versikt av Seglora smedja

Organisation, ekonomi, verksamhet

Inledning
Varfr har den hr versikten kommit till? Seglora smedja r en aktr som stter tonen i den kyrkliga debatten, som stds av sdana som Sensus och Stockholms kulturfrvaltning och som representerar Svenska kyrkan i olika sammanhang. Med denna versikt vill vi peka p frukten av Seglora smedjas verksamhet i relation till dess eget uttalade syfte. Syftet med versikten r att ge ett underlag fr vidare diskussioner. Vi uppmanar Seglora smedja och alla andra att kommentera, kritisera och komplettera uppgifterna i det hr dokumentet. Inte minst r Seglora smedja ett intressant exempel p vad Svenska kyrkan principiellt vljer att prioritera och stdja. Det vergripande syftet r allts att problematisera Svenska kyrkans ekonomiska och symboliska std fr Seglora smedja. Dokumentet r ordnat under huvudrubrikerna Organisation, Ekonomi och Verksamhet med underrubrikerna Samarbeten, Arrangemang, Media: Press och Media: Internet samt Avslutande kommentar. versikten r ideellt genomfrd med std av crowdfounding. Summan har uppgtt till 3080 kronor, med 10 personer som bidragit.1 versikten har inte gjorts p uppdrag av ngon person eller organisation och grs tillgnglig under CC-BY.2 Underlaget r offentligt s lngt det r upphovsrttsligt mjligt, upplagt p internet enligt lnkarna i texten. Om detta arbete utmynnar i en konstruktiv diskussion om organisationsstrukturerna som gr det mjligt att starta ett forum fr opinionsbildning i Svenska kyrkans namn och f medlemmarnas pengar till det, s r vrt syfte uppntt.

i maj 2012 Gabriel Fjellander, student och webbutvecklare fjellander@me.com Carolina Johansson, ekonomijournalist insanj@gmail.com Soa Lilly Jnsson, kulturskribent soalillyjonsson@me.com

1 2

Bidra till versikten av Seglora smedja http://simplesignup.se/private_event/11120/42d1c67921 http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se/ 2

Organisation
Seglora smedja r en insamlingsstiftelse. I Nationalencyklopedin beskrivs en insamlingsstiftelse s hr:
Insamlingsstiftelsen bildas genom att en eller era stiftare frordnar att pengar som inyter efter ett upprop av dem ska som en sjlvstndig frmgenhet frmja ett bestmt och varaktigt ndaml, och ngon tar sig att ta emot pengarna fr frvaltning i enlighet med frordnandet.

En stiftelse har ett syfte och ett kapital som ska anvndas till att uppn syftet. Det nns ocks en styrelse som vljer sig sjlv. Det nns allts inget rsmte eller liknande i en stiftelse utan all makt utgr frn styrelsen. Det enda styrelsen har att frhlla sig till r stiftelsens syfte och att den fljer stiftelsens syfte kontrolleras av lnsstyrelsen, i Seglora smedjas fall lnsstyrelsen i Stockholm. Lnsstyrelsen skriver: Det som r unikt med en stiftelse r att den inte har ngra gare eller medlemmar. Man kan drfr sga att en stiftelse r en sjlvgande frmgenhet.3 Seglora smedja bildades i november 2008 med fljande syftesparagraf:4
Stiftelsen Seglora smedja r en tankesmedja fr teologisk och samhllelig reexion. Stiftelsen r fristende, men vill verka i kritisk solidaritet med Svenska kyrkan. Dess anda r dialogisk, kontextuell och demokratisk. Stiftelsens ndaml r att idka opinions- och folkbildning i skrningspunkten mellan det existentiella, kulturella och samhlleliga. Som ett led i stiftelsens verksamhet kan bde virtuella och fysiska mtesplatser upprttas, exempelvis genom media, seminarier, konferenser, kulturprogram och frelsningar i stiftelsens anda. Utgivning av bcker och annat folk - och opinionsbildande material som frmjar stiftelsens ndaml kan vara en del av verksamheten. Stiftelsen kan bidra till forskning och kan ven bedriva utbildningsoch kursverksamhet i enlighet med dess ideologiska inriktning. Stiftelsen kan drutver bidra till gudstjnstutveckling.

