UPPSALA UNIVERSITET C-uppsats

Institutionen för nordiska språk Praktisk svenska C Vt 2009

Cecilia Lindh
℅ Zittra, Parmmätargatan 9
112 24 Stockholm
0704-95 27 77

Klimattermer på
Naturvårdsverkets webbplats

Klimat och miljö i allmänhet

och
klimatpåverkan och klimatbelastning i synnerhet

Handledare: Harry Näslund

Institutionen för nordiska språk
Sammandrag

Uppsatsen analyserar klimatterminologin på Naturvårdsverkets webbplats under vårvintern

2009. Fokus ligger på termerna miljö, klimat, klimatbelastning och klimatpåverkan. Syftet är
att se om terminologin är enhetlig för om den är enhetlig, så når man lättare ut med sitt
budskap.

Genom att sålla ut klimattermerna från Naturvårdsverkets webbplats har begreppen fastställts
och terminologin analyserats med hjälp av fackexperter och terminologisk metod.

Nybildning av klimattermer innebär ofta sammansättningar med ordet klimat. Vissa termer
används konsekvent medan andra förklaras på olika sätt i en och samma text. Klimat är en
term som är tydligt och klart definierad och används konsekvent i texten. Det kan bero på att
definitionen är matematiskt formulerad. Miljö är en term som har en definition som är lite
mjukare till sin utformning och därför inte lika lätt att greppa och ta fasta på.

Avgränsning av termer är ett kritiskt moment som inte har studerats så noga. För att kunna
göra en avgränsning bör man utgå från ett eller några centrala begrepp. Utifrån de begreppen
avgör man vilka som är relevanta och relaterade. Experter inom samma område kan ha helt
olika uppfattning om vilka termer inom deras område som är just termer.

Nyckelord: avgränsning, klimat, miljö, terminologi, terminologisk metod.

Cecilia Lindh 2
Innehåll
Sammandrag............................................................................................................................... 2
Innehåll....................................................................................................................................... 3
1 Introduktion............................................................................................................................. 4
2 Syfte ........................................................................................................................................ 5
3 Hypotes.................................................................................................................................... 5
4 Teori ........................................................................................................................................ 5
4.1 Terminologins historia i korta drag.............................................................................. 5
4.2 Term ............................................................................................................................. 6
4.3 Begrepp och begreppsanalys........................................................................................ 7
4.4 Definition ..................................................................................................................... 8
5 Tidigare forskning ................................................................................................................... 9
6 Metod .................................................................................................................................... 11
7 Material ................................................................................................................................. 12
7.1 Excerpering 1 ............................................................................................................. 12
7.2 Avgränsning ............................................................................................................... 13
7.3 Existerande definitioner ............................................................................................. 13
7.4 Excerpering 2 ............................................................................................................. 14
8 Analys.................................................................................................................................... 14
8.1 Iakttagelser vid excerpering 1 ........................................................................................ 14
8.1.1 Enhetligt men med omskrivningar .......................................................................... 14
8.1.2 Syntax...................................................................................................................... 15
8.1.3 Homonymi och synonymi ....................................................................................... 16
8.1.4 Förekomst av under- och överbegrepp.................................................................... 17
8.2 Avgränsning ................................................................................................................... 17
8.2.1 Analys av experternas avgränsning......................................................................... 18
8.2.2 Avgränsning från allmänspråket ............................................................................. 18
8.2.3 Avgränsning mellan fackspråk................................................................................ 18
8.3 Analys av excerpering 2................................................................................................. 19
8.3.1 Miljö ........................................................................................................................ 19
8.3.2 Klimat...................................................................................................................... 19
8.3.3 Klimatpåverkan och klimatbelastning..................................................................... 20
9 Sammanfattning .................................................................................................................... 21
10 Slutsatser och vidare forskning ........................................................................................... 22
11 Litteratur.............................................................................................................................. 24
Bilaga 1a. Excerperade termer och deras frekvens .................................................................. 26
Bilaga 1b. Excerpter från excerpering 2................................................................................... 28
Bilaga 2a. Excerperingsunderlag, Naturvårdsverkets rapport 5903, ett urval.......................... 30
Bilaga 2b. Excerperingsunderlag, webbsidor........................................................................... 34

Cecilia Lindh 3
1 Introduktion
Klimatet är i ropet i dag. Dagens Nyheter skriver i april i år: "Nu sjösätts den första av fyra
kampanjer med klimathandböcker. Redan nästa år ska Stockholm minska klimatutsläppen
med tio procent1." Här skriver DN om klimatutsläpp. Det här är ett tydligt exempel på att
journalister vill ”hitta på” nya intressanta ord. Hur släpper man ut klimat? Vad handlar
klimatutsläpp egentligen om?

Det finns skillnader och likheter mellan allmänspråket och olika fackspråk. Att filosofera
innebär inte samma sak för en filosof som för en språkvetare eller byggarbetare. När en
filosof filosoferar reder han eller hon ut olika begrepp och deras sammanhang med olika
filosofiska metoder medan en icke-filosof svävar ut i funderingar över livet när hon eller han
filosoferar. Poängen är att fackmän använder ofta sina termer i en insnävad betydelse och
språkbrukarna av allmänspråket stoppar ofta in mer i betydelsen och därmed blir begreppet
ofta luddigare och oklarare än fackmännens bruk.

Sverige har en ledande internationell position i klimatfrågan, sägs det, och Naturvårdsverket
(hädanefter kallat verket) är den myndighet i Sverige som har till uppgift att se till att de
miljöpolitiska besluten genomförs. På deras webbplats kan man bland annat läsa att verkets
vision är en bra livsmiljö för människan och allt annat levande nu och för kommande
generationer. Verket arbetar med miljö- såväl som klimatfrågor på både nationell och
internationell nivå. Det verkställer EU-direktiv, svensk lagstiftning och kommunicerar med
den svenska allmänheten. Ofta förekommer rapporter på engelska och kanske även andra
språk, många gånger är inte den engelska versionen originaldokument. Den informationen ska
sedan ut till allmänheten. Verkets webbplats är den största kanalen till allmänheten. Men hur
presenteras informationen? Använder verket ett enhetligt fackspråk? Hur ser dess
terminologianvändning ut? Det är det jag ska försöka ta reda på i den här uppsatsen.

1
DN, 090414: http://www.dn.se/sthlm/nu-ska-stockholmarna-bli-klimatsmarta-1.843711

4
2 Syfte
Syftet med undersökningen är att studera verkets webbplats2 för att utreda delar av det
fackspråk inom klimatområdet som förekommer. Det kräver att klimatterminologin avgränsas
från allmänspråk och närliggande fackspråksområden. Inledningsvis undersöks om termer och
begrepp används konsekvent. Med terminologisk metod utreds utvalda klimattermer som
förekommer på webbplatsen (miljö, klimat, klimatbelastning och klimatpåverkan) djupare för
att se om de står för ett och samma begrepp, olika eller till och med för flera olika begrepp.

3 Hypotes
Hypotesen är att verkets webbplats har en enhetlig terminologi inom klimatområdet och att
fackspråket används konsekvent både med avseende på term och begrepp. Med enhetlig
terminologi avses en term för ett begrepp och endast den termen för det begreppet, alltså
avsaknad av homonymi och synonymi. Med konsekvent användning av fackspråket avses
upprepning av termer.

4 Teori
Ett fackspråk definieras som en språkform som används för kommunikation inom ett
fackområde enligt Terminologins terminologi, en ordlista som utarbetades på en nordisk
terminologikonferens 2005 där centrala begrepp för terminologin definieras. En terminologi
är däremot en uppsättning benämningar som hör till ett fackspråk (Dubuc 1997:67) och det
kan även vara synonymt med terminologilära (Nordterm 2005).

4.1 Terminologins historia i korta drag

Under 1900-talet har tre olika terminologiska skolor vuxit fram nästan parallellt. Man talar
om den Österrikiska skolan eller Wienskolan, den Sovjetiska skolan eller Moskvaskolan och
om den Tjeckoslovakiska skolan eller Pragskolan. Wüster i Österrike menade att terminologi
är en självständigt område som arbetar mellan andra områden och tjänar vetenskapliga och
tekniska fackområden. I Sovjetunionen utgick man från filosofin och fokuserade på

2
http://www.naturvardsverket.se/sv/

5
klassificering och begreppssystem. Pragskolan menar att terminologi är en underkomponent i
ett språks lexikon (Cabré 1999:7).

Man kan också se en uppgiftsorienterad uppdelning av terminologiarbete där man utgår ifrån
språksystemet, översättning eller språkplanering vid terminologiskt arbete. I Norden utgår vi
ifrån att fackexperterna är ansvariga för terminologin inom sitt område och tillhör således
Wienskolan där man såg ett behov av effektiv kommunikation mellan vetenskapsmän och
tekniker (Cabré 1999:12-13).

4.2 Term
I allmänspråket existerar synonymer, flera ord står för samma sak, till exempel jobb och
arbete. Att man däremot i vissa sammanhang inte skulle säga jobb utan föredra arbete innebär
att det finns nyansskillnader. Inom fackspråket kan det vara sådana nyansskillnader som avgör
om ordet är en term eller inte. En term är en beteckning på ett begrepp som i sin tur är en
kunskapsenhet som skapats genom en unik kombination av kännetecken (Nordterm 2005).
Laurén & Nordman (1987:80) menar att man behöver insikter i det fackområde som berörs
för att kunna identifiera termer.

För att få räknas som en term så måste ordet uppfylla tre kriterier. Först ska termen vara en
semantiskt bestämd helhet, det vill säga betydelsen avgör om det är fråga om en term eller
inte (Laurén & Nordman 1987:80). Har ordet en fackspråklig betydelse så kan det vara en
term. För det andra behöver termen vara accepterad och användas av fackexperterna. Ibland
kan det vara svårt att avgöra om en term är accepterad av alla fackexperter. Innan den är
fastslagen som term benämns den ofta som termkandidat. Termer bör alltid utarbetas i
samarbete med fackexperter, menar Dubuc (1997:49) och Laurén, Myking & Picht
(1997:218) som fortsätter: ”Med hjälp av fackmannainsikter kan vi identifiera termerna i en
teknolekt” (1997:219). Det tredje villkoret, menar Laurén och Nordman, för att ordet ska få
vara en term är att termen står för ett begrepp (1987:80). Terminologen eftersträvar att ett ord
står för ett innehåll, det vill säga ett begrepp.

Homonymer är ord som låter eller skrivs likadant men som står för olika begrepp till skillnad
från synonymer som är olika ord eller termer som står för samma begrepp. I den
terminologiska litteraturen står det att läsa att synonymi inom fackkommunikation bör

6
motarbetas men monosemi, endast ett skriftligt uttryck för ett enda innehåll, verkar vara
omöjligt att uppnå. Pilke & Nissilä anser att synonymi alltid bör övervägas noggrant
(2003:217-218).

Det går inte att avgöra om en term är en term bara genom att titta på sammansättningen av
bokstäver. I Laurén 1986 kan man läsa att ”en term kan bestå av en del av ett ord eller en
grupp av ord” (1986:2-3). Roald menar att verb förekommer naturligt i fackspråk men att de
oftast kan knytas till ett substantiv och hans undersökning bekräftar att fackspråklig
begreppsbildning är av nominal karaktär (2000:68-183). Det medför att den vanligaste termen
är ett substantiv och bör skrivas i oböjd form singular när man gör en ordlista.

4.3 Begrepp och begreppsanalys

Enligt Ogden & Richards (1989:11) så är tre faktorer involverade när ett uttalande görs: den
mentala processen, symbolen och referenten. Dessa tre faktorer utgör även hörnen i den
semiotiska triangeln, där termen är symbolen, den mentala processen är begreppet –
föreställningen om något – och referenten är verkligheten. I den uppdaterade pyramiden har
ytterligare ett hörn lagts till för definitionen och den terminologiska begreppstetraedern är
fullständig (se figur 1).

Figur 1: Begreppspyramid (Terminologins terminologi: ordlistan, 2005)

Avgörande för begreppsanalysen är att man ringar in begreppens kännetecken, de

karakteristiska dragen, och väljer ut dem som är aktuella för situationen (Picht 1990:35). En
stols kännetecken är att den har fyra ben, sits och ryggstöd, och så enkelt kan det vara i vissa
fall. I svenskan finns ord som rullstol, som är en stol utan ben, och barstol, som sällan har
ryggstöd. Vid lite eftertanke kan vi se att en stol är en möbel avsedd att sitta på – en sittmöbel.
Säger vi att stolen har fyra ben då har vi snävat in det lite för mycket eftersom det faktiskt

7
finns trebenta stolar och vill man få med alla typer av stolar i begreppet stol så får man inte
begränsa begreppet till fyra ben.

Vid en terminologisk utredning stöter man ofta på termer och begrepp som ligger nära
varandra och som kan vara svåra att skilja åt, så kallade begreppskluster och relaterade
begrepp. För att underlätta utredningen används ofta begreppssystem som kan liknas vid en
minneskarta. Det är kännetecknen hos ett begrepp som avgör var någonstans det ska hamna i
begreppssystemet. Har ett begrepp få kännetecken hamnar det högre upp i systemet. Likaså
hamnar ett begrepp med många kännetecken långt ner i begreppssystemet. Begreppet med
minst kännetecken hamnar högst upp och kallas överbegrepp och alla andra begrepp i
systemet kallas underbegrepp. Underbegreppet innehåller alltså överbegreppets alla
kännetecken (Nuopponen 1994:114) och begreppssystemet är då av logisk typ. För att skapa
ett begreppssystem så utgår man från ett överbegrepp och ritar ut underbegreppen och dess
relationer. Relationerna kan vara av många olika typer men vanligtvis talar man om generiska
och partitiva relationer som båda är logiska. Generiska relationen innebär att termerna
förhåller sig som ”typer av” överbegreppet. Lövträd och barrträd är typer av träd. Partitiva
relationer innebär att begreppet utgör en ”del av” överbegreppet. Grenar, stam och rot är delar
av ett träd. Dessutom finns associativa relationer som innebär att träd kan associeras med trä
som kan associeras med pappersmassa.

