Riddarholmen

Handlingsprogram
för yt tre miljö
 Norstedts hus Förord Innehållsförteckning
Schering Rosenhanes palats
Detta handlingsprogram utgör en konkretisering av de visio-
ner och målsättningar som togs fram i arbetet med förvalt-
Inledning 3
en Gamla Riksarkivet
lms hamn ningsprogrammet för Riddarholmen (färdigställt 2008).

Ar
Överkommissariens hus N. Riddarho Flera av förslagen i handlingsprogrammet förutsätter ett Sammanfattning Handlingsprogram 4

k
Stenbockska palatset

iv
ga
Birger Jarls torn samarbete mellan olika aktörer, som till exempel Banverket,

ta
Stockholm vatten, Stockholms trafik- och exploateringskon- Illustrationsplan 5

n
Gamla Auktionsverket

an
Hessensteinska huset tor samt Stockholms hamnar. Samtal om enskilda frågor är

at
rig
påbörjade inom ramen för detta arbete, men vissa förslag
Entréer och stråk 6

ke
kommer att kräva mycket planering, prioriteringar och

yc
Tr
n samordning.
ro
sb Mark och tillgänglighet 9
lm Andra delar av förbättringsmöjligheterna till
r ho Riddarholmens yttre miljö har Statens fastighetsverk, som
da Information 10
Rid byggherre och fastighetsägare, full rådighet över. Även
Wrangelska palatset Birger Jarls torg dessa åtgärder kan dock innefatta olika typer av myndig-
Riddarholmskyrkan hetsbeslut och är beroende av den egna möjligheten till Möblering 11
finansiering.
acken
ge lska b Handlingsprogrammets presentation av Riddarholmen Vegetation 12
Wran ska utgöra grund för diskussioner, beslut samt underlag för
Kammarrättens hus
detaljutformning av de olika delarna.
Belysning 13
Riddarholmenolmen utgör en av de viktigaste delarna

Gymnasie
Sparreska palatset S. R av Stockholms historiska kärna och bör vara väl integrerad
idd Evenemang 15
arh Hebbeska huset i den stad som omger den. Det övergripande målet med
olm Handlingsprogrammet är att åtgärderna, när de genomförs,
sh gränd ska bidra till att göra Riddarholmen till en tillgänglig, välbe-
am Cafébyggnad 16
ne sökt och trygg miljö. Riddarholmen ska långsiktigt vara en
n
mötesplats för såväl hyresgäster som besökare. Hit ska det
Fler uteserveringar 17
vara lika lätt att ta sig med allmänna transportmedel som
för gång- och cykeltrafikanter.
Gamla Riksdagshuset Ekonomibyggnader  18
Handlingsprogram Riddarholmen har utarbetats av
Gymnasiehusen Statens fastighetsverk, Fastighetsområde Regerings- och
domstolsbyggnader mm genom: Möjlig tillbyggnad  19

Torun Hammar, projektledare Bulleråtgärder 20

Christina Carlsson, biträdande projektledare
Christina Olsson, landskapsarkitekt Trafik 21

Från fastighetsområdet har även deltagit Bilparkering  22

Eva Berg Hallberg, biträdande fastighetsförvaltare
Alexandru Babos, kulturarvsspecialist Turistbussar  23
Handlingsprogrammet har tagits fram av White arkitekter AB genom:
Lotta Lehmann, arkitekt, Jan Erik Ellfolk, arkitekt, Anders Johansson, landskapsarkitekt,
samt Marianne Johnson, byggnadsantikvarie. För handlingsprogrammet har Jan Adolph, Angelica Kulturhistorisk konsekvensbedömning  24
Bierfeldt Liptak, Kjell Torstensson samt Thomas Zaar, White, gjort illustrationer.
Leif Åkerlöf, ÅF-Ingemanssons, har svarat för bullerutredning. Lena Myrelid-Knöös Etapper 25
Ett förvaltningsprogram togs fram i en föregående etapp av White arkitekter AB genom: Fastighetsförvaltare
Lotta Lehmann, arkitekt, Jan Erik Ellfolk, arkitekt, Tove Jägerhök, landskapsarkitekt, 2009-10-01 Tidplan 26
samt Lars Qvarfordt, ingenjör, Novamark och Marianne Johnson, byggnadsantikvarie.

Inventeringsmaterial har tagits fram i en första etapp av: Bilagt

Catrine Arvidsson, byggnadsantikvarie
Johnny Samuelsson och Toni Nordling, Rockstore Engineering
Förvaltningsprogram 2008, vision och mål 27
Lone-Pia Bach och Gabriel Sandstedt, Bach arkitekter AB
Befintlig situation, ortofo, baskarta  28
Samtliga foton och illustrationer är utförda av White arkitekter där inte annat anges.

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö  R id d a r h o lm e n
Inledning
Riddarholmen har en särställning i Stockholms stadsbild.
Samtidigt som den är en central del av stadskärnan, med
starkt symbolvärde, har här alltid samlats funktioner som
signalerar integritet eller periferi som kloster, palats, hamn-
verksamhet och ämbetsmannalokaler.
Holmen präglas av sin långa historia med spår från
medeltid till nutid. Idag finns ännu trånga gränder, små
platsbildningar jämte det magnifika Birger Jarls torg.
Riddarholmen har också en prägel av 1900-talets tydliga
ställningstagande att låta stadens kajer vara öppna för
allmänhetens rekreation.
Problemen med den yttre miljön härrör snarare från
buller och dålig åtkomst från resten av staden än av brister
i upplevelsen av platsen i sig. Även på Riddarholmen finns
dock dåliga eller bristfälliga lösningar vad beträffar främst
hantering av parkering, trafik och belysning. Det saknas
också enklare byggnader där service för besökare och
fastighets­skötsel kan inrymmas.
Bakgrund
Under 2008 tog Statens fastighetsverk fram ett Förvaltnings­
program för Riddarholmen. Förvaltningsprogrammet
innefattar historik, kulturhistorisk värdebeskrivning och
inventeringar av den befintliga miljön. Ett bredare semi-
narium hölls för hyresgäster, intressenter och beslutsfat-
tare. Med utgångspunkt i de synpunkter som framkom på
seminariet och i inventeringarna framarbetades en vision för
Riddarholmen som inkluderade målsättningar för den yttre
miljön.
Handlingsprogrammet utgör ytterligare en etapp
i arbetet med att skapa en långsiktigt stabil plan för
Riddarholmen.
Utgångspunkt
Utgångspunkten för Handlingsprogrammet har, utöver
Förvaltningsprogrammets mål, varit den befintliga strukturen
på Riddarholmen. Anledningen till detta är flera:
• Holmen har redan idag, i grunden, stora kvaliteter
• Bevarandevärdena är generellt höga. Den långa historien
är avläsbar i olika delar som representerar alla tider från
medeltid till sent 1900-tal. Samtliga tider bör värderas
utifrån sina kvaliteter
• Åtgärderna bör vara tekniskt och ekonomiskt genomför-
bara inom en rimlig framtid för att inte låsa nödvändiga,
mindre ändringar med alltför genomgripande omda-
ningsplaner för holmen
Syfte
Syftet med handlingsprogrammet är att genom förslag
på konkreta åtgärder tydliggöra Statens fastighetsverks
ambition att öka tillgängligheten för allmänheten och för-
bättra den yttre miljön för såväl besökare som hyresgäster.
H a n d l in g s p ro g ra m
Y tt re m i lj ö
Åtgärdsförslagen inriktning har varit att de ska vara avgrän-
sade och genomförbara i etapper för att inte bindas upp i
planer som ligger långt fram i tiden eller som kräver stora
insatser också från andra aktörer. Även med mindre föränd-
ringar ska det bli möjligt att få en betydligt bättre upplevelse
av öns kvaliteter. Föreslagen är tänkta att kunna genomföras
successivt under de närmaste fem till tio åren.
Kortfattat kan sägas att Handlingsprogrammets syfte varit:
• att utarbeta grund för åtgärder som konkretiserar
de visioner och målsättningar som angavs i
Förvaltningsprogrammet
• att skapa framförhållning så beredskap finns i samband
med att ekonomiskt utrymme kan skapas för yttre
åtgärder
• att skapa förutsättningar för en ökad långsiktighet i
underhållsplaneringen
• att säkerställa att enskilda åtgärder över tid bildar en
kvalitativ helhet
Ovan Riddarholmen sedd från söder. Till höger ön sedd från sydväst.
Flygbilder från Stockholms stadsbyggnadskontor, Lennart Johansson.
 R id d a r h o lm e n
Metod/omfattning Avgränsningar
De problemområden som särskilt lyftes i Förvaltnings­ Arbetet avser endast den yttre miljön. Tillgänglighet i di-
programmet var bland annat: rekt anslutning till separata byggnader har till exempel inte
• Angöringen för gång- och cykeltrafikanter från broarna studerats närmare inom ramen för detta program.
och möjligheterna att ta sig runt ön Förslagen anger en inriktning för arbetet och ska ligga
till grund för fortsatta diskussioner. Åtgärderna ersät-
• Busstrafiken, parkeringsytor, trafikföring
ter inte detaljutformning eller projektering och är inte
• Buller i dagsläget beslutade. Tvärtom anser SFV att det är en
• Bristande belysning kvalitet att uppdragen inte genomförs på samma gång, då
Riddarholmen innehåller många tidslager och möjligheter
• Servicefunktioner till befintliga byggnader/hyresgäster
till olika tolkningar och uttryck av dessa platser.
• Skyltning och information
Fokus har legat på, för Statens fastighetsverk, genom-
• Avsaknad av åretruntöppna verksamheter som riktar förbara åtgärder. Mycket kan göras för att stärka samban-
sig mot allmänheten det mellan Riddarholmen och övriga Stockholm genom
till exempel ytterligare förbättringar för gång- och cykel-
• Möjligheterna att på ett ordnat sätt arrangera
trafikanter eller ökad båttrafik. Möjligheten att genomföra
evenemang på ön
mer omfattande förändringar kring ön eller skapa helt
• Övrig tillgänglighet nya verksamheter kräver dock delaktighet även av andra
Dessa områden har systematiskt gåtts igenom och intressenter.
konkreta förlag på förbättringar har lagts fram.
Möten har hållits med Trafikkontoret,
Exploateringskontoret, Banverket, Stockholms Hamnar
och Riksantikvarieämbetet om enskilda frågor samt om
inriktningen på helheten. Dessa möten föregriper dock inte
framtida, nödvändiga överenskommelser, lov eller tillstånd.
Materialet har sedan sammanställts ämnesvis samt
fått en preliminär tidplan med etappindelning baserad på
områden.
Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Sammanfattning
Handlingsprogrammets uppgifter och inriktning
Handlingsprogrammet ger en inriktning avseende markdisposi-
tion, investeringar och framtida underhåll av den yttre miljön.
Stor vikt har lagts vid att placera olika funktioner. Anspråken
är många varför samutnyttjande måste underlättas genom att
generella ytor tillskapas. En rad förändringar föreslås för att ge
en bättre helhetsmiljö.
Illustrationsplan
Planen visar förslagen för den yttre miljön i sin helhet. De
viktigaste åtgärderna lyfts fram.
Entréer och stråk, tillgänglighet
Förbättringar föreslås för holmens tre entréer. Gångstråket
längs järnvägen förtydligas med bredare trappor, gångvänligt
material och bättre belysning samt avskärmas mot järnvägen.
Ett attraktivt stråk föreslås utmed kajerna mot Riddar­fjärden.
Stråket görs generöst utmed kajkanten och avskiljs från parke-
ringsytor och körvägar.
Kajstråket föreslås få en ny attraktiv anslutning till
Munkbrokajen och T-banestation Gamla Stan med en ny gång-
och cykelbro som ”genar” över vattnet till Riddarholmens sol-
belysta och tysta västra sida. Mot bron över Norrström föreslås
en mindre utökning av kajen för en generösare entréplats.
Tillgängligheten föreslås förbättras genom gångvänligare
material på frekventa stråk.
Informationsskyltning
Vid norra och södra entrén förbättras informationen om
Riddarholmen med nya informationstavlor framtagna
i enhetlighet med SFV:s skyltprogram. Vid entrén från
Riddarholmsbron föreslås en större samlad informationsplats
med taktila historiska modeller förutom informationstavlor.
Möblering, utrustning
Nuvarande utrustning föreslås vara utgångspunkt för komplet-
teringar av bland annat sittmöbler, papperskorgar och plante-
ringskärl. God kvalitet och bra materialval eftersträvas.
Vegetation
Två nya platser för träd föreslås på Riddarholmens södra
sida förutom att nyligen borttagna träd återplanteras.
Planteringarna nedanför Rosenhanes och i Hebbes trädgård
föreslås förnyas. Befintliga planteringar och solitära träd avses
behållas. Dock avses trädplanteringen på kajen utanför Gamla
Auktionsverket att minskas och få en mindre strikt utformning.
Belysning
Belysningsåtgärder föreslås för att förbättra upplevelsen av
den historiska miljön på håll och på plats, samt för ökad trygg-
het och bättre funktion inklusive drift- och energifrågor.
Gatubelysning föreslås göras enhetlig med fasadarmaturer.
På järnvägsstråket och kajstråket föreslås även extra belysning
av marken. Några platser föreslås kunna ges särskild belysning.
Riddarholmen föreslås få en tydligare bild i staden natte­tid.
Kyrktorn och märkesbyggnader föreslås lyftas fram. Kajen med
gångstråk belyses väl.
H a n d l in g s p ro g ra m
Y tt re m i lj ö
Bulleråtgärder
Den rådande bullersituationen är inte acceptabel. En bullerut-
redning visar aktuella bullernivåer och vilka effekter åtgärder
på Centralbron och järnvägen skulle kunna ge som ett under-
lag för diskussion med Stockholms stad och Banverket vilka
är huvudmän för dessa.
Trafik
Riddarholmen föreslås göras om till så kallat gångfartsom-
råde. Detta innebär bland annat att man inte får köra fortare
än gångfart och bara parkera på särskilda parkeringsplatser.
Befintliga asfaltsbeläggningar ersätts med gatsten. Nya vänd-
platser underlättar för förare och ökar trafiksäkerheten.
Kollektivtrafik har hållplats- och stationsläge i omedelbar
anslutning till Riddarholmen. Förslag för stråk ökar tillgänglig-
heten till kollektivtrafiken.
Charterbåttrafiken föreslås behålla sitt kajläge. Reguljär
båttrafik föreslås lokaliseras nära tunnelbanan, i första hand
Munkbrohamnen, i andra hand Södra Riddarholmshamnen.
Bilparkering
Riddarholmens parkeringar på kajsidorna föreslås förnyas.
Parkeringen samlas till tre väl utformade, gatstensbelagda
parkeringsplatser som inte är i konflikt med gångstråk.
Befintliga parkeringsplatser i öns inre bibehålls. Sammanlagt
kommer cirka 200 bilplatser att finnas. Parkeringsreglerna fö-
reslås göras enhetliga med avsikten att öka samutnyttjande.
Turistbussar
För turistbussar föreslås en ny vändmöjlighet. Dessutom
föreslås att bussparkering längs Evert Taubes terrass utökas
något och samtidigt tidsbegränsas, samt att nya bussplatser
ställs i ordning nedanför Wrangelska för de bussar som behö-
ver stanna till på Riddarholmen i väntan på sina passagerare.
Cafébyggnad
För att erbjuda besökare till Riddarholmen en servering med
regelbundet öppethållande föreslås en permanent cafébygg-
nad som förutom uteservering får ett mindre antal sittplatser
inomhus. Byggnaden placeras på platsen för det befintliga
sommarcaféet. Läget gör att cafeet är lätt att hitta samtidigt
som det får ett soligt läge med attraktiv utsikt. Byggnaden
utförs som en paviljong i enkla material som glas och stål.
Uteservering, tillfällig servering
Vid den restaurant som ligger i Gamla Riksdagshuset möjlig-
görs en uteservering genom att gatan framför avslutas före
restauranten. På Evert Taubes terrass föreslås att anslut-
ningar för tillfällig servering görs under mark. Kajplatser för
flytande serveringar kan iordningsställas.
Ekonomibyggnader
En ekonomibyggnad föreslås placeras på Riddarholmens syd­västra
del som en fortsättning av västra Gymnasiehuset. Byggnaden
avses innehålla sådana driftsutrymmen som är svåra att åstad-
komma i kulturhistoriska byggnader. Byggnaden utformas som
ett enklare uthus av en typ som tidigare funnits på holmen.
 R id d a r h o lm e n
Miljöfrågor i korthet
Turbåtstrafiken föreslås få en mindre bod för sin Förutom kulturmiljö, som här behandlas särskilt i den
landförvaring. Den utförs på motsvarande sätt som kulturhistoriska konsekvensbeskrivningen, har flera
ekonomibyggnaden. miljö­frågor identifierats i arbetet med Förvaltnings- och
Handlingsprogram. Dessa ska beaktas i fortsatt projektering
Möjlig tillbyggnad för befintliga verksamheter och genomförande i enhetlighet med Statens fastighetsverks
Under arbetet med detta handlingsprogram har lokalisering av
miljöarbete.
en eventuell tillbyggnad för befintliga verksamheter studerats.
Den plats som skulle vara lämplig är fd bollplanen nedanför
Som en viktig aspekt har arbetsmiljö setts. Med cirka
Västra Gymnasiehuset. Där kan ytterligare ett hus inordnas i
1200 verksamma personer på Riddarholmen är såväl frågor
kring luft och buller som trygga stråk och trevlig utemiljö
bebyggelsemönstret. För närvarande är emellertid inte detta
av stor betydelse. Även driftpersonalens arbetsmiljö med
aktuellt varför ekonomibyggnaden kommer att uppföras här.
fungerande arbetsutrymmen har uppmärksammats. Vid pro-
Skulle en tillbyggnad bli aktuell i framtiden får en annan lös-
jektering ska också studeras hur byggnation kan ske under
ning sökas för servicefunktionerna.
goda arbetsförhållanden.
Förbättringar för evenemang
Handlingsprogrammet har haft som mål att förbättra
Flera förbättringar för möjligheterna att genomföra evene-
för gång- och cykeltrafiken i strävan efter ett hållbart
mang föreslås. Det är främst den tekniska infrastrukten som
samhälle. Kopplingen till kollektivtrafik och eventuellt
ska förstärkas, men även kör- och uppställningsytor har beak-
ökad båttrafik har legat till grund för markdisposition och
tats i markdispositionen med tanke på tillfälliga evenemang.
förbättringsförslag.
Kulturhistorisk konsekvensbedömning Diskussion kring energifrågor är främst aktuell för belys-
Handlingsprogrammet syftar till att öka attraktiviteten och ning och evenemangsanordnande men kommer också att
tillgängligheten för att återföra stadslivet till Riddarholmen. aktualiseras vid ledningsomläggningar. Vid ledningsarbete
Förslagen rör den yttre miljön, som genomgått stora för- ska även möjliga förbättringar av dagvattenhantering tas
ändringar under århundradena. Ursprunglig grundtopografi, med.
småskalighet och rumsbildningar på öns mellersta del bevaras Att begränsa och hålla nere åtgärdsvolymen är också
medan åtgärder föreslås för att komma tillrätta med utkan- resurseffektivt. De nödvändiga åtgärder ska göras med hög
ternas storskaliga infrastruktur som de breda kajerna i västra standard för lång hållbarhet. Av betydelse för en hållbar
delen och de bulleralstrande trafiklederna i öster. I övrigt rör miljö är också materialval vid byggnation och i drift samt
ändringarna detaljer som markbeläggning och belysningsar- den förbättring av sophantering (källsortering) som föreslås.
matur, som tillkommit under 1900-talets andra hälft. Nya per-
manenta funktioner föreslås för att åter öka folklivet på ön.
Tidplan, etapper
Förslagen i handlingsprogrammet
är alla i ett tidigt skede. Vissa, som
förbättrad belysning och tillgäng-
lighetsåtgärder är tänkta att kunna
ske successivt och i samband
med separata byggprojekt. Andra
förslag som för olika delområden är
avhängiga färdigställandet av öv-
riga projekt som upprustningen av
Gamla riksarkivet eller Banverkets
avetablering efter pågående etapp
av Citybanan. Tidplanen omfattar
nio sådana delområdesetapper.
Samtliga aktiviteter är beroende av
beslut - interna och externa - samt
ibland av samverkan med andra ak-
törer. Tidplanen får alltså ses som
en ambition och en arbetsinriktning.
Cafégäster vid det befintliga sommarcaféet
som föreslås ersättas av ett permanent café.
Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
 Buller kan dämpas med

