Täby, område

för område Roslags-Näsby

Viggbyholm
Hägernäs
Rönninge by Täby centrum

Gribbylund Lahäll

Arninge Näsbypark
Ullna

Öst Syd

46
 Lövbrunna

Ella gård Erikslund Löttingelund

Ella park Vallatorp Visinge

Skarpäng Vallabrink Täby kyrkby

Väst Norr

Ensta
47
Täby kyrkby
D et var här Täby började. Människor hade rört
sig i trakten sedan bronsåldern, men under
vikingatiden tar bebyggelsen fart på allvar. Storbon-
den Jarlabanke bygger en bro och reser runstenar,
på en av dem nämns ”Täby” för första gången.
Under 1200-talet byggs Täby kyrka och det är
i kyrkbyn som Täbys egentliga centrum ligger fram
till mitten av 1930-talet.

Intill Jarlabankes bro

ligger porten till Runriket.
Här finns en utomhus-
utställning och en
vikingainspirerad lekplats
som ger både stora och
små en spännande
introduktion till Runriket.

Täby kyrka

48
 Djurkyrko-
gården
invigdes 1912.

”Jarlabanke lät resa dessa stenar

efter sig, medan han levde, och han
gjorde denna bro för sin själ, och han
ägde ensam
hela Täby.
Gud hjälpe
hans själ.”

Båtmanstorpet Runborg från 1737 är

bevarat i ursprungligt skick.

Missa inte Runrikets dag, vanligtvis sista lördagen i maj. Eller varför
inte ställa upp i Runrundan, ett halvmaraton på 21 km som passerar
Vallentunasjön, Såstaholm och Jarlabankes bro? Spelar du golf
bjuder både Täby GK och Jarlabanke GK på rundor bland runorna.

49
Täby kyrka Ute i vapenhuset finns en djävul
Täby kyrka byggdes i slutet av som kärnar smör. Och i trappan på
1200-talet. Kanske stod här väg upp mot orgelläktaren hittar vi
tidigare en träkyrka – ofta använde Döden spelar schack, vars motiv
man äldre träkonstruktioner som
byggnadsställning när man
murade med sten. Europeisk
högmedeltid hade fört med sig
större och mer avancerade
ritualer och Täby kyrka blev en så
kallad salkyrka, med högt i tak
och tilltagna ytor. Ingången vette
mot söder, mot norr fanns inga
öppningar då det var därifrån det
onda kom.
På 1400-talet brandhärjades
kyrkan och mycket förstördes,
bland annat innertaket som
ersattes av fyra murade kryssvalv
vid restaureringen. Den skicklige
målaren Albertus Pictor, eller
Albert Målare, anlitades för att
dekorera. Det låg i tiden att skildra
Bibelns historier för en ofta icke
läskunnig församling och Albert
och hans lärlingar utgick från den inspirerade Ingmar Bergman till
illustrerade Biblia pauperum (De filmen Det sjunde inseglet.
fattigas Bibel). Samtidigt hämta- Predikstolen är en gåva från
des kläder, miljöer och karaktärer Karl XI och stod tidigare i slottet
från omvärlden, varför målningar- Tre Kronor. Den flyttades till Täby
na ännu idag ger en bra inblick i 1692 och överlevde därmed den
livet i Täby vid den här tiden. Runt stora slottsbranden 1697 då
altaret målades de heligaste Tre Kronor totalförstördes.
motiven, som Mariamotiven och Klockstapeln är från 1763 och på
Nådastolen. Ju längre från altaret, 1780-talet öppnades fönster på
desto otäckare kunde det bli. norra sidan.
50
Järnväg och villasamhälle Täbys första centrum
Socknen växte vidare och området Täby kyrkby var länge kommu-
kring kyrkan var det förnämsta. nens självklara centrum. Här
Här bodde kyrkoherden och här fanns livsmedelsaffärer, skomaka-
sammanträdde sockenstämman. re, järnaffär, konditori, bageri, flera
I mitten av 1800-talet revs byns trädgårdsmästare, en biograf och
fyra små gårdar och ersattes av en dansbana. Men i takt med
bland annat Täby gård, som tillväxten kom snart behovet av en
fortfarande står kvar. Men den mer stadsmässig organisation,
största förändringen kom med
järnvägen. Med tiden byggde fler
och fler stockholmare bostäder
”på landet” och pendlade till
jobbet i den smutsiga och
trångbodda huvudstaden. Runt
kyrkan och Täby station växte
Täbys första villasamhälle upp.
Tomterna i Täby Villastad kostade
i början 3 öre/m2 men var runt
1920 uppe i några kronor.

