Toni Petrovski

Nl231C - Lärandemål 3

En grovplanering i naturkunskap
I detta arbete så kommer en grovplanering att göras i kurserna naturkunskap 1b och
naturkunskap 1a1. Detta innebär att planeringarna för undervisning kommer att vara
anpassade utifrån ett yrkesförberedande program och ett högskoleförberedande program.
Programmen jag har valt att skapa denna undervisningsplanering inför är spelutvecklings-
och ekonomiprogrammet.

Enligt lärandemål 3 utifrån denna kurs arbetet skrivs för så skulle en kontextanpassad
undervisning att skapas gällande temat hållbar utveckling. Spelifiering var det som
genomsyrade undervisningen i både naturkunskap 1b och naturkunskap 1a1 (bilaga 3). Då
spelifiering kan vara ett bra sätt att motivera eleverna och skapa en undervisning som kan
vara rolig och spännande så kommer det vara det första temat eleverna börjar arbeta med
(Kim, 2018) (bilaga 1 & 2). Detta är för att försöka fånga eleverna och ge
naturkunskapsämnet ett bra första intryck. Ett bra första intryck kan vara kritisk att fånga
någons uppmärksamhet och intresse visar forskning inom psykologi (Doidge, 2007).

I min undervisning kommer kursböckerna för respektive ämne att vara primära källor att
uthämta kunskap från som undervisningen också kommer att vara starkt förankrad i. Detta
motiveras med att elever har olika kognitiva stilar för tänkande och inlärning (Woolfolk &
Karlberg, 2015). Detta kan då skapa en trygghet att veta att mycket av undervisningen finns
nära till hands om man som elev råkar missa någon lektion eller tappar fokus.

Som utgångspunkt för grovplaneringarna så kommer kursboken Naturkunskap 1b skriven av

Björndahl m.fl. (2011) att användas. Detta kommer vara båda klasserna, alltså i det
yrkesförberedande och högskoleförberedande programmet. Anledningen till detta didaktiska
val grundar jag i att både Naturkunskap 1b och Naturkunskap 1a1 innefattar det centrala
innehållet som behandlas här och har samma kunskapskrav (Skolverket, 2011). På så sätt
försöker jag att skapa en mer likvärdig undervisning men med små justeringar anpassat för
respektive gymnasieprogram. Jag anser inte att man ska underskatta eller överskatta elever
baserat på gymnasieprogram då deltar i. Det förekommer att kursböcker för respektive kurser
inte är likadana trots samma författare och centrala innehåll (Bennis, 2010).

Både Naturkunskap 1b och Naturkunskap 1a1 har väldigt mycket gemensamt. Det enda som
skiljer dessa kurser ifrån är att Naturkunskap 1b är 100 poäng istället för 50 och innefattar
följande delar i centrala innehållet som Naturkunskap 1a1 saknar:

● Evolutionära aspekter och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter och

konsekvenser för mänsklighetens utveckling och för biologisk mångfald. Cellen och
livets minsta delar som utgångspunkt för diskussioner om till exempel genteknik och
andra aktuella forskningsområden

● Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till
exempel i fråga om träning, kost, droger, konsumtion och påverkan på miljön. Hur
naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap
och normer i medierna.
(Skolverket, 2011)

Just p.g.a. att Naturkunskap 1b innefattar dubbla poängantalet och endast två tillskott av delar
i det centrala innehållet så kan man hinna gå mycket mer på djupet i de olika centrala
innehållen. En fördel för högskoleförberedande elever men en nackdel för yrkesförberedande
anser jag.

Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan.

Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft
Som inledning till båda kurserna i respektive gymnasieprogram så hänvisar jag till
lärandemål 3 med valda motiveringar beskrivna ovan (bilaga 3).

Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion,

resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet
Denna del kommer att inledas med direkt undervisning från mig. Under och efter lektionen
ska eleverna få vara med och diskutera. De diskussioner jag kommer att väcka är genom att
låta eleverna själva få reflektera över deras konsumtionsmönster och hur det kan se ut i andra
delar av världen när det kommer till jämställdhet. Precis som vid annan direkt undervisning
så kommer jag använda mig utav scripted cooperation för att eleverna inte ska tappa
koncentration och vara så engagerade som möjligt (Woolfolk & Karlberg, 2015). Just i detta
fall kommer mycket tänkande, reflektion, samtal i par och i klassen att skapas genom
uppmaningar och instruktioner från mig.

Livscykelanalys
Som det centrala innehållet talar om de olika aspekterna inom hållbar utveckling så kan det
vara lätt att glömma en produkts livscykel och hur hela denna påverkar miljön. Därför
kommer eleverna att få skriva en enskild livscykelanalys av valfri produkt i Naturvetenskap
1b. Detta kommer också vara en examinerande skrivform. För eleverna i Naturvetenskap 1a1
har jag valt att korta ner denna del då detta tema är nära sammankopplat med föregående. Här
kommer eleverna lära sig om vad livscykelanalyser är men den skriftliga inlämningen uteblir.

Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion om normer,

rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa
Detta tema kommer att delas upp i följande undervisningsmetoder: En dokumentär,
diskussioner och skriftligt prov.

