Mål 3 - Hållbar utveckling

- Konkret planering för Naturkunskap 1a1 och Naturkunskap 1b

NL231C: Naturkunskap för alla Examinator: Birgitta Nordén

Ramlah Warsame och Desirée Ljungdahl
 1

Inledning
I detta arbete kommer vi redogöra för kontextanpassade undervisningsaktiviteter i hållbar
utveckling för gymnasieämnena Naturkunskap 1a1 (yrkesförberedande program) och 1b
(studieförberedande program). Vi beskriver vårt upplägg och redogör för vad vi kommer göra
under en period på sex veckor. I detta förklarar vi vårt val av undervisningsinnehåll, vår
konstruktiva länkning och vårt val av bedömning. Arbetet avslutas med en reflektion kring
didaktik och ämnesdidaktik. Syftet med arbetet är att få kännedom om hur det går till att göra
planeringar och lärande- och bedömningsmatriser.

Ekonomiprogrammet valde vi som studieförberedande och handelsprogrammet som

yrkesförberedande. Inriktningar tillåter oss att planera med olika fokusområden som gör att
undervisningen blir mer kontextanpassad beroende på programinriktning. I arbetet har vi tagit
hjälp av styrdokument, relevant forskning och intervjuat en verksam lärare (Matilda, se bilaga
7) för att styrka upp våra tankar och idéer.

Upplägg
I detta arbetsområde, hållbar utveckling, får eleverna först en introduktion till området med
möjlighet till att påverka och ge förslag på upplägg och aktiviteter. Detta följs av sex
genomgångar med diverse övningar och uppgifter vid sidan om. Vi går bland annat igenom
energi, växthuseffekten, försurning, övergödning, biologisk mångfald och miljö- och
människopåverkan. Lektionerna är 80 minuter långa vilket ger tid för genomgång,
klassrumsdiskussioner, övningar mm. Räcker tiden till finns det också möjlighet att läsa
texter individuellt.

Halvvägs genom vår utsatta tid för arbetsområdet kommer eleverna gå på ett studiebesök.
Eleverna som studerar ekonomi kommer få en guidad tur i Bo01 eftersom detta ska ge
kunskaper om hur den ekonomiska hållbarheten hör hemma i hållbar utveckling. Eleverna
som studerar handel kommer besöka Sysav där de kommer lära sig hur avfall hanteras i södra
Sverige. Vi valde Sysav som studiebesök eftersom den ökade konsumtion vi kan se i
samhället idag inkluderar oss alla. Där ska de bland annat få kunskaper om avfallstrappan och
 2

en medvetenhet om att hur vi som samhälle bör hantera avfall. Detta kan vidare kopplas till
handeln.

Efter studiebesöket kommer eleverna börja med sina projektarbeten. De får ut en detaljerad
uppgiftsbeskrivning med instruktioner och verktyg. Eleverna som studerar på
handelsprogrammet förväntas skriva om produktion, konsumtion och avfallshantering av den
produkt de valt. De ska även motivera varför de valde den produkten och hur de kan tänka sig
förbättra produkten för att marknadsföra produkten utifrån ett hållbart miljöperspektiv.
Eleverna som studerar på ekonomiprogrammet ska göra en liknande analys fast om ett
företags arbetssätt och miljöarbete. I analysen ska det ingå hur företaget kan förbättras för att
bli mer hållbart ur ett miljöperspektiv. Resultaten och idéerna ska redovisas muntligt med
hjälp av en poster.

I uppgiftsbeskrivningen kommer det inte ingå ​hur man gör en poster så att eleverna får fria
händer till att arbeta kreativt. Däremot får de tillgång till exempel på posters just eftersom det
kan finnas elever som behöver en språngbräda till den kreativa delen. Eleverna kommer få
material till poster som kommer finnas på plats varje lektion. Studiebesöket är också tänkt att
inspirera eleverna, utöver att ge fördjupad information kring de arbetsområden som berörs
under lektionstid.