4.4 Definition
När man har ringat in begreppet är det dags att formulera en definition som beskriver
begreppet. En definition ska dessutom avgränsa begreppet, till skillnad från ordförklaringen
som är till för att utvidga kunnandet om begreppet (Metoder och principer i terminologiarbete
1999:12). En definition kan vara extensionell eller intensionell. Den extensionella definitionen
kan också kallas omfångsdefinition därför att man räknar upp referenterna till begreppet. Den
intensionella definitionen eller innehållsdefinitionen ger upplysningar om det som utmärker
begreppet. Det är den intensionella definitionen som man eftersträvar vid en
definitionsformulering, som ofta innehåller begreppets kännetecken. Den nominella
definitionen som innebär att man ger en synonym som definition avråder Laurén & Nordman
starkt ifrån inom terminologins metoder (1987:98). Definitionens existensberättigande ligger i
att ett begrepp behöver förklaras och om synonymer används kan man lätt missa de kriterier
som utmärker begreppet.

8
Dubuc stipulerar definitionens utformningskriterier i Terminology: a practical approach. En
definition får inte formuleras i oklara ordalag, inte vara för vid men inte heller för snäv, inte
vara en cirkeldefinition och den bör inte var negerad där den kan vara affirmativ (1997:109-
111). En cirkeldefinition innebär att man förklarar ett begrepp med en term som i sin tur
förklaras med en den första termen i stil med boll – ”rund sak”, rund – ”bolliknande”.

Hur en definition bör framställas typografiskt skiljer sig åt på olika språk. På svenska är det
vanligast att en definition inleds med gemen och inte avslutas med punkt. Definitionen
formuleras inte som en mening. Följande exempel illustrerar en termpost.

småhus
bostadshus med högst två bostadslägenheter
(ur: TNC 95 Plan- och byggtermer)

Det här är även ett exempel på underbegreppet småhus med överbegreppet bostadshus där
småhus har samma kännetecken som bostadshus samt ytterligare ett: att det har högst två
bostadslägenheter.

5 Tidigare forskning
Begreppet är det centrala inom terminologiforskningen och för att se hur begreppen förhåller
sig till varandra inom ett fackområde så använder terminologer sig ofta av begreppssystem.
Nuopponen har skrivit en avhandling i ämnet Begreppssystem för terminologisk analys där
hon menar att man kan dela in begreppssystem på mikro- och på makronivå där mikronivån
innebär ett delområde eller ett kluster av ord med nära samhörighet medan det på makronivå
bara rör sig om att det existerar en relation men inte på vilket sätt (1994:51). Hon delar in
begreppssystemen i logiska och ontologiska när hon utgår från relationernas art och i
hierarkiska, sekventiella och heterarkiska när hon utgår från begreppssystemets struktur
(1994:234). Begreppssystem kan användas på många olika nivåer från väldigt konkreta till
metateoretiska med hög abstraktionsnivå och de kan ha flera indelningsgrunder. Med
Terminologins terminologi som utgångspunkt kan man rita upp logiska begreppsdiagram med
några av de metabegrepp som existerar inom terminologin. I figur 2 kan du se överbegreppet
benämning och de två ”typerna av” benämning: term och egennamn. Ett generiskt
begreppsdiagram består av ett överbegrepp och flera underbegrepp som är ”typer av”

9
överbegreppet. Det är den vanligaste typen av begreppsrelationer. Andra typer är associativa
och partitiva begreppsrelationer. I en partitiv begreppsrelation är överbegreppet en helhet
och de andra begreppen en del av denna helhet. Ett vanligt exempel för att belysa detta är att
ta träd som överbegrepp och ”delar av” trädet är då stam, gren och rot. I en associativ
begreppsrelation är det samhörigheten mellan begreppens referenter som förklaras.
Excerpering har till exempel med termer och korpus att göra men är inte en ”typ av” eller en
”del av” det ena eller det andra.

benämning

term egennamn

Figur 2: Generiskt begreppsdiagram med tre terminologiska metabegrepp.

Det finns en hel del forskning gjord under de senaste två decennierna kring automatisk
excerpering, extraktion av termer ur en text, och andra användbara terminologiska verktyg vid
hantering av stora korpusar. Ett verktyg är TermoStat, som arbetar enligt följande strategi:
upptäckt av termkännetecken, märkning, morfemanalys, mönsterbaserat urval, termvärdering
och slutligen bedömning. Vanligtvis värderas termerna genom ”precision”, proportionen
excerperade termer som är relevanta i förhållande till alla ord som verktyget har excerperat,
och ”recall”, proportionen relevanta termer som är excerperade i förhållande till de som
verktyget har missat att excerpera. Drouin & Doll menar att när man studerar automatisk
excerpering så måste den terminologiska metoden utvärderas extra noga under ”precision”
alltså vilka excerperade termer är egentligen relevanta termer för undersökningen (2008:191-
205).

I en studie undersökte Halskov & Barrière om det är lämpligt att excerpera termer direkt från
webben. De studerade Internet och en mindre webbplats BioMed och använde sig av
”knowledge pattern” för att studera ”semantic relation instances”. På ren svenska studerade de
semantiska relationsenheter med hjälp av en digital metod som söker ordsekvenser som tyder
på termer i korpusen. Webben visade sig ge en hög ”recall” men dålig ”precision”. Men vid
filtration av resultatet ökade ”precisionen” utan att ”recall” minskade nämnvärt vid urval av
de 100 mest frekventa träffarna. Metoden visade sig dock inte vara tillräckligt effektiv för att
återskapa en existerande ontologi (2008:175-189).

10
6 Metod
Inledningsvis så tänker jag studera ett antal webbsidor med avseende på termer och begrepp.
Det finns tekniska metoder för att extrahera termer men den metod som används vid
utredningen i uppsatsen är manuell eftersom korpusens omfång är rimligt för den manuella
metoden. De målgrupper som verket har är fackmän, företag och allmänheten.

Eugen Wüster utvecklade den allmänna terminologiska teorin på 1940-talet, som utgör
grunderna i det terminologiska arbete som görs idag, och de utmärkande dragen är enligt
Laurén & Nordman (1987:93):

1) allt terminologiarbete börjar med begreppet; syftet är att strikt avgränsa begreppen;
begreppen är oberoende av termerna,
2) terminologin intresserar sig endast för termförrådet, inte böjningsformer och andra
grammatiska variabler,
3) terminologin studerar endast språksituationen idag.

Genom terminologisk metod försöker man hitta termer i olika sammanhang i texter och se
deras inbördes relationer. Detta utförs genom excerpering då fackområdesspecifika termer
plockas ut ur en text. En terminologisk excerpering består av två huvudmoment. Först väljs
stycken i facktexter som berör och beskriver begreppet ut. Därefter hittar man de termer som
beskriver begreppen, menar Cabré (1998:137). För att hitta relevanta begrepp så har jag valt
att göra två excerperingar, först en kvantitativ analys ur excerpering 1 och sedan en kvalitativ
analys ur excerpering 2. Den första innebär en excerpering av klimatrelaterade termer ur
korpusen utifrån en allmänspråklig synvinkel genom att jag, som lekman på klimatområdet,
manuellt excerperar termerna. Som tidigare nämnts bör man vända sig till fackexperter för att
avgöra vad som är en term (Laurén, Myking & Picht 1997:218). Fackexperterna besitter
kunskapen om ordet står för ett fackspråkligt begrepp eller om det tillhör allmänspråket. De
excerperade termerna får granskas av experter inom klimatområdet i enlighet med den
terminologiska metoden beskriven ovan. Experterna utgörs av en klimatolog på Sveriges
meterologiska och hydrologiska institut (SMHI) och en miljökunnig på Statens geologiska
undersökningar (SGU). Experternas urval utgör en lista med klimattermer ur vilken
begreppskluster och överbegrepp sorteras ut. Ett urval av överbegrepp analyseras

11
terminologiskt genom att studera dem i sitt sammanhang i en andra excerperingsomgång. Den
andra excerperingen utförs för att fastställa begreppet eller begreppen (om det rör sig om
homonymi) bakom de utvalda termerna.

När det gäller avgränsning använder man inom terminologin sig av expertis på det område
man arbetar med. Ett vanligt tillvägagångssätt är att välja ut centrala överbegrepp och kluster
och bygga upp en välarbetat terminologi utifrån dem. Det är efter den metoden som man ofta
väljer att arbeta på Terminologicentrum TNC, Sveriges nationella centrum för fackspråk,
menar terminologen Katja Hallberg (2009).

Tio excerpter av de fyra utvalda termerna har gjorts den 27 april 2009 på verkets webbplats
med hjälp av webbplatsens sökfunktion. Tio är en rimlig mängd att excerpera och om det
förekommer begreppsskillnader så bör det framkomma i något av de tio fallen eftersom olika
typer av webbtexter kommer att ingå i korpusen. Det gör att en texttypsvariation med
avseende på målgrupp, skribent och språktyp, som allmänspråk eller fackspråk. Antalet tio
utgör en existerbar mängd för ovanligare termer. Termernas böjda liksom oböjda former är
samlade, och jag utgår från grundformen när jag studerar frekvensen eftersom det är
grundformen som vanligtvis representerar alla böjningsformer i lexikala sammanhang.

7 Material

7.1 Excerpering 1
Korpusen första det utgörs av två avsnitt om totalt tjugo sidor varav tio ur verkets rapport
5903, Konsumtionens klimatpåverkan (november 2008) (bilaga 2a) fortsättningsvis kallad
rapporten, och tio webbsidor daterade 2009-02-18, hädanefter kallade webbsidorna (bilaga
2b). Rapporten är riktad till beslutsfattare och konsumenter inom området. De utvalda
avsnitten är sammanfattningen och Vilka globala utsläpp orsakar den samlade svenska
konsumtionen? och innehåller 3 121 stycken ord. Fyra av webbsidorna är frågor och svar och
övriga sex sidor är informationsbärare med allmänheten som målgrupp och innehåller 3 672
stycken ord. Termer som extraherats har grupperats i enkla termer (som består av ett
rotmorfem), sammansatta termer och flerordstermer, (bilaga 1a). Rubriker och bildtexter ingår
i undersökningen för att öka korpusens storlek och textvariation. Termer i bildtexter och

12
rubriker kan skilja sig från brödtextens och för att inte missa dessa variationer så ingår de i
korpusen.

7.2 Avgränsning
Två fackexperter avgränsar de listor med klimattermer som extraherats fram ur korpusen i
enlighet med Dubuc (1997:49) och Laurén, Myking & Picht (1997:218) som menar att man
bör kontakt experter efter att man extraherat termer. Miljö, klimat, klimatpåverkan och
klimatbelastning har valts ut ur den koncentrerade termlistan för excerpering. Även om miljö
inte förekom i excerpterna förutom i sammansättningar så anser jag att det är en intressant
term att utreda vidare parallellt med klimat. Klimat har valts eftersom uppsatsen handlar om
klimatterminologi och termens frekvens är hög. Jag vill se om det dessutom råder
begreppsförvirring mellan klimatpåverkan och klimatbelastning eller om det är två skilda
begrepp som termerna står för.

7.3 Existerande definitioner

Termerna klimat och miljö är varken definierade i rapporten eller på verkets webbplats. EnDic
är en miljöordlista, som ges ut av Finlands motsvarighet till SMHI, och som verket länkar till
på sin webbplats. Där finns följande definitioner av miljö på engelska ’external conditions
interacting with living organisms or the human society’. Nationalencyklopedin anger att miljö
är detsamma som omgivning och omgivande förhållanden. Ordet används särskilt när det är
fråga om samspelet mellan omgivningen och däri verkande människor, djur, växter eller andra
organismer. Som ekologisk fackterm är det detsamma som biotop. I Tekniska basord
definieras miljö som ’omgivning kännetecknad av de yttre fysikaliska och kemiska
förhållanden som en enhet utsätts för’. En intressant iakttagelse är att Miljöordlistan inte
definierar ordet miljö och saknar termen klimat. Man kan tycka att de termer som ingår i en
ordlistas titel borde ingå i ordlistan och att några centrala begrepp är definierade. Särskilt om
det rör sig om en ordlista framtagen av en terminologisk verksamhet. Men till saken hör att
Miljöordlistan är en renodlad ordlista och inte en terminologisk ordlista med definitioner.

Klimat saknar definition i EnDic men klimatfaktor har följande engelska definition ’the
climatic elements which control the climate (latitude, elevation, topography, distribution of
land and sea, ocean currents, etc.)’. Klimatelement definieras som ’any one of the properties
or conditions of the atmosphere which together define the climate of the place (e.g.

13
temperature, humidity, precipitation)’. Nationalencyklopedin på webben säger att klimat är
”de meteorologiska elementens statistiska egenskaper, såsom medelvärden,
standardavvikelser, högsta och lägsta uppmätta värden m.m..” Skogsordlista har följande
termpost om klimat:

term: klimat
definition: atmosfärens genomsnittstillstånd uttryckt genom medeltal och frekvenser för en
viss plats eller inom ett visst område under en given tidrymd
jämför: lokalklimat, makroklimat, mesoklimat, mikroklimat
anmärkning: Klimatförändringar kan ses i en geologisk tidsskala såsom växling mellan istider
och mellanperioder men även avse förändringar orsakade av människans
verksamheter.

7.4 Excerpering 2
Genom att söka med hjälp av sökfunktionen på verkets webbplats hittas termer i kontext till
den andra excerperingen, excerpering 2, ur vilka en begreppsanalys görs. Tio excerpter per
term samlas in för grundligare begreppsanalys från verkets webbplats 2009-04-27, se bilaga
1b. Excerpterna kommer från pdf-filer, nyhetsbrev och direkt från webbplatsens sidor. Försök
till ett brett omfång har gjorts men det har inte alltid varit lätt att hitta begreppsbeskrivande
excerpter.

