Hakan Rosenqvist UTTALSBOKEN Svenskt uttal i praktik och teori Natur & KulturNATUR & KULTUR Kundtjénsvorder: Forlagsdistribution, Box 706, 176 27 Jarfilla Tin 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323, 102 54 Stockholm, Tin 08-453 86 00, Fax 08-453 87 90 info@nok.se wwennok.se Projektledare: Kirsti Jolma Textredaktor: Lisa Iverstam Layout: Mats Saldenius, ‘Tango Grafisk Form & Produktion Produktion: Anders Hultgren Foton: Robert Bannert och Peter Branderud ® Kopieringsforbud! Detta verk ar skyddat av lagen om upphovsriitt. Vid tillampning av skolkopieringsavtalet (ven kallat BONUS-avtalet) a detta verk att se som ett engaingsmaterial, Engangsmaterial far enligt avtalet over huyud taget inte kopieras for undervisningsindamal. Kopiering for undervisningsindamal av denna bok air saledes helt férbjuden. Utan tillitelse av fSrlaget kommer kopiering utiver avtalet att innebiira otillatct mangfaldigande. Ett sidant intrang medfor straffansvar och kommer att ge upphov till skadestiindsskyldighet enligt 53 och 54 §§ lag (1960:729) ‘om upphovsratt till litterira och konstndrliga verk. © 2007 Hakan Rosenqyist och Natur & Kultas, Stockholm Elanders 2009 Pérsta utgivans andra tryckning ISBN 978-91-27-40645-2FORORD Uttalsboken ger grunderna i uttal for den som lir sig svenska. Boken gar fran sprakets ljud — vokaler och konsonanter - till ord, fras, sats och yttrande. Den kan anvandas av bade nybérjaren och den mer avancerade inlararen i svenska, med larare eller vid sjaily- studier. Boken presenterar och évar férst vokalljuden med sé kallatcentral- svensktuttal, sedan konsonantljuden. Darefter kommer ordbetoning och satsbetoning som skapar sprakets melodi. En stor del av materialet har prévats ut pa alla niv4er, fran nybérjare till avancerade inlaxare vid svenskkurserna vid Stockholms universitet, institutionen for nordiska sprak. For anvandningen av vokalbilder tackar jag fonetikprofessorerna Robert Bannert och Olle Engstrand. Till boken hér en cd med inspelade évningar. Boken avslutas med en omfattande lararhandledning. Hakan Rosenqvist Av samma férfattare har pa annat forlag utgivits: Prepositionsboken, 1992 (tillsammans med Per Montan) Prepositionséuningar 1 & 2, 1993 (tillsammans med Per Montan) Orden och uttalet, 2005INNEHALLSFORTECKNING Foérord ‘Till dig som redan kan ganska mycket svenska Alfabetet Stavelsen. Vokalljud Ovningar, king och kort vokal: Acljudet A-ljudet O-ljudet U-ljudet Y-ljudet O-ljudet, 5-ljudet fore r L-ljudet, e-ljudet, A-tjudet, a-ljudet fore r Svarigheter med svenska vokaler Konsonantljud Ovningar, konsonanter P-ljudet och b-ljudet "Tljudet och d-ljudet K-ljudet och g-ludet Svarigheter med p, t, k/b, d, g och b, v, f B- och v-ljuden, f och v-ljuden Td, n/rt, td, rn 20-Ijudet och 7-ljudet H-ljudet Ng-ljudet R-ljudet och L-ljudet Flera konsonantljud i rad Uttal och stavning Hur uttalar man g, k, sk? Hor skriver man j-ljudet? Hur skriver man 20-Ijudet? Hur skriver man 7-ljudet? Reduktion, Assimilation Uttala och skriva nagra vanliga ordOrdbetoning, Vad ar betoning? Ovning betoning: Ny i Stockholm, P4 biblioteket Accent 1 Accent 2, sammansiattningsbetoning Ovyningar pa accenter Accent 1 Accent 2 Accentbyte ‘Accenten avgér betydelsen Sammansittningsbetoning Satsbetoning Ovning: Telefonsamtal till optikern (dialog) Frasbetoning, kontrastbetoning, : Apoteket (dialog) in trafikolycka (del 1) n trafikolycka (del 2) lém inte att komma ihag aka sdker maka (dialog / intervju) Namn pé platser, personer m.m. Spraklig variation Sammanfattning: fran Ijud till yttrande Termregister Till lararen 49 50 31 52 53 54 5S 58 60 61 62 63 63 64 65 68 75 78 84 86 88 90Till dig som redan kan ganska mycket svenska Den har boken kan du anvanda som repetition, eftersom uttal ar ngot som (nastan) alltid kan férbattras for den som lar sig sprak i vuxen Alder. Problemet ar att det som man Lar sig tidigast i moders- milet, sprakets melodi och ljud, samtidigt ar det som dr svarast i det nya spriket, andraspraket. Nér du talar svenska — vilket kommunikativt varde har ett stort ordférrad och bra grammatik, om uttalet inte ar bra? Med kunskap om uttal ékar din formaga dessutom att forsta andra. Horférstaelse och uttal hanger ihop. Ett bra uttal kan forbattra dite ordf6rrad, om du forstar bur orden ar uppbyggda ay delar som betonas enligt vissa regler, och. hur orden bildar fraser. Det kan ocksa fa din grammatik att bli bittre, eftersom den delvis ar beroende av uttalsregler. Ett bra uttal gér dig sakrare pa dig sjélv och hjalper dig att bli mer accepterad av andra i sambillet. Ett bra uteal behéver inte betyda perfekt uttal, utan tillrackligt bra. Visst kan man ha en annorlunda brytning, men inte sé mycket att det skapar kommu- nikationsproblem. Det finns ingen 100-procentig norm fér hur svenska maste lata, och det finns manga regionala varianter av svenska — sydsvenska, vistsvenska, nordsvenska, finlandssvenska — men i omradet dar huvudstaden ligger brukar normen fér sprakets uttal formas, i vart fall éstra mellansverige. Denna norm brukar kallas centralsvenska, och den ligger till grund for den har boken, Precis som nat man lar sig sjunga eller spela ett musikinstrument, maste man trina sig att hora vad man kanske inte tankt pa forut, tex. Langa Ijud eller olika accenter, skilja mellan ett stort antal vokaler, aspirera en konsonant eller inte. Det som inte finns i ens modersmal brukar vara svarast att héra och géra. Svenskar i allmanhet vet inte hur de gér nar de talar ratt, men du som dir vuxen inlirare maste ta reda pa det, om du inte tror att enbart imitation ar tillrackligt. Lycka till!g A B Cc D E F G H 1 J K L M N 0 P Q R Ss T U Vv w x Y Z — sa Am 2 OT B itenbokstay a3 7% 3 Nweexeec ern rad ALFABETET lang vokal kort vokal glas 2 glass © bokstavens eff Isl se< ha ii skriver [i:] sitter ij td wa< i ell uttal:o uttalsa 'u = k,imamn och lanord gul dubbel-ve = v, i namn och lanord = ks dyr s,inamn och lanord fonetiskt tecken &manad [o:] mandag[a] A aia vagen [e:] vaggen [e] forer: dar [x] farg [el 06 5 69a [o:] fonster [ce] forer ra fa] dor [al Vad ar en bokstav? ~—_En bokstav skriver man. Vad ar ett Ijud? Ett Ijud hdr man. Vad ar en vokal? Vokaler ar "ria" Ijud, till exempel a, i, 0. Vad ar en konsonant? Andra Ijud, till exempel b, f, n. | Alfabetet har 29 bokstaver. Det finns 9 vokaler, som kan vara langa eller korta. Fyra bokstaver har inte eget uttal: C later som K eller $ Q later som K W later som V Z later som S$ ‘Tre Ijud har inte egen bokstav: 7-ljudet kan skrivas sj, sk, skj, st}, sch, ch, -ti- ... 20-Ijudet kan skrivas tj, k, kj, ibland ch. Ng later som ett ljud. Se niista sida!UTTALA SOM ETT LJUD! sj, (ofta) sk, skj, st), sch, (ofta) ch, -ti- .. = 7-Ijudet: [ff] eller [f] ex. sju, sk6n, skjuta, stjarna, schack, choklad, station se sidan 32-33. tj, (ofta) k, kj, (ibland) ch = 20-Ijudet: [¢] ex. Hugo, tjock, kjol se sidan 32-33. ng = eng-ljudet: [9] ex. ringer, ling, pengar se sidan 35. rs rtrd rn rl (supradentaler) = Is] ff fl 10 ex. forst, sport, bord, barn, parla se sidan 31 (rt, rd, rm), 32-33, (18), 37 (rl). ij, gj, hy, Ij 1b: ex. djur, gjorde, hjalp, Ijud jan av ord = j Dubbel konsonant = ett langt Ijud ex. glass, sitter, boll, vaggen, dérren ck = langt k ex. klocka, tackSTAVELSEN och betoningen Vad ar en stavelse? En stavelse bestar av en vokal med eller utan konsonanter, t ex: Skan - di-na-vi-en = 5 stavelser Vad ar betoning? Betoning aren lang stavelse, med ton som gar upp eller ner, t ex: Skan-di-na‘-vi-en sta’-vel-se En1ng stavelse kan ha lang vokal eller lng konsonant. Langt Ijud maste vara mycket langt: Skriv! Sag! glas: glaaaas glaset: glaaaaset glass: glasssss glassen: glasssssen vagen: vaddddgen vaggen: vag-----gen heter: heeeeter skriver: skriiiiiver choklad: choklaaaad sitter: sit-—-ter dorren: dorrrren konsonant: konsonannnnnt tjugo: tjuuuugo klocka: klok----ka "VOKALLJUD UTTAL AV LANGA SVENSKA VOKALER ORUNDAD UTRUNDAD INRUNDAD MUN ° 1 y u Oo bilderna tagna i fonetiska laboratorlet, Lunds universltet, _anviinds med tilstind av Robert BannertLANGA OCH KORTA VOKALERS POSITION | MUNNEN Hr ar platserna i munnen for de langa och korta vokalljuden. Langa vokaler med stor symbol: | . Korta vokaler med liten symbol: i Gymnastik for munnen _ Lappgymnastik, Inga vokaler: : i-y,i-y.. e-5,e-5.. y-uy-Un. nen, langa vokaler: y-6- On y-6-6rw 0-a-a,0-a-a ‘Tungan fram, tungan bak, langa vokaler: a y-U=0,¥=U-O um 6-a,6-a..A-LJUDET Uttala och stryk under lang vokal i vanster spalt! [az] etter [D2] Iran “Iraaaan* Italien Skandinavien Japan Afrika Asien Australien Nauwna C1 arabiska 2 japanska —o4 Stilla Havet 2 Chicago 3. Milano 4 Dalarna G 1 Gamla Stan 2 Vasagatan 3 Centralen 4 Stadion 11 talar pratar 3. svarar Ko tak 2 glas 3 arton. HUVUDREGEL: Uttala och stryk under lang konsonant i hoger spalt! [a] Danmark “Dannnnmark” Spanien Kanada Frankike Zambia Antarktis Lappland Nauwaewne D 1 franska 2 spanska F 1 Atlanten 2 Ankara 3 Bagdad 4 Malmo H 1 gammal 2 kaffe 3 sallad 4 gitar J 1 namn fakta 3 férfattare L 1 tack 2 glass 3. halv lang vokal + kort konsonant (ett konsonantljud) kort vokal + Ling konsonantA-LJUDET ‘Uttala och stryk under lang Uttala och stryk under lang vokal i vanster spalt! konsonant i héger spalt! [o:] [>] A 1 manad "maaaanad” B 1 mandag “m&nnnndag” 2 twa 2° atta 3 ar 3 lang 4 svar 4 tolv 5 forlat 5 ocksé 6 son 6 pojke 7 telefon 7 Klocka col mar D 1 maste 2 fragar 2 hiller 3 gar 3 kommer 4 aker 4 kostar 5 férstar 5 tyckerom 6 sover 6 somnar —o1 Skane F 1 Norrland 2 Smaland 2 Gotland 3 Vasteras 3 Goteborg 4 Solna 4 Stockholm G 1. Polen H 1 Norge Angola 2 Holland 3 Tokyo 3 London HUVUDREGEL: Skriv Kingt 4-ljud [o:] med ‘4', Skriv kort 4-Ijud [9] med 'o’. Undantag: son, telefon, sover, Polen... Undantag; atta, lang, maste, hiller .. Lang konsonant kan vara dubbel: gammal, kaffe, haller ck: tack, Klocka ng: lang, ringer fére annan konsonant: franska, fakta, kostar, tolvtorsdag skola fjorton fot bok lektion historia motor ord tobak wRNaANeEUNnS 3 bor 2 tror 3. ropar Bo Olof Norden Europa RUN 16 O-LJUDET Uttala och stryk under ling vokal i vanster spalt! [u:] "toooorsdag” Uttala och stryk under lang konsonant i héger spalt! B RUNS = momuan WN [vu] onsdag moster kort (=foto) fort hon ont blomma domare ost skjorta “onnnnsdag” bodde trodde hostar Bosse Olle Oslo Rom Det langa o-ljudet later bra, om du forst visslar en lg ton, sa lag som méjligt. Da ar munnen fardig att sdga 000000.U-LJUDET Uttala ocli stryk under lang ——_Uttala och stryk under lng vokal i vanster spalt! konsonant i hoger spalt! [a] [oe] 8 A 1 tusen “tuuuusen” B 1 hundra = “hunnnndra” 2 tiugo 2. sjutton : 3 sju 3 sjutti 4 juni 4 augusti 5 ut 5 upp 6 hus 6 buss 7 uttal 7 uppsats 8 fu 8 frukost 9 Gud 9 grupp 10. sjuk 10 hungrig 11 absolut 11 tuggummi 12. intervju 12. dubbel C1 slutar D 1 undrar 2 interyjuar 2 duschar 3 Ijuger 3 sjunger E 1 Pew F 1 Ungern 2 Kuba 2 Lund 3 Umea 3 Uppsala Uttala féljande tal, som innehaller langa och korta u-ljud G1 237 Hod o17 2 7000 2 1770 11 27777 2 17727 Det linga u-ljudet har inrundade lappar som o-ljudet. Det later bra om du férst visslar en hg ton, sa hég som méjligt. Da ar munnen fiirdig att siga uunuuu.Y-LJUDET Uttala och stryk under ling Urtala och stryk under lang vokal i vanster spalt! konsonant i héger spalt! ly:] fy] A 1 dyr —“dyyyyr” B 1 tyst = "tysssst” 2 fyra 2 ytke 3 flytande 3. kytka 4 hyra 4 mycket 5 betyg 5 syster 6 typisk 6 kyckling C 1 betyder D 1 lyssnar 2 syr 2 tycker 3 byter 3 flyttar 4 flyger 4 bygger E 1 Syrien F 1 Tyskland 2 Cypern 2 Egypten 3. Sydamerika 3 Ryssland Y-ljudet har utrundade avspiinda lappar. Du kan inte vissla med y-lappar: YYYYYYYYYYYYYYYYYY Jamfor med w-ljudet pa ferra sidan, som har spinda lippar: uuuuuuuuumuuuUNO-LJUDET Uttala och stryk under lang Uttala och stryk under lang vokal i vanster spalt! konsonant i héger spalt! {o:] [oe] A 1 6ga % 8B 1 fonster “fonnnnster” 2 é 2 kétt 3 -héger 3 séndag 4 mjél 4 mjélk 5 kok 5 bicker 6 rod 6 hist 7 skén 7 sjén 8 besdk 8 mdjlig C1 téker D 1 drémmer 2 képer 2 6ppnar 3 forséker 3 6nskar 4 méter 4 motte E 1 Oland Fo1 | Osterrike O-ljudet har utrundade lappar som y-Ijudet. © har ett mer éppet uttal fare r (se vokalfiguren sidan 13): Uttala och stryk under lang vokal i vanster spalt! for] ra "8886ra"” lérdag smér ore chauffor wawns gra 2 rersig O(r) - LIUDET Uttala och stryke under lang, konsonant i héger spalt! aAawna [ae] forra stérre dérr forst mork “fOrrrra” bérja tors 191-LJUDET Uttala och stryk under Hing —_Uttala och stryk under Ling vokal i vanster spaltt konsonant i héger spaltt fi] f Ao 1 lite “tiiite" B 1 vinter "vinnnnter” 2 tisdag 2 billig 3 polis 3 familj 4 industri 4 april 5 rik 5 flicka 6 vit 6 vitt 7 politik 7 film C1 skriver D 1 springer 2 visar 2 tittar 3 vilar 3 vill 4 — skriker 4 dricker —E 1 Island F o1- Finland Kina 2 Indien E-LJUDET Uttala och stryk under ling ——_Uttala och stryk under lang vokal i vanster spalt! konsonant i hdger spalt! fe] [e] A 1 fredag "freeeedag” B 1 vecka "veck. 2 intresserad 2 adress 3 bibliotek 3 penna 4 brev 4 svensk Cc 1. ser D 1 sett 2 heter 2 hette 3 veta 3 festa E 1 Grekland F 1 England Kenya Belgien3 A-LJUDET Uttala och stryk under lang Uttala och stryk under lang. | vokal i vanster spalt! konsonant i héger spalt! a ' [e:] fel G A 1 vigen “vaéiéagen" B 1 vaggen “vaggggen’ 4 2 saker 2 sattet 3 lakare 3 mastare a 4 aven 4 an : C1 riknar D1. Alskar | : 2 lisa 2 vacka ' Bo 3 ata 3 vanta - 4 stéda 4 fasta | E 1 Ruménien Foi 2 Malaren 2 ingland : Kort e och kort 4 later likadant: sett — satt, vecka - vacka, festa - fasta! Du éppnar munnen mer och mer nar du sdger langa iii - eee - aaa, 4 du Sppnar munnen Annu mer nar 4-ljudet kommer fére r (skrivs ibland med e), se vokalfiguren sidan 13: | A(r) - LIUDET C Uttala och stryk under ling Uttala och stryk under ling vokal i vanster spalt! konsonant i héger spalt! [e:] [e] te a A 1 affar “affair Bo tyvare "tyre" a 2 lirare 2 farg : 3 har 3 herr : 4 kar 4 berg : 5 gira 5 farsk a 6 ungefir 6 Sverige 7 7 fardig 7 hjarta : ra C1 skar D1 varker oo 2 farsig 2 verkar 21SVARIGHETER MED SVENSKA VOKALER Du har nu sett att svenska har nio grundvokaler (fonem) som kan uttalas pd mex An 20 sat. Vad som ar svart for dig beror mycket pa hur ditt modersmal ser ut. Svenska har i jamférelse med andra sprak manga vokalljud! Alla sprak har Atminstone ett i-ljud, ett o-ljud (som. ofta skrivs med u!) och ett a-ljud (tex. klassisk arabiska), Manga sprak har ocksd ett d-ljud (som skrivs med ol) och ett e- eller a-ljud. Fem vokaler finns i t.ex. bosniska/kroatiska/serbiska, grekiska, japanska, ryska, spanska, swahili. Sex vokaler finns i t.ex. kinesiska, persiska, polska. i | ‘ i Rundade vokaler som de svenska y-, u- och 6-Ijuden ar relative ovanliga i virldens sprak, si de kriver ofta extra trining. Kom ihdg att y och 6 ar atrundade vokaler, w ar en inrundad vokal med spinda lappar, se sidan 17. Manga talare har svart att skilja (friimre utrundat) 6-ljud och (bakee inrundat) 4-ljud, sa att ord som Kin Ain, Oland/Aland, réd/ rid, V/Al Liter likadant. Framre lnga vokaler har fyra grader av Oppning: i moder) I ndgra regionala varianter av svenska anvands inte supradentaler, tex. i finlandssvenska, sydsvenska. Istillet uttalas r och dental konsonant separat, eller s4 fSrsvinner r (tex. i Smaland: spott och sport Sater likadant).20-LJUD - 7-LJUD judet [¢] har tungan i j- Ljust 7-Ijud [f]= [3] (i norra position Sverige) liknar engelska sh, tyska sch, franska ch, Mérkt 7-Ijud [fj] (i sédra Sverige) har tungan i k/g- position, ofta runda lappar, I¢] [6] cller [f] Ad 1 chock 2 2 skina 3 3 skepp 4 4 skara 5 5 skén 6 6 stjarna 7 kétt 7 (har) skott 8 tjuta 8 skjuta 9 tiv 9 su 10 Kjell 10 Shell 11 Kjol 11 jour 12. tina 12. stjala 13 20 (tjugo) ganger 13.7 (sju) ganger Rs [s] har nastan samma uttal som [just 7-Kjud [f]. Tangan ar uppbéjd bakom éyertinderna (liksom rt, rd, rn). 7-ljudet i slutet av ord brukar i mellan-Sverige oftast bli ljust: [s] = ny) Bo kurs C1 dusch 2 forst 2 lunch 3° varségod 3 ascht 4 ursakta 4 bagage 5 férsent 5 garage 6 torsdag 6 affisch 7 mars 7 match 8 arstid 8 orange 10. férstas 10 reportage 11 kénner sig 11 passage 12 ensorts 12. bandage 13. artsoppa 13 kanskeEtt 20-Ijud och tre 7-Ijud 1 1 20-ljudet och 7-Ijudet maste | hiras som tv olika Ijud! | 4 | | 8 20-Ijudet utgar fran j-ljudets | position, tungspetsen ofta mot | 1 undertanderna. $e bild 1. | i | | T-ljuidet kan uttalas pé flera sat. Bild (2 | | 2 och 3 visar det morka, bakee 7-- AK (6 Tjudet, Bild 2 visar hur det uttalas i S) | mellan-Sverigemed rundade kippar och [ munnen mer stingd an pa bild 3. ? | Bild 3 visar 7-ljudet i sédra Sverige, (3 utan kontakt mellan lapparna. Bild 4 visar rs-ljudet, som anvinds som 7-ljud i norra Sverige. Tungan ofta bakomvertinderna.Detta7-lind (“\) § anvandsi slutposition av manga talare i mellan-Sverige. 3334 H-ljudet H har ett uttal nistan som nic = morkt 7-ljud har tungan i man andas, later inte som §. samma position som k och g, men det artikuleras inte s4 starkt som [x] (se lingre ner pa sidan om svarigheter). {h] 9] A 1 har 1 skar 2 hu! 2 sju 3 hal 3 skal (sj, stjal) 4 halter 4 skaller 5 hylla 5 skylla 6 hal 6 sal Ett vanligt fel ar att utelamna h, d.v.s. inte uttala hi borjan av ord: [h] - Bo1 hora 1 6a 2 har 2 ar 3 heter 3 eter 4 hemma 4 Emma 5 hej 5g 6 heller 6 eller 7 halsa 7 Elsa 8 helg 8 alg 9 hirlig 9 arlig Svarigheter med h-ljudet Manga sprak har inte nagot h-ljud. Manga ersitter h med [x|(= “h-skiirpning"), en starkare variant av [§*], se bild 3 foregdende sida. Ljudet [x] finns t.ex. pa arabiska, grekiska, kinesiska, spanska, polska, ryska, serbiska/kroatiska/bosniska, Andra talare utelamnar ofta h-Ijudet, t.ex. de som talar franska, italienska, portugisiska. De som talar japanska har h-ljud fore a men de ersatter ofta h med ett fliknande ljud ("bilabialt f")~ de svenska orden hyra/fyra, hemma/femma, har/far later da likadant,NG-ljudet [n] ng-ljudet [p] ar ett nasalt Ijud med tungan i g-position | ng sist mellan foren fore k fore g a | vokaler | . -tal -tol- [p]+n [nhk Int | lang langa lugn bank Kongo sing sangar lugna enkel tango ung unga ugn tanke bingo gang ganger ugnen tanka hangar sing sjunga regn en kram han gar : kung pengar tegnar en katt engata 3 ‘ tidning engelska —-vagn en kung en glass Svarigheter med ng-ijudet For talare av manga sprak ar det svart att siga [p] utan att ocksA siga g, i ord som lang och sjunga. Bara i namn som Kongo och lanord som tango ska man héra ett g (se spalt 5 ovan). Ibland skrivs [p]-Ijudet fore n med ett g, som i Iugn (se spalt 3). N fére k later som [y], som i bank (se spalt 4).R-L @ A 1 tik 1 lik 2 rate 2 late 3 rk 3 lk 4 rast 4 last 5 rock 5 lock 6 rand 6 land 7 retar 7 Ietar 8 rénn 8 lénn 9 rida 9 lida ee B 1 stor 1 stol 2 mar 2 mal 3 har 3 hal 4 bar 4 bal 5 borr 5 boll 6 seger 6 segel 7 djur 7 hjul jul) 8 star 8 stal 9 e 9 el C1 borrar 1 bollar 2 stira 2 stilla 3 deras 3 delas 4 djuret 4 hjulet 5 firar 5 filar Manga sprak harsvart attskilja mellan roch | (= likvida ljud),och pa manga sprik liter r-ljudet och I-ljudet annorlunda in pa svenska. Ljudet i stérsta delen ay Sverige ar dentalt, d.v.s. med tungspetsen. mot dvertiinderna, och luften passerar pa bada sidorna om tungan. Darfér kallas konsonanten | for lateral (= "pa sidan"). Rifjudet later olika pa olika sprak, och det finns ocksa olika rljud i svenska dialekter: I sdra Sverige finns ett bakre Ijud [R], i vriga Sverige ett framre Ijud [r].R kan ocksa lata olika beroende pa sammanhanget. Efter p, t, k kan det komma ett rullande [r], som i ‘prata’, mellan vokaler ett mycket svagt jud [1], som i ‘orolig’. Rifjudet kan ocksa lata som ens.k. tapp [t],it.ex. 'prata’, tungspetsen slar en ging mot tinderna istillet for att vibrera. Vissa talare i Sverige har ett frikative rljud, en tonande variant av rs-Ijudet: [4], tex. i'rolig’, ‘orolig’. Mianga sprik i Euoropa har ett framre rullande s, men det finns flera sprik med bakre [R], t.ex. franska, portugisiska och tyska. Spanska har bade en tapp [¢] som i ‘caro’ (= dyr) och ett vibrerande [r] somi ‘carro’ (= vagn, bil). Vissa varianter av portugisiska ersatter inledande r med h. Pa engelska finns flera olika r-ljud, beroende pa var spriket talas (Storbritannien, USA, Indien ...). Téstra Asien finns saillan bade r och li samma sprak. Kinesiska har 1-ljud men ocksi frikativt r [#] som i'ren' (= manniska). Japanska har en tapp [r] som i ‘karate’, men deta Ijud kan ocksa uttalas nastan soml, som ‘ramen’ (= nudelsoppa). Thailndska och vietnamesiska har I-ljud och ibland en tapp. Koreanskans | blir r mellan vokaler men ersatts med n om det star frst i ordet. Kombinationen -rl- i parla, harlig, farlig, Karl kan uttalas som ett supradentalt Ijud med tungspetsen béjd bakat, men manga svenskar uttalar det oftast som ett ensamt |. Ordet ‘karl’ (=man) uttalas som ‘kar’, namnet Karl ofta som ‘kal’! 37FLERA KONSONANTLJUD | RAD Svenska tillacer upp till tre olika konsonantijud i rad i borjan av ett ord, som i t.ex, 'sprak', 'skriva’, ‘straff'. Manga sprak vill bara ha ett enda konsonantljud fore vokalen (med undantag for lanord), tex. arabiska, estniska, finska, japanska, kinesiska, koreanska, persiska, somaliska, turkiska, ungerska, vietnamesiska. Spanska vill inte ha s + annan konsonant. Manga svenska ord blir darfér svara att uttala for dessa talare. Har foljer ett antal mojliga konsonantkombinationer i bérjan av ord. TVA KONSONANTER manga med r eller 1 som andra konsonant @ pr- pl br- bl- prat plan bra blad pris plus brev blir problem plotsligt bror blaser tr dr tragisk dramatisk trycka dricka trakig droppe kre ki gr gl- kram klar grad glad kris klass gris glass krona klok grata glémma fr- fl- vr- framme flaska vrida fraga flicka vrist frukost flyga vrala 38kv- kvar kvart kvinna kn- knacka kniv kna bj- bjuda bjéd bjérn v, n, j som andra konsonant tv tveka tvinga tval gn- gnaga gnida gnialla f- fjorton fill fiarde dv- dvarg fn- fnissa fnittra fnysa ™j- mijuk mjél mjolk nj- nja njuta njure pias pjdxa sr férsta konsonant (uttalstips: gér s lingt ~ ssssspansk) sp- spansk speciell spar sl- slav slips sluta spr- springa sprit sprak spl- splittra st- station stereo star sn- snart snail snal TRE KONSONANTER s alltid forst skr- skratt skriva skruva spj- spjut sk- ska skulle skal sm- smak smutsig smérgas str straff stryka strumpa skv- skvaller sve svar svart svar 39Svenska tillater ocksa tva eller tre konsonanter efter vokalen i en stavelse, som i 'hemsk', t.o.m. fyra i béjd form som i 'hemskt’. ‘Nagra sprak vill ince att ett ord slutar pd konsonant, t.ex. italienska, swahili. Manga sprak vill att ett ord har maximum en konsonant i slutet, t.ex. finska och spanska (bara dental konsonant), grekiska (baran,s), japanska och kinesiska (bara nasal konsonant), koreanska, portugisiska (bara |, 1, f), somaliska, thailindska, vietnamesiska, bengaliska. Det dr bra om du som inlarare kanner till ditt modersmils stavelse- struktur: Hur manga konsonanter och vilka konsonanter kan sta fore vokalen? Efter vokalen?UTTAL OCH STAVNING Hur uttalar man g, k, sk? Mjuk konsonant + framre vokal, hard konsonant + bakre vokal g- _ eo Sj gift guld = =g gymnastik god | ger gar | gast gata | gor k- —_ —__— =20-judet kind kurs =k kyss kostar kemi kal kar kaffe kok k- _ =7-judet skidor skulle =sk skynda sko sked skal skagg ska skéters’> figur fran sidan 13: frdimce och bake vokalerHur skriver man j-ljudet [j]? Skriv g fore framre vokaler _gitarr, gissa, gymnasium, ge, genom, gast, garna, géra, Goteborg ‘Men skriv j i nfgea linord: Jeans, jetplan (aneord); Skriv ofta j fore a: Jam, jatte, imfbra, jist... Sktiy j fore bakre vokaler juli, ust, jo, jobba, jag, januari, borja ... Skriv j i ordslut! hej, paj, famili, detalj Men skeiv g efter r och (ofta) I: farg, berg, arg, korg; helg, alg Skriv dj- djur, djungel, djup, djavul Skriv gj gjorde, gjort, gjuta Skriv hj- hjalpa, hjarta, hjarna, hjalm, hjul, hjort Skriv Ij- Ijud, ius, juga, ijum, ijuvlig LAS: Vihar en gst som tycker att brédet smakar jast. Vimaste byta hjul fore jul, Jag tar gérna taget till Jarna - det ar bra for min hjama. En tiger at en hjort och sa "Gjort ar gjort!” Hur skriver man 20-ljudet [¢]? Skriv k fre frimre vokaler kilo, Kina, kylskp, kedja, keri, kana, kar, kok, képa ... Men skriy tj i nagra ord: tiej, thecklisk), tjdna, tidinst, tara Skriv tj fore bakre yokaler _ tjugo, tjuv, tjock, tjata . Skriv kj i dessa ord: Kjol, Kjell Skriv ch i ndgra ord: check, charter, chatta, Chile, chips LAS: _ En kack tjeck betalade sitt kak med check, OBS!k urtalar man som [k] i: _kille, kidnappa, Kiruna, kissa, kick, ketchup, keps, keso, k, (sing) kor, {ofta:) (kex se sid 13),Hur skriver man 7-Ijudet [§][{]? Skriv sk fre friimre vokaler skinka, skidor, skynda, skyldig, sked, skepp, skaigg, skall, skin, skéterska... ‘Men skriv sj i migra ord: fl, sj, sjatte, sj6 Skriv stj i ndgra ord: stjala, stjairna, stjart, stjalk OBS! sk uttalar man som [sk] i ndgra lanord: skelett, skeptisk, sketch, skiss Skriv sj fore bakre vokaler sjal, sju, sjuk, sjunga... {oftast u) Men skriv sk i: méanniska, ménniskor Skeiv skj i nigra ord: skjuta, skjutsa, skjorta MEN i linord finns manga alternativ som uttalas med 7-Ijud sch- (ofta markt 74jud frst) shack, schema, schejk (just 7-4jud fore konsonant) schlager, schnitzel ~sch (ofta Ijust 7-Mjud sist) dusch, mustasch, affisch, bransch sh- sherry, shorts, show, shoppa -sh squash, rush ch- charm, chauffér, chef, chock, choklad -ch junch, match g- geni, generds, generell, gest, giraff, engagera, passagerare, ingenjér 7 jour, journal, journalist, jasmin ge bagage, garage, massage, reportage tit station, demonstration, organisation, revolution, variation Uttala ocks4 t i ndgea ord med -ti- motion, nation, portion ost invasion, kollision, explosion, pension ssi diskussion, passion, aggression OBS att uttalet av -rs- liknar Ijust 7-fjud, men det kan inte lata som mérkt 7-Ijud: forst, person, kurs...REDUKTION Man uttalar inte allt man skriver eller laser, Reduktion betyder att talaren hoppar ver nagra bokstiver i ordet. Man reducerar mer i obetonade ord, mer i informellt tal och nar man talar fort. Foljande reduktioner ar ganska fasta, d.v.s, man reducerar vanligen aven i betonade ord. i Exempelordens uttal beskrivs mellan snedstreck — finga Ijud ar markerade med kolon. (> Sialler: Jag /ja:/ dag /da:/ sven i sammansitiningar och i bestimd form: t goddag —/goda:/_ dagen /da:n/ eftermiddag /ef:termid.a/ eftermiddagen /-mid:an/ mandag — /man:da/— mandagen /mancdan/ riksdag —/rikssda/—_riksddagen /riksdan/ o.sw. . morgon /mor:on/ i “ig-igt-iga-igen: verklig ——/verkli/—_verkligt Nerklit/ verkliga — /vercklia/—verkligen ——_versklien/ os, k faller: | -skt: faktiskt —/fak:tist/. —_ hemskt /hem:st/ typiskt Mty:pist/ os, d faller: vad Wa/ med /me/ alltid — faltti/, sedan /seni/ sidan /san/ sant Jsanct/ sddana_/san:a/ ledsen fles:en/ tidning —_—_/tining/ sade /sa/_—— lade Nav (ofta:) -ade: talade Kealal arbetade /arbetta/ ov. : tfaller: : det —/de/ mycket /myk:e/ inget fing:ef l (ofta:) bestiimd f, -et: huset shuse/ bordet /boxde/ osv. Ii (ofta:) supinum -at, -it; talat