Sida 1 (30)

Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr

2017-05-31 M2016-308
Ert datum Er beteckning

Justitiedepartementet

103 33 STOCKHOLM

Redovisning av anvndningen av vissa hemliga

tvngsmedel under 2016
Denna rapport har tagits fram av klagarmyndigheten i samverkan med
Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Skerhetspolisen. I
en bilaga till rapporten har Polismyndigheten och Tullverket redovisat
respektive myndighets anvndning av hemliga tvngsmedel med std av lagen
(2012:278) om inhmtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de
brottsbekmpande myndigheternas underrttelseverksamhet.

1. Regeringsuppdraget

Redovisning av anvndningen av hemliga tvngsmedel har lmnats till

regeringen varje r sedan 1997. Det ursprungliga uppdraget har vid flera
tillfllen ndrats. Den senaste lydelsen framgr av regeringens beslut den 17
december 2015 (Ju2015/04549/).

I beslutet anges att klagarmyndigheten, i samverkan med

Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten och Tullverket utifrn respektive
myndighets ansvarsomrde, till regeringen ska lmna en gemensam
redogrelse fr tillmpningen av bestmmelserna i rttegngsbalken om hemlig
avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig vervakning av elektronisk
kommunikation, hemlig kameravervakning och hemlig rumsavlyssning vid
frunderskning i brottml eller med anledning av begran om internationell
rttslig hjlp i Sverige.

Dessutom ska redogrelsen innefatta tillmpningen av tvngsmedel enligt

lagen (2007:979) om tgrder fr att frhindra vissa srskilt allvarliga brott
(preventiva tvngsmedel).

Redogrelsen ska ven omfatta inhmtning av uppgifter enligt lagen

(2012:278) om inhmtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de
brottsbekmpande myndigheternas underrttelseverksamhet.

Sedan 2016 rs redovisning ska redovisningen ven innehlla vissa uppgifter

om Skerhetspolisens tillmpning av hemliga tvngsmedel.

Postadress Gatuadress Telefon E-post

Utvecklingscentrum Malm Rttscentrum Malm 010-562 60 43 registrator.uc-malmo@aklagare.se
205 90 MALM Porslinsgatan 4, Malm
Telefax Webbadress
010-562 60 14 www.aklagare.se
 Sida 2 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Redovisningen ska avse uppgifter om tillmpningen under fregende r. Nr

det gller uppgifter om under vilken tid en person har varit freml fr
avlyssning eller vervakning och vilken nytta ett tvngsmedel har haft ska
redovisningen numera avse de frunderskningar som lagts ned eller beslut i
talsfrgan fattats under det fregende ret och omfatta hela den tid som
tvngsmedlet gllt.

2. Underlaget fr redovisningen

renden om hemliga tvngsmedel registreras vid klagarmyndigheten och

Ekobrottsmyndigheten sedan mitten av januari 2017 i ett srskilt it-std kallat
HTM-Cbra. Under 2016 registrerades hemliga tvngsmedel dock alltjmt i
manuella diarier och det r ur dessa de statistiska uppgifterna om antalet
tillstnd och misstnkta personer har hmtas.

Uppgifter om den tid som det hemliga tvngsmedlet pgtt sammanstlls av

Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Tullverket.

Nr det gller uppgifter om vilket resultat som de olika hemliga tvngsmedlen

gett bygger de p uppskattningar av nyttan gjorda av de klagare som lett
frunderskningarna.

Antalet personer som varit freml fr ett hemligt tvngsmedel redovisas

uppdelat p respektive tvngsmedel. En person kan ha varit freml fr flera
olika former av hemliga tvngsmedel. En summering av antalet personer som
redovisas fr vart och ett av tvngsmedlen motsvarar drfr inte hur mnga
olika individer som utsatts fr hemliga tvngsmedel.

Nr det gller uppgifter om vilket resultat ett tvngsmedel har gett och hur
lnge det pgtt sker redovisningen av nyttan, som angetts ovan, det r som
frunderskningen har lagts ned eller beslut i talsfrgan har fattats avseende
den brottsmisstanke fr vilken det aktuella tvngsmedlet har beviljats och
omfattar hela den tid som tvngsmedlet gllt.

3. Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation

(HAK)

En hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation innebr i huvudsak att

samtal eller annan kommunikation till eller frn en misstnkt persons
telefonnummer eller annan adress avlyssnas. ven en annan telefon eller
adress fr avlyssnas om det finns synnerlig anledning att anta att den
misstnkte kontaktar den.

Antalet personer
Under 2016 anvndes hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation mot
1 253 misstnkta personer. En jmfrelse med tidigare r ger fljande resultat.
 Sida 3 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Antalet avlyssnade misstnkta personer

1500
1268 1251 1235 1253
1158

1000

500

0
2012 2013 2014 2015 2016

Antalet personer frdelade p brottstyp

Antalet avlyssnade misstnkta personer frdelar sig mellan olika brottstyper p
fljande stt. Uppdelningen avseende misstnkta personer inhmtades och
redovisades fr frsta gngen vid frra rets redovisning. Resultatet fr 2015
finns med som jmfrelsematerial.

Personer per brottstyp 2016 och 2015

800 700639

600
293
400 320
107
27 36 56 116
200 75
20 22 Personer 2015
Personer 2016
0

Personer 2016 Personer 2015

 Sida 4 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Antalet tillstnd
Ett tillstnd avser i detta sammanhang ett telefonnummer eller annan adress.
Det innebr att samma misstnkt kan vara freml fr flera tillstnd om han
eller hon anvnder sig av flera telefoner eller andra adresser vid elektronisk
kommunikation.

Under 2016 gavs 3 456 tillstnd till hemlig avlyssning av elektronisk

kommunikation. En jmfrelse med tidigare r ger fljande resultat.

Antalet tillstnd
4000
3564 3465 3456
3432 3384
3500

3000

2500

2000

1500

1000

500

0
2012 2013 2014 2015 2016

Antalet tillstnd frdelat p brottstyp

Tillstnden frdelar sig mellan olika brottstyper p fljande stt.
 Sida 5 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Tillstnd per brottstyp 2016, 2015, 2014 och 2013

2500

2000

1500

1000 Tillstnd 2013

Tillstnd 2014
500
Tillstnd 2015
Tillstnd 2016
0
Narkotika Vlds- Sexual- Tillgrepps Ekonom- vriga
brott och brott brott och brott iska brott brott
narkotika mnnisko
smugg- handel
ling
Tillstnd 2016 1996 815 121 44 168 312
Tillstnd 2015 2089 845 64 69 131 267
Tillstnd 2014 2292 738 36 85 177 236
Tillstnd 2013 2336 661 58 60 134 135

Tillstnd 2016 Tillstnd 2015 Tillstnd 2014 Tillstnd 2013

Avslag
Domstolen har avslagit klagares begran om tillstnd till hemlig avlyssning av
elektronisk kommunikation i tta fall. Det motsvarar 0,2 procent av
anskningarna.

Interimistiska beslut
Om det kan befaras att det skulle medfra en frdrjning av vsentlig betydelse
fr utredningen att inhmta rttens tillstnd till hemlig avlyssning av
elektronisk kommunikation fr tillstnd till tgrden ges av klagaren i
avvaktan p rttens beslut. klagaren ska utan drjsml anmla beslutet till
rtten. Om rtten finner att det inte finns skl fr tgrden, ska den upphva
beslutet.

klagare har under 2016 fattat 74 interimistiska beslut om hemlig avlyssning

av elektronisk kommunikation. Domstol har faststllt samtliga beslut. Under
2015 fattade klagare 48 interimistiska beslut om hemlig avlyssning av
elektronisk kommunikation. Detta innebr att anvndandet av interimistiska
beslut har kat med 62 procent. Mjligheten fr klagare att fatta interimistiska
beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation infrdes den 1
januari 2015. Den kade anvndningen under 2016 beror troligtvis p att
medvetenheten om mjligheten att anvnda interimistiska beslut har kat hos
polis, tull och klagare.
 Sida 6 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Tvngsmedlets varaktighet
Enligt regeringens beslut ska redovisningen omfatta hela den tid som tvngsmedlet
anvnts. Det innebr att ven avlyssning som pbrjats fre ingngen av 2016 i
frekommande fall har rknats med.