Den nuvarande styrelsen bestr av:5

Katarina Bystrm (ordfrande) arbetar p konsultbasis med ledarskapsfrgor i Svenska kyrkan. Driver ven bnegrden Killan p sterlen. Hans-Cristian Nystrm (vice ordfrande), prst i Oscars frsamling, tjugo r som prst. Ylva Jansson prstvigdes 1999 och arbetar sedan fem r som komminister i Nacka frsamling. Hans Ulfvebrand r kyrkoherde i Soa frsamling och prost fr Sdermalms kontrakt. Tomas Lindbom r fristende utbildningskonsult i kommunikation och skribent. Mats Bernerstedt r frbundschef fr Sensus studiefrbund Bengt Kristensson Uggla r professor i loso, kultur och ledarskap, bo Akademi, Finland

Helle Klein och Ewa Lindqvist Hotz r grundare. En redaktion fr seglorasmedja.se bildades 2010 och bestod enligt rsberttelserna 2010 och 2011 av Mattias Irving, Angelica Karlsson, Peter Lv Roos, Helle Klein och Ewa Lindqvist Hotz.6
3

Stiftelser: frgor och svar http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/Sv/naringsliv-och-foreningar/stiftelser/ Pages/stiftelser-fragor-och-svar.aspx

4

http://seglorasmedja.se/wp/wp-content/uploads/2009/11/Pdf-Stadgar-Insamlingsstiftelsen-Seglorasmedja.pdf
5 6

http://seglorasmedja.se/styrelsen/ Seglora smedjas rsberttelser 2009-2011, tillgngliga p http://seglorasmedja.se/om-oss/ 3

Det nns ocks en strre grupp knuten till Seglora smedja. 2009 hette den Seglora akademi och bestod av: Camilla Lif, Ozan Sunar, Annika Borg, Mari Saltkjel, Martin Lind, Annika Sjqvist Platzer, Anders Ekhem, Cia Wadstein, Helena Benaouda, Jonas Eek, Bo Larsson, KG Hammar, Mikael Mogren, Annika Wirn, Stefan Edman, Bengt Kristensson Uggla, Helle Klein, Ewa Lindqvist Hotz. 2010 hade gruppen bytt namn till redaktionsrd: Annika Wirn, Ozan Sunar, Martin Lind, Stefan Edman, Ylva Liljeholm, KG Hammar, Mikael Kurkiala, Bo Larsson, Mika Wallander, Helle Klein, Tomas Lindbom, Mari Saltkjel, Ewa Lindqvist Hotz, Annika Sjqvist Platzer, Christina Lvestam, Linda Annersten. 2011 kallas gruppen fr Seglora spanare: Agneta Lagercrantz, Angelica Karlsson, AnneLouise Eriksson, Annika Sjqvist Platzer, Annika Wirn, Bengt Kristensson Uggla, Bo Larsson, Gudrun Khemiri, Gudrun Schyman, Hans Ucko, Hanna Stenstrm, Julia Ryberg, KG Hammar, Linda Vikdahl, Mari Saltkjel, Martin Lind, Mikael Kurkiala, Mohammad Fazlhashemi, Niklas Olaison, Ozan Sunar, Stefan Edman, Stina Oscarson, Sture Nordh, Ulla Gudmundson, Ylva Liljeholm.

