Scribd Logo
Upload

Welcome to Scribd!

  • AoE 2001-09 PDF

    Uploaded by

    qrzdx?
    18 views42 pages

    Original Title

    AoE_2001-09.pdf

    Copyright

    © © All Rights Reserved

    Available Formats

    PDF or read online from Scribd

    Did you find this document useful?

    Is this content inappropriate?

    Report this Document

    Copyright:

    © All Rights Reserved
    Download as PDF or read online from Scribd
    Flag for inappropriate content
    18 views42 pages

    AoE 2001-09 PDF

    Uploaded by

    qrzdx?

    Copyright:

    © All Rights Reserved
    Download as PDF or read online from Scribd
    Flag for inappropriate content
    of 42
    Se ee ooo = ie dina modeller med ey! See a a bse ee % Peer yee € \ : a SV oa GES, \ ~ i i y Personlig TE ML) Alltom . Elektronik Chefredaktér och ansvarig utgivare Bill Cedrum Redaktionen Box 178 444.22 Stenungsund Bestksadress| Krstinedal 40 444 47 Stenungsund Redaktionssekreterare Asta Russell Utgivare Electronic Press AB Box 178 444 22 Stenungsund Tel: 0303-77 04 90 Fax: 0303-77 04 90 E-mail red@altomelektrorik.com htp:/wwraltomeletaronik.com Prenumerationer 2001 PressData AB et: 08-799 63 25, Fax: 08-98 45 72 Heli (|| nummer) 485: Halvar (6 nuramer) 285:- 2 (22 nummer) 875: Norge helir 420:- NOK + porto Norge hair 255:- NOK + porto Norge 2 &r 755:- NOK + porto Annonser ‘Alttom Elektronik ‘Annonsavdelningen Box 178 444 22 Stenungsund Tel: 0303-77 04 90 Fax: 0303-77 04 90 | E-mail: annons@altomelektronik.com Tryck NDB-Printing Zoeterwoude, Nederland 2001 ISSN 0280-8765 Samtiga artiar, fotografie, kretskortslay. outer och annat ar copyrightskycidat och far endastSterges efter utgivarens skriftigatlstind. Deta gller ven delar av materiale. Alt om Elektronik har <4 lingt som ar mojig, Kontrolerat samtiga bysgorojekt. Dock tar vi ingetansvar for {el som Iigger utanfor var kontrol. 6 eller tar vi ansvar fer byggen som vara lasare utr i: Segment BV. (Beek, the Nederlands) 2001 PO. Box 75 6190 AB Beek (L), The Nederands wwwalltomelektronik.com Prisokning och dubbelnummer Sedan januari 1999 har priset p& lésnummer och prenumeration varit, oféraindrat. Tyvarr har Skade tryckkostnader samt den svaga svenska kronan gentemot euron (vart material kommer frn Holland) tvingat oss att héja priset. Vi hoppas att vara lasare skall ha {orstlelse for detta och tycka att tidningen ar sf bra att denna lila, prishéjning kan accepteras. Nasta nummer, som kommer ut den || december blir ett dubbel- nummer. Av olika tekniska skal sir viihop nummer 10 och 1! till ett stort dubbelnummer som verkligen ar vart att vanta pa. Vi slér aven hop nummer | och 2/2002 till ett stort dubbelnummer. Vara kost- nader blir ligre och ni far fler redaktionella sidor at lisa. Bill Cedrum, chefredaktor BYGGPROJEKT PCM fjarrstyrning i miniatyr(1) Har ar en design som borde gldja manga modellbyggare. En riktigt liten proportionell fjarrstyrningsenhet byged med billiga standard- komponenter. Den ar idealisk for mAnga olika applikationer och s4 flexibel att bara genom att flytta nagra byglar pa kortet kan du valja hur du vill sanda, via radio, infrarétt eller tva tradar! 30 ALLT OM ELEKTRONIK 212 A ARGANG 19 g00l INNEHALL 6 Tube Clipper Skapa rérljud i stereon utan hogspanning 10 Mini Webserver - 2 De forsta stegen: Wobbler - en robot som vaggar Enbart den mycket ovanliga rérelsemetoden ger denna minirobot ett iégon- fallande upptradande. Det ar en extremt “a: Installation och funktion som den i stort sett ‘al anaysavnaca bara bestir av en alys av IR-koder Kolla typ av ffarrkontroll och processor, tv sen- 38 vilka koder den sinder sorer och tv sma 22 Borrmaskin fér kretskort - 4 Den mekaniska konstruktio- fort den uppticker ett gor den en undanmanéver och fortsat- nen. ¥i fimmar och skrivar ter pd sina tvé roliga, roterande ben. motorer. Men den ar and& duktig pa att undvika hinder. $8 30 Fjarrstyrning med PCM ; Billig och lattbyged mini- RS232 In-Line fidrrstyrning med prestanda dataspion du inte kan képa ute pa marknaden Med hjilp av en minimal kvantitet hirdvara och ett. «38 Wobbler - enkelt stycke mjukvara ar en vaggande robot det méjligt att avtappa 42 Dataspion for RS232 datastrémmen mellan tva Kolla vad som hander pa serieinterface och titta p& sorannerlaatt den pa en datorskarm. (ieee atl 37 Elektronik online Déda pixlar Flackar pé din TFT-skarm, ——____INFORMATIVA ARTIKLAR eller pa dina digital bilder? La or. Spanningsregulatorer haste ‘Trebenta spanningsregulatorer (eller stabbar) ar 46 Spanningsregulatorer En ndrmare titt pé dessa bekvama och enkla komponenter. rrabenes (niparans Det finns dock ett antal intressanta fakta att rapportera. Som alkid, LT i ar inte alltid dets: teori ar inte alltid detsamma som a nen praktik. 46 50 Nasta nummer AUDIO8VDFO Tube Clipper audioprocessor — med rér! Av Dr. H. Friedli Tube Clipper ar en effektenhet som kan sattas in i signalvagen i ett stereosystem. Darmed kan du fa ‘rérljud’ utan att behdva anvanda hégspanning. Det finns manga audiofiler som skulle viljaha _~ Gransinstallning p& bada stereo- ‘ronjud’, men som antingen avstar pA grund _‘kanalerna via en potentiometer; av den héga kostnaden eller p& grund avde Inga kopplingskondensatoror he hoga spanningar som ar involverade. hovs pa utgingen; Den Tube Clipper (tube ar ror p amerikans- _ - Symmettin ér individueltjusterbar ka, valve p& engelska) som besisivs har aren _f6r varje ror slags effekt/forforstarkare som ger ett énjud, _— Dot behdvs inga spanningar hogre men som anvander lagspanningsrér och som an +12 V; inte behéver hégre spanning an =12V.Detta Ger ett autentisk ‘rliud’; ar en idealisk introduktion till rértekniken, ~ Synlig indikering nar ingangssig. ‘Tube Clippern har féljande egenskaper nalen Mipps. oroora- 16 Principer For alla ritiga auciotreaks ar det naturigvis Klar motbjudando at on audiosignal inte kan kopierastoget fein judkallan til hogtlaren, Sa vad har da en sidan nar udprocessori ott hif-systom att gra? Varfor ar rortekniken #4 popular for narva- rande? Silt til dete ken man hita ‘inspelningsstudion. CD-skworspe- Jas normalt into in, ello mas spo ‘Atom Elektronik 92001 ciellt noggrannt och epanningstop- par vid inspelningen Klipps rutin- missigt p& bekostnad av signal ‘brusférhallandet. Manga av er kom: mer sakert ihég den artikel vi hade angiende dverstyrda CD-skivor, sk let tll varfor de produceras och de ‘obnskade konsekvenserna. Vi kom- ‘mer dock inte att fortsatta pa detta tema hit, Idén bakom Tube Clipper ar att be- ¢grinsa audiosignalen till en given, ‘rinstalld, maxniva. Ror gér detta pa ett ganska mjukt satt, de begransar inte éverspanningar p& samma ‘har- dda’ satt som transistorer gor, utan nar spanningen stiger mot gransvar- det borjar réren att Kippa gradvis, armed far vi fram den énskade mju- ka urvan, Nar man analyserar en signal som ‘lippts pA detta sattfinner vi att en- ast overtoner som ar heltalemulti- pler av grundffekvensen har introdu- corats, Fér en musiker borde det na std holt Wart, nar vertonerna (har- monierna) hos ett Ijud blandas p& dotta tt kan det inte uppsté négon dissonans. I motsats till detta har de {cke-heltals multiplar som introduc- eras av transistorer en mycket pa- taglig paverkan pA ljudet. Tube Clip- per modifierar ludet fr en CD, men gor det pA ott satt som inte ar sté- rande for drat. Tvartom, de adderade heltalsharmoniema fyller ut Ijudet betydligt och gor att det i stort sett liknar originalet. Fraga en gitarrist vvarfor han alskar sin rérférstarkare! Overdrivningen hjalper till att bety- tig forbattra ude frén en elektrisk sitar, Den krets som beslive har kan sit- tas in direkt i en hgimpedant aucio- kedja. Tube Clippern kommer du verkligen att uppskatta nar origi nalljudet har klippts pa ett obnskat stt(vilket du snart kommer att mar- xka nar du anvander Tube Clipper). Kretsen steg fér steg Kretsen ifigur 1 visar de komponen- ter som anvands for Tube Clippern. 