Scribd Logo
Upload

Welcome to Scribd!

  • Uttalsboken PDF

    Uploaded by

    diana jimenez
    3K views96 pages

    Original Title

    Uttalsboken (1).pdf

    Copyright

    © © All Rights Reserved

    Available Formats

    PDF or read online from Scribd

    Did you find this document useful?

    Is this content inappropriate?

    Report this Document

    Copyright:

    © All Rights Reserved
    Download as PDF or read online from Scribd
    Flag for inappropriate content
    3K views96 pages

    Uttalsboken PDF

    Uploaded by

    diana jimenez

    Copyright:

    © All Rights Reserved
    Download as PDF or read online from Scribd
    Flag for inappropriate content
    of 96
    Hakan Rosenqvist UTTALSBOKEN Svenskt uttal i praktik och teori Natur & Kultur NATUR & KULTUR Kundtjénsvorder: Forlagsdistribution, Box 706, 176 27 Jarfilla Tin 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323, 102 54 Stockholm, Tin 08-453 86 00, Fax 08-453 87 90 info@nok.se wwennok.se Projektledare: Kirsti Jolma Textredaktor: Lisa Iverstam Layout: Mats Saldenius, ‘Tango Grafisk Form & Produktion Produktion: Anders Hultgren Foton: Robert Bannert och Peter Branderud ® Kopieringsforbud! Detta verk ar skyddat av lagen om upphovsriitt. Vid tillampning av skolkopieringsavtalet (ven kallat BONUS-avtalet) a detta verk att se som ett engaingsmaterial, Engangsmaterial far enligt avtalet over huyud taget inte kopieras for undervisningsindamal. Kopiering for undervisningsindamal av denna bok air saledes helt férbjuden. Utan tillitelse av fSrlaget kommer kopiering utiver avtalet att innebiira otillatct mangfaldigande. Ett sidant intrang medfor straffansvar och kommer att ge upphov till skadestiindsskyldighet enligt 53 och 54 §§ lag (1960:729) ‘om upphovsratt till litterira och konstndrliga verk. © 2007 Hakan Rosenqyist och Natur & Kultas, Stockholm Elanders 2009 Pérsta utgivans andra tryckning ISBN 978-91-27-40645-2 FORORD Uttalsboken ger grunderna i uttal for den som lir sig svenska. Boken gar fran sprakets ljud — vokaler och konsonanter - till ord, fras, sats och yttrande. Den kan anvandas av bade nybérjaren och den mer avancerade inlararen i svenska, med larare eller vid sjaily- studier. Boken presenterar och évar férst vokalljuden med sé kallatcentral- svensktuttal, sedan konsonantljuden. Darefter kommer ordbetoning och satsbetoning som skapar sprakets melodi. En stor del av materialet har prévats ut pa alla niv4er, fran nybérjare till avancerade inlaxare vid svenskkurserna vid Stockholms universitet, institutionen for nordiska sprak. For anvandningen av vokalbilder tackar jag fonetikprofessorerna Robert Bannert och Olle Engstrand. Till boken hér en cd med inspelade évningar. Boken avslutas med en omfattande lararhandledning. Hakan Rosenqvist Av samma férfattare har pa annat forlag utgivits: Prepositionsboken, 1992 (tillsammans med Per Montan) Prepositionséuningar 1 & 2, 1993 (tillsammans med Per Montan) Orden och uttalet, 2005 INNEHALLSFORTECKNING Foérord ‘Till dig som redan kan ganska mycket svenska Alfabetet Stavelsen. Vokalljud Ovningar, king och kort vokal: Acljudet A-ljudet O-ljudet U-ljudet Y-ljudet