Andreas Hansen och John Eriksson 1

Lärandemål 4
Inledning
I den här texten kommer vi att presentera två förslag på hur “grovplaneringar” för kurserna
naturkunskap 1b (bilaga 1) respektive naturkunskap 1a1 (bilaga 2) kan se ut. Med det följer
vilka områden vi anser relevanta och centrala, utifrån Skolverkets läroplan (2017), att
behandla i vardera kurs för naturkunskap.

Planering
Naturkunskap 1b riktar sig till elever med högskoleförberedande inriktning. Kursens
omfattning räknar vi till 34 veckor, med två lektioner per vecka på 1,5h vardera.
Naturkunskap 1a1 riktar sig till elever som läser en yrkesförberedande utbildning. Kursens
omfattning sträcker sig över 17 veckor, med två lektioner i veckan, som pågår i 1,5h vardera.
Detta beror på att naturkunskap 1b omfattar 50 poäng mer än naturkunskap 1a1, vilket också
innebär ett större centralt innehåll för kursen.Vi har planerat kurserna för bygg- och
anläggningsprogrammet och samhällsprogrammet, som är ett yrkesförberedande- respektive
ett högskoleförberedande gymnasieprogram. Eftersom det i slutändan är rektorn som avgör
scheman så har vi varit tvungna att välja hur vi gör med naturkunskap 1a1, vilket planerades
till en termin, även om det också är möjligt att läsa den över ett helt läsår.

Ämnesinnehållet är indelat för att ge eleverna en god chans att kunna orientera sig i de
komplexa frågor som dyker upp under resans gång, där de bit för bit kan pussla ihop samband
och orsaker, och få en helhetsbild (Andersson, 2008). Våra planeringar är konstruerade så att
delar av samma innehåll behandlas i båda kurserna, där de centrala innehållen stämmer
överens. Kurserna skiljer sig dock på stora delar och därför skiljer sig också innehållet av
kurserna åt. De områden som kurserna innehar presenteras nedan i det som vi kallar innehåll.
Övrig kontextanpassning sker sedan lektionsvis beroende på vilken klass det berör och
huruvida vi i undervisningen kan anpassa olika exempel och eventuell fördjupning till deras
specifika program.
Till våra kursplaneringar har vi haft möjligheten att intervjua två verksamma
naturkunskapslärare för att få reda på vad som kan vara viktigt att tänka på till planering av
undervisning för respektive kurs i naturkunskap. En av de verksamma lärarna undervisar
Andreas Hansen och John Eriksson 2

endast i naturkunskap 1b, medan den andra verksamma läraren undervisar i båda kurserna,
vilket har gjort att vi har kunnat jämföra kurserna. Våra frågeställningar till de verksamma
lärarna har ställts kring planering av undervisningen för kursen naturkunskap 1b och 1a1.
Deras svar har använts för att få en inblick i hur vardagen i ämnet naturkunskap kan se ut och
vad man som lärare bör vara medveten om i mötet med eleverna. I texten nedan är didaktiska
val och ämnesinnehållet framställt utifrån de verksamma lärarnas erfarenheter, olika
läromedel för de relevanta kurserna och våra egna erfarenheter som lärarstudenter.

Didaktiska val

Vi har varierat vår undervisning med både föreläsningar, filmer, studiebesök, grupparbeten,
laborationer för att nämna några exempel. En varierad undervisning hjälper till att stimulera
eleverna under sin lärandeprocess (Skolinspektionen, 2012). Ämnesinnehållet i de olika
områdena har valts omsorgsfullt efter bästa förmåga för att få ihop en kontinuitet genom
undervisningen som skall leda till att eleverna ser sammanhang genom hela kursen . Vi utgår
också från Deweys empiriska modell i våra val genom att börja i det som redan är bekant för
eleverna så de får en stabil utgångspunkt innan vi utmanar dem med nytt (Wickman, 2014).
Ett ganska tydligt didaktiskt val som en lärare gör är valet av klassrum. Med studiebesök och
exkursion så har vi delvis flyttat ut klassrummet utomhus, vilket gör att eleverna öppnar upp
alla sinnen och tar till sig, de praktiska och teoretiska erfarenheterna förenas i utomhusmiljön
och det leder till bättre lärande (Dahlgren & Szczepanski, 2004).