farlal arbetat /anbe:ta/ sovit /sozvi/ q Ifaller: Be) till Iti/ (= obetonad preposition, ej partikel) tillsammans /tisam:ans/Poljande reduktioner ar vanliga i lépande tal, sarskilt i obetonade ord. (Betonade ord ar markerade med ring fore ordet.) i faller i inte Jag ‘vet (i)nte. Jag "talar (inte “arabiska. Jag kan (Inte “komma. | faller i vilken, vilket, vilka Vi(l)ken buss “tar du? Vi()ket °sprak talar hon? Vi())ka fina “blommor! r svagare sirskilt i ordslut Va(r) bo(r) ni f6() “hus? Hu(n) “gammal a(r) han? Jag lase(r) “matte ha(r). h svagare sirskilt i bérjan av obetonade ord Vad *heter (hon? Det (har ar “Helena, Vad (hyeter (hlennes “hund? Jag (hjar Inte sett “Hans. Vet du (h)ur (h)an “mar? Jag (h)ar aldrig (h)aft “tillfalle att “traffa (h)onom. risering = d- blir r- i vissa korta obetonade ord efter vokalljud: du, dig, den, det, de, dem, da Vad “sa du? Var “arden? “Sag niden? Vem “var det, da? Har du “slagit dig? Ivasa:ruf /va(r)e:ren/ /sé:gniren/ /vem va: re ra/ /ha ru sla:gi ref Vokalméte — om tva obetonade vokaler méter varandra, vinner den mest Sppna vokalen och den andra reduceras. Ja(g) (h)a(?) placera(t) allt pa ett “annat stale, s4 att saga. /ja:placeraltpatan:atstale satsaja/ Ja, de(t) (h)a(r) jag). Hjadazja/ASSIMILATION Assimilation betyder att ett Ijud forandras genom paverkan av ett Ijud som kommer fore eller efter, eller att tva ljud smiilter ihop till ett. Supradental assimilation = r + dentalt Ijud [d t ns 1] blir ett supradentalt Ijud— [q { 1 § [] aven dver ordgrinser: Huredags kommerutidningen? Harudoktorn gjortudiagnosen? Hareni inga barnvtillatna filmer? Varuson larusig svenska. Har han lartusig mycket? Det ar forusent. Fortusatt i alla fall. Varvlilla dotter talarlite svenska nu. Tonléshetsassimilation = tonande konsonant (b, d, g, v) blir tonlés i kontakt med tonlés konsonant (p, t, k, f, s): b » p: gruppbiljett, kép bilen, snabbt, absolut, observera, tonarsbrak do t: tisdag, forst da, Stadshuset, gudstjanst, ta upp den! at den! g» k: Kungsgatan, statsguld, dagstidning, bra sagt, tryggt, hégst v>» f: tva, tvingar, kvinna, Sverige, havsbotten, livsmedel, aktivt, avstd Nasalassimilation = n anpassar sig till féljande konsonant: nuttalas m fore p, b (labiala konsonanter) enbil > /embi/_han bérjar > /hambérjar/_min plats > /mimplatss/ n uttalas som ng [n] fore k, g (velara konsonanter) en katt > /enkaty tanker > /tay:ker/_hon gar > /hongo:r/ n uttalas som nj (A) fore j-ljud, 20-Ijud (palatala konsonanter) ungefér > /ufijefee:/_han ger upp > /hafjerupy/ en tjuga /ef guga/UTTALA NAGRA VANLIGA ORD fonetisk skrift: fonetisk skrift: 9 ar fel/fe] nagon [non} och ~~ [pl nagot [not]/{no] att (+INF) ~~ nagra [nora] mig [mej]/[me] sadan -t -a_ [son, sont, sona] dig (dej]/[de] dagen [da:n] sig Isej]/[se] staden [sta:n] de ~ [dom] huvudet [hav:e(t)] dem a sa(de) [sa] nio [nice] la(de) Da] tio [tise] skai(l) [ska] fyrtio [fort:t] fragor [fro:gor] sedan, sen [sen:] likadant i alla ord med plural -or > -er | SKRIVA NAGRA VANLIGA ORD Mer formell stil <——-> Mer informell stil (= som man uttalar) ska mig - dig - sig mej - dej - sej de-dem dom sedan sen nagon - nagot nan - nat sddan -t-a sdn-sdnt-sdna dagen dan staden stan huvudet huvet | trettio - fyrtio ... tretti - fyrti sade sa lade laORDBETONING Ett ord bestar av en eller flera stavelser. En sta-vel-se bestar av en vokal och noll, en eller fler konsonanter. En stavelse kan vara betonad eller obetonad. En betonad stavelse ar 1 4 ng. Ett ord kan besté av em stavelse: 6, ta, stor, stérst av tud stavelser: 6ga, affar, skriva, forsta, person, Persson ay fler stavelser: skrivare, beskriva, telefon, bibliotek De vanligaste svenska orden har en eller tva stavelser. Ett ord med tva stavelser brukar ha betoning pa férsta stavelsen, den nordiska modellen, Las och betona: ga, dra, nasa, skriva, lisa, gammal, inte Manga ord har vi lanat fran franska eller via franska. Ett sAdant ord brukar ha betoning pa sista stavelsen, den franska modellen. Las och betona: affar, person, telefon, bibliotek, modern, fotografi Andra ord kommer ursprungligen fran tyskan. Manga sédana lénord har betoning pa den andra stavelsen, den tyska modellen. | Las och betona: beskriva, berdttelse, férsta, férstarkare, ordentlig, egentligen, gemensam latinska modellen, Las och betona: fotografera, sortera, kilometer, december, gymnasium, tornado, bio Det betyder att svenska ord har rérlig betoning. Manga andra sprak har daremot fast eller bunden betoning, t.ex. har alla finska ord betoning pa férsta stavelsen, alla franska ord pa sista stavelsen. De som talar finska eller franska tar darfor ofta med sig sin betoning nar de talar svenska! Slutligen finns det ord som har betoning pa nast sista stavelsen, den | | |VAD AR BETONING? Ett ord kan allts4 besta av en eller flera stavelser. Ett enkelt ord har en betonad stavelse. Ett samtmansatt ord har tvd betonade stavelser, En betonad stavelse ar 1 ng. Den har lang vokal eller ing konsonant (efter kort vokal). En betonad stavelse har en ton som sfiger eller en fallande ton. Z Z Ofdbetoning = 1a n Qdd + tohférdhdring ACCENT = ordmelodi Isolerade enkla ord har en Ling stavelse med accent 1: “ Vad la‘ser du? eller accent 2: \_ Jag har en fré'ga. Sammansatta ord har accent 2 men har tvd linga stavelser: \ + / Jag laser u'ttalsbo’ken. = samm’ansiittningsbeto’ ning SATSMELODI Alla ord betonas inte i satsen, bara de viktiga orden. Las: —Jag har en aga, Vad vader ates ~Jag laser wttalsbkéna Ett accent 2-ord med satshetoning har uppton “i slutet ay ordet: Ett accent 1-ord med satsbetoning har uppton i King stavelse, JaSer Satsen avslutas normalt med sutton “s,OVNING I BETONING: Ny i Stockholm Las dialogerna enligt markeringarna for melodin. Accenten i det betonade ordet star efter det linga ljudet! ’ = accent1, * = accent 2. Sammansiattningsbetoning: © i forsta orddelen, och “i sista delen. a \ -Férla't, jag har en fra’ 6 var ligger bibliot ket? \ -Menar du Stad’ sbibliote’ket? Det ligger i h‘rnet av sve avd gen och Ovdengé tan, -Hur kommer jag di _putartunn’etbS‘nan till Cienpn och & daiiRR ltr ta buss nummer fy tak si mycket Pa biblioteket XN “HG, hur kan jag f ett neKore \ -Dyan a dere formu fbr att skriva‘ne dig - du fylle! \ ornate, ditt ef ernathn och ditt pepo ume ~ \ s&h’ valjer du en egen PIN-CA med fy'fa ‘itfroe 7 vee talon 4 _ Zo Du lamnar ditt telefo' nnumim’er och din e-postadress’, om du a . ON iy > Ka’r det. Langst ne’r skriver du gata, pos tnumin’er och ort’. “Suen dr jag bor just or —Ja, dar du bor nu’. Och s4 visar du legitimatio’n, for att fa kortet. —Ja, tack” ahZN Vivill stude’ra.* I Jag bara las Ser, a'ter och 501 yer Alla ord med en stavelse. (substantiv) Verbformer som shutar pa -er. Manga ord pa er, -el, -en. i Manga lanord, ofta betonade pa sista stavelsen, eller nast sista stavelsen. Former av ord pa -era. Ord som bérjar pA be- och manga ord som bérjar p§ for. Adjektiy pa -isk. Manga namn pa platser och personer. Namn pa veckodagar och manader, Oregelbunden komparativ. ACCENT 1 Accent 1 ar en ton som gar upp i betonad stavelse | (tex. férsta, andra, nast sista, sista stavelsen) 7 a Jag har bott’ i Svér‘ige, Dan ‘mark och Nor ga i Till exempel ekonomi teknik ik, medicin, Vilka ord har accent 1? Accenterna i exemplen star efter det langa Ijudet! Bestdmd form av accent 1-ord. bi’, hu’s, arm, katt’, bo’r, gla’d bi‘len, hu’set, ar‘men, katt’en he'ter, ring er, la’ser, skri’ver vack’er, fa’gel, dubb‘el, va‘pen person, bibliote’k, telefo’n, ekonomi’, formula’, legitimatio’n ra‘dio, bi’o, tea’ter stude’ra, diskute’rar, intresse’rad beta’lar, bety’g, beratt’ay, bero’r forkla’rar, forla't, forsi’kring ty’pisk, poli’tisk, no'rdisk Gétebor’g, Sver’ige, Tys’kland Pe’rsson, Ing’mar, Ber’gman sén‘dag, on’sdag, lo’rdag janua‘ti, april’, decem’ber hé’gre, stérr’e, ing’te, batt’reACCENT 2 Accent 2 r en ton som gar ner i betonad stavelse (ofta férsta stavelsen). Vid satsbetoning gar tonen upp pd ordets sista stavelse. aie no 2 aos ..dtt'a, no, tio, el'va: Lang’ kall'a vita vin trar.* vi bodd'e dir fra manader och att'a dagar= Alla bara fra'Gar och fré gai Jag maste han‘dla, stad No a, sta'da, tvatt’a och dis*ka. Vilka ord har accent 2? De flesta svenska ord med ga ta, fré’ga, ta‘lar, la’ste, fy'ra, mer dn en stayelse, sven’ska, gamm‘al, va'nlig, Id rare Aven plural av enstaviga ord _bi'lar, armarna, katt’er, gla'da, och av ord pA -er, -el, -en. vack'ra , fa’glar, dubb'la Sammansattningsbetoning\, En sammansattning bestar ay tvé eller flera delar ~ dvs. ord, prefix eller suffix. De flesta sammansittningar har sammansittnings- betoning, dvs. en ton som gar ner i den frsta orddelens betonade stavelse och gar upp i sista orddelens betonade stavelse, perso’n + nummer = perso‘nnumm’‘er tunn’el + ba‘na = tunn’elba‘na tunn’el + ba'na + statio’n = tunn‘elbanestatio’n miss- + tan’ka = miss ‘tan‘ka miss- + tan’ka + -sam = miss ‘tanksam’ 0- +-van'lig = o'van‘lig an- + van'da = an‘van‘daOVNINGAR PA ACCENTER Las fljande exempel med accent 1 och accent 2, férst isolerade ord sedan i en sats. Accent Isolerat ord Fras a — BI'LEN Han brukar ta bilen, ARMEN Har duont iarmen? LA’SER Vad sitter du och laser? AKER Jag tror jag aker nu. HETER Vet du vad hon heter? HUN‘DRA Far jag hundra kronor? SVEN’SKEN Vad vet du om svensken? VACK’ER Arden vacker? DUBB’EL —_Kan jag fen dubbel! FA’GEL Vad ar det for fagel? FORKLA’RA Jag kan inte forklara det, BESTAMM’A Det kan vibestimma, BESTAM'DE Vem bestimde det? BETA’LAR Vem ar det som betalar? HO’GRE Jag vill bo i ett hégre hus. STORR'E —_Jag vill ha ett storre hus, SMA’ HU’S De har byggt sma hus. STO'R STA’D Ar det en stor stad? Accent 2. ————_____. isolerat ord Fras BPLAR Han saljer bilar. AR'MARNA Har du ont i armarna? LA'STE Vad satt du och laste? AKTE Han akte just. HETT'E Vad var det hon hette? HUN'DRING Far jag en hundring? SVEN'SKAN Vad vet du om svenskan? VACKRA — Arde vackra? DUBB'LA Kan jag fa tv dubbla! FAGLAR Vad ar det for faglar? KLARA Jag kan inte Klara det. STAMMTA Det kan val stémma. STAM'DE Vem sa att det stimde? TA'LAR Vem ar det som talar? HO'GRA Jag gillar det hégra huset. STORS'TA Jag villha det stérsta, SMA'HU‘S De har byggt smahus. STO'RSTA'D Ar det en storstad?OVNING: accent 1 pd férsta stavelsen as Su uu uuu Vissa enstaviga ord behaller accent 1 i plural: 1 fland>) lan’det (landers) lan’derna 2 (hand>) han“den (hander>) hdn‘derna 3 (bok>) bo’ken (bécker>) b6ck’erna 4 (fot>)fo’ten (fotter>) fott’erna 5 (sak>} sa’ken (saker>) sa‘kerna 6 (grek>) gre’ken (greker>) gre’kerna ‘Adjekttiv pa -isk har alltid accent 1, personer pa -iker har accent 1: 7 ty’pisk ty’piska 8 gre’kisk gre’kiska 9 fak tisk fak'tiska : 10 tek’nisk en) tek‘niker 11 ko’misk (en) ko‘miker 12 fy’sisk (en) fy’siker Verb pa -er har accent 1, verb med en stavelse har accent 1: 13° kommer kommer du? komm’er du da? 14 ia’ser la’ser du? la’ser du den? 15 bju’der bju‘der du? bju‘der du mig? 16 ting’er ring’er ni? ring’er ni oss? 7 r'rsig ré‘rden sig? ré'rden sig da? 18 sla’sig slo’g du dig? slo’g du honom? 19 -hé'rdu? ‘6’ du mig? hé’r du henne? 20 se'rdu? ser du det? se’rdu honom? 21 hani? ha‘r ni den? ha‘r ni honom? 22 ge’ mig! ge’ mig den! ge’ henne den! 23 ta’den! ta’ den da! ta’ den nu dal k6'r mig! k6'r mig, val k6’r mig nu, valDAuawnea 12 13 14 15 16 7 18 19 20 2 22 23 24 OVNING: accent 1 pa andra stavelsen “NX vu vou uud Ord som barjar pa be- har accent 1 pa andra stavelsen: besé’k bes6‘ka besd‘kare beslu’t beslu ‘tar beslu‘tade bekan‘t bekan‘ta bekan ‘ta sig bete’ bete’ sig bete’ende besva’r besva’rlig besva'tliga bestam’ bestim‘de bestam’de sig ‘Manga ord som birjar p& for- har accent 1 pa andra stavelsen: férlat! foria‘ter forla‘tande forsva’r forsva’ra forsva’rare ‘forsta’r forsta’r du? forsta’else forso’k forsé‘kte forsé’kte du? fOrstar’kt férstar’kning forstar’kningar Aven jamforande fraser med fr + adjektiv har accent 1 pa andra stayelsen: {den ar) fér stark (de ar) for star’ka (de ar) for kraf'tiga (den 81) for dy’r (den &r) for bill'ig (dean for bill’iga Ord med betoning pa sista stavelsen, "fransk betoning”, behaller accent 1 i bajd form, Ord som shutar pa -isk, -iker, ier, -era har accent 1: f8t0l') f8t6l'jer fatél’jerna japa‘n japa‘ner japa‘nerna kine’s kine’sisk kine’siska poli’s poli’tisk poli'tiker Ira‘k ira’kier ira‘kierna student stude‘ra stude‘rande perso’n perso’nlig perso‘nligen Fraser med accent 1 pa andra stavelsen: tame‘d tame‘d dig tame’d dig den! sag till’! sag till’ mig! sag till’ henne! kérom’t kér om’ dem! kér om’ honom! vem kom’? nar kom’ hon? nar kommer hon?OVNING: accent 1 pa sista/nast sista/3:e stavelsen fran slutet aN “—s Mus uv vu V8 Ord med betoning pa sista stavelsen, "fransk betoning", behaller accent 1 i béjd form. Ord som slutar pa «isk, -iker, -ier, -era behaller accent 1 i bijd form: 1 telefon telefo’ner telefo’nerna 2 bageri” bageri‘et 3 portugi’s portugi’sisk 4 adressa’t adresse‘ta adresse ‘rade 5 dirigen’t dirige’ra dirige‘rade 6 _promena‘d promene’ra promene ‘rade 7 demonstratio’n demonstre‘ra demonstre’‘rade 8 klassifikatio’n Klassifice’ra klassifice ‘rade 9 teori’ teore'tisk teore’tiska | 10 demokrati” demokra’tisk demokra tiska 11 geografi’ geogra'fisk geogra’fiska 12 ekonomi” ekono‘misk ekono‘miska 13 akademi’ akade“misk akade’miker 14 matemati’k matema'tisk matema 'tiker 15 analy’s analy ‘tisk analy 'tiker 16 traditionell’ traditionell’a traditionell’are 17 _ individuell” individuell’a individuell‘are 18 aktivite’t aktivite‘ter aktivite‘terna 19 socialist socialis'tisk socialis'tiska 20 konkurren’t konkurre‘ta konkurre’rade