Antal dagar per avlyssnad person har redovisats. Om det skett en frlngning,
oavsett om sdan skett direkt eller efter ett uppehll, r det fortfarande att anse
som samma avlyssning. De redovisade vrdena har angetts i hela dagar. Del av
dag har rknats som hel dag. Endast den faktiska avlyssningstiden har angetts,
vilket innebar att bara de dagar som avlyssning faktiskt skett r medrknade i
redovisningen.

Genomsnittlig tid Mediantid Lngsta tid Kortaste tid

2015 41 30 324 1
2016 50 30 626 1

Nyttan
Nedan anges i vilken omfattning den hemliga avlyssningen av elektronisk
kommunikation inneburit ngot resultat fr utredningen. Siffrorna redovisar
den bedmning som den klagare som har lett frunderskningen gjort. De
anger hur mnga brott som franlett avlyssning och i vilken utstrckning
avlyssningen inneburit nytta fr brottsutredningen. Bde antalet och hur stor
andel de utgjort av samtliga avlyssnade redovisas. I de renden som ska
omfattas av redovisningen av nyttan - allts renden dr frunderskningen har
lagts ned eller beslut i talsfrgan har fattats under 2016 - har hemlig
avlyssning av elektronisk kommunikation anvnts vid 937 brott.

Under frunderskning:

2016 2015
Nytta Antal Andel Antal Andel
uppgifterna har utgjort underlag i 427 46 % 408 52%
frhrssituation
uppgifterna har medfrt att effektiv spaning har 632 67 % 479 61%
kunnat genomfras
uppgifterna har bidragit till att annat 371 40 % 291 37%
tvngsmedel anvnts mot den misstnkte
uppgifterna har bidragit till utredning av 94 10 % 91 12%
brottsutbyte
uppgifterna har lett till strkta misstankar mot 432 46 % 436 56%
den misstnkte
 Sida 7 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Efter frunderskningen:

2016 2015
Nytta Antal Andel Nytta Andel
uppgifterna har bidragit till att den misstnkte 98 10 % 121 16%
kunnat avfras frn utredningen
uppgifterna har bidragit till att den misstnkte 336 36 % 327 42%
kunnat talas
uppgifterna har beropats som bevisning i 299 32 % 318 41%
stmningsanskan

verskottsinformation:

2016 2015
Nytta Antal Andel Antal Andel
uppgifterna har bidragit till att ngot 186 20 % 167 21%
tvngsmedel anvnts mot annan person i
samma frunderskning
uppgifterna har anvnts fr att utreda brott i en 85 9% 88 11%
annan frunderskning

vrigt:

2016 2015
Nytta Antal Andel Antal Andel
uppgifterna har p annat stt bidragit till att 300 32 % 360 46%
utredningen kunnat fras framt

Exempel p anvndningen i praktiken

Fr att skdliggra vilken betydelse anvndningen av hemlig avlyssning av
elektronisk kommunikation haft fr brottsbekmpningen redovisas hr fyra
anonymiserade renden.

Exempel 1
Vid frunderskning om grovt narkotikabrott blev hemlig avlyssning av
elektronisk kommunikation av avgrande betydelse fr kartlggningen av de
inblandandes roller och fr att en effektiv spaning skulle kunna genomfras.
De misstnkta kommunicerade dock i stor utstrckning via krypterade appar
som inte kan avlyssnas, och det pratades drfr i regel inte ppet om narkotika
i de samtal som kunde avlyssnas. Genom samtalen kunde man nd visa vilka
som varit delaktiga i olika narkotikaleveranser och vem som organiserat dessa.
Den huvudmisstnkte var mycket frsiktig och undvek att sjlv ta fysisk
befattning med narkotikan. Det fanns emellertid samtal dr det tydligt framgick
att det var den huvudmisstnkte som bestmde nr och hur kuriren skulle resa
och att han ven betalade resan. Tack vare telefonavlyssningen kunde den
huvudmisstnkte knytas till tv narkotikabeslag som tagits frn kurirer, vilket
ledde till att han dmdes fr grovt narkotikabrott vid tv tillfllen. Drutver
ledde telefonavlyssningen till att samma person kunde dmas fr
 Sida 8 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

penningtvttsbrott och att en strre summa pengar kunde frverkas frn

honom. Sammanlagt dmdes fyra personer fr grovt narkotikabrott till mellan
2 och 3,5 rs fngelse, och flera personer dmdes fr narkotikabrott av
normalgraden.

Exempel 2
Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation anvndes mot en misstnkt i
ett rende om storskaligt bedrgeri med s.k. bluffakturor. Genom avlyssningen
kunde ven flera medmisstnkta identifieras, bl.a. en som var ansvarig fr det
datatekniska frfarandet fr nedladdning av uppgifter och verfring till
fakturadokument. Uppgifter frn avlyssningen ledde fram till att tillslag kunde
ske, dr datorer och andra brottsverktyg skrades frn bde den
huvudmisstnkte och den medmisstnkta dataansvarige. Datorerna som togs i
beslag innehll uppgifter som i sin tur blev avgrande bevisning i mlet. Som
bevisning om huvudmnnens modus operandi beropades deras konversation
om sitt frfarande genom uppspelning i rtten. Mjligheten att leda denna
organiserade brottslighet avseende grova bedrgerier i bevis hade utan hemliga
tvngsmedel riskerat att stanna vid de s.k. mlvakterna som tog emot
betalningarna initialt. Tack vare avlyssningen kunde alla de huvudansvariga
identifieras. rendet har lett fram till tal mot 22 personer. Mlet ligger fr
prvning i hovrtten mot 20 av dessa.

Exempel 3
Tv personer misstnktes fr narkotikafrsljning efter det att polisen gjort ett
mindre beslag hos en kpare. rendet vxte efterhand som de misstnktas
kontakter kartlades och ledde fram till tal mot 14 personer. Tidigt i
utredningen lmnades tillstnd till svl hemlig vervakning som hemlig
avlyssning av elektronisk kommunikation och senare ven hemlig
kameravervakning. Avlyssningen var, ensam och som underlag fr
spaningsinsatser, avgrande fr att polisen skulle kunna gra beslag av
sammanlagt omkring 3 500 gram amfetamin. 13 misstnkta kom att dmas
under 11 talspunkter fr olika former av narkotikabrott. I nio av dessa
talspunkter ingick resultatet av hemliga tvngsmedel som bevisning och i
flertalet av dessa var den bevisningen avgrande fr utgngen i mlet.
Pfljderna fr de sex personer som dmdes fr de allvarligaste brotten
bestmdes till fngelse mellan 3 och 6 r.

Exempel 4
Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation (och ven hemlig
vervakning av elektronisk kommunikation) anvndes vid utredningen av en
omfattande narkotikahantering. I rendet gjordes beslag av 12 kg cannabis.
Totalt tta personer dmdes fr delaktighet i hanteringen av narkotika, varav
fyra personer till fngelse mellan 3 och 4,5 r. Avlyssningsmaterialet blev helt
avgrande fr framgngen i rendet. verskottsinformation i bl.a.
avlyssningsmaterialet visade p frekomst av en omfattande alkoholfrsljning
till bl.a. minderriga. verskottsmaterialet ledde fram till tal och dom fr
olovlig frsljning av alkohol, grovt brott och olovligt innehav av
alkoholhaltiga drycker.
 Sida 9 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Analys
Antalet misstnkta personer som varit freml fr hemlig avlyssning av
elektronisk kommunikation minskade ngot under varje r mellan 2012 och
2015. Frn 2015 till 2016 har antalet kat ngot och ligger nu p samma niv
som 2013.