Vid dansbanan som låg i Prästgårds-

hagen ordnades danser och
midsommarfirande. Här uppträdde
Gösta ”Snoddas” Nordgren och
Barbro ”Lill-Babs” Svensson.

och den första januari 1948 Täbys första

höghus byggdes
övergick Täby från socken till 1955, ett punkt-
köping. Det var början på en ny hus på 8 våningar
nära stationen.
epok, med centrum och styre i
Roslags-Näsby.
51
Hemberga brunn
I början av 1900-talet hade vi ännu
inte insett farorna med radio-
aktivitet. Tvärtom ansågs lite
strålning kunna bota det mesta,
från glanslöst hår till potens-
problem. Ett tag såldes det till och
med radioaktiva kondomer. Här
och var hittade man radioaktivt
vatten, bland annat vid Hemberga
brunn i Byle. Hit åkte hälsomed-
vetna för att bada lerbad och
dricka radioaktivt vatten, ofta på
rekommendation av läkare. Med
tiden lades kurorten ner, men
namnet har levt vidare inom
dryckesindustrin.
Något vatten tas inte längre ur
52
Hemberga brunn och idag är det Ormtunga
(Ophioglossum
kontrollerat kommunalt vatten vulgatum)
i kranarna.
Skålhamra kvighage
Vid Vallentunasjöns strand ligger
Skålhamra kvighage. Här har
människor bott och boskap betat
sedan järnåldern, sannolikt
längre. Det har gjort att marken
bevarats öppen, samtidigt är den
opåverkad av konstgödsel, vilket
gör att floran är ovanligt rik med
arter som ormtunga, darrgräs och
låsbräken. Området har nyligen
klassats som naturreservat och
årligen arrangeras här blomster-
vandringar.

Båtsmanstorp i Täby
Efter freden i Roskilde 1658
byggde Karl X Gustav en isfri
hamn nere i Blekinge och staden
Karlskrona grundades. Över
tusen båtsmän behövdes för att
ha beredskap om det skulle bli
krig igen. Eftersom Sverige ännu
inte hade allmän värnplikt hade
gårdarna runtom i landet skyldig-
het att hålla soldater och båts-
män, så även i Täby. Precis som
knektarna hade soldattorp fick nu
också båtsmännen tilldelat sig
båtsmanstorp med en bit odlings-
bar mark. Det fanns noggranna
regler för vilka rättigheter båtsmän
i kronans tjänst hade och kompani-
chefen inspekterade regelbundet
att båtsmanstorpen hade rätt
storlek. Dessutom skulle bönderna
hålla med kläder, utrustning,
spannmål, ved, med mera.
I gengäld skulle båtsmännen öva
flera månader om året, och vara
beredda att rycka in i krig.
Elva gårdar i Täby hade
båtsmanstorp: Arninge, Broby,
Ella, Fällbro, Gribby, Skogberga,
Släthäll, Tibble, Hagby, Runborg
och Vågsjö. Det var vanligt att
sjömännen fick nya efternamn
efter de torp de blev tilldelade.
Exempelvis hette Arninge båts-
manstorps första båtsman
Casper Arning och den sista
båtsmannen i samma torp hette
Carl Otto Ullman Arning.
Bäst bevarat är båtsmans-
torpet Runborg, som ligger i Täby
kyrkby strax norr om Jarlabankes
bro. Torpet från 1737 är bevarat
i ursprungligt skick. Det hålls
öppet i samband med Runrikets
dag och kan visas vid andra tider
efter överenskommelse med Täby
Hembygdsförening.
53
Pensionat Höstsol
Sedan 1600-talet hade Såsta-
holm brukats av bönder i genera-
tioner, men vid 1900-talets början
fick gården ett betydligt flottare
klientel. Då köptes herrgården i
barockartad jugendstil av Svens-
ka Teaterförbundet, som öppna-
de ålderdomshemmet Höstsol.
Söndagen den 8 september 1918
invigdes ålderdomshemmet med
en specialskriven dikt av författaren
Daniel Fallström:
Har du sett höstsol lysa på fasaden.
Med vildvin flammande i blodets färg.
Här ute stillhet fjärran från staden.
Med skog i gult och fjärd i blått och färg.
Pensionat Höstsol välkomnade
scenkonstnärer – sångare,
dansare, musiker och framförallt
skådespelare – och blev en viktig
institution i teatervärlden. Pensio-
natet blomstrade i 60 år men i bör-
jan av 80-talet tvingades Teater-
förbundet sälja, då tidens levnads-
standard gjorde att många kunde
bo hemma som pensionärer. När
Höstsol flyttade från Såstaholm
hade sammanlagt 250 scenkonst-
närer bott där. Många celebriteter
hade också besökt pensionatets
populära tillställningar, bland
annat kung Gustav VI Adolf, Karl
Gerhard och Zarah Leander.
Idag drivs Såstaholm som
hotell, konferensanläggning och
restaurang men förvaltar stolt sin
livfulla historia. Kopplingen till
teater och film är närvarande än Gustaf Fredriks-
son, ”Frippe” –
idag, med hotellrum som är namn- scenporträtt.
givna efter de artister som bodde Skapare av
”Höstsol” i Täby.
där och möjlighet för gäster att Bemärkt
botanisera i kostymförrådet. skådespelare
på Dramaten
i Stockholm.

