ha 45, 75 respektive 50 minuter är att
koncentrationsförmågan tryter vid för långa pass och eftersom naturkunskap inte är det mest
populära ämnet (enligt verksam naturkunskapslärare Åsa Pålsson Wittenfeldt och Kristin
Thalberg Adegran) gäller det att motivera och inspirera i lagom mängd och tid. De flesta
scheman vi tittat på och ur egna erfarenheter, är att lektionerna är av kortare slag med en lång
lektion som är avsedd för laborativa moment. För sakens skull har vi lagt lektionerna på
måndag, onsdag och fredag, detta går självklart att ändra på för att passa de flesta scheman.

2
Lektionsinnehåll Naturkunskap 1b
I valet av lektionsinnehåll har vi utgått från bland annat kurslitteratur för Naturkunskap 1b
såsom Synpunkt 1b (Anders Henriksson), Frank Gul Naturkunskap 1b (Björndahl, H.,
Castenfors, J., Dahlén, S., Wahlberg, S. (2011)) samt Naturkunskap 1b (Backlund, P.,
Broman, K., Lundegård, I., Viklund, G. (2011)). Likaså har vi tagit inspiration från tidigare
kurser från universitetet och studiebesök vid bland annat Sysav, Kretseum, Sea-u och BO-01.
Kontextanpassningen för de olika programmen framkommer inte tydligt i denna redogörelse
då vi utgår från en grundplanering. Vi utgår också ifrån att varje lärare kontextanpassar med
hjälp av väl valda exempel och elevmaterial till varje program.

Introduktion till kursen är en nödvändighet för att eleverna ska veta vad de ska lära sig och
kunna efter kursens slut. Därför börjar kursen med en genomgång av det centrala innehållet,
lärandematriser som täcker huvudmålet och planeringen för terminen. Det är viktigt att ha en
lagom lång framtidsutsikt för att behålla motivationen hos eleverna men samtidigt underlätta
med vetskapen om vad som kommer att behandlas och examineras i kursen (Ojala, 2012).
Förespråkare för lärandematriser menar att målet med och genomgången av dessa är att verka
för att “lyfta fram tydliga mål, framåtsyftande och kamrat- och självbedömning” (Alm, 2015
s.14) i ett metakognitivt syfte.

För att kunna förstå och bekanta sig med naturvetenskapen behöver man förstå hur den
fungerar. Andersson skriver i sin bok Att utveckla undervisning i naturvetenskap att
naturvetenskap är en kunskapsbyggande och social process (Andersson, 2011 s. 31). Genom
en katederundervisning i hur arbetssättet går till i den “naturvetenskapliga världen” är målet
att eleverna ska börja tänka ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Genom att gå vidare i
historiska perspektiv och titta på framväxten av vetenskapen är målet att bilda en slags grund
för på vilket sätt naturvetenskapen bör betraktas.

I och med att dagens samhälle ser ut som det gör med sociala medier och människor som
uttalar sig i ämnen de inte har en professionell grund att uttala sig om anser vi att det är
viktigt att ta upp och behandla kritiska förhållningssätt till källor. Det är något som Ingerman
och Wickman skriver och reflekterar till viss del om i kapitel 13 i boken Transformative
Teacher research (s. 167–179). Det är också viktigt att eleverna får en bild om vad som är
etiskt möjligt och hur forskning bedrivs med avseende på möjligheter och begränsningar i

3
form av exempelvis etiska dilemman. Dock bör genteknik inte beröras något djupare då detta
behandlas som ett separat i en senare del av kursen.

För att göra teorin till ett “hands-on” projekt och något begripligt har vi valt att lägga in ett
Nature Of Science projekt (NOS-projekt) vilket vi kallar Black Box. Material för detta finns
som bilaga 5.

Kemin är en väsentlig del för att förstå de bakomliggande orsakerna till olika miljöproblem
och därför börjar vi grundligt med atomen och periodiska systemet. Detta för att sedan
introducera laborationer med hjälp av en säkerhetslabb av eget val. Vidare går vi igenom
molekyler och kemiska föreningar. Laboration med salter är inlagd som en övning
laborationsvana. Efter det har vi lagt in en genomgång av syra och baser samt en pH
laboration för att konkretisera och koppla till vardagsfenomen. Avsnittet slutar i det som
kallas lika löser lika-principen med en tillhörande laboration. Till varje laboration tillkommer
även delar av labbrapportskrivning. Uppdelandet av rapporten är för att eleverna ska få öva
på varje del och se sammanhanget i en rapport innan de ska prestera och skriva en fullständig
rapport.

Allt för att eleverna ska få en stabil grund inför ekologin och öva på det vetenskapliga
arbetssättet och språket. Lektionerna baseras på material från läroboken Frank Gul
Naturkunskap 1b av Björndahl, H., Castenfors, J., Dahlén, S., Wahlberg, S. (2011)
Bedömning görs utifrån de labbrapporter som eleverna skriver. I och med att eleverna får
skriva rapportens olika delar vid olika tillfällen ges en möjlighet för ett progressivt lärande
med en formativ bedömning för att arbeta vidare. Detta görs lämpligast med en lärandematris
för tydlighetens skull.

I ekologiområdet får eleverna använda sig av tidigare kunskap från kemin. Med start i
fotosyntes och kolets kretslopp går vi över i växthuseffekten och vattnets egenskaper i
förhållande till naturen och växthuseffekten. Eftersom vi då kommit fram till att vatten är
viktigt går vi vidare med främmande ämnen i miljön, dvs miljögifter, och försurning för att se
den röda tråd av miljöförstöring som blir i och med antropogena utsläpp. Nästa nedslag blir
ekosystem för att kunna titta på vad som händer i Östersjön med avseende på antropogena
utsläpp. Östersjön används här som ett praktiskt exempel på fotavtryck vilket vi kommer att
behandla lektionen därpå. Därefter ska eleverna få fördjupa sig i miljögifter och försurning

4
genom att läsa populärvetenskapliga artiklar rörande ämnet. Tanken är att för att det ska bli
en övning i ekologi och miljöförstöring och inte i källkritik har läraren redan letat upp
lämpliga artiklar att dela ut. Som examination ska eleverna föra en debatt med avseende på
att kunna ta ställning och framföra handlingsalternativ. Detta återkopplas efteråt samtidigt
som det visas en film och korallblekning för att återkoppla till nyss behandlat område.