journalisti’k journalis‘terna journalisti’kenAuRWna x 10 u 12 13 14 15 16 7 18 19 20 i 21 22 23 24 25 OVNING: accent 2 pa férsta stavelsen SNS NN uu —uuL Plerstaviga pluralformer av substantiv har normalt accent 2: (ils) bi'lar bi'larna (am>)ar'mar ar'marna (katt>)_ katt'er katt'erna (svensk>) sven’skar sven’skarna (gels) f8'glar f@'glama (okel>)cyk'lar cyklarna Flerstaviga adjektivformer har normale accent 2: (yr) dy’ra dy'rare, (den) dy'raste (rik) ka ti'kare, (den) ri kaste {kort>) kort’a kort'are, (den) kort’aste (vack‘er) vack'ra vack'rare, (den) vack raste Flerstaviga ord har normalt accent 2 i alla béjningsformer: fr'gan fra'gorna klock’an Klock’ orna app'let pp'lena ti'dning ti'dningar ti'dningarna hal'sning hal'sningar hal'sningarna va'nlig va'nliga va'nligare rollig ro'liga ro'ligare tydlig ty'dligen ty dligare ské'ta ské'terska ské'terskoma han'da han'delse han'delserna Aven flerstaviga verb + pronomen bildar en accent 2-fras: ha'rde hé'rde du? hé'rde du den? cyk lar cyk'lardu cyl lade du? sné‘ar snéar det? sné’ade det? lade la'rde sig la'rde de sig? hopp'a hopp'ade hopp'ade du? dan’sar dan‘sar ni? dan’sade ni?OVNING: accent 2 pa nast sista stavelsen + béjning SN NNN NN fu) fuulu—uu U—UUuU Feminina ord pa -inna, -essa m.fl, har accent 2. De behaller sin betoning i bajd form: 1 {en) vaninn’a vaninn’orna 2 {en) mastarinn’a —_méstarinn’ormna 3 (en) pristagarinn‘a_pristagarinn‘orna 4 (en)prinsess'a__prinsess’orna 5 (en) kass6‘rska kass6'rskorna 6 (en) miljona'rska_—_ miljona‘rskorna 7 (en)japa'nska —_japa’nskorna 8 (en) korea‘nska_—_korea’nskorna JamfSr med samma melodi i féljande fraser med verb + pronomen: 9 hon dan‘sar hur dan‘sar hon? hur dan‘sade hon? 10 han spe'lar vad spe'lar han? vad spe'lade han? 11 dering'de nar ring'de de? nar ring'de de er? 12 hon tvatt‘ar hon tvatt’ar sig hon tvatt'ade sig 13) han kamm’ar han kamm/ar sig han kamm ‘ade sig 14 dere’ste de re'ste sig de re’ste ju sig 15 skajagring'a? — ska jagring’a dig? ska jag ring’a honom? jagkanvan'ta det kan jag van’ta mig vad van’ tar du dig?ACCENTBYTE Det hander att ett ord i ordboken har en viss accent, men i béjd form byter ordet accent. Rw ervaw 10 " ON AHRUYN A singular = accent 2 (pa nist sista stavelsen), plural = accent 1 uO’ jul — wus Z08 Latinska ord med singularform pa -or har accent 2, plural accent 1: da'tor dato’rer dato’rerna profess’or professo rer professo’rema revi'sor reviso’rer reviso’rerna kura'tor kurato’rer kurato’rema Jamfér med féljande fraser med verbformer som byter accent vid ndelse -er: jag ska skr'va _titta,jagskri'ver!__—_titta, jag skri’ver ju! villduring’a? det &r bast during’er_ det ér bist du ring‘er mig kan du komm’a? du kanske komm’er?_ men du komm’er val? sittaochli'sa__ sitter duoch la’ser! men varfér kiser du? Jamfér med fraser med adjektiv el. adverb som byter accent efter ‘for’ = allefor: jobb‘ig for jobb ‘ig for jobb’iga Wten forliten myck et for myck’et singular = accent 1, plural = accent 2 Nu UN armen, ar'mar ar mama’ bi'len br'lar bi'larna katt‘en katt'er katt'erna ro’sen ro’sor ro'sorna fa’geln fa'glar f8'glamna al'dern al'drar al'drarna vack’er vack'ra dubb’el dubb'la Sammansattningsbetoning i plural: man‘dag —_ man‘da(ge)n man‘da’gar man’da’garna ti’sdag ti’sda(ge)n ti'sda’gar —_ti'sda’garnabid NoOVawne 8 9 10 u 12 13 14 15 16 7 18 19 20 at 24 bestiimd form singular ( -et, en) plural (-en) av enstavigt subst: ACCENT 1 “NN tom’ten av:_tomt ske‘den stall’et tan‘ken an‘den ste‘gen va‘rden bi'ten av: __bit bu’ren knu’ten sla’gen ta‘get slu’tet hugg’en dra’gen hall’et va‘ken verb med presensform -er le‘der av: __leda bris’ter vi'ner faster diverse substantiy (en) re’gel OVNING PA ORD DAR ACCENTEN AVGOR BETYDELSEN ) eller Uttala exempelorden. Vilket grundord kommer de fran? Vad betyder de? Enstavigt grundord ger accent 1, tvastavigt grundord accent 2. ACCENT 2 bestiimd form singular (n, -) eller obestimd form plucal (-n) av tvistavige substantiy pa -e: tonvted av: tome” ske'den stalet tan’ken an‘den ste-gen va'rden perfekt particip och adjektiv pa -en/-et biten av: __bita bu'ren knu’ten sla'gen ta'get slu'tet hugg'en dratgen hallet va'ken plural med -er av enstaviga substantiv le'der av: _led bris'ter Winer fes'ter pan'ter av: tacken ar (en) re’gel62 OVNING PA SAMMANSATTNINGSBETONING Lis fojande ord med sammansattningsbetoning (se ven sidan 49), ord som ar antingen a) akta sammansittningar ay enkla ord eller b) ord som har betonade prefix (t.ex. ay-, -med-, mot, an- in-, ut, 0, miss-, sit, sam-, hin-) eller suffix (tex, -het, -dom, -lek, -skap, -bar, -lds, -fri, -full, -sam). Dessa ord har tva langa stavelser, den forsta ar huvudbe- tonad med accent 2, den sista dir bibetonad med uppton. Se hur bibeto- ningen flyttar mot siutet, nir ordet blir lingre och langre. NVQ NN sto'rsta’d sto'rstadsga ‘ta sto’rstadsgatumiljé’ tva'spra‘kig tva'sprakighe’t tva'sprakighetsdebatt’ me‘dbor'gare me‘dborgarska’p me’ dborgarskapsansé’kan ny he't ny'hetsprogram’ ny hetsprogramle’dare o'sa‘ker o'sakerhe’t o'sakerhetsfak’‘tor ba'rndom’ ba'rndomsminn’e ba'mdomsminnesbil'd an‘stall‘ning an'stallningsintervju’ an’ stallningsintervjubeske’d loka‘ Itrafi’k loka’ Itrafiktax’a loka'Itrafiktaxebestamm ‘elser identite’tskort” identite’tskortskontroll’ identite’tskortskontrollsyste’m ka‘rle’k ka'rleksfil’m ka'rleksfilmsregissor in'tré’de in'trédespro’v in'tradesprovsresulta’t mo'tstén’dare _mo'tstandaria’g mo'tstandarlagsprotes’t sam‘hall’e san hallskunska’p sam ‘hiilskunskapsbo'k ha'nsy’n h& nsynsfull” h& nsynsfullhe’t wtta’l w'ttalsé’‘vning u'ttalsévningsmateria’l tan’ dbors‘te tan dborstgla’s tan’ dborstglashyll’a hu'vudvar’k hu’vudvarkstablett’ hu'vudvarkstablettdose’ring lakeme‘del l@ kemedelsforeta’g la’ kemedelsféretagsvin’ster damm’su’gare damm'sugarférsail'jning_ damm’ sugarforséliningskne’p hem’si’'da hem’sideadress’ hem ’sideadressuppdate ‘ring Nagra ord ar "falska" sammansattningar, ett enkelt ord med tva betoningar, tex. arbeta och diventyr: arbe‘ta arbetslé’s arbetsléshetskass‘a a'venty’r @ventyrsbo’k @ventyrsbokla’sningSATSBETONING Nar och var kommer betoningarna? Det lépande talet delas upp | i fraser, grupper av ord som hdr ihop. Betoningen kommer ofta i i slutet pa en sidan fras, pa det sista innehallsordet, vanligen ett 1 substantiv eller ett verb, men inte pa pronomen eller p ordet ’inte’. Titta pa vilka ord som ar betonade i dialogen, dva pa satsmelodin, fyll i dina egna repliker, tank pa betoningen! OVNING: Telefonsamtal till optikern | g - Halla’ “Optiker Sy'nvill’an’, = Hej’, jag skulle vilja fré°ga om mina gla's6’gon ar de fa rdiga? — Hej’, hur var nam’net? Kan du saga ef “ternam’net igen? Hur sta'var du det? =Vad har du for perso"nnumm’er? —Nar bestall’de du dem? — Kan du drdj alte. ... Jag ar leds‘en, gla's6‘gonen ar inte kla'ra an, de kommer troligen pa man ‘dag. Vi ring er dig, s8 fort de komm’er. Vad har du for nummer? ~Tack, da har jag skrivit upp’ det. — Dé van ‘tar jag pa, att ni hr av er. Hej och tack’. Titta pa nasta sida om frasbetoning!FRASBETONING En fraga brukar kunna besvaras med en fras med ett huvud- betonat ord. Tex. ett verb: (Vad vill du?) Jag skulle vilja frd'ga nagot. Eller verbets fortsattning (komplement): (Vad vill du fraga om?) Jag skulle vilja fraga om mina gla’s6’gon. Ett namin far betoning pa sista ledet, tex. Optiker Sy nvill’an, Per Anders Sven’sson, Ingrid Ber’gman, Bjorn Bor’g, Svenska Akademi’en, Gamla sta’n, kung Carl Gus'taf.... En grupp siffror—datum, pris, personnummer, telefonnummerm.m. far huvudbetoning pa sista talet, personnummer och telefonnummer girna i grupper om tvA siffror, tex. 65 08 24-0110 sextiofem’ nollatt'a tjugofy’ra nollett’ ti'o 767 39 72 sjuhundrasextiosju’ trettioni'o sjuttiotva’ Partikelverb far betoning pa partikeln, t.ex. skriva upp’, hora a‘v sig, komma fram’, satta pa’, titta in’, tycka om’ KONTRASTBETONING Se hur betydelsen andras nér man betonar olika ord i satsen. Neutral frasbetoning innebir betoning nara slutet av en fras: Jag vill garna ga till apoteket idag. Kontrastbetoning innebar att man betonar ett ord for att stalla det i motsats till nagot annat. Las och betona: Jag vill gamma ga till apoteket idag (men kanske inte du). Jag vill gama ga till apoteket idag (men jag kanske inte kan). Jag vill gama ga till apoteket idag (det ar inget problem!) Jag vill gama ga till apoteket idag (inte aka buss eller cykla eller ...) Jag vill garna ga till apoteket idag (men inte fran). Jag vill gana ga till apoteket idag (men kanske inte imorgon).OVNING: Apoteket “Titta pA foljande dialoger, Vilket eller vilka ord tycker du ska ha betoning? PA nista sida finns samma dialog med accentmarkeringat. Till apoteket — Ursakta mig, far jag fraga ... var ligger apoteket? ~ Det ligger ett pa nasta parallellgata, at det hallet ... ~ Forlat ... — P gatan som gar parallellt med den hr; ga forst till hdger, sen till vanster, sd ser du apoteket. =Tack, det var snailt. Pa apoteket — Férlat, jag skulle vilja fraga en sak. ~ Ja, var sa god. —Vilken av de har tabletterna ar bast om man har ont i huvudet eller ar forkyld? ~ Det finns nagra olika typer av lakemedel mot huvudvéirk och forkylning; en vanlig typ innehiller acetylsalicylsyra, som inte ar sa bra om man har kanslig mage, om man har astma eller om man ar gravid. —Jaha ... — En annan sort bor man inte anvanda tillsammans med alkohol, och sé finns det en tredje typ pA den har hyllan. Det ar bara att vailja. Har kan du se jamférpriserna for varje produkt. = Finns det nagon medicin med naturliga ingredienser, gjord pa Grter eller ..? — Du menar naturlakemedel, ja de finns har borta, bara du inte ar allergisk mot vaxterna som ingar. ~-Ja, da far jag tacka for hjélpen. ~ Ingen orsak.Ova betoning pa dialogen fran foregaende sida. Har ar betonade ord markerade med accenter. Till apoteket @ ~ U'rsék’ta mig, far jag raga ... var ligger apote’ket? ~ Det ligg’er ett pa nasta parallell'ga'ta, at de’t hallet ... till van‘ster, sa ser du apote’ket. - Tack, det var snaill’t. Pa apoteket ~ Forla't, jag skulle vilja fra'ga en sa’k. — Ja, va't s& go’d, 1 —Vilken av de ha’r tablett’erna ar bas’t om man har ont i huv'udet eller ar forky Id? ~ Det finns nagra o'li’ka typer av la keme‘del mot huv‘udvar'k och forky’Ining; en va'nlig typ innehiller acety'Isalicylsy’ra, som inte ar sé bra’ om man har kan’slig ma’ge, om man haras'tma eller om : man ar gravi'd. ~ Jaha’... ~ En ann‘an sort bér man inte an‘ van ‘da tillsammans med al’koho'l, och sé finns det en tre’dje typ pa den ha’r hyll'an. Det ar bara att val'ja. Har kan du se jim férpri’serna for varje produk’t. ~ Finns det nagon medici‘n med natu ‘liga ingredien ser, gjord pa Ort er eller ...? | ~ Du menar natu’rla ’keme'‘del, ja de finns ha’r borta, bara du inte ar i aller‘gisk mot vax’ terna som in’, | —Ja, da far jag tack’a for hjal’pen. = Ingen o'rsa’k.Ordaccenter i dialogerna om apoteket Hr faljer de betonade orden i dialogerna grupperade efter accent. Markera accenten och uttala orden! Accent 1: vissa nordiska ord med tva stavelser (tex. som slutar pa -er, bestiimd form av enstaviga ord), ord av dysk modell (t.ex. med prefix be- eller fét-) eller fransk modell (sista stavelsen betonad), ord som slutar pa -isk m.m. ligger forkylning apotek gravid parallell produkt forlat medicin héger naturlig vanster ingrediens tablett allergisk forkyld Accent 2: ord med flera stavelser, nordiska modellen. fraga astma gata annan huvud tredje vanlig hylla kanslig valja mage Sammansattningsbetoning: sammansatta ord eller ord med | nordiska prefix. eller suffix. | | ursakta acetylsalicylsyra | paralleligata anvanda lakemedel alkohol (= “falsk” sammansdtmning) huvudvark jamférprisOVNING: En trafikolycka Satsbetoning i berattande text del 7 Liksom vi har beskrivit pa sidan 58 delas det lépande talet upp i fraser, grupper av ord som hér ihop. Betoningen kommer garna i slutet av en sidan fras. Hir féljer borjan av en berdttelse om en trafikolycka. Var tycker du att betoningarna ska vara? Man brukar saga att betoningen ska vara pa det som r "ny information" i historien, men betoningen beror ocksa pa vad berattaren vill framhalla, berdttarens kanslor med flera faktorer, Valj ut betonade ord och tink pa accent och Kangd! Tank pa uttalet av partikelverben! “Den varsta trafikolycka jag har varit med om hinde for nagra ar sen, nir en vin och jag var pa vag hem fran Danmark, Vi hade kommit med farjan till Géteborg och kérde B3:an upp mot Stockholm, Det var varmt och soligtoch mycket trafik. Strax utanfér Skara 4r vgen smal och kurvig, och dar hamnade vi bakom en stor Lingtradare med slip, och vi blev tvungna ate ligga bakom den i flera kilometer utan att kuna kéra om, Det var en jattestor bil. Skipet var hégt som ett hus och tickt av en gra presenning. Registreringsskylten visade att den kom frin utlandet. Det satt ocks& en skylt pa den med bokstaverna TIR. Jag kainde igen den. Vi hade kért om den strax utanfér Fredrikshavn i Danmark, och sedan sig vi den pa farjan, nar vi lade till i Goteborg och foraren steg upp i forar- hytten. Jag hade fSrresten sett honom i restaurangen ocks8, nar han satt och drack en dl. Nar vi kom iland i Géteborg, hade vi nigra arenden att utratta, innan vi kunde ge oss iviig, och nu lag vi alltsé bakom den dir Hingtradaren igen. Vi hade bytt plats, min van och jag, och nu var det han som krde. Han bley otdlig av att ligga bakom den stora, lingsamma lngtradaren hela tiden. Sa fort viigen blev rak, kastade han en blick i backspegeln, gav signal for omkérning, kérde ut pa vinster sida och Skade farten. Vi kirde