Andersson (2011) skriver om vikten av en god argumentationskultur i klassrummet. Det

beskriver han genom att om eleverna får utvärdera argument över kunskaper i källkritik och
att förbereda motargument eller motbevis lär eleverna sig att förutse konfliktområden i
diskussioner (Andersson, 2011). Detta har vi tagit till oss genom att planera för många öppna
diskussioner och debatter, genom rollspel med tilldelade roller, och som diskussioner grundat
ur personliga ställningstaganden. Dessa diskussioner skapar en social process som ur ett
sociokulturellt perspektiv leder till lärande (Andersson, 2011). Argumentationskulturen är
bland annat kopplat till arbete med Socio Scientific Issues-fall, där Andersson (2011) menar
att elever bör bli införstådda med strukturen av Socio Scientific Issues, det vill säga, att det
finns en kunskapsbas man måste behärska, ett personligt ställningstagande man måste vara
beredd att hantera, samt en förståelse för den politiska processen. Sjöberg (2010) menar att
det är en förutsättning för demokrati att befolkningen kan hantera politiska frågor med
Andreas Hansen och John Eriksson 3

naturvetenskaplig karaktär och anknytning för att kunna utvärdera trovärdighet och inte låta
sig bedras. Ett annat didaktiskt val som vi har gjort är att med sociokulturell anknytning låter
vi eleverna arbeta med specifika uppgifter i grupparbeten.

Wickman och Perssons (2015) kunskapsemfaser inom det naturvetenskapliga arbetssättet har
inspirerat oss till vår undervisning och är därför angeläget att genomlysa elevernas tankesätt
genom kurserna. Våra planeringar är konstruerade för bygg- och anläggningsprogrammet
samt samhällsprogrammet och därav har vi gjort oss medvetna om att tidigare erfarenheter
och kunskaper i klasserna kan variera. Kumlin (2016) redogör att såväl som att undervisa på
den rätta nivån, den formativa responsen och att koppla ihop naturvetenskapen med vardagen
är väsentligt för elevernas motivation till studierna i naturkunskap. Med den vetskapen har
undervisningen präglats av att ständigt föra en dialog med eleverna för att ta reda på deras
tidigare kunskaper i områdena.

Många läromedel för naturkunskap är anpassade till den kursen som eleverna läser, vilket är
olika beroende på gymnasieinriktning. Läromedlen behöver därför nödvändigtvis inte spegla
exakt vad som tas upp i undervisningen. I kurserna som vi har planerat för kan skillnader på
mängden av ämnesinnehåll utläsas från Skolverket (2017) läroplan. Med denna insikten har
därför de olika kurserna olika struktur och ämnesinnehåll även i vår planering för
undervisningen. Vi har hämtat inspiration från olika läromedel som konstruerats specifikt för
de olika kurserna i naturkunskap. Bennis (2009) menar också att läromedel mer specifikt
borde vara kopplad till den kurs som ska undervisas. Därav har en avvägning förekommit för
att hitta det ämnesinnehåll som ska passa för respektive kurs mål och centrala innehåll.
Elevers generella inställning till naturkunskap och att läsa gör att det kan uppkomma
svårigheter att bedriva klassisk katederundervisning utifrån bara läroboken. Utvecklingen har
i och med Skolverkets (2017) nya läroplan gått från ett mer faktabaserat kunnande till ett mer
handlingsorienterat kunnande. Med det sagt förekommer det ofta att vår planerade
undervisning utgår från andra varierande metoder för att göra lärandet mer intressant och
handlingsorienterat.