För att förstå klimatförändringar krävs det att det finns en förståelse för energi och dess olika
former. Därför har vi valt att ha två lektioner med katederundervisning gällande energi och
energiformer med tillhörande övningar som behandlas under en lektion. Övningarna är till för
elevernas skull för att de ska få en inblick till vilken nivå jag som lärare anser att deras
kunskaper ska befinna sig. Dessutom blir det ett stöd till vad de ska kunna vid områdets slut.

Eftersom katederundervisning inte inbjuder till någon djupare reflektion över hur energi kan
användas och hur energi kan utvinnas på ett miljövänligt sätt har vi valt att göra ett
grupprojekt där de ska undersöka olika kraftverk, hur de fungerar, hur energismarta de är och
hur vilket som är mest miljövänligt. Detta ska presenteras muntligt med kamratrespons för att
den formativa bedömningen ska kunna ta form och eleverna ska bli medvetna om sitt eget
lärande och återigen visa vad de ska kunna efter kursens slut.

För att eleverna ska kunna bearbeta avsnitten kropp och hälsa evolution samt genetik och
genteknik måste de först bekanta sig med celler och gener vilket de får göra denna delen av
kursen. Denna delen börjar med att eleverna bekantar sig med liv och dödsbegreppet för att
sedan studera celler och mikroskopera på dessa. Detta leder in eleverna på vävnader och
organ för att vi sedan ska kunna prata om DNA, gener och nedärvning. Kunskaperna befäst
med övningar och instuderingsfrågor för att sedan examineras och bedömas genom ett
skriftligt prov.

Evolutionen tar vid där förra avslutade och vi tittar på hur gener och celler förändras över tid
allt börjar med en genomgång var vi kommer ifrån för att sedan fortsätta in i livsstrategier
och resistens. Detta påvisa med en labb kring evolution och hur det kan tänkas se ut området
avslutas med projektet människans inverkan. Här tänker vi främst på vision II från
Anderssons (2011 s. 169–170) bok Att utveckla undervisningen i naturvetenskap. Eleverna
får göra ett projekt som handlar om människans inverkan på evolutionen och några av

5
eleverna kommer från projektet att naturligt komma in på nästa arbetsområde och arbete med
t.ex. GMO. Projektet lämnas in och bedöms och blir en ingång till nästa avsnitt.

För att få en rimlig ingång i den moderna naturvetenskapen i form av genteknik har vi valt att
börja i det historiska med växtförädling tillika djuravel. Därifrån går vi vidare in i den
moderna världen och tittar på hybrid DNA och modifierat DNA. Detta kommer att ske i en
katederundervisning då vi anser att det ligger för långt utanför den egna kunskapszonen för
att eleverna utan hjälp från läraren ska kunna inhämta kunskaper om ämnet. Därifrån går in i
det mer flytande ämnet rörande etik i form av GMO och genbanker. Här öppnas klassrummet
upp för diskussioner ur elevens perspektiv och tidigare kunskaper med ny synvinkel från
undervisningen om hybrid DNA och modifierat DNA. Vidare går vi in på analysmetoder och
var dessa används. I och med att det är en samhällsklass har vi valt att fokusera på
brottsutredningar och hur man kan använda DNA-analys för att ta reda på om det är den
åklagade som står skyldig till brott.

Detta avsnitt examineras med en rollspelsdebatt där eleverna tvingas att göra
ställningstagande som kanske inte går upp mot deras egna åsikter och värderingar. Detta för
att öppna upp för nya perspektiv och öva på argumentationskulturen som tydligt framträder i
kunskapskraven (Skolverket).

Som avslutning på detta område i samband med återkoppling visas en film rörande
stamcellsforskning eftersom detta är modern och nutida forskning som bedrivs. Här kopplas
fördelaktigt filmen till tidigare undervisningstillfälle om naturvetenskapens karaktär och
arbetssätt.

Eftersom området hållbar utveckling inbegriper många aspekter och intressant ingångar har
vi valt att utgå från FN:s hållbarhetsmål. Genom att först presentera målen och kort berätta
vad FN:s arbete mot en hållbar framtid innebär är tanken att väcka elevernas intresse och
tankeverksamhet för vad vi kan göra för klimatet. Detta är också en del i att skapa hopp om
en framtid istället för att bara se det negativa som många medier framställer. Detta är något
som Ojala skriver i sin artikel Hope and climate change: the importance of hope for
environmental engagement among young people. Det är viktigt att inseminera hopp hos
dagens unga då det råder en klimatoro som hos en del till och med kan leda till ångestladdat
beteende (Ojala, 2012).

6
I detta område inbjuds även till studiebesök på exempelvis Sysav, Kretseum, Sea-u och BO-
01 området då det är konkreta samhällsinstanser som gärna informerar om sina verksamheter
för en hållbar framtid. Med detta som grund ska eleverna nu göra ett större projekt med grund
i FN:s hållbarhetsmål som tar inspiration i ett av studiebesöken. Projektet ska redovisas i
form av en fullständig rapport, vilken vi har övat på i tidigare moment. Tanken är att eleverna
ska ge varandra kamratrespons utifrån en lärandematris och sedan ha ett opponerande
seminarium där projektet presenteras och klasskamraterna får möjlighet att ställa frågor och
opponera. Projektet skulle kunna liknas vid en högst reviderad liknelse vid ett “mini-
gymnasiearbete” med naturvetenskaplig ingång. Därefter ska eleverna få chans att revidera
sina rapporter utifrån kamratresponsen för att sedan skicka in som färdig till läraren.