vil i 90 och kom upp bredvid de bakersta av de tre jattelika hjulparen. LAngtradaren reste sig som en hig vigg bredvid mig, nar min van plotsligt skrek: ”Vad i helvete gér han!” och bromsade in haftigt. Langtradaren birjade lingsamt kéra ut mot vinster sida och stiinga av vagen for oss! Min vin bromsade igen, hart, si att jag kastades framat och sikerhetsbaltet skar in i kroppen. Bilen sladdade hit och dit och blev slutligen staende tvars ver vigen. Sekunden efterdt blev vi pakérda bakifran av en annan bil; inte sé allvarligt visserligen, men vi knuffades runt ett halvt vary och bley stéende med kylaren framét.Frasbetoning Har ar ett frslag till huvudbetonade ord i berdttelsen om trafik- olyckan. Pa féljande sida féljer en "maximal" variant med fler betoningar. Den varsta trafi'kolyck’a jag har varit me’d om hiinde for nagra 4’r sen, nar min van och ja’g var pa vag hem fran Dan‘mark. Vihade kommit med fir'jan till Gétebor’g och korde E-tre‘an upp mot Stock*hol’m. Det var varmt och so'ligt och mycket teafi’k. Strax utanfor Ska'ra ar vagen smal och kur'vig, och dir ham’nade vi bakom en stor lang'tra’dare med sli’p och blev tvung’na att ligga bakom den i flera kilome’ter utan att kunna kéra om’. Det var en jateesto’r bil. Slipet var hégt som ett hu’s och tickt av en grd presenn’ing, Registre ringsskyl ten visade att den kom fran u'tlan’det. Det satt ocksa en skyl't pa den med bokstiiverna TI’. Jag kinde igen’ den. Vi hade kért om den strax utanfér Fredrikshav'n i Danmark, och sedan si’g vi den pa far'jan, mar vi lade till’ i Gétebor’g och foraren steg upp’ i f6"rarhyt’en. Jag hade frresten sett” honom ixestaurang’en ocks4, niir han satt och drack en 61. Nar vi kom ilan‘d i Géteborg, hade vi nagra a'renden att utratta, innan vi kunde ge oss iva’g, och nu li’g vi alltsé bakom den dar langtradaren igen’. Vihade bytt plat’s, min vin och ja’g, och nu var det han’ somkérde. Han bley o'ti‘lig av att ligga bakom den sto'ra, Ling’samm’a ldngtradaren hela tiden. Sé fort viigen bley ra’k, kastade han en blick i back’spe’geln, gav signal fr om’ kd’ ting, kérde ut pa van’ster sida och dkade fa’sten. Vi korde val i nitt'i och kom upp bredvid de ba’kersta av de tre jatt'eli‘ka hjw'Ipa’ren. ‘Langtradaren re‘ste sig som en hg viige’ bredvid mig, nar min vn platsligt skrek: "Vad i helvete gé’r han!” och bromsade in’ haftigt. LAngtradaren bérjade ling’sam’t kéra ut mot van‘ster sida och stiinga a’v vigen for oss! Min vain bromsade igen’, bart, si att jag kastades fram t och sikerhetsbaltet skar in’ i kroppen. Bilen sladdade hit och ditoch blev slutligen std’ende tvairs ver vat gen. Sekunden ef verdt blev vi pakdrda ba’kifrd’n av en ann’an bil; inte s4 alf'va‘rligt visserligen, men vi knuffades run’t ett halve var'v och bley stdende med kylaren fram&t.‘Varje satsbetoning kan ses som svar pa en underliggande fraga: vad? nar? var? ver? varifran? hur? 0.s.v. Betoningen kommer i slutet av frasen, oftast pa ett verb, verbets partikel eller verbets objekt, ibland ocks pa ettbeskrivande adjektiv, eller pi ord som beskriver sitt, plats, tid. En trafikolycka: langsamt tal ‘Tycker du att det ar svart att uttala texten nar manga ord i frasen inte far si mycket betoning? Har féljer samma text, uttalad mycket langsamt och tydligt. En sidan typ av tit satsbetoning kan tex. férekomma i upplisning av nyheter pa tv. Se detta som en évning, trots att det normalt later battre om betoningarna inte kommer for ofta! @ Den vars’ta trafi'kolyck’a jag har varit me’d om han“de for nagra &'t sen, nar min van’ och ja’g var pa vag hem’ frin Dan‘mark. Vi hade kommit med far'jan till Gétebor’g och kérde E-tre’an upp mot Stock’hol’m. Det var var’mt och so'ligt och mycket trafi’k. Strax utanfor Ska’ra ar vaigen sma‘ och kur'vig, och di’r ham‘nade vi bakom en sto’r Ling'tra’dare med slap och blev tvung'na att ligga ba‘kom den i | fle‘ra kilome'ter utan att kunna kéra omy. I Det var en jite’esto’r bil. Sla’pet var hdg’t som ett hu’s och tick’t av en | ged” presenn’ ing. Registre ringsskyl'ten vi’sade attden kom fran u'tlan det. Det satt’ ocksi en skyl’t pa den med bo'ksti’verna T’ I’ R’. Jag kiinde igen’ den. Vi hade kért om’ den strax utanfér Fredrikshav‘n i Dan’mark, och sedan si’g vi den pa far'jan, nar vi lade till’ i Gétebor’g och fS'raren steg upp’ i fo'rarhytt’en. Jag hade forresten sett’ honom i restaurang’en ocksa, nit han satt och drack’ en 6/1 Narvikomilan‘d i Gétebor'g, hade vindgea a'renden att w'tratt’a, inn’an vikunde ge oss iva’g, och nu li’g vi alltsd ba’kom den dir Ling'tra’daren igen’. Vi hade bytt plat’s, min vin och ja’g, och nu’ var det han’ som kérde. Han blev o'ti’lig av att ligg’a bakom den sto’ta, Ling’samm’a ling'tra’daren hela ti’den.Sa fort vagen bley ra’k, kastade han en blick’ i back'spe‘geln, gav signa’l forom’kéi‘rning, kérdew t pa vin’ster sida och 6’kade fa’ rten. Vik6'rde val i nitei och kom upp’ bredvid de ba’kersta av de tre jatteli’ka hju'Ipa’ren. Lang’tra‘daren re'ste sig som en hé’g vagg’ bredvid mig, nér min van’ platsligr skre’k: "Vad i hel'ver’e go’r han!” och bromsade in’ haf tige. Lang’tra’daren bérjade Ling’sam’t kéra u’t mot wan’ ster sida och stainga a’y vigen fr oss! Min van’ brom’sade igen’, hart, sA att jag kastades fram‘At och sikerhetsbai tet skar in’ i kropp’en, Bi'len sladd’ade hit och di’t och bley slu'tligen sta'ende tviirs ver va’gen. Sckunden ef tert blev vi pi'ké'rda ba'kifra’n av en ann‘an bi'l; inte sA all'varligt viss erligen, men vi knuffades run’t ett halve var'v och blev sta’ende med ky'laren fram“at. I den har versionen ser du manga méjliga betoningar, men det kraver lingsam lasning. Vilka ord kan betonas? Du ser att de flesta betonade ord dir substantiv, verb och adjektiy, ibland ocksa adverb. Men vi betonar sillan satsadverb (t.ex. inte, kanske, val, ju, egent- ligen ...), prepositioner (om de inte ar verbpartiklar), pronomen, konjunktioner med flera grammatiska ord. Obseryera uttalet av ord med sammansattningsbetoning! PA niista sida finns en lista med nagra fraser och sammansattningar fran texten.72 Urtalsmarkera och kis féljande fraser och ord ur texten om trafik- olyckan. Frasbetoning pa verbets partikel vara me‘d om k6ra ut k6rajom bromsa in kanna igen stnga av (vagen) lagga till kastas framat stiga upp skéra in (i kroppen) komma iland knuffas runt ge sig ivig Frasbetoning av "ord som hor ihop" for nagra a'r sen hela tiden min van och jag kasta en blick pa vag hem ge signal varmt och soligt Oka farten smal och kurvig sladda hit och dit hdgt som ett hus bli staende satt och drack en al tvars éver vagen byta plats sekunden efterat bliotdlig Sammansattningsbetoning traf kolyck’a otalig Ettrean langsamma Stockholm backspegeln langtradare omkérning jattestor hjulparen registreringsskylten sikerhetsbaltet utlandet bakifran forarhytten allvarligt Det giiller allesd att lisa och tala i fraser, Varje fras brukar innehalla en huvudbetoning. Flera fraser bildar satser, flera satser bildar meningar. Gor likadant med fortsattningen pa beriittelsen, bestam vilka ord somska ha satsbetoning, férsék att markera accent och lingd i dessa ord. Forslag till betoningar kommer p8 sidan som féEn trafikolycka: del 2 Vilken syn! Den stora Lingtradaren hade kirt av vagen framfSr oss och valt, och nu lig den som en stor skadskjuten elefant vid vigkanten med de dversta hjulen saucrande i luften. Flera andra bilar hade ocks kért av vagen eller krockat, och manga hhade stigit ue och sarnlats runt Lingtradaren. Vi kiinde efter att vi inte hade brutit nagonting och gick ut pa darriga ben far att se hur det hade gate. Det forsta vi lade marke till var lukten. Det luktade sprit som i den varsta spritfabrik. I diket och pa vagbanan lag det fullt med lador med sprit som hade kastats ut, nar bilen vilte, Lador fulla med whisky, vodka, all méjlig starksprit, och manga flaskor hade rullat uc eller krossats mot den harda vagbanan. Vi sig ocksa att nagra av askédarna passade pa att plocka pa sig flaskor innan polisen kom. Vi gick runt den valdiga bilen fram till forarhytten for att se hur det hade gatt for chaufforen. Vi kikade in genom vindrutan, men hur vi an tittade, sg vi ingen forare. Han var forsvunnen! Just di kom den forsta polisbilen, och nar polismiinnen hade inspekterat olycksplatsen, sinde de arm dver radion efter den férsvunne chaufforen, De trodde visst att bilen hade varit lastad med smuggelsprit, om jag horde rtt. Vifick uppgenamn och adress, eftersom polisen behévde osssom vittnen, och darefter fick vi &ka. Som tur var, var bilen inte allvarligt skadad, utan det gick att kira den. Nar vi satte oss i bilen fr att fortsitta var avbrutna esa, tog min van fram en flaska, som han hade lyckats stoppa pa sig. Ar du fran vewtet!” sa jag. "Tinker du stjala smuggelsprit? Tank om nan sig dej! Tank p4 att polisen har vara namn!” Men inte brydde han sig om det! Han stingde dérren, lade i vaxeln och med en tivstart forsvann vi som om vi hade eld i baken. Uttalsmarkera och Kis féljande partikelverb och andra uttryck med frasbetoning. kéra av (vagen) kika in stiga ut snda larm kanna efter namn och adress pa darriga ben som tur var lagga marke till ta fram lukta sprit stoppa pa sig kastas ut vara fran vettet rulla ut bry sig om passa pa lagga i (vaxeln) plocka pa sig ha eld ibaken garunt74 Ord med sammansattningsbetoning skadskjuten polisbilen spritfabrik polismannen vagbanan smuggelsprit starksprit fortsatta askadarna rivstart vindrutan Férslag till betoning av "En trafikolycka" del 2 Las texten enligt markeringarna! Tank pa att gdra Linga Ijud tillrdickligt Langa! Diskutera andra mojligheter till satsbetoningar! Vilken sy'n! Den stora King’tra’daren hade kéet a’v véigen framfor oss och val’, och nu lag den som en stor ska’dskju’ten elefan’t vid vigkanten med de 6'versta hjulen snurrande i luf'ten. Flera an‘dra bilar hade ocksa kért av vigen eller krock’at, och manga hade stigit u’t och samlats runt lingtradaren. Vi kende efter att vi inte hade bra’tit nagonting och gick u’t pa darriga be'n fér att se’ hur det hade gatt’. Det forsta vi lade mar’ke till var luk’ten. Det luktade spri’t som i den varsta spri'tfabri’k, I diket och pa va'gba‘nan lig det full't med lador med spri‘tsom hade kastats u't, nit bilen vi'lte. Lador fulla med whisky, yod'ka, all méj‘lig starksprit, och manga flaskor hade rullat u’t eller kross‘ats mot den harda va'gba’nan. Visi’ g ocks4 attndgra av 4°ski darna passade pa” att plocka pa’ sig flaskor innan poli’sen kom. Vi gick run‘t den valdiga bilen fram till f*rarhytt‘en for att se” hur det hade gatt for chauffi‘ren. Vi kikade in’ genom vin'dru’tan, men hur vi an titt'ade, sig vi ingen fo'rare. Han var forsvunn’en! Just da kom den forsta poli’sbi'len, och nar poli’sménn’en hadeinspekte’rat olycksplatsen, sande de lar’m éver ra‘dion efter den forsvunne chauff6'ren, De trodd’e visst att bilen hade varit lastad med smugg’elspri‘t, om jag horde rate’ Vi fick upp’ge’ namn och adress’, eftersom polisen behé’vde oss som vittnen, och darefter fick vi dk’a, Som tur va’r, var bilen inte allvarlige ska‘dad, utan det gick att kér’a den. Nar vi satt’e oss i bilen for att fort’satt’a var avbrutna re’sa, tog min vin fram en flas*ka, som han hade lyckats stoppa pa’ sig. “Ar du frén vett'et!” sa jag. "Tanker du stja'la smugg’elspri't? Tank om nan sag dej! Tiink pa att poli’sen har vara nam‘n!” Men det brydde han sig inte om’! Han stingde dérr’en, lade i vix’eln och med en ri'vstart’ forsvann’ vi som om vi hade eld i ba’ken.OVNING: Glém inte att komma ihag Satsbetoning i beskrivande text Har féljer ytterligare en dvning i att frasbetona en text, denna ging av beskrivande eller forklarande karaktir. Texten handlar om minnet. Vilka ord tycker du ska betonas? Hur ska de betonas? Forslag finns pa masta sida. Varfér glommer man saker och ting? Ja, ettsvar kan vara attman aldrig har lage dem pa minnet! Por Svrigt ar det kanske tur att man kan glémma. Varje sekund tar vi emot tusentals intryck, genom synen, hérseln, kinseln och smaken. De har intrycken dverférs till elektriska strmmar, som blir kvar tio - tolv sekunder i hjirnan, innan de f6rsvinner. Det ar det ultrakorta minnet. Det fungerar som en portvakt fér hjéirnan och sorterar bort allting som vi inte behdver bry oss om, Men det bjalper oss att halla kvar intryck under nagra sekunder, t.ex. ett telefonnummer eller bérjan ay den har satsen, medan vi laser den till shut. Sedan forsvinner intrycket far alltid, om det inte fors vidare till korttids- minnet, Dar bearbetas intrycket pa biokemisk vag i hjanbarken. Det blir kvar ungefir tiugo minutes, och darefter férbleknar det antingen och forsvinnes, eller dverférs det till langtidsminnet. Det betyder att intrycket inpraglas i hjarnan som en bild i ett mynt, kan man siiga, och sedan finns det kvar for evigt. Allts’ kan man formulera om frigan si har: "Varfor ar det s& svart att memorera t.ex, ord eller Artal?" Vi vet att det ultrakorta minnet bara slipper igenom intryck, om vi tycker att de ir viktiga eller intressanta for ‘oss. Dessutom kan vi bara hiilla ett f&tal intryck i minnet samtidigt. Om nagon frigar en nagonting, medan man forsdker halla ett telefonnummer i huyudet, glommer man det omedelbart. Likasé air det nistan oméjligt att memorera nagot, nar man ar spand eller upprord. Om man kiser ndgot med intresse, t.ex. en tidningsartikel, kommer innehallet sannolikt att bearbetas i korttidsminnet. Ovasentliga detaljer sorteras bort och man ligger bara det viktigaste pa minnet. Om det inte hander ndgonting mer, glémmer man snart bort allting. Hur mycket kommer man