På Såstaholm lever den gamla andan

kvar på flera olika sätt

Till minne av Pensionat Höstsol

delas årligen ut Såstaholms pris till
Höstsols minne, med syfte att
främja en ung, lysande scenkonst-
närs fortsatta utveckling. Förutom
ära och prissumma får varje
pristagare inreda ett personligt
hotellrum, vilket gör att Josefin
Ljungman (pristagare 2008), Joel
Kinnaman (2009), Elin Rombo
(2010) Lindy Larsson (2011) och
Alicia Vikander (2012) har var sitt
egendesignat rum på Såstaholm.

55
Täby Centrum [F:8]
Täby centrum
C entrala Täby har inte alltid varit Täbys centrum.
Förr i tiden rörde sig livet ofta kring kyrkorna
och Täby kyrkby var det självklara navet i området
ända in på 30-talet. Med Roslagsbanan förändrades
samhället. Nya områden etablerades och andra
växte ut, järnvägsstationerna blev nya knutpunkter
och mindre centrum växte fram runt dem. Invid
stationen i Roslags-Näsby byggdes kommunalhuset
och på andra sidan järvängen anlades ett centrum.
Men när bilsamhället växte fram, och motorvägen
drogs genom Täby 1957, började man på allvar tala
om ett nytt storcentrum för hela södra Roslagen.

Tibble gårds lada som stod kvar Det nya kommun-

fortfarande när Täby Centrum invigdes. huset ligger där
medborgarna rör
sig, mitt i
centrum. Här en
Stor eller litet C? tidig arkitektskiss.
Vet du vad skillnaden mellan Täby
Centrum och Täby centrum är? Det
förstnämnda är köpcentrat medan
Täby centrum är benämningen på
hela området.

58
 Carl Fredrik
Reuterswärds
”Non violence”.
Läs mer om kultur
i Täby på sid 19.

I Täby är det aldrig långt

mellan framtid och forntid.

Grindtorp är kanske det mest kända

exemplet på 1960-talets ”nya monu-
mentalitet”. Arkitekt var Sune Lindström.
Berg & Lindström
Den som talade allra varmast för
ett nytt storcentrum var kommu-
nalnämndens ordförande, Gustaf
Berg. Som bundsförvant hade
han professor Sune Lindström,
på dåvarande Vattenbyggnads-
byrån. Lindström var portalfigur
inom arkitektur och stadsbygg-
nad i slutet av 40-talet och
visionären bakom Täbys centrala
stadsplan, som han kallade ”Den
europeiska stadens idé”. Storska-
lighet var inget som någon av
dem tvekade inför.
Från 100 kor till 3 000
parkeringsplatser
Marken kring Tibble gård visade
sig vara idealisk för Täbys blivan-
de storcentrum. En stor areal
köptes upp och en generalplan
för området godkändes av
kommunfullmäktige 1962. Tibble
60
”vision
Som ett bra exempel på en planerares
är Täbys stadsplan makalös och
uppenbar – inte diffus och slätstruken som
i de flesta andra nya förortsbebyggelser
” – Rebecka
var namnet på den by som sedan Tarchys, DN 1968
400-talet fanns här. Det betyder
"den tättbefolkade byn" men det
dröjde innan Täby centrum kom
Kyrkorummet
att leva upp till namnet. När i Tibble kyrka
bygget inleddes var området domineras av de
enorma glas-
fortfarande landsbygd med kor mosaik-väggarna
och jordbruk och 1968, samma år på 950 kvadrat-
meter som är
som Täby Centrum invigdes, stod gjorda av Mogens
ännu Tibble gårds lada kvar. Jørgensen.
Sveriges första
inomhuscentrum
Täby Centrum var redan från
början något alldeles särskilt. Det
var Sveriges första inomhus-
centrum och ett av de största i
Europa. Många jämförde det med
köpcentrum i USA. Sedan dess
har Täby Centrum fortsatt att
växa. Hösten 2008 togs beslut att
ytterligare bygga ut köpcentrumet.
År 2014 tilldelades parkeringsgaraget i Täby Centrum
utmärkelsen Årets Stadsbyggnadsprojekt med
motiveringen: Väl formad trafikmiljö med rymd, ljus och
orienterbarhet som ger trygghet och trivsel. Ett möte
med Täbys centrala delar, som ger glädje över vad ett
väl gestaltat rum kan tillföra av upplevelse, från entrén till
tryggheten i fotgängarnas rörelser inom garaget. Det
rymliga garaget för också undan bilarna från
stadsrummet i gatuplanet – där det goda stadslivet då
kan få rätt utrymme!
 Nu har här skapats en central
mötesplats där människor kan
träffas och som – förutom butiker,
caféer och restauranger – rymmer
torg, bussterminal och kommun-
hus. Flera bostäder har också
kommit till, med olika byggherrar för
att skapa variation i bebyggelsen.
Utgrävning
Täby församling,
av forngravar den största i Sverige
i Tibble. Täby I samband med att Täby blev
Centrum 12/8
1967. köping 1948 och den nya regional-
planen började tillämpas insåg
man att huvuddelen av befolk-
ningen skulle komma att bo i södra
Täby, långt ifrån den medeltida
kyrkan. Därför beslutade försam-
lingen att bygga en ny centralt
belägen kyrka, så nära centrum
som möjligt. Det anordnades en
arkitekttävling som vanns av ett
danskt arkitekt- och konstnärs-
team. Den svenske arkitekten
Göran Kjessler fick sedan uppdra-
get att tillsammans med konst-
närerna leda arbetet med kyrkan.
Detta skulle bli en stor byggnad
på totalt fyra plan, passande till
Sveriges största församling.
Uppförandet av Tibble kyrko-
byggnad tog drygt tio år och
kyrkan invigdes i februari 1978.
I kyrkobyggnaden finns ett kyrko-
rum, en församlingsbyggnad, ett
kapell, en sakristia och ett förrum.
61
Tibble kyrka ligger i Täby centrums
”kulturella triangel” tillsammans
med Tibble teater och Tibble-
badet. Här ligger också Täbys
huvudbibliotek. På en yta av
4 000 kvadratmeter finns massor
med böcker, tidningar och
musik. Här kan man släktforska
eller, om den här boken inte
räcker till, gräva ännu djupare
i Täbys historia.