I och med dagens media influerade samhälle diskuteras livsstilar till höger och vänster och
därför vill vi inleda med vad som räknas som hälsa och ohälsa. Eleverna ska själva få vara
med och diskutera och resonera angående vad de anser vara hälsa och ohälsa. Därefter
definieras begreppet hälsa utifrån Världshälsoorganisationens definition, detta för att eleverna
och läraren är överens om vad hälsa är i kommande diskussioner. Vad som är viktigt är att
inte nedvärdera och neka elevernas sätt att se hälsa på men att komplettera deras syn.

I och med att hälsa inte enbart är fysisk hälsa utan även psykisk hälsa bjuds skolsköterskan
och skolkuratorn in för att svara på frågor om just psykisk hälsa och ohälsa. Därefter tar vi
vid i det fysiska och pratar skelett och muskler. Eftersom det i kunskapskraven står explicit
att eleven ska kunna “diskutera konsekvenser av olika livsstilar såväl för individens hälsa
som för folkhälsan” är nästa område energi, mat, dieter och kroppsideal. Detta kan med
fördel kopplas till träning i en puls och andningslaboration. Vidare går vi mot ohälsa och
pratar om droger och alkohol, sjukdom och relativt ytligt om immunförsvaret. Vaccin är
också en samhällsdebatt som bör lyftas i klassrummet och därför bör förklaras vad ett vaccin
innebär. I och med att många unga känner en konstant trötthet kommer vi att ta upp sömn och
vad brist av just sömn kan bidra till. Detta kommer att examineras med ett skriftligt prov.

Detta området lades sent på kursen för att hinna lära känna sina elever och just hur man ska
tackla detta området vilket vi lärt oss från vår kurs kring kropp och hälsa där detta området
kan vara jobbigt att ta upp om alla inte är bekväma med varandra. För att lätta på det hela
inleds detta med ett studiebesök på UMO för att sedan ledas in i värderingsövningar gällande
normer. Därefter tas människans biologiska könsorgan och olika köns definitioner upp för att

7
knyta an till den viktiga lusten. Vidare en värderingsövning följt av preventivmedel och
könssjukdomar samt ett besök från skolsystern. Allt avslutas med en skriftlig inlämning kring
HBTQ-frågor i världen.

Lektionsinnehåll Naturkunskap 1a1

Introduktionen till kursen kommer att ske på liknande sätt som till Naturkunskap 1b. Se ovan
för upplägg av moment.

Kemidelen i Naturkunskap 1a1 går inte lika djupt som i Naturkunskap 1b och därför har vi
avsatt endast två lektioner som repetition från åk 9. Den första lektionen går ut på att ta reda
på vad klassen kan i kemi och lektion två går ut på att fylla i de luckor som saknas för att
kunna gå vidare i kursen. Detta moment examineras inte på något nämnvärt sätt då det är en
förberedelse inför kommande moment.

För övriga moment är upplägget liknande Naturkunskap 1b. Dock skiljer sig
examinationsformerna något åt vilket motiveras under rubriken Formativ och Summativ
bedömning.

Formativ och summativ bedömning

Vi har valt att examinera de olika momenten med en blandning av summativ och formativ
bedömning. I första hand används den summativa bedömningen i ett formativt syfte för att
skapa en progresionsartad lärandestrategi. Detta också för att med jämna mellanrum kunna
förmedla till eleverna hur de ligger till i förhållande till kunskapskraven. I den formativa
bedömningen ska det naturligtvis framgå vad eleven ska kunna göra bättre till nästa gång och
hur densamma ska göra, detta i form av lärandematriser (se bilaga 3 respektive 4). Med tanke
på att det är två olika typer av program med två olika inriktningar faller det sig naturligt att de
olika momenten examineras på olika sätt med samma mål för att ta reda på vad eleven kan,
vad eleven kan förbättra och hur eleven kan jobba vidare med att fördjupa sina kunskaper

8
Lärande och bedömningsmatriser
För samtliga huvudmål i det centrala innehållet finns det övergripande lärandematriser som
speglar det slutgiltiga målet med delmomenten i kursen. Lärandematriser är till för elevens
metakognitiva lärande och för elevens egen del i sitt lärande så att det bringar en klarhet i
lärandet och vad kunskapsmålen innebär. Dessa finns beskrivna i bilaga 3 respektive 4. Alm
skriver i sin bok Lärandematriser att skolverkets kunskapskrav är svårt formulerade och
innehåller en hel del, vad han kallar, amöbor dvs. ord som har olika innebörd i olika
sammanhang. Därför är det svårt för elever att ta till sig vad skolverket menar att de ska ha
lärt sig och kunna efter kursen slut (Alm, 2015). Med detta som utgångspunkt har Alm skapat
en typ av lärandematriser som går ut på att förtydliga och konkretisera för elevernas egen
skull skolverkets kunskapskrav (Alm, 2015). Detta används med fördel både som målbild för
helheten i kursen och som målbild för varje enskilt moment. Lärandematriser är också
mycket användbara vid kamratrespons då irrelevanta kommentarer utesluts automatiskt i och
med att eleverna utgår från konkretiserade lärandemål som är lättförståeliga och skapade för
att arbeta utifrån. Detta kommer att vara en central del i vår undervisningssituation vid många
tillfällen då vår undervisning utgår från en delaktighet från eleven i sitt eget lärande.

Andersson menar att eleven måste medvetandegöras om sitt eget lärande genom frågorna:
● Var är jag? Att veta vad jag kan och inte kan och kunna ställa frågor om det är oklart.
● Vart är jag på väg? Att ha en uppfattning om målet med lärandet.
● Hur kan jag lära mig? Att förstå vad jag behöver göra för att nå målet.
(Andersson, 2011)

För att kunna besvara dessa frågor är det en nödvändighet att eleven vet vad den ska lära sig
och detta görs med fördel genom en lärandematris (för exempel se bilaga 3 och 4). Som
tidigare nämnts är detta relevant för helheten och för varje enskilt moment.