1 hjdrtat av var och en av de tva ste- reokanalera sitter en ECC83 dub- boltriod samt en fyrdubbel opera- tionsférstarkare av typ TLO74. Yt- terligare en TLO74 anvands for att styra gallerspanningen och LED-in- dikatorema, Audiosignalen gat frst till impedansomvandlaren 1C1.A. 2001 ‘Alt om Bron Den butfrade utgéngssignalen tas tll galiret p& den férsta trioden B1.A. ‘Trioden ar kopplad i en katodfol- jarkonfiguration med anoden kopp- Jad direkt till +12 V matningen utan nagot seriemotstind, Spanningen pA AUDIO&VIDFO 33 KO katodmotstindet ar i fas med in- .gangsspanningen. Den del av kretsen som innehaller en poten- tiometer och IC3.D bildar en buffrad span- nningskalla som eatter katodens likepanning nogativ i féchallande till galiret 68 att trioden Quv Qe Oum Ovum eS Kretsen for Tube Clippern med ligspanningsrér. Figur 2. Ett exempel pa hur kretsen kan byggas. kan éverstyras i store eller mindre grad. Den _signalen och den andra trioden iip- forsta trioden klipper dé bara de positiva top- per de negativa topparna hos in- parna i signalen. IC1.B inverterar helt enkelt _gngssignalen p& samma satt. For Roregenskaper vm hallandet mellan de tva motstinden ‘pA 99 k2 och 33 KO ger en liten for- starkning som kompenserar for fr. Dot ar méjige attra sig ot tiodrér med hip av enkel utustnng. Ta tre mutimerrar och ‘v4 spainningskillor och ansluttrioden sfsom visa figur A. Mit anodstrémmen som en Funktion av galerspsnningea vid konstant anodspning och du fr fram de kurvor som sas fgurB (klippringsniva vid 0 V) De tre uppmata vardena vd ola gallerspanning vis- ar den typiska egenskapskurvan hos réret, ni anodspanningen hos grads stigeranod- strémmen,forstlnirt och direfter Bojer kurvan av -gradvis i motsats til en transistor -in len platare region alkeftersom anodstrémmen nir sin maxriv8. Om alla galerspsnningar motwvarande audiorgnalen ‘ir inom det lnjra omit kommer signalen int at {orvringas. Om gallerspin- ningen gir hogre kommer anodstrommen att bottna. | den krets som visas hr Ay tor anodstrémmen ockss ‘genom att motstind,viket {er en spanning som ar pro- Portionel il trémmen, ‘Atom Elektronik 972001 Figur 3. Signatform vid olika klippningsnivéer (a), med motsvarande distorsionskurvor (b). luster pa andra stallen i systemet. Uisignalen (om den inte Wlipps) kom mer dé att vara p& ungefér samma nivd som ingdngssignalen. IC1C producerar en légimpedant och nagotforstarkt utgdngssignal for foljance stog (vilkot kan vara on of- foktforstarkare). Tlsammans med IGLD ser den til att utgéngssign Jen inte innehdller ndgon DC-kompo- nent. 1.D ransiuten som en inte- grator. En DC-otfset vid utgéngen kommer att bygga upp en hog span- ning vid integratorns utging med rmotsatt fértecken. Denna spanning matas tll den icke-inverterande in- angen p& 1C1.C och balanserar ut DC-offseten. P& detta sit halls den genomsnitiga utgingsspanningen vid nell och datmed kan vi slippa en 92001 ‘Atom Elektronik elektrolytkondensator pa utgangen, (Om kallsignalen ar garanterat fri fran DC-offset kan Tube Clipper byggas helt och hallet utan kopplingskon- Method strcat (iitmlPage, tmpbuf fer) ; sprint£ (tmpbuffer, "
    Ur1 streat (HtmlPage, tmpbuffer) ; sprintf (tmpbuffer, “
    Host. streat (ltmlPage, tmpbuf fer) ; sprintf (tmpbuffer, “
    Referer ‘s
    ”, CgiRequest->fRefererPtr) ; streat (HtmlPage, tmpbuffer) ; sprintf (tmpbuffer, "
    User Agent Se
    ”, CgiRequest->fAgentPtr) strcat (HtmlPage, tmpbuffer) ; sprintf (tmpbuffer, ”
    Content As
    ”, CgiRequest->fLanguagePtr) ; streat (HtmlPage, tmpbuffer) ; sprint£ (tmpbuffer, "
    User ‘s
    ”, CgiRequest->fUserNamePtr) + streat (HtmlPage, tmpbuffer) ; sprintf (tmpbuffer,"
    Password Ss
    ”, CgiRequest->fPasswordPtr) + streat (iitmlPage, tmpbuffer) ; : $02d
    ”, CgiRequest->fittpRequest) ; ‘Se
    ”, CgiRequest->£PathPtr); $5
    ”, CgiRequest->fHostPtr); if (strlen (CgiRequest->fArgumentBufferPtr)) ‘ sprintf (tmpbuffer, ”
    Argument: Ss
    ", CgiRequest->fArgumentBufferPtr); ) else { strepy(tmpbuffer,”
    No arguments
    ”); } streat (HtmlPage, tmpbuffer) ; /Jappend the predefined tail strcat (HitmlPage, PageEnd) + ‘Atom Elkton [stanaeesteenensnanesessnanssesenen] //give it to the webserver [aatattewesnsnawentennanaaaeawentee/ cgiRequest->fittpResponse CgiRequest->£DataType cgitttpok: cgiRequest->fResponseBufferPtr Htm1Page; //¥TTP 200 OK = CGIDataTypentml; //text/html CgiRequest->fResponseBufferLength = strlen (HtmlPage) + ) [RTEEE RW aan irennewnsennaieatnanteatuneretuasedshs ous 767 ms De selativt stora toleranserna mot svarar ofta det héga bytevardet hos 16-bitars timingraknaren och hexberakningarna kan forenklas ‘genom att ignorera de minst signi- ‘ikanta bitama hos timingraknaren. KOMPONENTLISTA Motstind: RILR2 = 2200 Kondensatorer: C1 = 1QUF 16 radial VOQUF 16V radial C3,C4 = I5pF Halviedare: DI = zenerdiod SVI, IW D2 = LED, dagsls, rod ICI = 87LPC764 (programmerad, ‘ordernr 010029-41) IC2 = SFH505A (TSOPI736, ‘SFHS1 0-36, PIC26043SM, ISIU60, TFMS5360) Owrigt: KI = l4-pol fathabel SI = tryckknapp, | sltande XI = 6MHe krista Punkamatrisdspay Ix 16 tecken (MCCIGIAI-4, MCCI6IA2 3(Truly), LMI61556 (Sharp) ‘9V barceri med clips Lida (Heddic 222) Tilrdnomkopplare 001 ‘tom Elektronik CAGE CIES (a Sjalva bygget Krotskortslayouten visas ifigur 5. Kortet finns tyvarr inte att kopa {rdigt. Mikrokontrollern IC1 mon- teras pA kortet med en 20-pinnars DIPillare, IRmottagaten (IC2) ar fran Infineon, men komponentli tan visar andra typer som kan an- vvandas. Desa har liknande pre- standa men annan benkonfigura- tion och det finns datfor extra lid- plattar p& kortet for dessa, Kolla noga, LCD-n ansluts till kortet via en Ut ten bit flatkabel. Displayen i listan ar ben- tillben kompatibel med kretskortet. Andra typer kan anvandas men kolla databladen 88 du far ratta signalanslutningar, Nar du testat kretsen kan den monteras in i en lamplig ldda tillsammans med ett 9 V bat- teri, Om du anvander en genomskinlig 14- dda behover du bara borra tva hal i denna, en for till/frénomkopplaren och en for mod- omkopplaren, Displayen kommer att synas genom lédan, gr Q © .s0000000000008 Figur 5. Kristallen maste monteras platt pi kretskortet. Detta finns tyvarr inte att kpa fardigt frin oss. 2 ALLMANTINTRESS Borrmaskin for kretskort (4) Del 4: Den mekaniska konstruktionen Design av T. Miiller (Radix GmbH) www.radixgmbh.de Nu har vi kommit till den mekaniska hopsattningen av borrmaskinen. Delarna till den ar redan fardiga och allt som behévs ar noggrannhet vid monteringen . komplett verkstygsuppsattning frén Radix, Denna innehaller alla de ver tyg som behévs for att bygga bor maskinen, skruvmejslar (vanliga och stjém), hylsnycklar, skiftnyckiar, sex- kantnycklar, gradborttagare, sidav- bitare, rengéringsdukar ete. Alla verktyg hiller hogsta kvalitet. Om du oper denna sats kan du vara siker pp att ha alla de verktyg du beh6ver {fr hopmonteringen. Samtliga komponenter, utom de hop- limmade forstés, kan plockas isar ‘och darfor ar inte den exakta monte- ringsordningen sarskilt viktig. Den cordnings{élja som vi féreslér nedan haar dock visat sig vara den enklaste, FORBEREDELSER Alla de komponenter som skall lim. mas ihop ar antingen slitsade eller ‘ocksd har de tungor som passar in i slitsar. Samtliga delar levereras helt fia frin fett och smuts och behover Figur |. Motorlidan med nagra delar redan monterade. es vik darfér att ta p& de delar som skall limmas ihop eftersom limmet faster Byggsatsen med de mekaniska delarna for de nddvandiga skruvarna och lim- _samre p4 feta fingeravtryck. borrmaskinen bestr av fardighorrade delar met, Dock folier det inte med nigra _Eter svarvningen och frasningen av ‘som helt enkelt skall monteras ihop. Alla de- _borrar eller frasar utan dessa far du de olika delarna kan det finnas en Jar som behovs for att bygga en borrmaskin _skatfa sjalv fin namaste jammaffar. del spn och annat skrap p kant ‘med en arm féljer med i satsen, till och med Om du sA vill kan du ocke& kopaen _ytor och i hérnen och dessa borstar 2 ‘Atom Eston 72001 du enklast bort. Du kan ocks@ an- vanda dig av tryckluft(minst 8 bar) ‘men endast om du ar absolut siker pi att luften ar helt ren och inte in- nehéller nigon som helstolja. Om du fr olja pA dessa dolar gar det inte att rengéra dem tllrdckligt och det fr inte ens nBgon idé att du forsokor limma shop dem senare. Du maste bestalla en ny byggsats. Det basta séttet att ta bort o6nskat material fn delarna ar med hjalp av en hard tandborste (inte med béjligt huvud!), Borsta noga i hémen och pA kantera tills alt verflédigt material ar borta, Eventuella giutrester tar du bort med fen skarp hobbykniv. Du behover en helt plan, absolut ren, arbetsyta pa ca 50x60 om. Ett bra tips ar att anvanda en bit (oskadad) laminerad skiva som du antagligen kan képa pa bradgarden for nigra tior (olor fi gratis kanske). Spillbitar fay masonit ar inte lika ra eftersom dossa ofta ar skova. Vi startar med att limma ihop den vi- ta basplattan med de tre sidostyck- tena, Desea delar ar stora och tjocka och vi kan darfér anvanda dem som ‘en mjukstart for tekniken att limma dolda hopsattningar. Alla évriga de- larlimmas pA exakt samma sit, iter denna forsiktiga uppvarmning a vi redo for det mer pillriga jobbet att limma borrarmarna Rensa nu arbetsytan frin allt som in- te har med limningen att gora (hall Jeaffekoppen s4 lingt borta som méj- ligt). Dina hander skall vara s4 rena ‘och fettfria som mojligt. Det basta (men nagot obelevama) sattet ar att anvanda latta arbetshandskar (helt nya), vlket héller fett och smauts bor- ta frin do delar som skall immas, Som ett f6rsta forsbk skal vi sata thop de tre sidopanelerna, den vita Dasplattan och den svarta tackplat- tan (figur 1). Lagg férst basplattan pp bordet med fogama uppat och for sedan ner bakpanelen isin slits. Lu- ta den forsta sidopanelen lite och for den forst ini slitsen i bakpanelen och sedan i basplattan. Sidopanelen hills nu fast itv punkter. Upprepa proceduren med den andra sidopa- nelen. Montera nu den svarta tackplattan pa de tre sidopanelerna