Posterredovisningarna sker på slutet av projektet. Då förväntas eleverna var pålästa på sina

respektive produkter eller företag samt gjort färdigt sin posters. Grupperna kommer bestå av
3-4 elever och de får 15 minuter att redovisa per grupp.

Konstruktiv länkning
Både planeringen, undervisningen och bedömningen kommer utgå följande centrala innehåll
för Naturkunskap 1a1 och 1b (Skolverket, 2011):
- “Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan.
Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.”
- “Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion,
resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet.”
 3

Handelsprogrammet
Detta är ett yrkesprogram och enligt skolverket (2011) så ska eleverna ha kunskaper som
behövs för att arbeta inom handelsyrken och involverar bland annat varuflöden, försäljning
och inköp dessutom ska eleverna kunna diskutera och reflektera kring miljöaspekter. Vi ville
välja en projektuppgift som är relevant för programmet och kan komma till nytta i elevernas
kommande yrke. Kunskaper om LCA (Livscykelanalys) kan vara en tillgång för eleverna och
förhoppningsvis öka elevernas intresse och motiveras så att deras naturvetenskapliga
kunskaper utvecklas.

Ekonomiprogrammet inriktning ekonomi

Detta är ett studieförberedande program som lär eleverna att starta och driva ett företag och
vilken roll företaget har lokalt, regionalt, nationellt och globalt. De ska dessutom lära sig om
att de ekonomiska sambanden i världen är komplexa och kunna ge kunskaper om villkor för
en hållbar utveckling både utifrån ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv
(Skolverket, 2011). Som lärandeaktivitet ska eleverna värdera olika förbättringsidéer till ett
eget företag. Deras uppgift är att minska det ekologiska fotavtrycket med hjälp av kunskaper
om ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

Undervisningsinnehåll
“Ämnesinnehåll, arbetssätt och arbetsformer samverkar på ett övergripande sätt och bildar
tillsammans det (...) som benämns som undervisningsinnehåll” (Sund, 2014). Läraren kan ha
stor nytta av aktuell forskning och utbildningsfilosofiska teorier när undervisningsinnehållet
ska väljas ut för att teoretiskt förankra sina val och på så vis få en stabilare grund. I kapitlet
“Att välja undervisningsinnehåll” i boken ​Lärande i handling identifieras tre
undervisningstraditioner som kallas: den faktabaserade, den normativa och den pluralistiska.
Utifrån dessa kan undervisningen planeras för att ta hänsyn till vilket typ av
undervisningsinnehåll som leder till att olika typer av syften uppnås (Sund, 2014).

Våra konkreta planeringar startas upp med fokus på ämnet och ämneskunskaperna som vi
finner i den faktabaserade traditionen, men med inslag av den normativa traditionen genom
 4

att låta eleverna diskutera i grupper och utveckla sina egna värderingar. De får även använda
olika samhällskopplingar och tala om naturens och andra människors rättigheter. När
projektarbetet startar övergår undervisningen mer och mer till det pluralistiska där eleverna
får utgå ifrån sina egna frågor och får en förståelse för hur ens beslut påverkar omvärlden.

Det huvudsakliga syftet med projektarbetet (poster-redovisningen) är framförallt att låta

eleverna uppleva “wow effekter”. Matilda (se bilaga 7) förklarar att eleverna verkar vara mest
intresserade av de hållbarhetsfrågorna som med t.ex. siffror bidrar till en så kallad “wow
effekt” ett exempel som hon tar upp är att det går åt 1600 liter vatten för att producera 1 kg
kött. I ett LCA projekt som handelsprogrammet kommer få jobba med så kommer eleverna få
möta detta.

En annan sak som Matilda (se bilaga 7) tar upp är problematiken med läxor som eleverna ska
göra utanför lektionstid. Därför har vi planerat med detta i vår undervisning så att arbete med
instuderingsfrågor och arbete med projekt hamnar på lektionstid.

