KORT OM HJÄRTUNDERSÖKNING

Det
Deträcker
räckerinte
InledInled
inteatt
attlyssna
lyssna
hjärtundersökningen
hjärtundersökningenmedmed
att inspektera
att inspektera
bröstkorg
bröstkorg
och och
halshals
samtsamt
palpera
palpera
relevanta
relevanta
områden
områdenpå patienten.
på patienten.
Det Det
är samtliga
är samtliga
fyndfynd
tillsammans
tillsammans
somsom
bildar
bildar
undersökningsresultatet.
undersökningsresultatet. Blåsljud
Blåsljud Aortainsufficiens
Aortainsufficiens

11 22 33
Högfrekvent
Högfrekventdiastoliskt
diastoliskt
blåsljud
blåsljud
somsom börjar
börjar
kraftigt
kraftigt
direkt
direkt
efterefter
2:a tonen
2:a tonen
och avtar.
och avtar.
Blåsljud
Blåsljud
hörshörs
vanligen
vanligen
i systole
i systole
ellereller
i diastole,
i diastole,
HörsHörs
överöver
I2 dxI2och
dx strålar
och strålar
ut i riktning
ut i riktning
mot mot
apex.apex.
Kan ibland
Kan ibland
hörashöras
kraftigast
kraftigast
överöver
menmenvissavissa
patologiska
patologiskatillstånd
tillstånd
i hjärtat
i hjärtat
kan kan
Inspektion
Inspektion Palpation
Palpation Auskultation
Auskultation sternum
sternum
i höjdi höjd
medmed
I4. Ger
I4. en
Gerkraftig
en kraftig
karotispuls
karotispuls
somsomplötsligt
plötsligt
kollapsar
kollapsar
(Corrigan's
(Corrigan's
också
också
ge upphov
ge upphov
till blåsljud
till blåsljud
somsom överlappar,
överlappar,
• Operationsärr
• Operationsärr • Känn
• Känn
efterefter
perifera
perifera
pulsars
pulsars
styrka,
styrka,
frekvens
frekvens
och karaktär.
och karaktär. Vid auskultation
Vid auskultationska man
ska man
identifiera
identifiera
tonertoner och och pulse).
pulse).
Pulsen
Pulsen
kan vid
kanstor
vid stor
aortainsufficiens
aortainsufficiens
ävenäven
upplevas
upplevas
somsomdubbel.
dubbel.
Kan medföra
Kan medföra
så kallade
så kallade
systodiastoliska
systodiastoliska ellereller
kontinuerliga.
kontinuerliga.
• Thoraxdeformitet
• Thoraxdeformitet • Känn
• Känn
efterefter
iktusiktus
breddbredd
och eventuell
och eventuell vänsterförskjutningeventuella
vänsterförskjutning eventuella
blåsljud.
blåsljud.
Patienten
Patienten
sittande
sittande
eller eller vänsterförskjutet
vänsterförskjutet
apexapex
pga hjärtförstoring.
pga hjärtförstoring.
liggande
liggande
medmed helt avklädd
helt avklädd
överkropp.
överkropp.Palpera Palpera Utöver
Utöver
de patologiska
de patologiskaljudenljuden
kan kan
det även
det även
• Frambuktning
• Frambuktning av thoraxväggen från från
av thoraxväggen sin normala
sin normala
position
position
I5 (5:e
I5 intercostalrummet),
(5:e intercostalrummet),
midklavikularlinjen)
midklavikularlinjen)
vilketvilket
kan tyda
kan tyda
på hjärtförstoring.
på hjärtförstoring. gärnagärna
puls puls
i arteria
i arteria
radialis
radialis
i relation
i relation
till 1:atilloch
1:a 2:a
och 2:a finnas
finnas
normala
normala
blåsljud,
blåsljud,
så kallade
så kalladefysiologiska
fysiologiska
• Synliga
• Synliga
pulsationer
pulsationer
överöver
hjärtat
hjärtat ton för
ton att
förhitta
att hitta
systole
systole
och diastole.
och diastole.
Lyssna Lyssnaäven även blåsljud.
blåsljud.
De förekommer
De förekommer endast endast
i systole.
i systole.
• Halsvenstas
• Halsvenstas
i sittande
i sittande ställning • Känn
ställning • Känn
efterefter
vibrationer
vibrationer
i bröstkorgen
i bröstkorgen
överöver
hjärtat.
hjärtat.
efterefter
eventuell
eventuell
3:e och/eller
3:e och/eller
4:e ton.
4:e ton.
• Cyanos
• Cyanos
Checklista
Checklista
blåsljud:
blåsljud:
• Svikttecken
• Svikttecken

re r • Plats
• Plats
i hjärtcykeln
i hjärtcykeln
i förhållande
i förhållande
till 1:atilloch
1:a och S1 S1 S2 S2 S1 S1 S2 S2

t
knk et 2:a ton
2:a(systole/diastole)
ton (systole/diastole)
Aortastenos
Aortastenos
u n
u
• Karaktär
• Karaktär
(tilltagande,
(tilltagande,
avtagande
avtagandeeller eller
konstant)
konstant)