9
Referenser
Andersson, B. (2011) Att utveckla undervisningen i naturvetenskap (1:a upplagan). Lund:
Studentlitteratur AB.

Alm, J. (2015) Lärandematriser: att få eleven att förstå. (1:a upplagan). Stockholm: Gothia
Fortbildning AB

Björndahl, H., Castenfors, J., Dahlén, S., Wahlberg, S. (2011). Frank gul, Naturkunskap 1b
(3:e upplagan). Stockholm: Liber AB.

Backlund, P., Broman, K., Lundegård, I., Viklund, G. (2011). Naturkunskap 1b (1:a
upplagan). Lettland: Livonia Print.

Backlund, P., Broman, K., Lundegård, I., Viklund, G. (2011) Naturkunskap 1a1 (1:a
upplagan). Lettland: Livonia Print.

Ingerman, Å. och Wickman, P. O. (2015) Towards a teachers’ professional dicipline.

Transformative Teacher Reaserch. s. 167-179

Ojala, M. (2012). Hope and climate change: the importance of hope for environmental
engagement among young people. Environmental Education Research, 18(5), s. 625-642,
doi:10.1080/13504622.2011.637157

Skolverket. (2017). Ämne-Naturkunskap. Stockholm:Skolverket hämtad den 29/4-2019

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-
gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu
bject.htm%3FsubjectCode%3DNAK%26courseCode%3DNAKNAK01a1%26tos%3Dgy&sv
.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_NAKNAK01a1

10
Bilagor:
Bilaga 1 kursplanering med centralt innehåll för Nk 1b
NATURKUNSKAP 1B
2019 Ht+Vt

Centralt innehåll (från Kursplanen Nk1b) länka till skolverket...

● Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan.

Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
● Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion,
resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
● Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i
fråga om träning, kost, droger, konsumtion och påverkan på miljön. Hur naturvetenskap
kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i
medierna.
● Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer,
rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.
● Evolutionära aspekter och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter och
konsekvenser för mänsklighetens utveckling och för biologisk mångfald. Cellen och
livets minsta delar som utgångspunkt för diskussioner om till exempel genteknik och
andra aktuella forskningsområden.
● Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar
och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga
utforskandet.
● Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka
naturvetenskapligt och hur man går tillväga för att ställa företeelser i omvärlden under
prövning.
● Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt
kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.

11
 Naturkunskap 1b
Vecka Mån 45min Tis Ons 75 min Tor Fre 50 min
32 LOV LOV LOV LOV Upprop/start
Vetenskapen växer fram,
33 Vad är Naturkunskap? Naturvetenskapliga arbetssättet vetenskapshistoria
Källkritik, forskningsetik,
möjligheter och black box, övning som muntlig black box, övning som muntlig
34 begränsningar bedömning bedömning
KEMI
Atomer och periodiska säkerhetslabb genomgång och
35 systemet övning övning periodiska systemet
uppföljning av labb
Genomgång av hur man skriver en
Molekyler och kemiska labb salter labbrapport,
36 föreningar skriva resultatdel i rapport skriva resultatdel i rapport
uppföljning av labb
37 Syror och baser ph-labb skriva metod och resultatdel
uppföljning av labb
38 Lika löser lika lika löser lika labb skriva teoridel
EKOLOGI
Fotosyntes och kolets Växthus-
39 kretslopp effekten Vatten
Främmande ämnen i miljön
40 och försurning Ekosystem Östersjön
Övn. främmande ämnen i miljön
ekosystem
41 Fotavtryck fotavtryck Utdelning av artiklar
42 Läsa Läsa Läsa
Film: Stora Barriärrevet +
43 Debatt små grupper Debatt smågrupper Återkoppling
44 LOV LOV LOV LOV LOV
Energi och Kraftverk
Energibegreppet
45 och energi i olika former Övning energi i olika former. Gruppuppgift: kraftverk
Grupp-presentation av kraftverk
Jobba vidare med med kamratrespons via Uppgifter + Återkoppling av grupp-
46 gruppuppgift lärandematris presentation
Celler och Gener
Vad är liv? Och
47 dödsbegreppet Celler + mikro- skopiering Celler, vävnader och organ
48 DNA Gener och Nedärvning övningar Forts. Nedärvning övningar
49 Mutationer och sjukdomar Instuderings- frågor Frågestund och repetition

12
50 Repetition Prov Formativ återkoppling
51 Genomgång prov Skolavslutning JUL JUL
52 LOV LOV LOV LOV LOV
1 LOV LOV LOV LOV LOV
Evolution
2 LOV Var kommer vi ifrån? Naturliga urvalet
Projektstart
3 Livsstrategier resistens Labb evolution Människans inverkan
4 Projekt Projekt Skriftlig inlämning essä
Genetik och Genteknik Hybrid DNA
5 Djur och växtförädling modifierat DNA GMO
Analysmetoder Brotts-
6 Genbanker utredning Etik, rätt och fel.
Förberedelse inför rollspels- Återkoppling
7 debatt Rollspels debatt Film om stamcellsforskning
8 LOV LOV LOV LOV LOV
Hållbar utveckling
FN:s hållbarhetsmål och intro
9 av arbete Studiebesök Studiebesök
Återkoppling från studiebesök +
10 Studiebesök Studiebesök projektarbete
11 Projektarbete Projektarbete Projektarbete
12 Projektarbete Projektarbete Projektarbete
Inlämning + inläsning av
13 varandras arbeten Inläsning Opposition och frågeställning
Slutinlämning och återkoppling på
14 Opposition och frågeställning Opposition och frågeställning opposition
15 PÅSK PÅSK PÅSK PÅSK PÅSK
Kropp och hälsa
Hälsa och ohälsa eleverna Besök från skolsköterska +
16 beskriver vad som är vad kurator Skelett och muskler
17 Energi och mat Puls och andnings labb Dieter och kroppsideal
18 Droger och alkohol Sjukdomar och immunförsvar Vaccin
19 Sömn och olyckor Repetition Prov
Sex och samlevnad Värderingsövningar gällande
20 Inför UMO Studiebesök på UMO normer
Kristi
himm
elsfär
Människans biologiska dsda
21 könsorgan Kön i olika definitioner g klämdag