8 Analys
I analysen studeras de excerperade termerna först översiktligt och efter att ett urval har gjorts
sker en grundligare analys av de utvalda. Även experternas utlåtande om termerna analyseras.

8.1 Iakttagelser vid excerpering 1

Det framkom många terminologiska aspekter på termhanteringen vid den första
excerperingen. Nedan belyses de mest frekventa och terminologiskt intressanta iakttagelserna
med exempel. Urvalet har gjorts med uppsatsens teoriavsnitt som utgångspunkt.

8.1.1 Enhetligt men med omskrivningar

Webbsidorna innehåller fler varianter av ord och termer i jämförelse med rapporten. Det kan
bero på att varje webbsida ska förmedla ett område liksom rapportens avsnitt. Det gör att på

14
tio webbsidor så berör man fler områden än med tio sidor rapport även om sammanfattningen
är en del av korpusen.

Vissa termer används konsekvent medan andra varieras. Utan en djupare terminologisk
utredning är det dock svårt att säga om det synonymi är eller begreppsförvirring det handlar
om. Termer som utsläpp och konsumtion upprepas utan att termer som står för liknande
begrepp som avgaser och förbrukning används. Det tyder på ett enhetligt fackspråk och en
enhetlig terminologi. Men det här verkar endast gälla vissa begrepp. Ofta har man valt att
variera sig med formuleringar som klimatutsläpp och utsläpp som påverkar klimatet i samma
text liksom utsläpp av koldioxid som omskrivning tillsammans med koldioxidutsläpp.
Hypotesen behöver inte förkastas efter analysen av den första excerperingen.

Den kemiska beteckningen för koldioxidekvivalent, CO2e, används utan att förklaras i två av
tre webbtexter, vilket är olyckligt eftersom många inte kan uttyda den kemiska
nomenklaturen. Det påpekade även en av experterna: han skrev uttryckligen att han tolkade
beteckningen CO2e som koldioxidekvivalent.

8.1.2 Syntax
Majoriteten klimattermer som förekommer är substantiv, vilket det borde vara eftersom
termer oftast är nominala. Men det förekommer även adjektiv, som fossilfri, hållbar och
klimatpåverkande och verb, som konsumera och importera. Ofta är adjektiven och verben
knutna till en nominal term. Förekomsten av verbiserade och adjektiviserade termer kan vara
en effekt av variation av fackspråket men om effekten är ökad läsbarhet så tjänar det ett syfte
trots att terminologi förespråkar konsekvent användning av termer.

Det förekommer såväl enkla termer och flerordstermer samt sammansättningar. Mest frekvent
är sammansättningar. Klimat är en av de termer som ofta förekommer i sammansättningar.
Andra exempel är miljö-, utsläpp-, och konsumtion-. Sammansättningar är typiska för det
svenska ordbildningssystemet och därför helt naturligt förekommande. Ofta är
sammansättningarna i texterna självförklarande.

Stående begrepp som luft- och sjöfart förekommer alltid tillsammans utom vid ett tillfälle då
det står flyg och sjöfart. Det rör sig antagligen mer om en felskrivning än om

15
begreppsförvirring eftersom bindestreck saknas efter flyg. Det kan dock röra sig om en
begreppsförvirring där det fackspråkliga luftfart blandats ihop med det vardagliga ”flyg”.

8.1.3 Homonymi och synonymi

Utsläpp är en term som upprepas och som därför används konsekvent. Inom
klimatterminologi talar man vanligtvis om gaser eftersom det är de som påverkar atmosfären
direkt. Ibland förekommer termen avfall men då handlar det inte om gaser utan om fysiskt
mer påtagliga sopor. Eftersom texterna i undersökningen behandlar livsmedel och
klimatfrågor så är det naturligt att avfall förekommer. Utsläpp används således både
konsekvent och enhetligt.

Begreppet bakom koldioxidekvivalent är inte synonymt med begreppet utsläpp av

växthusgaser. Koldioxidekvivalent används som en beteckning på en bestämd mängd
växthusgaser men behöver inte endast bestå av koldioxid utan kan även bestå av metan och
vattenånga med flera andra gaser. Här skulle en terminologisk utredning behövas för att
fastställa skillnader och likheter mellan begreppen.

När det gäller flerordstermer så kan man ofta av de ingående orden avgöra ifall det är en term
eller inte. Inom miljöfrågor talar man ofta om grön i överförd bemärkelse. Adjektivet grön har
fått ytterligare en innebörd inom miljöterminologin, varav klimatterminologin är en del, och
kan också innebära miljövänlig. Man skulle kunna säga att miljövänlig och grön är
synonymer inom miljöterminologin. Men grön är mer jargongartad än miljövänlig så de står
ändå inte riktigt för samma begrepp. Båda används i politiskt syfte för att ge positiva
associationer. Om man skulle komma fram till, i samspråk med experter, om att grön är en
miljöterm så behöver inte grön investering automatiskt bli en flerordsterm inom
miljöterminologin. Om grön är det fackspecifika begreppet som används för att beskriva
investering, som är en ekonomisk term, så blir inte investering en miljöterm bara för att man
sätter miljötermen grön framför. Avgränsningen är viktig att ha i åtanke vid bestämning och
analys av termer.

Två termer som används i webbtexterna och som verkar vara synonyma är klimatpåverkan
och klimatbelastning. De förekommer ibland i samma meningar och verkar stå för om inte
samma så närliggande begrepp. Är det för att variera språket? Är det synonymer eller olika

16
begrepp? Båda har förleden klimat-. Efterleden har lite olika andemeningar. Att påverka något
kan vara att förändra något i både positiv och negativ riktning, medan en belastning innebär
att man tynger något och lägger på ytterligare last. Kan det vara så att när påverkan används i
klimatsammanhang så är den negativ och innebär en belastning? Det ska jag undersöka vidare
i analysen i avsnitt 8.3.

Under analysen har inga homonymer uppdagats inom den klimatterminologi som används av
verket. Det är troligen normalt eftersom homonymer upptäcks först vid en grundlig
begreppsanalys då man varseblir två begrepp bakom termen.

8.1.4 Förekomst av under- och överbegrepp

Kolbaserad elproduktion torde vara ett underbegrepp till fossil elproduktion eftersom kol är
en typ av fossilt bränsle liksom olja. Motsatsen till fossil elproduktion är fossilfri elproduktion
och exempel på det är vattenkraft och vindkraft, som helt saknar utsläpp av koldioxid. En
annan möjlig termlösning på begreppet fossilfri elproduktion är koldioxidneutral
elproduktion. Överst i begreppsdiagrammet hamnar överbegreppet elproduktion som kan
delas in i underbegreppen fossil och fossilfri. Fossil och fossilfri elproduktion är två typer av
elproduktion. Fossil elproduktion är de typer av elproduktion där fossila bränslen som olja
och kol ingår. Den fossilfria elproduktionen kan delas upp i koldioxidneutral, (eller
koldioxidfri) som innebär att det inte bildas någon koldioxid när elen produceras, och
elproduktion som inte är klimatneutral. Det här är bara ett av flera liknande begreppskluster i
texterna som skulle behöva redas ut med hjälp av begreppsdiagram.

8.2 Avgränsning
Det förekommer svårigheter med att avgöra om ett ord är en term eller inte. Enligt teorin
krävs fackexpertis men om inte experterna har kunskap om terminologi och terminologilära
så kan det vara svårt att avgöra om ett ord är en term eller ett allmänord. Som lekman med
terminologisk teori i bagaget är det lika svårt att avgöra vad som är term och vad som är
allmänord eftersom man saknar fackmannens expertis. Utöver avgränsningen mellan term och
allmänord så innebär avgränsningen mellan miljötermer och klimattermer viss problematik
eftersom experterna inte var överens om avgränsningen.

17
8.2.1 Analys av experternas avgränsning
Den ena experten, fortsättningsvis expert 1, anser att fossilfri är en klimatterm medan den
andra experten, fortsättningsvis expert 2, menade att så inte är fallet. Expert 2 önskade
begränsa klimatterminologin till de ord som innehåller ordet klimat och utsläpp och behålla
koldioxidekvivalent (men inte koldioxid) samt namn som Kyotoprotokollet. Jag tolkar det som
att expert 2 inte är bevandrad i terminologisk metod, vilket han även antydde i brevet. Expert
1 ville tvärtemot expert 2 utvidga listan med termerna bevattning, översvämning och erosion
med flera. Hon noterade även att majoriteten termer verkade tillhöra klimatterminologi på
utsläppssidan, vilket innebär att hon avgränsade korpusen till delområdet utsläpp inom
klimatområdet. För att studera enhetlighet så bör man veta att man håller sig inom rätt
fackområde och inte jämför begrepp inom flera områden. Det kan hända att det förekommer
synonyma begrepp inom två skilda fackområden. Att tala om konsekvens inom avgränsningen
är inte relevant eftersom frekvens inte avgör fackområdets avgränsning.

8.2.2 Avgränsning från allmänspråket

Är bunkring och personresor termer? Det beror på i vilket fackområde som vi rör oss. Först
och främst bör man utreda om det står för ett särskilt begrepp som skiljer sig från
allmänspråket och sedan bör man ifrågasätta om det ingår i klimatterminologin. Att bunkra
mat kan vid första anblick se ut som ett allmänord men om det används inom skrået för en
viss typ av insamling och lagring som är typisk för området så är det en term. I de texter jag
granskat så har jag inte uppfattat en insnävad innebörd i ordet bunkring. Ett liknande exempel
är livsmedel som där vi kan påverka klimatet med vilka livsmedels om vi väljer men där
livsmedel har samma innebörd i fackspråket som i allmänspråket och därför inte anses vara en
klimatterm. Till skillnad från bunkring och livsmedel så kan personresor ingå i
klimatterminologin eftersom det är en typ av koldioxidproducerande verksamhet som
påverkar klimatet. Begreppet personresor saknar dock insnävning och därför är det inte en
term trots att det ingår i fackspråket.

8.2.3 Avgränsning mellan fackspråk

Bränsle som egen term och som del i flerordstermer som fossilt bränsle och grönt bränsle
nämns i klimatrelaterade texter. Liksom personresor har det att göra med att bränsle
producerar koldioxid. Det skulle kunna innebär det att det är en klimatterm eller åtminstone
en term inom miljöfacket. Det man kan utläsa ur texterna är att fossila bränslen är skadliga
och gröna bränslen är goda.

18
Däremot avgränsas vatten- och kärnkraft från klimatområdet eftersom de snarare är
energitermer som eventuellt skulle ingå i miljöområdet. Vatten- och kärnkraft är dock
energiproduktioner som inte påverkar klimatet negativt och kanske därför inte så politiskt
intressant i utsläppsdebatten. Som en av experterna nämnde så hade termerna fokus på
utsläppssidan och därför ingår inte vatten- och kärnkraft i utläppsterminologin.

8.3 Analys av excerpering 2

8.3.1 Miljö
Enligt flera ordlistor har miljö överbegreppet ’omgivning med insnävningar som de kemiska
och fysiska effekter kan ha på den omgivningen’. Nationalencyklopedin menar att miljö är
synonymt med biotop i naturvetenskapliga sammanhang. Klimatområdet får nog räknas som
ett naturvetenskapligt området och då skulle miljö även vara synonym med naturtyp och ha
definitionen ’område med enhetlig ekologisk struktur’. Följande tre varianter av definition till
miljö existerar, som således är en homonym.

miljö1 omgivning särskilt i samspel med människor och djur

miljö2 omgivning påverkad av fysikaliska och kemiska förhållanden
miljö3 (inom naturvetenskapen:) biotop (de arter som lever och samspelar i ett ekologiskt system)

Excerpterna om miljö kan kategoriseras efter ovanstående definitionsindelning, se bilaga 1b,

utifrån det sammanhang som de står i. De excerpter som tar upp fysikalisk och kemisk
påverkan på miljön innebär miljö2 medan de som handlar om arter i en särskild miljö visar på
begreppet bakom miljö3. Miljö2 är det mest frekventa begreppet som betecknas med termen
miljö medan miljö1 är det ovanligaste. Det är bara i den excerpten som behandlar
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö som verkar använda miljö med begreppet miljö1 i åtanke. Det
finns alltså flera begrepp bakom miljö både i allmänspråket och inom fackspråk. Det framgår
dock ofta ur sammanhanget vilket begrepp som avses. Däremot kanske inte läsaren är varse
att det finns olika begrepp.

8.3.2 Klimat
I de tio excerpter där klimat ingår i texten så förekommer det i sammanhang där begreppet
mycket väl kan innebära den definition som anges i avsnitt 7.3. Det tyder också på en enhetlig

19
bild hos fackexperter om att klimat är medeltal och standardavvikelser på olika klimatfaktorer
på olika platser eller i olika miljöer. En excerpt innehåller följande påstående: ”Vilka
energislag vi väljer påverkar klimatet och andra miljöeffekter.” Det skulle innebära att klimat
är en miljöeffekt, alltså en ’effekt av samspel mellan omgivning och individer, fysikalisk och
kemisk påverkan eller biotop’. Men klimat var ju en standardavvikelse på utvalda faktorer i ett
bestämt område och det borde gå att klämma in under ovanstående förklaring av miljöeffekt.

8.3.3 Klimatpåverkan och klimatbelastning

Sammansättningar är vanligt förekommande i klimattexterna. Man pratar om vattenmiljö för
att markera att det är den miljön som förekommer i vatten som påtalas. Miljöpåverkan och
klimatpåverkan är ord som förekommer särskilt inom organisationsverksamheter. Liksom
klimatarbete som alls inget har att göra med arbetsklimat utan handlar om hur organisationer
aktivt väljer att försöka påverka sin omgivning eller sin företagsverksamhet i förhållande till
klimatfrågan. En frågeställning är hur sammansättningar med klimat fungerar. Jag har valt att
undersöka begreppen klimatpåverkan och klimatbelastning närmare eftersom de verkar stå för
samma begrepp eller åtminstone närliggande begrepp.