Näsbydal
I början av 1950-talet rådde stor
bostadsbrist i Storstockholm.
Täby köping åtog sig därför att
bygga ett stort antal lägenheter
på inköpt mark – ”Stan på landet”
började ta form. I det som på
1800-talet kallades Dalkarlskärret
sköt åtta punkthus i höjden.
Arkitekter var Sune Lindström, Alf
Bydén och Åke Arell. Näsbydal
blev det första av flera stora
bostadskomplex i centrala Täby.
Höghustekniken hade man fått
lära sig från studiebesök utom-
lands och bygget innebar ett
omfattande pålningsarbete under
ett års tid (pålarnas sammanlagda
längd lär uppgå till 3 km). 1961
stod de sjutton våningar höga
husen färdiga för inflyttning, med
900 lägenheter och plats för
4 000 personer. Näsbydal skulle
visa ”stadslivets goda sida”. Det
62
Näsbydalshusen fanns planer på att anlägga ett
har väckt
uppmärksamhet storcentrum här, men så blev det
i internationella inte. I samband med köpet av
arkitekturtid-
skrifter. marken vid Tibble gård bestäm-
des att centrum skulle läggas
där i stället.
Grindtorp
Så snart Näsbydal stod klart
påbörjades nästa bostadskom-
plex. På den skogsklädda kullen
med 1700-talstorpet Grindtorp och
en svingård föreslogs en cirkel-
formig bebyggelse i fyra och elva
Arkitekt Åke Arell.
våningar. Bebyggelsen skulle bli
som en borg med grönområdena
utanför. Inuti borgen tänkte man
sig en ”intensiv stadsmiljö med

