Studieguide: Demokrati och mänskliga rättigheter

ur ett livsåskådningsperspektiv (7,5 hp)

Studieguiden ger samlad information om kursens innehåll, undervisningsformer och examination.
Du finner också samlad information om resurser som finns vid universitetet och som kan vara till
hjälp för dig i dina studier.

Kursansvarig lärare: Johanna Romare johanna.romare@teol.uu.se

Administration: student@teol.uu.se
Studievägledning: Pär Ottoson studievagledningen@teol.uu.se

En översikt: Kursinnehåll och kursmål

Förväntat kursinnehåll ska reflektera kursens kursmål. Kursmålen finner du i sin helhet i
kursplanen: https://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kpid=40676&type=1.
Nedan ges sammanfattning av kursinnehåll och kursmål.

Kursens målsättning är att ge grundläggande kunskaper om de mänskliga rättigheterna – deras

rättsliga liksom politiska dimensioner. Studenten ska vidare tillägna sig grundläggande kunskaper
om hur olika livsåskådningar påverkar demokratiska praktiker och skyddet av de mänskliga
rättigheterna. Studenten ska efter genomgången kurs ha utvecklat ett kritiskt förhållningssätt till
olika vetenskapliga sätt att närma sig frågor om mänskliga rättigheter och demokrati.

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna

 använda grundläggande terminologi om mänskliga rättigheter, livsåskådningar och
demokrati på ett adekvat sätt,
 uppvisa förmåga till kritiskt tänkande genom såväl skriftligt som muntligt deltagande i
akademiska diskussioner,
 uppvisa metodologisk medvetenhet,
 utföra sökningar i bibliotekets kataloger och databaser, tillämpa grundläggande källkritiska
metoder vid informationssökning samt problematisera tillförlitligheten hos de
informationskällor som används i studier,
 följa normerna för akademiskt skrivande i skriftliga uppgifter och uppvisa grundläggande
förmåga till korrekt referenshantering
 kritiskt diskutera hur kunskap om mänskliga rättigheter och demokrati kommuniceras i
yrkes- och samhällsrelaterade sammanhang.

Undervisningsformer
Kursens upplägg baseras på självstudier med inslag av föreläsningar, gruppdiskussioner och
seminarium som tar utgångspunkt i kurslitteraturen. Kursen är indelad i tre teman som behandlas
var för sig: (1) Mänskliga rättigheter, (2) Perspektiv på demokrati, samt (3) Demokrati och
mänskliga rättigheter i det offentliga Sverige. På schemat som finns på Studium finner du hålltider
och information om hur kursen är strukturerad under terminen.
Kursens första föreläsning ges via distansverktyget Zoom. Detta är det enda tillfälle som äger
rum i realtid. Ytterligare två föreläsningar tillhandahålls under kursens gång – dessa ges i form av
inspelade föreläsningar. Den inledande föreläsningen konkretiserar centrala delar av
kurslitteraturen genom att sätta in litteraturen i ett större sammanhang för att ge struktur till er
läsning av litteraturen. De övriga föreläsningarna syftar till att introducera teori och centrala
begrepp och berör på så sätt också delar av kurslitteraturen.
Litteraturen kommer således inte bearbetas i sin helhet i form av föreläsningar. Inläsning av
litteraturen sker självständigt och bearbetas i seminarieform med förberedande
gruppdiskussioner. Kursen har tre seminarier där ni omväxlande deltar skriftligt eller muntligt i
form av skriftliga inlägg och inspelning av muntliga kommentarer på kursens lärplattform
Studium.
Seminariereformen är vanlig inom akademin – särskilt inom humaniora och teologi. Det är en
plats för dialog där seminariets deltagare får pröva teser och argument, och där ni får möjlighet
att utveckla, precisera och problematisera era tankar kring de texter som ni har läst. Återkoppling
på dessa tankar ges sedan av era studentkollegor, vilket innebär att ni även tränas i att utvärdera
inte bara era egna, utan också andras, resonemang.
Vanligtvis utgår seminarier från texter som belyser ämnet utifrån någon specifik
problemformulering eller som syftar till att behandla en teoribildning - för att ge några exempel.
Det kan dock även handla om att diskutera studentkollegors texter.
Av vikt för seminariets genomförande är att alla som deltar i seminarierna och de förberedande
gruppdiskussionerna har läst och granskat texterna, samt har förberett kommentarer och
synpunkter. Att delta i ett seminarium på distans ger upphov till särskilda utmaningar eftersom
deltagarna inte träffas ansikte mot ansikte. Ytterligare en utmaning är att seminarierna inte äger
rum i realtid, utan ni kommenterar och ger resons vid en tidpunkt som passar er – dock inom
ramen för vissa datum och tider. Varje seminarium har således en deadline. Ett seminarium på
distans pågår normalt under en till två veckor.