Illustrationsplan tyst asfalt och skärmar

Skala 1:1000 Södra entrén görs generösare

Broentrén rustas upp

och kompletteras med
informationsplats

En ny gång- och cykelbro

Plats för kopplar Munkbron och
uteservering Riddarholmens kajstråk

Järnvägsstråket förtydligas, förbättras

funktionellt och ges ny belysning

En ny ekonomi-
byggnad uppförs
Gränden öppnas upp
Gångstråk, tillgänglighet
och belysning förbättras

Norra entrén med Parkeringsplatsen byggs

ny kajanslutning om och skiljs från husen

Ett permanent café

ersätter sommarcaféet

Vändplats och några uppställnings­

platser görs för turistbussarna­

Bättre plats och Plats för

Ett nytt bekvämt och tillgängligt stråk infrastruktur för tillfällig
anläggs längs kajerna runt Riddarholmen evenemang servering

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö  R id d a r h o lm e n
Entréer och stråk
Riddarholmen har tre entréer: över Riddarholmsbron från
Gamla Stan från öster; från järnvägsbron över Norrström i
norr; från Munkbrokajen och järnvägsbron över Söderström.
De norra och södra entréerna är endast för gång- och cykel-
trafikanter medan broentrén används av alla trafikslag.
Entréerna upplevs inte välkomnande idag och de är
starkt påverkade av Centralbron och järnvägen. Det är där-
för en viktig del av förslaget att förbättra samtliga entréer
och de stråk som leder vidare på Riddarholmen. De ska ges
bättre orienterbarhet, gångvänligare material som markerar
stråken, och tydligare informationsskyltning. Entréplatserna
gestaltas som helheter där även avskärmning mot externt
buller och hantering av fordonstrafik på Riddarholmen krävs
för att nå ett gott resutat.
Yttre stråk och inre delar
Riddarholmens gång- och cykelstråk är idag otydliga och
har dålig tillgänglighet. Förslaget innebär att tillgängligheten
förbättras genom beläggningsvalen samt att de genomgå-
ende stråken längs järnvägen respektive kajen förtydligas, se
följande sidor. Stråken ska underlätta orienteringen och upp-
levas som attraktiva av såväl besökare till verksamheter på ön
som förbipasserande. Inriktningen i detta handlingsprograms
förslag innebär vidare att mark och stråk i de inre delarna - i
stadsrummen, mellan byggnader och på gårdar - utformas
efter respektive rums förutsättningar, se vidare sidan 9.
Foto vid Gamla Stans tunnelbana - västra utgången mot Riddarholmen.
H a n d l in g s p ro g ra m
Y tt re m i lj ö
Välkomnande entréer
De flesta turister och förstagångsbesökare kommer via
Riddarholmsbroentrén. Bron är idag smalare än den varit
tidigare, och föreslås breddas för att ge bättre känsla av det
historiska sambandet mellan Gamla Stan och Riddarholmen
samtidigt som trafiksäkerheten kan ökas. En första åtgärd är Kajstråket
Järnvägsstråket
att minska bredden på körytan till förmån för gångbanorna.
Utmed bron och även däcket över järnvägen kan täta räcken
eller bullerskydd göra miljön mer skyddad för gång- och
cykel­trafikanter, men detta måste studeras noggrannt med
avseende på de visuella konsekvenserna.
Direkt efter broentrén kommer informationstorget där
bland annat karta över Riddarholmen, information och histo-
riska modeller blir en naturlig samlingspunkt.
Den norra entrén som ligger på gångavstånd från Cent­
ralen och Kungsholmen föreslås förstoras. Här är tanken att
biltrafiken ska få en vändplats skild från gång- och cykeltra-
fikanterna. Den nya kajanslutningen till bron över Norrström
Birger Jarls torg Riddarholmsbron
ger också förutsättning att få rum med informationsskylt-
ning och att kajens gångstråk kan placeras närmast vattnet.
Den södra entrén används främst av tunnelbaneresenärer
från hela Storstockholm samt södermalmsbor. Här föreslås
Wrangels backe
informations- och belysningsförbättringar samt att de stråk
som utgår härifrån blir tydligare och bekvämare. En ny bro
leder besökare direkt mot Riddarholmen och Riddarfjärden.
Järnvägsstråket
Kajstråket
Entréer och stråk
Genomgående stråk
Stråk genom olika platsbildningar
Foto från omkring 1900 med en bredare bro än dagens. Foto Birger Jarls torg med naturstensbeläggningar.
Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
 R id d a r h o lm e n
Järnvägsstråket
Det nordsydliga stråket för gående och cyklister ut- Ett tydligare och tryggare stråk
med järnvägen och östra sidan av Riddarholmen ingår i Stråket föreslås rätas ut så långt möjligt och förtydli-
ett överordnat stråk genom centrala Stockholm, utmed gas. Gångvänliga naturstenshällar som visar vägen kan
Centralbron från Tegelbacken i norr över Riddarholmen och läggas in i gatstensbeläggningen. Trapporna föreslås
Munkbrokajen med tunnelbanestation och vidare söderut generellt göras bredare och bli generösare med inbyggda Arkivgatan
mot Söder Mälarstrand och Södermalm. barnvagnsramper och vilplan. Belysningen förstärks, se
Stråket är gent men otydligt och bullerstört av trafiken särskilt avsnitt. Avskärmning mot järnvägen minskar
på Centralbron och järnvägen. Det är inte särskilt gång- utsattheten och ger visst bullerskydd.
vänligt med något obekväma beläggningar, kantstenar och Norra delen av stråket går på Arkivgatan, här föreslås
branta trappor. Orienterbarheten försämras av att gångbana trafiken minskas genom att endast transporter till fast-
saknas på delar, trappor ligger runt hörn samt av bitvis brist- igheterna och handikappfordon tillåts. Detta möjliggörs
fällig belysning. genom en vändplan för biltrafik framför Norstedts entré.
Trappan vid Gamla riksarkivet görs
bredare, något flackare och med Riddarholmsbron
inbyggd barnvagns- och cykelramp.
Vid Riddarholmsbron korsar man
det centrala stråket över ön mot
Riddarfjärden och här finns informa-
tionstorget. Därifrån läggs det gång- Informa­
vänliga stråket rakt mot Hebbeska tionstorg
huset. Trapporna vid Hebbes norra
hörn läggs ihop i stråkets riktning
vilket möjliggörs av att parke-
ringsplatsen tas bort. Trappan vid
Hebbeska husets södra hörn föreslås
breddas och få ett vilplan.
På grund av att stråket har alltför
Hebbes
stora höjdskillnader, är trångt och
trappor
löper längs byggnader vars markan-
slutning inte kan ändras kan trappor
inte undvikas och därmed kan inte
heller fullgod standard för funk-
tionshindrade uppnås. Emellertid Södra Riddarholmshamnen
föreslås mindre branta trappor och
att dessa får stabila infällda ramper
som underlättar för barnvagn och
annat på hjul. Cyklister och andra
som vill slippa nivåskillnader kommer
även fortsättningvis att röra sig via
kajstråket och/eller Birger Jarls torg Gamla Stans
och Wrangelska backen. tunnelbana

Järnvägsstråket

Trapporna vid Hebbeska huset med vilplan och stabila barnvagns­ramper.

Mot järnvägen visas en tät skärm med det befintliga staketets höjd.