Antalet beviljade tillstnd har varierat marginellt upp och ner sedan 2012.
Under 2016 minskade antalet tillstnd med 9 stycken jmfrt med ret fre,
vilket motsvarar 0,2 procent. Totalt har antalet tillstnd sedan 2012 kat med
24 stycken, vilket motsvarar en procent. Man kan konstatera att, liksom
tidigare r, har tillstnd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation
meddelats framfr allt i frunderskningar om narkotikabrott och
narkotikasmuggling och utgr 58 procent av det totala antalet tillstnd.
Frndringarna ver tid r marginella.

Fr att p ett bttre stt kunna redovisa vilket resultat de hemliga tvngsmedlen
inneburit redovisas nyttan och varaktigheten sedan frra rets redovisning frst
nr frunderskningen lett till tal eller lagts ned. P det sttet kommer
redovisningen att omfatta hela frunderskningen. En jmfrelse i
diagramform mellan 2016 och 2015 ger fljande utfall.

Nyttan av HAK 2016 och 2015

80 67 61
56
5652 46
60 46 42 41
4037 36 32
40 32
21
12 16 20 11
20 10 10 9

0 Nyttan 2016 (%)

Nyttan 2016 (%) Nyttan 2015 (%)

 Sida 10 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Vid en analys av nyttan ska det inledningsvis beaktas att redovisningen bygger
p bedmningar som den klagare som har lett frunderskningen har gjort.
Det ska ocks beaktas att nyttoredovisningen inte innehller ngon vrdering
eller gradering av nyttan, utan att redovisningen avser ett binrt frhllande;
ngon nytta eller ingen nytta.

Det freligger frhllandevis stora skillnader mellan de olika

nyttoparametrarna fr 2016 och 2015. Att uppgifterna har utgjort underlag i
frhrssituation, att uppgifterna har medfrt att effektiv spaning har kunnat
genomfras och att uppgifterna har bidragit till att annat tvngsmedel anvnts
mot den misstnkte r de nyttor som frekommer i en strre andel renden
2016 n 2015. Det som r gemensamt fr dessa nyttor r att tvngsmedlet
medfrt att frunderskningen kunnat drivas framt p ett bttre stt. vriga
nyttor har minskat i varierande grad. Tv av de nyttor som har minskat mest r
dels att uppgifterna frn tvngsmedlet har beropats som bevisning i
stmningsanskan (minskning frn 41% till 32%), dels att misstankarna strkts
(minskning frn 56% till 46%) Dessa frhllanden skulle kunna tas till intkt
fr att vrdet av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation generellt stt
har minskat frn 2015 till 2016.

Kriminella personer som r medvetna om att de kan komma att avlyssnas

tenderar att verg frn telefonsamtal till att med hjlp av annan elektronisk
utrustning kommunicera p sdant stt att vedertagen avlyssning inte r mjlig.
Den tekniska utvecklingen som innebr en vergng frn traditionella
telefonsamtal och sms till kommunikation via s.k. chattappar i smarta
mobiltelefoner innebr ocks i sig en minskning av nyttan av hemlig
avlyssning av elektronisk kommunikation. Dessa appar har oftast inbyggd
kryptering som gr att vanliga avlyssningsmetoder i mnga fall blivit
verkningslsa.

Vrdet av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation minskar sledes

och fr att n efterstrvat resultat mste andra tillgngliga hemliga tvngsmedel
anvndas, t.ex. hemlig kameravervakning och hemlig rumsavlyssning.
Behovet av att exempelvis kunna avlyssna eller avlsa annan datatrafik har
kat och kan frvntas fortstta att ka. Regeringen har i maj 2016 gett en
utredare i uppdrag att utreda om och i vilken utstrckning de rttsvrdande
myndigheterna ska f anvnda sig av hemlig dataavlsning, Dir 2016:36.
Uppdraget ska redovisas i november 2017.

Vid en jmfrelse mellan 2015 och 2016 har den genomsnittliga

avlyssningstiden per person kat frn 41 dagar till 50 dagar. Mediantiden r
dock ofrndrad p 30 dagar. Avlyssningstiden i ett normalrende r allts
ofrndrad och motsvarar den tid som tillstnd till avlyssning maximalt fr
glla (en mnad) om frlngning inte begrs. Den lngsta tid som en person har
avlyssnats har kat markant, frn 324 dagar till 626 dagar.
 Sida 11 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

4. Hemlig vervakning av elektronisk kommunikation

(HK)

En hemlig vervakning av elektronisk kommunikation innebr att uppgifter

hmtas in om meddelanden. Det gller bland annat uppgifter om vilka telefoner
som varit i kontakt med varandra och nr samtalet har gt rum. Uppgifter om
vad som sagts fr inte hmtas in med std av ett tillstnd till hemlig
vervakning av elektronisk kommunikation. Uppgifter kan ocks hmtas in om
vilka telefoner som funnits i ett visst omrde och uppgift om i vilket omrde en
viss telefon har funnits eller finns.

Antalet personer
Under 2016 anvndes hemlig vervakning av elektronisk kommunikation mot
2 290 misstnkta personer. En jmfrelse med tidigare r ger fljande resultat.
Det finns endast uppgifter om antalet misstnkta personer fr de fyra senaste
ren.

Antalet vervakade misstnkta personer

2500 2381
2290
2104
2022
2000

1500

1000

500

0
2013 2014 2015 2016
 Sida 12 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Antalet personer frdelade p brottstyp

Fljande diagram visar frdelningen p olika brottstyper. Jmfrelse kan
endast gra med 2015, eftersom dessa uppgifter inte har redovisats tidigare.

Personer per brottstyp 2016 och 2015

1000 742
808
800 614 533
398
600 415
231
400 136 279
64
69 105
200 Personer 2015
Personer 2016
0

Personer 2016 Personer 2015

 Sida 13 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Antalet tillstnd
Ett tillstnd avser ven i detta sammanhang ett telefonnummer eller annan
adress. Det innebr att samma misstnkt kan vara freml fr flera tillstnd om
han eller hon anvnder sig av flera telefoner eller andra adresser vid elektronisk
kommunikation.

Under 2016 gavs 6 800 tillstnd till hemlig vervakning av elektronisk

kommunikation. En jmfrelse med tidigare r ger fljande resultat.

Antalet tillstnd
8000
6800
7000
5959
6000

5000 4398
4095 3935
4000

3000

2000

1000

0
2012 2013 2014 2015 2016
 Sida 14 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Antalet tillstnd frdelat p brottstyp

Tillstnden frdelar sig mellan olika brottstyper p fljande stt.

Tillstnd per brottstyp 2016, 2015, 2014 och 2013

3000
2500
2000
1500
1000 Tillstnd 2013
Tillstnd 2014
500 Tillstnd 2015
Tillstnd 2016
0
Narkotika Vlds- Sexual- Tillgrepps Ekonom- vriga
brott och brott brott och brott iska brott brott
narkotika mnnisko
smugg- handel
ling
Tillstnd 2016 1540 2992 219 884 377 788
Tillstnd 2015 1488 2609 123 841 391 507
Tillstnd 2014 1421 1420 121 728 234 474
Tillstnd 2013 1067 1603 95 624 217 329

Tillstnd 2016 Tillstnd 2015 Tillstnd 2014 Tillstnd 2013

Avslag
Domstolen har avslagit klagares begran om tillstnd till hemlig vervakning
av elektronisk kommunikation i 28 fall. Det motsvarar 0,4 procent av
anskningarna.