Innehåll

Naturvetenskapens karaktär. (naturkunskap 1b och naturkunskap 1a1)

Andreas Hansen och John Eriksson 4

Vi börjar med ett område som vi kallar för Naturvetenskapens karaktär. Detta område är
gemensamt för båda kurserna och är tänkt att ge eleverna en insyn i naturvetenskapens värld.
Vad är vetenskap och hur granskas den? Vad är inte vetenskap? Det är ett område där vi som
lärare både kan samla exempel från elevernas vardag och även historiska inslag för att
särskilja vetenskapliga frågor. Området kan till exempel behandla politiska eller moraliska
frågor för att medvetet blanda dem med uppgifter som innefattar socio-scientific issues
(Ekborg, 2016). Vi vill ge eleverna en klar bild över vad vetenskap är, var dess gränser går
och hur man använder vetenskap för att påverka sin frågeställning, sin omgivning och
samhället. Källkritik är en förmåga som enligt intervjuade aktiva lärare ofta är bristfällig hos
elever. Med den kunskapen i åtanke behandlar vi en del källkritik i den inledande området där
eleverna får en presentationsuppgift baserad på källkritik som en del av bedömningen. I
kursen naturkunskap 1a1 avslutas området med ett skriftligt prov vars bedömningsmatris
(bilaga 6) förankras till kunskapskraven. Naturkunskap 1b kommer att kopplas ihop med ett
annat område och elevernas kunskaper kommer gemensamt prövas med ett skriftligt prov.

Kemi (naturkunskap 1b)

Naturkunskap 1b behandlar Naturvetenskapens karaktär och Kemi gemensamt där det
sistnämnda området fungerar som en fortsättning på det första innehållet. Vi kommer istället
använda Kemi som ett nytt perspektiv där det naturvetenskapliga arbetssättet med hjälp av
kunskaper som rör kemi. Naturkunskap 1b möjliggör en mer ingående förståelse för kemiska
begrepp och andra relevanta ämneskunskaper som är användbara för att andra områden under
terminen. Detta sker i samband som kopplingen till de centrala innehållet naturvetenskapligt
arbetssätt, naturvetenskapligt förhållningssätt och kritisk granskning ständigt bearbetas i
kursen (Skolverket 2017). Vårt huvudsyfte med detta området är att eleverna ska kunna se ett
samband mellan kemi och biologi, som sedan ska underlätta för nästkommande områden,
som till exempel näringslära, miljögifter och ekologi. Eleverna i naturkunskap 1b kommer
göra laborationer med labbrapporter, en livscykelanalys och slutligen skriva ett skriftligt prov
där båda områdena Naturvetenskapens karaktär och Kemi bedöms.

Celler och genteknik (naturkunskap 1b)

Innehållet av naturkunskap 1b fortsätter därefter in i området som vi har valt att kalla för
Celler och genteknik. Området behandlar cellens uppbyggnad och angränsande delar, där vi
som lärare håller föreläsningar, visar och reflekterar över en film och använder biologiska
instrument som till exempel mikroskop. Vidare så kommer vi att gå in på genetik för att
Andreas Hansen och John Eriksson 5

bygga upp en fakta- och kunskapsbas som ger förutsättningar för att kunna lära sig om det
senare området genteknik. Etiska frågor tar stor plats i genteknik och då måste vi vara
uppmärksamma på hur klassen hanterar frågor där svaren baseras på åsikter, värderingar och
på vilket sätt man bearbetar olika argument. De teoretiska kunskaperna i Celler och genteknik
kommer att prövas genom skriftliga delprov. I bilaga 5 finns en bedömningsmatris kopplat till
delprovet om celler. Vi ger också eleverna till uppgift att spela in en diskussion i grupp
baserat på ett medföljande fall kopplat till genteknik. Gruppdiskussionen syftar till att etiska
frågor och ställningstaganden framhävs och det som bedöms är hur väl eleverna bearbetar
sina och andras argument, tillsammans med begreppshantering.

Kropp och hälsa (naturkunskap 1b)

Naturkunskap 1b avslutar första terminen med området Kropp och hälsa. Eleverna ska
genom området få möjlighet att lära sig om kroppens uppbyggnad, näringslära samt det som
rör hälsofrågor. När vi föreläser om hälsa är det viktigt att vi låter frågor ta sin tid och vara
öppna för elevernas förslag. Vi kommer kommer ha diskussioner med klassen som utgår
utifrån en utvald text med frågeställningar som rör hälsofrågor. Det finns också utrymme i
området Kropp och hälsa att bjuda in aktörer som till exempel skolans elevhälsa för att
medverka i diskussionerna, så att eleverna får en relation som gör att steget dit kan vara
enklare. I Kropp och hälsa medföljer också frågor som rör droger och livsstilar. Enligt
intervjuade aktiva lärare så är detta ett särskilt viktigt och aktuellt område som behöver
bearbetas med eleverna.