Hur vi kommer ge eleverna respons?

I denna undervisningsaktivitet kommer elevernas kunskapsförmågor bedömas med en
poster-redovisning. Eleverna uppmärksammar sällan bedömning som de får i slutet av en
arbetsuppgift, och på grund av det så menar Matilda (se bilaga 7) att förarbetet inför en
uppgift är viktigare, där eleverna kan få se olika exempel på vad som krävs för de olika
nivåerna så att de får en tydlig utgångspunkt. detta kan liknas vid skapandet av
lärandematriser (Alm, 2016). Vi kommer därför använda oss av lärandematriser då vi ska
presentera uppgiften för eleverna.

Summativ bedömning
Johan Alm (2016) tar upp i sin bok att det är väldigt oklart hur läraranteckningar av enskilda
elevprestationer blir till elevens betyg. Han menar att det behövs någon form av redskap för
att få denna överföring att fungera i praktiken, som han kallar kunskapsöversikter. I denna
fylls uppgifter på och prestationer i förhållande till de kunskapskrav som finns i ämnet och
det blir tydligt för både lärare och elever vilka kunskapskrav varje uppgift bedöms efter. En
 5

av de viktigaste delarna vid betygsättning är att alla bedömningar görs om till

kunskapsöversikt. Alm (2016) menar att lärandematriser och kunskapsöversikter är en
förutsättning för att på ett mindre komplicerat sätt jämföra vad elevens prestationer motsvarar
i betygsnivåerna E, C och A. När vi har planerat våra undervisningsaktiviteter har vi därför
lagt mycket tid på våra lärandematriser för att inför kommande bedömning och överföring till
kunskapskrav underlätta för att omdömena ska bli likvärdiga och rättssäkra och använda oss
av kunskapsöversikter.

När eleven har gjort en uppgift och ska bedömas på denna finns det delar som är viktiga att
tänka på för att elevens lärande ska gynnas. Alm (2016) redogör för att respons som enbart
består av ett betyg flyttar fokus från det som ska läras, den inre motivationen, till belöningen,
den yttre motivationen. Dessutom tar eleverna bedömningen mer personligt istället för att
prestationen hamnar i fokus. Det räcker inte med att lägga till en framåtsyftande kommentar
till betyget, då betyget ändå kommer uppmärksammas av eleven. Även Matilda (se bilaga 7)
styrker detta. Det mest optimala arbetssättet för bedömning enligt Alm är att använda sig av
en lärandematris i kombination med en kommentar som ger detaljerad information och tips
om hur eleven ska gå tillväga för att prestationerna ska bli bättre nästa gång.
Lärandematrisens roll är att ge eleven besked om var deras prestation befinner sig
nivåmässigt, samtidigt som de ger relevant respons på vad som krävs för nästa nivå.

Reflektion kring didaktik och ämnesdidaktik med omsättning av

teoretisk kunskap i praktiken

SNI
SNI står för Samhällsfrågor med Naturvetenskapligt Innehåll och är ett sätt att arbeta med
naturvetenskap i skolan. Genom att utgå från en samhällsfråga kan man bättre tackla
missuppfattningar om frågan genom att belysa den naturvetenskapliga förklaringen.
Samtidigt funkar SNI för att koppla naturvetenskapen till något eleverna känner igen. “Att
anknyta till elevers erfarenheter och arbeta med situationer utanför skolan är ett bra sätt att
fånga elevernas intresse” (Ekborg, Ideland, Lindahl, Malmberg, Ottander, Rosberg, 2016).
 6

Därför är det fördelaktigt att arbeta med naturvetenskapen på ett sätt som är anpassade efter
deras erfarenheter. Detta blir även ett sätt att elevanpassa undervisningen.