Interimistiska beslut
klagare har fattat 60 interimistiska beslut om hemlig vervakning av
elektronisk kommunikation. Domstol har upphvt tv av dessa beslut, vilket
motsvarar 3,3 procent.

Exempel p anvndningen i praktiken

Fr att skdliggra vilken betydelse anvndningen av hemlig elektronisk
vervakning har haft fr brottsbekmpningen beskrivs hr fyra anonymiserade
renden.

Exempel 5
Ett dubbelmord p en restaurang gav i hovrtten bl.a. livstidsdomar fr tv
personer, tv dmdes till 14 rs fngelse och en till 12 rs fngelse.
Telefonlistor och positioneringsuppgifter kunde binda grningsmnnen till
centrala grningsmoment fre och efter grningen, t.ex. till inkp av flyktbil,
inkp av vouchers till telefoner och planeringsmte i lgenhet. Genom
 Sida 15 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

masttmningar lyckades man identifiera tre telefoner som anvnts enbart under
ett par timmar kring brottet, och dessa kunde knyta grningsmnnen till
omrdet kring brottsplatsen. Utan dessa uppgifter frn hemlig vervakning av
elektronisk kommunikation hade ingen fllts fr grningen.

Exempel 6
Flera fall av ldringsrn i en mindre svensk kommun kunde klaras upp med
hjlp av uppgifter frn hemlig vervakning av elektronisk kommunikation.
Tillvgagngssttet var detsamma. Tv unga mn trngde sig in precis nr
mlsganden, som tog sig fram med hjlp av rollator, hade kommit hem frn
affren. En person syntes p en vervakningskamera d han tog ut pengar med
ett stulet bankkort. Telefonlistor p hans telefon ledde vidare till att ytterligare
personer kunde misstnkas, talas och dmas fr inblandning i totalt fem
verfall p gamla mnniskor, stld av deras egendom och uttag av pengar frn
deras bankkonton. Fyra ungdomar dmdes fr olika delaktighet i dessa brott.
Pfljderna varierade frn ungdomstjnst, sluten ungdomsvrd till fyra rs
fngelse.

Exempel 7
En minderrig flicka lades ut till frsljning av sexuella tjnster p en
utlandsregistrerad hemsida. Bestllningar av tjnsterna skulle gras till vissa
kontantkortsnummer. Uppgifter frn hemlig vervakning av elektronisk
kommunikation avseende dessa nummer gjorde det mjligt att identifiera och
lokalisera misstnkta grningsmn. Deras telefoner kom sedan att avlyssnas,
vilket ledde till att polisen kunde lokalisera deras verksamhet och gra ett
tillslag under pgende brott. Tv personer dmdes fr bl.a. mnniskohandel
till fngelse vardera 3,5 r och ytterligare en person fr koppleri till fngelse en
mnad.

Exempel 8
I ett mordrende inhmtades uppgifter frn hemlig vervakning av elektronisk
kommunikation i form av masttmning frn brottsplatsen och samtalslistor frn
telefoner som frekommit dr. Genom positioneringsuppgifter frn den
misstnktes telefon kunde han dels knytas till brottsplatsen, dels uppskas fr
ett gripande. Tillsammans med inhmtade historiska uppgifter om innehllet i
SMS-trafik (hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation) kunde
uppgifterna om positionering bidra till att identifiera grningsmannen och
utesluta alternativa grningsmn. En person dmdes fr drp och frsk till
drp till nio rs fngelse.

Analys
Antalet misstnkta personer som varit freml fr hemlig vervakning av
elektronisk kommunikation har kat med 186. Det innebr en kning med
nstan nio procent i jmfrelse med ret innan.
 Sida 16 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Antalet beviljade tillstnd har kat kraftigt den senaste tv ren. Frn 2014 till
2015 var kningen 35 procent och frn 2015 till 2016 var kningen 14 procent.

Sett till brottstyper kan det konstateras att ver tid har antalet tillstnd kat fr
alla brottstyper, men kningen r srskilt stor avseende vldsbrott.

Med hnsyn till att antalet misstnkta personer som vervakats endast kat i
mindre omfattning r den mest sannolika frklaringen att de misstnkta oftare
n tidigare byter telefoner eller telefonnummer, vilket krver nya tillstnd, eller
att polisen kan knyta misstnkta personer till flera adresser.

Till skillnad frn hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, som nstan

uteslutande r framtsiktande och har som ndaml att avlyssna
kommunikation i realtid, avser hemlig vervakning av elektronisk
kommunikation oftast frfluten tid. De rttsvrdande myndigheterna r drfr i
renden om hemlig vervakning av elektronisk kommunikation beroende av att
teleoperatrerna, p grund av skyldighet till detta i bestmmelser eller fr eget
bruk, lagrat uppgifter som kan lmnas ut i efterhand.

Kammarrtten i Stockholm slog i en dom i mars 2017 fast att det med hnsyn
till en dom i EU-domstolen den 21 december 2016 var klarlagt att de svenska
bestmmelserna om lagring av trafikuppgifter m.m. fr brottsbekmpande
ndaml str i strid med unionsrtten. Fljden av detta blev att de svenska
bestmmelserna om lagringsskyldighet fr teleoperatrerna inte kan tillmpas.
Kammarrtten upphvde drfr ett beslut frn Post- och telestyrelsen att
frelgga en teleoperatr att lagra trafikuppgifter m.m. fr brottsbekmpande
ndaml.

Efter domen i EU-domstolen den 21 december 2016 har regeringen den 16

februari 2017 gett en utredare i uppdrag att se ver bestmmelserna om
skyldigheten fr teleoperatrer att lagra uppgifter om elektronisk
kommunikation samt bestmmelserna om de brottsbekmpande
myndigheternas tillgng till sdana uppgifter.

EU-domstolens och Kammarrttens domar har dock gjort att mnga

teleoperatrer inte lagrar uppgifter i samma omfattning som tidigare. Detta
innebr att ven om domstol ger tillstnd till hemlig vervakning av
elektronisk kommunikation s gr besluten inte att verkstlla eftersom
teleoperatrerna inte har ngra uppgifter att lmna ut. Insikten om detta kan
gra att klagare i vissa fall kommer att avst frn att gra framstllan till
domstol angende hemlig vervakning av elektronisk kommunikation. EU-
domstolens dom kom s pass sent under 2016 att den endast marginellt kan ha
pverkat resultatet fr 2016. Utfallet fr 2017 kommer att fljas upp i nsta rs
redovisning.
 Sida 17 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

5. Hemlig kameravervakning (HK)

Hemlig kameravervakning innebr i huvudsak att fjrrstyrda videokameror

anvnds fr personvervakning vid frunderskning i brottml, utan att
upplysning om vervakningen lmnas. tgrden fr avse en plats dr den
misstnkte kan antas komma att uppehlla sig eller, om det inte finns ngon
som r skligen misstnkt fr brottet, den plats dr brottet har begtts eller en
nra omgivning till denna plats.

Antalet personer
Under 2016 anvndes hemlig kameravervakning mot 117 misstnkta
personer. En jmfrelse med tidigare r ger fljande resultat. Det finns endast
uppgifter om antalet vervakade personer fr de fyra senaste ren.

Antalet vervakade misstnkta personer

140
122
117
120

100 89
86
80

60

40

20

0
2013 2014 2015 2016

Antalet personer frdelade p brottstyp

Fljande diagram visar frdelningen p olika brottstyper. Jmfrelse kan
endast gra med 2015, eftersom dessa uppgifter inte har redovisats tidigare.
 Sida 18 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Personer per brottstyp 2016 och 2015

96 82
100
80
60
40 13 9
2 6
8 7 0
20 5 0 1 Personer 2015
Personer 2016
0

Personer 2016 Personer 2015

Antalet tillstnd
Under 2016 gavs 143 tillstnd till hemlig kameravervakning. En jmfrelse
med tidigare r ger fljande resultat.