13
 Preventivmedel och könssjukdomar
22 Lust är viktigt! Värderingsövning abort Skolsköterskan kommer på besök
HBTQ-frågor i världen m a p
naturvetenskapliga aspekter HBTQ-frågor i världen m a p
+ HBTQ-frågor i världen m a p naturvetenskapliga aspekter
23 Betygssnack naturvetenskapliga aspekter + inlämning
Avslut
24 Utvärdering av kursen ning LOV LOV LOV

14
Bilaga 2 kursplanering med centralt innehåll för Nk 1a1
NATURKUNSKAP 1A1
2019 Ht+Vt

Centralt innehåll (från Kursplanen Nk1a1) länka till skolverket…

● Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan.

Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.
● Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion,
resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.
● Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer,
rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.
● Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar
och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga
utforskandet.
● Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka
naturvetenskapligt och hur man går tillväga för att ställa företeelser i omvärlden under
prövning.
● Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt
kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden.

15
 Naturkunskap
1a1
Vecka Mån Tis 50 min Ons Tor 40 min Fre
32 LOV LOV LOV LOV Upprop/start
33 Vad är Naturkunskap Naturvetenskapliga arbetssättet
Vetenskapen växer fram.
34 Vetenskapshistoria Övningsuppgifter
Källkritik, forskningsetik,
35 möjligheter och begränsningar Övningsuppgifter
blackbox, övning som muntlig blackbox, övning som muntlig
36 bedömning bedömning
37 Kemi rep från åk. 9 Kemi rep från åk. 9
Ekologi
38 Fotosyntes och kolets kretslopp Växthuseffekten
Övningsuppgifter + inlämning av
39 Vatten dessa
Övningsuppgifter + inlämning av
40 Ekosystem dessa
Övningsuppgifter + inlämning av
41 Östersjön dessa
Övningsuppgifter + inlämning av
42 Fotavtryck dessa
Film: Stora barriärrevet +
43 återkoppling Diskussion om filmen.
44 LOV LOV LOV LOV LOV
Miljö o energi
Energibegreppet och energi i olika
45 former Övningar
46 Kraftverk Övningar
47 Kraftverk Övningar
Gruppuppgift: Fördjupning
48 kraftverk Gruppuppgift: Fördjupning kraftverk
49 Presentation och kamratrespons Intro till labb om isolering
50 Labb isolering Labb genomgång och återkoppling
Avslutni
51 Film+Formativ bedömning ng JUL JUL
52 LOV LOV LOV LOV LOV
1 LOV LOV LOV LOV LOV
Hållbar utveckling
FN:s hållbarhetsmål och intro av
2 arbete Studiebesök

16
 3 Studiebesök Studiebesök
Återkoppling av studiebesök och
4 Studiebesök projektarbete
5 Projektarbete Projektarbete
6 Projektarbete Projektarbete
7 Projektarbete Projektarbete
8 LOV LOV LOV LOV LOV
9 Projektarbete Projektarbete
10 Projektarbete Projektarbete
11 Projektarbete Projektarbete
12 Inlämning + inläsning Inläsning
13 Opposition och frågeställning Opposition och frågeställning
Slutinlämning och återkoppling på
14 Opposition och frågeställning oppositionen
15 PÅSK PÅSK PÅSK PÅSK PÅSK
Sex och samlevnad
Värderings- övning gällande
16 normer Inför UMO
17 Besök på UMO Människans biologiska könsorgan
18 Kön i olika definitioner Lust är viktigt
Preventivmedel och
19 könssjukdomar Skolsköterskan informerar
20 Värderingsövning angående abort HBTQ-frågor i världen
21 HBTQ-frågor i världen kristi flygare klämdag
Betygssnack +
22 HBTQ-frågor i världen HBTQ-frågor i världen
23 Presentation av HBTQ-frågor Utvärdering av kursen
24 Avslutning LOV LOV LOV

17
Bilaga 3 Lärandematriser med centralt innehåll för Nk 1b
Naturkunskap 1b lärandematriser
Kopplar till det centrala innehållet

● Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka
naturvetenskapligt och hur man går tillväga för att ställa företeelser i omvärlden under
prövning.
● Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt
förhållningssätt kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade
påståenden.
● Evolutionära aspekter och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter och
konsekvenser för mänsklighetens utveckling och för biologisk mångfald. Cellen och
livets minsta delar som utgångspunkt för diskussioner om till exempel genteknik och
andra aktuella forskningsområden.

Jag... → → →

Diskuterar... ytligt frågor rörande grundligt frågor grundligt, väl avvägt

naturvetenskap, rörande naturvetenskap, och precist frågor
frågorna jag diskuterar frågorna jag diskuterar rörande naturvetenskap,
har betydelse för mig har betydelse för mig frågorna jag diskuterar
och min omgivning och min omgivning. har betydelse för mig
och min omgivning

Använder När jag diskuterar - -

kunskaper... använder jag mina
kunskaper i
naturvetenskap

Ställer frågor... ställer enkla frågor ställer nyfikna och -

rörande naturvetenskap utforskande frågor
rörande naturkunskap

Ger förklaringar... ger enkla förklaringar ger korrekta ger korrekta och
förklaringar komplexa förklaringar

Ger exempel... ger några (3-5st) - -

exempel på tänkbara
ställningstaganden
handlingsalternativ

Argumenterar... ger enkla argument ger korrekta och ger välgrundade, väl
välgrundade argument avvägda och precisa
argument

18
Kopplar till det centrala innehållet

● Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion om normer, rörande

människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.