Vicka lite pa 92001 ‘Atom Elektronik Allt om lim "Man kan uppad en besydlgt hogre grad av stabiltet och styrka med en limmad konstrukton §n vad man kan Astadkomma med skruvar. Bygget bl ka stark som om det skulle vara tlverat i ettenda seycke. Ala hopfogningar miste torka i minst 24 timmar for att ken- struktionen skal bl fle stabi. Hopmenteringen ker tv stg, lmning och sedan skruvnng Coch sll dirfor ta minst wi dagar "Liming ar kanske inte riktige den korrekta termen hi, snarare kan man sign at plast= komponenterna svetsats’ elle ‘sults samman. Och denna process fungerar bara om lim ‘et och plasten ar hel och hillet kompatibia med varandra \issa kerikalier im tenderar at lsa upp vss plaster. Offa ir detta en obnskad efekt. (Om du ndgon ging av misstag forsbke art géra ren en plastyta med en feaktig lésring si vet ‘du vad vi menar. Aceton, som ar perfekt for atta bor ett med, ser upp ming plaster, inklusve plexiglas. Enbartaceton ar inte tilrcligt vskést for at vara ett bra lim och det dunstar dessutom for snabbt. Ine holler, tyr, ser det upp PVC (polwinyklorid). De plaster som v vil imma ihop ar polystyren (PS) och ola polyvnyklorider. Ae imma ihop PS med PS eller PVC med PVC ar nget problem ach det finns special forbid ‘dessa, Men det ar svért at imma hop den ena med den andra. PVC utvecklades att vara resistant mot praktiskt taget alla kerikalier,iklusive de som anvinds vid limning. Efter hundratals experiment med orton olka typer av im kom vi shutligen fram til att det inte finns nigot enstaka lamplg lim fer var application. \Vifann dock ett im komponerat av su kemikalier som kan binda PS til PVC. Om vi skal ‘ara uppriktiga ar detra en ganska otrevigblandning och vi var rattoverraskade av att den inte exploderade! Och at leverera en sidan losning skapar ocksi problem eftersom det prakosk taget inte finns ngonlampligplastbehillare at forvara deni (och gla gir lit sn- der nar det skickas i paket) “Tack och lov loses via problem nar det kom ut et nytt lim pi marknaden, som dels moter vira kr nar det gillervskositet, utspridningsagenskaper ach dels inte droppar eller bildartridar och som kan imma PS el PS sival som PS cil PVC. byggsatsen medfljer det mer an tliracklig av deta lim for att kunna bygga en borrmaskin ‘med en verkeygsarm. Du kan vara generos med imme eftersom for mycket inte gor nigon skada, En uppmaning, anvind bara det medfojande limmet aven om du ser nigot billg al- ternati ‘limpligt fr alla plaster" nigon hobbyaffr. Andra lim ar ite i nirheten nar det ler syrka Figur 2. Dra en limstrang hela vagen i en enda jimn rérelse. 2 Figure3. Delvis limmad verktygsarm med monterad borrmotor och solenoid. ‘ickplattan s4 att den kommer ner ordentligt pA sidopanelema, Kontrollera med en linjal att holjet ar lika hogt overallt och att tack- plattan sAledes sitter korrekt Lyft nu upp holt genom att halla i basplat tan och tackplattan och inspeltera det runt ‘om. Holjet skal kannas solit och stabilt. In- nan vi nu fortsétter till den punkt varifrén det {inte finns ndgon tervndo s& skall du kontrollera ett antal punkter en- ligt fljande checitista: ~ Hr du tagit bort allt 6verfibdigt ma- terial och ar fogama rena? ~Passar delarna ihop ordentligt utan att du behéver tvinga dem? t Figur 4. Verktygsarmen innan den andra sidopanelen limmats fast. ~ Passar sidopanelerma korrekt utan att bakpanelen gar ur lage? ~ Férestall dig att det redan finns lim pA fogama och titta var dina han- der finns. Hur langtfrén limmet be- finner sig dina fingrar? ‘Nar du ar overtygad om att delar nna pastar ihop utan problem s& kan du bérja limma. I annat fall skal du plocka isar delarna igen och uppre- pa proceduren frén borjan. ‘Nar du nu har évat tillrackligt ar dot dags for allvatet. Lagg de te de- Jama pd arbetsbordet. Dra nu en lim: strang utefter hela fogen pa bakpa- nelen ssom visas i figur 2. Montera bakpanelen LOST (pressa inte fast don) pf baspanelen. Det ar battre att bakpanelen lutar lite utét an att den stdr perfelt uppratt, Lagg limi spéret {iden férsta sidopanelen och i det spar som passar i bakpanelen. Tryck fast sidopanclen i dessa fogar med borjan pA bakpanelen. Gér nu lika- dant med den andra sidopanelen ‘Montera nu téckpanelen, utan lim, och se till att den sitter odentiiga pa plats. Detta ar bara for att hélla haljet, ordentligtriktat, tackpanelen kom: mer vi att limma senare, Innan vi slutligen limmar fast denna skall vi montera en del delar inuti holjet. 1 princip kan vi gora detta efter det att holjet har limmats fardigt, men det ar cenklare om inte panelen sitter p&, Sree 2: ‘LIMNING AV VERKTYGSARMEN ‘Ta do nio delara fer verieygsarmen ur sin forpackning, vi svarta sido- stycken, en vit basplatta och en vit tackplatta, samt tre vita och tva svar: ta forstarkningsbitar. Borja med att ‘gora dem rena med en Dorste. Innan ‘du monterar ihop delama skall du sta in de tio M3-muttrazna ide av- sedda halen Det ar enklast att lagga muttrama pa bordet och trycka ner plastskivorna pa dem. Bilden (figur 3) visar hur dessa senare anvands for att satta fast axel/magnetenheten. 1 den procedur vi fljer har monterar vi cendast muttrarna, Vi monterar bor ‘huvudet senare. Placera en av de avarta sidopaneler- ha framfor dig, helst med den raka zkanten bakdt. Montera den vita tack plattan. Alla fogar har anvénder samma tung/slitsmetod som gallde for bakstycket i maskinholjet. Mon- ‘tom Eietronik 2001 tera de tv sma externa sidostycke- na, borja med fogningen mot tack- plattan, och fortsatt med sidopane- Jerna och slutligen med de tre inte panelerna, Monteringen av basplat- tan, som ar fastad vi tva punkter, borjar vid ena sidan och fois sedan runt sidopanelen. Om vi bortser frin borthuvudet for ogonblicket s& skall armen nu se ut som ifigur 4 Och nu, vilket kanske inte kommer som négon storre overraksning, skall du satta dit den andra sidopanelen och tryeka fast den ordentligt genom att vicka den fram och tillbaka, Aven, uutan limning s& ar armen riktigt sta dig. Om du ar nojd med montering- en s@ kan du nu limma ihop alla de- Jama, Undvilk att fim pa fingrarna efter- som du annars kommer att lamna fu- Ja fingeravtryck over ela borrarmen. (Om der skulle handa i ala fall $8 lat limmet torka och skrapa sedan bort dot med en skarp knw. [Nar du limmat shop alla nio delama i borrarmen s8 skall du omedelbart olla att alla vinklar ar korrekta, Lag varje sida i tur och ordning ne- {dat pi arbetsbordet och kontrollera att den ligger rakt. Om det inte ar absolut rakt, iste du trycka ner hart s& att bitama passar exalt i va- andra Som du kommer att se senare s4 in- kluderar konstruktionen av borrar- ‘men ett sitt att se til att verity spetsen (och detta ar egentligen den fenda punkt som betyder nagot) kan rra sig i en helt rak vertikal bana. En felaitig imning som gor att bor- dnuvudet inte kan rora sig helt rakt kan man visserligen kompensera se- rare, men det ar naturligtvis bast om alling ar korrelt fran borjan. ‘Att bygga armen kommer att ta mer ‘an en timma och det ar darfér en god {dé att ta paus vid denna punkt. Dar efter skall vi rikta var uppmarksam- het tillbaka till den svarta téckplat- tan p& maskinhdljet, som nu ligger olimmad ovanpé sidostyckena. Vi Iyfter forsiktigt bort tackplattan och ligger de limmade delama &t sidan. Src 3: MonTERA DE ‘MEKANISKA DELARNA PA ‘TACKPLATTAN. ‘Ta mu paketet som innehaller de fyra xkonlagren och de tvé paket som ar ‘markta ‘Mechanik 1" och ‘Mechanik 2001 ‘Atom Elektron 2°. Dessa omifattar en komplett upp: ‘sittning mekaniska delar for en axel (Gigur §). Konlagret bestar av tv se- parata delar, en yttre lagerbana och ‘en inte del med sjalva rullarna. Lag- ren ar ganska oljiga och det ar bast att torka av dem, Det skall endast vara olja pA de rorliga delarna, dvs lagerbanan och rulazna. Ryck tvA av lagerbanorna in i halen itackplattan, en for sjalva vridplattan och en for en arm. Tryck lagret négot genom halet sf att det sticker ut ungefar en halv millimeter p& andra sidan. ‘Montera de langa forsankta M4-slr varna ide fyra 4-mm halen. Vand nu tackplattan, Om nu inte skruvarna ramlar ut 94 skall du se andarna pa uta skruvar och pA dessa skall du montera 10 mm tjocka kabelstéd Har skall anslutningskablarna for vverktygsarmen fastas senare Tryck fast de dterstdende bada ba- nora i de tva svarta flansarna och som forut skall de sticka ut ca en halv millimeter. Fldnsara monter ‘over Kabelstoden. Montera nu en bricka och en Md-mutter pa varje skruy, Nar muttrama dras &t kommer varje bana att lyftas ndgot och juste ras in exalt i ratt lage i sitt hal. Los sa sedan muttrarna ett kvarts eller halvt vary, Muttrarna skall inte sitta Jost men komponenterna skall kun- na r6ras nfgotfrin sida til sida. He- Ja hopmonteringen visas i figur 6 ‘Ta nu paketet med den korta alumi- niumaxeln, Har hittar du ocksa en eoprenring, tre svarta fastsatt- ningsbitar, en vit lasbricka av plast ‘och en stor plastskiva med tre M6- skruvar som vridplatten senare skall fastas vid, Skruva fast plastskivan lost pa