Antalet tillstnd
160
143
140
116 114
120
98
100

80 69

60

40

20

0
2012 2013 2014 2015 2016
 Sida 19 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Antalet tillstnd frdelat p brottstyp

Tillstnden frdelar sig mellan olika brottstyper p fljande stt.

Tillstnd per brottstyp 2016, 2015, 2014 och 2013

118
120
100 73 55
51
80
23
60 7 10
20 7 0 3
40 4 7
0 0 10 Tillstnd 2013
4 1 6 Tillstnd 2014
8 11
20 0 2 4 Tillstnd 2015
Tillstnd 2016
0

Tillstnd 2016 Tillstnd 2015 Tillstnd 2014 Tillstnd 2013

Avslag
Domstolen har avslagit klagares begran om tillstnd till hemlig
kameravervakning i tv fall. Det motsvarar 1,4 procent av anskningarna.

Interimistiska beslut
klagare har fattat tv interimistiska beslut om hemlig kameravervakning.
Domstol har inte upphvt ngot av dessa beslut.

Tvngsmedlets varaktighet
Den tid som den hemliga kameravervakningen pgtt redovisas i hela dagar.

Genomsnittlig tid Mediantid Lngsta tid Kortaste tid

2015 35 29 146 1
2016 55 50 199 1
 Sida 20 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Nyttan
Nedan anges i vilken omfattning den hemliga kameravervakningen inneburit
ngot resultat fr utredningen. I de renden som ska omfattas av redovisningen
av nyttan har hemlig kameravervakning anvnts vid 106 brott (100 brott
2015).

Under frunderskning:

2016 2015
Nytta Antal Andel Antal Andel
uppgifterna har utgjort underlag i 33 31% 46 46%
frhrssituation
uppgifterna har medfrt att effektiv spaning har 65 61% 68 68%
kunnat genomfras
uppgifterna har bidragit till att annat 26 25% 25 25%
tvngsmedel anvnts mot den misstnkte
uppgifterna har bidragit till utredning av 7 7% 2 2%
brottsutbyte
uppgifterna har lett till strkta misstankar mot 50 47% 61 61%
den misstnkte

Efter frunderskningen:

2016 2015
Nytta Antal Andel Nytta Andel
uppgifterna har bidragit till att den misstnkte 5 5% 8 8%
kunnat avfras frn utredningen
uppgifterna har bidragit till att den misstnkte 32 30% 47 47%
kunnat talas
uppgifterna har beropats som bevisning i 32 30% 39 39%
stmningsanskan

verskottsinformation:

2016 2015
Nytta Antal Andel Antal Andel
uppgifterna har bidragit till att ngot 12 11% 14 14%
tvngsmedel anvnts mot annan person i
samma frunderskning
uppgifterna har anvnts fr att utreda brott i en 6 6% 6 6%
annan frunderskning
 Sida 21 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

vrigt:

2016 2015
Nytta Antal Andel Antal Andel
uppgifterna har p annat stt bidragit till att 27 25% 44 44%
utredningen kunnat fras framt

Exempel p anvndningen i praktiken

Fr att skdliggra vilken betydelse anvndningen av hemlig
kameravervakning haft fr brottsbekmpningen redovisas hr ett
anonymiserat rende.

Exempel 9
En kamera monterades vid en skogsgmma dr polisen hittat 2,6 kg amfetamin
och bytt ut det mot en ofarlig substans. Syftet med kameran var att faststlla
vem som skligen kunde misstnkas. Efter ngot dygn kom tv personer till
gmman och brjade grva. En av dem kunde sedan med hjlp av filmen
lagfras fr frsk till grovt narkotikabrott. Pfljden fr detta och annan
brottslighet blev fem rs fngelse.

Analys
Antalet misstnkta personer som varit freml fr hemlig kameravervakning
har minskat marginellt frn 122 till 117 personer, men andra sidan har antalet
tillstnd kat frn 114 till 143.

Mellan ren 2014 och 2016 har antalet tillstnd kat med mer n 100%, frn 69
till 143. Minskningen av antalet misstnkta personer frn 2015 till 2016 kan
helt eller delvis bero p hur klagarkamrarna har redovisat antalen. Fr 2015
redovisade exempelvis 122 personer, men endast 114 tillstnd. Detta innebr
att det i vissa renden redovisades mer n en misstnkt person per tillstnd.

Vid en jmfrelse av hur tillstnden frdelas mellan brottstyperna kan man se

att det finns en mycket stark koncentration till narkotikarelaterad brottslighet.
Under 2016 gavs 82% (118 av 143) av tillstnden i denna typ av renden. Av
den totala kningen p 74 tillstnd frn p 2014 till 2016 kan en kning med 67
tillstnd tillskrivas de narkotikarelaterade rendena.

Fr att p ett bttre stt kunna redovisa vilket resultat de hemliga tvngsmedlen
inneburit redovisas nyttan och varaktigheten sedan frra rets redovisning frst
nr frunderskningen lett till tal eller lagts ned. P det sttet kommer
redovisningen att omfatta hela frunderskningen. En jmfrelse i
diagramform mellan 2015 och 2016 ger fljande utfall.
 Sida 22 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Nyttan av HK 2016 och 2015

80 61 61
61
46 47 44
60 47 39
40 31 25 30 30
25 25
14
8 11 6
20 72 5 6
0 Nyttan 2016 (%)

Nyttan 2016 (%) Nyttan 2015 (%)

Det freligger frhllandevis stora skillnader mellan de olika

nyttoparametrarna fr 2015 och 2016, men det r nstan genomgende s att
samtliga nyttoparametrar fr 2016 r lgre n fr 2015. De r endast nyttan i
form av utredning om brottutbyte som kat frn 2015 till 2016.

Liksom 2015 fanns det under 2016 hemlig kameravervakning som endast
pgick under en dag. Vid en jmfrelse mellan 2015 och 2016 av
varaktigheten i vrigt kan det konstateras att alla tidsparametrar har kat.
Genomsnittstiden har kat frn 35 till 55 dagar (kning 57 %), mediantiden har
kat frn 29 till 50 dagar (kning 72 %) och den lngsta tid som hemlig
kameravervakning har pgtt mot en person har kat frn 146 till 199 dagar
(kning 36 %).
 Sida 23 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

6. Hemlig rumsavlyssning (HRA)

En hemlig rumsavlyssning innebr i huvudsak avlyssning eller upptagning av

samtal eller av frhandlingar vid sammantrden eller andra sammankomster.
tgrden fr, med vissa undantag, avse en plats dr det finns srskild anledning
att anta att den misstnkte kommer att uppehlla sig.

Antalet personer
Under 2016 anvndes hemlig rumsavlyssning mot 55 misstnkta personer. En
jmfrelse med 2015 och 2014 ger fljande resultat. Det finns inte uppgifter
fr ren dessfrinnan.

Antalet avlyssnade missstnkta personer

60 55
51
50

40

30
21
20

10

0
2014 2015 2016

Antalet personer frdelade p brottstyp

Fljande diagram visar frdelningen p olika brottstyper. Jmfrelse kan
endast gra med 2015, eftersom dessa uppgifter inte har redovisats tidigare.
 Sida 24 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Personer per brottstyp 2015 och 2016

40 31
30
30 25 19

20

10 0 0 0 1
0 0 0 0 Personer 2015
Personer 2016
0

Personer 2016 Personer 2015

Antalet tillstnd
Under 2016 gavs 54 tillstnd till hemlig rumsavlyssning. En jmfrelse med
2015 och 2014 ger fljande resultat. Det finns inte statistik fr ren
dessfrinnan.