Vi utgick ifrån SNI när vi utformade vår planering dels för att få in samhällsaspekterna av
ämnet Naturkunskap och dels för att förankra det naturvetenskapliga innehållet i något som
eleverna redan kan. Vi upplever att naturvetenskap ofta anses svårare än samhällsvetenskap
och därför valde vi att ha samhällsdelen som vår infallsvinkel. På så vis får undervisningen i
naturkunskap en verklighetsanknytning.

Scientific literacy
Scientific literacy syftar på att kunskaper inom naturvetenskapen är av allmänbildande
karaktär och viktiga för alla individer i vårt samhälle. Syftet med scientific literacy är att
“vardagspersonen” ska ha de kunskaper som krävs för att förstå naturliga företeelser. Dessa
kunskaper bidrar även till att man kan läsa populärvetenskapliga artiklar och kunna ingå i
diskussioner om naturvetenskap. Med scientific literacy kan man förstå den bakomliggande
naturvetenskapliga kunskapen för de beslut som sker på nationell och lokal nivå. En person
med sådana kunskaper kan därför göra ett ställningstagande vilket möjliggör deltagande i
samhället (Wickman & Persson, 2015).

I vår planering har vi haft scientific literacy i åtanke. Eleverna får bland annat kunskaper om
problematiken vi står inför gällande energianvändning och de negativa effekterna av våra
utsläpp. Dessa kunskaper kan förklara befintliga samhällsproblem, såsom polarisarnas
smältning, eleverna kan också förstå varför de sker lokala satsningar i deras stad och det kan
bidra till deras aktiva deltagande i samhället.

Brainstorming
Eftersom vi kommer arbeta med teman där grupparbeten är aktuella blir det viktigt för både
lärare och gruppen att veta vilka idéer gruppen vill gå vidare med. Det är även viktigt att man
tar vara på tiden och utnyttjar den på bästa sätt för att komma igång med projektet.
Brainstorming ger eleverna den möjligheten då de får sitta och diskutera vad de vill göra, hur
och varför, innan de sätter igång. Denna metod är tidseffektiv och man hjälper eleverna på
 7

rätt väg. Man kan även be eleverna göra en mind map som de sedan ger till lärare mot slutet
av lektionen så att läraren kan försäkra sig om att eleverna har en plan.

Grupparbeten
Bedömningsformen för detta arbetsområde är en poster-redovisning som kräver ett
grupparbete inför redovisningen. Anledningen till att vi valde att arbeta med grupper är för att
det sparar tid och det finns fördelar med att arbeta i grupper. Ett viktigt argument för
grupparbeten i skolan är de utvecklar både sociala förmågor och ämnesspecifika kunskaper.
Även teorin om den proximala utvecklingszonen stödjer detta. Denna teori går ut på
skillnaden mellan vad en person, i detta fallen eleven, kan göra utan hjälp och med hjälp.
Genom att placera eleverna i grupper med varierande kunskapsnivåer kan man ge upphov till
lärande i ett socialt sammanhang (Forslund & Frykedal, 2008) (Wikipedia, 2018). Tanken är
också att eleverna får lära sig av att vara i sociala situationer samt att deras skiljande
erfarenheter kan vara en fördel för dem. Det blir också ett tillfälle att utveckla demokratiska
förmågor.

Nackdelen med grupparbete är det kan vara svårt att veta hur mycket varje elev bidragit till
projektet. Detta speciellt eftersom vi har som avsikt att ge eleverna i en grupp ett gemensamt
betyg. En lösning på detta problem är att låta eleverna kort skriva vad de gjort i projektet så
att läraren kan se att det finns en någorlunda jämn fördelning.