Sex och relationer (naturkunskap 1b och naturkunskap 1a1)

I området Sex & relationer kommer vi förutom föreläsningar om genitalia och
könssjukdomar även arbeta med värderingsövningar och diskussioner kring bland annat
normer, genus, jämställdhet och samtycke. Vi är medvetna om att området väcker nyfikenhet
och många funderingar hos eleverna och därför kommer vi ha en frågelåda tillgänglig där
eleverna får ställa anonyma frågor som de inte vill ställa i helklass. Enligt de lärare som vi
har intervjuat är området intressant för många elever eftersom att dessa frågor börjar bli eller
är aktuella för dem. Vi vill ha en lyhördhet om hur eleverna vill att undervisningen ska se ut
för att kunna stötta dem i de frågor de har eller inte visste att de hade. Eleverna bedöms
genom ett skriftligt prov och en individuell text.

Evolutionslära (naturkunskap 1b och naturkunskap 1a1)

Andreas Hansen och John Eriksson 6

I båda kurserna finns ett område som behandlar Evolutionslära. Vi anser tillsammans med
aktiva lärare som vi har intervjuat att eleverna behöver vara säkra i sättet de använder sig och
resonerar om exempelvis slumpmässiga genetiska förändringar och naturligt urval. Det är
många delar inom nästkommande område Ekologi som blir för svåra att förstå på en djup
nivå om eleverna inte förstår evolutionen. Eleverna kommer få som uppgift att skapa en
djurart. Uppgiften har vi valt att kalla “skapa ett djur” och innehåller utrymme för eleverna att
förklara genom relevanta begrepp djurets utveckling genom tid och miljö. Denna uppgift
redogör eleven i en argumenterande text.

Ekologi (naturkunskap 1b och naturkunskap 1a1)

Evolution hänger också samman med ekosystem, vilket också kommer leda oss till en
naturlig övergång till området Ekologi. Det här området introducerar nya kunskaper för
eleverna inom bland annat ekosystem, näringskedjor, ekologiska nischer och
ekosystemtjänster. Områdena Evolution och Ekologi ger en kontinuitet in till det centrala
innehållet “Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan.
Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft” (Skolverket, 2017). I
området Ekologi kommer vi också behandla människors påverkan på ekosystem,
resursutnyttjande och ekosystemtjänster från ett ekologiskt-, socialt-, kulturellt - och
ekonomiskt perspektiv. I samband med dessa områden kan om möjligt en studieresa till
Västra hamnen i Malmö tillsammans med Malmö museum arrangeras för att se hur
ekosystemtjänster fungerar i praktiken. Eleverna kommer också att få se filmen “Vårt grisiga
hav” som handlar om Östersjöns övergödning, som tillsammans med andra miljöfrågor är
tänkt att bredda elevernas perspektiv kring och kunskap om vår omgivning. Ett skriftligt prov
och en individuell text om miljöfrågor kommer också ingå i bedömningen. Till den
individuella texten följer också ett exempel på en lärandematris (bilaga 4) som vi har
konstruerat för eleverna.

Energi och klimat (naturkunskap 1b och naturkunskap 1a1)

Energi och klimat är ett område som används i båda kurserna. Här vill vi arbeta med energi
och förklara vad det är för något, vilka former den kan ta och hur den omvandlas. Eleverna
får följa kolets kretslopp för att se sambanden hos den kemiskt bundna energin, för att sedan
ledas in på bränslen och energiproduktion. Eleverna kommer också lära sig hur väder och
klimat fungerar, som anslutning till klimatfrågor och global uppvärmning. Framtidsscenarion
och strategier kommer att diskuteras i klassen för att känna hoppfullhet och handlingskraft
Andreas Hansen och John Eriksson 7

(Ojala, 2012). Vi har planerat en energidebatt i form av ett rollspel där eleverna gruppvis får
tilldelat en energikälla som de ska presentera och debattera för. De ska motivera och
argumentera för sin energikälla och argumentera emot andra gruppers energikällor. Till denna
uppgift har vi konstruerat ett exempel på hur en lärandematris (bilaga 3) kan se ut. Förutom
debatten så kommer också ett skriftligt prov att bedömas.