t.ex. ihdg av innehallet i gardagens tidning? Men om man diskuterar artikeln nagra timmar senare, eller laser ungefir samma sakien annan tidning eller ser ett TV-program om ungefir samma sak, kommer man ihdg innehallet, Om man dessutom tinker "Det har ska jag beratta fér mina vanner! Gissa om de kommer att bli glada!”, da har man bade motivation att komma ihag och glidje av det. rs,Har ar ett forslag till satsbetoning ay texten om glémska. Forsék att lasa enligt markeringarna, Observera att det kan vara lika svart att betona som att inte betona nagra ord i rad! Detta ar ett forslag och det finns flera andra méjligheter att betona, men om betoningarna kommer fér ofta, kan det vara svart att veta vad som dr viktigt. Varfér glémm‘er man saker och ting’? Ja, ett’ svar kan vara att man aldrig har lagt dem pa minn’et! Fér o'vrigt ar det kanske tu’r att man kan glémm’a. Varje sekun‘d tar vi emot tu’senta’ls in'tryck’, genom sy‘nen, hérs’eln, kein’selnoch sma’ken, De har intrycken6 verf6'tstill elektriska strmm’ar, som blir kvar tio - tolv sekun’der i hjérnan, innan de forsvinn’er, Det ir det ul'trakort’a minnet. Det fangerar som en port'vak’t for hjérnan och sorterar bore’ allting som vi inte behdver bry oss om’, Men det hjal’per ossatt halla kva'r intryck under négra sekun’ der, tex. ett telefo"nnummy er eller bérjan ay den hir sat’sen, medan vi liser den till slu't. Sedan férsvinn’er intrycket for all'tid, om det inte fors virdare till kore'tidsminn’et, Dar be'arbe'tas intrycket pa bioke’misk vig i hja'mbar’ken. Det blir kva‘rungefir tiugominu ter, och drefter forble’knar det antingen och forsvinn’er, eller 'verférs det till ling'tidsminn’et, Det betyder att intrycket in’pra’glas i hjarnan som en bild i ett myn’t, kan man siga, och sedan finns det kva’r far e'Vigt, Alltsa kan man formulera om’ fragan si hi’: "Varfér fr det sA svart att memore'ta tex. o'rd eller &rta’l?" Vi vet att det ul trakort’a minnet bara slapper ige‘nom intryck, om vi tycker att de ar-vik tiga eller intressan’ta for oss. Dessutom kan vi bara halla ett fé°a’lineryck i minn et samt digt. Om ndgon fra'garen nagonting, medan man forsdker halla ett telefo"nnumm’er ihuv‘udet, glémm’er man det o’medelba’rt. Likasd ar det nastan o'méj ligt att memorera nagot, nar man ar span‘d eller upp'ré'rd. Om man laser nagot med intress‘e, tex. en ti'dningsartik’el, kommer inn’ehaill’etsannolikt att bearbetasi kort’tidsminn’ et. O'visen’tliga detaljer sorteras bort’ och man lager bara det vik tigaste pA minn’et, Om det inte hander ndgonting me's, glommer man snart bort’ allting. Hur mycket kommer man tex. ihi’g av innehillet i gé‘tda’gens tidning? Men om man diskute‘rar artikeln ndgra timmar se‘nare, eller kiser ungefiir samma sa‘k jen ann‘an tidning eller ser ett t'v-program’ om ungefir samma sak, kommer man iha’g innehallet. Om man dessutom tin’ker: "Det har ska jag beratta for mina vénn’er! Gissa om de kommer att bli gla°da!", da har man bade motivation att komma ihd’g och gla'dje av det.Las och betona foljande fraser och ord ur texten! Frasbetoning saker och ting for evigt ligga pa minnet fomulera om for dvrigt sé har sortera bort slappa igenom bry sig om halla iminnet halla kvar halla i huvudet for alltid med intresse fora vidare glémma bort bli kvar komma ihag finnas kvar Sammansittningsbetoning tusentals artal intryck ett fatal éverfors samtidigt ultrakorta omedelbart portvakt oméjligt i telefonnummer upprérd korttidsminnet tidningsartikel bearbetas (= undantag frin regelnom —_innehallet | accent 1 i ord med prefix be-) ovasentliga hjambarken gardagens Nangtidsminnet tv-program inpraglas Slutsats: det finns tv konkurrerande betoningsprinciper, 4 ena | sidan frasbetoning eller ordgruppsbetoning av ord som hér ihop (huvudbetoning sa sentsom méjligti frasen), 4 andra sidan samman- sittningsbetoning (huvudbetoning i birjan ay ordet). Partikelverb med fristaende partikel ir frasbetonade, men omde ar particip blir de sammansattningsbetonade. Markera och uttala: sortera bort’ men vara eller bli bort’sorte’rad fomulera om omformulerad i glémma bort bortglémd komma ihag ihagkommen kanna igen igenknd | stanga av avstingd i ligga bakom bakomliggande | kéraom omkérande OSM.OVNING: Kaka séker maka Betoning i dialog Har ar en interyju med en specialist pi familjefrigor om hur manniskor méter sin partner i dagens Sverige. Vilka ord tycker du ska betonas? Hur ska de betonas? Trina betoning och melodi i denna dialog. Observera att svenskan inte har nagon obligatorisk frageintonation — jamfr med minga andra sprak dar tonen maste gi hégt upp nar man frigar, P& sidan 80-81 finns ett forslag till satsbetoningar. PA sidan 82-83 finns aven melodimarkeringat. Jag sig en film haromdagen, dir en ung rik kille gat in i en musikaffar, och han blir upp dver dronen féralskad i den séta expediten, och sedan far han inte en lugn stund forran han har friat till henne och fat ja. Hur ofta intraffar sAdant dari verkligheten? Man siger ju att kairleken ar blind, men ar den blind for skillnader av social natur ocks4? —Det dar med att karleken ar blind ar mest en myt, De allra flesta gifter sig med nagon ur samma socialgrupp. Ar det bara i romaner di som den snygga dverkikaren gifter sig med sjukskiterskan? ~ Forr i tiden kunde det nog hinda, om sjukskéterskan var av fin familj. Anda in pi 1940-talet gifte man sig helst med nagon, vars forildrar tillhrde ungefér samma sociala skikt som ens egna fordildrar. Men idag ar det ens personliga position som ar viktig. Med position menar du ..? —Framfir allt yrke. Ett visst yrke ferutsiitter ju en viss utbildning och det medfor ocksi en viss ekonomisk standard och social prestige. En likare idag gifter sig allts4 troligtvis med en annan Likare, och det beror till stor del pa att s# manga kvinnor ar hgutbildade idag. For femtio ar sedan fans det mycket f4 kvinnor med kvalificerade yrken. Hur bir folk kéinna varandra da? Var waffar de sina blivande livsled- sagare? —Niistan halften triffar varandra i skolan eller pa arbetet. En fjardedel lr kanna varandra genom gemensamma bekanta, och den sista fyardedelen slutligen triffas pa diskotek eller dansrestauranger. Daremot ar det inte sé manga som hittar sin partner med hjilp av kontaktannonser eller pa internet,Del2 Valjer man verkligen vem man ska bli frdlskad i? = Inte viljer precis, men urvalet air i alla fall mycket begransat, Pérst och frimst aldern. De flesta foralskar sig i ndgon som ar jamnarig, ja mannen kan kanske vara en tre, fyra ar aldre. Ju yngre folk ar, desto viktigare ar aldern, Nar man kommer upp i medelaldera, spelar tio ar hit eller dit ingen strre roll kingre. Hur ar det med andra Jikheter da? Personlighet, smak, intressen ... — Det ir ndgonting som folk éverdriver betydelsen av. De flesta par stiger attde har samma smak och intressen, men om man fragar de bada kontra- henterna var fér sig om vad de tycker och tinker i olika frigor, visar det sig att de inte alls ir sarskilt lika, Det ar nog snarare sf att man tinder pé nagon pA grund ay nagon yttre omstindighet ~ rdsten, kladerna, en blick, en gest — och blir intresserad, och da blir man uppmirksam pi sidant som eventuellt liknar en sjalv. Alltid hittar man ndgonting, och da blir den har personen Annu mer tilldragande och man blir innu mer intresserad. Det ar en spiral. Menar du det? Vilka blir lyckligast i sina aktenskap da - de som liknar varandra mycket eller de som ar olika varandra? —Det ligger nia till hands att tro att det ar de som liknar varandra. Men det ar ingen mening med att friga pa det sittet. Tva unga ar kara och flyttar ihop. $4 uppstar detkanske problem med ekonomin, en ay dem blir arbetslés, eller de far ett barn som far kolik och skriker natterna igenom, eller sviirmor ligger sig i allting eller vad du vill. De flesta unga har inte tillrickligt stark motivation att halla ihop genom sidana svarigheter, vate sig de liknar varandra eller ej. ‘Men varfér ar det s4 manga som skiljer sig? ~ Ja, som jag sa, tycker man inte att man har aniedning att halla fast vid varandra, om samlivet inte gir bra. Férr var det annorlunda ~ da var det bara rika familjer dar frun hade en egen formogenket, dar man skilde sig, eller annars var det fall dr den ena maken bara struntade i familjen och stack. Men idag kan kvinnan klara sig pa egen hand bade ekonomiskt och socialt, Kanske var det battre pa den tiden nar vi hade arrangerade aktenskap? ~ Det ar ocksd en myt! Arrangerade dktenskap, dar forildrarna utser en partner, har egentligen bara funnits inom kungafamiljen i Sverige! Sist en personlig friga: du tror val inte pa kirleken lingre? — Det gir jag visst det! Foremalen vaxlar men karleken bestar!Satsbetoning i dialogen "Kaka séker maka" Har arett forslag till betoning. Férsdk sjalv att hitta ord med samman- sattningsbetoning och fraser med ord som hér ihop. Observera att bara de mest betonade orden ar markerade har. I sjalva verket finns det fler ord med olika grad av betoning! Det finns ocksd manga alternatiy till foljande forslag. Lyssna pa inspelningen och férsok att Iisa texten enligt marke- ringarna. Las gina dialogen med en annan person dar ni har varsin roll, Jamfor med sidan 82-83, dar ocksa satsmelodin ar markerad. Gg sign fim haromdargen, deen ung cl ill’ gr ini en must kafl's och han blir upp éver 6*ronen féral’skad i den séta expedi'ten, och sedan £3 han inte en lugn stun‘d férrdin han har frat till henne och fate ja’. Hur ofta intriffar sidant dar i ver'klighe’ten? Man siger ju att ka’le’ken ar blin’d, men ar den blind fér skillnader av socia’l natur ocks4? ee — Det dar med att karleken ar blin’d ar mest en my’t. De allra fles‘ta gifter i sig med nagon ur samma socia'lgrupp’. Ar det bara i roma’ner di som den snygga é'verli’karen gifter sig med sjurksk@‘terskan? i —Porr’itiden kunde detnog hiin’da, om sju-ksk6'terskan var av fin fami}. Anda in pa nittonhundrafyct iota’ let gif te man sig helst med nagon, vars fordldrar tillhérde ungefair samma sociala skik’t som ens eg*na foraldrar. Men ida’g r det ens perso‘nliga position som ar viketig, Med position menar du —Framfor allt yrke. Ett viss't yrke forutsitter ju en viss utbil’dning, och det me‘dfé’r ocks4 en viss ckonomisk stan’dard och social presti’ge. En livkare idag gifter sig allts4 troligtvis med en ann‘an likare, och det bero’r till stor del pa att s8 manga kvinnor ar ho’gutbil’dade idag. For fem’tio 3r sedan fanns det mycket fa kvinnor med kvalifice’rade yrken. Hor lir folk kann’a varandra di? Var traffar de sina blivande liv’sledsa’ gare? ~Nastan hai ften traffar varandra i sko'lan eller pa ar‘be'tet, En fjé’rdede'l far kana varandra genom geme‘nsamma bekan‘ta, och den sista fiarde- delen slutligen traffas p& diskote'k eller dan‘srestaurang’er. Diremot ar det inte s§ mang’a som hittar sin partner med hjalp av kontak’tannon’ser eller pa internet’.Del2 Val'jer man verkligen vem man ska bli foral’skad i? — Inte val'jer precis, men urva‘let dr i alla fall mycket begedn’sat. Forst och fraimst Al’demn. De fles‘ta frdilskar sig i ndgon som ar jim'nfrig, ja mann’en kan kanske vara en tre’, fy'ra ar al‘dre. Ju yng're folk ar, desto vik tigare ar Al’dern. Nar man kommer upp i me‘delil’dern, spelar tio ar hit eller dit ingen stérre roll’ langre. Hur dir det med an‘dra likheter d4? Perso’nlighet, sma‘k, intress‘en ... ~ Det dr nagonting som folk 6'verdri’ver betydelsen av. De fles'ta par sager att de har samm'a smak och intressen, men om man fragar de bida kontrahen‘terna var for sej’ om vad de tycker och tin’ker i olika fragor, visar det sig att de inte all’s ar sirskilt likka. Det ar nog sna’rare s& att man tin‘der pa nagon pa grund av nagon ytt're omstindighet — r6s'ten, kla’derna, en blick’, en ges’t ~ och blir intresse’rad, och di blir man upp'marksam’ pa sfidant som eventuellt liknar en sjél'v. Alltid hittar man 1nd gonting’(ndn’ting), och da blir den hir personenénn‘u mer tll dra’ gande och man blir ann‘u mer intresse“rad. Det air en spira‘l. Me'nar du det? Vilka blir lyck’ligast i sina ak tenska’p da - de som liknar varandra mycket eller de som dr o'li’ka varandra? —Det ligger n‘ira till han’ds att tro att det ar de som li knar varandra. Men det ar ingen mening med att frdga pa det sattet, Tv unga ar kara och. flyttar iho’ p. SA uppstir det kanske proble’m med ekonomi‘n, en av dem blir ar-betslé’s, eller de far ett ba’rn som far koli’k och skri’ker matterna igenom, eller sva'rmo’e lagger sig i’ allting eller vad du vill’. De flesta tunga har inte tillickligt stark motivatio’n att halla iho’p genom sidana svi righe'ter, vare sig de li’knar varandra eller ej. ‘Men varfor ar det sf manga som skil'jer sig? ~ Ja, som jag sa’, tycker man inte att man har an’le‘daing att halla fas‘t vid varandra, om sam'li'vet inte gir bra’. Férr var det annorlun’ da ~ da var det bara ri'ka familjer dir frun hade en egen formé‘genhet, dir man skil'de sig, eller annars var det fall dar den e’na maken bara strun’tade i familjen och stack’. Men ida’g kan kvinn‘an Klara sig pa e'gen hand bade ekono’miskt och socia’k. Kanske var det bitt’re pa den tiden nar vi hade arrange’rade aktenskap? = Det ar ock’sd en my’t! Arrange'rade ktenskap, dir fril'dearna utser en pa’rtner, har egentligen bara funnits inom kung’afamit jen i Sverige! Sist en perso’nlig friga: du tro’r val inte pa karle’ken lingre? — Det gor jag viss’t det! Fé'rema‘len vaxlar men ka'rle’ken besta’r!82 Satsmelodi i “Kaka soker maka” Det ar svart att sdtta upp normer fr satsbetoning och melodi. Vi har redan sagt att det beror pa manga faktorer som har att géra med situationen, t.ex. vilka talaren och lyssnaren ar, Vihar sagt pa sidan 70 att en betoning svarar pa en underliggande fraga, vad? nar? var? vem? varifran? hur? o.s.v. en mening kan det bli flera betonade ord, men det ar ett av orden i meningen som star i fokus, melodins topp. Fokus, d.v.s. huvudbetonat ord, kan man markera med en ‘ring fore ordet. I féljande exempel ar de forsta meningarna i dialogen omformade till detaljfragor om innehillet. I sidana korta fragor och svar finns bara en betoning: Vad sa du att du “gjorde? Jag sag en “film. Nar “da? Det var “haromdagen. Vad *handladedenom? —_Enungrik “kille. Vad “gjorde han? Han gick ini en “musikaffar. Vad hande °dar? Han blev “foralskad. Ivem “da? Iden sdta *expediten. Vad hande “sedan? Men i Lingre meningar maste man viilja vilket betonat ord som ska sta i fokus. Las ocksa pa sidan 50 om satsmelodi. Betonad accent 1 fir uppton, ju mer fokus desto hégre ton. Accent 2 far upptonen i slutet av ordet. I sammanséttningsbetoning kommer upptonen p4 bibetonad stavelse. Meningen avslutas med nerton fore paus, Hir dr melodin markerad mycket schematiskt, med de vikti- gaste orden betonade, Férsdk igen att lisa med hjilp av marke- ringarna! 