O-ljudet, 5-ljudet fore r L-ljudet, e-ljudet, A-tjudet, a-ljudet fore r Svarigheter med svenska vokaler Konsonantljud Ovningar, konsonanter P-ljudet och b-ljudet "Tljudet och d-ljudet K-ljudet och g-ludet Svarigheter med p, t, k/b, d, g och b, v, f B- och v-ljuden, f och v-ljuden Td, n/rt, td, rn 20-Ijudet och 7-ljudet H-ljudet Ng-ljudet R-ljudet och L-ljudet Flera konsonantljud i rad Uttal och stavning Hur uttalar man g, k, sk? Hor skriver man j-ljudet? Hur skriver man 20-Ijudet? Hur skriver man 7-ljudet? Reduktion, Assimilation Uttala och skriva nagra vanliga ord Ordbetoning, Vad ar betoning? Ovning betoning: Ny i Stockholm, P4 biblioteket Accent 1 Accent 2, sammansiattningsbetoning Ovyningar pa accenter Accent 1 Accent 2 Accentbyte ‘Accenten avgér betydelsen Sammansittningsbetoning Satsbetoning Ovning: Telefonsamtal till optikern (dialog) Frasbetoning, kontrastbetoning, : Apoteket (dialog) in trafikolycka (del 1) n trafikolycka (del 2) lém inte att komma ihag aka sdker maka (dialog / intervju) Namn pé platser, personer m.m. Spraklig variation Sammanfattning: fran Ijud till yttrande Termregister Till lararen 49 50 31 52 53 54 5S 58 60 61 62 63 63 64 65 68 75 78 84 86 88 90 Till dig som redan kan ganska mycket svenska Den har boken kan du anvanda som repetition, eftersom uttal ar ngot som (nastan) alltid kan férbattras for den som lar sig sprak i vuxen Alder. Problemet ar att det som man Lar sig tidigast i moders- milet, sprakets melodi och ljud, samtidigt ar det som dr svarast i det nya spriket, andraspraket. Nér du talar svenska — vilket kommunikativt varde har ett stort ordférrad och bra grammatik, om uttalet inte ar bra? Med kunskap om uttal ékar din formaga dessutom att forsta andra. Horférstaelse och uttal hanger ihop. Ett bra uttal kan forbattra dite ordf6rrad, om du forstar bur orden ar uppbyggda ay delar som betonas enligt vissa regler, och. hur orden bildar fraser. Det kan ocksa fa din grammatik att bli bittre, eftersom den delvis ar beroende av uttalsregler. Ett bra uttal gér dig sakrare pa dig sjélv och hjalper dig att bli mer accepterad av andra i sambillet. Ett bra uteal behéver inte betyda perfekt uttal, utan tillrackligt bra. Visst kan man ha en annorlunda brytning, men inte sé mycket att det skapar kommu- nikationsproblem. Det finns ingen 100-procentig norm fér hur svenska maste lata, och det finns manga regionala varianter av svenska — sydsvenska, vistsvenska, nordsvenska, finlandssvenska — men i omradet dar huvudstaden ligger brukar normen fér sprakets uttal formas, i vart fall éstra mellansverige. Denna norm brukar kallas centralsvenska, och den ligger till grund for den har boken, Precis som nat man lar sig sjunga eller spela ett musikinstrument, maste man trina sig att hora vad man kanske inte tankt pa forut, tex. Langa Ijud eller olika accenter, skilja mellan ett stort antal vokaler, aspirera en konsonant eller inte. Det som inte finns i ens modersmal brukar vara svarast att héra och géra. Svenskar i allmanhet vet inte hur de gér nar de talar ratt, men du som dir vuxen inlirare maste ta reda pa det, om du inte tror att enbart imitation ar tillrackligt. Lycka till! g A B Cc D E F