Kreativt arbete
Det finns flera fördelar med att arbeta kreativt. Det kan vara ett sätt att komma ifrån det
vanliga arbetssättet i skolan som är prov eller inlämning av text. Här får eleverna friare ramar
och jobba på ett sätt där de ges möjlighet att leka fritt med sina idéer och skapa med hjälp av
ett laborativt arbetssätt. Kreativitet är också bra för inlärningen på det sätt att eleverna får
välja mer fritt vad och hur de vill lära och ökar då deras intresse och lärande. Kreativitet i
undervisningen förekommer sällan på gymnasienivå. Detta eftersom målen och uppläggen för
de olika kurserna inte ger plats för en kreativ arbetsmiljö (Areskoug, 2012). Till vårt
projektarbete i temat Hållbar utveckling får eleverna skapa en poster som de sedan ska
redovisa. I postern ska text, bild, färger och former ingå så att elevernas sinnen aktiveras och
 8

deras lärande stimuleras på andra sätt. Som lärare kan det kanske upplevas ostrukturerat och
det kräver att man som lärare har ett stort tålamod. Det krävs också att man som lärare
planerar noga, ger tydliga instruktioner för syftet och exempelvis sätter upp olika stationer
där hjälpmedel finns så att det är ett strukturerat kaos i klassrummet.
 9

Referenser
Alm, J. (2016). ​Lärandematriser - att få eleven att förstå. (​ upplaga 1, revidering 3).
Stockholm: Gothia Fortbildning AB.

Areskoug, J. (2012). ​Kreativitet i skolan - en kvalitativ studie om och på vilka sätt

gymnasielärare upplever fenomenet kreativt realiserbart i skolan.​ Examensarbete,
Linnéniversitet, Växjö och Kalmar). Hämtad från:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:607496/FULLTEXT01.pdf

Ekborg, M. (2016). Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet. (2. uppl.) Malmö:

Gleerup.

Forslund Frykedal, K. (2008). ​Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete - om ambitionsnivå

och interaktionsmönster i samarbetssituationer.​ (Doktorsavhandling, Linköpings universitet,
Linköping, ISSN 1654-2029). Hämtad från:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:17754/FULLTEXT01.pdf

Lidar, M. & Lundqvist, E. (2014). Lärarens roll för att rikta uppmärksamheteb. I. Jakobson,
Lundegård & Wickman (Red.), ​Lärande i handling - en pragmatisk didaktik (​ s. 59-68). Lund:
Studentlitteratur AB.

Skolverket. (2011). Läroplan för gymnasieskolan 2011, examensmål och gymnasie-

gemensamma ämnen. Hämtad från:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65942e/.../pdf2597.pdf

Sund, P. (2014). Att välja undervisningsinnehåll. I. Jakobson, Lundegård & Wickman (Red.),
Lärande i handling - en pragmatisk didaktik (​ s. 47-57). Lund: Studentlitteratur AB.

Wickman, P. & Persson, H. (2015). Naturvetenskap och naturorienterande ämnen i

grundskolan: en ämnesdidaktisk vägledning. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
 10

Wikipedia, 2018. Proximalzonsteorin. Hämtad från:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Proximalzonsteorin
 11

Bilagor
Bilaga 1: Konkret planering, Nk 1a1

Vecka Lektion 1 Lektion 2

40 Introduktion av område Energi

- presentera projektet 1. Vad är energi?
- Lärandematris 2. Energiprincip/Energiövergångar
- Elevinflytande 3. Energiformer
- Inspiration och motivationsfilm 4. Energikvalité
- Filmer om konsumtion: ​Vår 5. Verkningsgrad
konsumtion påverkar planeten
- konsumtionens kostnad Övningar om energiövergångar - “Var
- LCA för en T-tröja stack energin?”

41 Växthuseffekten Försurning
- Växthusgaser - Vätets roll
- Global uppvärmning - Sjö och skog
- Visa film: ​Växthuseffekten
Diskussion i grupper Övergödning
Övningar på tavlan - kväve och fosfor - kretslopp
- jordbruk, skogsbruk, havet.
- Östersjön