Bedömning och läranderespons

I de båda kurserna kommer eleverna bedömas såväl summativt och formativt. I bilaga 1 och 2
redogör vi för hur elevernas arbetssätt och bedömningsformer menas se ut i vardera kurs. Till
specifika uppgifter använder vi oss av lärandematriser (bilaga 3 och 4) som Alm (2015)
beskriver i boken Lärandematriser. Eleverna får utöver en ledsagning i sin lärandeprocess
även en möjlighet att enkelt utöva själv- och kamratbedömning, i synergi med lärarens
respons (Alm, 2015). Det finns också en mängd läraktiviteter i planeringen som endast är
övningsuppgifter där vi lärare kan stämma av hur väl vår undervisning nått fram till eleverna.
Respons för lärandet tillsammans med övningsuppgifterna ger eleverna formativ återkoppling
och kan därmed utveckla sina kunskaper och förmågor innan de ställs inför en summativ
bedömning.

Planeringarna som vi har konstruerat är baserade på naturkunskapens syfte och dess centrala
innehåll (Skolverket, 2011). Kunskapskraven är ett hjälpmedel som vi använder vid
bedömningstillfällen och andra uppgifter för att dels låta eleverna öva deras färdigheter, men
främst för att samla underlag till en slutgiltig betygsättning av elevernas kunskaper vid
avslutad kurs (Skolverket, 2018). Lärandematriser och bedömningsmatriser är ett underlag
som elever och lärare kan använda för att synliggöra vart elevernas befinner sig
kunskapsmässigt och vilka färdigheter de behöver utveckla för att komma vidare i sitt lärande
(Alm, 2015). Den summativa bedömningen är alltså förekommande i allt ämnesinnehåll och
dess huvudsakliga syfte är att samla underlag för en slutgiltig betygsättning i slutet av
respektive kurs.

Den formativ bedömningen bygger på målkriterier som eleverna känner till och förstår i
förväg. Läranderesponsen ska även rikta sig till elevens lärandeprogression och
metakognitiva tänkande (Alm, 2015). Om eleverna är införstådda i lärande- och
bedömningsmatrisen är själv- och kamratrespons mer meningsfull för eleverna. Det kommer
Andreas Hansen och John Eriksson 8

då utan större huvudbry från läraren att tränas i metakognitivt tänkande, vilket vi tror kommer
medföra att själv- och kamratresponsen så småningom kommer få en förbättrad kvalitet, med
en symmetrisk positiv effekt i klassrummet. Formativ bedömning används löpande i båda
kurserna för att ge förutsättningar för eleverna att utvecklas i sin lärandeprogression.

Avslutning

Med denna text har vi konstruerat två “grovplaneringar” för hur naturkunskap 1b och
naturkunskap 1a1 kan planeras för undervisning i skolan. Genom att beskriva såväl våra
didaktiska val och det ämnesinnehåll som ska tillhöra respektive kurs har vi försökt klargöra
hur vi skulle bedriva undervisningen i naturkunskap. Planering kan förhoppningsvis ge oss
lärarstudenter insikt i vad som krävs för att skapa årsplaneringar för olika kurser i
naturkunskap. Vi är även medvetna om att dessa planeringar inte har prövats i praktiken och
därför kan behövas modifieras efter hand som fler erfarenheter är beprövade.
Andreas Hansen och John Eriksson 9

Referenslista:
Alm, J. (2015). Lärandematriser: att få eleven att förstå. (1. uppl.) Stockholm: Gothia
fortbildning.