aluminiumaxeln sé att den kan r6ra sig ca 1 millimeter vertikalt. A den andra sidan av axeln skall du montera den inre delen av ett konla- {ger och lata axein ga frin 6verdelen av holjets tackplatta till lagerbanan, ‘Montera det anda konlagret pa den del av axeln som nu sticker ut under tackplattan och neoprenringen ome- delbart efter den. Efter neoprenring: fen skall du montera den vita Ids Drickan och de tre svarta lésbitarna av plast kommer att passa exalt in i spiret i aluminiumaxeln. Dra at de tue skruvara i den stora plastslavan och kolla 64 att inte de tre asbitarna trycker mot lasbrickan (figur 8) Delama i paketet med den langa alu- miniumaxeln monteras pa exakt Figur 5. Konlagret bestar av tv. komponenter, en yttre lagerbana och en inre del med rullar. ‘samma satt, har finns dock ingen stor plast- ‘skiva eller skruvar Viid nu de tv axlarna fram och tilbaka tills de 16r sig smidigt och friktionstritt.P& detta satt kommer flansarna for konlagren, vilka fortfarande ar sa, att anpassa sig i sina op- ‘mala lagen, Du kan ocks4 trycka pa flansar- na under tiden du vrider pi axlarna for att sjalv hitta den basta positionen. Darefter kan du dra fast flansarna, (Om du tittar ner p& lagren ser du fyra oppna hal och i dessa skall du satta en M4-skruv (fran paket 3). Muttrarna och brickorna frén lotta paket skall anvandas senare fr att sit- ta fast drivenheten, Allt ovanstéende arbete kan aven utféras ‘med tackplattan fastsatt vid resten av haljet. ‘Men det ar betydligt enklare att gora detta ‘med holjet éppet och det ar darfor du inte ‘skal! imma fast tackplattan férran nu. Lag nu lim pa fogarna till sidostyckena och sat fast tackplatian, Se tll att den passar exalt, ‘Nu ar limningen klar. Lamna nu alltihop att torka under ett dygn. 25 Figur 6. Motorn ar kopplad till vaxellidan via en flins som ar skruvad till var ‘och en och den stjérnformade fastplattan som skruvas Figur 7. Komplett drivenhet sedd frin andra sidan. 26 ll vaxellidans utgang. De tvé drivenheterna byags likadant. De bestir av en stegmotor och en vaxelldda, vilka ar tilslutna s& att in- te smuts kommer in i dem. Du skall inte plocka isar vaxellidan. For att ansluta motorn och vaxell&dan an- vander vi en koppling (i paket 4), som fasts vid motorn med fyra M3. sskruvar och tll vaxelldan med tv M3-skruvar. (figur 9). Skruva den stjarnformade fastsattningsenheten pp utgéngen frén vaxellédan med fy ra Md-skruvar. Den nu fardiga driv- enheten kan monteras in i motorlé dan underifrén och de fyra skruvar som sticker ut frén Konlagerflansen pasar exalt in i halen dar enheten skall séttas fast. Alltihop skruvas nu tillsammans med bjalp av muttrama ‘och brickorna frdn paket 3, Hopmonteringen av drivenheten ar nu klar Vi gar nu over till drivningen for Z axeln, dvs lyftningen av borren. Alla komponenter for detta finns i paket 5. Férst satts borrmotor fast vid den langre av den tva svarta plastplat toma frdn axelsidan med wv M3 skruvar. PA motorsidan fasts de tva linga distanshylsorna pa platsplat- ‘tan med M3.skruvar. Den andra svar. ta plastplattan monteras éver motor. hljet fn bakom motorn och och fx eras ordentligt med hjalp av dis. tanshylsorna, De tvA precisionssvar vade, hatdade, stalaxlara fors ge- nom de 4 mm hél som ar borrade i plastplattorna och placeras s4 att de sticker ut lika mycket p over och undersidan (figur 10, har visas borr- ‘motorn men inte den lyftande sole- noiden). Innan enheten kan monteras in i ar men maste solenoiden och de tv gransbrytarna skruvas fast. Darefter kan enheten snkas in armen s8 att drivaxoln fran motor sticker ut un: dr armen, Nu kan borrarmen stang- as gonom att tackplattan monteras. Skruvarna i denna platta méste dras at ordentligt sé att de inte lossnar under anvandning. Aven om enhe- ten nu verkar vara Klar $4 kan dock Iyftmekanismen rora sig alamerande mycket i armen. Detta spel kan duu [Atom Elektronik 97001 ‘minska genom att montera stéd: Dock (hittas i paket 6), 6ver och un- der de axlar som nu sticker fin bor armen, Fast dessa lost till att borja med med tv M3-skravar med brick: or (se figur 11). En fléder (rn paket 6) monteras nu i det hal som finns pa armens undersida och halet stangs genom att montera locket med tva distanser och skruvar. Kontollera att fader sitter ordentligt pd plats och tuyck den pd plats om den inte gor dotta, Nar chucken har monterats pa motoraxeln ar nu monteringen av borrarmen klar (fru 12) Sre6 6: FastsArrinc AV ARM OCH VRIDPLATTA Montera armen péi det lénga 30 mm aluminiumskaftet och vrid den tills 10 mm let i skaftet pekar i nktning mot motoraxeln p& armen. Led ningsdragningen gar genom detta hl ner motorlddan, Armen fixeras mot skaftet med hjalp av en tang som haller den absolut fast mot ska- tet nar skaftets topplatta skruvas fast. Don sista stora komponenten, vrid- plattan, skal tryckas ner forsiktigt foch med ett jamnt tryck éver den centreringspinne som sitter i andan av aluminiumskaftet pi den runda plastplattan och sedan skruvas fast ordentligt. med M6-skruvar. Den smala vita linjalen, med 13 hal, tycks neri det lénga sparet i vrid plattan tills den ligger jams med yran. Den relativa positionen hos armen och vridplattan ar inte viktig efter som alla komponenter fos it lage av mjukvaran nar maskinen tas i Druk och vid denna punkt justeras ocksé (den hitils lost anslutna) Iyft- kanismen, Srec 7: LEDNINGSDRAGNING Nu har vi kommit till den punk dar Jedningama till armen skall dras. En 2-ledars kabel lods till var och en av de tv granskontakterna, borrmotom ‘ch till solenoiden och kablarna fers sedan bakit till hélet i armen. Mata kablarna ner genom skaftet tills de kommer ner i motorlédan dizele stil kabelstéden. Kablarna, som ar an- passade i langd, foljer naturligtvis med i byggsatsen ‘2001 ‘Atom Eietronik ALLMANTINTRESSE Figur 8. Montering av borrlyftningsanordningen. Nu kan du koppla Kontakter i andar- Det finns inget behov av att installera elektro- na pA kablarma (det ar ganska svirt _niken { lAdan annu, placera kontrollerkortet ‘att mata kablarna genom skaftet om _intill Adan nar du tar maskinen { bruk. Detta kontakterna redan ér monterade!). gor saker och ting s4 mycket enklare om det Figur 9. Axelblocken och tickplattan fr fjddern pa armens undersida. Det finns identiska axelblock pa ovansidan. a ALLMANTINTRESSE .4 Figur 10. Delarna av armen utlagda sa som de skall limmas. Den lyftande solenoiden syns inte har. Figur I. Vridplatea och axel. 28 skulle vara ndgot fel ngonstans. Nar du har konstaterat att elektroni ken fungerar kan kortet skruvas fast | motorlddan, Nu ar kretskortaborr rnvndas och maskinen fardig den skall se ut som pa det avstutan- de fotografiet ‘Vad som nu dterstr att gi igenom a att ta maskinen i brul och en be- skrivning av mjukvaran. Vi avslutar serien genom att beskriva processen att ga frén ett layoutprogram for kretskort till ett fardighorrat kort. BHIAB Electronics AB Katalog pa internet Nu finns fiven BHIAB’s surplus-katalog pi internet www.bhiab.se info@bhiab.se Butik Brunnsgatan 20 611 32 NYKOPING Tel: 0185-21 32 10 Atom Elektronik 92001 Del |: Sand vid 433 MHz och 950 nm! Har ar en design som borde gladja manga modellbyggare. En riktigt liten proportionell fjarrstyrningsenhet byggd med billiga standardkomponen- ter. Den ar idealisk for manga olika applikationer och sa flexibel att bara genom att flytta nagra byglar pa kortet kan du valja hur du vill sanda, via radio, infrarétt eller tva tradar! Det brukade vara 84 att det endast var de ‘mer modiga elektronikentusiasterna som gav sig p& byggprojekt som anvande HF-sandare ‘och mottagare. Men tack vare tillkomsten av helt integrerade HF-moduler kan vi nu glomma de tidsodande instalinin {gama och justeringsprocesserna och betrakta HF-steget som vilket annat byggblock som helst. Den design som beskrivs har ar mycket flexibel och kan anvanda dessa HF-moduler {or att implementera radiostyrning. Atom Elektronik 9001 Huvudegenskaper for fjarrstyrningen ~ Late viet = Enka konsrution uta nstalringar llr justerngar ~ 6 kanaer 4 analog (proportional) och 2 digtala = Switchade utgingar for 5A lator Ansutning fr fyra normala RC-servon, ~ Timfunktioner pi 4 kanaler ~ Lite, ltt och Kompakt ~ Sandarsigaler va radio eller infarct ~ Strémsparande transmissionsmetod — Normala 433-MHz-komponenter = Spinsingsbevakning bide sindare och mottagare ~ Inbyagd fartreglerng i mottagaren lnbyggd mijukstart| mottagaren ~ Fartreguator och mjukstart for lster upp tl 15 A BEC-funktion ~ Servo Reverse (omwand servorikening) for alla fyra servon ~ Arbetsspinning: sindare 3,3-48V (3x AA allalika aller 4x NiCd), -motagare 5 V via spinningsregulator Vi anvander ocks4 mikrokontroller i sindaren och mottagaren i stallet for diskreta skiftrogister, Wockgenerato: rer och timerkretsar som du notmalt hittar i férrstyrningskonstruktioner. Resultatet har blvit ett Kompakt, p&- litligt och billigt farrstyrningssy- ‘stem.Den liga effekten hos dessa li censfria radiomoduler begransar na- turligtvis enheteras rckvidd och de ar darfor mest lampade inomhus. 