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö  R id d a r h o lm e n
Kajstråket Norrström

Norra Riddarholmshamnen

Birger
Jarls torn

Evert
Taubes
terrass

Att gå runt Riddarholmen och se holmen från sjösidan och parkering på delar av södra kajen på samma sätt som
och samtidigt blicka ut över Riddarfjärden är en fantastisk på den norra. Gamla
upplevelse. Men ett ordnat promenadstråk utmed kajerna på Framför Gamla Riksdags­huset föreslås stråket få en ny Riksdaghuset
Riddarholmen saknas idag. De gående rör sig på kajen utan attraktiv anslutning till Munkbrokajen och T-banestation
skydd, på körbanorna och inne vid husen där det saknas Gamla Stan med en ny gång- och cykelbro i stål och trä som
plats för gångtrafikanter på kajen. genar över vattnet till Riddarholmens solbelysta och tysta
Ett attraktivt stråk västra sida.
Södra Riddarholmshamnen
Den attraktiva vägen runt Riddarholmens kajer görs till Perspektivet ovan
ett bra och tydligt stråk. Gångvägen görs bred och ge- visar ny gång- och
cykelbro från
nerös utmed kajkanten med infällda naturstenshällar. Munkbrokajen
Det avskiljs från parkeringsytor och körvägar med en låg / Gamla Stans
Munkbrokajen
sittvänlig mur. Muren kan också användas till att inrymma tunnel­banestation
till Riddarholmen. Gamla Stans
elskåp, ledningar och anslutningar samt för att fälla in
tunnelbana
markbelysning. Stråket ger Riddarholmen sin plats bland
centrala Stockholms kajpromenadstråk som till exempel
Strandvägen. Cykeltrafiken använder körbanan som med ny
Kajstråket
utformning blir trafiksäkrare, se särskilt avsnitt om trafik.
På norra kajen läggs ett gångstråk utmed vattnet.
Bilplatserna flyttas in några meter och avskärmas med en
låg mur av natursten och trä. Vid anslutning till bron över
Norrström görs en generösare anslutning.
Platsen framför Birger Jarls torn snyggas upp genom
att bilplatser tas bort i kurvan, vägen avsmalnas och bilfria
ytor skapas vid stråket. Sittmurar avskärmar mot föreslagen Skiss på foto av det
vändslinga för turistbussar. På öns västra sida följer stråket solbelysta och tysta
kajstråket utefter
gatan innanför Evert Taubes terrass och ansluter åter till Riddarholmens
kajkant i söder. En låg mur avskärmar stråket från trafik västra sida.

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö  R id d a r h o lm e n
Mark och tillgänglighet
Förändringar av mark och beläggningar på Riddarholmen
syftar till att höja upplevelsen av den historiska miljön
samt förbättra tillgängligheten i allmänhet och särskilt för
funktionshindrade.
Olika rumskaraktärer och delar av Riddarholmen samt
skilda funktioner leder naturligen till ett nyanserat förhåll-
ningssätt och variation i markbehandlingen.
De yttre områdena
Kajområdena mot Riddarfjärden har växt fram successivt
genom landhöjning, utfyllnad och utbyggnad av hamnanlägg-
ning. Dagens kajlinje är från 1890-talet. Idag finns spår inte
bara av hamnen utan också den period på 50-talet när en
provisorisk trafikled passerade holmen. Kajen präglas också
av Stockholms stads beslut på 60-talet att bygga om oanvänt
hamnområde till rekreations- och uppehållsplatser.
Stråket längs järnvägen ligger visserligen delvis över mark
som hör till Riddarholmen men har genom utbyggnaden av
trafiklederna kommit att präglas av deras konstbyggnad.
De genomgående stråken på kajen respektive längs
järnvägen kan ges mer enhetliga utformningar i sina sträck-
ningar. På stora delar av nuvarande gatumark och p-ytor ut
mot Riddarfjärden föreslås att asfalt byts mot gatstensbelägg-
ning, som ger en enhetlig och vacker markbehandling med
natursten.
Riddarholmen mer tillgänglig och attraktiv för allmänheten
i stort. I en snävare definition menas tillgänglighet, att
funktionshindrade skall kunna nå entréer ”tröskelfritt” över
tillräckligt släta markbeläggningar och utan större lutningar.
Riddarholmen har med sin topografi, sina ofta höga sock-
elvåningar och befintliga naturstensbeläggningar särskilda TG
svårigheter att erbjuda fullständig tillgänglighet på ön och
till byggnadsentréer.
KG
Gångstråk
För att förbättra tillgängligheten på ön föreslås att slätare
naturstensbeläggning iordningsställs på strategiska stråk PG
på ön. Inne i centrala delar av ön kan befintliga stråk till
entréer behövas förbättras och kompletteras. För att få va-
KG
rierade och till varje plats anpassade stråk kan olika bredder,
karaktärer och stensorter användas.
Byggnadsentréer PG
Mark och gångstråk anpassas till byggnadsentréer. I om- PG
byggnadsprojekt i olika hus, kan även markhöjningar med
ramper, murar och vilplan behövas för att förbättra tillgäng-
ligheten in i respektive byggnad.
I en särskild studie har Statens fastighetsverk inventerat
tillgängligheten - beläggningar, lutningar, byggnadsentréer
mm. Inventeringen ska vara ett underlag både vid markåt-
gärder och ombyggnad av hus.

De inre delarna
Markbehandlingen kring bebyggelsen i de inre delarna har
präglats av sina varierade tillkomster och historia. Offentliga
rum skiljer sig från palatsgårdar som i sin tur skiljer sig
från de kvartersinnergårdar som bildades på 1800-talet när
Norstedts och Gamla riksarkivet byggdes. TG
Stora delar av Riddarholmen har redan idag välgestaltade
stadsrum med hög kvalitet på såväl husfasader som gatu-
och torgbeläggningar av natursten. Detta gäller speciellt
kring Riddarholmskyrkan och Birger Jarls torg samt gatu- och
gårdsrummen mellan palatsbyggnaderna. Vid förnyelse ska
rumsligheten förstärkas med markbehandlingen, samtidigt
som tillgänglighet och bekvämlighet för gående föreslås
ökas av slätare beläggningar som varieras för olika stråk och
platser.
I de inre delarna av Riddarholmen ska rumsligheten tas
tillvara. Ett stråk som går igenom flera rum kan därför byta
beläggning vid övergång till en ny plats, alternativt att platsen Mark och konstbyggnad
har en annan beläggning i sin helhet. Gångstråken ansluter till Utfyllnader, tidigare hamnområde
byggnaders entréer där lokal anpassning sker med nivåer som
Konstbyggnad för järnvägen
förbättrar tillgängligheten till enskilda byggnader.
Stora stensatta ytor vid Riddarholmskyrkan kan behöva
skyddas från bussuppställning och annan olovlig parkering med
hjälp av någon form av körhinder förutom befintliga lyktstolpar.
Holmens bebyggelsemark PG
Tillgänglighet
Gårdsmark till palats
KG
Kvartersinnergård
Begreppet tillgänglighet i den fysiska miljön kan uppfattas Foto på två av de gatstens­
beläggningar som redan Trädgård
TG
ha två betydelser. I första hand att med olika åtgärder göra Platsen mellan Rosenhanes palats och Gamla Auktionsverket med befintligt stråk. nu finns på Riddarholmen.

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö  R id d a r h o lm e n
 Apotekshuset från 1790 innehöll från början förutom apotek även lä-
karmottagning och bostäder för apotekare, läkare och barnmorska.
Apoteket användes främst av det Kungliga hovet med uppvaktning
och personal, men även allmänheten kom hit.
Gustav III hade 1779 gett hovapotekaren Johan Christian Georgii rätt-
The pharmacy building, put up in 1790, originally
housed, besides the pharmacy itself, a doctor’s
consulting room and accommodation for a phar-
macist, doctor and midwife. The pharmacy was
primarily used by the court and those in attend-
ance on the royal family, although it was also
patronised by members of the public.

Information
Informationen till Riddarholmens besökare avses förbätt-
ras. Statens fastighetsverk har tagit fram ett skyltprogram
som ligger till grund för utformningen av nya skyltar. Bra
skyltning ska finnas vid alla entréer till ön. Vid entrén från
Riddarholmsbron görs en särskild informationsplats där
modeller mm visar öns historiska utveckling.
De olika platserna kommer att ge delvis olika informa-
tion då skyltarna inriktas mot vad man ser just på den plats
man befinner sig samt allmän information om Riddarholmen.
Förutom här föreslagna informationsplatser är det möjligt att
söka en plats på den västra sidan mot vattnet där många be-
sökare stannar till en längre stund. De enskilda byggnadernas
skyltning håller successivt på att bytas ut så att de följer skylt-
programmet. Möjligheter att ge guidning via nerladdning till
mobiltelefon samt att distribuera broschyrer på plats kommer
ten att ansvara för apotekshållningen på Drottningholm. Verksam- In 1779, Gustav III granted court pharmacist Johan
heten permanentades ytterligare genom kungens beslut 1785 om att Christian Georgii the privilege of running the
ett särskilt hus skulle byggas. Arkitekten bakom ritningarna till hu- pharmacy at Drottningholm. The business was
put on a more permanent footing in 1785, when
set är okänd. Omkring 1880 nyinreddes apoteksrummen, varvid den
Informationsplats vid Riddarholmsbron ursprungliga inredningen skänktes till Nordiska museet. Idag kan
the King ordained that a separate building be
erected to house the pharmacy. The architect who
De flesta turister kommer via Riddarholmsbron. Det stora apoteksinredningen från Drottningholm upplevas/beskådas i Apote- drew up the plans for the building is unknown. In
about 1880, the interior was extensively refur-
ket Kronan i Skansens stadskvarter och är landets äldsta bevarade.
stråket från Gamla Stan ner mot Riddarfjärden korsar Apoteksverksamheten fanns kvar i huset på Malmen till 1920 då rätt-
bished and the original fittings were presented to
Nordiska Museet. Today the interior fittings of the
här järnvägsstråket med folkströmmen från tunnelbanan. tigheterna drogs in. Invändigt har det byggts om ett flertal gånger, Drottning-
Vid stråkens korsningspunkt föreslås en större samlad men exteriören är bevarad från 1790. Byggnaden innehåller i dag bo- holm pharmacy, the oldest in Sweden, can be
experienced/viewed at the Kronan pharmacy in
städer samt kontor och är statligt byggnadsminne.
informationsplats. the town quarter of the Skansen open-air mu-
seum. The building at Malmen, in
Platsen föreslås innehålla historiska modeller med förkla- Apotekshuset ligger på den så kallade Drottningholmsmalmen som Drottningholm, continued to function as a
har anor från tidigt 1700-tal. Malmen byggdes ut främst under Gus- chemist’s until 1920, when its privileges were
ringar och information om Riddarholmens olika tidsepoker. tav III:s tid, då området fick stadsmannamässiga rättigheter. Bostä- discontinued. Although the interior has been
renovated on a number of occasions, the original
Möjligheter ska också finnas att ha tillfällig information kring derna och verksamheterna hade direkt anknytning till slottet och ho- exterior, dating back to 1790, has been preserved.
aktuella evenemang och händelser samt att distribuera vet. Apotekshuset ligger på den så kallade Drottningholmsmalmen Today the pharmacy houses homes and offices
som har anor från tidigt 1700-tal. Malmen byggdes ut främst under and is now a national historic building monument.
material eller hänvisa till audioguidning. Gustav III:s tid, då området fick stadsmannamässiga rättigheter. Bo- The pharmacy stands in the area known as
Informationsplatsen ska utformas för att vara väl synlig städerna och verksamheterna hade direkt anknytning till slottet och Drottningholmsmalmen, whose traditions stretch
back to the 17th century. Malmen was mostly de-
i stråken samtidigt som informationen inte ska skymma sik-
hovet. Apotekshuset ligger på den så kallade Drottningholmsmal-
veloped during the reign of Gustav III, when it was
men som har anor från tidigt 1700-tal. Malmen byggdes ut främst
ten. Därför utformas den med låga skyltar. Platsen kommer under Gustav III:s tid, då området fick stadsmannamässiga rättighe-
accorded a town charter. The buildings and the
various activities carried on at Malmen were all
att bli en mötespunkt och föreslås också få enkla sittplatser ter. Bostäderna och verksamheterna hade direkt anknytning till slot- directly associated with the palace and the court.

också att prövas. Statens fastighetsverk planerar även sätta och god belysning.
tet och hovet.

upp vägvisningskyltar i enhetlighet med skyltprogrammet. I ett särskilt projekt hos Statens fastighetsverk pågår
arbete med att ta fram taktila modeller över Riddarholmen.
Skyltning vid norra och södra entréerna
Dessa kommer att illustrera holmens byggnation under
Vid södra entrén föreslås att en ny skylt placeras mot muren
tidigt 1600-tal, respektive
Storlek: mitten på 1700-talet. Tankar finns
Textmängd:
kring Hebbes trädgård. Skylten blir väl synlig när man
Orienteringsskylt
också att ta fram en modell
1250x1400, för dagens
1600x1400, 2000x1400situation. Max 2200 tecken inkl. mellanslag
kommer från järnvägsstråket eller tunnelbanan. På murens
kolonner avses fasadarmaturer sättas upp vilka dåFärgval:
också Orienteringsskylten är avsedd att passa till de flesta besöksmål där man behöver använda/
visa en karta för att ge övergripande orientering. Typiska exempel är slott och parker.
belyser skylten.
Eftersom besöksmålen ofta har stora säsongsvariationer i utbud och öppettider är den
Med en ny bro från Munkbrokajen mot Gamla nedre delen av skylten utbytbar för att lätt kunna skifta informationen. För att få enhetliga
Riksdaghuset kan informationsskyltning med fördel göras på kartor kommer alla kartor att produceras centralt.
Skylten kan beställas som 1250, 1600 eller 2000 mm bred.
Munkbron. Då avståndet är lite längre ges här en god över-
blick över Riddarholmens södra sida. Skala: 7%
Placering:
Ovan situationsplan med informationstorgets läge och de taktila modellerna. Birger Jarls torg där de taktila modellerna föreslås placeras.
Vid norra entrén avses skyltning ske i hörnet mellan
järnvägsstråket och kajstråket. Inplaceringen av skylten
samordnas med kajstråkets belysning så att skylten kan
läsas även i mörker.