Jag... → → →

Redogör... utifrån användbara utifrån användbara utifrån användbara

kunskaper redogöra kunskaper redogöra kunskaper redogöra
ytligt om sexualitet grundligt om grundligt, väl avvägt och
och relationer. Jag kan sexualitet och precist om sexualitet och
också redogöra ytligt relationer. Jag kan relationer. Jag kan också
för hur också redogöra redogöra grundligt, väl
människokroppen är grundligt för hur avvägt och precist för
uppbyggd och hur den människokroppen är hur människokroppen är
fungerar i relationer uppbyggd och hur den uppbyggd och hur den
till omgivningen. fungerar i relationer fungerar i relationer till
till omgivningen. omgivningen.

Diskuterar... ytligt konsekvenser grundligt grundligt, väl avvägt och

såväl för min sexuella konsekvenser såväl precist konsekvenser
hälsa som för för min sexuella hälsa såväl för individens
folkhälsan. som för folkhälsan sexuella hälsa som för
folkhälsan

Motiverar... - diskussioner med diskussioner med

välgrundade välgrundade, väl
argument avvägda och precisa
argument.

19
Kopplar till det centrala innehållet

● Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till
exempel i fråga om träning, kost, droger, konsumtion och påverkan på miljön. Hur
naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap
och normer i medierna.

Jag... → → →

Redogör... ytligt för hur grundligt för hur grundligt, väl avvägt
människokroppen är människokroppen är och precist för hur
uppbyggd och fungerar i uppbyggd och människokroppen är
relation med fungerar i relation uppbyggd och fungerar
omgivningen samt hur med omgivningen i relation med
min kropp påverkas av samt hur kroppen omgivningen samt hur
min livsstil. påverkas av olika kroppen påverkas av
livsstilar. olika livsstilar.

Diskuterar... ytligt konsekvenser av grundligt grundligt, väl avvägt

olika livsstilar såväl för
individens hälsa som för
folkhälsan och miljön
konsekvenser av olika och precist
livsstilar såväl för konsekvenser av olika
individens hälsa som livsstilar såväl för
för folkhälsan och individens hälsa som
miljön för folkhälsan och
miljön

Motiverar... diskussionen med enkla diskussionen med diskussionen med

argument. grundliga argument grundliga, väl avvägda
och precisa argument.

20
Kopplar till det centrala innehållet

● Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan.

Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.

Jag... → → →

Ger exempel... ger något exempel på ger några grundliga -

hur naturvetenskap exempel på hur
kan kopplas till naturvetenskap kan
hållbar utveckling. kopplas till hållbar
utveckling.

Drar slutsatser... drar någon slutsats drar några rimliga drar några
och föreslår något slutsatser som är välgrundade, väl
handlingsalternativ välgrundade och avvägda och precisa
föreslår några slutsatser och föreslår
handlingsalternativ några
handlingsalternativ

Argumenterar... ger enkla argument ger grundliga ger grundliga, väl

argument avvägda och precisa
argument

21
Kopplar till det centrala innehållet

● Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering,

mätningar, simuleringar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det
naturvetenskapliga utforskandet.
● Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt
förhållningssätt kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade
påståenden.

Jag... → → →

Beskriver... ytligt hur - -

naturvetenskapligt
arbete går till och hur
naturvetenskap kan
granskas kritiskt

Föreslår och en arbetsmässigt - -

utför... enkel
naturvetenskaplig
undersökning

Redogöra... redogör ytligt för hur redogör grundligt redogör grundligt, väl
naturvetenskapliga för hur avvägt och precist för
teorier kan prövas naturvetenskapliga hur naturvetenskapliga
genom kritisk teorier kan prövas teorier kan prövas
granskning genom kritisk genom kritisk
granskning granskning

Diskuterar... ytligt utifrån något grundligt utifrån grundligt, väl avvägt

exempel på vilket sätt några exempel på och precist utifrån
en naturvetenskaplig vilket sätt några exempel på vilket
teori har haft naturvetenskapliga sätt naturvetenskapliga
betydelse för teorier har haft teorier har haft
samhällets framväxt betydelse för betydelse för samhällets
samhällets framväxt framväxt

22
Bilaga 4 Lärandematriser med centralt innehåll för Nk 1a1
Naturkunskap 1a1 lärandematriser
Kopplar till det centrala innehållet

● Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka
naturvetenskapligt och hur man går tillväga för att ställa företeelser i omvärlden under
prövning.
● Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt
förhållningssätt kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade
påståenden.

Jag... → → →

Diskuterar... ytligt frågor rörande grundligt frågor grundligt, väl avvägt

naturvetenskap, rörande och precist frågor
frågorna jag naturvetenskap, rörande
diskuterar har frågorna jag naturvetenskap,
betydelse för mig och diskuterar har frågorna jag diskuterar
min omgivning betydelse för mig och har betydelse för mig
min omgivning. och min omgivning

Använder När jag diskuterar - -

kunskaper... använder jag mina
kunskaper i
naturvetenskap

Ställer frågor... ställer enkla frågor ställer nyfikna och -

rörande utforskande frågor
naturvetenskap rörande naturkunskap

Ger ger enkla förklaringar ger korrekta ger korrekta och

förklaringar... förklaringar komplexa förklaringar

Ger exempel... ger några (3-5st) - -

exempel på tänkbara
ställningstaganden
handlingsalternativ

Argumenterar... ger enkla argument ger korrekta och ger välgrundade, väl
välgrundade avvägda och precisa
argument argument

23
Kopplar till det centrala innehållet

● Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion om normer, rörande

människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.