Grindtorp låg intill folkliv, kiosker och bilar”.
den gamla vägen
mellan Näsby och Grindtorp byggdes 1961-66. Till
Tibble. Förutom skillnad från skissförslaget
torpet fanns där
också en förlades större delen av bilparke-
svingård. Äldre ringen utanför ”borgen” för att
Täbybor kan än
minnas lukten. gårdarna skulle bli bilfria. I områ-
dets mitt sparades en stor
skogsdunge.
Grindtorp blev mycket omtalat
för sin unika arkitektur, som skilde
sig från övriga planer vid den här
tiden, med långa huskroppar
placerade på tvären. Sune
Lindström var inspirerad av
Corbusiers skapelse i Marseille.
Grindtorp är än idag två av
Sveriges största HSB-föreningar
och har totalt 1 549 lägenheter.
Storstugan
Alldeles intill det nya Täby Cent-
rum byggdes ytterligare ett
halvcirkelformat hus, nämligen
Storstugan – tänkt som ett
landmärke med sina 25 våningar.
Huset skulle bli ett av de högsta i
Europa och planerna kunde
också ha blivit verklighet, trots
livliga diskussioner i samband
med detaljplanen. Planen antogs
av kommunfullmäktige 1962 och
tillstyrktes av länsstyrelsen men
avstyrktes i slutskedet av Kungl
Maj:t (regeringen) och blev till sist
17 våningar högt. Men med sina
704 lägenheter är Storstugan än
idag ändå ett av Sveriges största
flerfamiljshus.
Den ”Täbymodell” som Gustaf
Berg och Sune Lindström före-
språkade, med stadsmässigt och
tätt byggande, var framsynt. De
tre områdena Näsbydal, Grind-
torp och Storstugan kom tillsam-
mans att bilda en unik arkitekto-
nisk miljö och förebådade det så
kallade miljonprogrammet.
Gustaf Berg gick bort 1963 och
fick aldrig se Täby centrum
förverkligas. Hans namn finns
bevarat på en liten gata bakom
Storstugan, men han och Sune
Lindströms visioner är väl synliga
i centrala Täby och har åter
väckts till liv i samband med
utvecklingen av Täby centrum
och galoppfältet.
63
Galoppfältet ryttarna både inom Sverige och
Det rör sig på galoppfältet. Nej, inte i Europa. Med galoppfältet växte
längre av hästar, utan av planer hästintresset i kommunen. En av
för framtiden. Kanske ser du inte dem som starkast drev idén om en
så mycket av det än, men snart flyttning av galoppverksamheten
kommer byggarna att ta över och från Ulriksdal till Täby var den
husen växa fram över hela fältet.
Den 28 augusti 1960 invigde
Gustav VI Adolf Täby Galopp som
ersatte den nedlagda banan i
Ulriksdal. Täby Galopp var på den
tiden en föregångsbana i Europa,
med startboxar, modern elljusbe-
lysning och automatisk bevattning.
Täby Galopp kunde bjuda på
Foto Elina Björklund

spänning i en angenäm miljö och

locka till sig spelare och de bästa
64
dåvarande ägaren till Hägerne-
holms stuteri, Eric Fredlund, där
många av galopphästarna
stallades.
På det stora fältet har funnits
fyra olika banor där det varje år
har sprungits totalt drygt 400
lopp. Bland de mer kända är
Stockholm Cup International
med deltagare från hela Europa.
Den nya galoppbanan ligger
från och med sommaren 2015
i Upplands-Bro.
En ny stadsdel
En ny stadsdel växer fram på
galoppfältet. På en yta som mot-
svarar centrala Malmö kommer det
att finnas plats för närmare 6 000
bostäder och 4 000-5 000 arbets-
platser. Men för att galoppfältet ska
bli levande och en del av den regio-
nala stadskärnan, tillsammans med
Täby centrum och Arninge, måste
service och kultur också få plats.
Här finns planer på en idrottshall
och skolor, förskolor och äldre-
vård. Det ska vara lätt att röra sig
i den nya stadsdelen och enkelt
att ta sig vidare till grönområden
för att cykla, vandra eller åka
skidor. Galoppfältets parker och
gröna områden ska länkas till
Täbys gröna kilar. Devisen halva
Täby grönt gäller fortfarande i allra
högsta grad.

Det kommer dröja innan hela den nya stadsdelen

på galoppfältet står färdig. Under tiden finns det
möjlighet för alla i Täby att följa framväxten med
ny och spännande arkitektur,utbyggda kommuni-
kationer, nya företag, med mera.
65
Arninge - Ullna
A rninge har sedan länge varit ett centrum för
handel och småindustri. Det centrala läget
göra området till en idealisk knutpunkt för biltrafik,
bussar och spårtrafik för flera nordostkommuner.
Nu växer det fram en attraktiv stadsdel här, med
gröna stråk som förbinder bostadskvarteren med
varandra och med direkt anslutning till de fina
omgivningarna. Alldeles nära ligger naturreservatet
Rönninge by-Skavlöten och kring Ullnasjön finns
flera möjligheter att njuta av ett aktivt friluftsliv, vare
sig du vill vandra, rida eller golfa.

Skavlöten är en
populär badplats.
Du hittar fler på
sid 138.
Ett ”dödat”
svärd (som alltså
inte längre kan
göra någon
Gökotta med skada). Ett av
hembygds- flera spännande
föreningen på föremål i hem-
Skansberget. bygdsmuseet.
66
Skidor på Ullnasjön, med Ullnabacken
i bakgrunden.

Riksarkivet har
några av sina
största samlingar i
Arninge, bland
annat ett
fantastiskt
kartmaterial och
ett centrum för
släktforskning.