Andersson, B. (2008). Att förstå skolans naturvetenskap: forskningsresultat och nya idéer. (1.
uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Andersson, B. (2011). Att utveckla undervisning i naturvetenskap: kunskapsbygge med hjälp

av ämnesdidaktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bennis, C. (2009). En och samma naturkunskap? En jämförande analys av två läromedel för
gymnasieskolan. (Examensarbete, Göteborgs universitet, Göteborg). Hämtad från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/21919/1/gupea_2077_21919_1.pdf

Dahlgren, L-O., Szczepanski, A. (2004). Rum för lärande - Några reflektioner om

utomhusdidaktikens särart. I Lundegård, I., Wickman, P-O., Wohlin, A (red.) (2004).
Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Ekborg, M. (2016). Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet. (2. uppl.) Malmö:

Gleerup.

Jakobson, B., Lundegård, I. & Wickman, P. (red.) (2014). Lärande i handling: en pragmatisk
didaktik. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kumlin, T. (2016). Social science students’ perceptions of motivational methods and

approaches in science class. (Examensarbete, Malmö universitet, Malmö). Hämtad från
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/22204/Examensarbete%20final%2015%20jan%20
2016.pdf?sequence=2&isAllowed=y

Ojala, M. (2012). Hope and climate change: The importance of hope for environmental
engagement among young people. Environmental Education Research. 2011. Hämtad från
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/13504622.2011.637157?needAccess=true
Andreas Hansen och John Eriksson 10

Sjøberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. (3., rev.

uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Skolinspektionen (2012). Framgång i undervisningen: en sammanställning av

forskningsresultat som stöd för granskning på vetenskaplig grund i skolan. Stockholm:
Skolinspektionen. Hämtad från https://www.skolinspektionen.se/globalassets/0-si/08-om-
oss/sammanfattning-forskningsoversikten.pdf

Skolverket (2017). Läroplan för gymnasieskola 2011, Lgy 11. Stockholm: Skolverket.
Hämtad från https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/nak

Skolverket. (2018). Skolverkets allmänna råd om betyg och betygssättning. Stockholm:

Skolverket. Hämtad från
https://www.skolverket.se/portletresource/4.6bfaca41169863e6a65d9f5/12.6bfaca41169863e
6a65d9fe?file=4000

Wickman, P. & Persson, H. (2015). Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i

grundskolan: en ämnesdidaktisk vägledning. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Bilaga 1. Grovplanering naturkunskap 1b.

Område Exempel på Tidsintervall Arbetssätt Bedömnings-

innehåll form

Natur- *Vad är v. 34-36 Föreläsningar Presentation

vetenskapens (källkritik)
naturvetenskap?
karaktär Film
Skriftligt prov
Andreas Hansen och John Eriksson 11

* Hur granskas Diskussioner kopplas ihop med

nästkommande
vetenskap?
Laboration kemi
*Vad är inte (hinken)
vetenskap?
Eget arbete
*Historiskt (källkritik)
perspektiv
*Källkritik

Kemi *Begrepps- v. 37-40 Föreläsningar Labbrapport

hantering kemi
Laborationer Skriftligt prov
*Vardags- (natur-
Livscykelanalys vetenskapens
laborationer
karaktär & kemi)
*Natur-
vetenskapligt
arbetssätt

Celler & *Cellens v. 41-46 Föreläsningar Skriftliga prov

genteknik (Höstlov
uppbyggnad
v. 44) Film Inspelad
*Genetik gruppdiskussion
Case och
*Gen-
diskussion
modifikation
Laboration
*Etiska frågor

Kropp & hälsa *Kroppens v. 47-51 Förslag från Skriftligt prov

(Jullov) elever
grundläggande
Individuellt
uppbyggnad Föreläsningar reflekterande text
*Näringslära
Rörelseanalys
*Hälsa/ohälsa
Diskussioner
*Psykisk hälsa
*Droger
*Livsstil

Sex & relationer *Normer, v. 3-7 Förslag från Skriftligt prov

(Sportlov elever
genus,
v. 8) Individuell text
sexualitet Fråge-låda
*Etiska frågor
Föreläsningar
Andreas Hansen och John Eriksson 12