Diskussioner
Diskussioner kommer att vara ett verktyg för att låta alla elever få svar på frågor kring sex,
relationer, känslor och normer på ett avslappnat och öppet sätt.

Skriftligt prov
Det skriftliga provet kommer pröva kunskaper som genitaliernas anatomi och fysiologi,
sexuellt överförbara sjukdomar, graviditet, preventionsmedel, abort. Här kommer värderande
och känslomässiga aspekter att uteslutas. Detta kommer istället att vara aktuellt i
diskussioner.

Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att

undersöka naturvetenskapligt och hur man går tillväga för att ställa
företeelser i omvärlden under prövning
Valid forskning och pseudovetenskap kommer att lyftas fram som exempel. De olika
aspekterna på vad som är riktig naturvetenskap och vad som inte är kommer att undervisas
om. Kända och redan etablerade teorier och hur dessa konstruerades är något som eleverna
kommer att få bekanta sig med. Här kommer det börja med naturvetenskaplig historia till hur
det är idag och vad vi har kommit fram till. Elever kommer även att få formulera egna
undersökande frågor. Genom feedback från mig kommer eleverna att få utveckla och
konstruera ett naturvetenskaplig förhållningssätt mentalt för att sedan kunna användas
praktiskt.

Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer,

klassificering, mätningar, simuleringar och experiment samt etiska
förhållningssätt kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet
Genom att låta eleverna få pröva på att laborera och skriva en labbrapport så ska de bekanta
sig och lära sig om de naturvetenskapliga arbetsmetoderna med detalj. Detta kommer att först
undervisas om genom direkt undervisning för att ge de kunskaper eleverna behöver. Denna
del kommer att vara en progression utifrån föregående och är nära sammankopplad med
nästa.

Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt

förhållningssätt kan användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt
grundade påståenden
Innan detta skrev eleverna egna labbrapporter, som progression på det så kommer eleverna att
få granska nu andras vetenskapliga artiklar (etablerad forskning). Dessutom kommer de att få
granska pseudovetenskap och få lista ut själva om det är valid och reliabel forskning enligt
angivna kriterier jag har sammanfattat. Här kommer eleverna att få en del frihet i vad för typ
av naturvetenskaplig forskning de vill undersöka.

Även hur det inom populistisk politik och marknadsföring kan användas naturvetenskapliga
slagord och fraser. T.ex. “naturvetenskapligt” och “forskningsbaserat” och hur detta kan vara
missvisande och problematiskt kommer att undervisas om och problematiseras i diskussioner.
Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället,
till exempel i fråga om träning, kost, droger, konsumtion och påverkan på
miljön. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk
granskning av budskap och normer i medierna (endast Naturkunskap 1b)
Här kommer eleverna att få jobba med hur olika livsstilar påverkar vår kropp och hälsa. Detta
kommer att göras genom att alla tänkbara aspekter på vad som kan påverka hälsan lyfts fram
genom direkt undervisning. Både sociala, psykiska och fysiologiska perspektiv ska
undersökas. Sedan kommer eleverna att få göra en inlämningsuppgift om deras livsstil (eller
en påhittad person) och hur det påverkar deras liv, även vad de hade kunnat förändra för att få
en sämre livsstil respektive bättre. För kamratrespons så kommer eleverna att få revidera
varandras texter och på så sätt få chansen till formativ kamratbedömning. Detta kommer att
göras i mindre grupper så att en elev kan få flera klasskamraters feedback. Den slutgiltiga
versionen av inlämningsuppgiften kommer användas som underlag för bedömning.

Evolutionära aspekter och etiska perspektiv på bioteknikens möjligheter

och konsekvenser för mänsklighetens utveckling och för biologisk
mångfald. Cellen och livets minsta delar som utgångspunkt för
diskussioner om till exempel genteknik och andra aktuella
forskningsområden (endast Naturkunskap 1b)
Inom detta område kommer det att påbörjas en undervisning om evolutionen för att sedan
följa en progression mot växtförädling/avel, bioteknik och GMO. På så sätt så kommer vi
börja i naturen för att gå mot det mer biotekniska som människan har skapat. Även
undervisnings om cellen, DNA och dylikt kommer att implementeras inom denna
undervisning.

Detta kommer att avslutas med debatter där olika elever får olika ställningstaganden att
debattera för och emot. Detta kommer att gälla den etiska delen av biotekniken om hur, var
och när den ska användas eller inte och dess tänkbara efterföljder.

Bedömning
Med hjälp av lärandematriser så kommer eleverna att ha chansen till formativ
självbedömning, men även från kamrater och mig som finns i lärandemål 3. Det viktiga med
lärandematriser är att skapa en progression så eleverna kan följa sin kunskapsutveckling
(Alm, 2015). Men lärandematriserna är endast till för formativ bedömning, även fast det hade
kunnat användas för summativt. Detta är p.g.a. att eleverna inte ska behöva bli ständigt
påminda om betygen, lärandematriserna ska gynna den inre motivationen hos eleverna (ibid.).
För bedömning så kommer bedömningsmatriser att användas (bilaga 1 & 2).
Bedömningsmatrisen är formulerat på ett sådant sätt så att de ska verka mer begriplig än
skolverkets betygskriterier för både mig och eleverna. Bedömningsmatrisen är även anpassad
för den specifika examinationsdelen som ska bedömas i ämnet.