42 - Ekosystemtjänster Miljö- och människopåverkan

- Ekosystemens bärkrafter - Konsumtion

- Resursfördelning
- Ekologiska fotavtryck - Mänskliga rättigheter/ Jämställdhet

- Ekosystem Etiskt ställningstagande

- Biologisk mångfald

43 Studiebesök - Sysav Gruppdiskussion av studiebesök.

- Föreläsning och rundtur Projektarbete - Brainstorming

- Komma igång
- Välja produkt
- Kolla källor
- Verktyg och material finns att tillgå

44 LOV LOV

45 Projektarbete Projektarbete
- Fortsätta arbetet - Fortsätta arbetet
 12

- Handledning/Formativ bedömning

46 Projektarbete/Posterprepp Posterprepp
- - Öva inför redovisning
Hur du lyckas med en
redovisning/presentation?
Tips: Vara förberedd, ögonkontakt, flyt,
stödord

47 Posterredovisning med bedömning på Posterredovisning med bedömning på plats

plats

Bilaga 2: Konkret planering, Nk 1b

Vecka Lektion 1 Lektion 2

48 Introduktion av område Energi

- presentera projektet 1. Vad är energi?
- Lärandematris 2. Energiprincip/Energiövergångar
- Elevinflytande 3. Energiformer
- Inspiration och 4. Energikvalité
motivationsfilm 5. Verkningsgrad
- Filmer om konsumtion:
Vår konsumtion hotar Övningar om energiövergångar - “Var stack
planeten energin?”
- Hållbar konsumtion

49 Växthuseffekten Försurning
- Växthusgaser - Vätets roll
- Global uppvärmning - Sjö och skog
- Visa film: ​Luften vi andas
Diskussion i grupper Övergödning
Övningar på tavlan - kväve och fosfor - kretslopp
- jordbruk, skogsbruk, havet.
- Östersjön

50 - Ekosystemtjänster Miljö- och människopåverkan

- Ekosystemens bärkrafter
- Ekologiska fotavtryck - Konsumtion
- Ekosystem - Resursfördelning
- Biologisk mångfald - Mänskliga rättigheter/ Jämställdhet
Etiskt ställningstagande

51-01 VINTERLOV

02 Studiebesök - Bo01 Gruppdiskussion av studiebesök.

- Rundtur med föreläsning Projektarbete - Brainstorming

 13

- Komma igång
- Välja företag
- Kolla källor
- Verktyg och material finns att tillgå

03 Projektarbete Projektarbete
- Fortsätta arbetet - Fortsätta arbetet
- Handledning/Formativ bedömning

04 Projektarbete/Posterprepp Posterprepp
- - Öva inför redovisning

Hur du lyckas med en redovisning/presentation?

Tips: Vara förberedd, ögonkontakt, flyt, stödord

05 Projektarbete Posterredovisning med bedömning på plats

 14

Bilaga 3: Lärandematris för hållbar utveckling, Naturkunskap 1a1

Jag..

...diskuterar och ...en fråga per ...2-3 frågor per ...2-3 frågor per
ställer... hållbarhetsperspektiv perspektiv. perspektiv där du tar
(ekologiska, ekonomiska med för- och
och sociala) nackdelar.
Eleven kan diskutera
frågor med
naturvetenskapligt
innehåll som har
betydelse för ​individ
och ​samhälle​. Eleven
ställer enkla frågor
samt ger enkla
förklaringar och
argument.
Enkelt Utförligt Utförligt och nyanserat.

...ger några ...på hur en produkts

exempel… produktion, konsumtion
och avfallshantering
påverkar hållbar
utveckling och motivera
dina exempel. ... med en källa. … med olika källor.

Eleven kan ge några

exempel på hur
naturvetenskap kan
kopplas till hållbar
utveckling. Enkla Välgrundade Välgrundade och
nyanserade
 15

...redogör för... ...två konsekvenser av ...tre ...fyra

produktens produktion, konsekvenser... konsekvenser...
konsumtion och
avfallshanterings
miljöpåverkan.
...tre förslag... ...fyra förslag...

...föreslår…. ...två förslag på

förbättring utifrån ett
hållbarhetsperspektiv
och motivera mina
förslag.