Antalet tillstnd
60
54

50
44

40

30

20 16

10

0
2014 2015 2016
 Sida 25 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Antalet tillstnd frdelat p brottstyp

Tillstnden frdelar sig mellan olika brottstyper p fljande stt.

Tillstnd per brottstyp 2016, 2015 och 2014

27 22 27
30 21

20 9

2
0 0 0 0
10 1 Tillstnd 2014
0 0 0
0 0 0 0 Tillstnd 2015
Tillstnd 2016
0

Tillstnd 2016 Tillstnd 2015 Tillstnd 2014

Avslag
Domstolen har inte avslagit klagares begran om tillstnd till hemlig
rumsavlyssning i ngot fall.

Tvngsmedlets varaktighet
Den tid som den hemliga rumsavlyssningen pgtt redovisas i hela dagar.

Genomsnittlig tid Mediantid Lngsta tid Kortaste tid

2015 19 14 57 1
2016 53 30 197 2

Nyttan
Nedan anges i vilken omfattning den hemliga avlyssningen inneburit ngot
resultat fr utredningen. I de renden som ska omfattas av redovisningen av
nyttan har hemlig rumsavlyssning anvnts vid 44 brott.
 Sida 26 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Under frunderskning:

2016 2015
Nytta Antal Andel Antal Andel
uppgifterna har utgjort underlag i 2 5% 6 32%
frhrssituation
uppgifterna har medfrt att effektiv spaning har 14 32% 9 47%
kunnat genomfras
uppgifterna har bidragit till att annat 2 5% 0 --
tvngsmedel anvnts mot den misstnkte
uppgifterna har bidragit till utredning av 1 2% 0 --
brottsutbyte
uppgifterna har lett till strkta misstankar mot 15 34% 9 47%
den misstnkte

Efter frunderskningen:

2016 2015
Nytta Antal Andel Nytta Andel
uppgifterna har bidragit till att den misstnkte 0 -- 0 --
kunnat avfras frn utredningen
uppgifterna har bidragit till att den misstnkte 2 5% 6 32%
kunnat talas
uppgifterna har beropats som bevisning i 2 5% 6 32%
stmningsanskan

verskottsinformation:

2016 2015
Nytta Antal Andel Antal Andel
uppgifterna har bidragit till att ngot 3 7% 0 --
tvngsmedel anvnts mot annan person i
samma frunderskning
uppgifterna har anvnts fr att utreda brott i en 5 11% 3 16%
annan frunderskning

vrigt:

2016 2015
Nytta Antal Andel Antal Andel
uppgifterna har p annat stt bidragit till att 5 11% 2 11%
utredningen kunnat fras framt
 Sida 27 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Analys
Under 2016 begrdes och beviljades 54 tillstnd till hemlig rumsavlyssning. I
jmfrelse med andra hemliga tvngsmedel r anvndningen mycket
begrnsad. Hemlig rumsavlyssning anvnds nstan uteslutande vid
narkotikarelaterad brottslighet och vid vldsbrott. Frn 2014 till 2015 skedde
en vsentlig kning av antalet tillstnd; frn 16 till 44. Frn 2015 till 2016 har
antalet tillstnd fortsatt att ka, men kningstakten r lgre. Den stora relativa
kningen sedan 2014 vad gller antalet tillstnd kan ha flera frklaringar. En
mjlig frklaring r att behovet av hemlig rumsavlyssning kar nr
medvetenheten hos kriminella personer om mjligheterna till hemlig
avlyssning av telefoner blir strre. Man undviker d att tala om brottsligheten
p telefon. En annan mjlig frklaring r att polis och klagare blivit mer
medvetna om mjligheterna till hemlig rumsavlyssning samtidigt som det rent
tekniskt blivit enklare att anvnda sig av sdan.

Med hnsyn till att antalet tillstnd r lgt gr det inte att dra ngra generella
slutsatser vad gller anvndningen. Enskilda renden kan f ett mycket stort
genomslag i statistiken.

Vid en jmfrelse mellan 2015 och 2016 av varaktigheten kan det konstateras
att alla tidsparametrar har kat vsentligt. Genomsnittstiden har kat frn 19 till
53 dagar (kning 178 %), mediantiden har kat frn 14 till 30 dagar (kning
114 %) och den lngsta tid som hemlig rumsavlyssning har pgtt mot en
person har kat frn 57 till 197 dagar (kning 246 %). De orsaker som ovan
redovisats som tnkbara frklaringar till det kade antalet tillstnd r ocks
tnkbara frklaringar till att varaktigheten har kat avsevrt.
 Sida 28 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

7. Internationell rttslig hjlp

I renden om internationell rttslig hjlp i brottml har hemliga tvngsmedel
anvnts i Sverige p begran av annat land i fljande omfattning.

Antal Antal Antal Andel

personer tillstnd Avslag Avslag (%)
HAK 2013 * 72 0 --
2014 39 84 0 --
2015 13 48 0 --
2016 29 78 0 --

HK 2013 * 245 0 --
2014 85 204 0 --
2015 63 161 1 0,6
2016 76 209 1 0,5

HK 2013 * 0 0 --
2014 3 3 0 --
2015 0 0 0 --
2016 1 1 0 --

HRA 2013 * * * *
2014 10 8 0 --
2015 1 1 0 --
2016 3 3 0 --

Totalt 2016 109 291 1 0,4

* Uppgift saknas

HAK hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation

HK hemlig vervakning av elektronisk kommunikation
HK hemlig kameravervakning
HRA hemlig rumsavlyssning

Interimistiska beslut
klagare har under 2016 fattat tre interimistiska beslut om hemliga
tvngsmedel i renden om internationell rttslig hjlp i brottml. Tv av dessa
avsg hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och ett rende avsg
hemlig vervakning av elektronisk kommunikation. Samtliga beslut faststlldes
av domstol.
 Sida 29 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 M2016-308

Analys
Med hnsyn till att antalet tillstnd r lgt gr det inte att dra ngra generella
slutsatser vad gller anvndningen. Enskilda renden kan f ett mycket stort
genomslag i statistiken.

8. Preventiva tvngsmedel

Inom klagarmyndigheten r det Riksenheten fr skerhetsml som

handlgger renden enligt lagen (2007:979) om tgrder fr att frhindra vissa
srskilt allvarliga brott. Ngon anvndning av tvngsmedel enligt denna lag
som ska redovisas har under 2016 inte frekommit vid Riksenheten fr
skerhetsml utver de renden som samtidigt har hanterats av
Skerhetspolisen och som ingr i redovisningen i avsnitt 9.

9. Skerhetspolisen

Enligt regeringsuppdraget ska klagarmyndigheten, i samverkan med

Skerhetspolisen, frn och med 2016, redovisa Skerhetspolisens tillmpning
av hemliga tvngsmedel i vissa fall.

I Skerhetspolisens verksamhet har det med std av bestmmelserna i

rttegngsbalken och lagen (2007:979) om tgrder fr att frhindra vissa
srskilt allvarliga brott under 2016 totalt fattats 307 beslut om hemlig
avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig vervakning av elektronisk
kommunikation, hemlig kameravervakning och hemlig rumsavlyssning.
Siffran inkluderar svl initiala beslut som frlngning av tillstndstiden.
Motsvarande siffra fr 2015 var 377 beslut, vilket betyder en nedgng i antalet
beslut med 70. Fyra av besluten under 2016 fattades inom ramen fr
internationell rttslig hjlp i brottml.

Skerhetspolisen har under 2016 fattat 167 beslut med std av lagen
(2012:278) om inhmtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de
brottsbekmpande myndigheternas underrttelseverksamhet. Motsvarande
siffra fr 2015 var 109 beslut, vilket betyder en uppgng i antalet beslut med
58.