Avslutande diskussion med motiveringar för planering

Det som ännu inte har diskuterats är vad som menas i grovplaneringen med “intro” (bilaga 1
& 2) och “avslutning” (bilaga 1). Under introduktionen så kommer jag att presentera ämnet
för att ge en klarhet om vad eleverna kan förvänta sig. Även en gemensam liten värdegrund
kommer att skrivas tillsammans med klassen. Denna värdegrund ska innehålla förväntningar
av mig som lärare och av elever, vad vi ska jobba mot tillsammans för en bra och rolig
undervisning. Enligt Covey (2013) så kan en värdegrund formulerad av samtliga parter öka
produktivitet, lojalitet och trevnad inom t.ex. ett företag. Denna värdegrund kommer att
skrivas ut på papper och sättas upp på tavlan varje lektion som en påminnelse om våra
gemensamma mål. Jag har även valt att ha en avlsutning där eleverna får styra sig egen
undervisning med väldigt fria tyglar. Detta är ett bra sätt att ta med något som vi har missat
under ämnets gång som kan vara intressant att lära sig. Även någon exkursion kan bli
aktuellt. Detta kommer även vara ett sätt att stärka demokratins handlingsformer som är en av
skolans uppdrag (Andersson, 2011). Här får eleverna komma till tals och vara med och
påverka. Dessutom anser jag att det kan bli ett bra sätt att lämna ett gott intryck av
naturvetenskap i elevernas minnen. Även att känslan av kontroll är en viktig aspekt i
motivation vilket kan med fördel användas här då eleverna får vara med och skapa sin
undervisning (Kim, 2018). Med tanke på att Naturkunskap 1a1 är hälften så kort som
Naturkunskap 1b så kommer ett sådant moment inte hinnas med för att kunna ge adekvat
undervisningstid inom de olika centrala innehållen.

Uppdelningen av de olika centrala innehållen är upplagd så att varje tema har ungefär lika
mycket undervisningstid. Dock anser jag att de tre sista momenten är väldigt nära
sammankopplade och har avsett mindre tid för dessa i jämförelse med andra moment.
Enligt variationsteorin fångar man elevers uppmärksamhet genom variation i undervisning
som t.ex. arbetsform (Alm, 2018). Därför har jag planerat en undervisning blandad av som
bl.a. direkt undervisning, skrivande, diskussioner, debatter, dokumentärer, presentationer och
kamratbedömning.

Referenslista
Alm, J. (2015). Lärandematriser. Att få eleven att förstå. Stockholm: Gotia Fortbildning.

Andersson, B. (2011). Att utveckla undervisning i naturvetenskap. Lund. Studentlitteratur.

Björndahl, G., Castenfors, J., Dahlén, S., Landgren, B., Obing, R., Wahlberg, S. (2011).
Frank Gul: Naturkunskap 1b. Stockholm. Liber.

Covey, S. (2013). The 7 Habits of Highly Effective People. Simon Schuster.

Doidge, N. (2007). The brain that changes itself. Penguin Books Ltd.

Kim, S. (2018). Gamification in learning and education. Cham: Springer International

Publishing.
Woolfolk, A., Karlberg, M. (2015). Pedagogisk psykologi. Harlow: Pearson.

Digitala källor

Bennis, C (2010). En och samma naturkunskap? En jämförande analys av två läromedel för
gymnasieskolan (Kandidatuppsats). Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.
Hämtad: 10-05-19 från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/21919/1/gupea_2077_21919_1.pdf

Skolverket. (2011). Naturkunskap. Hämtad 10-05-19 från

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-
gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu
bject.htm%3FsubjectCode%3DNAK%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d
35a5cdfa92a3

Bilagor

Bilaga 1 - Naturkunskap 1b
Grovplanering

Tema Vecka Arbetsform Bedömningsform

35
Intro inför världens fetaste skolämne!

35-39 Inlämningsuppgift, Bedömning sker på

Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och presentation och samtliga arbetsformer
ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, jeopardy (här kan ni höja er
resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft. mot slutet om det går
sämre i början)
 40-42 Livscykelanalys Bedömning sker på
Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel (inlämningsuppgift) inlämning av
vad gäller konsumtion, resursfördelning, livscykelanalys
mänskliga rättigheter och jämställdhet.

43-48 Inlämningsuppgift Bedömnings sker på

Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor (med revidering och den reviderade
och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om kamratbedömning i inlämningsuppgiften
träning, kost, droger, konsumtion och påverkan mindre grupper)
på miljön. Hur naturvetenskap kan användas som
utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap
och normer i medierna.

49-51, Dokumentär, salsprov Bedömning sker på

Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över 2-3 salsprovet
och diskussion om normer, rörande människans
sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.