Utifrån exemplen ovan

drar eleven slutsatser
och föreslår några
handlingsalternativ
samt ger argument för

dessa​. … utvecklat och … välutvecklat och väl

… enkelt sätt underbyggt sätt underbyggt sätt

Bilaga 4: Bedömningsmatris för hållbar utveckling, Naturkunskap 1a1

Nivå E Nivå C Nivå A

enkla och till viss del utvecklade och välutvecklade och väl
underbyggda underbyggda underbyggda

Eleven kan ​enkelt Eleven kan ​utförligt Eleven kan​ utförligt och
diskutera frågor med diskutera frågor med nyanserat ​diskutera
naturvetenskapligt naturvetenskapligt frågor med
innehåll som har innehåll som har naturvetenskapligt

betydelse för ​individ​ och
samhälle​. Eleven ​ställer
enkla frågor ​samt ger
enkla förklaringar och
argument.
Eleven kan ge några
utförliga​ exempel på hur
naturvetenskap kan
kopplas till hållbar
utveckling. Utifrån
exemplen drar eleven
enkla​ slutsatser och
föreslår några
handlingsalternativ samt
ger ​enkla​ argument för
dessa.
16
betydelse för individ och innehåll som har
samhälle. Eleven ställer betydelse för individ och
utforskande​ frågor samt samhälle. Eleven ställer
ger förklaringar och utforskande​ frågor samt
argument. ger ​komplexa​ förklaringar
och argument.
Eleven kan ge några
utförliga​ exempel på hur Eleven kan några ge
naturvetenskap kan utförliga​ exempel på hur
kopplas till hållbar naturvetenskap kan
utveckling. Utifrån kopplas till hållbar
exemplen drar eleven utveckling. Utifrån
välgrundade​ slutsatser exemplen drar eleven
och föreslår några välgrundade och
handlingsalternativ samt nyanserade​ slutsatser
ger ​välgrundade och föreslår några
argument för dessa. handlingsalternativ samt
ger ​välgrundade och
nyanserade​ argument för
dessa
 17

Bilaga 5: Lärandematris för hållbar utveckling, Naturkunskap 1b

Jag..

...diskuterar och ...en fråga per … 2-3 frågor per … 2-3 frågor per
ställer... hållbarhetsperspektiv perspektiv. perspektiv där du tar
(ekologiska, med för- och
ekonomiska och nackdelar.
Eleven kan diskutera sociala)
frågor med
naturvetenskapligt
innehåll som har
betydelse för ​individ
och ​samhälle​. Eleven
ställer enkla frågor
samt ger enkla
förklaringar och
argument.
Enkelt Utförligt Utförligt och nyanserat.​ ...

...ger några … på hur ett företags

exempel… produktion, konsumtion
och avfallshantering
påverkar hållbar
utveckling och motivera
dina exempel. ... med en källa. … med olika källor.

Eleven kan ge några

exempel på hur
naturvetenskap kan
kopplas till hållbar
utveckling.
Enkla Välgrundade Välgrundade och
nyanserade
 18

...redogör för... ...två konsekvenser av … tre ...fyra konsekvenser

företag produktion, konsekvenser… ...
konsumtion och
avfallshanterings
miljöpåverkan.

...föreslår…. ...två förslag på … tre förslag .... fyra förslag...

förbättring utifrån ett
hållbarhetsperspektiv
och motivera mina … med en källa. … med olika källa.
förslag.

Utifrån exemplen ovan

drar eleven slutsatser
och föreslår några ett enkelt sätt
handlingsalternativ ett utvecklat och ett välutvecklat och väl
underbyggt sätt underbyggt sätt
samt ger argument för

dessa​.