Västra Arninge-
fortet är ovanligt
välbevarat. En
spännande utflykt
för stora och små,
även om man bara
kan kika in.
”Ridsportens Mekka”
I Arninge fanns ursprungligen två
gårdar; Väster Arninge och Öster
Arninge. Öster Arninge ägdes av
släkten Brahe, som också ägde
Ullna, men gården revs 1980.
Väster Arninge gård revs när
marken köptes av bildirektören
Eric Fredlund 1945. Han var
mycket intresserad av hästsport
och ville här skapa ett ”ridspor-
tens Mekka”. Den nya gården
döpte han till Hägerneholm.
Stallar och ridbanor byggdes
kring gården och som mest hade
man 150 hästar under uppföd-
ning på gårdens stuteri. Eric
Fredlunds intresse för hästavel
bidrog till att galoppbanan
flyttades till Täby och på Häger-
neholm stallades många av
hästarna som reds på Täby
Galopp.
68
Som gästhus till
Hägerneholm
Fåglar, fiskar och
byggdes på kolonister vid Ullnasjön
40-talet den så
Ullnasjön spelar en viktig roll för
kallade Jaktvillan
som står kvar än friluftslivet i området, även om
idag och nu är
hela sjön inte ligger i Täby kom-
restaurang.
mun. Runt sjön finns både
vandringsleder och ridleder. Sjön
har ett rikt fågelliv och vid prov-
fiskning har man funnit inte
Hägerneholm
uppfördes av Eric
mindre än nio olika fiskarter
Fredlund som här På västra sidan om sjön ligger
kunde förverkliga
sitt stora
Ullna golfklubb (i Österåkers
hästintresse. kommun) och där ligger också
Ullna koloniområde med 149
lotter. Marken ägs av kommunen
och arrenderas av Ullna koloni-
trädgårdsförening. Ner mot
Ullnasjön ligger Ullnabacken,
byggd av fyllnadsmassor och är
ett resultat av den massiva
utbyggnaden under 1950- och
60-talen i Täby. Backen blev från
början mycket populär och hade
85 000 skidåkare varje vinter när
den nyttjades som mest i slutet
på 1980-talet. Men backen växer
fortfarande och kanske blir det Arningefortet till militären 1915 i Idag är Ullna-
backen ett av
möjligt att öppna den för skid- närvaro av kung Gustav V och Stockholms bästa
åkning igen. kronprinsen Gustav Adolf. Östra ställen för
skärmflygare.
Arningefortet brukar därför också
Korvlinjen skulle försvara kallas Carl Robert Lamms fort.
Stockholm Det är numera söndervittrat och i
Östra Arningefortet och Västra ganska dåligt skick, medan Korvlinjen hade
plats för 40 000
Arningefortet ingick i den så Västra Arningefortet är restaurerat soldater vid en
kallade norra fronten som anlades och i väsentligt bättre skick. attack.
före och under första världskriget
och var en del av Stockholms
fasta försvar. Man utnyttjade de
sjösystem som omger Stockholm
och befäste passagerna mellan
sjöarna med ett 30-tal befästning-
ar av varierande storlek. Försvars-
linjen kallades på grund av sitt
utseende för Korvlinjen och dess
norra del var totalt cirka 25 km
lång. Bygget finansierades av
privatpersoner men genomfördes
av försvaret. Carl Robert Lamm,
ägare till Näsby slott, var en av
finansiärerna, och skänkte Östra
69
Rönninge by [H:7]
Rönninge by 1700-talet när stugan byggdes. Mjölkförpack-
ningar med motiv
Rönninge by är ett mångsidigt Midsommarfirandet på Rön- från Rönninge by.
utflyktsmål, där hela familjen kan ninge by är sägenomspunnet.
hitta något att göra både sommar Tusentals Täbybor kommer till
och vinter. Här finns Täby Hem- fots, hämtas med häst och vagn,
bygdsförenings museum, Täby eller åker med någon av gårdens
Slöjdgille och flera fornlämningar lövade traktorsläp, för att samlas
och gravfält från 300-talet. Den på festängen vid Rönningesjöns
som fortfarande är för liten för att strand. Där hjälps man åt att klä
börja på någon av Täbys ridskolor och resa midsommarstången, äta Loranga, en
Belgisk jätte.
kan rida en sväng på 4H-klub- sin matsäck eller något från
bens ponnyridning. Med cowboy-
sadel, om man har tur.
Tidig vår är kanske den mysi-
gaste tiden. Nyfödda små killingar
som får klappas och kramas.
Nyfikna kalvar med sträva tungor
som vill smaka på fingrar genom
spjälorna. En varmkorv hos Krille
eller en nygräddad våffla i kaffe-
stugan. Men akta huvudet,
människor var betydligt kortare på
72
matstånden, och lyssna på
traktens spelmansgille.
Ett annat återkommande firande
på Rönninge by är den stora by-
festen i början av september, som
brukar bjuda på folkdans och
traditionsenlig brunnsmusik
i originaltappning, från noter
daterade för över hundra år sedan.
Skavlöten
Tio minuters promenad från
Rönninge by ligger Skavlötens
friluftsgård, Täbys största frilufts-
anläggning. Härifrån startar elljus-
spår och vandringsleder runt Rön-
ningesjön och i naturreservatet.
Skavlöten har en omtyckt
badplats på sommaren, med
såväl strand som badbrygga. På
vintern plogas en skridskobana
runt sjön, en tur på ungefär sex
kilometer. Den som vill prova på
långfärdsskridskor kan hyra ett
par på motionsgården, där det
också finns kaffeservering. Det
finns även skidspår runt sjön och
flera genom skogar och över ängar.
I området kan man också
utforska två kulsprutebunkrar
som byggdes under första
världskriget. De ligger i varsin
skogsdunge ungefär 150 meter
ifrån varandra och kan lätt ses
från grusvägen som leder norrut
från Skavlöten till Rönninge by.
Skansberget Rönninge by är
en levande
Uppe på Skansberget, söder om lantbruks- och
Skavlöten, ligger en fornborg från kulturby där det
finns möjlighet att
järnåldern. Vid den tiden var återuppleva lite
havsnivån betydligt högre än idag av den gamla
världen, med
och Rönningesjön därför en närhet till djur
havsvik. Gårdarna kring Rönninge- och natur.
sjön blev därmed sårbara för sjö-
farare från hela östersjöområdet,
som seglade längs kusten för att
plundra eller leta boplats.
Med bra utsikt och branta stup
på flera sidor var borgen lättare
att försvara än byarna. När fara
hotade gömde sig invånarna
innanför fornborgens murar tills
faran var över.
Visningsgården med ponnyridning
och servering är i regel öppen lördag-
söndag 11-16, med vissa undantag
för lågsäsong och helger. Titta in på
ronningeby.se för att vara säker.
Raststugan för egen matsäck är
öppen alla dagar 8-17.
73
Lövbrunna, Visinge
Vallatorp, Erikslund
Vallabrink
Inordvästra Täby ligger dessa fem områden
som tillsammans skapar ett gemytligt
grannskap. Genom historien har det varit
allt från religiöst centrum, till soldattorp och
kungligt kärleksnäste här. Nu bildar
områdena en liten oas nära till skogen
och fina lekområden.