G H 1 J K L M N 0 P Q R Ss T U Vv w x Y Z — sa Am 2 OT B itenbokstay a3 7% 3 Nweexeec ern rad ALFABETET lang vokal kort vokal glas 2 glass © bokstavens eff Isl se< ha ii skriver [i:] sitter ij td wa< i ell uttal:o uttalsa 'u = k,imamn och lanord gul dubbel-ve = v, i namn och lanord = ks dyr s,inamn och lanord fonetiskt tecken & manad [o:] mandag[a] A aia vagen [e:] vaggen [e] forer: dar [x] farg [el 06 5 69a [o:] fonster [ce] forer ra fa] dor [al Vad ar en bokstav? ~—_En bokstav skriver man. Vad ar ett Ijud? Ett Ijud hdr man. Vad ar en vokal? Vokaler ar "ria" Ijud, till exempel a, i, 0. Vad ar en konsonant? Andra Ijud, till exempel b, f, n. | Alfabetet har 29 bokstaver. Det finns 9 vokaler, som kan vara langa eller korta. Fyra bokstaver har inte eget uttal: C later som K eller $ Q later som K W later som V Z later som S$ ‘Tre Ijud har inte egen bokstav: 7-ljudet kan skrivas sj, sk, skj, st}, sch, ch, -ti- ... 20-Ijudet kan skrivas tj, k, kj, ibland ch. Ng later som ett ljud. Se niista sida! UTTALA SOM ETT LJUD! sj, (ofta) sk, skj, st), sch, (ofta) ch, -ti- .. = 7-Ijudet: [ff] eller [f] ex. sju, sk6n, skjuta, stjarna, schack, choklad, station se sidan 32-33. tj, (ofta) k, kj, (ibland) ch = 20-Ijudet: [¢] ex. Hugo, tjock, kjol se sidan 32-33. ng = eng-ljudet: [9] ex. ringer, ling, pengar se sidan 35. rs rtrd rn rl (supradentaler) = Is] ff fl 10 ex. forst, sport, bord, barn, parla se sidan 31 (rt, rd, rm), 32-33, (18), 37 (rl). ij, gj, hy, Ij 1b: ex. djur, gjorde, hjalp, Ijud jan av ord = j Dubbel konsonant = ett langt Ijud ex. glass, sitter, boll, vaggen, dérren ck = langt k ex. klocka, tack STAVELSEN och betoningen Vad ar en stavelse? En stavelse bestar av en vokal med eller utan konsonanter, t ex: Skan - di-na-vi-en = 5 stavelser Vad ar betoning? Betoning aren lang stavelse, med ton som gar upp eller ner, t ex: Skan-di-na‘-vi-en sta’-vel-se En1ng stavelse kan ha lang vokal eller lng konsonant. Langt Ijud maste vara mycket langt: Skriv! Sag! glas: glaaaas glaset: glaaaaset glass: glasssss glassen: glasssssen vagen: vaddddgen vaggen: vag-----gen heter: heeeeter skriver: skriiiiiver choklad: choklaaaad sitter: sit-—-ter dorren: dorrrren konsonant: konsonannnnnt tjugo: tjuuuugo klocka: klok----ka " VOKALLJUD UTTAL AV LANGA SVENSKA VOKALER ORUNDAD UTRUNDAD INRUNDAD MUN ° 1 y u Oo bilderna tagna i fonetiska laboratorlet, Lunds universltet, _anviinds med tilstind av Robert Bannert LANGA OCH KORTA VOKALERS POSITION | MUNNEN Hr ar platserna i munnen for de langa och korta vokalljuden. Langa vokaler med stor symbol: | . Korta vokaler med liten symbol: i Gymnastik for munnen _ Lappgymnastik, Inga vokaler: : i-y,i-y.. e-5,e-5.. y-uy-Un. nen, langa vokaler: y-6- On y-6-6rw 0-a-a,0-a-a ‘Tungan fram, tungan bak, langa vokaler: a y-U=0,¥=U-O um 6-a,6-a.. A-LJUDET Uttala och stryk under lang vokal i vanster spalt! [az] etter [D2] Iran “Iraaaan* Italien Skandinavien Japan Afrika Asien Australien Nauwna C1 arabiska 2 japanska —o4 Stilla Havet 2 Chicago 3. Milano 4 Dalarna G 1 Gamla Stan 2 Vasagatan 3 Centralen 4 Stadion 11 talar pratar 3. svarar Ko tak 2 glas 3 arton. HUVUDREGEL: Uttala och stryk under lang konsonant i