*Begrepps-
Värderings-
hantering
övningar
*Värdeladdade
Grupp-
ord
diskussioner
*Samtycke
*Jämställdhet
*Mänskliga
rättigheter

Evolutionslära *Naturligt urval v. 9-10 Föreläsningar Individuell text

(Skapa ett djur)
*Begrepps-
Film
hantering
Teoretiska
tankelekar

Ekologi *Begrepps- v. 11-17 Föreläsningar Skriftligt prov

(Påsklov
hantering
v.16) Laboration Individuell text
*Näringskedjor
*Nisch
Exkursion
*Vattnets (studiebesök)
kretslopp
Film
*Miljögifter (Vårt grisiga hav)
*Övergödning
Diskussioner
*Ekosystem-
tjänster
*Ekosystemens
bärkraft
*Resurs-
utnyttjande

Energi & klimat *Kolets v. 18-23 Föreläsningar Skriftligt prov

kretslopp
Laboration Energidebatt
*Begrepps-
Diskussioner
hantering
*Energi- Eget arbete
(energidebatt)
Andreas Hansen och John Eriksson 13

produktion
*Miljöpåverkan
*Väder &
klimat
*Framtidens
strategier

Uppsamling v. 24 Buffert

Bilaga 2. Grovplanering naturkunskap 1a1

Område Innehåll Tidsintervall Arbetssätt Examination

Naturvetenskap *Vad är v. 34-35 Föreläsningar Presentation

(källkritik)
ens karaktär naturvetenskap?
Film
* Hur granskas Diskussioner Skriftligt prov
vetenskap?
Laboration
*Vad är inte (hinken)
vetenskap?
Eget arbete
*Historiskt (källkritik)
perspektiv
*Källkritik

Evolutionslära *Naturligt urval v. 36-37 Föreläsningar Individuell text

(Skapa ett djur)
*Begrepps-
Film
hantering
Teoretiska
tankelekar

Ekologi *Begrepps- v. 38-43 Föreläsningar Skriftligt prov

(Höstlov
hantering
v.44) Laboration Individuell text
*Näringskedjor
Exkursion
*Nisch
(studiebesök)
*Vattnets
Film
kretslopp
(Vårt grisiga
*Miljögifter hav)
Andreas Hansen och John Eriksson 14

*Övergödning
Diskussioner
*Ekosystem-
tjänster
*Ekosystemens
bärkraft
*Resurs-
utnyttjande

Energi & klimat *Kolets v. 45-48 Föreläsningar Skriftligt prov

kretslopp
Laboration Energidebatt
*Begrepps-
Diskussioner
hantering
*Energi- Eget arbete
(energidebatten)
produktion
*Miljöpåverkan
*Väder &
klimat
*Framtidens
strategier

Sex & relationer *Normer, v.49-51 Förslag från Skriftligt prov

elever
genus, sexualitet
Individuell text
*Etiska frågor Fråge-låda
*Begrepps-
Föreläsningar
hantering
Värderings-
*Värdeladdade
övningar
ord
Grupp-
*Samtycke
diskussioner
*Jämställdhet
*Mänskliga
rättigheter

Uppsamling v. 3 Buffert
Andreas Hansen och John Eriksson 15

Bilaga 3 Lärandematris, energi & klimat: energidebatt.

Jag...

Presenterar.. Hur min egen Hur min egen Hur min egen
energikälla energikälla fungerar energikälla fungerar
fungerar på ett på ett detaljerat sätt på ett detaljerat sätt,
enkelt sätt och ger och ger några och ger några
några enkla välgrundade välgrundade
förklaringar till förklaringar till förklaringar till
varför den är bra. varför den är bra. varför den är bra
utifrån ekologiska,
sociala och
ekonomiska
perspektiv.

Väljer ut… 1-3 enkla 1-3 välgrundade 1-3 välgrundade

motargument för motargument för motargument för
varje annan varje annan varje annan
energikälla i energikälla i energikälla i
debatten. debatten. debatten, och
förklarar hur dessa
påverkar utifrån
ekologiska, sociala
och ekonomiska
perspektiv.
Eleven kan __________
diskutera frågor med
naturvetenskapligt innehåll Översiktligt Utförligt Utförligt och nyanserat
som har betydelse för individ
och samhälle

Bilaga 4. Lärandematris, ekologi: individuell text.