Textstorlek: Textstorlek: Textstorlek:

220 punkter 34 punkter 34 punkter

Objektets namn
Västerås slott ligger invid Svartåns mynning och vittnar om
stadens och slottets betydelse i den svenska historien.
Västerås var en strategisk knutpunkt för handel med koppar,
järn och silver från gruvorna i trakterna som nu är
Kopparbergs län, Västmanland och Dalarna. Till försvar av
rikedomarna kan byggandet av det första försvarstornet -
numera en del av slottet - ha påbörjats redan under
1200-talet. Det befästa slottet spelade en viktig roll på 1400-
och 1500-talen, som vid unionsstriderna och vid
Engelbrektsupproret.
Under 1520-talet intog Gustav Vasa slottet, efter en årslång
belägring. Slottet var nedslitet och en intensiv period av
upprustning och byggnadsarbeten tog vid inför
arvsriksdagen 1544. Västerås slott gjordes till kungligt
residens och en ny kungsvåning byggdes som bekväm
bostad åt Gustav Vasa. Detta var dock inte den sista stora
ombyggnaden: inför sitt bröllop med Gunilla Bielke lät Johan
III upprusta slottet till en riktig Vasaborg med fyra hörntorn.
En stor rikssal och en slottskyrka byggdes. I dessa
tillbyggnader ingick värdefulla inredningar, som gick
förlorade då slottet brann 1736. Efter branden upprättade
hovintendent arkitekt Carl Hårleman ritningar för slottets
återuppbyggnad och modernisering. Fasaderna arbetades
om och de brutna mansardtaken från 1680-talet ersattes med
sadeltak. I den påbyggda översta våningen inreddes en
landshövdingabostad som än idag fungerar som
landshövdingens residens. Residenset och rikssalen
renoverades på 1920-talet av stadsarkitekt Erik Hahr, efter
nationalromantiska förebilder.
Slottet har haft fler funktioner än som försvarsverk,
riksdagssäte och bostad: delar av slottet har använts som
fängelse och den mest kända fången är den svenske kungen
Erik XIV som satt i det gamla kärntornet, inlåst av sina
bröder.
Västmanlands länsmuseum som idag residerar i
byggnaderna har en lång tradition på Västerås slott. 1889
flyttade Västmanlands läns fornminnesförening in på slottet
och 1965 återöppnade de i moderniserade lokaler efter
ritningar av dåvarande slottsarkitekt Nils Tesch. Västerås
slott är idag ett statligt byggnadsminne. Det är en del av vårt
gemensamma kulturarv och förvaltas av Statens
Fastighetsverk.
The castle of Västerås is situated by the small river of
Svartån, and bears witness of the historical importance of
the town and the castle. Västerås was a strategic node for
the trade with copper, iron and silver from the mining
regions of mid-Sweden. The very first fortress tower was
built probably already in the 13th century, to protect the
riches. This original tower is still a part of the castle. The
fortified castel was of great importance during the
turbulent times of the 14- and 15-hundreds.
In the 1520’s Gustav Vasa, soon to be the first king of the
unified Sweden, took the castle after a year of siege. The
building was worn down and a intense period of repairs
and construction followed. The castle of Västerås was
made Royal residence and a Royal suite was added on. This
was not the last great rebuilding: Gustav’s son Johan III
added corner towers, a State Hall and a palace church
before his wedding to Gunilla Bielke. Interiors of great
value were created, all of whom were destroyed in the fire
of 1736. After the fire, designs for rebuilding and
modernisations were worked out by the Royal commissary
architect Carl Hårleman. The facings were remodelled and
the mansard roof of the 1680’s was replaced by the
straight pitched roof of today. In the added upper floor, a
residence for the county governor was built, which is still in
use today. The residence and the State Hall were renovated
in the 1920’s by the Town Architect Erik Hahr in the National
Romantic style.
The castle has had other functions except being a fortress and
a residence. Various parts of the castle has been used as
prison, the most famous prisoner being the Swedish king Erik
XIV, who was held in the oldest tower, imprisoned by his own
brothers.
The County Museum of Västmanland has a long history
within the building. The Association of Ancient History of
the county of Västmanland moved in already in 1889, and
in 1965 modernised premises were inaugurated, designed
by the Castle Architect of the time, Nils Tesch. Today,
Västerås Castle is a national treasure. As a part of the
Swedish cultural heritage, it is administrated by the
National Property Board.
Welcome!

Välkommen!
Du är här You are here meter Gångvägslutning Pathway gradients
0 10 50 100
Plan väg < 4% Negotiable path
4%
8–10%
Stig, ej framkomlig med rullstol Path not accessible with wheel chair

1 Svensk text English text 5 Svensk text English text 9 Svensk text English text 13 Svensk text English text
Information på svenska Information på svenska Information på svenska Information på svenska
Information in English Information in English Information in English Information in English

2 Svensk text English text 6 Svensk text English text 10 Svensk text English text 14 Svensk text English text
Information på svenska Information på svenska Information på svenska Information på svenska
Information in English Information in English Information in English Information in English

3 Svensk text English text 7 Svensk text English text 11 Svensk text English text 15 Svensk text English text
Information på svenska Information på svenska Information på svenska Information på svenska
Information in English Information in English Information in English Information in English

4 Svensk text English text 8 Svensk text English text 12 Svensk text English text 16 Svensk text English text
Information på svenska Information på svenska Information på svenska Information på svenska
Information in English Information in English Information in English Information in English

Ovan illustration hög skylt som kan placeras mot vägg, från SFV:s skyltprogram. Principen för låg skylt som kan paceras fristående, från SFV:s skyltprogram. Ovan referensfoto från Sergels torg med taktil modell.

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö 10 R id d a r h o lm e n
Möblering
Kompletteringar av möbler och utökning av möbelsor-
timent syftar till att förbättra möjligheterna att uppleva
Riddarholmen och på ett trevligt sätt klara olika funktioner.
Möblerna ska passa in i kulturmiljön, vara lågmälda, samt
fungera för nyttjare och driften.
Sittmöblerna ska tjäna de som tittar på utsikten ett slag
eller vilar, de som äter på servering, de som har mat med
sig, de som vill läsa, och de som valt Riddarholmen för att
också umgås med andra. Därutöver behövs sådant som pap-
perskorgar, planteringskärl och körhinder.

Sammanhållet möbelsortiment
För Riddarholmen har sedan tidigare valts möbler av klass­
iska modeller. Papperskorgar och planteringskärl är svarta
med SFV-märkning. Ett planteringsprogram bör tas fram
för de senare. Cafémöbler är i trä med företrädesvis svarta
stommar. Parksoffor finns både i träfärg och vitmålade.
Förslaget är att komplettera dessa men att hålla färgskalan
till träets egen färg samt svart. En bred bänk som fungerar
både som sittplats och som picnicplats för flera personer
föreslås komplettera de befintliga möblerna. Ytterligare
sittplatser kommer att finnas genom att de låga murar som
följer delar av kajstråket utformas som sittmurar. Miljöbilderna är från Riddarholmen sommaren 2008 och våren 2009.

Referensbild bred bänk. Referensbild planteringskärl.

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö 11 R id d a r h o lm e n
Vegetation
Norra delen av Riddarholmen är högre belägen och småska-
ligare till topografin vilket har påverkat byggnadsplaceringar
och därmed rumsbildningar. Här syns också naturmark - berg
i dagen. Den södra delen ligger lägre och har mindre inslag av
berg i dagen. Mest karakteristiskt för Riddarholmens vegeta-
tion är dels de stora solitära träden, dels de små plantering-
arna tillhörande byggnaderna. Grundtanken är att dessa ska
bibehållas, om möjligt förstärkas, och eventuellt lyftas fram
med hjälp av belysning.
Träd och annan vegetation är viktig för trivseln för de
verksamma och besökarna, för den biologiska mångfalden och
för helhetsverkan i den kulturhistoriska miljön. Målet är att
bibehålla vegetationsmängden varför kompletteringar måste
göras. För en sammanhållen gestaltning av vegetationen bör
ett planteringsprogram tas fram för både permanenta och
tillfälliga planteringar/planteringskärl.

Återplantering och komplettering

Förslaget innebär nya träd och sittmöjligheter i närmiljö till
byggnaderna på västra sidan. Utmed södra kajen föreslås ock-
så att de nyligen borttagna träden nedanför Gymnasiehusen
återplanteras samt att träd placeras vid Gamla Riksdaghuset.
Samtidigt föreslås att befintliga trädgårdar vid Schering
Rosenhanes palats och vid Hebbeska huset kan förnyas ytter-
ligare. Nya träd kan vara bredkroniga pilar och smala popplar
som anslutning till vatten och kajer och byggnader.
De rätvinkliga trädraderna vid Riddarholmshamnen som är
tveksamma i den kulturhistoriska miljön, och vars lindar inte
riktigt trivs, föreslås brytas upp genom att några träd tas bort.

Vegetationsåtgärder
Återplantering
Komplettering
Nytt
Minskning

Överst solitärt träd på Arkivgatan. Nedan täppan vid Rosenhanes palats, och
därunder planteringen vid Wrangelska palatset. Nedan till vänster den gamla
kastanjen vid Hebbeska huset som tyvärr har fått tas ner men nu ersatts.

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö 12 R id d a r h o lm e n
Belysning
Förändringar av belysningen på Riddarholmens syftar till
att höja upplevelsen av den historiska miljön på håll och på
plats samt att öka tryggheten och förbättra funktionen. Till
det sistnämnda hör både drift- och energifrågor samt att
tillräcklig belysning finns där sådan behövs. Samarbete sker
med Stockholms stad, många åtgärder såsom fasadbelys-
ning är bygglovpliktiga.
Stadsbild och fasadbelysning
Riddarholmen föreslås få en tydligare och bättre bild i sta-
den även natte­tid. Kyrktorn och märkesbyggnader ska lyftas
fram för att synas. Kajer med liv ska vara belysta.
Riddarholmskyrkans fasadbelysning föreslås förstärkas,
särskilt tornspiran behöver mer ljus. Det bör prövas om
denna kan belysas innifrån. Birger Jarls torn och Wrangelska
palatset föreslås lyftas fram med fasadbelysning. Övriga
fasader mot vattnet föreslås ha en mildare belysning för att
ge en varierad ljusbild. Kajen belyses särskilt, se nedan.
Gatubelysning
Fasadarmaturer föreslås för samtliga gator. Flera gatu-
sträckningar har redan bra ljus, medan andra behöver
kompletteras med fler armaturer för att få tillräckligt ljus. På
Arkiv- och Tryckerigatorna tas befintliga stolp- och hängar-
maturer bort och ersätts med fasadarmaturer.
Birger Jarls torg
Torgets ljusbild med belysningen längs med fasaderna före-
slås behållas men förstärkas. Vid utplacering av fler fasadar-
maturer ska särskilt entréerna uppmärksammas. Placeringen
ska normalt göras symmetriskt men kan ha ojämna avstånd.
Belysningen av Birger Jarls staty föreslås ske från ovan
(befintlig belysning infälld i marken tas bort).
Entréer till byggnader
Samtliga byggnadsentréer ska ha ett bra ljus. I första hand
ska prövas om placering av gatubelysningens fasadarmatu-
rer kan tjäna detta syfte. I andra hand bör en armatur som
passar den enskilda byggnaden väljas.
Järnvägsstråket
Stråket är relativt smalt och måste därför ha en förstärkt
belysningen för att inte upplevas som otryggt. Det kommer
att få ett gott allmänljus av den föreslagna förbättringen av
gatubelysningen genom att den här sätts tätare. Därutöver
föreslås ett tätt räcke mot järnvägen med infällda armatu-
rer som belyser marken. Där stråket går på terrassen över
järnvägen förelås att befintliga stolparmaturer flyttas, så att
de följer stråket.
Kajstråket
Kajstråket kommer endast delvis att få ljus av gatubelys-
ningen. Som särskild kajbelysning föreslås att den stolp-
belysning som finns idag förnyas så att den tydligare följer
stråket. Dessutom föreslås markbelysning infälld i den låga
muren som följer stora delar av stråket.
H a n d l in g s p ro g ra m
Y tt re m i lj ö
Evert Taubes terrass
Stolparmaturerna från 1960-talet vid Evert Taubes terrass
är speciellt framtagna för platsen och föreslås behållas
efter en översyn. Ambitionen är att få en mildare belysning.
Armaturen är utformad för en glödlampa i klarglas, men
idag används också lågenergilampor vilket inte är lyckat
från gestaltningsynpunkt. Ett byte av ljuskälla måste därför
ske så att ljusstyrkan och energiåtgången kan minskas men
med ett ljus som passar för armaturen. Vid översynen bör
studeras om orginalstolpen kan användas istället för den
standardstolpe som idag bär upp armaturen. Med tanke på
evenemang är det en stor fördel om armaturerna inklusive
stolpe enkelt kan monteras bort tillfälligt. Placeringen av det
riktade ljuset mot statyerna ses över. Samtidigt bör flagg-
stängernas antal och placering studeras.
Aktivitets- och särskild belysning
Flera gatu- och gårdsmiljöer skulle kunna få ett milt och
vackert ljus av att belysas innifrån byggnaderna även efter
kontorstid. En sådan belysning kan prövas i samråd med
hyresgästerna.
Trädgårdstäppan nedanför Rosenhanes palats och
Hebbes trädgård föreslås få särskild belysning. Även vid
andra planteringar kan extra behövas ljus för att stärka
tryggheten.
Armaturer
Grundtanken är att fortsätta med de armaturer som valts
för Riddarholmen och att ta tillvara produktutvecklingen för
dessa. Generellt bör belysningen vara av bländfri typ vilket
kan göras med flänsare eller mikroprismor. Den fristående
”gaslyktan” finns nu med nedåtriktat ljus som inte ger
bländning. Både den och ”fyrkantslampan” anpassas till
modern energibesparande ljuskälla.
Belysningsåtgärder
Fasadbelysning
Särskilda platser
Ny gatubelysning (fasadarmaturer)
Förstärkning av befintlig belysning
Översyn placering stolpbelysning
Belysning av marken
Förnyelse av särskild stolpbelysning
Från vänster gaslyktan, fyrkantslampan och till höger belysningen vid Evert Taubes terrass.
Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
13 R id d a r h o lm e n
forts belysning

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö 14 R id d a r h o lm e n
Evenemang
Riddarholmen med sin historiska miljö och sitt vackra läge i
Riddarfjärden erbjuder en fantastisk evenemangsplats för allt
från teater, sport, konserter och utställningar till konferenser,
galor, filminspelningar och möten. Att Riddarholmen är bygg-
nadsminne samt att känslig verksamhet pågår i byggnaderna
innebär emellertid en mängd särskilda förutsättningar.
Evenemangsarrangörer ska förutom de tillstånd som
behövs för evenemanget, söka markupplåtelse från Statens
fastighetsverk. Statens fastighetsverk har i ett separat projekt
samlat förutsättningar för evenemang på Riddarholmen för
att underlätta för arrangörer och också snabbt kunna lämna
besked om evenemanget är lämpligt.