Jag... → → →

Redogör... utifrån användbara utifrån användbara utifrån användbara

kunskaper redogöra kunskaper redogöra kunskaper redogöra
ytligt om sexualitet grundligt om grundligt och precist om
och relationer. Jag kan sexualitet och sexualitet och relationer.
också redogöra ytligt relationer. Jag kan Jag kan också redogöra
för hur också redogöra grundligt, väl avvägt och
människokroppen är grundligt för hur precist för hur
uppbyggd och hur den människokroppen är människokroppen är
fungerar i relationer uppbyggd och hur den uppbyggd och hur den
till omgivningen. fungerar i relationer fungerar i relationer till
till omgivningen. omgivningen.

Diskuterar... ytligt konsekvenser grundligt grundligt, väl avvägt och

såväl för min sexuella konsekvenser såväl precist konsekvenser
hälsa som för för min sexuella hälsa såväl för individens
folkhälsan. som för folkhälsan sexuella hälsa som för
folkhälsan

Motiverar... - diskussioner med diskussioner med

välgrundade välgrundade, väl
argument avvägda och precisa
argument.

24
Kopplar till det centrala innehållet

● Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan.

Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.

Jag.. → → →

Ger exempel... ger något exempel på ger några grundliga -

hur naturvetenskap exempel på hur
kan kopplas till naturvetenskap kan
hållbar utveckling. kopplas till hållbar
utveckling.

Drar slutsater... drar någon slutsats drar några rimliga drar några
och föreslår något slutsatser som är välgrundade, väl
handlingsalternativ välgrundade och avvägda och precisa
föreslår några slutsatser och föreslår
handlingsalternativ några
handlingsalternativ

Argumenterar... ger enkla argument ger grundliga ger grundliga, väl

argument avvägda och precisa
argument

25
Kopplar till det centrala innehållet

● Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering,

mätningar, simuleringar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det
naturvetenskapliga utforskandet.
● Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt
förhållningssätt kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade
påståenden.

Jag... → → →

Beskriver... ytligt hur - -

naturvetenskapligt
arbete går till och hur
naturvetenskap kan
granskas kritiskt

Föreslår och en arbetsmässigt - -

utför... enkel
naturvetenskaplig
undersökning

Redogöra... redogör ytligt för hur redogör grundligt redogör grundligt, väl
naturvetenskapliga för hur avvägt och precist för
teorier kan prövas naturvetenskapliga hur naturvetenskapliga
genom kritisk teorier kan prövas teorier kan prövas
granskning genom kritisk genom kritisk
granskning granskning

Diskuterar... ytligt utifrån något grundligt utifrån grundligt, väl avvägt

exempel på vilket sätt några exempel på och precist utifrån
en naturvetenskaplig vilket sätt några exempel på vilket
teori har haft naturvetenskapliga sätt naturvetenskapliga
betydelse för teorier har haft teorier har haft
samhällets framväxt betydelse för betydelse för samhällets
samhällets framväxt framväxt
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-
gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu
bject.htm%3FsubjectCode%3DNAK%26courseCode%3DNAKNAK01a1%26tos%3Dgy&sv
.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_NAKNAK01a1

26
Bilaga 5 NOS uppgift Blackbox.

NOS del (blackbox)

Av Fredrik, Oscar, Andreas och Morti

Uppgiftsbeskrivning (Elevblad)

Bakgrundshistoria till problemet

I en by i ett fattigt land har en person uppfunnit en maskin som påstås göra om vilket ämne
som helst till vatten, personen i fråga använder sin uppfinning för att få ett maktgrepp om de
desperata byborna. Nyheten om uppfinningen har nått den lokala regeringen som är skeptiska
till uppfinningen och nu ber de därför ett forskarlag om hjälp för att ta reda på hur maskinen
egentligen funkar. Det finns även ett finansiellt pris utfärdat av den lokala regeringen till den
som kan förklara hur maskinen fungerar.

Hur fungerar uppfinningen?

Ert jobb är nu att ta reda på hur denna maskin fungerar och presentera ert förslag till de andra
forskarlagen och regeringen.

Vidare undersökning
Ni har nu fått tillgång till olika enkla mätdata som utförts av en forskare (läraren). t.ex.
mätningar på pH värde, om det är brännbart, löslighet, vikt och temperatur samt en slagruta.

Hur tror ni nu att uppfinningen funkar?

När ni nu fått tillgång till ytterligare mätdata kan ni kanske formulera än ännu bättre
förklaring för hur uppfinningen fungerar?

Avancerade undersökningar
Ni har nu tillgång till mer avancerade mät-tekniker och metoder men dessa kostar väldigt
mycket att pengar. Ni har tillgången till 20 000 Euro för att investera i olika teknologier som
kommer ge er mätdata.

27
Mätmetoder och pris

Röntgen 15 000 €
Det är en typ av fotonstrålning som kan visa oss en gråskalebild av uppfinningen.
Röntgenstrålningen går igenom mjuka material som hud och blod, men fastnar mot hårdare
material som ben, vilket gör att man får en bild av dessa.

Spektrometer 10 000 €
Med spektrometri så använder man elektromagnetisk strålning för att undersöka reflektionen
av ett material. Denna reflektionen visas som ett spektrum, med vilken man kan avgöra vad
materialet består av. Olika ämnen kommer tillbaka som olika våglängder och kan därför
identifieras. Med denna teknologien kommer vår undersökning att visa vilket ämne som finns
i behållaren.

Ljudupptagning 10 000€
Vi gör en enkel ljud-undersökning genom att trycka in en mikrofon i behållaren.

Biopsi 10 000 €
En slags spruta med en gripklo förs ner i uppfinningen för att ta ett prov på insidan.

E-meter 10 000 €
E-metern är en enkel apparat vars funktion liknar lögndetektor. Man håller en elektrod i
vardera handen och apparaten låter en svag, ström på någon tiondels milliampere gå genom
kroppen. Detta används i syfte att se om det finns andliga kroppar i närheten.

Elektronsvepmikroskop 15 000 €
Elektroner skjuts ner på produkten från uppfinningen och man kan titta på ämnet i
molekylnivå.