Lärplattformen
Universitetets digitala lärplattform kallas för Studium, men är i grund och botten samma sak som
lärplattformen Canvas för den som känner till det. Du når lärplattformen genom att gå till
https://login.studium.uu.se. Där loggar in med ditt studentkonto, dvs. du anger din
användaridentitet och ditt lösenord. När du är inloggad så klickar du på kursen ”Demokrati och
mänskliga rättigheter”. Kursens förstasida går att nå direkt, men den kommer att öppna i sin
helhet den 31 augusti kl. 08.00.

Zoom
Föreläsning och kursintroduktion kommer att äga rum i realtid med det digitala mötesverktyget
Zoom. I följande länk kan du läsa om hur Zoom fungerar och hur du aktiverar Zoom med hjälp
av ditt studentkonto:
https://mp.uu.se/documents/432512/394992296/Zoom_student_version1_190826.pdf/37909a
f4-bc77-1683-52bc-8f224e05ca79
Länk till föreläsningen kommer du att hitta på kursens sida i Studium (dvs. på lärplattformen)
under ”Tema 1: Kursintroduktion”.
Zoom-netikett:

 Kom i tid – vi inleder med upprop

 Sitt i en lugn och tyst miljö
 Ha din mikrofon på ”mute” men låt webkameran vara på. Syftet med uppropet och
kursintroduktionen är att vi ska träffas.
 Skriv i chatten om du har frågor, svar eller kommentarer.

Kurslitteratur
Kurslitteraturen är fastslagen i kursplanen och består av tre böcker och ett artikelkompendium.
Dahl, Robert A. Democracy and its critics. New Haven: Yale University Press, 1991.
Boken finns även översatt på svenska och går bra att använda på kursen, men är slut
på förlaget.
Lind, Anna-Sara & Namli, Elena (red.). Mänskliga rättigheter i det offentliga Sverige. Lund:
Studentlitteratur, 2017.
Young, Iris Marion. Inclusion and Democracy. Oxford: Oxford University Press.
Artikelkompendium: Artiklar eller annat material som ni ombeds läsa läggs ut på
lärplattformen. De återfinns som pdf-filer eller som länkar på lärplattformen.
Som handbok rekommenderas även David I. Fischers introduktion till det internationella skyddet
för mänskliga rättigheter.
Fischer, David I. Mänskliga rättigheter: En introduktion. Stockholm: Norstedts Juridik
AB, 2020.
Den senare boken är inte föremål för examination, utan syftar endast till att finnas som stöd för
annan läsning. Observera att boken innehåller aktuella rättskällor och kan därför inte ersättas av
tidigare upplagor.
Några avslutande ord om självstudier och inläsning av kurslitteraturen: Kursen kräver en hel del
egen läsning, samt reflektion över det ni läser. Ställ därför gärna frågor till kurslitteraturen i er
läsning:

 Vad vill författaren med den text som jag läser? Vilket är författarens ärende?
 Varför skriver författaren det hen skriver? Varför tycks hen anse att det är viktigt?
 Håller jag med om vad författarna skriver? Varför? Varför inte?

Examination och betygskriterier

Kursen examineras genom en kort uppsats/essä, nedan kallat ett PM, som omfattar 2
högskolepoäng, samt en hemtentamen som omfattar 5,5 högskolepoäng. PM:et genomförs som
en gruppuppgift medan hemtentamen är individuell. Såväl PM som hemtentamen graderas med
omdömet Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Det är dock hemtentamen som ger det
samlade betyget på kursen.
För att få ut ditt betyg ska du även ha deltagit aktivt i samtliga av kursens seminarium. Frånvaro
vid seminarium kan kompletteras under kursens gång (dvs. under hela den tid som ht2020
fortlöper) i form av särskilda uppgifter som läggs ut på lärplattformen. Det man dock ska vara
medveten om är att man vid kompletterade uppgifter går miste om den återkoppling som det
ordinarie seminariet bidrar med.
Några ord om PM (2 hp): Ett PM är ett mellanting mellan en essä och en vetenskaplig uppsats.
Precis som den vetenskapliga uppsatsen så ska ett PM vara sakligt grundad, samt vara förankrade
i vetenskapliga teorier – i det här fallet i teorier och begrepp som behandlas i kurslitteraturen. Era
PM författas i grupp och syftet är att ni ska fördjupa er i modeller och teorier som vi har arbetat
med under kursen. När vi har kommit fram till den här delen av kursen är det därför viktigt att ni
har god kännedom om kurslitteraturen när arbetet med PM:et startar.
Några ord om hemtentamen (5,5 hp): Hemtentamen avgör det betyg ni får på kursen, dvs.
godkänd eller väl godkänd. Hemtentamen genomförs individuellt och är ett skriftligt prov som
författas hemma.