När det gäller det andra ordledet i sammansättningen så finns det flera definitioner av
påverkan. Inom konstruktionsområdet är påverkan när ’yttre företeelser påverkar funktionen
hos en konstruktion’ (Plan- och byggtermer). Inom informationssäkerhetsområdet är
påverkan synonym till konsekvens och ett ’resultat av en händelse med negativ inverkan’
(Terminologi för informationssäkerhet) och det intressanta i den definitionen är att det måste
vara en negativ inverkan. Det säger inte Plan- och byggtermer.

Vid en närmare granskning av definitioner för belastning så kan man se att det innebär
’storhet som utgör kvot av last och längd eller area’ inom fackområdet hållfasthetslära
(Tekniska basord) men i miljösammanhang används belastning också enligt följande
termpost:

term: belastning
en term: pollution load
Källa: Miljöordlista

20
Däremot saknar vi en definition men om vi tittar på den engelska ekvivalenten
(motsvarigheten) så kan vi se att det har med föroreningar och den belastning som de åsamkar
att göra. Inom miljön verkar det ligga något negativt i belastning som inte är lika tydlig inom
hållfasthetsläran.

Det finns ett miljömål som heter klimatpåverkan och sedan används det även som term. Där
verkar inte begreppet vara riktigt klart och det är svårt att få grepp om det. Ett stycke i en av
verkets rapporter är särskilt intressant för där förekommer klimatbelastning och
miljöbelastning synonymt och slutligen avslutats stycket med termen klimatpåverkan. I den
avslutande meningen anar man en begreppsskillnad mellan klimatpåverkan och
klimatbelastning men inte vari den skillnaden består.

Inom miljöområdet är belastning och påverkan något som lämnar negativa avtryck. Ibland
behandlas de som synonymer och ibland verkar det finnas en liten betydelseskillnad som är
svår att utreda utan fackexpertis.

9 Sammanfattning
Det finns termer som används konsekvent och de som inte används konsekvent. En enkel
term som används konsekvent kan användas inkonsekvent när den ingår i sammansättningar
eller flerordstermer. Utsläpp är en term som används konsekvent men i sammansättningar
som koldioxidutsläpp och flerordstermer som utsläpp av koldioxid förekommer inkonsekvens.
Det finns således olika nivåer av konsekvens i verkets klimatterminologi.

Termerna miljö och klimat används inte för samma begrepp. När påverkan och belastning
används i klimatsammanhang får de en negativ innebörd som inte är självklar i allmänspråket.
I några fall anas en viss begreppsskillnad mellan klimatpåverkan och klimatbelastning men
det är inte klart om det är begreppsförvirring eller synonymi som föreligger.

Den klimatterminologi som används av verket har fokus på utsläppsområdet.

Under arbetets gång har vikten av avgränsning visat sig. Att avgränsa fackområdet för att hitta
termer inom det området och urskilja dem från närliggande fackområden och allmänspråket
kräver terminologisk och fackmannakunskap.

21
Trots avgränsning av korpusen har materialet varit stort. Materialet är varierande och av olika
karaktär och kan vara orsaken till spretiga analysresultat. Terminologiarbete är tidskrävande
men viktigt eftersom experter inom samma område inte är ense om termers innebörd.

10 Slutsatser och vidare forskning

Vissa termer används konsekvent medan andra förekommer i olika varianter i en och samma
text. Många gånger handlar det om omformuleringar som lustgasutsläpp och utsläpp av
lustgas. Hypotesen om konsekvens håller alltså i vissa fall men inte i andra. Ofta handlar det
om försök till en intresseväckande text och därför används synonymer. Det kan också bero på
att man vill öka läsvänligheten och av det skälet väljer omskrivningar som de ovan nämnda.

Nybildning av klimattermer innebär ofta sammansättningar med ordet klimat. Det gör att
terminologin verkar enhetlig i vid en första anblick. Däremot förekommer sammansättningar
med miljö parallellt. Det gör genast att det blir begreppsförvirring om miljösammansättningen
är synonym till klimatsammansättningen.

Klimat är en term som har en tydlig och klar definition och används konsekvent i texten. Det
kan bero på att definitionen är matematiskt formulerad. Klimat förekommer i många
sammansättningar som gör att det bildas nya klimattermer. Miljö är en term som står för tre
begrepp. Det är således en homonym och gör att informationsmottagaren kan uppfatta
begreppsförvirring. Ibland kan läsaren uppfatta att sammansättningar som klimatbelastning
och miljöbelastning skulle stå för samma begrepp men det troliga är att det står för två
begrepp nämligen belastningen på miljön och belastning på klimatet, som inte är samma sak
men, som i propagandasyfte används för ett mer miljömedvetet agerande.

Koldioxidekvivalent och utsläpp av växthusgaser och liknande begrepp skulle behöva utredas
med terminologisk metod med avseende på synonymi. Vid en första anblick verkar det vara
två termer som står för olika begrepp men efter ett tag är läsaren inte lika säker längre.
Koldioxidekvivalent verkar stå för en viss mängd utsläpp av växthusgaser. Och i många fall
står just det senare i sådana sammanhang att de verkar stå för synonyma begrepp.

Är den terminologiska metoden ett bra tillvägagångssätt när man vill vaska fram
terminologier? Det enklaste och mest effektiva vore att ha en direkt diskussion med
fackexperter och fråga vilka termer som de använder oftast och om de kan definiera dem. De

22
termer som är lätta att definiera och om det verkar råda enighet kring definitionen behöver
inte utredas vidare men de termer som är svårdefinierade och svåra att få grepp om begreppet
kan behöva en terminologisk utredning för att alla (i möjligaste mån) ska vara överens.

Avgränsning av termer är ett kritiskt moment som inte har studerats så noga. För att kunna
göra en avgränsning bör man utgå från ett eller några centrala begrepp. Utifrån de begreppen
avgör man vilka som är relevanta och relaterade. Som utgångspunkt kan man ha
frekvensmängd på excerperade termer, FAQ (frequently asked questions) på svenska så
kallade ”Frågor och svar” eller fackmäns utlåtanden.

Experter inom samma område kan ha helt olika uppfattning om vilka termer inom deras
område som är just termer. Det är inte helt orimligt att det dessutom råder begreppsförvirring
som kan leda till inkonsekvens och oenhetlig användning av termer och begrepp. För att visa
på avgränsning och indelning skulle begreppskluster kunnat ha erbjudits experterna.

En fråga jag ställde mig under arbetets gång var om man kan säga att det rör sig om en
klimatterm så fort ett ord är sammansatt med klimat eller miljö. Jag har inte hittat någonting i
tidigare forskning om sammansättningar och avgränsningar, och det vore intressant att se
sådan. En uppläggning skulle kunna vara att göra en enkätundersökning med olika typer av
sammansättningar och se om fackexperter anser att termen tillhör deras fackområde eller inte
med en motivering.

Det verkar som om klimat har blivit ett modeord och tagit över miljöns roll. Snart kanske vi
får ett Klimatparti – för den globala nedkylningens skull! Och hur påverkar det språket när
journalister hittar på termer som klimatutsläpp?

23
11 Litteratur

Cabré, Teresa, 1999: Terminology. Theory, methods and applications. Amsterdam:John Benjamins Publisching.

Drouin, Patrick & Doll, Frédéric, 2008: Quantifying Thermhood through Corpus Comparison. I: Managing
ontologies and lexical resources. Madsen, Bodil. N. & Thomsen, Hanne, E. TKE 2008. Köpenhamn:ISV. S.191-
205.

Dubuc, R. Terminology: A practical approach (1997), Québec:Linguatech éditeur inc., s. 67.

Hallberg, Katja, 2009: muntl. 2009-04-01.

Halskov, Jakob & Barrière, Caroline, 2008: Building a Specialized Ontology: Why Go on the Web? I: Managing
ontologies and lexical resources. Madsen, Bodil. N. & Thomsen, Hanne, E. TKE 2008. Köpenhamn:ISV. S.175-
191.

Laurén, Christer & Nordman, Marianne, 1987: Från kunskapens frukt till Babels torn. Stockholm:Svenskt tryck.

Laurén, Christer, 1986: Hur ser en term ut? I: TNC-Aktuellt 1986:1. S. 2–3.

Laurén, Christer, Myking, Johan & Picht, H; 1997: Terminologi som vetenskapsgren. Lund: Studentlitteratur.

Meterologiska institutet, 2009: EnDic Miljöordbok. (29. 4. 2009.)

http://mot.kielikone.fi/mot/endic/netmot.exe?UI=sved

Metoder och principer i terminologiarbete.1999: Spri och terminologicentrum TNC. Spri rapport 481.
Stockholm: AB Realtryck.

Miljöordlista, 1972: TNC 50. Göteborg:Göteborgs Offsettryckeri AB.

Nationalencyklopedins ordbok på webben, 2009: (29. 4. 2009.)

http://www.ne.se/#http://www.ne.se/user/loginmodal.jsp?redir=/&orgQueryString=||facebox

Nuopponen, Anita, 1994: Begreppssystem för terminologisk analys. Acta Wasaensia 38. Språkvetenskap 5.
Vasa: Vasa universitet.

Ogden, Charles & Richards, Ivor, 1989: The Meaning of Meaning. Orlando: Harcourt Brace Jovanovich,
Publishers.

Picht, Heribert, 1990: Begrebet – et centralt element i terminologilæren. I: Terminologiläran och dess relationer
till andra områden. Nordterm 4. Stockholm:Gotab. S. 19-42.

Pilke, Nina & Nissiliä, Niina, 2003: Synonymi i fackkommunikation – några exempel inom ekonomi och teknik.
Nordterm 12 Stockholm: Elanders Gotab AB. S. 204-220.

Plan- och byggtermer, 1994: TNC 95. Stockholm: Gotab.

Roald, Jan, 2000: Verb og verbaluttrykk i rollen som termer. I: I terminologins tjänst. Nuopponen, Anita, Toft,
Bertha & Myking, Johan (red.), Vasa:Vasa universitet. S.168-183.

Skogsordlista, 1994: TNC 96. Västervik: Ekblads.

Tekniska basord, 1995: TNC 98. Solna:Amo-Tryck AB.

Terminologi för informationssäkerhet, 2003: SIS HB 550.

24
Terminologins terminologi: ordlistan, 2005: Nordterm 13.
http://www.tnc.se/images/stories/publikationer/tt_ordlistan.pdf

25
Bilaga 1a. Excerperade termer och deras frekvens
enkla termer frekvens frekvens klimatkompensation l
webbsidor rapport klimatpolitik l
bränsle ll l klimatpolitisk ll
bunkring l ll klimatproblem lllll l
el (elström) lll klimatpåverkan lllll lllll l
energi lll klimatpåverkande l
flyg l l klimatsynpunkt l
hållbar ll klimatval l
import l 31 klimatvinst ll
importera l lllll ll klimatvänlig l
klimat lllll koldioxidsnål l
konsumera l l koldioxidutsläpp l lllll lll
konsumtion lllll lllll ll 32 kolkraftverk l
kött l kostnadseffektiv l
metan ll lllll ll konsumtionsmönster l
resa l ll konsumtionsperspektiv l ll
snål l konsumtionsrelaterad l
tillverkning l konsumtionsval l
trafik l lll konsumtionsvanor l
transport llll ll Kyotoprotokoll ll
sjöfart l köttuppfödning l
uppvärmning ll landskapsvårdare l
utgift l livscykel ll
utsläpp 72 76 livsmedelsval l
värme l livscykelanalys l
sammansättning frekvens frekvens luftfart l l
webbsida rapport lustgas l lllll ll
atmosfär (term?) l lustgasutsläpp l l
avfallssektor l l markanvändning lll llll
avskogning ll massbilism l
avverkning l l metangasutsläpp l
biobränsle l miljöbelastad l
bränsleförbrukning l l miljöbelastning l
bunkerolja l miljöbra l
CDM l miljödålig l
CO2 lllll lll lllll lllll llll miljöminister lllll ll
CO2e (även utskriven) lllll llll 21 miljömärkt ll
djurhållning l miljöperspektiv l
drivmedel l miljöpåverkan ll
elanvändning l miljöräkenskap lll
elmarknad l miljösamarbete l
elproduktion llll nötkött ll
energianvändning lllll kvävegödsling ll
energieffektiv ll mineralgödsel ll
energiförbrukning ll naturbetshage l
energibesparing l naturbeteskött ll
energisnål ll oljeeldning l
energiåtgång l personresor l
FN:s klimatkonvention l l produktområde l
fjärrvärme l sjöfart lll
foderkrävande l skogsbruk l lll
fodersmältning l Sveriges utsläppsrätts- l
fossilfri l system (SUS)
fossilbränsleberoende l säsongsanpassat l
godstransport l uppvärmning ll
gräsmark l utsläppshandel l
jordbrukssektor l l utsläppsintensitet ll
klimatanpassad l utsläppsminskning llll
klimatavtal l utsläppsmål ll
klimatbelastning l utsläppsmängd l
klimateffekt l utsläppskälla l
klimateffektiv lll utsläppsrätt 14
klimatfråga l utsläppstung l
klimatförhandling ll utsläppssiffror l

26
utsläppsstatistik l klimatpåverkande l
utsläppsåtagande l förnybar energikälla ll
växthusgas lllll lllll ll lllll lllll ll utsläpp av koldioxid l
växthusgasutsläpp lllll handel med l
flerordsterm frekvens frekvens utsläppsrätt
webbsida rapport gröna investeringar ll
biologisk mångfald l fossilt bränsle l
vegetarisk rätt l kolbaserad elproduktion l
Bilaga 1b. Excerpter från excerpering 2
Miljö
miljö1
Allt vårt arbete syftar till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Målet innebär att miljön ska vara fri från ämnen och metaller
som skapats eller utvunnits i samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.
miljö2
Den ohälsa som orsakas av faktorer i miljön är mest omfattande i östra och sydöstra delen av regionen, till följd av en kombination
av traditionella risker (dåligt vatten och sanitet) och moderna risker (tätortsluften, kemikalier).