Jag...

Redovisar.. 2-3 miljöfrågor på 2-3 miljöfrågor på 2-3 miljöfrågor på

ett utförligt sätt och ett utförligt sätt och ett utförligt sätt och
ger enkla ger välgrundade ger välgrundade
förklaringar till förklaringar på förklaringar ur
varför jag tycker de varför jag tycker de flera perspektiv till
är aktuella. är aktuella. varför jag tycker de
är aktuella.
Eleven kan ge några
utförliga exempel på hur
Andreas Hansen och John Eriksson 16

naturvetenskap kan kopplas

till hållbar utveckling. Enkla. Välgrundade. Välgrundade och
Utifrån exemplen drar nyanserade.
eleven _______ slutsatser

Redogör.. Enkelt för Detaljerat för Detaljerat för

konsekvenserna för konsekvenserna för konsekvenserna för
individer och individer och individer och
samhälle. samhälle. samhälle ur flera
perspektiv.
Eleven kan _________
diskutera frågor med
naturvetenskapligt innehåll
som har betydelse för Översiktligt. Utförligt. Utförligt och nyanserat.
individ och samhälle.

Presenterar.. Enkelt beskrivna Detaljerat beskrivna Detaljerat beskrivna

förslag till förslag till förslag på
handlingsalternativ handlingsalternativ handlingsalternativ
och argumenterar och argumenterar och argumenterar
enkelt för dessa. detaljerat för dessa. detaljerat för dessa,
ur flera perspektiv.

...och föreslår några

handlingsalternativ samt Enkla Utförliga Utförliga och nyanserade.
ger _______ argument för
dessa.

Bilaga 5. Bedömningsmatris, cellen-prov.

Eleven... E C A

Identifierar.. Några av cellens De flesta av cellens Samtliga av cellens

organeller i provet. organeller i provet. organeller i provet.

Förklarar.. Översiktligt Utförligt funktionen Utförligt funktionen

funktionen av några av de flesta av samtliga
organeller. organeller. organeller.

Redogör.. Översiktligt för Utförligt för de Utförligt för

några skillnader flesta skillnader samtliga skillnader
mellan prokaryota mellan prokaryota mellan prokaryota
och eukaryota celler. och eukaryota celler. och eukaryota celler.

Bilaga 6. Bedömningsmatris, Naturvetenskapens karaktär: skriftligt prov, naturkunskap 1a1.

Eleven E C A
Andreas Hansen och John Eriksson 17

Vetenskap Eleven beskriver till Eleven beskriver den Eleven beskriver

stor del den vetenskapliga med korrekt
vetenskapliga metoden utförligt. ämnesspråk den
metoden. vetenskapliga
metoden utförligt.

Elevens visar en Elevens visar en Elevens visar en

begreppshantering begreppshantering begreppshantering
på enkel nivå. på god nivå. på hög nivå.

Eleven kan förklara Eleven kan utförligt Eleven kan utförligt

hur man kritiskt kan förklara hur man förklara på flera
granska en kritiskt kan granska sätt hur man kritiskt
naturvetenskaplig en naturvetenskaplig kan granska en
frågeställning. frågeställning. naturvetenskaplig
frågeställning.

Icke-vetenskap Eleven kan med viss Eleven kan med Eleven kan med stor
säkerhet identifiera säkerhet identifiera säkerhet identifiera
icke-vetenskapliga icke-vetenskapliga icke-vetenskapliga
resonemang. resonemang och resonemang och
presenterar argument presenterar
för varför det är så. välgrundade
argument på varför
det är så.

Historiskt Eleven kan ge flera Eleven kan ge flera Eleven kan ge flera
Perspektiv exempel på hur utförliga exempel på utförliga exempel på
naturvetenskapen har hur hur
påverkat samhället. naturvetenskapen har naturvetenskapen har
påverkat samhället. påverkat samhället,
ur flera olika
perspektiv.