Att bli präst

Hur går det egentligen till att bli präst i Svenska kyrkan? Vad ska man läsa?
Hur får man praktik? Vem avgör om man passar som präst eller inte? Här
får du en översikt över hur de olika delarna i utbildningen ser ut och hänger
ihop med varandra. Mer detaljerad information hittar du om du följer
länkarna i texten eller klickar på länkarna i vänsterspalten.

Den som vill bli präst i Svenska kyrkan har en ganska lång utbildning framför sig. I den ingår flera olika delar, som
ges av olika utbildningsgivare. En grundförutsättning är förstås att personen är aktiv i och känner sig hemma i
Svenska kyrkan.
 
Svenska kyrkans grundkurs
Vid flera folkhögskolor i landet ges Svenska kyrkans grundkurs. Den är en terminslång introduktion till Svenska
kyrkan och är gemensam för fyra av Svenska kyrkans yrkesgrupper: blivande präster, diakoner,
församlingspedagoger och kyrkomusiker. Kursen ger möjlighet att arbeta med sina egna funderingar kring
yrkesval och vill bidra till fördjupning av tro och förankring i Svenska kyrkan. Den är inte obligatorisk för alla som
vill bli präster, men flera stift vill gärna att deras prästkandidater ska gå kursen.
 
Universitetsstudier i teologi/religionsvetenskap
Den största delen av prästutbildningen, drygt fyra år, utgörs av studier i teologi/religionsvetenskap vid universitet
eller högskola. I studierna ingår flera olika delämnen som bygger på olika vetenskapliga metoder och olika
innehållsinriktning. Den som vill bli präst behöver goda kunskaper om bibelns tillkomst och tolkningsmöjligheter,
om den kristna kyrkans historia och uttrycksformer, om kristen idétradition och samtida tolkningar av kristen tro
och om olika sätt att utforma en etik med kristen grund. Det behövs också grundläggande kunskaper om
religioners roll i det mångkulturella Sverige idag och om andra religiösa traditioner än kristendomen. I alla kurser
tränas kritiskt och självständigt tänkande och analytisk förmåga. På de flesta studieorterna läser blivande präster
sina kurser tillsammans med blivande lärare och studenter med andra yrkesplaner. De som läser till präster
behöver kombinera kurserna i sina examina på ett särskilt sätt. Läs mer här
 
Pastoralteologikurser
Sedan 1 juli 2007 läser prästkandidater parallellt med sina akademiska studier tre pastoralteologiska kurser som
pastoralinstituten ger i samverkan med stift/församling och universitet/högskola. Kurserna har prästens yrkesroll i
fokus och en del av varje kurs görs i form av verksamhetsförlagd utbildning i församling. Den första kursen har
fokus på församlingen, den andra på förkunnelse och gudstjänst och den tredje på själavård och lärande. Läs mer
här
 
Intresseanmälan och antagning
Så snart som möjligt när teologistudierna påbörjats, behöver den som vill bli präst ta kontakt med det stift i
Svenska kyrkan där han/hon vill arbeta som präst. Första steget är att fylla i en intresseanmälan som leder till
ett möte med stiftets rekryteringsansvarige. I de flesta stift gör de som gjort intresseanmälan en praktik i grupp
den första sommaren efter anmälan. Praktiken görs i församling, har vissa gemensamma inslag och är en
möjlighet för stiftet att lära känna dem som gjort intresseanmälan.
 
Efter denna praktikperiod kallas de till en antagningskonferens, som brukar vara 2-3 dagar lång, där de får möta
biskopen, ledamöter från domkapitlet och rekryteringsansvariga. Efter antagningskonferensen får de besked om
stiftet vill anta dem som prästkandidater, vilket innebär att stiftet är berett att ge dem den praktik som behövs och
att biskopen är beredd att prästviga personen. Den som inte blir antagen får vänta några år innan
intresseanmälan kan lämnas in på nytt. Ett nej från ett stift innebär nej också i övriga stift i Svenska kyrkan.
 
Den som fått ja och blivit antagen som prästkandidat kommer att ha regelbunden kontakt med
rekryteringsansvarig på stiftet och också ha samtal med biskopen regelbundet under sin studietid. Stiftet ordnar
även med praktikperioder och VFU-placeringar (se nedan). Varje prästkandidat ska också göra en
persongenomgång hos en psykoterapeut eller ha ett antal enskilda samtal med en själasörjare.
 
Praktik i församling
Under studietiden gör prästkandidaten flera praktikperioder i församlingar i stiftet. Då får han/hon bekanta sig med
olika arbetsuppgifter som prästen har i en församling, till exempel att leda gudstjänst och andakter, arbeta med
konfirmander, leda studiegrupper och liknande. Huvuddelen av församlingspraktiken utgörs av så kallad
verksamhetsförlagd utbildning, VFU, inom ramen för de pastoralteologiska kurser som universitet och
pastoralinstitut ger i samverkan. Läs mer här
 
Pastorala ramen
Under studietiden ska prästkandidaten delta i den pastorala ramen, som innehåller flera delar. I den ingår en
samtalsgrupp, där frågor om kallelse, prästidentitet, bibelsyn och liknande bearbetas under en termin eller två.
Det ingår också liturgisk sång och röst och gestaltning i grupp, där prästkandidaterna får arbeta med rösten och
kroppen som arbetsredskap.  Läs mer här
 
Sluttermin eller slutår
Den sista delen av utbildningen ges av Svenska kyrkans pastoralinstitut och utgörs av en sluttermin, PD, (eller ett
slutår för den som påbörjat sin utbildning före 1/7 2007 och inte läst pastoralteologikurserna). Under denna del av
utbildningen fortsätter arbetet med tydlig inriktning på prästens yrkesroll och arbetsuppgifter. Det handlar både om
att konkret öva gudstjänster, predikan, dop, vigsel, välsignelse, begravning och samtal och om att reflektera
teologiskt över hur man kan göra och varför. Prästens yrkesidentitet, den egna personens resurser och Svenska
kyrkans traditioner bearbetas, liksom grundläggande förhållningssätt i mötet med människor i gudstjänst, lärande
och samtal. Läs mer om sluttermin här och slutår här. Du kan också läsa mer om vår utbildning genom att klicka
på länkarna i vänsterspalten.
 
Prästexamen och prästvigning
Efter pastoralinstitutet är det så dags för prästvigning. Som en rest av en äldre utbildningsordning, där stiftens
domkapitel examinerade sina prästkandidater på hela den teologiska examen inför prästvigningen, finns även
idag momentet prästexamen med. De flesta stift väljer idag att genomföra den i form av ett samtal mellan
domkapitel och prästkandidater kring en bok eller ett tema. Prästexamen hålls oftast en eller två dagar före
prästvigningen.
 
Prästvigningen sker i respektive stifts domkyrka inom ramen för en högtidlig mässa. Prästkandidaterna får svara
ja på några frågor, ungefär som vid en vigsel, och lova att följa Svenska kyrkans ordning. Därefter viger biskopen
de nya prästerna och de kläs i stola och mässhake som ett tecken på att de nu är präster.
 
De nyprästvigda tjänstgör sitt första år som s.k. pastorsadjunkter. De är anställda av stiftet men arbetar i en
församling. Där har de en av församlingens präster som handledare, med uppgift att hjälpa dem in i yrket och
vara deras stöd och bollplank under det första året.