Samarbeten
Seglora smedja bildades p Skansen i Stockholm och i brjan hade man sin verksamhet i Seglora kyrka och Sknska gruvan p Skansen. Fr vrigt har de terkommande samarbetspartnerna som bidragit med verksamhet och/eller pengar har varit Sensus studiefrbund, Soa frsamling, Stockholms stift, Sigtunastiftelsen, Stockholms stifts centrum fr religionsdialog, Stockholms stads kulturfrvaltning, och Bio Rio som r en biograf p Hornstull i Stockholm med riksorganisationen Folkets Hus och Parker som huvudman. Skansen var en stor nansir i brjan. Bidraget har dock trappats ner sedan Seglora smedja yttat sin verksamhet frn Skansen. Sensus har hela tiden varit en stor nansir och samarbetspartner. Sensus frbundschef sitter ocks i Seglora smedjas styrelse. Soa frsamling har ocks varit en samarbetspartner och nansir sedan Seglora smedja grundades. Frsamlingens ekonomiska bidrag har vxt. Grundarna Helle Klein och Eva Lindqvist Hotz hade ocks fram till 2012 varsin halvtidstjnst i Soa frsamling. Det r ngot oklart om de fortfarande r anstllda i frsamlingen eller fungerar konsultativt genom sina egna fretag.7 Enligt samarbetsavtalet fr 2012 ska Klein och Lindqvist Hotz kallas Seglora smedja-prster (se ocks kapitlet Ekonomi). Arbetsbeskrivningar fr Klein och Lindqvist Hotz i Soa frsamling saknas. De str med p frsamlingens hemsida som personal, men med mejladresser med domnnamnet seglorasmedja.se istllet fr svenskakyrkan.se.8 Stockholms stift har bidragit med verksamhetsstd och Seglora smedja har ocks ftt tv stiftskollekter i Stockholms stift.

7 8

Helle Klein AB resp. Ewa Lindqvist Hotz Etikpraktiken - coaching fr ett kreativt arbetsliv (enskild rma).

Personal - Svenska kyrkan - Soa frsamling https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=646173 Samarbetsavtal mellan Soa frsamling och Seglora smedja http://www.scribd.com/doc/95038165/ Samarbetsavtal-Seglora-smedja-och-Soa-forsamling 4

Ngra andra viktiga samarbeten r de som skett i nrhet till forskningen. P Svenska kyrkans forskningsenhet i Uppsala bedrivs strategisk forskning i nra samverkan med universitet och hgskolor i Sverige och internationellt.9 Seglora smedja hll under 2011 seminarier i fyra stift (Lund, Vsters, Lule och Stockholm) tillsammans med forskningsenheten. I Lund har Seglora smedja ett terkommande arrangemang under namnet Befriande teologiskt forum i samarbete med bland annat Domkyrkoforum och KG Hammar, tidigare rkebiskop men numera anstlld som forskare vid Lunds universitet. I Seglora smedjas rsberttelse fr 2010 str: Smedjans rika ntverk i kultur- och samhllsliv har bidragit till att utveckla rollen som kontaktskapare och brobyggare mellan religioner - individer, ntverk och organisationer. Ett annat stt att uttrycka det r att i dessa samarbeten nns ett starkt symboliskt std. Helt schematiskt kan sociologen Pierre Bourdieus begrepp symboliskt kapital anvndas fr att beskriva det. Utan att Seglora smedja sjlv bedriver forskning enligt de krav p akribi som stlls p den lnkas stiftelsen genom samarbeten samman med det akademiska paradigmet, och erhller p s vis ett kulturellt vrde (kulturellt kapital) genom relationer (socialt kapital). Begreppet kan ocks anvndas fr att beskriva vrdet av de tv stiftskollekterna; det symboliska vrdet r lngt strre n det ekonomiska.

Bild: ur rsberttelse fr Seglora smedja 2010

Samtidigt som Seglora smedja genomfr i princip samtliga arrangemang i samarbeten och med ekonomiskt std betecknar man sig som fristende. Pastoralt beskriver man sig som inneboende hos en frsamling, inte utgende frn en frsamling. Om samarbetet med Soa frsamling skriver Seglora smedja i sin rsberttelse fr 2011 under rubriken Seglora smedja c/o Soa frsamling:
Under 2011 har Seglora smedja varit inneboende hos Soa frsamling. Relationen till frsamlingen har under ret frdjupats och kommer att fortstta under 2012. Soa frsamling hr till de modiga som inser betydelsen av kreativ samverkan mellan institution och rrelse.