Karby gård har

anor ända från
1200-talet. och
är idag ett
konstcentrum.
Besök gårdens
hemsida för
aktuellt program.

Cykling i
Erikslund.
74
 Täby Ryttar-
centrum klockan
7.30, dags att
släppa ut alla
hästar i hagen.

Lövbrunna gård
på 40-talet.
Gården revs 2007.

Visingebacken.
Utsikt mot norr
vid Visinge
järnvägsövergång.
Vid grinden:
godsägare D.F.
Lundgren på
Karby.

Visingedammarna
intill Bergtorps-
vägen hjälper till att
rena dagvattnet.
Lövbrunna
Lövbrunnas historia tar sin början
vid medeltidens slut, då mark
avdelades från Broby by till en
egen liten gård åt August Leijon-
hufvud, kapten vid Kungliga
livgardet. Under 1800-talet blev
Lövbrunna gård ett centrum för
baptistförsamlingen i Täby. Enligt
utsago ska det under en period ha
varit söndagsskola i ena flygeln och
brännvinsbränneri i den andra.
Om dessa två verksamheter kände
till varandra framgår inte av histo-
rien. Lövbrunna gård revs 2007, för
att lämna plats åt ny bebyggelse.
Där gården låg finns idag nya hus
med liknande utseende som den
gamla gårdsbyggnaden.

I slutet på 1930-talet köpte konstnären Eric Johansson

Lövbrunna gård. Han hade lyckats fly från Tyskland där
Gestapo ville sätta honom i koncentrationsläger. Eric är en av
få svenska konstnärer som finns representerad på Eremitaget
i Sankt Petersburg, ett av världens främsta konstmuseer.
1973 tilldelades han Täby Kulturpris.