hoger spalt! [a] Danmark “Dannnnmark” Spanien Kanada Frankike Zambia Antarktis Lappland Nauwaewne D 1 franska 2 spanska F 1 Atlanten 2 Ankara 3 Bagdad 4 Malmo H 1 gammal 2 kaffe 3 sallad 4 gitar J 1 namn fakta 3 férfattare L 1 tack 2 glass 3. halv lang vokal + kort konsonant (ett konsonantljud) kort vokal + Ling konsonant A-LJUDET ‘Uttala och stryk under lang Uttala och stryk under lang vokal i vanster spalt! konsonant i héger spalt! [o:] [>] A 1 manad "maaaanad” B 1 mandag “m&nnnndag” 2 twa 2° atta 3 ar 3 lang 4 svar 4 tolv 5 forlat 5 ocksé 6 son 6 pojke 7 telefon 7 Klocka col mar D 1 maste 2 fragar 2 hiller 3 gar 3 kommer 4 aker 4 kostar 5 férstar 5 tyckerom 6 sover 6 somnar —o1 Skane F 1 Norrland 2 Smaland 2 Gotland 3 Vasteras 3 Goteborg 4 Solna 4 Stockholm G 1. Polen H 1 Norge Angola 2 Holland 3 Tokyo 3 London HUVUDREGEL: Skriv Kingt 4-ljud [o:] med ‘4', Skriv kort 4-Ijud [9] med 'o’. Undantag: son, telefon, sover, Polen... Undantag; atta, lang, maste, hiller .. Lang konsonant kan vara dubbel: gammal, kaffe, haller ck: tack, Klocka ng: lang, ringer fére annan konsonant: franska, fakta, kostar, tolv torsdag skola fjorton fot bok lektion historia motor ord tobak wRNaANeEUNnS 3 bor 2 tror 3. ropar Bo Olof Norden Europa RUN 16 O-LJUDET Uttala och stryk under ling vokal i vanster spalt! [u:] "toooorsdag” Uttala och stryk under lang konsonant i héger spalt! B RUNS = momuan WN [vu] onsdag moster kort (=foto) fort hon ont blomma domare ost skjorta “onnnnsdag” bodde trodde hostar Bosse Olle Oslo Rom Det langa o-ljudet later bra, om du forst visslar en lg ton, sa lag som méjligt. Da ar munnen fardig att sdga 000000. U-LJUDET Uttala ocli stryk under lang ——_Uttala och stryk under lng vokal i vanster spalt! konsonant i hoger spalt! [a] [oe] 8 A 1 tusen “tuuuusen” B 1 hundra = “hunnnndra” 2 tiugo 2. sjutton : 3 sju 3 sjutti 4 juni 4 augusti 5 ut 5 upp 6 hus 6 buss 7 uttal 7 uppsats 8 fu 8 frukost 9 Gud 9 grupp 10. sjuk 10 hungrig 11 absolut 11 tuggummi 12. intervju 12. dubbel C1 slutar D 1 undrar 2 interyjuar 2 duschar 3 Ijuger 3 sjunger E 1 Pew F 1 Ungern 2 Kuba 2 Lund 3 Umea 3 Uppsala Uttala féljande tal, som innehaller langa och korta u-ljud G1 237 Hod o17 2 7000 2 1770 11 27777 2 17727 Det linga u-ljudet har inrundade lappar som o-ljudet. Det later bra om du férst visslar en hg ton, sa hég som méjligt. Da ar munnen fiirdig att siga uunuuu. Y-LJUDET Uttala och stryk under ling Urtala och stryk under lang vokal i vanster spalt! konsonant i héger spalt! ly:] fy] A 1 dyr —“dyyyyr” B 1 tyst = "tysssst” 2 fyra 2 ytke 3 flytande 3. kytka 4 hyra 4 mycket 5 betyg 5 syster 6 typisk 6 kyckling C 1 betyder D 1 lyssnar 2 syr 2 tycker 3 byter 3 flyttar 4 flyger 4 bygger E 1 Syrien F 1 Tyskland 2 Cypern 2 Egypten 3. Sydamerika 3 Ryssland Y-ljudet har utrundade avspiinda lappar. Du kan inte vissla med y-lappar: YYYYYYYYYYYYYYYYYY Jamfor med w-ljudet pa ferra sidan, som har spinda lippar: uuuuuuuuumuuuUN O-LJUDET Uttala och stryk under lang Uttala och stryk under lang vokal i vanster spalt! konsonant i héger spalt! {o:] [oe] A 1 6ga % 8B 1 fonster “fonnnnster” 2 é 2 kétt 3 -héger 3 séndag 4 mjél 4 mjélk 5 kok 5 bicker 6 rod 