I detta ingår att uppskatta flödet av ämnen från samhällen ut till den omgivande miljön. Ett sätt att göra detta är genom mätningar i
slam. Regelbundna mätningar av metaller och organiska ämnen i slam från vissa bestämda reningsverk behövs också som referens
till screeningprogrammet. De kan då även tjäna som indikator på påverkan av utsläppen från den urbana miljön på den omgivande
miljön.

Sötningsmedlet sukralos kan ha ekotoxikologiska effekter, dvs. effekter på

levande organismer i miljön.

Risk att miljön skadas av substanser i solskyddsmedel.

Kunskaperna om hur mycket medel som används och hur de påverkar den omgivande miljön är bristfälliga. Den nya undersökningen
kartlägger situationen i viss mån, men fler undersökningar behövs för att ytterligare följa upp om användningen kan leda till
spridning till omgivande miljöer, framförallt inom vattenskyddsområden och andra känsliga vattendrag.

Genom Naturvårdsverkets miljöövervakning får vi kunskaper om tillståndet i Sveriges miljö. Inventeringar av miljöer och arter är en
annan kunskapskälla.
miljö3
Bedömningsgrunder för miljökvalitet för skog, odlad mark, förorenade områden, grundvatten, sjöar, vattendrag samt kust ska
underlätta tolkningen av data om hur miljön mår.

När det gäller växtplanktons reaktioner på försurning är entydigheten inte lika stor på artnivå, men tydligt är att vissa grupper så gott
som helt försvinner i de allra suraste miljöerna.

Toleranta arter med indikatortal i en skala 1-3 där 3 anger arter som bedömts som särskilt toleranta och förekommande i de mest
näringsrika miljöerna ”eutrofiindikatorer”.

Klimat
Den temperaturförändring vi nu ser avviker dock markant från klimatets tidigare utveckling och enligt IPCC:s senaste bedömningar
kan vi vänta en fortsatt global temperaturökning med 1,1–6,4 grader fram till år 2100.

De flesta scenarier och prognoser som har presenterats för växthuseffektens och klimatets fortsatta utveckling sträcker sig hundra år
framåt i tiden. De slutar år 2100, och det beror till stor del på att utsläppen av växthusgaser på ännu längre sikt än så är praktiskt
taget omöjliga att bedöma.

Oförberedda samhällen kan drabbas hårt av ett klimat där översvämningar, ras, skred och stormar blir fler och kraftigare.

För utvecklingsländerna är anpassning till klimatets förändring en nyckelfråga.

Det är människans utsläpp av framför allt koldioxid, som påverkar klimatet.

Vilka energislag vi väljer påverkar klimatet och andra miljöeffekter.

68 procent svarar att de ofta (24 procent) eller ibland (44 procent) gör det faktiska valet att välja en produkt eller tjänst som de tror
har en mindre negativ påverkan på klimatet.

Syftet med arbetet och Rewirs uppdrag är att skapa en fördjupad bild av den enskilde individens kunskaper, attityder och drivkrafter
runt klimatfrågan och andra relaterade miljömässiga hotbilder.

Diagrammet nedan visar att 88 % av de Sansade uppger att det i deras bekantskapskrets är ganska eller mycket viktigt att man är
medveten och tänker på sin påverkan på miljö och klimat.

Här finns även klimatdata om bland annat temperatur- och nederbördsförändringar.

Klimatpåverkan
Det svenska miljökvalitetsmålet "Begränsad klimatpåverkan" ansluter till klimatkonventionens målsättning och anger att halten av
växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

Åtgärderna som finns i förordningen är tänkta att bidra till att EU:s mål om minskad klimatpåverkan enligt Kyotoprotokollet nås.

Programmet ska bidra till att miljökvalitets målen Giftfri miljö, God bebyggd miljö samt Begränsad klimatpåverkan nås.
 Detta har dock mindre betydelse för slutresultatet eftersom bussresandet står för mindre än 1 % av den totala klimatpåverkan från
den svenska befolkningens utlandsresande.

Att åka tåg istället för att flyga inom Europa ger en påtaglig minskning av klimatpåverkan.

Total klimatpåverkan antas vara 1,4 gånger den från enbart koldioxid (låg andel på hög höjd).

För bostad och transporter sker mest klimatpåverkan i användnings-, drifts- eller brukandefasen, medan lejonparten av
klimatpåverkan för livsmedel däremot sker i produktionsfasen.

Inom livsmedelsområden är klimatpåverkan i hög utsträckning dold för konsumenten.

Härvidlag finns stora skillnader mellan olika varugrupper där animaliska produkter överlag har större klimatpåverkan jämfört med
vegetabiliska, men stora skillnader finns också mellan olika typer av animaliska såväl som vegetabiliska produkter.

Effektivare fordon och minskad transportvolym är dock centralt för att minska såväl den direkta som den indirekta klimatpåverkan.

Klimatbelastningen per kg fiskfilé ligger i nivå med utsläppen från ben- och fettfri kyckling och griskött. Miljöbelastningen från
odlad fisk beror främst på hur stor andel animaliskt foder (vanligen foder baserat på fisk) den utfodras med. Att välja miljömärkt fisk
värnar hållbara bestånd och ger ofta lägre klimatpåverkan på köpet.

Klimatbelastning
Om passivhusen använder vanlig el istället för andra källor till stödvärme (t.ex. fjärrvärme) så innebär det en ökning av Sveriges
totala elanvändning vilket då kan betraktas som marginalel (se diskussion i avsnitt 3.1.4) med stor klimatbelastning.

Det finns således vissa möjligheter till minskad energianvändning och klimatbelastning även om de enskilda potentialerna inte alltid
är särskilt stora, men för att transportsektorns totala miljöpåverkan ska minska på ett påtagligt sätt behövs åtgärder och förändringar
inom en rad områden eftersom det indirekta bidraget inte bara handlar om resandets volym i sig utan även om upprätthållande av
vägnätet och liknande.

Utrikesresorna domineras av flyget och eftersom konsumtionen av en enstaka långväga flygresa har så stor klimatbelastning i
förhållande till övrig konsumtion förtjänar den att diskuteras i särskild ordning.

Dessa tillväxtsatsningar på nya motorvägar, bilorienterade köpcentrum m.m. framträder nämligen som centrala drivkrafter bakom en
ökad klimatbelastning.

Samtidigt som kommunerna gör strategiska ställningstaganden som obestridligen motverkar lokala och nationella klimatmål, har
frågan hur man genom samhällsplaneringen kan begränsa miljö- och klimatbelastning blivit allt mer aktiv i flera av studiens
kommuner.

Detta i perspektivet av hur en bilorienterad samhällsplanering och satsningar på handels- och konsumtionstillväxt framstår som
centrala drivkrafter till en ökad klimatbelastning.

Perspektivet skulle därmed kunna skapa bättre förståelse för hur vår klimatpåverkan ser ut och förhoppningsvis vara ett led i att få
konsumenter att välja konsumtionsmönster med mindre klimatbelastning.

Det finns några livsmedelgrupper som ger betydligt högre klimatbelastning än andra och detta har beskrivits både nationellt och
internationellt med stor samstämmighet.

Några livsmedel har särskilt hög klimatbelastning. Kött är ofta mer belastande än andra alternativ, särskilt vegetariska.

Slutsatsen som kan dras för djuren som betar de svenska naturbetesmarkerna är att de sannolikt orsakar lägre klimatbelastning än
vad som framgått tidigare. En stor del, nära 70% av det nötkött som produceras i Sverige kommer från mjölkkor och ungdjur och
kalvar från dem. Detta innebär att klimatbelastningen fördelas även på mjölken och gör att den köttproduktionen ger en mindre
belastning än den som kommer från köttkor.
Bilaga 2a. Excerperingsunderlag, Naturvårdsverkets
rapport 5903, ett urval
Sammanfattning

Denna rapport analyserar vilka utsläpp av växthusgaser den svenska konsumtionen ger upphov till oavsett var i världen eller i
produktionskedjan utsläppen sker. Syftet är att skapa en överblick för att kunna peka ut vilka aktiviteter som har en stor klimatpåverkan i ett
konsumtionsperspektiv. Studien inkluderar utsläpp av koldioxid, metan och lustgas.

Analysen sker främst med hjälp av miljöräkenskaperna från Sverige och andra länder. Rapporten beskriver storleksordningar. Den analyserar
inte styrmedel eller kostnader för de åtgärder som översiktligt diskuteras för att minska utsläppen av växthusgaser. Data är genomgående från
2003 eftersom det är det senaste året då data finns tillgängligt.

Konsumtionsperspektivet innebär att utsläppen som sker i alla produktionssteg från-vaggan-till-graven fördelas på slutkonsumenterna av
varorna och tjänsterna. Från utsläppen som sker i Sverige ska alltså utsläpp som exporten orsakat dras ifrån och utsläpp som importen
genererat i andra länder läggas till för att uppskatta utsläppen från svensk konsumtion.

Utsläppen av växthusgaser inom Sverige, inklusive internationella transporter, var 2003 cirka 76 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mton
CO2e). Produktionen i Sverige tillgodoser både den inhemska konsumtionen och export av varor till andra länder. I ett
konsumtionsperspektiv ska därför utsläppen på cirka 24 Mton CO2e som orsakats av produktionen av exporten fördelas på personer i andra
länder som använder produkterna. Tillverkning och transport av importen till Sverige uppskat¬tas med hjälp av bl.a. miljöräkenskaperna i
andra länder ge upphov till utsläpp på i storleksordningen 43 Mton CO2e.

Sammantaget orsakade den svenska konsumtionen år 2003 utsläpp av växthusgaser på i storleksordningen 95 Mton CO2e. Jämfört med
utsläppen som sker i Sverige är utsläppen i konsumtionsperspektivet minst 25% högre. Detta resultat ligger i sam¬ma storleksordning som
andra försök att uppskatta utsläppen i ett konsumtions¬perspektiv.

Utslaget på befolkningen i Sverige motsvarar utsläppen i ett konsumtionsperspek¬tiv drygt 10 ton CO2e per capita. De orsakas till drygt 80%
av den privata konsum¬tionen och knappt 20% av offentlig konsumtion. Den privata konsumtionen delas i rapporten upp på aktiviteterna äta
med utsläpp på drygt 25%, bo drygt 30%, resa knappt 30% och restposten shoppa knappt 15% där inköp av kläder och skor är den största
delposten.

Följande fem enskilda aktiviteter står tillsammans för ungefär hälften av de totala utsläppen av växthusgaser i ett konsumtionsperspektiv och
är därför centrala om utsläppen ska kunna minska:
• Hur mycket och vilken bil vi åker,
• Hur vi värmer våra bostäder,
• Hur mycket el som används i bostaden,
• Hur mycket och vilket kött vi äter,
• Hur långt och hur ofta vi flyger.

Enskilda konsumenter kan redan idag påverka utsläppen och skillnaden mellan olika handlingsalternativ är stor. I rapporten ges en rad
exempel med data från livscykelanalyser för olika alternativ inom aktiviteterna äta, bo och resa för att visa att spridningen mellan olika
konsumtionsmönster är mycket stor.
• En personbil som drivs av bensin kan släppa ut 2-3 ton koldioxidekvivalenter per år medan en persons semesterflygning
tur och retur till Asien släpper ut ungefär lika mycket.
• En dåligt isolerad oljeeldad villa släpper ut flera ton mer koldioxid per år jäm¬fört med ett energieffektivt hem med
miljömärkt fjärrvärme.

• En bit nötkött om dagen kan innebära utsläpp på över ett ton koldioxidekviva-lenter per person och år medan annan kost skulle kunna
orsaka bara en tiondel så stora utsläpp.

De globala utsläppen behöver börja minska inom en mycket snar framtid och i stort sett elimineras under detta århundrade. Med en sådan
utveckling minskar riskerna för mycket omfattande klimateffekter världen över. För en genomsnittlig svensk konsument behöver utsläppen
minska från dagens i storleksordningen 10 ton per capita till hälften 2020 och till en femtedel 2050 om utsläppen från den egna
kon¬sumtionen inte ska överstiga den önskvärda utvecklingen av de globala utsläppen räknat per person.

Rapporten diskuterar kvalitativt och övergripande hur det kan gå till och inom vilka områden det är extra svårt. Eftersom utsläppen från
livsmedelsproduktionen är svåra att förändra krävs att vi ändrar våra matvanor i framtiden. Boendet kan med ny teknik utvecklas till att bli
mycket energisnålt och de totala utsläppen blir små om energisystemet har låga utsläpp. Det dagliga resandet kan ske på mer
energi¬effektiva sätt i kollektivtrafik, gång eller cykel. Även bilarna kan inom överskådlig framtid utvecklas till att bli relativt
energieffektiva med låga utsläpp per kilometer. För längre resor med flyg är det däremot svårare och inga tekniska lösningar ser idag ut att
finnas för att begränsa flygets klimatpåverkan tillräckligt för att ett om¬fattande flygande ska vara möjligt.

Rapporten drar slutsatsen att det är viktigt att analysera växthusgasutsläppen också från ett konsumtionsperspektiv och inte enbart utifrån de
utsläpp som sker inom landet. Konsumtionsperspektivet ger en bättre bild av hur våra egna konsumtions¬mönster påverkar klimatet.

Vilka globala utsläpp orsakar den samlade svenska konsumtionen?