Enligt regeringsuppdraget ska Skerhetspolisen, om det enligt myndighetens

bedmning kan ske utan skada fr verksamheten, kommentera orsaken till en
kad eller minskad anvndning av hemliga tvngsmedel. Antalet beslut om
tvngsmedel r helt beroende av karaktren p de renden som
Skerhetspolisen hanterar varje r. Vissa renden kan medfra att mnga
 Sida 30 (30)
Utvecklingscentrum Malm Datum Dnr
2017-05-31 Anzoro-eoe

tvngsmedelsbeslut fattas, medan andra irenden inte behver ftiranleda ngra

tvngsmedelsbeslut alls. Enligt sikerhetspolisens bedmning ligger den
ftirindring som skett i antalet beslut mellan ren 2015 och 2016 inom vad som
kan betraktas som en normal rlig variation, dir det inte gx attpeka p ngon
sirskild orsak till nedgangen respektive uppgngen i antal.

,,,?/t-,
f,triAers Perklev
riksklagare

Svensson
verklagare
 Bilaga
Polismyndighetens och Tullverkets inhmtning i
underrttelseverksamhet under 2016 av uppgifter om elektronisk
kommunikation

Polismyndighetens och Tullverkets redovisning avseende anvndningen av hemliga

tvngsmedel under 2016, med std av lagen (2012:278) om inhmtning av uppgifter om
elektronisk kommunikation i de brottsbekmpande myndigheternas underrttelseverksamhet,
ska i enlighet med regeringsbeslutet innehlla uppgifter om fljande:
- Antalet beslut om inhmtning av uppgifter om elektronisk kommunikation uppdelat p
vilken brottslig verksamhet inhmtningen har avsett.
- Hur tillmpningen har utvecklats i frhllande till tidigare r.
- Anonymiserade exempel som illustrerar vilken nytta myndigheterna har haft vid
tillmpningen av tvngsmedlet.

Ett beslut om inhmtning, vilket fr fattas av Polismyndigheten, Skerhetspolisen eller

Tullverket, r enligt aktuell lagstiftning definierat att omfatta en brottslig verksamhet, en tid
som beslutet avser, ett telefonnummer eller annan adress (ex. IP-adress), en elektronisk
kommunikationsutrustning eller ett geografiskt omrde. Redovisningen innefattar beslut under
tiden frn och med den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2016.

Polismyndighetens beslut har sammanstllts av Polismyndighetens Nationella Operativa

Avdelning (Noa) efter inrapportering frn respektive Polisregion, Underrttelseenheten vid
Noa samt Avdelningen fr srskilda utredningar. Tullverket har sammanstllt sina beslut
separat. Drefter har Polismyndigheten och Tullverket gemensamt sammanstllt resultatet i
denna redovisning. Skerhetspolisens beslut ingr inte i denna redovisning.

Antal inhmtningsbeslut samt utveckling i frhllande till tidigare r

Polismyndigheten och Tullverket har sammanlagt under 2016 tagit 688 beslut om inhmtning
av uppgifter om elektronisk kommunikation i underrttelseverksamhet. Under 2015 togs
sammanlagt 698 beslut och under 2014 togs sammanlagt 647 beslut.

I samband med EU-domstolens beslut i december 2016 att svensk rtt inte stmmer verens
med EU-rtten p ett flertal punkter avseende datalagring, hade ngra operatrer av
elektronisk kommunikation redan innan beslutet upphrt att lagra vissa uppgifter, vilket
medfrde att Polismyndigheten i en del fall avstod frn att fatta beslut om inhmtning, vilket i
viss mn frklarar att antalet beslut minskat ngot frn tidigare r. Det totala antalet beslut r
frdelade inom fljande brottsliga verksamheter avseende Tullverket respektive
Polismyndigheten fr 2014, 2015 respektive 2016;

Tullverkets beslut 2014 2015 2016

Brottslig verksamhet Antal Antal Antal

Grov narkotikasmuggling 121 200 234
SUMMA 121 200 234
 Polismyndighetens beslut 2014 2015 2016

Brottslig verksamhet Antal Antal Antal

Grovt narkotikabrott 425 360 346
Grov narkotikasmuggling - 2 46
Synnerligen grovt vapenbrott 5 72 25
Grovt rn 61 7 21
Mord 11 20 8
Terroristbrott/Grov mnniskosmuggling - - 3
Grov allmnfarlig delggelse 5 12 3
Mnniskohandel 12 12 2
Grovt koppleri 3 4 -
Grov mordbrand 2 - -
Vldtkt mot barn 1 - -
Grov utpressning 1 - -
Krigsbrott/Folkmord - 3 -
Felaktiga beslut - 6 -
SUMMA 526 498 454

Nytta och anonymiserade exempel

Mot bakgrund av att underrttelseverksamhet i allt vsentligt r ett lngsiktigt arbete r det
inte mjligt att nnu bedma den fulla nyttan av 2016 rs inhmtningsbeslut. D rendena
uteslutande rr grov brottslighet av relativt komplex karaktr innebr det att i flera av de
anonymiserade exemplen, som beskriver nyttan av inhmtningsbeslut, pgr fortfarande
frunderskningarna och domar har drfr inte nnu meddelats. Vissa av de redovisade
anonymiserade exemplen som redovisas grundar sig p inhmtningsbeslut fattade under 2015.
Detta fr att renden, avseende sdan grov brottslighet att inhmtning av elektronisk
kommunikation r mjlig, frn underrttelsestadiet till lagfring relativt ofta strcker sig ver
mer en ett kalenderr.

Den typiskt sett vanligaste nyttan med inhmtade uppgifter om elektronisk kommunikation r
att underrttelser gllande omfattande hantering av narkotika, vapen eller frestende grova
vldsbrott vid ett flertal tillfllen p olika orter i och utanfr Sverige, i kombination med
analys av inhmtade uppgifter om elektronisk kommunikation, lett till att frunderskningar
kunnat inledas efter att rrelsemnster och kontakter mellan inblandade personer kunnat
kartlggas samt att drmed brottsmisstankar kunnat verifieras. I ngra fall har ocks analysen
av uppgifter om elektronisk kommunikation lett till att inkomna underrttelser om grova brott
kunnat avfrdas och att det drigenom kunnat undvikas att Polismyndigheten och Tullverket i
ondan belastat sina spanings- och utredningsresurser till fljd av felaktiga eller ofullstndiga
underrttelser. Detta har ocks besparat ett antal enskilda individer ytterligare intrng i deras
privatliv och integritet genom fortsatta tvngsmedel undvikits efter att misstankarna mot dem
tidigt kunnat avfrdas.
I de fall frunderskning inletts till fljd av att underrttelser kunnat styrkas genom
inhmtning av uppgifter om elektronisk kommunikation har ofta anvndning av andra
hemliga tvngsmedel i kombination med spaning och utredningarbete lett till
frihetsbervanden och beslag av framfrallt stora mngder narkotika samt i vissa fall ven
vapen. Inte sllan har samverkan skett mellan Polismyndigheten och Tullverket eller med
andra myndigheter inom den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad
brottslighet samt med andra lnders brottsbekmpande myndigheter.

Anvndandet av det dolda internet (ven knt som Darknet) r ett vxande problem d
tiotusentals svenskar regelbundet bestller narkotika eller andra illegala varor via dolda
marknadsplatser. Den krypterade och anonymiserade trafiken p Darknet frsvrar
brottsbekmpningen betydligt. I underrttelsearbetet gllande komplexa och omfattande
renden avseende frsljning av narkotika via dolda marknadsplatser r inhmtade uppgifter
om elektronisk kommunikation drfr en av frutsttningarna fr identifiering och
kartlggning av individer samt ntverk bakom denna typ av organiserad brottslig verksamhet.