2 _- Jag sag en “fil'm haromda’gen, dir en ung rik kill'e gar in i en _— musi’kaffi’s, och han blir upp ver 6Yonen féril'skad i den séta NZ _— “expéditen, och sedan far han inte en lugn stun’d féredn han har ‘feet ee till henne och {4c ja’ Hur ofta in iiéPar sAdant dir i*vo) Righe'tenAven i de flesta fragor gar tonen ner pa slutet. Men korta sa kallade ja/nej-fragor kan ofta vara utan nerton: = ordi du? Ar det Zant? Ska jag jaips dig? os. En icke avslutad mening har inte heller nerton pa slutet. Har foljer ytterligare en del av intervjun med forslag till betoning. Fortsatt att lisa enligt markeringarna! Man sager ju att kasiChen ae av ‘socia’l natur ocksa? ia, men ar den blind for skillnader — oN = Der dar med att kirleken ar Mir ms “nyt De allea Isa 2 es ~~ gifter sig med nagon us saiift'a “socia'Igrupp'. [Ar det bara i “ront@ner da som den snygga 6 v8 Karen gifter sig, med — Fory’ i tiden kunde det nog haiv'a, om sju'Kekterskan var av fin “femil}y. Anda in pa nittonhundrafyreVotarlet git man sig helst med a ee nagon, vars fora dear tillhdrde ungeftir samma sociala skik’t som oy “ nn . an a ens “ep va forildrar, Men ida’g ar det ens *perso‘nliga position som ar Med ‘positfo’n menar du ..? —Framfoe allt “pirkeNEte viss't yrke (Grutsiitter ju en viss “w'tbil'dning, — doch det me fr ocksa en viss ekonomisk standard och social NZ Ne *préSti’ge. En la’ kare idag gifter sig alltsa troligtvis med en ‘anf‘an _ likare, och let ber0'r till stor del pa att s@ manga kvinnor ar onB yutb dade 1d For font Ar sedan fanns det mycket %’ kvinnor _— med kvalifice’rade yike. 83NAMN PA PLATSER, PERSONER M.M. Platser Namn pA platser féljer inte alltid samma uttalsregler som vanliga ord. Ett platsnamn ar ofta sammansatt av tva delar som beskriver platsen, men det kan betonas enligt en av tre féljande modeller. A) Det kan fa sammanséttningsbetoning, tex. Stock hol’m, Upp’sa‘la, Mal’ m6’, Norr’ké’ping, Sun‘dsvall’ G6'talan’d, Sve'alan‘d, Os'tersjén’, Da‘lal’ven. O'denga ‘tan, Sto’ rtor’get B) Namn pa platser som bestar av flera ord far frasbetoning: Upplands Bro’, Stora Tu’na, Lilla E\det, Gamla sta‘n, Gota kana‘l Men manga platsnamn som skrivs i ett ord kan ocksa fa betoning som om det vore en fras, t.ex. Gétebor’g, Drottninghol’m, Sundbyber’g, Orebro’, Ostersun‘d C) Till slut kan ett sammansatt namn fa betoning som ett enkelt ord med accent 1 pa férsta stavelsen: Ka’ristad, Ki’sta, Mjo ‘Iby, Va rberg, Ri Umea Ovning 1) Férsék att bestmma vilken modell-dessa ortnamn féljer (uttalade pa centralsvenska), markera och uttala: Linképing, Uddevalla, Falkenberg, Eskilstuna, Eksjé, Rinkeby=____ Vasterds, Nynashamn, Helsingborg, Karlskrona, Filipstad, Oresund = Halmstad, Taby, Tensta, Strangnés, Lule, MéIndal= 2) Blandade exempel pa svenska orter, markera och uttala: Hudiksvall, Bastad, Falkenberg, Hagfors, Trelleborg, Karlshamn, Visby, Sjébo, Harnésand, Oskarshamn, Jénképing, Malmberget, Ornskéldsvik, Sédertailje, Bollndis, Trollhattan 3) Villen av de tre modellerna foljer dessa sammansatta namn p& stadsdelar och platser i stockholmsomradet? Alvik, Bagarmossen, Botkyrka, Varby, Gustavsberg, Alvsjé,Sédermalm, Danderyd, Mérby, Ropsten, Norsborg, Fruangen, Skarpnick, Hagsitra, Vastra skogen, Ornsberg, Sveavagen, Ostermalmstorg, Kungsholmen, Hornstull, Hallonbergen, LidingdEfternamn Namn pi personer ar ocksa ofta sammansatta av tva delar. Svenska efternamn betecknar ofta tva naturforeteelser och far sammansditt- ningsbetoning i centralsvenska, markera och uttal Séderberg, Bergstrm, Rosengren, Blomkvist, Lindstrém Andra namn ar s.k. son-namn med sammansattningsbetonin Johansson, Andersson, Pettersson, Hakansson Men om férsta ledet bara har en stavelse far son-namnet accent 1, som om det vore ett enkelt ord: Svensson, Persson, Olsson, Karlsson Samma sak med en stavelse + man. Det blir vanligen accent 1: Bergman, Nyman Fornamn Aven fornamn kan vara sammansatta. Kvinnliga dubbelnamn brukar fa sammansiittningsaccent, markera och uttala: Anna-Lisa, Marie-Louise, Ulla-Karin, Ann-Mari Manliga dubbelnamn brukar f& frasbetoning pa det sista namnet: Karl-Gustay, Lars-Erik, Bengt-Arne, Jan-Olov Hela namn som fraser Férnamn + efternamn bildar en fras med sista delen betonad: Jan-Olov “Strandberg, Ingmar “Bergman, Gdran "Persson Samma sak i fras med titel och namn: Kung Carl-"Gustaf, doktor “Glas, moder “Teresa, Karl den “store PA samma satt blir det frasbetoning i alla sorters namn som bestar av flera ord: Réda “Korset, Natur och “Kultur, Statens “Jarnvagar, Uppsala "universitet, Sveriges “Radio, Dagens “Nyheter, Gésta Berlings “saga, Brdderna “Lejonhjarta Initialord Namn med tva initialer far sammanséttningsbetoning: EU, SJ, LO, PR, FN Namn med tre initialer far oftast frasbetoning: SF, WWW, DNA men ibland kan det bli sammansdttningsbetoning: SVT, BNP, HSB 85SPRAKLIG VARIATION Alla som talar samma sprak talar inte likadant. Anda forstar vi varandra fér det mesta, Spraket later till exempel annorlunda iolika delar av landet, fran sydsvenska till nordsvenska, fran vistsvenska till dstsvenska (finlandssvenska). Det finns dialekter som ar svara att forsta for andra talare och det finns regionala varianter som ar anpassade till "rikstalspraket" d.v.s. centralsvenskan som grundar sig pa talet i éstra mellansverige. Centralsvenskan var tidigare absolut norm fér uttaletiradio ochty, i film och pa teater, men idag ar de regionala varianterna vanliga. Brytning Enannan typ av variation beror pa att talaren har ett annat modersmal. och talar svenska med brytning. Att ens tal ar paverkat av varifran man kommer 4rnaturligt. Den som flyttar fran en region i Sverige till en annan behiller ofta sitt uttal, det ar en del av personens identitet. Darfér ar det naturligt att ocksd andrasprakstalaren behaller vissa drag ay sit modersmals uttal, sirskilt vad giller melodin. Juyngreman air, desto mer brukar man anpassa sig till majoritetens sprak. Med stigande alder minskar alltsa denna férmaga eller vilja av flera orsaker, Den som lar sig svenska i vuxen Alder maste ainda tala si bra att det inte uppstar kommunikationsproblem. Pa nasta uppslag finns en sammanfattning av delar i uttalet som ar viktiga for kommunikationen. Det giiller tex. att skilja mellan rundade och orundade vokaler, aspirerade och oaspirerade konsonanter, Linga och korta ljud, betonade och obetonade ord, enkla och sammansatta ord — detta galler i princip alla svenska regionala varianter. Regionalia skillnader Det som skiljer de regionala varianterna at ar i férsta hand melodin: ordaccenter och satsintonation. Det ar sa vi lattast kanner igen skaningen, géteborgaren, stockholmaren eller norrlinningen. Men ven vissa ljuid later olika i olika delar av landet. Vokalerna i Skane ar t.ex. ofta diftonger, men de ar ocksa olika i olika delar av Skane. Ett annat exempel dr r-ljudet som later olika i olika regioner, Sociala och individuella skillnader Man kan ocksa fa en social identitet med hjilp av uttalsvarianter. I mellansverige kan det vara "finare" att siga ling¢ i-ljud pa ett annat séitt, med tungan lite lingre bak. Det kan ocksa [ita "finare" ochenligt vissa kvinnligare att ha ett ljust 7-Ijud som liknar rs-ljudet, ett uttal som annars ar vanligt i Norrland (se sid 33). En individ kan ocksa ha personliga uttalsvanor, tex. tala snabbare an andra eller mer artikulerat eller med stark rést — det ger ocksa en identitet, som gér att man ofta kan héra vem det fir som ringer utan att personen presenterar sig! Norm Allt detta gér att det ar svart att normera det talade spraket. Skrift- spraket har ju en gemensam norm for hela landet, men uttalet varierar. Det finns dock numera en ordbok fér det centralsvenska uttalet, ”Svenska spraknamndens uttalsordbok”, dar 67 000 ord ar transkriberade med hjalp av det internationella fonetiska alfabetet (IPA). Sa har beskrivs t.ex. uttalet: jasmin Gas'mizn uttalsenlig '&tols,e:nlig Man miste allts’ kunna det fonetiska alfabetet for att kunna anvanda ordboken. Vanliga ordbécker beskriver sdllan uttalet. Ett undantag ar Natur och Kulturs svenska ordbok som ger ordens uttal om det inte foljer det "normala" uttalet av bokstaverna, t.ex. jasmin /Jasmin/ Situation ‘Till slut varierar individen sitt uttal beroende pa situationen. Den som Liser upp nyheterna pa radio eller i tv talar inte likadant med ipa arbetskamrater eller nar hon/han kommer hem, Nyhetsupp- lasaren artikulerar pA ett satt som skulle kannas dverdrivet i en annan situation, Nar man diskuterar satsbetoning skulle man kunna gra skillnad mellan neutral intonation med "lagom" antal betoningar, i motsats till 4 ena sidan mer kdnsloméssig intonation i t.ex. en argumentatio1 5 4 andra sidan mer formell intonation som t.ex. i ett foredrag infor publik. T den har boken har vi valt en neutral satsintonation som modell i évningarna. Da kommer satsbetoningen ofta sent i en fras, medan kanslomiassig intonation karakteriseras av mer kontrastbe~ toning, d.v.s. tva ord stalls i kontrast till varandra, ex: A ‘ena sidan har du fel, & “andra sidan ar det ditt problem!SAMMANFATTNING: fran Ijud till yttrande rundade framre wvokaler region réststyrka social grupp tonhdjd kon markeras rytm YTTRANDE ‘insta med hjalp av tempo attityd artikulation situation enskilda Yjud talad svenskaDet talade spraket, sjilva yterandet, kan analyseras med utgangs- punkt fran delarna som bygger upp helheten, Det ar orden som bar betydelsen, och orden ar uppbygeda av stavelser som i sin tur bestar av en vokal och ett antal konsonanter. Vokalerna kan vara frémre eller bakre, frimre vokaler kan vara rundade eller orundade. (Se sid 12-13, 23) Konsonanterna kan vara klusiler, dvs. luften stings av pa vig ut genom munnen, s4 att en ing konsonant innebiir tystnad, eller bestar de av en kontinuerlig luftstrém. Frikativa konsonanter har “friktion", kvida konsonanter "flyter" fram, nasala konsonanter kommer ut genom nasan. (Se sid 24-25) Stavelsen bar betoningen. Betonade stavelser ar langa, antingen med lang vokal eller Lang konsonant (se sid 11, 49-50). Obetonade stavelser reduceras ofta i talet (se sid 45). Orden ir allts byggstenarna som bat betydelsen. De ord som ar viktiga i sammanhanget betonas med hjallp av lang stavelse och accent (ordmelodi). Om alla ord skulle vara lika mycket betonade, skulle inte kommunikationen fungera, vi skulle inte veta vad talaren anser ar viktigt. (Se sid 50-51, 63-64) De ord som hér ihop bildar en fras, och fraserna bildar satser. Nar jag ar fardig visar jag det med slutton. (Se sid 50, 80 0.s.¥.) Prosodi Rytmen, d.v.s. vaxlingen mellan Langa och korta stavelser, och melodin, som gar upp eller ner, kallas sprakets prosodi. Den hjalper oss att forstd yttrandet. Men som vi har sett p& foregiende sidor kan vi med hjilp av prosodin ocks4 uttrycka manga sociala faktorer, tex. varifran vi kommer, vilken social grupp vi tillhér och vara kénsroller, men vi kan ocksi med prosodin uttrycka vara kinslor (forvanad, glad, medkannande ...) och attityder. Olika situationer skapar olika Prosodi, om jag har brattom, om jag star i affairen, om jag sitter i en anstillningsinteryju o.s.v, Prosodin kan ocksa varieras med stérre eller mindre réststyrka, Ijusare eller mérkare rést, mer eller mindre markerad rytm, hdgre eller lgre tempo, tydlig eller mindre tydlig artikulation. Porutom prosodin kan vara val av enskilda ljud, tex. typ av i-ljud (se sid 84), 7-ljud (se sid 33, 84) eller r-jud (se sid 36-37) visa vem vi ar.TERMREGISTER TERM SIDA accent; ordets ton (melodi) .jenmsmersennen 50, 52-53 aspiration, aspirerad: uttal av pit/k med lufestot. srs DSDI assimilation: twa Ijud anpassar sig tll varandra . bakres Iiud som uitalas lingt bak i munnen... betonir sosnee 4 : se ordbetoning, satsbetoning bilabial: konsonantljud som bildas mellan lipparna.. bokstav: ett skeivtecken, jamfér ‘Ijud' brytning: ett satt att tala som avviker {rin normen... dental: konsonantljud som bildas mot tinderna fonem: ett sprakljud som ar betydelseskiljandes. frasbetoning: ett ord i frasen fir beroning, ofta i slutet pit frasen...n.. frdmre: liud som uttalas lange fram i munnen... frikativ: konsonantljud som bildas genom friktion -skirpning: ett heljud som uttalas for starkt initialord: ord som bildas ay initialer, tex. EU, DNA. Alusil: konsonantljud som bildas med toral avstingnin konsonant: et ud som bildas med hjalp av ett hinder i Inftens vag ut. kontrasthetoning: ett ord i frasen far stark betoning ... labiodéntal: konsonantljud som bildas mellan underlipp och dvertinder.. bkvid: konsonantljud som "flyter” fram, loch ejad . Jjud: ett sprakljud som kan skrivas med en eller fler bokstiiver 9-10 ling, lingd: ete sprakliud soma uttalas lange io andra. 