4 potentiometers a AF AE A Figur |. Blockschema fér sindaren. ‘72001 ‘Atom Elektronik En hastighetskontroll har ocksd bbyggts in i mottagaren, vilkettilater direkt anstutning till modellens driv- ‘motor. Med bjalp av det infraréda styralternativet kan du bygga ett bil- ligt 4-Kanals proportionerligt styrsy- stem som inte kan matchas av nigot kommersielit system p& marknaden, vvarken nar det galler pris eller pres tanda. Styralterativet med tva tra- ‘dar ar anvandbart om enhoten skall MODELLBYGCE kontrolleras fran en fast plats. Du kan, till exempel, léta mottagaren styra tv servon. som sin tur styr vinkling och panorering hos en évervakningskamera. Denna firtstyrningsdesign ar en bra demon- stration av hur mikrokontroliers kan anvandas {or att implementera egenskaper som for in- te s4 linge sedan skulle ha kravt specialkret- ‘sar. Designen slutar dock inte med detta. Om, tillexempel, du bestammer dig or att en mo- nydriven sindare tillsammans med en knapp- ssats och en LCD battre uppfylier dina behov sr det fullt mojigt att aven inforliva detta, ‘Manga egenskaper hos mikrokontroller, til sammans med outnyttjat ROM, bara vantar pA atten inspiterad programmerare skall dra nytta av dem, : " Blockschemat i figur 1 visar att det ar mikro: kontrollern som gor det mesta grovarbetet. Den digitaliserar de analoga resistensvarde- na hos de fyra ingingspotentiometrama, kol- lar om det har skett négon knapptryckning ‘och genererar det sinda signalprotokoliet. ‘Signalen kan sndas antingen med HF eller infarott ‘Aven om du endast avser att anvnda sinda- ren mod HF s& kan det vara vart att montera de infrardda komponentema A att den fardiga enheten blir mer flexibel. Den ytterligare kost- naden for att inkludera IR-dioden mod till rande drivtransistor ar ganska lag. Under initialiseringen kommer sandarens mik- rokontroller att lasa tillstndet hos ingngen. ‘ill portpinnen PO.7. Om denna ar hog (bygeln JP?2 a inte monterad) s& sker HF-styming. Om den ar lag (bygeln JP2 monterad) kommer sig- nalerna att sindas infrardtt. Nar kontrollern sndor infraréda signaler anvander drivsteget fen higre toppstrém an med HF-alternativet. Kontrollern formaterar utgéngssignalen p& oli- ka satt genom att modulera PMC-data (Puls ‘Modulation Code) vid 36 kHz och minska da- tahastigheten for att forlanga batteriets liv. Samma typ av modulering anvands av fjarr- kontroller fér TV och ger bra sakerhet vid sindningen. De komponenter som anvinds fér sindarkret- och visas i figur 2, ar billige och finns att ‘kop frin mAnga leverantérer, men det ari al- 1a fall vart att ta en ndrmare ttt pA ndgra av dde mer ovanliga enheterna, Joysticken Fjarrstymingssystemet skall vara litet, eko- nomisic, enkelt att bygga och lampligt att an- vandas tillsammans med standard modell- servon frdn Graupner, Multiplex, Futaba och Ripmax etc. Ett av de forsta hindren nar det dgllde detta proportionella farekontrollsystem Figur 2. Kretsschema dver sindaren. var att hitta en billig joystick att anvandas som styringling. Det amerikanska foretaget CTS tilverkar en lamplig joystick. Denna mi- nlatyrjoystick ar sjalvcentrerande, har ett li- tet mekanisit ‘spel’ och man valja om man vill ha den med en switch (figur 3), De viktigaste tekniska egenskaperna hos denna joystick ar = 1 miljon arbetscykier = Robust metallholje Figur 3. Mini 2 ~2 potentiometrar ~Tilgingliga potentiometervarden ‘mellan 10 kO och 150k ~ Valbar tolerans pa potentiometer- resistensen frén 10-30% ~ Finns med inbyggda tryckknap- par ~Kontaktresistensen hos switchar- ‘na mindre an 0,1. ~Kontaktstrém 50 mA vid 12V ~ Livstid f@r trycklmapp = 100.000 ‘napptryckningar ‘Tyvarr passerar joystickons axel ge- ‘nom en rund ppning i holjet. Detta Degransar styrningen i viss mén nar joysticken fiyttas ut i maximalt X och ‘lage samtidigt. Sjalva holjet beho- ver darfor modifieras nagot och de festa av er borde inte ha nigat pro- Dblem med att sara ut héen i ppnin- (gen sé att axeln kan roras maximalt i alla positioner. Du kan ocksa férlan- ga sjdlva axela om du villa mer rile tig ‘joystickkinsla. \Vanliga linara eller vridpotentiomet: rar kan anvndas t stllet for en joy- stick om en kombinerad XY-styming inte behovs for din modell. I serie med potentiometrama finns ocksa trimpotentiometrar s4 att servolage- nha kan finjusteras. Detta ar en bra egenskap om du, till exempel, vill stalla in en modellbil och vara saker pb att den gar rakt fram na du slap- per ‘ratten! ‘Mikrokontroller Det centrala styrelementet i sinda- ren ar mikrokontrollern @7LPC768 frén Philips. Denna enhet tar in ana- Joga varden frdn joystickar och tryck Jnappar och omvandlar dessa tll i sitala varden med hjalp av sina ane- log-tll-digital (A/D) omvandilare. En PCML-signal produceras d som skic ‘tom Elektronik 92001 kas ut til IR-dioden eller HP-mod len. Mikrokontrollern baseras pai den val etablerade Intel B0C51 arkitekturen och for programmering av denna finns det manga billiga utvecklings- verktyg, inklusive shareware pA Internet B7LPC76S beskeivs gom en ‘Low po- wer, ow price, low pin count micro: controller’. En 6 MHz klocka ar néd- ‘vandig fr att kunna hantera proces- som intensiva mjukvarurutiner och supp Figur 4. Kontrollerns interna komparator. 2001 Atom Elektronik denna ger en periodtia pA 1 ys De huvudsakliga egenskaperna hos kontrollem kan sammanfattas s8 har: ~4 Kbyte ROM = 128 byte RAM ~ 32 byte customer code EEPROM ~2.7..8V arbetsspanning ‘Tv 16-bitars timer/rakmare = 4-kanals pulsbreddmodulator (PWM) med 10 bitar = 4-kanals A/D-omvandlare, 8 bitars upplosning, omvandlingstiden ar 9,3 us med 20 MHz klocka ~Integrerad reset = Valbar intern RC-oscilator 20 mA drivstrom frén utgngspor- tama ~Maximalt 18 1/0-pinnar, nar intern reset och RC-oscillator har valts| ~ 2 analoga komparatorer ~P-interface ~Full-duplex UART ~ Seriel In-Circuit Programming HF-modul Under de sonaste aren har vi sett en Jeaftig Okning i antalet applikationer som anvander 433 MHz-bandet for att sanda data, Saval som att erbju- da kompletta séndar/mottagarlos- ningar producerar vissa tillverkare Integrerade HF-moduler som kan an- vvandas i mAnga applikationer. Den stora fr- delen med dessa moduler ar att de inte be- hover stallas in eller stémmas av utan de le- vereras helt klara att anvandas. De moduler ‘som anvands i detta projekt tillverkas av Radiometrix (figur 4 tilsammans med mot- tagarmodulen). Huvudegenskaperna hos sandarmodulen sammafattas i fljande tabell ‘Sandare Tx2 = Sandarsignal 433 MHz, +9 dBm -FM-modulerad ~Datahastighet 40 Kb/s max. ~ Anbetsspanning 4,0..6,0V ~ Strémforbrukning 6 mA. ‘Sandarmodulen har fem stift som gér att den kan lodas eller pluggas direkt in pa kretskor- tet. Modulen borjar sinda si fort den far spanning under férutsattning att module- ringssignalen p§ ing&ngen ar tilracktigt hog. Infraréd sindare Den infraréda séndarsteget bestar av dar- lingtontransistom Ti och séndardioden D1. ‘Transistorn ar idealiskt som effektdrivare for fen LED med en stromorstarkning pA 2000 och en maximal kollektorstrom pA 1 A. Twa andra alternativa transistorer ar BCX38 och ‘TIPP110, men dessa har annan benkonfigu- ration, Motstndet RS begransar toppstrom- men hos dioden till ungefér 240 mA. Detta varde valdes som en kompromiss mellan bat- MODELLBYGGE teriets lvslangd och sindarens rackvidd. Rt ‘kan minskas for att oka rackvidden #4 lange som den hégsta framstrémmen i dioden inte vershid, ‘Sandardioden av typ TSUS201 skickar ut IR- jus med en vaglangd p& 950 nm och en strél- ningsstyrka p& 230 mW/sr vid 1,5 A med en hhalvvinkel pa +15" Iprineip kan vilken IR-diod som helst anvan- das men om du vill anvinda en ersattare #4 vvaljen med en strlstyrea pA >200 mW/sr vid 1,5 A och en vaglangd pa 950 nm, Arbets- strdmmen for IR-LEDen ges av formeln: Iugp = (par Ucesar -Ur)/ RI dar Ugar = arbetsspinning 4.5 V Ucesar = cirka 0,7 V Up= framspainningsfallet hos IR-dio- den, cirka 1.6 En mycket viktigt sak som pAverkar palitlig- heten hos IR-signalemna ar den toppstr6m som batteriet kan leverera. Vi rekommende- rar att ni antingen anvander alkaliska eller NiCd. batterie for att f8 den hoga pulsstrém som kravs av IR-drivsteget. Vanliga billiga scelgtteraer — Figur 5. Blockschemat for mottagaren. zinkckolbatterier kan vanligtvis inte ge den nédvandiga strémmen, Serve Reverse En 4-polig DIP-omkopplare har lagts Ulli sindaren fGr att rérelseriktnin- (gen hos servona skall kunna vindas. Spinningsdvervakning Den lagsta atbetsspanningen for a, bl Ji, Figur 6. Kretsschemat éver mottagaren. Py Atom Elektronik 001 mikrokontrollems A/D-omvandlare specifceras till30.V. En intern kom- parator i mikrokontrollern anvands for att mata matningsspanningen och detekterar nar den narmar sig denna niva. LED D1 lyser kontinuer- ligt och fungerar som en mjukvaru- watch-dog men borjar att blinka nar arbetsspanningen faller under 3,3 V indikerande ligt batter Mikrokontiollern har en inbyggd komparator med en referensspén- ningsniva pa 1,23 V (figur 5). Varde- na