Sammanfattningsvis kan Polismyndigheten och Tullverket konstatera att information om

elektronisk kommunikation r vsentlig fr myndigheternas underrttelseverksamhet och att
de inhmtningsmjligheter som inhmtningslagen medger varit avgrande fr att inleda
frunderskning avseende en lng rad grova brott. Tillgng av uppgifter om elektronisk
kommunikation redan i underrttelsestadiet r avgrande fr att aktrer, platser och tidpunkter
ska kunna kopplas samman fr att f tillrcklig grund att inleda frunderskning. Resultatet
av analyserade uppgifter om elektronisk kommunikation r ocks vsentliga fr en effektiv
planering av den yttre fysiska spaning som r resurskrvande och drfr viktig att anvnda p
rtt plats och vid rtt tillflle. Analys av inhmtade uppgifter redan i underrttelseskedet
bidrar drmed till kortare frunderskningstider och ett effektivare utredningsarbete.

Ett urval av Polismyndighetens och Tullverkets anonymiserade exempel dr inhmtade

uppgifter om elektronisk kommunikation varit till nytta redovisas enligt fljande:

Efter ett lngvarigt underrttelsearbete rrande ett ntverk som planerade omfattande
narkotikainfrsel kunde Polisen efter inhmtning och analys av uppgifter om
elektronisk kommunikation identifiera att aktrer i Sverige hade samrre med
Colombianska kokainkretsar. En frunderskning, som fortfarande pgr, inleddes och
hittlills r tre personerer hktade som misstnkta fr synnerligen grovt vapenbrott samt
fr grovt narkotikabrott.

Inkomna underrttelser till Region Stockholm gllande storskalig narkotikahantering

kunde verifieras efter analys av inhmtade uppgifter om elektronisk kommunikation.
Efter vidare bearbetning bekrftades huvudmannens rrelsemnster samt att
narkotikafrsljningen strckte sig ver stora omrden i Sverige. Frunderskning
inleddes och vid tillslag i rendet beslagtogs nrmare 70 kg cannabis samt flera
hundratusen i kontanter hos huvudmannen.

Mottagen underrttelseinformation i Region Syd angav att person genomfrde resor

relaterade till narkotika- och vapenleveranser. Analys av inhmtade uppgifter om
elektronisk kommunikation kunde bekrfta informationen och ledde ven till att
kontaktmnster och personer kunde identifieras. rendet pgr fortfarande.
 I ett underrttelserende i Region Syd, avseende uppgifter om grovt narkotikabrott
framkom att en person anvnde sig av ett antal kurirer fr tranport av narkotika runt
om i landet. Efter analys av inhmtade uppgifter om elektronisk kommunikation
kunde underrttelseinformationen bekrftas. Den huvudmisstnkte personen blev
drefter mrdad och frunderskning om mord inleddes.

Inkomna underrttelser i Region Syd angav att en person planerade hmndaktioner

vilka skulle resultera i ett mord. Efter bl.a. analys av inhmtade uppgifter om
elektronisk kommunikation kunde uppgifterna om det frestende mordet avfrdas.
Polisira spanings och utredningsresurser behvde drfr inte i ondan disponeras fr
de pstdda mordplanerna.

I ett underrttelserende i Region st gllande frsljning av narkotika via Darknet

ledde inhmtning och analys av uppgifter om elektronisk kommunikation till att en
misstnkt person kunde lokaliseras. Vidare kunde rrelsemnster och rutiner
kartlggas vilket var frutsttning fr den fortsatta planeringen av hur polisira
spaningsresurser skulle disponeras. rendet r forfarande operativt.

Mottagen underrttelseinformation angav att en person i Region st hanterade heroin

och kokain i stora mngder. Efter analys av inhmtade uppgifter om elektronisk
kommunikation kunde uppgifterna verifieras. Fortsatt analys visade att det fanns
kopplingar mot flera sedan tidigare knda narkotikaktrer i sdan omfattning att
fortsatta tgrder sedan blev mjliga.

Tullverket kunde efter analys av inhmtade av uppgifter om elektronisk

kommunikation kartlgga ett ntverk som smugglade in prekursorer och tillverkade
metamfetamin i Sverige. Fortsatt analys av uppgifter om elektronisk kommunikation
ledde till att personerna som drev tillverkningen lokaliserades och identifierades
varefter frunderskning kunde inledas i rendet.

Inhmtning av uppgifter om elektronisk kommunikation underlttade Tullverkets

kartlggning och identifiering av personer som bedrev storskalig och terkommande
smuggling av kokain. Frunderskning kunde drefter inledas.

Tullverket kunde efter analys av inhmtade av uppgifter om elektronisk

kommunikation kartlgga och identifiera en krets av personer som lagerhll narkotika.
Fortsatt analys av uppgifter om elektronisk kommunikation i kombination med fysisk
spaning ledde till att lagerhllaren och narkotikalagret kunde lokaliseras. Vid tillslag
greps tv personer och sammanlagt 10 kg marijuana beslagtogs.

Analys av inhmtade uppgifter om elektronisk kommunikation underlttade

Tullverkets kartlggning av ett ntverk som gnade sig t smuggling av cannabis frn
Nederlnderna till Sverige. Resemnster och relationer mellan aktrerna kunde
verifieras och ven bilda underlag till ytterligare inhmtning av uppgifter om
elektronisk kommunikation vilket efter vidare analys ledde till att frunderskning
kunde inledas.
 Internationella underrttelser till Polisen angav mottagare av strre mngder kokain i
Sverige. Efter analys av inhmtade uppgifter om elektronisk kommunikation i flera led
kunde mottagarna identifieras, vidare kunde omfattningen av smugglingen samt
internationella tranportvgar kartlggas. Efter inledd frunderskning och beslut om
hemliga tvngsmedel beslagtogs 2 kg kokain. En huvudman och tv kurirer dmdes
fr grovt nakotikabrott till 6, 7 respektive 6 rs fngelse.

I samband med ett beslag av 100 kg amfetamin i Danmark antrffades ett flertal
telefonnummer i en svensk kurirs telefon. Efter inhmtning och analys av information
om elektronisk kommunikation, i samarbete mellan svensk och dansk polis, kunde
resemnster kartlggas. Sammantaget kunde en svensk huvudman identifieras varefter
frunderskning med hemliga tvngsmedel inleddes i Sverige. Den huvudmisstnkte
greps drefter p bar grning nr han tog emot ett stort parti med amfetamin och
kokain p totalt 134 kg.

Inkomna underrttelser avseende narkotikafrsljning i kombination med inhmtning

och analys av uppgifter om elektronisk kommunikation ledde i Region Nord till att en
persons rrelsemnster och konatknt kunde kartlggas, vilket sedan blev en viktig del
av det underlag som behvdes fr att inleda frunderskning om grovt narkotikabrott
och f beslut om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation.

Efter inhmtning och analys av information om elektronisk kommunikation kunde det

i ett underrttelserende avseende narkotika i Region Nord verifieras hur och nr en
narkotikakurir rest genom landet. Informationen bildade ett viktigt underlag infr
fortsatta beslut om operativa tgrder.

Inkomna underrttelser till Region Stockholm angav att ett antal personer var
involverade i storskalig narkotikahantering. Genom inhmtning och analys av
uppgifter om elektronisk kommunikation kunde viktiga delar av informationen
bekrftas och det konstaterades att huvudmnnen hade telefonkontakt med varandra.
Efter vidare analys av de inhmtade uppgifterna tillsammans med underrttelsespaning
kunde en av de huvudmisstnktas bostadsadress lokaliseras. Frunderskning kunde
inledas och vid tillslag i rendet beslagtogs stora mngder narkotika, vida verstigande
grnsvrdena fr grovt narkotikabrott, samt ett skjutvapen. Flera personer sitter fr
nrvarande hktade.