2 osy, 24, 93, 94 melodi: tonkurva som gar upp och/eller ner ... 50, 82, 89 nasal: konsonantljud som bildas med hjalp av niishilan.. ordbetoning: en stavelse (eller tva) i ordet blir Hingla) 0... prosodi: sprakets rytm (Kingt/kort) och melod. reduktion: ud i lopande tal som forsvinner helt eller delvi rundning: vokaler (och vissa konsonantes) kan uttalas med rundade (utrundade eller inrundade) eller orandade lappar: yim: vaxling mellan Kinga och korta Ijud.. sammansiitiningsbetoning: ett ord uttalas med tv l&nga Ijud 51, 53, 62 satsbetoning: ett eller flee ord i satsen fir ordbetoning .... 0, 63 «jn (7)-Sud: kallas traditionelle for sj-jud. sasaseIs 10, 25, 32-33, 41, 43, 87 stavelse: en geupp Ijud med en vokal som keirna 1, 40, 49, 50, 89 supradentat: konsonantljud som uttalas med tungan bojd bakom tinderna (kallas ven retroflext ljud). 0, 25, 31, 37,46 iugo(20)-Lud: Kallas traditionelle fo tu 9, 10, 25. 32-33, 41, 42 : Hud med ton, dav.s. alla vokaler och vissa konsonanter, motsatsen ar tonilés: konsonant som uttalas utan stimbandston 24-30, 46, 88 utljudsskiirpning: sista \judet i ordet uttalas for stark. 129 8-9, 11, 12-13, 22-23, 49, 88-89 12, 22-23, 33 89 vokal: ett tonande ljud med fri vig fr luften frdn lungorna..TILL LARAREN Jag har traffat manga lirare i svenska som andrasprak som siger att de inte kan undervisa i uttal, for "det ar sa svart". Det handlar da i férsta hand om undervisningen i svenska for yuxna. Med detta material hoppas jag kunna visa att sidan undervisning inte ar si svar som manga férestiller sig. Larare tycker ofta att det ar lattare att undervisa om grammatik, trots att det ocksd kraver manga begrepp och hég spraklig medvetenhet. Till stor del beror nog dessa svarigheter pa ovana att anvanda terminologi om uttal och att terminologin inte anvands av alla pa samma satt. Uttalet och omgivningen Uttalet rsa "naturligt" och for det mesta omedveteti ens modersmal att det ar svart att stta fingret pa de ingdende delarna. Ett barn tilliignar sig spraket genom att "simma med de andra fiskarna", genom att lyssna och imitera. Alla manniskor har i princip identiska neurologiska och fysiologiska férutséttningar att lara sig vilket sprak som helst — det ar omgivningen som ar helt avgirande. Barn som flyttar till en ny miljé fortsatter att imitera omgivningen, men formagan avtar med stigande Alder. Vuxna vill garna kompensera den aytagande férmagan genom att lara sig reglerna och analysera spraket intellektuellt. Om de inte kan fa nagra forklaringar, kanner de sig begransade och blir da kanske tvungna att ndja sig med ett bristfalligt uttal. Uttal och identitet A andra sidan ar uttalsvanor en del av en minniskas identitet. Darfér kan det ta emot att som vuxen andra pa dessa vanor. Den som flyttar fran en region till en annan inom landet behiller sitt uttal i stérre eller mindre grad. Den som flyttar fran ett land till ett annat och maste lara sig ett nytt sprak kan tycka att det ar pinsamt att imitera omgivningens uttal i allifér hég grad. Att arbeta med uttal hanger darfor ihop med psykologi, det giiller att lara sig det nya spraket utan att kénna sin identitet hotad. Kanske kan man likna det vid en teaterscen; skadespelaren ska kunna spela olika roller och anda kunna vara sig sjaly,Regler som verktyg Modern sprikundervisning ar kommunikativ iforsta hand. Eleverna studerar normalt inte av purt intresse for spraket i sig, utan for att kunna anvanda det i sitt dagliga liv. En modern sprakkurs har darfor orden och fraserna i fokus, men det ar viktigt att se grammatiken och uttalsreglerna som effektiva verktyg fr att lira sig spraket. Denna boks syfte air att vara ett sidant verktyg for uttalet, Textmaterialet som anvands i sprakkurserna varierar férstas beroende pa delta- garnas behoy, men uttalet féljer samma principer oaysett materialet i évrigt, Lararens roll ar att kunna anvanda verktyget med hnsyn till situationen. Uttalsundervisning och progression Boken ar strukturerad fran de sma delarna till de storre. Forst beskrivs och 6vas ljuden, vokalerna och konsonanterna, sist trnas satsintonation. Det betyder inte att man inte kan trina intonation redan fran férsta dagen i en svenskkurs. Tvartom, i en jamférelse med musiken kan vi se att det ar lattare att héra melodier an att kunna identifiera noterna! Allt kan i sjalva verket ske parallellt. De forsta fraserna man lir sig kraver betoning, intonation och ljud — samtidigt. PA samma satt ar det med all vidare inlirning, eller repetition, av ord och fraser. Det ar darfor viktigt att lararen ar uppmarksam pa prosodin fran dag 1 och framat, dven om det inte sker med explicita forklaringar Uttal och skrift Ett problem for uttalsinkirningen ar skriften, som i svenskans fall inte stimmer sa bra éverens med uttalet. Vuxna vill vanligen lara sig tala utifran skriftliga modeller. A andra sidan finns det de som har Lirt sig spraket huvudsakligen med nagon form av muntlig naturmetod, och de kanske istillet inte kan stava si bra. Darfor ar det viktigt att visa pi sambanden mellan skrivna bokstaver och talade Ijud, vilket ar en av bokens malsattningar. Begreppet stavelse Begreppet stavelse ar grundlaggande for att kunna diskutera betoning, eftersom det ar stavelsen som bar betoningen — det ar den som kan forlingas eller f4 en ny ton. De flesta har val en intuitiv kunskap om att ord bestar av stavelser, men det giller att synliggéra och forklara detta begrepp, sA att man kan diskutera vilken stavelse som ska betonas och vilken accent (d.v.s. ton) den tilldelas. Vissasprak har bunden betoning, men svenskan har rérlig betoning. (Se sid 11, 49). Trana vokaler Det svenska vokalsystemet ari typologiskt perspektiv mer komplext ain manga andra. Man brukar ange antalet vokalfonem, d.vs. betydelseskiljande grundtyper, till nio, men det ar ocksa speciellt fér svenskan att Langa och korta vokalvarianter (s.k. allofoner) later olika, aven vad giiller Ijudkvaliteten, sarskilt i fraga om a- och u- Jjuden. Vihar dessutom éppna vokalvarianter ava och 6 fore, vilket gor att antalet olika vokaluttal kan uppfattas som mer 4n tjugo (se sid 13, 22-23). De trainas pa sidorna 14 till 21 med hjalp av enkla ord som tillhér det mest frekventa ordfdrradet. I den har boken har vi inte systematiskt anvant oss av den klassiska traningen av ljud. med hjalp av s.k. minimala par (tal-tall, kal-kall, ma!-mall o.s.v.), eftersom det ofta leder till ate man tranar ord som man inte vet vad de betyder, Tanken ar att man laser dvningsorden i grupper, forst grupp A, sedan B, C 0.s.¥. for att néta in det avsedda uttalet. Férst tranas de bakre vokalerna a, 4, o, u. Nagon form av a- och o-ljud att utga ifran finns ju redan i de flesta sprak, liksom ofta ett A-ljud. Det korta a-ljudet [a] ar ganska allmant i andra sprak, men dettypiska svenska linga a-ludet ar mer ovanligt, bakre och rundat, traditionellt betecknat med [a], men numera upp- och nervant [p], som avser ettrundata. Det langa u-ljudet ar sallsynt utanfor Norden. Det skiljer sig fran y-ljudet frimst genom lappartikulationen, y med framskjutna, utrundade, ospiinda lappar, u med inrundade, spainda lippar. Langt u ‘ir fonetiskt sett en frmre vokal, men den raknas i stavningssammanhang som en bakre, "hard" vokal. Kort u aren central vokal, mitt i munnen, utan sirskild artikulation. Efter de bakre vokalerna tranas de friimre utrundade y och 6 och till sist de orundade i, e, 4. Ovningsorden ar dels egennamn (linder, platser, fornamn), dels frekventa ord, mest verb, substantiv och adjektiy, ordnade i grupper. Langd Det linga vokaluttalet stills i motsats till det korta, dar istillet den féljande konsonanten férlngs, Nagot ljud maste ju vara lingt i en betonad stavelse. Iundervisningen och iinlarningen kan man dverdriva denna lingd. I verkligheten ar inte Kinga ljud dubbelt sa linga som korta, men de drialla fall lingret Detvarierardverlandet, norra Sverige har tex. i allménhet kingre "Kinga" konsonanter an sédra Sverige. 93Trana konsonanter Efter vokalerna tranas konsonanterna, en artikulationstyp i taget, aven de med 6vningsord i grupper, A, B, C o.s.v. Sarskilt utrymme far 7-ludet och 20-ljuder, var beteckning pa sj- och tj-ljuden (sid 32-33, aven sid 42~43). Viss kontrastiv information finns om svara ljud (se t.ex. sid 29, 34, 37). Sarskild uppmarksamhet agnas At konsonantanhopningarna med tvé eller flera konsonanter, dar olika sprak har bestamda s.k. fonotaktiska regler for vilka konsonanter som passar fore eller efter en vokal (sid 38-40). Sidorna om sprakljud avslutas med reduktion och assimilation av Ijud i lépande tal (sid 44-47). Betoning Darefter kommer regler och dyningar i ordbetoning och satsbe- toning. Begreppet betoning skapar hos manga Lirare och sprikstu- derande en viss férvirring. Detta kommer sig t.ex. av att begreppet betoning maste analyseras pi tv4 olika niv4er, ordets respektive frasens/satsens. Pa ordets niva avser vi med betoning att en stavelse framhavs med férlangning och val av ton — detta kan fértecknas i en ordbok som "méjlig" betoning i en fras eller sats. PA frasens/satsens niva innebar betoning att ett (eller fler) ord frambiivs mer Jin de andra orden, ju mer framhavt desto hdgre ton. Begreppet betoning har tidigare kallats tryck, men eftersom det ar langd och ton som ar det primara for att framhiva en stavelse eller ett ord, ar termen tryck numera ovanlig i beskrivningen av svenska, Accenter Ikapitlet om ordbetoning presenteras accenterna 1 och 2,som ocks4 kallas akut och grav accent. Den bakomliggande uppfattningen ar att manga flerstaviga (och s4 gott som alla sammansatta) ord far accent 2, vilket i centralsvenska ger en nerton pa den langa huvud- betonade stavelsen. Accent 1 innebir egentligen bara avsaknad av en sadan ordton. Pa frasens/satsens niva ges ett betonat ord uppton, i accent 1-ord pi den linga stavelsen, i accent 2-ord pi en stavelse efter den Langa stavelsen (vilken dr "upptagen" ay en nerton), vilket ger den s.k. tvatoppiga intonationskurvan. Fére paus gir tonen/melodin ner igen, s.k. slutton ( se sid 50, 80}.Flera sidor anvands till att trana ordaccenterna, inklusive s.k. sammansdttningsbetoning, accent 2 med tva langa stavelser, som inte bara anvands i regelratta sammansattningar utan aven imanga avledningar med prefix och/eller suffix, Trana satsbetoning Direfter tréinas satsbetoning, Har giller det att valja ord i satsen som behéver betoning. | undervisningen kan studiegruppen mycket val f4 diskutera sig fram till lampliga ord att betona och dessutom motivera sitt val, De sista Gvningstexterna kan vara for svara for en del anvandare av boken, men da vilar det pa liraren att hitta fler enklare texter att trana betoning och intonation pa, foretradesvis texter som inda anvinds i undervisningen av olika skal. Variation Till slut kommer nagra sidor om spraklig variation, mycket viktigt att vara medveten om, eftersom talat sprak varierar mellan individer och grupper av talare. Inspelningarna Cd:n som medféljer boken innehiiler inspelningar av de flesta av bokens exempel pa ord, fraser och meningar. Det finns en hérlur som symbol dir varje nytt inspelningsspar bérjat. Det finns en lucka efter varje exempel, utom i de lingre texterna i kapitlet 'Satsbetoning’, s4 att inlararen kan repetera exemplet, alternativt forséka att med boken framfér sig uttala ett exempel © innan det sags. Exempelorden pa svenskans vokaler pA sidorna 14-21 ar inlasta iden ordning som framgar av boken, forst avdelning A med linga vokaler, sedan B med korta vokaler, sedan C med langa, D med korta 0.s.v, Vi har inte anvant oss av sA kallade minimala par, se ovan om att trana vokaler. Exempelorden pa konsonanter pi sidorna 26-36 diremot Ar oftast inlasta radvis, s4 att tva ljud kontrasterar mot varandra, typ pil-bil, men inte alltid i perfekt minimala par. Inlasningsordningen framg,r av bokstavsbeteckningatna A, B, C 0.s.¥. De fortsatta inlisningarna bér inte innebiira nigra avarigheter att folja med i. De langre texterna, sidorna 69-71, 74, 76, 80-81 4r inlasta utan luckor for eftersdgning. Dar far lyssnaren vid behov anvinda uppspelarens pausknapp for eventuell eftersigning. 95‘Texten om en trafikolycka finns, som framgar av boken, inlast i tva versioner, en lite snabbare, en langsammare. Ord och fraser fran dessa texter ar déremot inspelade separat i pauserad version. Pa sidan 82-83 finns aiven meningar ur texten 'Kaka soker maka’ inspelade i pauserad version. Diktamen Ett satt att trina hérforstaelse, uttal, ordkunskap och skrivning ar diktamensévningar. Jag rekommenderar larare att viilja ut Limpliga textbitar att lisas upp i nagorlunda naturligr taltempo, sats for sats med paus emellan, och be inlararna skriva ner vad de hér; varje sats kan upprepas tills kursdeltagarna gér tecken att du kan fortsatta. Vid genomgangen ser du vad de har férstatt och inte forstatt och du kan utga fran det i undervisningen. Du bér anvinda dig av texter som ar pa inlirarnas niva, med ord som de kan férsta. Svarigheten bor ligga i att uppfatta orden i lépande tal och pa det sattet forsta betoningens funktion fér att uppfatta talet. Sjalva texten kan darefter anvandas som uttalsévning och inlarningsmodell for kursdeltagarna. Med hopp om en uttalsintegrerad undervisning Hakan Rosenqvist