Fler passande evenemang

Förslag för den yttre miljön syftar till att underlätta ett ordnat
evenemangsarrangerande. Förslaget skapar generella ytor
vilket är en fördel vid evenemangsplanering. Flera ytor kan
nyttjas för olika typer av arrangemang. Att bygga en fast scen
har valts bort för att inte göra permanenta tillägg och för att
ha en större flexibilitet för olika scenlösningar.

Scenlägen och publikplatser vid Riddarfjärden

Det primära läget för scen är vid den norra kortsidan av Evert
Taubes terass. Förslaget till markdisposition har tagit i beakt­
ande inte bara scenläget utan behovet av ytor bakom scen.
En spännande möjlighet, som tidigare utnyttjats, är att ha
scen på pråm vid Evert Taubes terrass.
Evert Taubes terrass utnyttjas som publikplats. För en sit-
tande publik behöver arrangören ordna bänkar eller gradänger.

Teknisk försörjning och fästanordningar

Riddarholmen är fornminnesområde och markarbeten får Fotot ovan är från Valborgsmässofirande 2009.
inte utföras utan särskilt tillstånd. Under projekteringen av Situationsplanen nedan visar en möjlig uppställning för sommarteater med
området kring terrassen ska det därför att studeras om fäst- scen 12 x 12 meter och 3 loger av ”byggbodstyp” 2 x 7 meter och långtradare.
I illustrationen syns också bänkrader, extra toaletter och ambulerande servering.
anordningar kan byggas in under mark. Tillräcklig försörjning
av elkraft föreslås finnas utan extra aggregat. Elurtag placeras
i första hand i murar och/eller under mark för att undvika
separata elskåp. Anslutningar till vatten- och avloppsnät pla-
ceras också under mark.

Transporter och bärigheter

Möjligheten att komma till scenplatsen och andra
uppställnings­platser med transporter förbättras genom den
lösning som redovisas för turistbussarna. Dessutom föreslås Tänkbara evenemangsytor mm
att höjdskillnaden till Evert Taubes terrass överbryggas med
Primärt scenläge
en ramp som tål en mindre lastbil med utrustning. Bärigheten
på terrassen kan behövas förstärkas. Vid ombyggnad av gator Alternativa scenlägen
och platser med tillhörande eventuella ledningsomläggningar Ytor för uppställningar
måste bärigheten för tunga fordon beaktas.
Vändmöjlighet transporter
Toaletter och avfall
Till större evenemang behövs extra toaletter och avfallshan-
tering. Lämpliga ytor för uppställning är i första hand närlig-
gande bussplatser och parkeringsytor. Till mindre evenemang
finns möjlighet att använda de publika toaletter som föreslås
bakom caféet. Om ett evenemang har begränsat avfall kan
detta tas om hand tillsammans med öns normala avfall.

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö 15 R id d a r h o lm e n
Cafébyggnad
Riddarholmens sommarservering är en etablerad mötesplats
och den erbjuder möjlighet att njuta av Riddarholmens mil-
jö. Det är dock en påtaglig nackdel att serveringen endast
har utomhusplatser och bara är öppen vid tjänlig väderlek.

Permanent cafébyggnad
För att förbättra servicen för besökare och de som arbetar
på Riddarholmen planeras en permanent cafébyggnad med
uteservering men även med sittplatser inomhus vilket gör
det möjligt att hålla öppet året runt. En permanent byggnad
kan också ge bättre kringutrymmen och arbetsmiljö.
S opr Pers Varumot
Byggnaden är tänkt att placeras på samma plats som
det befintliga sommarcafeet med möjlighet till uteservering
Wc
under träden. Läget gör att caféet är lätt att hitta där det Förråd Disk Kök
östvästliga stråket mynnar på den gamla hamnplanen vid Wc
den mest attraktiva utsikten. Läget förutsätter dock en un-
dersökning av de befintliga ledningar som idag löper under Rwc
mark och som kan behöva flyttas eller bytas ut.
Caféet är tänkt att utföras som en långsträckt paviljong
med helt uppglasade väggar och med få och enkla material
som glas och stål.
Bakom caféet är ett bra läge för offentliga toaletter.
Platsen är nära publika vistelseytor men inte i centrum av
dem. Toaletterna kan sammanbyggas med caféet såsom Ovan situationsplan med ny cafébyggnad vid träden nedanför Kammarrättens
planskissen här visar, eller vara en fristående byggnad. hus. Nedan foto från platsen i vilket volymen för ett café lagts in.

Cafébyggnad, skissförslag
Plan och fasad mot norr i skala 1:200

Ovan och till vänster refererensbilder paviljong i glas och stål.

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö 16 R id d a r h o lm e n
Fler uteserveringar
I tanken att ta väl hand om Riddarholmens besökare ligger
också att underlätta möjligheten för dem att få sig något
att äta eller dricka. Under sommarhalvåret är besökstryck-
et högst och då vill folk gärna sitta på en plats utom­hus.
En utökning av antalet uteserverings­platser föreslås därför.

Uteservering till restaurang

Framför den restaurang som ligger i Gamla Riksdags­huset
möjliggörs en uteservering. Gatan framför avslutas före
restaurangen och vid uteserveringen finns plats för skug-
gande vårdträd.

Tillfällig servering
På Evert Taubes terrass föreslås att anslutningar, inklusive
ledningsdragning, för tillfällig servering görs under mark.
När serveringen inte används ska samtliga anordningar
över mark tas bort. Längst till vänster situationsplan
för uteservering framför Gamla
Kajplatser för flytande serveringar kan iordnings­ställas på Riksdagshuset. Närmast foto tagit från
Norra och Södra Riddarholmshamnen om efterfrågan finns. Södermalm före Citybanans etablering.

Ovan situationsplan med platsen för en tillfällig servering

på Evert Taubes terrass markerad. Till vänster foto tagit
från Stadshustornet.

Till höger referensbilder på anordningar

och markfästen för tillfällig servering.

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö 17 R id d a r h o lm e n
Ekonomibyggnader
För Statens fastighetsverks drift och förvaltning av
Riddarholmen behövs en enklare ekonomibyggnad. I den in-
ryms omklädnings- och pausutrymmen för entreprenörer, garage
för traktor för markskötsel, laddplats och garage för en elbil Gård
Förråd
samt förråd. Omkring halva ytan upptas av soprum för områdets
hyresgäster. Detta gör det möjligt att undvika ombyggnader av Förråd Förråd
befintliga soprum i byggnader med högt kulturhistoriskt värde
samt undvika brandrisk i dessa. På baksidan mot gränden mellan
Gymnasiehusen skapas även en mindre gård som omgärdas med
plank. Här sommarförvaras sandfickor och annan säsongsutrust- Pausrum
ning som används på Riddarholmen.

Ekonomibyggnad för driften Garage S oprum

Ekonomibyggnaden är i en våning och placeras på Riddarholmens
sydvästra del, söder om västra Gymnasiehuset. Med denna Omkl
placering förtydligas även den idag avstängda gränd som löper
mellan Gymnasiehusen och som föreslås öppnas. Placeringen är
lätt åtkomlig för fordon. Ekonomibyggnadens läge förutsätter en
undersökning av de befintliga ledningar som idag löper under Båtskjul, skissförslag
mark och som kan behöva flyttas eller bytas ut. Plan och fasad mot väster i skala 1:200
Byggnaden föreslås utformas som en enklare bodlänga.
Enklare uthus har en lång tradition på holmen. Fasaderna är
klädda med locklistpanel. Taket är belagt med falsad, målad
plåt. Portar och dörrar är panelklädda och i huvudsak lokalise-
rade till den västra fasaden.

Förvaringsbod för båttrafik

Verksamheten med turbåtstrafik från kajen utanför Gamla Ekonomibyggnad, skissförslag
Auktionsverket har behov av förvaring på land vilket föreslås Plan och fasad mot väster i skala 1:200
inrymmas i en mindre förvaringsbod som utförs på motsva-
rande sätt som ekonomibyggnaden.

Ovan situationsplan med båthuset i nordväst och ekonomibyggnaden söder Ovan foto där volymen för en ekonomibyggnad vid Gymnasiehusen lagts in.
om Västra Gymnasiehuset. Till höger gränden mellan de två Gymnasiehusen. Till vänster referensbild locklistpanel.

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö 18 R id d a r h o lm e n
Möjlig tillbyggnad för verksamhet
Under arbetet med detta handlingsprogram har lokalise- För närvarande är emellertid ingen utbyggnad för
ring av en eventuell tillbyggnad för befintliga verksamheter befintliga verksamheter planerad varför den enkla eko-
studerats. Det skulle i så fall röra sig om sådana funktio- nomibyggnaden kommer att uppföras på platsen. Skulle
ner som inte bör inrymmas i befintliga byggnader för att en tillbyggnad bli aktuell i framtiden får en annan lösning
undvika stora ingrepp i byggnader med högt kulturhistoriskt sökas för servicefunktionerna alternativt kan de inordnas i
värde. En fördel är om verksamheten i en sådan tillbyggnad tillbyggnaden.
även är helt eller delvis öppen för allmänheten.
Den plats som befunnits lämplig för en sådan tillbygg-
nad är fd bollplanen nedanför Västra Gymnasiehuset där
ytterligare ett gavelmotiv kan inordnas i den övergripande
stadsbilden.

Ovan utdrag ur Stockholms stads baskarta och ortofoto där före detta bollplanen fortfarande är markerad i kartan nedanför Västra Gymnasiehuset.
Till höger foto från Södermalm. På bilderna syns de träd som nu är borttagna men föreslås återplanteras.

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö 19 R id d a r h o lm e n
Bulleråtgärder
Riddarholmen är kraftigt bullerstörd av fordonstrafiken på Buller från Centralbron
Centralbron och av järnvägstrafiken. Det värsta bullret, med På Centralbron passerar 120 000 fordon per dygn vilket inte
nivåer över 65-70 dB(A), drabbar östra sidan och därmed bedöms minska under överskådlig framtid. Då Centralbron
hela stråket över Riddarholmen längs järnvägen inklusive är den största bullerkällan har särskilda beräkningar gjorts
ÅF-Ingemansson
alla entréer till holmen och informationsplatser, samt verk- på enbart vägtrafiken och åtgärder kring denna. Se tabell SE-169 99 Stockholm
Tel +46 10 505 00 00
samheter i byggnaderna. Även Riddarholmens västra sida till höger. Den åtgärd som ensamt ger störst effekt är tyst Fax +46 10 505 11 83
www.ingemansson.com

med den för allmänheten och evenemang attraktiva ute- asfalt som beräknas minska bullret med 8 dB(A) i samtliga
miljön mot Riddarfjärden och verksamheter har buller över punkter. Med både bullerskydd och tyst asfalt kan nivåer Stockholm 2009-05-07

55 dB(A). Detta innebär också att domstolsverksamheten, under 55 dB(A) nås. Riddarholmen, Stockholm
vilken likställts med utbildningsverksamhet, blir bullerstörd. PM 544775 04
Vägtrafikbullerskyddsåtgärder(Förhandskopia)
På Statens fastighetsverks uppdrag har en bullerutred-
ning gjorts av ÅF-Ingemansson med beräkningar av dagens I denna PM redovisas översiktligt effekterna på vägtrafikbullernivåerna på
Riddarholmen av vissa bullerskyddsåtgärder på och längs Centralbron.
buller (trafikuppgifter 2008) samt av effekten av olika
åtgärder med dagens trafik. Åtgärderna har beräknats både Trafikuppgifter
var för sig och sammantaget. Slutlig utformning och höjd- Följande trafikuppgift för 2008 erhållen i andra projekt ligger till grund för beräknade
trafikbullernivåer för de olika alternativen.
bestämning av bullerskydd måste göras med beaktande av
stråkens visuella miljö. Åtgärder utanför Statens fastighets- Väg Fordon/ÅMD Hastighet km/h Andel tung trafik
verks fastighet är beroende av beslut och finansiering hos Centralbron 120 000 50 10 %

respektive huvudman. För järnvägen är Banverket huvud- Bullerskyddsåtgärder

Ekvivalent ljud-
man och för Central­bron Stockholms stad. nivå i dB(A) Följande bullerskyddsåtgärder på och längs Centralbron har diskuterats och
effekterna beräknats.
70 <
Buller från järnvägen 65 < <=70
• 1,5 – 3,0 m hög bullerskyddsskärm längs Centralbrons västra sida, delvis
ljudabsorberande och delvis genomsiktlig skärm. Skärmen upp till 3 m höjd vid
För närvarande passerar cirka 550 tåg per dygn Riddar­ 60 < <=65 anslutningen mot stenmuren vid Riddarholmen.
holmen. När Citybanan tas i drift kommer de två tredje- 55 < <=60 • Tyst asfalt, kvalité 9 dB(A).
delar som utgörs av pendeltågstrafik att gå under mark. 50 < <=55
• Bullerskyddsskärmar enligt ovan samt tyst asfalt.
PM 544775 04 (Förhandskopia)
45 < <=50
Beräkningar i bullerstudierna visar att med bullerskärm mot
40 < <=45 Beräknade trafikbullernivåer
järnvägen kan bullret minskas. En skärm om drygt 1 meter De ekvivalenta trafikbullernivåerna för dygn har beräknats för olika
<=40 Bilaga 544775 04
minskar det totala bullret med 2 dB(A) i de berörda punkter- bullerskyddsåtgärder och kombinationer av åtgärder. Beräkningarna har utförts 2 m
Riddarholmen.
över Beräknade
mark i 7 punkter vägtrafikbullernivåer
enligt ritning 544775 01. med olika bullerskydd. Ingen balustrad på järnvägstunneln
na på Riddarholmen. En skärm om 2 meter minskar bullret Ovan karta från Stockholms stad utvisande buller på Riddarholmen. Lila om-
råden har över 70 dB(A), ljusockra områden har mellan 50 och 55 dB(A). Beräkningspunkt Bullerskydd Ekvivalentnivå, dB(A) Förbättring, dB(A)
med 4-6 dB(A) i motsvarande punkter på Riddarholmen. Resultatet av beräkningarna redovisas i bilaga 544775 04.
A1 Utan åtgärder 72
Nedan foto tagit från Södermalm med Riddarholmen och trafiklederna.
Tyst asfalt 64 8
ÅF-Ingemansson Bullerskydd längs Centralbron 61 11
Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt 56 16
B1 Utan åtgärder 70
Tyst asfalt Kvalitetsgranskning 62 8
Bullerskydd längs Centralbron 63 7
Leif Åkerlöf Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt
Anne Hallin 58 12
C1 Utan åtgärder 64
Tyst asfalt 56 8
ISO14001 
ISO9001 Bullerskydd längs Centralbron 64
0
http://km.afconsult.com/projects/4449/Documents/544775 PM 04 Bullerskydd på Riddarholmen enbart vägtrafik ingen balustrad 090507.doc

Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt 56 8

C2 Utan åtgärder 55
Tyst asfalt 47 8
Bullerskydd längs Centralbron 54 1
Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt 49 6
D1 Utan åtgärder 68
Tyst asfalt 60 8
Bullerskydd längs Centralbron 60 8
Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt 55 13
E1 Utan åtgärder 63
Tyst asfalt 55 8
Bullerskydd längs Centralbron 56 7 Ovan karta från ÅF-Ingemanssons utvisande mätpunkter och
Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt 51 12 utredda åtgärder.
F1 Utan åtgärder 61 Till vänster tabell från ÅF-Ingemanssons. Ljud mäts med en logarit-
misk skala där en förändring om 8-10 dB(A) innebär en dubblering
Tyst asfalt 53 8
alternativt halvering. Observera att tabellen endast visar beräkningar
Bullerskydd längs Centralbron 55 6 för vägtrafik och därför inte har med den grönmarkerade skärmen
Bullerskydd längs Centralbron + tyst asfalt 50 11 vid järnvägen.

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö 20 R id d a r h o lm e n
http://km.afconsult.com/projects/4449/Documents/544775 PM 04 Bullerskydd på Riddarholmen enbart vägtrafik ingen balustrad 090507.doc Sida 2 (2
Trafik
På Riddarholmen måste fordonstrafik och gång- och cykel-
trafikanter samsas i en kulturhistorisk miljö med begränsade
mått. Detta kräver låg hastighet och hänsyn. Det är en be-
gränsad trafik på ön, men det finns problem med att rester
av gamla trafiklösningar och viss otydlighet i anvisningar för
trafikanter skapar osäkerheter.
Gångfartsområde
Riddarholmen föreslås göras om till gångfartsområde. Detta
innebär att fordon inte får föras med högre hastighet än
gångfart; fordonsförare har väjningsplikt; samt att fordon
bara får parkeras på särskilt anvisade parkeringsplatser.
I handlingsprogrammets illustration har körfältsbredder-
na minskats. På Riddarholmsbron föreslås körbredden mins-
kas till cirka 7 meter. Norra och Södra Riddarholmshamnen
smalnas av och asfalten byts mot gatstensbeläggning.
På kajen framför Gamla Riksdagshusets entré före-
slås en vändplan som tydligt avslutar körvägen på Södra
Riddarholmshamnen. Motsvarande vändplan görs också
vid Norra Riddarholmshamnen. Den senare gör Arkivgatan
till en gata för endast distribution och angöring till fastig-
heterna. Vid förnyelse av körytorna ska beaktas att led-
ningsomläggning kan bli aktuell. Även behov av att stärka
bärigheten för tunga fordon ska beaktas.
Cykeltrafiken rör sig runt Riddarholmen och från
Riddarholmsbron via Wrangelska backen till kajen. Med de
förändringar av utformningen av körytorna som föreslås och
bestämmelse om gångfartsområde bedöms cykeltrafiken
kunna använda körbanorna.
Kollektivtrafik
Riddarholmen har ingen kollektivtrafik på ön men det finns Avsmalnad Ny vändplats
hållplats- och stationsläge i omedelbar anslutning. Det är köryta med
därför av största vikt att stråken till dessa platser är tydliga gatstens­
och tillgängliga varför förbättringar på Riddarholmen före- beläggning
slås i detta handlingsprogram. Önskvärt vore att förbätt-
ringar också utförs på Riddarhustorget för busshållplats
Bod
(Stockholms stad) och Munkbrokajen in i tunnelbanan
(Stockholms stad genom Stockholms hamnar samt SL).
Befintlig
Båttrafik hållplats
Vänd- Avsmalnad
Två stycken turbåtar för chartertrafik har sina kajplatser vid möjlighet köryta
Norra Riddarholmskajen. Dessa avses behållas i befintligt
läge. För turbåtarnas förvaringsbehov på land föreslås att en
mindre förvaringsbod uppförs på kajen. Denna bod ersätter
de containers som används idag.
Under sommarhalvåret går en båttur från Solna till
Gamla Stans tunnelbana. Den lägger till vid Munkbrohamnen
(Stockholms stad) eller Södra Riddarholmshamnen, det vill
säga så nära tunnelbanestationen som möjligt.
Det är önskvärt att hålla öppet för mer reguljär båt-
trafik i framtiden. För Riddarholmen betyder det att Södra Avsmalnad
Riddarholmshamnen inte bör tas i anspråk för andra per- köryta med
manenta ändamål. Emellertid är Munkbrohamnen med sin gatstens­
omedelbara närhet till tunnelbanan en lämpligare placering beläggning
för båttrafik varför inga särskilda anordningar för båttrafik
till Södra Riddarholmshamnen föreslås för närvarande.

Ny vändplats

Gamla Stans
tunnelbana

Gatuanvändning
Allmän körtrafik
Behörig trafik
Endast angöring och distribution

Ovan trafikskylt för gångfartsområde.

Till vänster Riddarholmsbron sedd från Gamla Stan.

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö 21 R id d a r h o lm e n
Bilparkering
Verksamheterna på Riddarholmen har ett behov av parkering
för personal och besökare, det senare främst till domstolarna.
Förutom det egna parkeringsbehovet har Riddar­holmen också
tagit emot boendeparkerare från Gamla Stan. Samtidigt är
det olyckligt att den historiska miljö som Riddarholmen är blir
präglad av parkeringsytor.
Förslag parkeringsplatser
På Riddarholmen är all parkering markparkering. Med
införande av gångfartsgata kommer parkering endast vara
tillåten inom markerade platser. Förslag för parkeringsplat-
ser har utgått från att samla den nödvändiga parkeringen till
några väl utformade platser samt att tillåta kantstensparke-
ring där utrymme finns i gaturummet. Den föreslagna mark-
dispostionsplanen innehåller 200 parkeringsplatser. Detta är
en minskning med 15% jämfört med befintlig situation.
Såväl de sex permanenta platserna som Citybanebyggets
tillfälliga parkering över järnvägen föreslås tas bort för att
kunna göra ett bra gångstråk längs järnvägen. Kantparkering
längs Norra Riddarholmshamnens södra sida (Norstedts
fasad) föreslås utgå för att ge bättre plats för gångstråk längs
kajen och för parkeringen på den norra sidan. Parkeringen
nedanför Kammarrättens hus föreslås minskas för att dels ge
uteplats till verksamheten, dels ge mer plats för café och ute-
servering till allmänheten. En ny utformning av parkeringen
ger ett effektivt utnyttjande inom den kvarvarande ytan.
Ledningsomläggningar kan bli aktuella både för att av-
hjälpa brister och för nya funktioner på Riddar­holmen. Detta
måste samordnas med ombyggnad av parkeringsplatserna.
Ny utformning av
Samutnyttjade parkeringsplatser och enhetlig befintlig p-plats
parkeringsskyltning 26 platser
För att klara parkeringsbehovet på tillgängligt antal platser
måste möjligheter till samutnyttjande tas tillvara. Därför fö-
reslås att inga platser skyltas exklusivt för en kategori utan
att alla platser kan utnyttjas av alla.
Med nuvarande regler för boendeparkering i Stockholms
7 platser
stads regi får de boende stå dygnet runt, det vill säga även 38 platser
Befintliga
dagtid. Detta gör att endast en mindre del av bilplatserna
bilplatser
kan vara öppna för de boende från Gamla Stan. Risken är
behålls
annars att de även på dagtid använder en så stor del av
bilplatserna att personal och besökare inte finner platser. De 7 platser
olika reglerna för boende rspektive personal och besökare
har i sin tur lett till att parkeringarna på ön har olika regler
och skyltar.
Parkeringsbehovet för verksamheterna och deras
besökare gäller i princip bara dagtid vardagar. För boende
i Gamla Stan som vill helg- och nattparkera skulle det
innebära stora möjligheter med ett förändrat eller ett annat
tillståndssystem där de kan parkera på samtliga platser
under de mindre utnyttjade tiderna. Parkeringsbolaget har
erfarenhet av driva sådan helg- och nattparkering i egen
regi.
Parkering för funktionshindrade 9 platser
Särskilda parkeringsplatser för funktionshindrade finns vid
några av byggnadsentréerna. Dessa planeras i samråd med
verksamheterna. Ny utformning av
befintlig p-plats
92 platser

Permanent p-plats
anordnas
21 platser

Antal parkeringsplatser
Norra Riddarholmshamnen 26 pl
Utmed Tryckerigatan 7 pl
Vid Wrangels norra fasad 7 pl
Mellan Gamla Auktionsverket
och Rosenhanes palats 38 pl
Gatan bakom Riddarholmskyrkan 9 pl
Till vänster den befint-
Södra Riddarholmshamnen 21 pl
liga parkeringen mellan
Gamla Auktionsverket och Nedanför Kammarrättens hus 92 pl
Rosenhanes palats.
Till höger en av de mer Summa 200 pl
generella parkeringsskyltarna
på Riddarholmen.

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö 22 R id d a r h o lm e n
Turistbussar
Riddarholmen tar emot många turistbussar. Tre avsikter
med besöket finns; bussarna kommer för att deras passa-
gerare ska se utsikten över Riddarfjärden och Stadshuset;
för att passagerarna gör ett längre besök på Riddarholmen;
slutligen kommer tomma bussar för att parkera trots att
Riddarholmen nu endast har två bussplatser. Planer finns
att etablera ett barnkulturcentrum i Gamla riksarkivet. Med
detta kan fler bussar med yngre besökare förväntas.
Turistbussarna i Stockholm är en förutsättning för sta-
dens turism, samtidigt skapar mängden bussar bland annat
utrymmesproblem kring de stora besöksmålen.

Förslag vändning, av- och påstigning

För bussar finns ingen möjlighet att köra runt ön utan en
vändning måste göras. Den nuvarande möjligheten att vän-
da med backning vid Wrangelska backen föreslås tas bort
då den stör cafégäster och inte är trafiksäker. Istället görs
en vändmöjlighet på kajen utanför Gamla Auktionsverket.
Vändningen ska kunna ske utan backning. På grund av
utrymmesbristen kommer den dock att få minsta möjliga
mått. Vändplatsen utformas så att den materialmässigt
smälter in i kajen.
Av- och påstigning för besök vid Birger Jarls torg kan
ske där genom att bussen kort stannar i körytan. För besök
vid Evert Taubes terrass kan av- och påstigning ske på
bussplatserna.

Förslag bussplatser
Förslag för bussplatser har utgått från ambitionen att
åstadkomma fler tillåtna platser för bussar med ärende till Situationsplan med bussvändplats, korttidsparkering
vid Evert Taubes terass, uppställningsmöjlighet ned-
Riddarholmen och därmed ge ökad möjlighet att kunna anför Wrangelska palatset samt av- och påstigning på
beivra den otillåtna uppställningen. Birger Jarls torg.
För de bussar som ska stanna vid Evert Taubes terass en
kort stund markeras 4 platser med längsta tid 15 minuter.
Från denna plats går utsikten att se även från bussen.
För bussar som ska invänta sina passagerare på längre
besök till Riddarholmen, till exempel i Riddarholmskyrkan,
ordnas uppställningsmöjlighet nedanför Wrangelska pa-
latset genom att den nuvarande nivåskillnaden tas bort.
Åtminstone 6 platser kan rymmas med beaktande av att
bussarna ska komma in och ut utan att behöva backa samt
att påstigning ska vara möjlig. Även här kommer tidsbe-
gränsning att vara nödvändig.
Då Wrangelska palatset har en mycket hög sockelvåning
åt kajsidan kommer inte bussarna att skymma fasaden.
Platsen utformas som en generell yta.
Kring Evert Taubes terrass behövs förstärkning av led-
ningsnätet för att försörja tillfälliga arrangemang. Detta bör
samordnas med ombyggnad av bussplatserna.

Foto från Södermalm. Bussar vid Evert

Taubes terrass stannar för att se utsikten.