ssasp
ap • Frekvens
• Frekvens
(högfrekvent,
(högfrekvent, lågfrekvent)
lågfrekvent) Vanligaste
Vanligaste
klaffelet.
klaffelet.
Ett tidigt
Ett tidigt
systoliskt
systoliskt
strävt,
strävt,
ökande
ökande
och avtagande
och avtagande
ljud. ljud.
HörsHörs

deds
e • Punktum
• Punktummaximum
maximum (var på(varbröstkorgen
på bröstkorgen hörshörs
det bäst) klassiskt
det bäst) klassiskt
överöver
I2 dxI2med
dx med
utstrålning
utstrålning
till karotiderna.
till karotiderna.
Kan ibland
Kan ibland
ävenäven
hörashöras
tydligt
tydligt
r r Karotisartärerna
Karotisartärerna
vöeve
• Utstrålning/utbredning
• Utstrålning/utbredning (var hörs
(var hörs
det mer) det mer) ner mot
ner mot
apex.apex.
Karotispulsen
Karotispulsenkan upplevas
kan upplevassomsom
seg. seg.

ö
(patienten
(patienten
håller
håller
då andan)
då andan) • Gradering:
• Gradering:
I (knappt
I (knappt
hörbart)
hörbart)
– VI (mycket
– VI (mycket starkt)
starkt)

aa
ulter
r
Auskulte

S1 S1 S2 S2 S1 S1 S2 S2
Ausk

Mitralisinsufficiens
Mitralisinsufficiens
Ger ett
Gerblåsljud
ett blåsljud
somsomvanligen
vanligen
sträcker
sträcker
sig genom
sig genom
hela hela
systole
systole
medmed
en sträv
en sträv
och och
ihållande
ihållande
karaktär.
karaktär.
Blåsljudet
Blåsljudet
är vanligen
är vanligen
platåformat.
platåformat.
Ljudet
Ljudet
hörshörs
bästbäst
överöver
apexapex
och och
I2 dx
I2 (aortaklaff)
dx (aortaklaff) I2 sin
I2 sin
(pulmonalisklaff)
(pulmonalisklaff) kan stråla
kan stråla
ut motut mot
axillen.
axillen.
Den Den
ökade ökade
volymbelastningen
volymbelastningen
på vänsterkammare
på vänsterkammare
kan ge
kan ge
ett vänsterförskjutet
ett vänsterförskjutet
apexapex
vid palpation.
vid palpation.

I4 sin
I4 sin
(tricuspidalisklaff)
(tricuspidalisklaff) S1 S1 S2 S2 S1 S1 S2 S2

Mitralisstenos
Mitralisstenos
Blåsljudet
Blåsljudet
är diastoliskt,
är diastoliskt,
lågfrekvent
lågfrekvent
”ökande-avtagande-ökande”.
”ökande-avtagande-ökande”.
Det är
Det
oftast
är oftast
en följd
en följd
av reumatisk
av reumatisk
feber.feber.
Ovanligt
Ovanligt
i Sverige,
i Sverige,
förekommer
förekommer
vanligen
vanligen
hos personer
hos personer
från från
fattigare
fattigare
förhållanden
förhållanden
i utvecklingsländer.
i utvecklingsländer.

Apex
Apexochoch
uppupp
motmot
vänster
vänster
axill
axill
(mitralisklaff)
(mitralisklaff)
S1 S1 S2 S2 S1 S1 S2 S2

Fysiologiska
Fysiologiska
blåsljud
blåsljud
• Hörs
• Hörs
framför
framför
allt över
allt över
aortaaorta
och pulmonalisklaffarna.
och pulmonalisklaffarna.
• Vanligast
• Vanligast
hos yngre
hos yngre
och magra
och magra
personer.
personer.
• Uppkommer
• Uppkommer ofta ofta
vid ökad
vid ökad
hjärtminutvolym
hjärtminutvolym
och kan
och försvinna.
kan försvinna.
• Personen
• Personen
har inga
har inga
symtomsymtom
på hjärtsjukdom.
på hjärtsjukdom.

Fakta:Fakta:
Ulf Nilsson,
Ulf Nilsson,
sjuksköterska
sjuksköterska
Hjärtcentrum
Hjärtcentrum
NUS,NUS,
doktorand
doktorand
i kardiologi,
i kardiologi,
UmeåUmeå
universitet.
universitet.
VÅRDFOKUS. NUMMER TRE 2013 VÅRDFOKUS. NUMMER TRE 2013 37
Källor:Källor:
The ESCThe textbook
ESC textbook
of Cardiovascular
of Cardiovascular
Medicine.
Medicine.
Oxford
Oxford
University
University
presspress
2009.2009.
Klinisk
Klinisk
undersökningsmetodik
undersökningsmetodik
för sjuksköterskor.
för sjuksköterskor.
Studentlitteratur
Studentlitteratur
2015.2015. GRAFIK:
TT Nyhetsbyrån
TT Nyhetsbyrån

v2_36-37 Grafik hjärta.indd 36-37 2017-01-26 14:05:55