Bilaga 6: Bedömningsmatris för hållbar utveckling, Naturkunskap 1b

Nivå E Nivå C Nivå A

enkla och till viss del utvecklade och välutvecklade och väl
underbyggda underbyggda underbyggda

Eleven kan ​enkelt Eleven kan ​utförligt Eleven kan​ utförligt och
diskutera frågor med diskutera frågor med nyanserat ​diskutera
naturvetenskapligt naturvetenskapligt frågor med
innehåll som har innehåll som har naturvetenskapligt
 19

betydelse för ​individ​ och
samhälle​. Eleven ​ställer
enkla frågor ​samt ger
enkla förklaringar och
argument.
Eleven kan ge några
utförliga​ exempel på hur
naturvetenskap kan
kopplas till hållbar
utveckling. Utifrån
exemplen drar eleven
enkla​ slutsatser och
föreslår några
handlingsalternativ samt
ger ​enkla​ argument för
dessa.
betydelse för individ och
samhälle. Eleven ställer
utforskande​ frågor samt
ger förklaringar och
argument.
Eleven kan ge några
utförliga​ exempel på hur
naturvetenskap kan
kopplas till hållbar
utveckling. Utifrån
exemplen drar eleven
välgrundade​ slutsatser
och föreslår några
handlingsalternativ samt
ger ​välgrundade
argument för dessa.
innehåll som har
betydelse för individ och
samhälle. Eleven ställer
utforskande​ frågor samt
ger ​komplexa​ förklaringar
och argument.
Eleven kan några ge
utförliga​ exempel på hur
naturvetenskap kan
kopplas till hållbar
utveckling. Utifrån
exemplen drar eleven
välgrundade och
nyanserade​ slutsatser
och föreslår några
handlingsalternativ samt
ger ​välgrundade och
nyanserade​ argument för
dessa

Bilaga 7: Intervju med verksam lärare

1. Vilka undervisningsmetoder tycker du passar bäst för området hållbar utveckling?
Först skapa förståelse genom ord/begrepp/modeller som är viktiga sen ge konkret exempel att arbeta
med eller övningar som skapar förståelse. En metod jag gillar att arbeta med är diskussioner i
smågrupper där man delar ut uppgifter i gruppen till de olika medlemmarna, exempelvis, en är
ordförande och ser till att alla i gruppen får prata lika mycket den andra är sekreterare och ser till att det
hamnar på papper och den tredje är talesman när diskussionen lyfts i klassen. På så sätt "tvingas" man
delta på ett eller annat sätt och byter uppgifter nästa gång.

2. Vilka hållbarhetsfrågor verkar intressera eleverna?

 20

Exempel som skapar en wow effekt, tex. siffror det går 16000 liter vatten att producera 1kg kött. Men
olika problem som vi brukar arbeta med är virtuellt vatten, antibiotika resistens, regnskogen, transport
och östersjön. Dessa brukar uppskattas när eleverna får sätta sig in i problemen.

3. Hur ser du på formativ bedömning och hur ser det ut i praktiken?

Bra om eleverna hade läst kommentarerna de får.. Oftast ser dem bara på bedömningen! Jag brukar
arbeta mycket med förarbetet istället när jag presenterar uppgifter, då ger jag exempel på olika nivåer
och exempeluppgifter där man tydligt ser vad som krävs för de olika nivåerna.

4. Hur anpassar du din undervisning till de olika gymnasieprogrammen (yrkesinriktat och

teoretiskt)?
Det första jag gör är att försöka lägga allt på lektionstid, då de tenderar att inte utföra
uppgifter/övningar hemma. Har byggprogrammet nu då pratar vi hållbart bygge samt att dem får bygga
fysiska modeller av ett samhälle och får berätta om vilka val dem gjort (kan skicka uppgift om ni vill).
Har haft samma uppgift med El Data och då har dem fått bygga det i ett dataspel. Finns för och
nackdelar med detta, en del blir trötta på att det är samma medans andra gillar det för det ligger i deras
intresse. Teoretiska program (har ekonomi iår) då har jag anpassat frågorna till ekonomisk hållbarhet
då hållbar utveckling består av flera delar.