4-10 Dokumentär, debatt Bedömning sker på

Evolutionära aspekter och etiska perspektiv på debatten
bioteknikens möjligheter och konsekvenser för
mänsklighetens utveckling och för biologisk
mångfald. Cellen och livets minsta delar som
utgångspunkt för diskussioner om till exempel
genteknik och andra aktuella forskningsområden.

11-13 Dokumentär
Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man
ställer frågor som går att undersöka
naturvetenskapligt och hur man går tillväga för
att ställa företeelser i omvärlden under prövning.
 14-16 Laboration, Bedömning sker på
Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel labbrapport i grupp labbrapport
observationer, klassificering, mätningar,
simuleringar och experiment samt etiska
förhållningssätt kopplade till det
naturvetenskapliga utforskandet.

17-20 Utredning av olika

Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt forskningsprojekt
hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan
användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt
grundade påståenden.

21-23 Här ska vi

Avslutning tillsammans komma
på vad vi ska hitta på
och lära oss om!

22 Salsprov Bedömning sker med

Sista chansen att höja sitt betyg, ett hjälp av salsprovet
allomfattande prov av allt vi har gått igenom i och tidigare
ämnet. bedömningsunderlag

Bedömningsmatris: Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och

ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft

E C A

Naturvetenskapligt … med översiktligt … med utförligt och … med nyanserat

innehåll kopplas till och enkelt innehåll välgrundat innehåll och komplext
hållbar utveckling innehåll
 Frågeställning … kopplas till 1 … kopplas till 1 … kopplas till 1
problem eller 1 problem och en problem och en
möjlighet som kan möjlighet som kan möjlighet som kan
kopplas till antingen kopplas till antingen kopplas till både
individer, samhälle individer, samhälle individer, samhälle
eller teknik eller teknik och teknik

Ställningstaganden ... förklaras och … förklaras och … förklaras och

och motiveras motiveras, samt motiveras, samt
handlingsalternativ alternativa alternativa
ställningstaganden ställningstaganden
förklaras och förklaras och
motiveras motiveras. Till varje
ställningstagande
ska det finnas ett
motargument.

Slutsatsen … beskriver vad ni … beskriver vad ni … beskriver vad ni

kom fram till kom fram till och kom fram till och
översiktligt även egna även egna personliga
personliga tankar tankar och
värderingar där
man kan följa hur
och varför ni tänker
som ni gör

Källhänvisning … kommer från … kommer från … kommer från

(inlämningsuppgift) kursboken och minst kursboken och minst kursboken och minst
1 annan källa 2 andra källor 3 andra källor
används används används

Formalia Times new roman 12

(inlämningsuppgift) 1,5 radavstånd,

Tid 12-18 min

(presentation)

Bilaga 2 - Naturkunskap 1a1

Grovplanering

Tema Vecka Arbetsform Bedömningsform

 35
Intro inför världens fetaste skolämne!

35-39 Inlämningsuppgift, Bedömning sker på

Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och presentation och samtliga arbetsformer
ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, jeopardy (här kan ni höja er
resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft. mot slutet om det går
sämre i början)

40 Livscykelanalys
Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel
vad gäller konsumtion, resursfördelning,
mänskliga rättigheter och jämställdhet.

41-44 Dokumentär, Bedömning sker på

Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över disskusioner, salsprov salsprovet
och diskussion om normer, rörande människans
sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.

45 Formulera egna
Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man naturvetenskapliga
ställer frågor som går att undersöka frågor
naturvetenskapligt och hur man går tillväga för
att ställa företeelser i omvärlden under prövning.

46-48 Laboration, Bedömning sker på

Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel labbrapport i grupp labbrapport
observationer, klassificering, mätningar,
simuleringar och experiment samt etiska
förhållningssätt kopplade till det
naturvetenskapliga utforskandet.
 49-51 Utredning av olika
Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt forskningsprojekt
hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan
användas för att kritiskt pröva ovetenskapligt
grundade påståenden.

51 Salsprov Bedömning sker med

Sista chansen att höja sitt betyg, ett hjälp av salsprovet
allomfattande prov av allt vi har gått igenom i och tidigare
ämnet. bedömningsunderlag

Bedömningsmatris: Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och

ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft

E C A

Naturvetenskapligt … med översiktligt … med utförligt och … med nyanserat

innehåll kopplas till och enkelt innehåll välgrundat innehåll och komplext
hållbar utveckling innehåll

Frågeställning … kopplas till 1 … kopplas till 1 … kopplas till 1

problem eller 1 problem och en problem och en
möjlighet som kan möjlighet som kan möjlighet som kan
kopplas till antingen kopplas till antingen kopplas till både
individer, samhälle individer, samhälle individer, samhälle
eller teknik eller teknik och teknik

Ställningstaganden ... förklaras och … förklaras och … förklaras och

och motiveras motiveras, samt motiveras, samt
handlingsalternativ alternativa alternativa
ställningstaganden ställningstaganden
förklaras och förklaras och
motiveras motiveras. Till varje
ställningstagande
ska det finnas ett
motargument.
 Slutsatsen … beskriver vad ni … beskriver vad ni … beskriver vad ni
kom fram till kom fram till och kom fram till och
översiktligt även egna även egna personliga
personliga tankar tankar och
värderingar där
man kan följa hur
och varför ni tänker
som ni gör