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö 23 R id d a r h o lm e n
Kulturhistorisk konsekvensbedömning
Inledning
Senare tiders nya trafikleder direkt öster om Riddarholmen
har gjort ön till en från det centrala Stockholm isolerad
stadsdel, som är kraftigt störd av buller från biltrafik och
järnväg. Föreliggande handlingsprogram syftar till att öka
attraktiviteten och tillgängligheten för att återföra stads-
livet till Riddarholmen. Förslagen rör den yttre miljön,
som genomgått stora förändringar under århundradena.
Ursprunglig grundtopografi, småskalighet och rumsbild-
ningar på öns mellersta del bevaras medan åtgärder
föreslås för att komma tillrätta med utkanternas storskaliga
infrastruktur som de breda kajerna i västra delen och de
bulleralstrande trafiklederna i öster. I övrigt rör ändringarna
detaljer som markbeläggning och belysningsarmatur, som
tillkommit under 1900-talets andra hälft. För att återskapa
folklivet på ön föreslås nya permanenta funktioner som
café, gång- och cykelstråk, tydliga och informativa entréer
till ön, ny gång- och cykelbro från Munkbrokajen och träd
invid byggnaderna och på de idag övergivna breda kajerna
som tidigare haft ett stort folkliv.
Riddarholmens kulturhistoriska kvaliteter ljuskälla och eventuellt också originalstolpar. Den nedsänkta
och förslagens inverkan
Fasadbelysning
En differentierad fasadbelysning med fokus på Riddarholms­
kyrkan, Birger Jarls torn och Wrangelska palatset med
Vasatornet föreslås lyfta fram öns symbolbyggnader
medan övriga fasader får en mildare belysning. Kajerna
får armatur infälld i en låg mur utmed delar av kajstråket.
Nattbelysningen på ön syftar till att lyfta fram märkesbygg-
nader och att belysa kajer så att en känsla av liv skapas
runt vattenrummen.
Byggnader och anläggningar
Öns tidigare bebyggelse karaktäriserades av anläggningar
bestående av huvudbyggnad och tillhörande verksam-
hetsbyggnader som klosterkyrka med konventsbyggnader,
palats med ekonomibyggnader och träd- eller sjögårdar
samt hamn med magasin och paviljonger. All småskalig
bebyggelse är numera riven. Föreslagna nybyggnader åter-
ger ön en varierad bebyggelse- och verksamhetsstruktur.
Byggnadernas material och placering associerar till tidigare
bebyggelse men utformas utifrån dagens krav och med ett
modernt formspråk. Nu planeras två nya servicebyggnader
och ett café, vars placeringar anspelar på 1600-talspalat-
sens och hamnverksamhetens ekonomibebyggelse.
• Nedanför Västra gymnasiehuset uppförs en traditionell
panelad ekonomibyggnad för fastighetsförvaltningen
på ön och utformas efter verksamhetens behov.
Ekonomibyggnaden med inhägnad arbetsgård förlänger
gränden mellan Gymnasiehusen.
• En enkel panelad sjöbod för turbåttrafiken uppförs i an-
slutning till båtarnas tilläggsplats, invid den utglesade
lindplanteringen på kajen.
H a n d l in g s p ro g ra m
Y tt re m i lj ö
• En permanent byggnad med plats för uteservering upp-
förs för caféverksamhet året runt och placeras på kajen
nedför Kammarrättens hus på samma plats som nuva-
rande tillfälliga sommarcafé. Byggnaden utformas som
en modern paviljong i glas och stål.
• För ett tillfälligt sommarcafé förbereds med installationer
på Evert Taubes terrass. Anordningarna ska plockas bort
på vintern.
För att tydliggöra Riddarholmens huvudentré och det his-
toriska sambandet med Gamla stan föreslås att nuvarande
betongbro från 1950-talet breddas till en större likhet med
dess föregångare från 1860-talet.
En modernistisk terrass
På 1960-talet iordningställde Stockholms stad delar av
Riddarholmens kajer till rekreations- och uppehållsområde.
Bland annat tillkom då Evert Taubes terrass, lindplante-
ringarna, gångstråket utmed kajerna och parkeringarna.
Terrassens stolparmatur, som är speciellt framtagen för plat-
sen, förslås återställas med ljus mer liknande ursprunglig
delen med en dekorativ stenläggning av smågatsten mellan
band av betongplattor bevaras.
Vegetation
Befintlig vegetationen på Riddarholmen har till största del
tillkommit under 1900-talet. Tidigare fanns odlingar i anslut-
ning till klostret, trädgårdar till palatsen och träd utmed kyr-
kogårdsmuren. Idag finns sentida trädgårdar eller täppor vid
tre av palatsen, solitära träd mellan palatsen och på kajerna
flera regelbundna grupper och rader av lindplanteringar från
1960-talet.
• Av de regelbundna lindplanteringarna behålls den
nedanför Kammarrättens hus som en del av caféets
uteservering.
• Med grönska och skötsel förstärks de gröna täpporna i
anslutning till Schering Rosenhanes palats och Hebbeska
huset som en referens till 1600-talspalatsens trädgårdar.
Kvalitet i material och gestaltning
Belysning
På Riddarholmen finns i dag en stor variation av belysnings-
armaturer kvar från 1950-talet och framåt. Statens fastig-
hetsverket har redan påbörjat utbytet av simpla armaturer
som trafikarmaturer mot i första hand armatur på fasad,
som är en traditionell placering, men också en fristående
lykta. Dessa har en 1800-talsutformning samordnad med
dem som Stockholm stad använder i Gamla stan.
Markbehandling
Stora delar av marken på Riddarholmen var asfalterad innan
man på 1990-talet började ersätta beläggningen med natur-
sten, främst kullersten och gatsten. För att öka tillgänglighe-
ten föreslås att befintlig beläggning fram till byggnadernas
24
entréer kompletteras med stråk av hällar, lokalt anpassade i
format och stenmaterial. Gångstråket utmed öns östra sida
och kajstråket, ett fyra meter brett gång- och cykelstråk
utmed kajkanterna i söder, väster och norr, markeras med
gångvänliga naturstenshällar i gatstensbeläggning. Bättre
markbeläggning ökar tillgängligheten runt Stockholms vat-
ten och ger Riddarholmens kajer samma bekvämlighet som
dagens kajer utmed Strandvägen och Skeppsbron, som
nyligen iordningställts av Stockholms stad.
En del av Stockholm
Välkomnande entréer
Entréerna till ön är otydliga och bullerstörda. För att be-
skriva öns historia och informera om verksamheterna i olika
byggnader finns här i dag informationsskyltar med olika
avsändare och layout.
Sedan 1600-talets mitt har det funnits en öppen plats
mellan brofästet och Riddarholmskyrkans kor. Efter
Riddarholmsbron föreslås en informationsplats med model-
ler av öns bebyggelseutveckling och enhetliga informations-
och orienteringstavlor som beskriver holmens historia och
verksamheterna i byggnaderna.
Vidare planeras ett enhetligt skyltprogram vid entréerna till
kajerna för att tillsammans med generösare entréplatser och
kompletteringar av markbeläggning välkomna förbipasse-
rande till kajstråket utmed Riddarfjärden.
Gång- och cykelstråk
Genom att prioritera gång- och cykeltrafik utmed kajerna vill
man dels åter införliva Riddarholmen i stadens dagliga liv där
man genar över holmen mellan olika stadsdelar, dels locka
flera att njuta av den kulturhistoriska miljön. I gångstråket
utmed järnvägen görs trapporna bredare och mer gångvänliga
och de två trapporna invid Hebbeska huset läggs ihop.
För att leda fler besökare till öns södra sida föreslås en ny
gång- och cykelbro från Munkbrokajen till solbelysta Södra
Riddarholmshamnen. Förutom att locka besökare till ön kan
bron ses som en anspelning till tidigare anläggningar på
vatten som byggnader för eldfarliga verksamheter, flytande
badhus och båttrafik.
Trivsel och trygghet för besökare och verksamma
Bulleravskärmning mot trafikled och järnväg
Riddarholmen är kraftigt bullerstörd av fordonstrafiken på
Centralbron (huvudman Stockholms stad) och tågtrafiken
på järnvägen (huvudman Banverket). Värst utsatt är östra
sidan men även på västra sidan har buller över 55 dB mätts.
Trafiklederna utgör idag en planskild men ytterst
påtaglig barriär för passerande över Riddarholmsbron och
gående utmed öns östra sida. Tyst asfalt, som är den mest
effektiva bullerdämpningen, föreslås på Centralbron och
eventuellt också bullerskyddsskärmar, som kommer att
utgöra ett påtagligt tillägg och bryta den visuella närhe-
ten mellan Stockholms ursprungliga bebyggelseområden,
Gamla stan och Riddarholmen. Med hänsyn till vinsterna för
Riddarholmens som stadsdel, besöksmål och arbetsplats
bör eventuella bullerskyddsskärmar kunna accepteras under
förutsättning att de är väl studerade och anpassade till öns
kulturhistoriskt värdefulla miljö.
Belysning
För att öka trygghet och funktion kompletteras belysningen i
första i hand med vald fasadarmatur.
De två trädgårdarna vid Rosenhanes palats och Hebbeska
huset förses med särskild belysning och längs gångvägen
utmed järnvägen kompletteras med markbelysning.
Vegetation
Planteringen vid trappan framför Wrangelska palatsets höga
och slutna källarvåning, som tidigare var förbyggd av en
sjögård med terrasser och trappor ned mot sjö, föreslås
vara kvar.
På kajen norr om Evert Taubes terrass föreslås att de i rader
planterade lindarna glesas ut. På holmen sydvästra sida mot
Riddarfjärden föreslås att nya träd planteras invid byggna-
derna samt att enstaka träd återplanteras på kajen.
Träd på kajen, som är ett tidigare verksamhetsområde, är
tveksamt från kulturhistorisk synpunkt men kan eventuellt
accepteras utifrån syften som att öka attraktiviteten och
trivseln för hyresgäster och besökare.
Trafik
Hela Riddarholmen görs till ett gångfartsområde, där man
inte får köra fortare än gångfart och endast får parkera på
anvisade platser. Körfältsbredderna minskas.
Bilparkeringarna på kajen minskas något, effektiviseras
samt avskärmas mot gång- och cykeltrafik med låga murar.
Särskilda vändplatser för bilar ordnas på kajen i norr och
söder. Från kulturhistorisk synpunkt bör parkeringsplatserna
minskas ytterligare.
För att komma till rätta med problemet med bussar, som
idag parkerar invid och skymmer Riddarholmskyrkan, anord-
nas en bussparkering på kajen invid Wrangelska palatsets
höga bottenvåning. Vidare föreslås för att öka trafiksäker-
heten en vändslinga för bussar efter utgallring av lindar i
trädplanteringen på Evert Taubes terrass.
Kulturhistorisk bedömning
Handlingsprogrammets förslag kan motiveras utifrån att
Riddarholmen åter görs till en vital del av Stockholms in-
nerstad och kulturmiljö. Flertalet tillägg refererar till tidigare
perioders bebyggelse- och verksamhetsstrukturer men ges
ett modernt uttryck. Förslagen till utveckling av formgiv-
ning, material och funktion på markbeläggning, belysning
och möblering är samordnade med Statens fastighets-
verks påbörjade upprustningsprojekt på Riddarholmen och
Stockholm stads vision för kajer och vattenrum.
Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
R id d a r h o lm e n
Etapper
Förslagen i handlingsprogrammet är alla i ett tidigt skede.
Vissa, som förbättrad belysning och tillgänglighetsåtgärder
är tänkta att kunna ske successivt och/eller i samband med
separata byggprojekt. Andra är avhängiga färdigställandet
av övriga projekt som upprustningen av Riksarkivet eller
Banverkets avetablering efter pågående etapp av citybanan.
Samtliga aktiviteter är beroende av beslut - interna
och externa samt ibland av samverkan med andra ak-
törer. Tidplanen får alltså ses som en ambition och en
arbetsinriktning.
När en etapp genomförs bör alla åtgärder som innefattas
i Handlingsprogrammet genomföras inom hela det angivna
området – markbeläggning, teknisk infrastruktur, gång- och
cykelbana, belysning, skyltning etc. Etapperna utgör på så
sätt delar av en ny helhet som skapas över tiden.
Några kommentarer till etappindelningen
Systemhandling, mark
Markåtgärderna i de separata projekten ska i ett långt per-
spektiv kunna knytas ihop till en helhet. Helhetstänkandet
gäller såväl funktion, estetik som teknisk försörjning. För att
kunna garantera detta krävs ett framtagande av en system-
handling. Systemhandlingen avser att på en mer detalje-
rad nivå reda ut utformnings- och tekniska frågor. Arbetet
utförs för att hitta gränssnitt mellan projekten och undvika
samordningsfel.
1. Informationstorg och körhinder
När man kommer till Riddarholmen ska det vara lätt att
orientera sig. Upplevelsen av Riddarholmskyrkan och torgets
öppna yta är central. Därför har informationsskyltning, taktila
modeller och hinder för turistbussparkering på denna känsliga
yta prioriterats. Detta projekt pågår redan och kommer vara
färdigställt till sommaren 2010.
2. Café och uteservering
Behovet av ett café som även erbjuder några vindskyddade
inomhusplatser är stort och en av förutsättning för att sprida
besökssiffrorna även till höst- och vinter. Förutsättningar för
detta projekt utreds nu av SFV.
3. Parkering och servicebyggnad
Parkeringen, som nu till stor del upptas av Banverkets etable-
ring, upplevs som trist och ibland öde. Flera sekundära och
utrymmeskrävande verksamheter som soprum, fordonsförva-
ring och så vidare sker idag inne i byggnaderna. Då samtliga,
befintliga byggnader har ett stort kulturhistoriskt värde och
ett högt tryck på utnyttjande föreslås en ny servicebyggnad.
Dessa två åtgärder kan inte göras förrän pågående etapp av
citybanan är slutförd.
4. Yttre kajstråk, bro och uteservering
Kajkanterna på Riddarholmen, med sin storslagna utsikt,
är dåligt tillvaratagna. Övergången till tunnelbanan vid
Munkbrohamnen upplevs av många förbipasserande som
sliten, trång och trafikstörd. Därför föreslås i detta läge en ny,
fribärande bro för passage direkt till Riddarholmens yttre sida
och en möjlighet till uteservering.
H a n d l in g s p ro g ra m
Y tt re m i lj ö
5. Vändplats, inre stråk 5
Övergången mellan järnvägsbron och Riddarholmen utgör 6
också en mindre attraktiv yta, utan möjlighet att röra sig ut-
med vattenlinjen. Ny, förbättrad passage föreslås. Åtgärden
kräver samarbete med Stockholm stad. 7
6. Bullerskydd
Åtgärder för att dämpa buller från järnvägen och
Centralbron är mycket prioriterade. Samtidigt kräver sådana
åtgärder ett samarbete och prioriteringar mellan tre aktörer:
Banverket, Stockholms stad och Statens fastighetsverk.
Åtgärder måste alltså processas och utvärderas noga och
bedöms kunna ske successivt under längre tid. Förslag 5
måste studeras ytterligare.
7. Gång- och cykelbana, parkering
8
6
En gång- och cykelbana runt Riddarholmen skulle binda
ihop holmen bättre med övriga staden och har goda förut-
sättningar att bli ett populärt passagestråk, framförallt på
sommaren. SFV har gjort värderingen att det dock först är
1
viktigt att skapa attraktionskraft genom café, bra ”entréer” 9
och information. Delar av en gång- och cykelbana ingår i
flera etapper och binds ihop i ett stråk.
8. Busstrafik och -uppställning
Problem med turistbussar finns i hela innerstaden.
Samtidigt är busstrafiken en viss förutsättning för turismen
2
och därmed ett av sätten att tillgängliggöra ön. Inte någon
del av Riddarholmen är direkt lämplig för bussparkering
och bussvändning. En planerad och fungerande lösning är
dock nödvändig. Idag planeras en ny barnverksamhet på 3
ön. Det inte säkerställt om den kommer att öka busstrafiken 6
eller hur stort problemet kommer att bli med dagens ibland
backvändande bussar. Åtgärden bör därför avvaktas tills
verksamheten är etablerad.
4
9. Evenemangsplats och sommarcafé
När tillgängligheten till ön är bättre och det har etablerats
ny, mer publik verksamhet på ön finns det anledning att
se över och justera möjligheten till att arrangera evene-
mang. Evenemangstrycket är högt i Stockholm. Just på
Riddarholmen lämpar sig dock inte alla typer av verksamhet.
På grund av de många arbetsplatser som finns kan evene-
mang företrädesvis komma ifråga kvällar och helger. Det är
Omfattningen av kommande behov av omläggning av Etappindelning
också svårt att arrangera större evenemang. Att förenkla
och förbättra möjligheterna gör dock att denna typ av verk- ledningar är inte känd. Förslagsvis sker utredning och åtgärd Ungefärlig avgänsning etapper
även här etappvis. Fördelaktigt är att knyta arbetena till övriga
samhet kan flyta smidigare och orsaka mindre störningar.
markarbeten då det är möjligt att göra samordningsvinster. Bullerskyddsåtgärder
Tillgänglighet, belysning, trafikreglering,
ledningsarbeten och vegetation Övriga projekt
Ovanstående åtgärder beräknas ske successivt under hela Tidplanen innefattar även vissa andra projekt som berör
perioden. Det kan gälla kompletterande belysning, fasadbe- Riddarholmen – såväl ombyggnadsprojekt som projekt
rörande infrastrukturen. Projekten påverkar var för sig möj-
lysningar, tillgänglighetsåtgärder i samband med separata
projekt, markbeläggningsprojekt för att skapa släta stråk ligheterna för genomförandet av etapperna i detta program.
för rullstolar och barnvagnar eller förbättrade regler och
skyltning för parkering och hastighetsreglering.
Arbeten med att tillskapa grönytor kan ske i etapper i
samband med andra projekt.
Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
25 R id d a r h o lm e n
Tidplan Åtgärd
Systemhandling mark
Aktivitet
beslut
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Samtliga tider är mycket preliminära och beroende av olika beslut, projektering