I detta avsnitt görs en grov uppskattning av de globala utsläppen av växthusgaser som orsakas av den svenska konsumtionen. Data tas från
SCB:s miljöräkenskaper och andra källor som t.ex. SIKA:s resvaneundersökning. Naturvårdsverket har låtit göra specialkörningar som
underlag för denna rapport .

Utsläpp av växthusgaser i ett konsumtions¬perspektiv

För att uppskatta de globala utsläppen av växthusgaser orsakade av svensk kon¬sumtion krävs att exporten dras ifrån och importen läggs till
utsläppen som sker i Sverige.

Utsläppen inom Sverige - Exporten från Sverige + Import till Sverige = Utsläpp från svensk konsumtion

Posterna analyseras och kvantifieras i avsnitten nedan. Statistiken kommer från olika källor och presenteras för år 2003 eftersom detta är det
senaste år då data från de olika källorna finns tillgänglig. Grova uppskattningar och antaganden har fått komplettera där bättre underlag
saknats. Resultatet ska därför endast tolkas som storleksordningar.

Avsnittet bygger på data från miljöräkenskaperna. Utsläppen från förändrad mark¬användning och skogsbruk och en del av utrikesresorna
saknas i input-outputtabellerna. Det går inte att i efterhand lägga till utsläpp i tabellerna utan att balansera om dem helt och hållet. Därför
redovisas bedömningar av storleksord¬ningar på utsläpp från markanvändning och alla utrikesresor separat utan att de tas med i
slutsummeringen. För att lägga till dem krävs att utsläppen som orsakas av markanvändningen och internationella transporter, kan knytas till
specifika branscher och länder.

Utsläppen inom Sverige och internationella transporter

Sverige redovisar liksom andra rika länder som har undertecknat FN:s klimatkon¬vention de utsläpp som sker inom landet. Statistiken
används i de internationella förhandlingarna och överenskommelser om utsläppsåtaganden. Sverige rapporterar även hur mycket bränsle som
internationell sjö- och luftfart fyller på i Sverige.
De totala utsläppen av växthusgaser i Sverige, inklusive internationella transporter, var cirka 76 miljoner ton koldioxidekvivalenter (Mton
CO2e) år 2003 . Utsläppen fördelar sig mellan produktionssektorerna enligt figur 1 nedan. Koldioxid står för knappt 80 % av de totala
utsläppen av växthusgaser i Sverige. Detta är en betydan¬de andel men det är ändå viktigt att inkludera fler växthusgaser i analysen.

Figur 1: Utsläppen av växthusgaser i Sverige presenteras enligt utsläppsstatistiken i ett geogra¬fiskt produktionsperspektiv (Naturvårdsverket
2008a).

INTERNATIONELLA TRANSPORTER
Utsläppen från fartyg och flygplan i internationell trafik som fyller bränsle i Sveri¬ge, s.k. bunkring, är stora och motsvarar utsläpp över 7
Mton 2003, se figur 2. En del av de internationella transporterna ingår alltså i input-outputanalysen, men är svåra att följa bl.a. eftersom
företagen både bedriver godstransporter i egen regi och köper transporttjänster. Sjöfarten dominerar i den svenska statistiken men bunkringen
har vuxit snabbare än utrikeshandeln så man kan misstänka att bunk-ringen inte enbart beror på den svenska handeln. Andra fartyg som
passerar förbi kan välja att fylla på bunkerolja i Sverige.

Flygets bränsleförbrukning för internationella transporter motsvarar utsläpp på knappt 2 Mton CO2e 2003. En fördjupad analys nedan pekar
dock på att personre¬sorna med flyg i ett konsumtionsperspektiv borde ge upphov till större utsläpp. Det

kan t.ex. bero på att passagerare på långresa från Sverige flyger via nav-flygplatser i Europa och de utsläppen rapporteras i dessa länder.
8 6 4 10 Mton C02e
20
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

nternationella transporter totalt | Utrikes sjöfart Utrikes flyg

Figur 2: Utsläppen från fartyg och flygplan i internationell trafik som fyllt på bränsle i Sverige (Naturvårdsverket 2008a).

Utsläppen enligt ovan särredovisas i den internationella statistiken och finns alltså med i SCB:s miljöräkenskaper. Osäkerheterna är stora och
utvecklingen av de internationella transporterna måste analyseras ytterligare i framtiden.

År 2003 var alltså CO2-utsäppen 62 Mton i Sverige, inklusive internationella trans¬porter. Metanutsläppen 6 Mton CO2e och
lustgasutsläppen 8 Mton CO2e. Detta blir sammanlagt cirka 76 Mton CO2e. Osäkerheten är relativt liten, men med större osäkerhet för de
internationella transporterna och för metan och lustgas.

Export från Sverige

Sveriges export är omfattande och inkluderar produkter som orsakar betydande utsläpp av växthusgaser i Sverige. Exempelvis exporteras
cirka 80% av stålindu¬strins, 60% av skogsindustrins och 50% av cementindustrins produktion. Eftersom dessa produkter konsumeras av
personer som är bosatta utanför Sverige ska de tillhörande utsläppen vid en beräkning i ett konsumtionsperspektiv dras av från utsläppen som
sker i Sverige.
Koldioxidutsläpp från produktionen av exporten från Sverige uppskattas till 21 Mton koldioxid år 2003 . Stål och produkter som innehåller
stål dominerar. Pro¬duktionen av raffinerade oljeprodukter och papper och massa som exporteras orsa¬kar också stora koldioxidutsläpp i
Sverige.

Produktionen av exportvaror orsakar också utsläpp av andra växthusgaser än koldi¬oxid i Sverige. Proportionerna mellan metan, lustgas- och
koldioxidutsläpp har antagits vara lika i de aktuella branscherna oavsett om varorna produceras för ex¬port eller inhemsk konsumtion.
Exportens metanutsläpp uppskattades till 0,5 Mton CO2e och lustgasutsläppen till 2 Mton CO2e. Utsläppen kommer från jordbruket.

Utsläppen som orsakats i Sverige av den svenska exporten uppskattas alltså till 24 Mton CO2e. Osäkerheten är större för metan och lustgas
än för koldioxid.

Import till Sverige

Sverige har även en omfattande import av varor och tjänster. Tillverkning och transport av importen har lett till utsläpp i andra länder som i
konsumtionsperspek¬tivet ska läggas till våra utsläpp.

Utsläppen från importen har hämtats från en världshandelsmodell som visar utsläp¬pen i alla länder och deras handel med Sverige.
Utsläppssiffrorna är dock trubbiga eftersom de anger landets utsläpp i genomsnitt och Sveriges import inte består av genomsnittsprodukter.
EU:s statistikbyrå Eurostat har dock input-outputdata för elva europeiska länder på branschnivå precis som i Sverige. Dessa länder står för
ungefär hälften av vår import . Med denna beräkningsmetodik erhålls ett samman¬lagt koldioxidutsläpp för hela den svenska importen på 36
Mton CO2.

Tyvärr finns bara uppgifter om utsläpp av koldioxid. Utsläpp av metan och lustgas är i hög grad knutna till jordbruks- och avfallssektorerna.
Storleksordningen på dessa utsläpp har uppskattats genom att anta att de hade blivit lika stora som om alla varor hade tillverkats i Sverige.
Med det antagandet uppskattas utsläppen av metan och lustgas orsakade av importen till i storleksordningen 7 Mton CO2e.

Uppskattningen av metan- och lustgasutsläppen har större osäkerhet än koldioxid¬utsläppen. Metan och lustgas släpps i hög utsträckning ut
genom naturliga proces¬ser. Utsläppen är därför svårare att uppskatta i miljöräkenskaperna än koldioxidut¬släppen som är nära förknippade
med användandet av fossila bränslen.
12 SCB (2008)

Vår största import kommer från länder i närområdet. Tyskland, Danmark och Fin¬land, står sammantaget för 34% av de totala utsläppen
förknippade med importen. Se tabell 3 som också visar värdet av importen. Är värdet högre än importens andelav utsläppen är importen från
det landet förknippade med mindre utsläpp per krona än genomsnittet. Den kvalitetssäkrade statistiken finns från de elva länder som är
markerade i fetstil.

Tabell 3: Den svenska importens fördelning av utsläpp av växthusgaser respektive värde på olika länder. För länderna i fetstil finns
NAMEA-data tillgängliga. Portugal, Ungern och Bulgarien
bidrar alla med mindre än 1% var till både importens samlade utsläpp och importens samlade
värde (SCB 2008).

Importens andel av utsläppen Importens andel av värdet

Tyskland 14% 16%
Danmark 10% 9%
Finland 10% 5%
USA 6% 8%
Ryssland 6% 1%
UK 6% 8%
Norge 6% 7%
Nederländerna 6% 6%
Polen 4% 2%
Belgien 4% 4%
Kina 3% 2%
Frankrike 3% 5%
Estland 2% 1%
Italien 2% 3%
Spanien 1% 2%
Iran 1% 1%
Japan 1% 2%
Kanada 1% 1%
Irland 1% 2%
Importen till Sverige beräknas alltså ha orsakat koldioxidutsläpp i andra länder på cirka 36 Mton CO2 samt metan- och lustgasutsläpp på
ytterligare cirka 7 Mton CO2e, totalt cirka 43 Mton CO2e per år 2003. Osäkerheten i uppskattningen är stor, särskilt för metan och lustgas.

Andel av utsläpp från förändrad markanvändning och skogsbruk i andra länder

Nästan en femtedel av den samlade globala klimatpåverkan beror på förändrad markanvändning och skogsbruk, främst avverkning av tropisk
regnskog . En del av dessa utsläpp orsakas av svensk konsumtion men de ingår inte i input-outputtabellerna.

Sverige importerar livsmedel, djurfoder, trävaror och drivmedel från tropiska län¬der, framförallt Brasilien och Malaysia. I Brasilien,
Malaysia och Indonesien av¬verkas regnskog i stor omfattning. I Brasilien omvandlas dessutom savanner till betesmark och odlingsmark. I
Malaysia och Indonesien används före detta regn¬skogsmarker med högt torvinnehåll för odling. Aktiviteterna ger upphov till stora utsläpp
av växthusgaser, främst koldioxid. Utsläppen av växthusgaser från dessa länder är också bland de högsta i världen. Det är framförallt ett
icke-uthålligt skogsbruk, nötköttsproduktion, sojaodlingar och odling av palmolja som bidrar till utsläppen.

Sverige importerar mellan 0,08% (brasilianskt nötkött) och 0,7% (palmolja från Malaysia) av den totala produktionen av dessa varor i
respektive land.

Det är svårt att sätta siffror på hur stora utsläpp som orsakas just av den del av produktionen som går till den svenska importen. Uppgifterna
om hur stora utsläpp förändringar av skogsbruk och markanvändning faktiskt ger upphov till är mycket osäkra. Dessutom behöver en
bedömning göras av om den svenska importen bidrar till att ny mark tas i anspråk som leder till stora utsläpp. Detta eftersom den svenska
importen av jordbruksprodukter från Brasilien och Malaysia främst uppges komma från andra områden än de som avskogats under senare år
eller där savannen nyligen brutits upp.

Om man utgår från att den svenska importen bidrar till de stora utsläpp som uppstår på grund av att den samlade produktionen ökar och tar
ny regnskogsmark i anspråk kan storleken på denna påverkan uppskattas med några räkneexempel . Exemplen utgår från principen att den
svenska importen kan tillskrivas en andel av de samla¬de utsläppen som är lika stor som den svenska importens del av den totala
produk¬tionen på marknaden. Beräkningarna med denna metodik indikerar att utsläppen från förändrad markanvändning kopplad till
Sveriges import skulle kunna uppgå
till 2-3 Mton CO2e per år. Utsläppen beräknas främst bero på inköp av nötkött från Brasilien och palmolja från Malaysia.

Eftersom dessa utsläpp inte är knutna till någon bransch eller varugrupp i input-outputanalysen redovisas de här separat och läggs inte till
slutsumman.

Utrikes personresor
I detta avsnitt behandlas utrikes resor gjorda av personer bosatta i Sverige. Även dessa resor ingår i ett konsumtionsperspektiv. Som tidigare
nämnts ingår utsläppen från bunkringen av internationell luft- och sjöfart i input-outputtabellerna. Men det innebär inte att all utrikes
persontrafik ingår utan den studeras här särskilt15. Denna uppskattning läggs dock inte till i slutsumman i denna rapport. Alla transportslag
ingår här även om flygresandet står för nära 90% av dessa resors utsläpp av koldi¬oxid. Resvolymerna grundas i huvudsak på körningar av
resvaneundersökningen RES16. Resvaneundersökningen genomfördes under 2005-2006 och innefattade 27 000 telefonintervjuer.

I tabell 4 visas utlandsresande under ett år som görs av befolkningen bosatt i Sverige. Det sammanlagda utrikes transportarbetet uppgår till ca
37 miljarder per-son-km. Den absoluta merparten av detta består av flygresande. Flygresandet är relativt ojämnt fördelat över befolkningen,
men som ett genomsnitt uppgår det till motsvarande en tur och returresa Stockholm-London per person och år. Resandet enligt RES har
korrigerats med hjälp av flygplatsstatistik på antalet avresande svenskar i utrikes trafik samt uppgifter på andel svenskar i färjetrafiken
mellan Sverige och utlandet.

När det gäller utsläppen av koldioxid (inkl. de som uppstår vid bränsleproduktion) står flyget även här för den dominerande andelen, 87%.
Sjöfart och bil står vardera för 6% medan utsläppen från utrikes buss- och tågtrafik är i stort sett försumbara. Om även övriga växthusgaser
räknas in blir flygets dominans än större.
De totala utsläppen för utrikes resande blir knappt 5 Mton CO2 eller om även övri¬ga växthusgaser medräknas knappt 8 Mton CO2e.
Skillnaden mellan dessa två siff¬ror kan hänföras nästan uteslutande till flygets utsläpp av vattenånga och kväveox¬ider som har en
betydande klimatpåverkan när de sker på hög höjd. Exakt hur stor klimatpåverkan dessa övriga utsläpp ger tillsammans är osäkert. En
skattning av osäkerhetsintervallet ges i parentes i tabellen.