Källhänvisning … kommer från … kommer från … kommer från

(inlämningsuppgift) kursboken och minst kursboken och minst kursboken och minst
1 annan källa 2 andra källor 3 andra källor
används används används

Formalia Times new roman 12

(inlämningsuppgift) 1,5 radavstånd,

Tid 12-18 min

(presentation)

Bilaga 3 - lärandemål 3 (exkl. referenslista & bilagor)

En undervisning om hållbar utveckling

I detta arbete har en tematisk undervisning skapats inom temat för det centrala innehållet
“Frågor om hållbar utveckling: energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster,
resursutnyttjande och ekosystemens bärkraft.” vilket återfinns i ämnesplanerna för
Naturkunskap 1b och Naturkunskap 1a1 (Skolverket, 2011). Som utgångspunkt för detta
tema så kommer kursboken Naturkunskap 1b skriven av Björndahl m.fl. (2011) att användas.
Detta kommer vara båda klasserna, alltså i det yrkesförberedande och högskoleförberedande
programmet. Anledningen till detta didaktiska val grundar jag i att både Naturkunskap 1b och
Naturkunskap 1a1 innefattar det centrala innehållet som behandlas här och har samma
kunskapskrav (Skolverket, 2011). På så sätt blir det samma nivå på undervisningen men med
små justeringar anpassat för respektive gymnasieprogram, jag anser inte att man ska
underskatta eller överskatta elever baserat på gymnasieprogram då deltar i. Det förekommer
att kursböcker för respektive kurser inte är likadana trots samma författare och centrala
innehåll (Bennis, 2010). Dock är det en viktig ämnesdidaktisk kompetens att anpassa
undervisningen till eleverna vilket lyfts fram senare i denna rapport (ibid.).
För att inte begränsa undervisningen till lektionens innehåll så beskrivs det i instruktionerna
att eleverna måste använda sig av andra källor än kursboken. Men att ha en primär källa som
kursboken att utgå från kan skapa en viss trygghet. Då det finns elever med olika kognitiva
stilar för tänkande och inlärning som prefererar uppgifter med struktur över friare (Woolfolk
& Karlberg, 2015). De med preferenser för fria stilar gynnas också med att ha instruktioner
där eleven kan välja sin egen väg i val av innehåll (inom det centrala området) och andra
källor (ibid.).

Spelifiering
Den didaktiska filosofin denna undervisning skapades var i andan av spelifiering. Spelifiering
innebär att skapa ett spel av något, som i detta fall undervisningen (Kim, 2018). Forskning
visar på att elever som deltagit i spelifierad undervisning presterade med 7,2 % bättre än
elever som hade en traditionell undervisning (ibid.) Prestationer och resultat varierade inom
ämnen men något nämnvärt är att elever presterade med hela 40 % bättre i en spelifierad
cellbiologikurs (ibid.).

Men för att något ska anses vara ett spel så finns vissa kriterier (ej absoluta, utan
vägledande); följande aspekter skapar ett spel:
● Mål
● Regler
● Interaktion
● Känsla av kontroll
● Tävlingslogik
● Upptäckande
● Kamratskap
● Avslappning
(ibid.)
Syftet med att skapa ett spel av något är inte enbart för att eleverna ska ha kul. Ett flertal
andra gynnsamma undervisningsförhållanden skapas av en spelifierad lektion som inkluderar
följande:
● Engagemang och motivation
● Ökat lärande och skolprestationer
● Ökat återkallelse och formation av minne
 ● Direkt återkoppling (som är gynnsamt för inlärning och appropriation)
● Möjlighet till att hålla koll på framsteg
● Samarbetsförmåga övas
(ibid.)

Motivation skapas av ett påslag av signalsubstansen dopamin i hjärnan vilket är en viktig

molekyl (tillsammans med acetylkolin) för skapandet av långtidsminne (Doidge, 2007). Alla
ovan nämnda faktorer för spelifiering har just förmågan att öka påslaget av dopamin i
människors hjärnor, vilket är en av anledningarna till att spel är så fängslande och i värsta fall
beroendeframkallande (Kim, 2018). Faktum är att många elever inte har en inre motivation
för varje skolämne och därför är det minst lika viktigt att jobba med undervisning som kan
stimulera den externa motivationen (ibid.). Hellre motivation än ingen motivation anser jag.
Dock ska man vara försiktig med att inte ha all undervisning grundad i extern motivation då
det kan leda till en förminskning av den inre (ibid.). För att spelifiera min undervisning så har
jag använt mig just ovan nämnda kriterium för ett spel. Målen är tydliga och flera;
lärandemål, betyg, poäng- och valutasystem som helt enkelt är måttet på hur bra framsteg
man gör i självaste spelet. Poäng- och valutasystemet är tydligt kopplat till tävling men inte
till betygen. På så sätt bör inte eleverna känna någon press på att behöva vinna.
Lärandemålen och poängsystemet är kopplat på ett implicit sätt. Mer deltagande och
engagemang gynnar eleverna både poängmässigt och är dessutom lärorikt. Detta genom
spelets gång är tätt integrerat med lärandemålen.