pa de externa motstanden R2 och R3 berdknas med féljande formel: Intern referens = 1,23 V 3 valjs som 10k R2 = 10 kx |troskelspanning / 4,23 ¥)- 1] R2= 102x133 V/ 1.23 V)- 11 R2 = 16,829 kf? (narmaste stan- dardvarde: 18 kO) Mottagaren Det blockschema for mottagaren som visas i figur 6 ar indelat i flera funktionsblock pé samma satt som for sindaren, Infraréd mottagare ‘Tack vare den ékande populariteten for apparater som styrs med infra- rot jus finns det manga integrera- de IR-mottagarchip pa marknaden fn olikatillverkare, med i stort sett samma egenskaper. Funktionen hos IR-mottagaren ar att filtrera bortal- 1a optiska eller elektriska storningar, demodulera IR-signalen och forstar- ka denna. Mottagare/demodulator- IC har normalt tre ben, tva for an- slutning till stémférsérjningen och ett for datautgdngen. Uigangsbenot, kan anslutas ditekt til ingdngsbe- net p& en mikrokontroller. Den IR- mottagare som specifcerats for det- ‘ta projekt ar en frin en familj av en- beter som kan atbeta i frekvensom- ride frén 30 kHz till 56 kHz. Huvud- ‘egenskaperna hos komponenten ar ~Integrerad mottagardiod och for- starkare ~Elekcriskt avskarmad ~Inbyggt filter for PCM trekvens ~TTL- och CMOS-kompatibel = Utgdngen aktivt lag = Lg strémforbrukning ~Dampning av stémingar frén ontinuerliga ljuskallor (glédlam- 2001 Atom Bletronik Conrad SAUER Futaba “aR in - fojn + [ol+ jol+ - (ojn [ol- (Ain ol fej ea 7) ola eo} + @i+ lol- lel- + Figur 7. Stiftkonfigurationen hos olika servotillverkare. por eller solijus) eller juskallor som pulserar vid 96 kHz eller an- dra frekvenser (Iysté). HF-mottagare for 433 MHz Mottagarmodulen typ RX2 frén Radiometrix ar partner med sndar- ‘modulen typ TX2. RX2 férbrukar ca 14 mA och ar en liten, létt enhet. En klar fordel for modellbyggare ar att vid 499 MHz behover antennen inte vara langre an 18,5 cm. Huvudegen- skaperna hos mottagaren ar: = Mottagarfrekvens 433,92 MHz ~ Mottagartyp dubbelsuper = Kanslighet -107 dBm ~ Arbetsspanning 3-6 V = Strémmférbrukning 14 mA, ~ Digital datautgang SA fort som strém laggs till HF-mottagarmo- dulen kommer den att vara operativ, men uutan ngon arbetande sandarmodul kommer mottagarens utgang att bara lamna me- ningslosa data, ‘Mikrokontrollern Figur 7 visar kretsschemat for mottagaren. En MODELLBYGGE ‘central mikrokontroller anvands aven hat or det mesta arhetet. Den tar in digital informa tion frin sindarsignalen och lémnar styrsig- neler for fyra servon och tva switchade ut- anger. Den 871.PC762 kontroller som anvands i mot tagaren ar en nAgot bantad version av den ‘87PLC768 som anvands i sandaren, Den har {inte de 4-kanaliga pulsbreddsmodulatorerna eller A/D-omvandlama och storleken p8 pro- (gram-ROM ar endast 2 kbyte. Férutom detta 4r den interna kretsen densamma. Aven har anvands en 6 MHz klocktrekvens Servostyrning Modellservon ar pulsbreddmodulerade. En pulsbredd pa 1,5 ms fr servoarmen att gi till mittlaget och genom att variera pulsbredden mellan ca 0,8 ms och 2,3 ms ror sig armen frén ena ytterlaget till det andra, De egentli- ‘ga max och min-vardena for pulsbredden va- rierar nagot mellan tilverkama, men skillna- den ar inte litisk. Pulsen repeteras ungefar var 20 ms, Pulsbredden, pw, berdknas { mikrokontrol- Jers mottagare med formeln: w [Hs] = A/D-varde x5 + 900. Dar A/D-vardet ar ett &-bitars virde som skic- ‘kas i meddelandet fran sndaren (ge den an- dra delen av denna artikel i ndsta nummer). Utgingspulserna genereras frin en inbyggd. ‘timer i mikrokontrollern, De fyra utgangspul- sema produceras efter varandra for att mins~ ‘ka den toppstrom som annars skulle uppst& ‘om pulserna skickades samtidigt till samtli- {ga servon, Mikrokontrollerns portben som ar anslutna till servona ar konfigurerade som push-pull utgangar (mottakt), Pérr hade servon frin olika tilverkare inkom- patibla kontakter. Numera har apparater stan- ardiserade kontakter enligt Futaba, Graup- ner/JR och Ripmax layouten. Layouten for ‘mottagarens kretskort ar gjord med deta 1 ‘tanke och servokontaktstiften ar lampade {for denna layout. Om du anvander aldre ser- ‘von ger figur 8 information om stiften. ‘Mjukstart/fartreglering LLivslngden hos motorer och vaxellédor kan {forlangas genom att gradvis éka hastigheten i stallt for att switcha dem fn noll tll full hastighet direkt. TvA metoder att styra mo- dellmotorer ar implementerade i denna de- sign. Om ‘mjukstart’alternativet vljs (ingen. bygel vid port PO.5) ansluts den vanstra joy- stickswitchen tll sindaringangen vid port ben P1.0 och motsvarar portben PO.1 pa mot- ‘tagaren, Denna utgang ar kopplad till MOS- FET TI. Nar switchen pA joysticken aktiver- fas kommer motorn att varvas upp till max pA ca 1 sekund. Detta uppnas genom att kontrollern switchar MOSFET-en med en PWM-signal dar tillfrénfor héllandet hos vagformen blir allt langre tills MOSFET-en ar fullt in- kopplad. Om alternativet ‘fartroglering' valis (bygel vid portben PO.5 monterad) kommer upp/nedaxeln hos den va stra joysticken att vara fartregula- tor. Dras spaken nedat frén mittlé- get dkas motorns hastighet. Gatestyrspanningen ar 5 V och dar for anvands en MOSFET med logisk nivA, For att férsékra maximal effet hhos motorn skall MOSFET ,son ¥2- ra < 10 m@ SUP75NO3 uppfyller detta krav och kan switcha 15 A kontinuerlig stm, Gateing&ngama hos alla MOSFET fr dragna till jord av 100-kQ mot- stnd for at ge till at transistorn in- te leder under initialiseringen av mikrokontrollern, nér portbenen har tri-status. Schottkydioden D2 sky¢: dar MOSFET frén hoga spinnings spikar producerade av motorn. FET T4 anvands for att stoppa mo- tom snabbt nar den switchas frén, Denna bromsfunktion ar nédvindig {for motorassisterade glidmodeller s& att de speciella propellerbladen viks baka i slutet av stigningen och armed minskar luftmotstndet. Switchade utgingar ‘Utgngsportbenen P1.0 och P1.t har fen vippande ill/rdnfunktion nix ‘appara 81 och $2 trycks in pa ‘sindaren. Vare tryckning pa kmap- pen fér motsvarande MOSFET, T9 el Jer Ta, att andra tillstind. De BUZI1 MOSFET som specficeras har har en Rpson pA 0,04 2 och har inga pro- blom att hantera 6 A kontinuerligt (Om MOSFET-arna anvands f6r att ‘witcha indultiva laster som reléer ar det vktigt att lagga til skyddsdio dor éver lasten for att inte MOSFET ‘ama skallforstéras. Dessa tvé MOS- FET kan utelamnas om du inte villa donna funition och pis satt sparar du vile BEC (Battery Eliminator Circuit) ‘Mottagaren inkluderar en BEC, eller batterielimineringskrets. Denna gor att mottagaren och servona kan for- sérjas frin samma batteripaket som ger strom tll den elektriska motorn, Spanningen hos detta batteripaket 4x typiskt 7,2 V eller hégre. En lig. falls spanningsregulator typ LM2940 (C3) anvands for de 5 V som ar néd- vvandigt for mottagaren och servona, 1 vissa applikationer behévs inte BEC och i si fall kan 1C3 utelamnas och en matning pa +5 V ansluts till punkt Pt pé kretskortet ektfrusterna i 1C3 kan berdknas fran: P= (pact Upc) ane ‘Une t spanningen hos batteripake- tet medan Uggg a § V och Ipeg a strémmen till mottagaren och serve- na. Om denna effektforlust ar hégre ‘an vad som anges for IC3 skall du ‘anvnda ett kylelement for denna. Vi rekommenderar definitive ett kylele- ment om du anvander hagprestan- daservon med denna mottagare. For att BEC skal fungera korrekt maste batterispanningen vara hogre an 6 V. Huvudegenskaperna hos LM2940 ar: ~Maximalt 1 V spnningsfall over regulatorn ~ Maximal utgdngsstrém 1 A vid 25°C = Skydd mot omvand spinning = Ingéngsspanning maximalt 26 V P4 samma satt som sandaren 6ver- vakar ocks’ mottagaren sin mat- ningsspanning. Nar den faller under 45 V borjar LED D1 att blinka. Under normala forhAllanden lyser LED-en kontinuerlgt och visar att mjukvaran arbetar korrekt. Den spanningsdela- re som bildas av R2 och RS beraknas p& samma satt som i sandaren, men denna gang med en tréskelspanning pA 4.5 V. Nar en MAgspanningskondl- tion intrffar lagras denna i et fyk- tigt minne. Detta ser till tt, ven om Datteriet Aterhimtar sig ndgot efter att ha arbetat med full ast, det fort- farande ges en korrekt indikering av att batteriet behover fterladdas, | del 2 av denna artikel gv igenom save byaget ov enheterna och vitittrockss rndmare p& mjukvoran fr sndaren och rottogeren Atom Elektronik 001 ELEKTRONIK ON! INE Doda pixlar hur du identifierar (och ibland) fixar dem AvH, Baggen TFT-skarmar och digitala kameror blir allt popularare och allt billigare. Twarr konfronteras anvandare av dessa enheter ganska ofta med pixlar som inte fungerar korrekt. Hur gr du fér att identifiera dessa pixlar och vad kan du géra for att korrigera dem? Déda pindar (bildpuniter), pilar som fastnat, ‘hota’ pixar allt detta ar ter mer som hanvisar till pixlar pA dis player eller CCD som inte fungerar korrekt, Anvandare av TFT-skarmar och Digicam klagar allt oftare over detta problem, Detta ar dock inte re- sultatet av dilig produktkvalitt eller otillracitig kvalitetskontroll hos till vverkaren. Vi str helt enkelt infor