Utsläppen förknippade med utländska besökare till Sverige ingår inte när utsläppen från den svenska konsumtionen ska summeras.
Besökarnas omsättning uppskattas till ca 50 miljarder kronor vilket skulle motsvara ungefär en miljon ton koldioxid. Det sker ingen
korrigering eftersom det inte finns någon uppskattning av svenska turisters utsläpp i utlandet.

Globala utsläpp av växthusgaser orsakade av svensk konsumtion

Summeras ovanstående poster fås tabell 5 med en bedömning av osäkerheterna.

Tabell 5: Globala utsläpp av växthusgaser orsakade av den samlade konsumtionen hos personer bosatta i Sverige 2003. I tabellen har inte
uppskattningarna av förändringar i global markanvänd¬ning eller alla utrikesresor lagts till.

Utsläpp Mton CO2e per år Osäkerhet

Utsläppen i Sverige, inkl. internationella transporter 76 Liten
- Exporten från Sverige - 24 Liten
Liten för 18 Mton
+ Importen till Sverige + 43 Stor för 25 Mton och lustgas samt koldioxid från icke-NAMEA länder
= Utsläpp från svensk konsumtion 95 JStor
Utsläppen summeras enligt konsumtionsperspektivet till 95 Mton CO2e år 2003. 70 Mton CO2e av dessa uppskattas med en jämförelsevis
lägre osäkerhet från svensk statistik och statistik av motsvarande kvalitet i andra länder. Resterande 25 Mton CO2e har en större osäkerhet
och resultatet kan därför anges som 85-105 Mton CO2e. Med en folkmängd i Sverige på drygt 9 miljoner motsvarar det utsläpp som orsakats
av konsumtionen på cirka 10 ton CO2e per capita och år.

Skillnaden mellan utsläppen som sker i Sverige inklusive internationella transpor¬ter och de som beräknas uppstå på grund av svensk
konsumtion är relativt stor. Utsläppen i konsumtionsperspektivet, i storleksordningen 95 Mton CO2e år 2003, är 25% högre än de 76 Mton
CO2e som släpps ut i Sverige inklusive internationella transporter samma år. Om utsläppen från flyg och sjöfart i internationell trafik som
fyller bränsle i Sverige räknas bort blir utsläppen i stället 35% högre i ett konsum¬tionsperspektiv.

Storleksordningen på resultaten i denna rapport överensstämmer med andra upp¬skattningar som gjorts tidigare. Resultaten mellan olika
studier är dock svåra att
jämföra. De kan ha använt olika modellansatser, inkluderat bara koldioxid eller som här även andra växthusgaser och referensåret kan
variera17.

De flesta industriländer tilldelas större utsläpp i ett konsumtionsperspektiv jämfört med de redovisningar som görs av hur stora utsläppen är
inom landets gränser. Störst påslag på utsläppen i relativa termer, med ett konsumtionsperspektiv, beräk¬nas industriländer som Sverige med
ett stort handelsutbyte och låga inhemska per capita utsläpp få . Sverige har bland de lägsta inhemska per capita utsläppen bland
industriländerna. Motsvarande genomsnitt för industriländerna låg på ca 16 ton per capita 2004. Ett genomsnittligt utsläpp från svensk
konsumtion om ca 10 ton per capita är fortfarande en relativt låg siffra jämfört med per capita utsläppen enbart från de inhemska utsläppen i
många andra industriländer.
Bilaga 2b. Excerperingsunderlag, webbsidor
Konsumtion och klimat

Det är en stor utmaning att nå de låga nivåer av växthusgasutsläpp som forskarna bedömer är nödvändiga. Beslutsfattare och lagstiftare har
en viktig uppgift att styra utvecklingen i rätt riktning. Men framtiden kräver också nya konsumtionsmönster. Redan i dag finns mycket vi
som konsumenter kan göra för en mer hållbar och klimateffektiv tillvaro.
Konsumtionens klimatpåverkan
Vår konsumtion orsakar utsläpp både i Sverige och utomlands. De samlade utsläppen från svensk konsumtion motsvarar drygt 10 ton
växthusgaser per person och år (2003). Det är 25 procent mer än om bara utsläppen i Sverige räknas in.
Klimatanpassad mat
Valet av livsmedel visar sig ha stor betydelse för utsläppens storlek. Kött och mejerivaror ger de största utsläppen, men även annan mat
bidrar till utsläppen från köket!
Minska utsläppen hemma
Boendet ger lika stora utsläpp som resandet, främst på grund av uppvärmning och elanvändning i bostaden. Men möjligheterna att minska
utsläppen från boendet är många.
Klimateffektiva resor
Förbrukningen av drivmedel som bensin och diesel ger de största utsläppen från resandet. Genom att välja cykel istället för bil, ta tåget på
resor inom Europa och flyga mer sällan kan de personliga utsläppen minska rejält.
Vad krävs på sikt?
Framtidens teknik rymmer många möjligheter till utsläppsminskningar. Men ändrade konsumtionsvanor krävs på många områden, framför
allt när det gäller mat och längre resor. Här får du en glimt av framtidens klimateffektiva konsumtion.
Konsumtionens klimatpåverkan

Utsläppen av växthusgaser måste minska från samhällets alla sektorer. Utsläppen sker både i Sverige och i andra länder där till exempel
mycket av de livsmedel vi äter och de kläder vi köper tillverkas.
För att få en heltäckande bild av hur vår konsumtion påverkar klimatet måste alla utsläpp under en produkts hela livscykel, inklusive utsläpp
utomlands från tillverkning och transport av de varor som importeras, räknas in.
Siffran för utsläppen i konsumtionsperspektivet, drygt tio ton per person, är 25 procent högre jämfört med om siffran för enbart utsläppen i
Sverige slås ut per svensk, 7,6 ton växthusgaser (inklusive internationella
transporter).
Fem aktiviteter avgör
Till konsumtion räknas allt vi konsumerar via inköp direkt ur den egna plånboken eller via den skattefinansierade offentliga sektorn. Den
privata konsumtionen dominerar, drygt 80 procent av de konsumtionsrelaterade utsläppen kommer från privat konsumtion och knappt 20
procent från offentlig konsumtion.
Olika konsumtionsval kan göra stor skillnad i utsläppens storlek. Den största klimatpåverkan kommer från resor och boendet tillsammans
med hur mycket och vilket kött vi äter. Fem nyckelaktiviteter är avgörande, på dessa områden finns därmed stora möjligheter att påverka
utsläppen:
1. Hur mycket och vilken bil vi åker.
2. Hur vi värmer våra bostäder.
3. Hur mycket el som används i bostaden.
4. Hur mycket och vilket kött vi äter.
5. Hur långt och hur ofta vi flyger.
Andel av utsläppen
Andel av hushållens utgifter
Shoppa
Äta
Äta
Shoppa
Resa

Resa

Skillnaderna i fördelning mellan utsläpp och utgifter när konsumtionen delas in äta, bo, resa och shoppa.
områdena:
Aven inköp av kläder och skor, IT-utrustning som datorer, telefoner och TV-apparater liksom skötsel av husdjur påverkar klimatet. Vi
handlar för stora belopp, men utsläppen per spenderad krona är förhållandevis låg inom kategorin shopping som totalt ger utsläpp
motsvarande drygt 1 ton C02e per person.
Klimatanpassad mat
Vad du äter spelar roll för växthusgasutsläppen. Och visst kan vi äta näringsriktigt med mindre klimatpåverkan än i dag! Faktum är att våra
val i mataffären kan påverka klimatets framtid mer än många tror.
Varje svensk konsumerar ungefär 800 kg livsmedel per år, inklusive drycker. Närmare 40 procent av denna mängd kan vara importerad.
Livsmedel tillhör en av de mest miljöbelastande produktområden med stor energianvändning och utsläpp av koldioxid. Till detta kommer
dessutom andra växthusgasutsläpp som metan från djurhållningen, utsläpp av lustgas från produktion av mineralgödsel och kvävegödsling av
åkermark.

Skillnad på kött och kött

Att äta mindre kött är ett vanligt råd som minskar utsläppen, men tänk på att det är skillnad på kött och kött. Nötkött ger högst utsläpp - inte
ens om du äter kyckling sju dagar i veckan blir utsläppen lika höga som vid en portion nötkött. Nötboskap är dock goda landskapsvårdare
och viktiga för den biologiska mångfalden. Djur som betar i svenska naturbeteshagar har lägre påverkan än konventionellt uppfödda nötdjur
eftersom djuren är mindre foderkrävande och för att de gräsmarker som betas binder koldioxid.
Kött från vilt som är idisslare bedöms ge lika stora utsläpp av växthusgaser som nöt- och lammkött.
Olika livsmedel, olika utsläpp
Tabellen nedan ger exempel på klimatpåverkan från olika livsmedel. Exemplen bygger på data från livscykelanalyser omräknade till utsläpp
per portion och utgår både från enstaka analyser och sammanvägda data. Redovisade exempel för kött och fisk omfattar inte hela livscykeln
utan enbart utsläpp från produktionen. Energi för transporter till förädlingsindustri, butik och till hemmet, samt utsläpp från förvaring och
tillagning tillkommer. Portionen för animalier avser fett- och benfritt kött respektive filéad fisk.
Exempel på växthusgasutsläpp vid olika livsmedelsval
Summa per år kg COie
1 gång per 7 gånger per
vecka vecka
Nötkött från svenska mjölkkor, ungdjur och kalvar från 120 870
mjölkkor, 140 g
Nötkött från svenska dikor, ungdjur och kalvar från dikor, 140 g 170 1200
Griskött, svenskt, 140 g 35 250
Kyckling, svensk, 140 g 10 70
Vildfångad torsk, 140 g 50 370
Odlad lax (Kanada), 140 g 40 270
Inlagd sill, 140 g 15 110
Vegetarisk ärtsoppa, 350 g 2 11
Bönor/kikärtor på burk, stor portion, 350 g 9 60
Äpplen, Sverige, 150 g 1 4
Äpplen, Frankrike, 150 g 2 14
Äpplen, Nya Zeeland, 150 g 4 28
Svinn livsmedel, exkl dryck, 1,3-2 kg svinn per vecka 140-200
Exempel pa beräknade växthusgasutsläpp vid olika livsmedelsval i kg koldioxidekvivalenter per år. Portionerna avser fett och benfri
köttråvara respektive rå fiskfilé (Lagerberg Fogelberg (2008), Ziegler (2008), Sonesson (2008) och WRAP (2008).
Klimatval för menyn
Maten är en stor utsläppskälla, vad vi svenskar äter spelar därför roll. Genom att vara en aktiv konsument, välja säsongsanpassat och se till
att använda den mat vi bär hem kan utsläppen minska.
Nedan några områden där klimatvinster kan göras:
Kött har stor miljöpåverkan vilket bland annat beror pa lustgas fran produktion av mineralgödsel och kvävegödsling av åkermark,
metangasutsläpp från djurens fodersmältning och den energi som krävs vid odling av foder, transport av foder samt uppfödning.
Utsläpp av klimatpåverkande gaser från kyckling- och griskött är lägre än från lamm- och nötkött. Välj svenskt naturbeteskött när du kan och
tänk på att baljväxter också är goda proteinkällor. Genom att minska köttportionerna eller kanske byta en kötträtt i veckan mot en vegetarisk
rätt kan utsläppen minska.
Odling av frukt och grönt i uppvärmda växthus kräver mer energi än odling pa friland även om det senare kan medföra längre transportvägar.
Från och med odlingssäsongen 2009 bedöms 80 procent av svenska växthus värmas med biobränsle vilket minskar utsläppen av
växthusgaser. Utsläppen från de tomater som odlas i fossilfria växthus beräknas ge samma eller något mindre utsläppsmängder som tomater
som transporterats hit från Spanien. En morot som odlats i det fria ger dock fortfarande betydligt lägre utsläpp av växthusgaser.
Fisk från starka bestånd eller hållbart odlad
Fångstmetoden vid fiske har stor betydelse för energiåtgång och därmed för klimatpåverkan från fisk. Klimatbelastningen per kg fiskfilé
ligger i nivå med utsläppen från ben- och fettfri kyckling och griskött. Miljöbelastningen från odlad fisk beror främst på hur stor andel
animaliskt foder (vanligen foder baserat på fisk) den utfodras med. Att välja miljömärkt fisk värnar hållbara bestånd och ger ofta lägre
klimatpåverkan på köpet.
Energisnål förvaring och tillagning
Förvaring och tillagning av mat kan ha stor betydelse för den totala energiförbrukningen. En energisnål kyl/frys och spis betalar sig oftast i
ett livscykelperspektiv. Och glöm inte husmorsknepen; använd vattenkokare, lock på kastrullen och utnyttja eftervärmen från spisplattor och
ugn.
Minskat matsvinn
Matsvinn uppkommer i alla delar av mathanteringen och bidrar till stora mängder avfall och utsläpp av växthusgaser. Vi svenskar uppskattas
slänga cirka 100 kg livsmedel per person och år (motsvarar cirka 200 kg koldioxidekvivalenter per person och år). Särskilt viktigt är det att
minska svinnet för kött, fisk, frukt, grönt och mejeriprodukter.
Matens resor
Tänk på hur maten du köper har transporterats till butiken. Försök köpa närproducerat i så stor utsträckning som möjligt. Välplanerade
inköpsresor till och från butiken minskar utsläppen.
Lastbilstransporter av livsmedel står för 15-20 procent av de totala lastbilstransporterna i landet. Konsumentens hemtransport beräknas stå
för en nästan lika stor energianvändning som lastbilstransporterna. Tänk på att produkter som måste hållas kylda eller frysta, som färska eller
frysta frukter och grönsaker, kött och mejerier och färdigrätter, kräver mer energi under transporten.
Naturbeteskött och en vegetarisk rätt ibland
Frukt, grönsaker och rotfrukter anpassat till säsong
Utsläpp frän livsmedel
Maten vi äter ger utsläpp som motsvarar drygt 2 ton koldioxidekvivalen-
ter (C02e) per person och år (2003). Totalt svarar livsmedel för cirka en fjärdedel av
utsläppen från privat konsumtion, cirka 20 Mton CG^e.
Kött står för den största delen av utsläppen från livsmedel. Siffran är ett medelvärde eftersom olika sorters kött för med sig olika mycket
utsläpp. Siffran är dessutom underskattad. För importerat kött, speciellt från Brasilien, är köttuppfödning förknippat med en viss avskogning
som ökar klimatpåverkan. Även kraftfoder från sojaodlingar i andra länder ger ;'.<,{: i
klimatpåverkande utsläpp.
Mejeriprodukter, framförallt smör och ost, är utsläppstunga eftersom de är animaliska produkter. Det är fodret till djuren, och alla andra
utsläpp förknippade med djurhållning, som gör utsläppen höga. Mjölk ger ungefär en tiondel av ostens utsläpp per producerad enhet, men får
stor betydelse då konsumtionen är stor.
Olika grönsaker har sinsemellan olika utsläpp, beroende på gröda, odlingsmetod, gödsling med mera. Detsamma gäller frukt och spannmålen
som sen blir bröd. Det är framför allt lustgasutsläppen som är stora. Dessutom sker viss odling av grönsaker i växthus, både i Sverige och i
andra länder. I takt med att de svenska växthusen övergår till uppvärmning med förnybara energikällor minskar utsläppen.
Fisk representerar stora utsläpp per krona i Sverige, men utsläppen är lägre för importerad fisk. Den stora importen gör att fisk inte hamnar
lika högt som den hade gjort om enbart svenska intensiteter använts.
Sötsaker, kryddor och fetter är en samlingsgrupp. Utsläppen per krona (intensitetema) inom varugruppen är inte stora, men den sammanlagda
konsumtionen av dessa varor är stor vilket resulterar i ganska stora utsläpp.
Drycker och tobak har också låga utsläpp per krona, men stor konsumtion ger även här höga utsläpp.