En annan viktig aspekt jag har haft i åtanke är Csikszentmihalyis flowteori (ibid.). För att
skapa ett sinnestillstånd av flow där personen i fråga är helt uppslukad av uppgiften så måste
2 olika faktorer justeras med balans. Dessa faktorer är självuppfattad kompetens och
svårighetsgrad av uppgift (ibid.). Kompetensen eleverna tror att de innehar måste matcha
svårighetsgraden av uppgiften, tror eleven att uppgiften når över egen kompetens så förlorar
eleven motivation. Men om eleven anser att ens kompetens är mycket högre än uppgiften
tröttnar eleven snabbt. Nyckeln är att ha en uppgift som är lagom utmanande, inte uppfattas
som för avancerad eller för enkel (ibid.). På så sätt så är lärandematriser skapade så att
eleverna kan följa de olika nivåer och välja utifrån deras behov var de vill ligga och sikta på
(Alm, 2018). Dessutom är instruktionerna av uppgifterna väldigt fria där eleverna får använda
egen kreativitet för skapande och faktasökande där de på så sätt kan finna en lämplig nivå att
arbeta på.
Reglerna i spelet och under hela projektets gång är tydligt formulerade vilket är en viktigt
aspekt av ett spel (Kim, 2018). För att undvika dåligt uppförande och fusk så visar forskning
på att bestraffning inte alltid leder till önskvärda beteenden (ibid.). Personen som är medveten
om en bestraffning kan se det som ett rimligt pris att betala för sina handlingar (ibid.). Därför
är jag väldigt försiktig med just bestraffningar i undervisningen och har endast några få. Jag
har även anpassat så att bestraffningar är som naturliga konsekvenser av en viss handling så
som fusk, då utesluts man ur poängsystemet under t.ex. ett spel. Dock kan eleverna återgå
nästa spel och få en ny chans.

Interaktionen är ganska tydlig med poäng som kan användas som valuta för att handla
förmåner, dessutom snabbt och enkelt i en gruppchatt på nätet där jag håller koll och förvaltar
poängen. Dessutom är det hela tiden en social interaktion inom grupper och mellan grupper
som sker under tillfällen av feedback och under jeopardy-spelet. Anledningen till att jag låter
grupperna få ha endast en kursbok och en dator är för att låta de öva på ett samspel om vem
som ska använda vad och när. Detta med motivering för att också skapa begränsningar som
också är en del av spelifieringen (ibid.).

Känsla av kontroll uppkommer då eleverna får välja område, skapa egna presentationer och
spel där det också är fritt på hur mycket man bör delta. Betygen är inte grundade i hur mycket
poäng eleverna får så att deras val inom spelets gång inte är grundade i betygspress.

Tävlingslogiken är tämligen uppenbar i det faktum att det finns ett poängsystem som
utnämner ett vinnarlag. Upptäckande kan ses genom ljuset av att eleverna själva får utforska
valt område men även att upptäcka svaren på jeopardy-spelet genom datorn eller boken för att
vinna poäng. Aspekten av avslappning kan ses i att eleverna inte hela tiden ska spela, då
poängsystemet inte genomsyrar hela perioden av detta tema. Dessutom måste inte eleverna
hela tiden vara igång och aktivt delta då mycket är eget arbete där eleverna själva anpassar
tempo och nivå. Även att det finns förmåner som ger extra chanser och dylikt.