Tithålsmikroskopi 15 000 €
En slang med en liten kamera förs ner i hålet uppe på uppfinningen för att se en liten del av
dess insida.

28
EMF-mätare 20 000 €
Instrumentet mäter summan av den elektromagnetiska fältet från en energikälla, det kan t.ex
vara en batteri, spöken eller en magnet. Används ofta i paranormala utredningar.

Skiktröntgen 15 000 €
Bariumsulfat hälls ner i uppfinningen som sedan röntgas med hjälp av en CAT-scanner som
tydligt visar var bariumsulfatet tar vägen då det blir rött på bilderna.

Geigermätare 20 000 €
Ett instrument som mäter radioaktivitet och indikerar med ljud och siffror när strålningsnivån
ökar.

Presentation för den lokala regeringen

När ni nu fått tillgång till ytterligare mätdata kan ni kanske formulera än ännu bättre
förklaring för hur uppfinningen fungerar och även presentera den för den lokala regeringen
och de andra forskarlagen (klassen och läraren). Regeringen (läraren) beslutar sedan vilken
av forskarlagens teorier som är troligast.

Kopplingar till styrdokument

Förmågor
-Kunskaper om hur naturvetenskap organiseras samt hur den kan granskas kritiskt och
användas för kritisk granskning.

Koppling till naturvetenskapens karaktär.

Uppgiften visar hypoteser bildas utifrån logik, kreativitet och egen kunskap, hur de kan testas
och utvecklas, samt hur ny teknik kan ge mer information till ytterligare justering av teorier.

Kopplas till styrdokumentens lärandemål kring

· Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar,

simuleringar och experiment samt etiska förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga
utforskandet.

29
· Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att undersöka
naturvetenskapligt och hur man går tillväga för att ställa företeelser i omvärlden under
prövning.

· Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt
kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt grundade påståenden.

Kunskapsemfaser

Den säkra grunden

Här behöver eleverna använda sig av det de lärt sig tidigare för att lära sig nya saker.

Den rätta förklaringen

Eleverna lär sig att det finn en förklaring till det naturvetenskapliga men att dessa kan
förändras för att ge en bättre förklaring, och att detta till slut leder till någon sorts sanning.

Det naturvetenskapliga arbetssättet

Eleverna kommer få göra en hypotes utifrån sin egen kreativitet och kunskap, varefter de får
tillgång till olika teknologiska mätningar som kan påverka deras hypotes. Eleverna får då
också chans att reflektera om hur teknologin påverkar vetenskapens slutsatser.

Naturvetenskapens karaktär
eleverna får lära sig vad naturkunskapen är samt hur den skiljer sig från andra områden.
eleverna får insikt i hur teorier förändras och hur säkra de är. Detta hjälper dem att bedöma
det naturvetenskapen påstår.

Lärarhandledning

Avsikt och Naturkunskaps innehåll

Avsikten med aktiviteten är att eleverna ska få en insikt om hur vetenskapliga teorier
konstrueras från grunden samt hur de justeras med tiden allt eftersom nya insikter uppnås.
Men även hur ekonomi, teknik och specialiseringar spelar roll i upptäckten av nya fenomen.

30
Förkunskaper
Eleverna behöver förkunskaper från NO undervisning från årskurs nio.

Material
Behållare ogenomskinlig, tratt, vatten, plastpåse, tejp, slag/rör från botten av behållaren, två
eller flera olika sorters vätskor samt en lista med teknikresurser med pris.

Beskrivning
Läs igenom Elevbladet

Introduktion
Läraren börjar med att dela in eleverna i grupper om fyra. Läraren har i förväg förberett
“hinken” och tre diverse vätskor, vätskorna ska helst variera i t.ex konsisten och färg för att
verkligen understryka att vad man än häller i kommer det ut vatten.

Demonstration av uppfinningen
Sedan börjar läraren med att demonstrera experimentet för eleverna och förklarar att
maskinen kan göra om vilken vätska som helst till vatten. Nu häller läraren i t.ex färgat vatten
(okänd kemikalie), färgad alkohol och mjölk och ur maskinen kommer då rent vatten, för att
få eleverna att fundera över hur maskinen fungerar. Allt utan att förklara hur maskinen
fungerar. Därefter kan läraren ge ut uppgiftsbeskrivningen till eleverna och gå igenom det
tillsammans.

Efter demonstrationen berättar läraren att den grupp som kan ge den bästa teorin får en
belöning och låter nu eleverna försöka lista ut hur uppfinningen fungerar och elevgrupperna
får presentera sina teorier. Läraren ger därefter ut enkla mätdata och demonstrera några enkla
experiment. Elevgrupperna får än en gång jobba fram olika teorier och presentera dessa för
klassen.

Nu presenterar läraren de avancerade mätmetoderna och hur mycket varje elevgrupp

(forskarlag) har i budget och även att elevgrupperna får lov att slå ihop sig med andra grupper
för att öka deras budget eller dela mätresultat. Men påminner också om att de då får dela på
belöningen.

31
Till de avancerade mätningarna ska läraren ha förberett lite bilder av olika slag. En ritad
"röntgenbild", en spektrometerbild av innehållet, kanske information från en ljudupptagning
inne i hinken. Bilderna ska representera olika typer av nyare teknologier, men kan göras
enkla så eleverna förstår. Spektrumen kan t ex vara en spektrumbild och sedan en förklaring
“vatten”. Dessa bilder får eleverna sedan "köpa" för sin budget.

Återigen får eleverna presentera sina nya eller förbättrade teorier och den teori som stämmer
bäst överens med hur hinken fungerar får belöningen.

Läraren bör helst inte visa hur hinken egentligen fungerar efter hela uppgiften. Detta för att
visa att naturvetenskaplig forskning inte har ett facit, utan det enda vi har är våra allra bästa
slutsatser.

Uppgiften “Hinken”
https://1larare.svedala.se/hinken/

32