kon- selovensen av det faltum att vi aver allt hdgre upplésning hos var skarm eller kamera. Nar det galler en 15- ‘ums TFT-skarm med upplosningen 10243768 pixar s4 finns det inte min dre én 2.259 296 transistorer pA glas plattan, med sina tillhorande fag ter (rott, gront och bidtt). Om det ar ngot fel en av dessa transistorer, dess switchningselektrod eller en ledare, finns det risk for att denna pixel alltid forblir full tnd eller fullt slackt, Som anvandare ser du detta pp skarmen som en punkt som alltid har samma farg, vit, svart, en av primarfargerna eller en kombination av primarfargena, Tillverkaren eller saljaren ersatter i allmanhet en felak- tig TPT:-skirm med sédana ‘déda pixlar, men endast om ett antal av dem ar felaktiga (i vissa fll sju styc- een). (Om du vill veta hur en TPT:skarm fungerar kan du gd till Hardware Ex- ‘ome [1] eller Tom's Hardware Guide [2]. Du kan ocks’ hitta en bra Deskaivning av déda-pixelproblemet pa NEC/Mitsubishis amerikanska swebsida [2} Nar det galler en TFT-skérm kan du undvika att kopa en felaitig skarm ‘genom att testa den forst, eftersom det inte finns négon bot for déda 2001 ‘antom Elektronik pixlar. For detta kan du anvanda en standard testprogram for skarmar som kan visa enhetligt roda, grona och bid skarmbilder, Det finns ocksa ett litet program som visar de tre primar- fargema just for detta ‘andamél, Det kan laddas ner frin Notebook Buy. er’s Home-Page [4] (tll exempel) Nar det galler digitala kameror kan liknande problem uppsti med trasiga pixlar, men or saken ar inte densam- ‘ma. Resultatet ar dock jamforbart ‘med en TFT-skarm. PA samma stlle i lika bilder finns det punkter som altid har samma farg (eller ar vita. essa kallar man for ‘heta’ pixlar nar det galler ameror eftersom de felak tiga pixlama alltid verkar vara Ijusstarkare dn sin omgivaing Du hittar en bra beskrivning av detta fenomen pa (tysksprakiga) websidan FotoKing [5 ‘ilverkaren av en digitalkamera kan vanligtivs eliminera trasiga pixlar med bjalp av mjukvara s& att de inte langre ar synliga. Du maste du lam- na in kameran dar du kopt den fr att fA detta Atgardat. Ett enkelt och gratis sitt att eliminera déda pixlar finns tillgangligt frén Mediachance {6}. ‘HotPixel Eliminator’ ar ett pro: ‘gram som automatiskt ‘reparerar’ fe- laktiga pixlar i alla fljande bilder #& fort du har anget koordinaterna for dessa pixlar Internetadresser: iO} a 8 ro 3) io} Hardware Extreme: son hwerteme comers! ‘Tom's Hardware Guide: wd tomshardware.comldsplayl $29q2/990624/fl-05.html NEC/Miesubishi stsubish, ah "Notebook Buyer's HomePage: sdeod hum Fotoking wn fotoking de 3 body ot_pisel_ stuck, piel hem! Mediachance: wm medlachance.com/diicam hospicels. em MODELLBYGGF Wobbler en robot som inte rullar eller gar, utan ‘wobblar’! Design av A. Vreugdenhil Enbart den mycket ovanliga rérelsemetoden ger denna minirobot ett idgonfallande upptradande. Det ar en extremt enkel design eftersom den i stort sett bara bestar av en processor, tva sensorer och tva sma motorer. Men den ar anda duktig pa att undvika hinder. Sa fort den upp- tacker ett gér den en undanmanéver och fortsatter pa sina tv roliga, roterande ben. Den mest anmarkningsvarda aspekten hos ddenna lila robot ar utan tvekan dess unika ro- relsemetod. Den har inte nagra hjul, utan i stallet tv kammar som fungerar som ett slags paddlar som drivs av tv motorer. Di- mensionerna pa kammarna ar s dana att de sticker ner lite pA under- sidan s& att roboten trycker sig sjalv framat och wobblar (eller vaggar) varje géng en kam stoter mot under laget. Egentligen var det det unika tunderredet som var motivet bakom ‘upphovet till Wobbler. Idén kom bara plotsligt och darefter var det bara en lutmaning att se om denna rérelse- ‘metod skulle fungera i praktiken el ler inte. De ovriga komponenterna adderades snabbt efterdt, tv IR- sensorer for sikten framét (IC3, 1C3), tvd drivsteg for motoremna (IC2) och som ‘bjarna’ en enkel processor (At ‘mel 8962051) med lite mjukvara Den slutliga skapelsen mater unge- {ar §x6x3,5 mm och schemat i figur 1 visar hur lite elektronik som a in: blandat. En ytterligare férdel med denna enka design ar att du har rid att bygga en Wobbler. Bortsett fd. detskortet ar den totala kostnaden {inte mer én ett par hundra kronor. Uppforande ‘Avsikten med Wobblern var att £4 dden att upptrada pA sé satt att den fritt kunde réra sig inom ett visst om- de och kunna undvika hinder. Dess eget omréde bestar av en markerad yea av godtyckligt storie inramad av fen kant gom a ea § em hog. Var minirobot reagerar inte for lus eller mérker och dess mal hari livet 4r inte hagre dn att strosa (wobbla) ‘omkring inom sitt avgransade om- ride och halla 6gonen pA fasta och . 2001 rorliga hinder inom detta, Nar den stoter pA ett objekt inom sitt synom- ride pA ca 10 cm s& férsbker den undvika detta, ‘TvA infrardda detekteringssensorer av typ ISA7IF (IC3, IC4) fungerar som ‘égon'. Detta ar inte vanliga ljuskinsliga detektorer eftersom denna intelligenta llla IC innehaller ‘en modulator, oscillator och en span- ningsstabilisator. Sensom sander ut ‘ett infrarétt pulstag via en exter in- {raréd LED (D1, D2) och kollar om n&- got nérliggande foremAl reflekterar detta pulstig. Nar s& sker gér ut- ‘gAngen fran sensor lg. En klar f6rdel med denna LED/sen- sorkombination ar att den reagerar endast pA det utsnda pulstéget och arfor inte paverkas av det omgi- vvande ljuset. Problem kan dock upp- std om tva Wobblar plotsligt stoter pA varandra. Men aven detta kan esas med en liten ferindring i mjuk- varan om #4 ar nédvandigt. Bftersom Wobblern maste kunna rota sig bade framat och bakit ar det nédvndigt att motorerna (M1, M2) kan gA bdde medurs och moturs. armed behovs en ‘backningskrets’ for DC-motorema i form av en H- brygga. Denna kan man bygga med diskreta komponenter, men numera finns det fardiga byggblock tillging- liga. Den L293 som anvands hat in- nehiller tva H-bryggor kompletta ‘med inbyggda ‘trihjulsdioder’. Lag marke tll suffixet ‘D' eftersom den vanliga L293 inte innehaller dessa dioder. M1 och M2 ar tv8 DC-motorer {i miniatyr med inbyggd nedvaxting. ‘Arbetsspanningen ar 3-6 V och has: tigheten 22-44 rpm. Ytterligare de- taljer kan hittas i komponentlistan. ‘Andra motorer med jamforbara spe- cifkationer kan ocks& anvandas. Som CPU (Central Processing Unit) valde vi en 80C2061 frém Atmel. Det flash-EPROM som finns i denna har tillrickligt med utrymme for ett en- elt program. Férdelen med denna processor ar att den ar bide billig ‘och lattétkomlig. Det finns ocksa en {i BASIC-kompilatortillganglig som kan genorera kod pA upp til 1 kbyte { storlek. Denna kompilerare kallas for 'BASCOM-LT’ och programmer- aren ar ‘Blow!’ Du kan hamta mer information om donna p& webadressen: wewwmcselec.com frén MCS Elec ‘wonics i Zaandam, Holland, som ut- 2001 ‘Atom Elektronik MODELLBYGGE sZt Pee | ge vecklade kompileraren. Sjalva bygget Den nédvandiga elektroniken for 10- Doten ars ringa att kretskortet kan ‘géras mycket kompalet (Sigur 2). Som du kan se finns det ocks4 plats for ett 9 V batteri mitt pé kortet, Sma SIL-Kontakter finns pa kortet for an- slutningen till batteriet och de tva motorema, Fér att kunna dka sen- sorernas riktningskanslighet forsigs prototypen med hemgjorda 'skygg- lappar' bestdende av smé platbitar som létts ihop (om sensorn hela stroljus frén LED-en ger den falsklarm). Figur 3 visar det far- digbyggda kretskortet, Bilden i bérjan av artikeln visar att prototypen byggdes pi enldast tank bara sétt. Minimotorerna fistes med ‘untband och chassit ar en kort it aluminium med T-profil som bor- rades och filades lite for att passa Batterie fungerar ocksa som stod fer -krotskortet och de ar hopsatta med sm bitar av kardborrband, ‘Benen’ eller ‘paddlarna' eller 'kam- ‘marna’ eller vad man nu skall kalla dem ar tillverkade av plexigl Figur |. Elektroniken bestar i huvudsak av en processor, en motordrivning och kan fastas p& motoraxein med en droppe lim. Langden pa dessa maste du experimentera dig fram til och denna ar ganska icitisk. Om ‘paddlama’ ar for inga kommer roboten att vvicka fr mycket framAt nar den rér sig, och kommer da att se golvet som ett hinder och ‘backpaddla’ Kontinuerligt. Detta ar inte avsikten, och dessutom léngtrdkigt att titta pA. Om paddlarna ar for korta fungerar vis- serligen roboten som den skall, men den kom mer att rora sig mycket léngsamt, Langden pA paddlama i vir prototyp matte 18 mm fen mitten av fastet for axeln ut til Andan. Den mekaniska kontruktionen ar s& enkel att du utan vidare klarar av den pA en kvall. Mjukvara Det kontroliprogram som skrivits for Wob- ler lagras i IC1 och ar endast 312 byte stort, Det ar bade enkelt och logiskt i sin dé sign. = Efer uppstarten har roboten instruerats att 98 framat under fem sekunder. Om négon fav motorerna gar baat frin bérjan skall motsvarande kontakt vindas. ~ Darefter kontroleras sensorema. Om ndgon av sonsorerna upptacker ett hinder kommer ‘Wobblem féxst att backa under fem sekun- der och darefter svinga under tre selcunder. 