Andra didaktiska överväganden

Poängsystemet är öppet och synligt för alla grupper. Detta kan verka som yttre motivation för
andra elever då konformitetsprincipen menar att vi kommer vilja anpassa till hur andra gör
(ibid.). Presterar andra så kommer vi känna ett visst grupptryck att prestera. Men för att inte
låta grupper som inte presterar så bra känna sig utpekade så kommer endast lagen som är topp
3 att visas explicit. Vid förlust kan en känsla av ångest eller uttråkning uppkomma vilket
hämmar motivation och därmed deltagande; på så sätt kan jag minimera denna risk för dessa
typer av känslor om lagen med minst poäng inte presenteras öppet (ibid.).
Mycket i denna undervisningsform bygger dessutom på att eleverna ska utbildas inom
demokratiska värderingar. I skollagen står detta klart och tydligt i syfte om att utbilda
handlingskraftiga och ansvarskännande medborgare (Andersson, 2011). Skolan ska stötta
elevernas väg till självförverkligande och detta kan göras genom individualisering (ibid.)
Detta frodas genom en undervisningsform där eleverna får välja ut mycket utifrån egna val
och arbeta med deras egna arbetsformer. Elevernas får dessutom själva välja vilka de vill
skapa en grupp med inför projektet. Belyser vi ansvarsdelen så ska detta övas bl.a. genom
hela poängsystemet genom att eleverna måste tänka taktiskt i hur de vill förvalta poängen;
ska allt slösas eller sparas, vad blir konsekvenserna utifrån det? När eleverna får vara med
och styra sig egna undervisning minns de tillbaka på den med starkare positiva emotioner och
dessutom så ökar skolresultaten (Lelinge & Widén, 2014). Varje elev har personliga
preferenser för inlärning och vad som triggar motivationen (Woolfolk & Karlberg, 2015).
Forskning visar dock att elever inte alltid väljer det mest gynnsamma för lärande vid total
frihet av undervisningsform. Detta med anledning att kognitiva förmågor inte alltid matchar
personliga preferenser (ibid.). Därför kan det vara till en nackdel när eleverna får bestämma
för mycket i den egna undervisningen. Enligt mig tror jag att det ska finnas en balans och
variation, på så sätt så kanske vi kan fånga de flesta elever i undervisningen.
Utifrån självaste kärnan i uppgiften som börjar med en uppsatsskrivning så grundar den sig i
just problemlösning. Denna arbetsform för lärande är väldigt gynnsamt för elevernas kreativa
förmågor och färdigheter (Lelinge & Widén, 2014). Förutom att eleverna är kreativa så sätts
tänkande i handling genom skapande vilket övar upp eleverna entreprenöriella tänkande
(ibid.). Två av just EU:s åtta nyckelkompetenser för samhällsmedborgare är initiativförmåga
och företagaranda (ibid.). Innovation och entreprenörskap är en stark positiv drivning bakom
ett lands växande ekonomi (Harari, 2016). Enligt John Dewey så har vi alla människor en
inre konstnärlig, undersökande, skapande och social instinkt (Forsell, 2018). Dessa instinkter
menar han är viktiga att följa för att växa och utvecklas som individ (ibid.). Även Vygotskij
påpekar tonvikten av den sociala aspekten för lärande, då han menar att lärande alltid är i
anslutning till det sociala och kulturella (ibid.). Därför är undervisningen anpassad så att det
kan ske en interaktion inom och mellan grupper. Även att uppgiften är grundad i något
verklighetsanpassat, där eleverna får hitta problemlösningar eller möjligheter gynnar intresse
och inlärning (Woolfolk & Karlberg, 2015).
Ett viktigt begrepp inom didaktik är transfer. Transfer innebär att kunskap överförs och
tillämpas från lektion till lektion, eller lektion till vardag, eller till nästa termin (Andersson,
2011). För att vidare förstå begreppen så kan det definieras som kunskap som får byta kontext
eller verka som ledet i en vidare progression. Transfer är väldigt viktigt för långvariga
kunskaper med riktig förståelse (ibid.). Den transfer som sker i min undervisningsform är att
kunskapen tillämpas från en uppsats, vidare till en presentation och till slut ett spel.

Ett problem med direkt undervisning som kan bl.a. kan vara att läraren undervisar och elever
lyssnar är att elever lätt kan tappa koncentration (Woolfolk & Karlberg, 2015). Samma sak
kan hända då grupperna får presentera. Ett sätt att lösa det på är scripted cooperation, vilket
innebär att de som lyssnar får en uppgift som kräver full uppmärksamhet (ibid.). I detta fall är
denna uppgiften poängsystemet med frågor och feedback.

För att lyfta fram några avslutande motiveringar för ett multimodalt lärande (uppsats,
presentation och spel) så menar variationsteorin att det mänskliga sinnet fokuserar mer när
det finns variation och avvikelser (Alm, 2018). Detta genom ett lärande genom flera olika
modus som förekommer under hela projektets gång.

Upplägg
Genom eget arbete med aktiv handledning från mig kan eleverna kontinuerligt få stöd, bl.a.
genom formativ feedback. Mycket forskning visar på att formativ feedback är väldigt
gynnsamt för lärande (Andersson, 2011). Även att eleverna får chansen till att ge varandra
formativ feedback efter varje grupps presentation.

Utgår vi från Björn Anderssons (2011) vision 1 och 2 för lärande så är utgår denna
undervisningsform utifrån vision 2. Detta innebär att eleverna får ett problem att lösa (en
uppgift), men för att lösa detta problem så krävs mycket utforskande och inhämtande arbete
av fakta. Anledningen till denna kunskapsform är som jag tidigare har påpekat i denna
rapport, att gynna elevers kreativa förmåga och entreprenöriella tänkande (Lelinge & Widén,
2014). Kunskap som får läras utan att få tillämpas i något kontext är värdelös menar John
Dewey vilket jag personligen håller med och därför har valt en undervisning som grundar sig
i vision 2 (Sund, 2016).

Denna undervisningen med detta upplägg är anpassat för lektioner som är 90 min långa (180
min undervisningstid /vecka)

Anpassning till respektive program

Denna undervisning som tidigare nämnd är skapad för en klass i ekonomiprogrammet
(högskoleförberedande (naturkunskap 1b)) och en klass i spelutvecklingsprogrammet
(yrkesförberedande (naturkunskap 1a1)). Innehållet av stoff kommer att vara detsamma vilket
jag tidigare förklarade med att båda kurserna för respektive yrkesförberedande och
högskoleförberedande program innefattar det centrala målet “Frågor om hållbar utveckling:
energi, klimat och ekosystempåverkan. Ekosystemtjänster, resursutnyttjande och
ekosystemens bärkraft.”. Dessutom är betygskriterierna likadana.