6 hist 7 skén 7 sjén 8 besdk 8 mdjlig C1 téker D 1 drémmer 2 képer 2 6ppnar 3 forséker 3 6nskar 4 méter 4 motte E 1 Oland Fo1 | Osterrike O-ljudet har utrundade lappar som y-Ijudet. © har ett mer éppet uttal fare r (se vokalfiguren sidan 13): Uttala och stryk under lang vokal i vanster spalt! for] ra "8886ra"” lérdag smér ore chauffor wawns gra 2 rersig O(r) - LIUDET Uttala och stryke under lang, konsonant i héger spalt! aAawna [ae] forra stérre dérr forst mork “fOrrrra” bérja tors 19 1-LJUDET Uttala och stryk under Hing —_Uttala och stryk under Ling vokal i vanster spaltt konsonant i héger spaltt fi] f Ao 1 lite “tiiite" B 1 vinter "vinnnnter” 2 tisdag 2 billig 3 polis 3 familj 4 industri 4 april 5 rik 5 flicka 6 vit 6 vitt 7 politik 7 film C1 skriver D 1 springer 2 visar 2 tittar 3 vilar 3 vill 4 — skriker 4 dricker —E 1 Island F o1- Finland Kina 2 Indien E-LJUDET Uttala och stryk under ling ——_Uttala och stryk under lang vokal i vanster spalt! konsonant i hdger spalt! fe] [e] A 1 fredag "freeeedag” B 1 vecka "veck. 2 intresserad 2 adress 3 bibliotek 3 penna 4 brev 4 svensk Cc 1. ser D 1 sett 2 heter 2 hette 3 veta 3 festa E 1 Grekland F 1 England Kenya Belgien 3 A-LJUDET Uttala och stryk under lang Uttala och stryk under lang. | vokal i vanster spalt! konsonant i héger spalt! a ' [e:] fel G A 1 vigen “vaéiéagen" B 1 vaggen “vaggggen’ 4 2 saker 2 sattet 3 lakare 3 mastare a 4 aven 4 an : C1 riknar D1. Alskar | : 2 lisa 2 vacka ' Bo 3 ata 3 vanta - 4 stéda 4 fasta | E 1 Ruménien Foi 2 Malaren 2 ingland : Kort e och kort 4 later likadant: sett — satt, vecka - vacka, festa - fasta! Du éppnar munnen mer och mer nar du sdger langa iii - eee - aaa, 4 du Sppnar munnen Annu mer nar 4-ljudet kommer fére r (skrivs ibland med e), se vokalfiguren sidan 13: | A(r) - LIUDET C Uttala och stryk under ling Uttala och stryk under ling vokal i vanster spalt! konsonant i héger spalt! [e:] [e] te a A 1 affar “affair Bo tyvare "tyre" a 2 lirare 2 farg : 3 har 3 herr : 4 kar 4 berg : 5 gira 5 farsk a 6 ungefir 6 Sverige 7 7 fardig 7 hjarta : ra C1 skar D1 varker oo 2 farsig 2 verkar 21 SVARIGHETER MED SVENSKA VOKALER Du har nu sett att svenska har nio grundvokaler (fonem) som kan uttalas pd mex An 20 sat. Vad som ar svart for dig beror mycket pa hur ditt modersmal ser ut. Svenska har i jamférelse med andra sprak manga vokalljud! Alla sprak har Atminstone ett i-ljud, ett o-ljud (som. ofta skrivs med u!) och ett a-ljud (tex. klassisk arabiska), Manga sprak har ocksd ett d-ljud (som skrivs med ol) och ett e- eller a-ljud. Fem vokaler finns i t.ex. bosniska/kroatiska/serbiska, grekiska, japanska, ryska, spanska, swahili. Sex vokaler finns i t.ex. kinesiska, persiska, polska. i | ‘ i Rundade vokaler som de svenska y-, u- och 6-Ijuden ar relative ovanliga i virldens sprak, si de kriver ofta extra trining. Kom ihdg att y och 6 ar atrundade vokaler, w ar en inrundad vokal med spinda lappar, se sidan 17. Manga talare har svart att skilja (friimre utrundat) 6-ljud och (bakee inrundat) 4-ljud, sa att ord som Kin Ain, Oland/Aland, réd/ rid, V/Al Liter likadant. Framre lnga vokaler har fyra grader av Oppning: i

    You might also like