38 Figur 2. Kretskortslayout och kompo- nentplaceringsritning for Wobblern. Etter detta ror den sig framat igen och nller koll p& sensoremna igen. Under back- ningen ar sensorerna frankopplade efter- som det inte ar mycket mening med att ha dem iging 4 Nar bida sensorema samtidigt upptacker ett hinder, om de tll exempel str oga mot ‘ga med en vagg efter en svang, kommer roboten att backa under tre sekunder och sedan svanga runt sin axel under fyra se- under. Aven om den bara styrs av nagra fa enkla re lor har programmet andA skrvits pA si satt att Wobblern kan hantera vay situation i sin omgivning p& ett intelligent satt Programmet kan ltt andras om du vill modi- fiera robotens upptradande. Férutom den pro- grammerade kontrollem finns det en diskett med programmet och kallkoden att képa frén ss (kolla komponentlistan). Mjukvaran finns Inte att hamta gratis frén var websida pa (grund av kontrakt med konstruktéren Bftersom hardvaran ar mycket enkel ricker det med relativt smA andringar i mjukvaran for att f@ bra resultat. For gora Wobbler lite ‘mer ‘intelligent’ ar det mojligt att f@ den att gora en liten svang efter en slumpmassigt vald tid. Entusiastiska byggare bland vira « lasare kommer sakert p& en hel del andra variationer efter lite experi KOMPONENTLISTA menterande C1,.C2 = 22pF C4 = uF a5v CS = l0nF (C6,C7 = 390nF Halledare: I,D2 = LO27 eller annan impli RED D3 = INA00! ICI = 89C2051 (programmerad, ‘orderne 010038-41) I= L293D ICA = ISA7IFSH ICS = 705 Ovrigt: XI = [2MHz krill Bel = 9V batter (PP3) MI.M2 = minimotor med ned- ‘ing, 3-6 V, 22-44 rpm (Con- rad Electronics ordernr 242543- 50) K1.K2 = 2-po sit mod bygl Krotskort 010038-1 (se Lasarsor- ‘ee eller var websida) Diskett med mjukvara och kllod- fer ordernurmer 010038. Figur 3. Det ar inget komplicerat bygge precis.. ‘Atom Elektronik 2001 Omedelbar analys av seriella lankar Design av M. Miiller Med hjalp av en minimal kvantitet hardvara och ett enkelt stycke mjuk- vara ar det mdjligt att avtappa datastrémmen mellan tva serieinterface och titta pa den pa en datorskarm. Sjalva beteckningen ‘dataspion’ fér genast _s&dana andamél. Det finns minga _nan apparat, eller mellan tvA PC-da. tankarna tll skumraskoperationer, men den _legitima skal for att analysera data- _torer. Det kan xéra sig om felsdkning, rots vi beskriver har skall inte anvandas for strommen mellanen PC och en an- tll exempel, eller som kontinuerlig 2 Atom Elektronik 2001 rE Figur 1. Hardvaran for dataspionen ar verkligen enkel. Matningsspin- ningen ‘stals' fran PC-n. databvervakning, eller inom under- vvieningen fér att visa detaljer inom colika protoko Implementeringen av den krets som >beskeivs har sker iform av en in-line plugg, som helt enkelt satts in i se- rie mellan RS232.interfacen pA PC-n ‘ch den andra apparat man vill kol- Ja. En tredje sub-D kontalt fungerar som ansutning fér yterligare en PC, ° @ OG en[0 som anvinds for att analysera data. strémmen, Dataspionen ar mycket enkel att an- vanda. Mjukvaran ar kompatibel med Windows9x och Windows- NT40, Data kan visas i ASCII, deci- malt eller hexadecimalt format. Med twa kretsar i serie ax det mojigt att olla bida datastrommarna nar de uppstér i bida riktningarna sam- a Figure2. Kretskortet finns att képa fran oss, se under Lasarservice. 2001 ‘Alt om Eotroik DATORFR tidigt. Det enda kravet ar att de tv data strémmama har samma baudrate, Kreteen behéver ingen egen strémforsérjning efter. som matningsspanningen tas frén den analy- serande datorn, Hardvara En kort tit p& figur 1 visar tydligt att det inte finns s8 mycket hardvara. Den bestir i stort sett bara av en bivippa (flip-flop), IC1, och ett ‘otal passiva komponenter. Signalvigen K1/K3 ligger i serie med den se- ‘eansiutning som skall kontrolleras. Som man kan se ar alla datalinjer och kontrollinjer ddragna rakt igenom. For vira snokande ak- tiviteter ar det bara datalinjerna frin den ena Motstind: RI-R4 = 15KQ. Kondensatorer: 1OuF 25V radial 100nF DI-D4 = INAI4 ict =4011 Ovrige: KI = 9:pol dsub (hane), fr kretskort 12.43 = 9-pol dub (hora), for kretskort JPLJP2 = bygel Kretskore 010041. var websida) Miukvara 01004111, kan himtas gratis fn var websida (Ge Lisarservce eller DATOR® sidan som behovs. Nar data tas emot frdn den ena riltningen kommer vippan antingen att stillas eller Sterstallas (set/reset) och mot svarande datariktning indikeras med kontrol Injen DSR. Med bjalp av byglarna JP1 och JP2 kan ett val goras mellan data frén endera kallan, Om JP1 ar sluten ‘loopas’ data fran PC-n genom till K2, och nar JP2 ar sluten kommer data frin den externa apparaten eller °SPS' (Serie Peripheral System). Signalen, via 1/2 och Ra, laggs till ben 2 (RXD) pa K2, till vilket den 6vervakande PC-n ar ansluten, ‘Motstnden Ri och R2 ser till att IC1 inte ut: sétts for ndgra spanningsspikar eller negativa spanningar. De valda resistensvardena, till- smmans med den inre kapacitansen hos ICI, gor att den maximala hastigheten ar be- ‘gransad till 38400 baud (kbit/s) Strémforsérjningen for IC1 tas frdn PC-n via D3 (DTR), D4 (RTS) och Ci. Detta ar inget problem tack vare den extremt laga strémtfor- Drukningen hos IC1. PA detta satt undviker vi en separat strémforsorjning med dess led- ningsdragning. Kondensator C2 ger extra HF- avkoppling. Figur 2 visar kretskortet for projektet. Efter- ‘som det ar s4 f& komponenter borde inte Dygget ta mer an ndgon timma. Om du foljer komponentplaceringsritningen noga och ‘ller dig till komponentlistan s8 r det inte stor risk for att nAgonting skall g& fel vid bygget. Mjukvara Programmet, ssvet och komplerat {Borland Delphi, har namnet ‘BinTorm’ (in bint tor minal och kan laddas ner fin var websida ‘Numret ar 010041-11 Programmetkors under Windovrsox och Windows NTS 0, Det bestar endast av on fl(@intern. exe), Nar du av- star programmet sparas alla instaningar i on INA Programmet utfér tre uppgifter: _Huvuduppgift: Hantera alla synliga element, Serieporteuppgift: Lagrar alla inkommande tecken i en cirkular buffert (94000 symbole), Displayuppgift: Laser data frin den cirkulara Dbufferten och visar desea pA skarmen, De tre uppgiftera utfors oberoende av varan- dra. Tyvarr ar det inte mojligt att behandla data synkront med dessa 32-bitars opera- tivsystem. For att kompensera fér detta lises jeinterfacet av sin egen uppgift med en hégre prioritet. Visningen av data hanteras arefter med en andra uppgift, Data lagras arfor korrekttillsammans med motsvarande rikning och visas pA skarmen nfigot ‘senare. Om data anlander for snabbt, eller om tiden mellan sandning och ‘mottagning ar fér kort, kan inte PC- n avgora rktningen korrekt Anvandning Nar du startat Binterm.exe ser du en tom skarm pA vilken data skall visas, samt ndgra knappar. Om du anvander tv dataspioner fr att samtidigt lasa data 1 bida nikt- nningama s& ar skarmen delad i ti fonster sAsom visas | igur 3, Funktionen hos knapparna ar fél- jande Break: pausa visningen av data; Clear: radera innehillet i fonstzet; Save: lagra det visade innehéllet i en text Close: avsluta programmet. Individuella tecken och rader kan valjas och kopieras med Ctrl-c och Figur 3. Startfonstret for BinTerm, i detta fall delat itv delar for 2- vagstrafik. Atom Bleak 972001 Figue 4. Under ‘communication’ hittar du alla de installningar som ar nadvandiga for datakommunikationen. Ikistras in i en textredigerare eller ett ‘ordbehandlingsprogram med Ctrl-v. (Om du klickat p& ‘Break’ kommer Jknappen att andras tll ‘Continue’ (Om du A klickar p& knappen igen kommer skarmen att visa data igen. For att underlatta lagringen av data i ‘en textfil skriver BinTerm som forsta rad ‘loft box’, fojt av den text som visas i den vanstra rutan, Detta fois fav aden ‘right box’ och darefter ‘skrivs innenallet i den hogra rutan, Kommunikation ‘Nar du klickat p& fliken ‘Communi- cation’ Gverst pa skirmen fr du fram installningsfonstrot (igur 4). De fles: 1a alternativen har behéver inte kom menteras. Nagra anmérkningar dock. Knappen ‘Apply’ Steroppnar seriein- terfacot med de nya instaliningarna ‘och ‘Close’ avslutar programmet [Naturligtvis mAste interfaceparame- ‘rama (baudrate, stoppbitar och pa- eter] Common Das chees [te | Figur 5. Under ‘data changes’ kan du valja mellan tre olika format och du kan ocksi valja individuella poster. 92001 ‘Atom Elektro DATORER ritet)stallas in korrekt. Du kan sta in spre (engelska/tyska) under Language/Sprache. [Nar du valjer metod for datainhamtning (iru tan ‘Way’ visas den korrekta positionen for Dyglama automatiskt. Att sama in data iba- da tiktningar kan, som vi sagt tidigare, en- ddast ske om du har tv dataspioner anslutna { serie. I princip maste datahastigheten vara li- ka hog i bda riktningarna och i praktiken ar dt i stort sett alltid 88. Det finns dock ett litet Jmep som kan ff dataspionen att ven funge- ai det sdllsynta fall dar det a olika baudrate. Naturligtvis behéver du tva seriekopplade dataspioner och du maste starta BinTerm twa

    You might also like