Det jag har ändrat på är hur självaste projektet presenteras och spelets gång. För
ekonomiklassen kommer det istället för att vara lag vara företag. Så de ska komma in i en roll
och låtsas att de är ett företag som jobbar med marknadsföring och skapar en produkt (spelet).
Poängen är formulerade som pengar. Och självaste vinnaren är det företag med högst
marknadsvärde vilket kommer att få de att fokusera på hur pengarna förvaltas (bilaga 1).

För spelutvecklingsprogrammet kommer det istället för att kallas bara företag vara
spelutvecklare. Här får de gärna ta redan etablerade namn för att döpa sitt
“spelutvecklingsbolag”. Deras mål är att skapa ett attraktivt och roligt spel. Istället för
förmåner så kommer det att kallas power-ups som är vanligt förekommande namn i spel för
sådana ändamål (bilaga 2). Det vi kan konstatera utifrån detta är att det är samma projekt i en
annan omklädnad. Likvärdig undervisning, olika nyanser. Denna typ av justering är just till
för att försöka anpassa en undervisning utifrån elevernas intressen. Att göra ett sådant
didaktiskt val har i studier visats vara till fördel för elevernas intresse, motivation och
inlärning (Woolfolk & Karlberg, 2015).

Lärandematris & betygskriterier (material)

En viktig aspekt att tänka på som lärare och även som elev vid självvärdering är att hitta
nivån eleven ligger på. Utifrån det blir det mycket enklare att följa en progression i
kunskapsutvecklingen. Då konstaterar Alm (2018) att lärandematriser är det perfekta
verktyget för just det. Lärandematriser är en form av konkretisering av betygskriterierna
(ibid.). Detta ska skapa tydliga mål med kriterier som är mätbara och lätta att följa för att
klara lärandemålen (ibid.). Jag har skapat just sådana lärandematriser inspirerade av Alms
(2018) arbete (bilaga 1 & 2). Detta kommer att presenteras för eleverna redan från start. De
två första lektionerna kommer att vara särskilt avsedda för att skapa klarhet i bl.a.
lärandematriser. Även under eget arbete och handledning så kommer eleverna att påminnas
om att hela tiden kolla av med lärandematrisen för att utvärdera nivån eleven ligger på. På så
sätt så kommer lärandematriserna att användas för formativ feedback. Även att eleverna inom
grupperna kollar av med varandra kommer att belysas för klassen som en form av (formativ)
kamratrespons.

Vidare finns även betygskriterierna som är anpassade för att stämma överens med just detta
projekt (bilaga 1 & 2). Även fast lärandematrisen kan användas vid bedömning så är det
bättre att skilja på lärandematris och betygskriterier för att undvika betygspressen (ibid.).
Lärandematriser ska dessutom vara gynnsamt för den inre motivationen, betygens yttre
motivation känner eleverna redan till och behöver inte bli påminda (ibid.). Lärandematriserna
är också en aning spelifierade genom att varje nivå har namnet level respektive nivåsiffra för
spelutvecklingsprogrammet. För ekonomiprogrammet har jag istället valt att döpa nivåerna
till bolagsrelaterade namn. Den tredje nivån är döpt “Intergalaktiskt bolag (Bitcoin) för att få
in små inslag av humor (bilaga 1). Anledningen med valutorna är att de representerar högre
ekonomiskt värde för varje nivå vilket är för att skapa en association till ekonomi.

Trots att en lärandematris kan vara motiverande inför att nå lärandemålen så har jag även ett
stycke om syftet med hela projektet (bilaga 1 & 2). Eftersom att hjärnan faktiskt är teoretiskt
sätt som en muskel man kan öva upp med rätt typ av mentala övningar så tycker jag detta är
viktigt för elever att veta just det (Doidge, 2007). Detta kan skapa inre motivation vilket är
det jag siktar på med just det textstycket. När en människa är medveten om ens egna
utvecklingen så ökar motivationen av det som genererar utvecklingen (Woolfolk & Karlberg,
2015). Här har jag formulerat det på ett liknande sätt som power-upsen/förmåner, skillnaden
är att det är verklighet och att det valutan är ansträning och arbete (bilaga 1 & 2). Det är
viktigt att poängtera människors utveckling då den kan i många fall vara subtil och förbises.
Som ett ex. till detta kan man ju nämna att det kan vara väldigt svårt att se
muskeluppbyggnaden vid styrketräning (om man inte tar före- och efterbilder).

Avslutande kommentarer
Bortsett från litteratur och forskning så tror jag innerligt på att elever längtar efter en varierad
undervisning. Det var inte många år sedan jag själv gick i gymnasiet och utifrån egna
erfarenheter så brukar lek, spel och fantasi att uppskattas av elever. Jag anser att det kan dra
bort den trista och monotona känslan man kan ha vid ämnen man inte är särskilt intresserad
av, det kan helt enkelt skapa situationsbundet intresse (Woolfolk & Karlberg, 2015). Jag tror
starkt på att det är bra att öva på disciplin och viljestyrka genom att göra saker man inte har
direkt vinst av, att öva på att fördröja belöning. Men jag tror även på att det minst lika viktigt
med frihet, autonomi och kreativt skapande vilket är det jag vill ge till eleverna i detta
projekt.