Visinge station, järnvägen kom på tal såg han

initierad av
Jon Aplanius, genast nyttan i att få en station
f d ägare av nära och såg till att banan drogs
Visinge gård.
över gårdens ägor. På så sätt
Visinge kunde Aplanius enkelt frakta
Att Visinge station ligger där den gårdens produkter till Östra
gör kan vi tacka grosshandlare stationen och därifrån till sin
Jon Aplanius för. Han ägde grosshandel, ”J. L. Aplanius &
Visinge gård i slutet av 1800-talet Söner”, som låg i hörnet Luntma-
och var en driven entreprenör. När kargatan/Rådmansgatan.
76
Visinge gård
På Visinge gård har flera kända
personer bott under åren. En av
dem är författaren, prästen, lära-
ren och tonsättaren Carl Jonas
Love Almqvist. Efter att han, år
1839, började på Aftonbladet
arbetade han nästan uteslutande
som journalist och författare.
Almqvist skrev dramatik, prosa
och lyrik såväl som journalistik
och läroböcker. Flera av hans
skönlitterära verk samlades inom
ramberättelsen Törnrosens bok.
En annan känd person som
bott på gården är Tore Wretman,
som köpte Visinge gård 1946.
Han var en av grundarna av
Gastronomiska akademien och
särskilt känd för att värna om den
svenska husmanskosten. Wretman Visinge gård.
har spelat en stor roll i svensk mat-
lagningskonst och dess utveckling
och flera av hans kända recept
formades i köket på Visinge. För sin
insats belönades Wretman med
såväl titeln hovtraktör som heders-
doktor och professor. Wretman var
nära vän med prins Bertil och prin-
sessan Lilian, eller Mrs Lilian May
Davies som hon hette när hon
först kom till
Carl Jonas Love Almqvist blev
Sverige. Då, under sin tid också känd för helt
under en tid när andra saker än sitt författarskap.
Bland annat för att vid tre tillfällen ha
hennes status
försökt förgifta ryttarmästaren von
fortfarande var Scheven, en man han var skyldig
18 000 kronor, med arsenik.
en känslig fråga
Almqvist ska ha strött giftet i von
för hovet, Schevens havresoppa, vilket
upptäcktes av hushållerskan innan
bodde hon på
ryttarmästaren hann smaka.
Visinge gård.
77
Karby gård
Karby gård, Täbys konstcentrum,
nämns i skrift för första gången år
1293, då under namnet ”Karleby”.
Från början var det en plats för
stormän, konungens följeslagare.
Heliga Birgittas pappa, Birger
Persson, har en gång i tiden ägt
Karby och efter honom har det
bland annat ägts av flera grevar
och en kommunalman. Nu ägs
gården av Täby kommun och här
hålls konstutställningar och
konserter med jämna mellanrum.
Ett trevligt stopp om du vandrar
Roslagsleden, som ligger
precis intill.

Vallatorp
Vallatorp är ett litet personligt
bostadsområde med kedjehus
och radhus som har alla olika färg
och form vilket ger området en
intressant karaktär. Husen är
oftast sammansatta i olika gårdar
och har egna lekplatser. Mitt i
Vallatorp finns också ett mysigt
litet parkområde med två pooler,
där samfällighetsföreningen
anordnar bastukvällar och

Namnet Vallatorp kommer från det

dragontorp som rusthållaren på
Valla gård var skyldig att ha. Genom
att underhålla ryttare med häst och
rustning fick rusthållaren betala lägre
skatt än andra.

78
Hopptävling på simskola. Här finns också förskola, nummer 24, Karl Gustaf Broo,
Täby Ryttarcenter.
Två av deltagarna skola och en ridklubb. slutade sin tjänst vid Livkompa-
var Tilde och niet 1907, men bodde kvar i
hästen Mars.
Erikslund torpet Erikslund fram till sin död
En dragon var en soldat som 1957. Torpstugan revs 1971 för
stred till häst och Sveriges siste att göra plats för nya bostäder.
dragon bodde i Erikslund. Dragon Hela 324 hus i fem kvarter
byggdes i Erikslund. Varje kvarter
Den siste
dragonen. Karl har kvartersgård och pool.
Gustaf Broo på I området ligger en mountain-
Erikslund.
bikebana; en 500 meter lång
terrängstig med hinder av olika
svårighetsgrad.

Vallabrink
Innan Täbyvägen ersatte kyrksti-
garna på 1700-talet var det mest
ödemark i området runt dagens
Vallabrink. Där fina villor nu ligger,
fanns tidigare ett gränsland mellan
norra och södra Täby. I slutet på
1930-talet styckades mark av från
Valla gård till villatomter, men
utbyggnaden av Östra Vallabrink
tog ordentlig fart först på 1960-ta-
let och Västra Vallabrink tio år
senare, under 70-talet.
I Östra Vallabrink byggs en ny
förskola med plats för 100 barn
och en skola upp till årskurs 6, för
400 elever. Den nya förskolan har
fått namnet Brinkens förskola och
skolan är döpt till Brinkskolan.

En dragon i full
mundering på
sin häst.
79
Täbys absoluta
mittpunkt

Stolpaskogen [ E:6 ]
WGS84
59°27’42.1’’N 18°4’3.6”E

WGS84 DDM
59°27.702’N 18°4.060’E

WGS84 decimal (lat, lon)

59.461695, 18.06766

RT90
6595650, 1628278

SWEREF99 TM
6595474, 673839