Restaurangbesök inkluderar allt ätande "ute", det vill säga även hamburgerrestauranger, korvkiosker och caféer.

ton CO?e per capita och år

Kolt Mejeri Grönsaker Frukt Bröd Fisk Sötsaker, Drycker Resl.-

kryddor och besök och letter tobak
Aktiviteten äta genererade totalt i snitt drygt 2 ton C02e per capita 2003 (SCB). I beräkningen ingår produktionen av maten i jordbruk och
livsmedelsindustri samt godstransporter samt restaurangbesök. Hushållens inköpsresor eller hushåilsel för förvaring och tillagning av
livsmedel ingår ej. Utsläppet från kött är underskattat eftersom utsläppen från förändrad global markanvändning inte är medtagen.
Minska utsläppen hemma
Energianvändningen i hemmet påverkar klimatet. Både elström och uppvärmning bidrar till utsläppen, att minska den totala
energiförbrukningen är därför viktigt. Den största skillnaden kan du som konsument göra i samband med renovering eller byte av utrustning.
Energianvändningen och utsläpp under en byggnads hela livscykel uppkommer till största delen i användningsfasen. På andra plats kommer
byggandet. I samband med tillbygge eller byte av utrustning kan du med andra ord göra stor skillnad. Det är dock som regel lättare att bygga
ett snålt hus från början än att renovera fram energieffektiva lösningar i en befintlig byggnad.
Den el vi använder idag produceras endast till viss del av förnybara energikällor. Den svenska elproduktionen har låga utsläpp av
växthusgaser, men i det nordiska och nordeuropeiska elnätet som vi är anslutna till är andelen elproduktion från fossila bränslen fortfarande
mycket hög.
Hushållning med elenergi är viktigt även om elen är miljömärkt. Den fossilfria elen är begränsad och bör därför användas med hög
effektivitet.
Klimatvinster i sikte
Att ersätta oljeeldning med koldioxidsnålare alternativ och/eller minska användningen av el för uppvärmning ger stor energibesparing. Ett
energieffektivt hem med miljömärkt fjärrvärme kan bespara atmosfären flera ton koldioxid per år jämfört med en dåligt isolerad, oljeeldad
villa.
Hur mycket och vilka lampor och apparater som används spelar också roll. Genom att byta till den snålaste elektronikutrustningen kan
utsläppen minska med 0,5 ton CO2 per år. Byter du ut de tio mest använda glödlamporna mot lågenergilampor kan utsläppen minska med
cirka 0,5 ton CO2 per år
Funderar du på att minska bostadsytan finns chans att sänka utsläppen rejält. Ett hushåll på tre personer som bor i ett småhus på mer än 120
kvadratmeter kan, beroende på uppvärmningsteknik och inomhustemperatur, minska utsläppen med 0,4-0,5 ton CO2 per person genom att
flytta till en lägenhet på mellan 50 och 80 kvadratmeter.
Viktigt spara el
Referat: Klimatpolitik
Miljöminister Andreas Carlgren inledde med en klimatpolitisk ögonblicksbild av förberedelserna och läget inför de viktiga
klimatförhandlingarna i FN:s regi i Köpenhamn hösten 2009 då beslut om Kyotoprotokollets efterföljare ska tas. Hösten 2009 är Sverige
ordförande i EU och får därför av allt att döma en viktig roll för att föra förhandlingarna i hamn.
- Var står vi nu?, frågade sig miljöministern. Kommer 2008 års FN-förhandlingar i Poznan (Polen) att föra oss närmare våra mål om en
global överenskommelse som klarar klimatet?
.•:iY.a!
Tveksamt, klimatproblemet överskuggas just nu av finanskrisen. Men miljöministerns sade sig beredd strida för ett bibehållet fokus på
klimatfrågan. Budskapet till skeptiker som menaratt i-länder åter lämnar u-länder i sticket och att tidplanen fram till Köpenhamn är för snäv,
var tydligt:
- Vi miljöministrar ska i Poznan blåsa bort tvivlet och ge ett klart svar, klimatet kan inte vänta på Wall Street. I-länderna ska ta sitt ansvar
och vi förväntar oss en överenskommelse i Köpenhamn!
Tre resultat kan enligt miljöministern förväntas av mötet i Poznan; att politisk vägledning ges så att förväntningarna på Köpenhamnsmötet
upprätthålls, framgång i de för ett nytt klimatavtal viktiga frågorna om anpassning och avverkning av världens skogar, och att ett ambitiöst
arbetsprogram med sikte på verkliga förhandlingar sjösätts - helst ska förhandlingstexter för Köpenhamn finnas på bordet redan våren 2009.
Klimatproblemets allvar
Andreas Carlgren reflekterade också över klimatproblemets allvar - avskogningen fortsätter och många länder i utveckling anammar i-
ländernas massbilism och fossilbränsleberoende med ökande utsläpp som följd. Även länder med snabbt växande ekonomier måste därför
anta utsläppsmål och bidra i arbetet med att minska utsläppen.
- Världens klimatproblem kan inte lösas nationellt sade Carlgren. Inte ens om i-ländernas utsläpp kunde bringas ner till noll får vi en
tillräcklig global utsläppsminskning.
Miljöministern tog sig därefter an kopplingen mellan klimat och konsumtion ur ett marknadsperspektiv.
- Marknadsekonomin haren storartad förmåga att mobilisera förändringskraft. Det är den funktionen vi nu måste främja för att se till att
ekonomin och investeringar går åt rätt håll. En nyckel till en sådan utveckling konstaterades vara att sätta ett pris på utsläppen av koldioxid,
något som bland annat görs i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Framväxten av liknande system i andra regioner sågs som lovande
tecken på att världen nu förbereder sig för en global prissättning av utsläppen.
Marknader för gröna investeringar
Även framväxten av marknader för gröna investeringar och överföring av teknik till u-länder är positivt, menade Carlgren. Hit hör bland
annat investeringar enligt regelverket för de så kallade projektbaserade mekanismerna i Kyotoprotokollet, CDM och JI. Ett område dit
regeringen styr en stor del av de pengar som avsätts för minskad klimatpåverkan i budgeten för 2009-2011.
- Det bråttom att lösa det växande klimatproblemet, vi måste därför se till att varje investerad krona ger maximal klimateffekt, argumenterade
Carlgren. U-länderna förväntar sig dessutom massivt stöd i form av investeringar och tillgång till teknik för sin utveckling.
- Det är en verklig orättvisa att de som orsakat minst drabbas mest, betonade Carlgren som avrundade med att konstatera att klimatproblemet
ställer höga krav på både solidaritet och uthållighet.
Resultat genom att använda ekonomiska styrmedel
I ett efterföljande samtal med moderator Alice Bah Kuhnke svarade miljöministern på frågan om det inte var dags att regeringen gjorde mer
för att styra konsumtionen i klimatvänlig riktning.
- Mycket av det vi konsumerar tillverkas via "miljödålig"konsumtion i andra länder, konstaterade Carlgren. Lösningen är inte att sluta handla
med dessa länder. Istället är det internationella miljösamarbetet viktigt. Vi kan självfallet också ta hänsyn som konsumenter. Men regeringen
ska inte styra genom att välja åt konsumenten eller straffa viss konsumtion.
Däremot kan vi nå resultat genom att använda ekonomiska styrmedel som styr produktionen av varor så att vissa mindre miljöbra varor och
produkter blir dyrare.
- Sverige är ledande i världen på att använda ekonomiska styrmedel, vi ska fortsätta att vara det!
Andreas Carlgren fick också frågan från publiken om varför vägsatsningar dominerar framför järnväg i regeringens infrastrukturproposition.
- Vägar är inte problemet, utan fordonen, svarade Carlgren. Vägar behövs inte minst eftersom 80 procent av kollektivtrafiken går på väg.
Miljöministern försäkrade samtidigt att propositionen också innehöll en kraftig utbyggnad av järnväg förökad kapacitet hos rälsbunden trafik.
Vad är koldioxidekvivalenter - C02e?
Gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser (C02e). Anger mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma
klimatpåverkan; påverkan av till exemepl 1 kg metan motsvarar klimatpåverkan av 21 kg koldioxid.
Kan privatpersoner handla med utsläppsrätter?
Ja även privatpersoner kan handla med utsläppsrätter. För att själv kunna köpa utsläppsrätter inom EU:s handelssystem behöver man ett
konto på Sveriges utsläppsrättssystem, SUS, som administreras av Energimyndigheten. Det kostar 500 kr som startavgift plus 500 kr/år i
årlig avgift. Ingen handel med utsläppsrätter görs dock med SUS. Köp av utsläppsrätter görs i stället via mäklare eller på särskilda börser.
En alternativ möjlighet för att köpa utsläppsrätter för att kompensera sina utsläpp är via olika organisationer och företag som förmedlar
utsläppsrätter. I allmänhet erhåller man då inte några utsläppsrätter utan i stället en bekräftelse där organisationen/företaget garanterar att
man kommer att införskaffa och annullera motsvarande mängd utsläppsrätter. Ur ett miljöperspektiv är det viktigt att utsläppsrätterna som
företaget förmedlar verkligen bidrar till minskade utsläpp. Utsläppsrätter från EU:s system med handel med utsläppsrätter och sådana som
genererats via de projektbaserade mekanismerna CDM och JI är kopplade till välutvecklade regelverk som syftar till att säkerställa att de
motsvarar verkliga utsläppsminskningar. Utsläppsrätter från andra system med mindre noggranna kontrollmekanismer kan vara bra ur
klimatsynpunkt men det är mycket mer osäkert.
Energimyndigheten har tagit fram en del material som behandlar frågan om klimatkompensation.
Energimyndigheten informerar om klimatkompensation
Varför blir elpriset högre på grund av utsläppshandel trots att Sveriges elproduktion mest baseras på vatten- och kärnkraft?
Systemet för handel med utsläppsrätter innebär att ett pris sätts på utsläpp av koldioxid. Det innebär att kostnaden för att producera el med
fossila bränslen ökar. Särskilt mycket påverkas kostnaden för kolbaserad elproduktion eftersom den har störst koldioxidutsläpp per
producerad mängd el.
Elmarknaden har under det senaste dryga decenniet omreglerats så att konsumenter kan välja elleverantör. Omregleringen innebär samtidigt
att producenten kan sälja el utanför sin traditionella geografiska bas. Genom ledningar till bland annat Tyskland, Danmark, Finland och
Norge är den svenska elmarknaden kopplad till grannländernas. Om priset i dessa länder skulle vara högre än i Sverige kan elbolagen välja
att sälja sin el till dessa länders kunder i stället för svenska kunder. Denna möjlighet innebär att prisnivåerna i de olika länderna utjämnas.
Överföringsmöjligheterna mellan länderna innebär att de svenska elpriserna under en stor del av året styrs av kostnaden att producera el i
kolkraftverk även om den svenska elproduktionen domineras av vattenkraft och kärnkraft. Stigande priser på utsläppsrätter bidrar därför till
ökade elpriser medan sjunkande priser bidrar till sjunkande elpriser.
Systemet med handel med utsläppsrätter syftar till att bidra till att EU-länderna skall minska sina utsläpp av koldioxid på ett
kostnadseffektivt sätt. Genom att systemet skapar ett gemensamt pris på utsläppen leder det till att utsläppsminskningarna sker där det är
billigast och man kan på så sätt minska kostnaderna för att nå ett visst utsläppsmål alternativt kan man minska utsläppen ytterligare för en
viss summa pengar.