Uppgifterna i en hemtentamen kan variera i både antal frågor men kräver alltid att ni resonerar
självständigt utifrån ett antal ställda frågor. Ni förväntas framförallt kunna resonera kring teorier
och begrepp som rör mänskliga rättigheter och demokrati, samt kunna problematisera relationen
mellan mänskliga rättigheter och demokrati.

Ett exempel på en typisk hemtentamen av den här omfattningen (5,5 hp) är att ni ombeds
besvara tre till fyra frågor där svaren omfattar ca. 750-1000 ord per fråga. Ni kommer att
ombedjas ge en översikt över teorier och begrepp, identifiera och redogöra för likheter och skillnader
mellan olika resonemang i litteraturen, samt diskutera sådana resonemang i relation till någon
specifik frågeställning. Ni kan också ombedjas illustrera det som ni redogör för eller som ni
diskuterar.

Några ord om betygskriterier: För godkänt betyg – för såväl PM som hemtentamen – ska ni
uppvisa:
 förmåga till kritiskt tänkande, exempelvis genom att identifiera och på ett resonerat sätt
resonera kring utifrån relevant litteratur.
 grundläggande metodologisk medvetenhet om hur frågeställningen kan behandlas genom
att motivera hur ni bearbetar frågeställningen, samt att ni ger argument för olika
påståenden och/eller förankrar dessa i litteraturen,
 att ni kan utföra sökningar i bibliotekets kataloger och databaser, tillämpa grundläggande
källkritiska metoder vid informationssökning samt problematisera tillförlitligheten hos de
informationskällor som används i studier,
 att ni kan följa normerna för akademiskt skrivande i skriftliga uppgifter och uppvisa
grundläggande förmåga till korrekt referenshantering
 att ni kritiskt kan diskutera hur kunskap om mänskliga rättigheter och demokrati
kommuniceras i yrkes- och samhällsrelaterade sammanhang.

För väl godkänt betyg ska ni kunna uppvisa en god förmåga till kritisk tänkande och förmåga till
kritisk diskussion i relation till frågor som rör mänskliga rättigheter och demokrati. Det kan
exempelvis i ert PM uppvisas genom hur frågeställningen formuleras och motiveras, samt hur
relevant litteratur, relevanta teorier och begrepp redogörs för och används för att bearbeta
frågeställningen.
Behov av särskilt stöd i undervisning och examination
Studenter som har funktionsvariationer som påverkar studierna finns möjlighet att utforma
studieupplägg så att det passar deras respektive unika situation. Det gäller även den som har
dokumenterade läs- och skrivsvårigheter. Det kan till exempel handla om att få längre tid vid
tentamen eller annan examinationsform, eller att få tillgång till hjälpmedel.
Vid behöv av särskilt stöd är det viktigt att på ett tidigt stadium informera studievägledaren om
detta: studievagledningen@teol.uu.se som i sin tur meddelar berörda lärare vad som gäller för
enskilda studenter. En annan resurs är universitetets samordnare för studenter med
funktionshinder som kan ge information om t.ex. hjälpmedel: samordnare@uadm.uu.se.

Språkverkstaden
Betyg kan endast sättas på de kunskaper som en student klarar av att förmedla, dvs. vad
studenten kan visa lärare och/eller examinator att denne lärt sig. Skriftlig (men även muntlig)
framställning är därför oundgängliga verktyg i allt akademiskt arbete. Om man har svårigheter
med dessa verktyg så finns det en risk att det spiller över på ens övriga prestationer, och även för
den som inte har dokumenterade skrivsvårigheter kan det vara värt att finslipa sin språkliga
förmåga. Uppsala universitet har en språkverkstad som är gratis och tillgänglig för alla studenter.
De erbjuder individuell handledning på både svenska och engelska. Läs mer på
http://www.sprakverkstad.uu.se.

Studenters arbetsvillkor
Universitetets riktlinjer för studenternas arbetsvillkor ger information om studenters rättigheter,
bland annat vad gäller undervisning, schema och examination:
http://www.uu.se/student/rattigheter/arbetsvillkor

Fusk och plagiat

Fusk och plagiat är förbjudet: https://www.uu.se/student/rattigheter/fusk/
Fusk definieras i Högskoleförordningen 10 kap 1§ enligt följande: Fusk innebär att en student
”med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en
studieprestation annars skall bedömas”. Med plagiat menas oredovisad imitation eller kopiering
av ett verk som framställs som en egen skapelse till exempel litterärt eller vetenskapligt. Enligt
Högskoleförordningen 10 kap 9§ gäller anmälningsplikt vid ”grundad misstanke” om fusk eller
plagiat. I samband med kursintroduktionen blir ni ombedda att läsa Uppsala universitets
information om fusk och plagiat, samt ange en försäkran att ni har tagit del av informationen.