tillstånd och finansieringsmöjligheter. Detaljerade tidplaner
beträffande separata projekt gäller alltid över denna helhetsplan. 1. Informationstorg beslutsprocess
projektering
genomförande

2. Café beslutsprocess
projektering
genomförande

3. Parkering och servicebyggnad beslutsprocess

projektering
genomförande

4. Uteservering och bro beslutsprocess

projektering
genomförande

5. Vändplats och trappa beslutsprocess

projektering
genomförande

6. Bullerskydd beslutsprocess
projektering
genomförande

7. Parkering och kajstråk beslutsprocess

projektering
genomförande

8. Bussvändplats och parkering beslutsprocess

projektering
genomförande

9. Evenemang, sommarcafé beslutsprocess

projektering
genomförande

Tillgänglighetsåtgärder löpande

Belysning, komplettering löpande

Trafik- och parkeringsregleringar löpande

Övriga SFV byggprojekt

Gamla riksarkivet
Regeringsrätten
Övriga projekt
Kyla
VA
Citybanan

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö 26 R id d a r h o lm e n
Sammanfattning Förvaltningprogrammet 2008
Det Förvaltningsprogram för Riddarholmen som togs fram
hösten 2008 är ett led i Statens fastighetsverks arbete med
att bevara och utveckla vårt nationella kulturarv. Förvaltnings­­
programmet samt det följande Handlings­programmet är två
delar av samma projekt. I en inventering som har föregått
arbetet gjordes en genomgång av arkiv och källor för historik;
tillgänglighet för funktionshindrade och andra dokumenterades.
Riddarholmen idag
Riddarholmen ligger mycket centralt i Stockholm. Den har
dock blivit avskuren av trafikleder och upplevs som otillgäng-
lig. Läget i Riddarfjärden gör att den är synlig för de flesta
som rör sig runt Riddarfjärden eller genom Stockholm.
Riddarholmen är arbetsplats för mer än 1200 personer
varav cirka 200 i det privatägda Norstedtshuset och övriga
i Statens fastighetsverks lokaler. De flesta av dessa arbe-
tar för Domstolsverket. Riddarholmen har ett museum i
Riddarholmskyrkan, två restauranter, ett sommarcafé samt ett
hotell i den fast förankrade båten Mälardrottningen.
Riddarholmen får besökare som kommer på egen hand och
via rundturer och evenemang. För att den ska kunna få fler
besökare krävs dock bättre tillgänglighet och service.
Riddarholmen genom historien
Riddarholmen, som först kallades Kidskär, låg ursprungligen
i utkanten av Stockholm. Under medeltiden uppfördes ett
kloster på ön som därefter fick namnet Gråmunkeholmen.
Under stormaktstidens exploatering och den efterföljande
lokaliseringen hit av statlig verksamhet blev holmen, nu
Riddarholmen, en central del i det framväxande Stockholm.
Bland annat en livlig hamnverksamhet gjorde att holmen
länge behöll sin centrala position. Senare tiders nya tra-
fikleder har gjort Riddarholmen till en avskuren del mitt i
storstaden.
Riddarholmens värden
I värdebeskrivningen framhålls att Riddarholmens byggnader
utgör en viktig del av stadsfronten mot Stockholms största och
tydligaste vattenrum, Riddar­fjärden. Byggnaderna, som är väl
synliga från centrala stadsdelar, utgör viktiga landmärken i den
historiska stadsbilden.
Riddarholmen utgör en unik miljö av stort arkitekturhisto-
riskt värde genom sin koncentration av byggnader uppförda,
till- och ombyggda under ledning av sin tids mest namnkun-
niga arkitekter. Riddarholmen visar idag:
• Stockholms bäst bevarade medeltida anläggning i
Franciskanerordens kyrka och konventetsbyggnader
• Synliga rester av befästningsverken kring det medeltida
och vasatida Stockholm
• Rikets centrum under stormaktstiden
• Lång tradition som Sveriges administrativa centrum
• Den tidiga industrialismens byggande
• En kontinuerlig utveckling av planstrukturer
• Riddarholmen har också ett litterärt värde - ett flertal texter
av Strindberg hämtar miljö och handling från ön.
H a n d l in g s p ro g ra m
Y tt re m i lj ö
Planer, bestämmelser och avtal
Riddarholmen är statligt byggnadsminne. Föreskrifterna
skyddar både byggnaderna och den yttre miljön.
Riddarholmen ingår i ett fornlämningsområde varför alla
markingrepp kräver tillstånd och följs av arkeologer.
För Riddarholmen finns äldre gällande stadsplan med
kvartersmark för allmänt ändamål och inga särskilda begräns-
ningar för bebyggelse. Även offentliga platser som gator och
torg, förutom vid Norstedts, är kvartersmark. En ny detaljplan
för Citybanan reglerar ingrepp under mark i södra delen.
Statens fastighetsverk äger hela Riddarholmen utom
Norstedtshuset. Från 1998 har SFV övertagit skötsel av de
offentliga platserna från Stockholms stad enligt avtal.
Yttre miljö
Riddarholmen karaktäriseras av stora solitära byggnader på
den kuperade holmen. Byggnadernas oregelbundna placering
ger en variation av platser med olika storlek och karaktär.
Birger Jarls torg är den största. Som kontrast till de definiera-
de rummen mellan husen finns de stora öppna kajytorna från
vilka man blickar ut över Riddarfjärden och staden.
Huvudentrén till holmen, och den enda anslutningen för
biltrafik, sker via en bro från Gamla Stan över Centralbrons
trafikled och järnvägen till Birger Jarls torg. Ytterligare två
entréer finns där den gång- och cykelväg som löper utefter
järnvägen ansluter till Riddarholmen i norr respektive söder.
Sammanfattningsvis har öns entréer och stråk flera bris-
ter. Deras läge bredvid järnväg och trafikled innebär mycket
kraftigt buller. Vid entréerna saknas tydlig skyltning om vägar
och stråk på Riddarholmen. Tillgängligheten för funktions-
hindrade är inte bra med trappor på det nordsydliga stråket.
Stråken upplevs som otrygga efter mörkrets inbrott.
Trafik
I trafikavsnittet konstateras att fordonstrafiken är begrän-
sad men att det finns trafikstörning från Centralbron och
järnvägen. Vidare beskrivs den mängd turistbussar som
kommer främst sommartid och saknar bra uppställningsplat-
ser. Båttrafiken är av ringa omfattning. För gångtrafikanter,
cyklister och kollektivtrafikresenärer är avstånden korta men
stråken är svårtillgängliga och delvis ogästvänliga.
Teknisk försörjning
Inventering av ledningsnätet utifrån kartmaterial finns. Någon
filmning är dock inte gjord varför stor osäkerhet råder om statu-
sen på VA-nätet.
Kommande förändringar
Bygget av Citybanan kommer att påverka Riddarholmen med
ett etableringsområde på södra kajen fram till 2013.
Inom byggnaderna är flera stora ombyggnader bli aktu-
ella. Gamla riksarkivet som idag står tomt kan komma att få
en hyresgäst vilket skulle ge Riddarholmen fler arbetande
och besökare. Planering pågår också för ombyggnader och
omflyttningar i Domstolsverkets lokaler.
27
Vision, målsättningar för Riddarholmen
Vision för Riddarholmen
Riddarholmens historia och dess strategiska läge mitt i sta-
den gör ön ständigt intressant i förhållande till Stockholms
utveckling. Stort intresse finns hos allmänhet, politiker,
hyresgäster och besökare. Statens fastighetsverk står inför
stora ombyggnads- och investeringsåtgärder. Byggandet
av Citybanan påverkar miljön under de närmaste åren.
Återställandearbeten ger potential för förändring av den
yttre miljön. Sammantaget skapar förändringsplanerna ett
behov av en sammanhållen vision för Riddarholmen.
Visionen är att om tio år ska Riddarholmen kunna upplevas
enligt nedanstående påståenden:
• Riddarholmen är, för sin kulturhistoria och miljö, ett
lokalt, nationellt och internationellt känt och attraktivt
besöksmål.
• Den historiska utvecklingen från medeltid till 2000-tal
kan avläsas i verksamheter, yttre miljö och byggnader.
• Hyresgästerna känner att de har utvecklingspotential
på ön och får bra service. Den befintliga ämbetsman-
natraditionen har stärkts men också kompletterats med
hyresgäster som har en, för besökare, mer öppen och
tillgänglig verksamhet.
• De olika karaktärerna på stadsrummen kring torget,
kajen och bergshöjden har stärkts.
• Den yttre miljön är välkomnande och tillgänglig. Holmen
tillåter olika aktiviteter som utställningar konserter,
båttrafik, café etc. Nya verksamheter som bidrar till
upplevelsen av Riddarholmens unika miljö har etablerats.
• Riddarholmen är som helhet fortsatt långsiktigt ekono-
miskt bärkraftig.
Målsättningar
Övergripande mål
• Riddarholmen som landmärke och dess karaktär på håll
med byggnader som kyrkan, Wrangelska palatset och
Birger Jarls torn i fokus värnas.
• Riddarholmens offentliga stadsrum värnas som en för
allmänheten tillgänglig del av staden.
• Riddarholmen stärks som besöksmål och ger sina besö-
kare en kvalitativ upplevelse.
• Möjligheten att förstå den rika kulturmiljön ökas.
• Den allmänna tillgängligheten till Riddarholmen
förbättras.
• Tillgängligheten för funktionshindrade ökas.
• Tryggheten för besökare och hyresgäster ökas.
• Den yttre miljön förbättras; slitna miljöer åtgärdas och
vackrare kajmiljöer åstadkoms.
• Ämbetstraditionen med hyresgäster och verksamheter
som är betydelsebärande för holmens historia och karak-
tär värnas.
• Verksamheten på vattnet underlättas för båtar i linjetra-
fik och båtcharterverksamhet.
Administrativa och allmänna mål
• Tydliggöra ägande och förvaltningsansvar där oklarheter
föreligger.
• Vårdprogram tas fram för de byggnader som saknar
sådana.
• Översyn av principerna för byggnaders benämning,
aktualiseras till exempel vid byte av hyresgäst.
• Initiativ tas till samarbete kring kommunikationsfrågor
vad avser tillgänglighet, bussar, tunnelbana med mera.
Samarbetet behöver också behandla utformningsfrågor
kring trafikytor i närområdet.
• Initiativ tas till samarbete mellan de aktörer som förval-
tar eller arbetar med kulturmiljöer och byggnader på och
kring Riddarholmen.
Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
R id d a r h o lm e n
 Stockholms stads baskarta och ortofoto
Utdraget ur baskartan tillsammans med ortofoto visar
befintliga förhållanden på Riddarholmen. Kartan innehåller
förutom byggnader, mark­anordningar och större träd också
höjdkurvor som visar nivåskillnaderna.

H a n d l in g s p ro g ra m Sta t e n s fa s t ig h e t s ve r k
Y tt re m i lj ö 28 R id d a r h o lm e n