Om forskningsenheten http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=664616 5

Ekonomi
Vi har begrt ut Seglora smedjas rsredovisningar frn Lnsstyrelsen i Stockholm. Vi har ocks begrt redovisning frn Soa frsamling om vad frsamlingen betalar i direkta och indirekta medel, och vad uppdraget i frsamlingen r. Seglora Smedjas nansiering bestr av gvor och bidrag. Enligt rsredovisningar fr perioden frn det att Smedjan startades, i november 2008, fram till slutet av 2010 framkommer att intkterna uppgick till 1.41 miljoner kronor 2010 och 1.07 miljoner kronor ret innan. 2011 rs rapport r ej nnu tillgnglig.10 Under Seglora Smedjas frsta verksamhetsr (frn november 2008 till sista december 2010) var Stiftelsen Skansen den enskilt strsta bidragsgivaren, med 355 000 kronor fr att starta upp verksamheten. Stiftelsen Skansen fortsatte att stdja Smedjan 2010, dock med halverat bidrag, eller 150 000 kronor. Nst strsta bidragsgivare under uppstartsret var Soa frsamling, med 164 000 i bidrag fr Smedjans tankemssor denierade som experimentella gudstjnster med samhllsprol - samt med 100 000 kronor fr information. Soa frsamling bidrog med ytterligare 110 867 kronor fr 2010 rs tankemssor. Under 2010 genomfrdes 8 tankemssor vilket betyder att bidraget uppgr till 13 858 kronor per mssa. Det framgr inte av rsredovisningen hur mnga tankemssor smedjan genomfrde ret innan. Totalt under dessa tv r bidrog Soa frsamling med 374 867 kronor till Smedjans verksamhet. Soa frsamling tycks allt mer ta ver som den strsta nansiren av Seglora smedja. I slutet av frra ret beslt Kyrkordet i Soa att ge ett organisationsbidrag till Seglora smedja fr 2012 som uppgick till 742 000 kronor. I det avtal som slutits mellan de tv sgs att Seglora smedja vill bidra till frsamlingens inspiration och utveckling. Bde Soa frsamling och Seglora smedja ser frn liknande teologiska utgngspunkter klara synergieffekter av att ing i ett samarbete med msesidig bevarad integritet, str det i deras samarbetsavtal. Samarbetet ska utvrderas i slutet av 2012 men den lngsiktiga mlsttningen r att fortstta ven 2013. Segloras grundare och ledare kommer ha den formella beteckningen Seglora smedja-prster i sitt arbete i Soa frsamling. Studiefrbundet Senus r en annat stor bidragsgivare som stdde Smedjan med 150 000 kronor under uppstartsret, och med 300 000 kronor 2010, totalt 450 000 kronor. 2010 ck dessutom Seglora smedja 256 000 kronor i bidrag frn Stockholms stift samt 289 548 kronor i bidrag frn Barbro Osher Pro Suecia Foundation. Barbro Osher bor i Los Angeles och har genom olika stiftelser donerat miljardbelopp till frmst konstnrliga och medicinska ndaml, varav en inte obetydlig del har gtt till svenska institutioner som Condencen, Kungliga Operan, Nationalmuseum, Moderna museet, Vadstenaakademien, Judiska museet och Dalhalla.

10

rsredovisningar fr Insamlingssiftelsen Seglora Smedja. 2008-2009:http://www.scribd.com/doc/ 947187132010: http://www.scribd.com/doc/83083481 samt samarbetsavtalet, se fotnot 8 6

Bland vriga intkter nmns 37 495 kronor i bidrag frn frsamlingar 2010, upp frn 28 586 kronor ret innan. Denna summa r inte specierad men kan hrrra frn de stiftskollekter som samlats in fr Seglora smedja. Seglora erbjuder ven allmnhet och privatpersoner att bli vn till smedjan, vilket genererade 31 650 kronor 2010, jmfrt med 42 050 kronor ret innan. Smedjans utgifter uppges vara av tre slag diverse verksamhetskostnader, vriga externa kostnader samt personalkostnader. Dessa specieras inte ytterligare. Enligt rsredovisningen har man haft en anstlld under ret samt en rad uppdragstagare. Totalt uppgick personalkostnaderna till 450 241 kronor 2010, medan diverse verksamhetskostnader uppgick till 503 846 kronor och vriga externa kostnader till 413 312 kronor. Seglora smedja gjorde en vinst bda ren p strax under 50 000 kronor som balanserades ver till nstkommande r.

Verksamhet
Seglora smedja har verksamhet under varierade former. Frutom debattartiklar (se nsta kapitel) anordnar man evenemang av olika slag, en del som vnder sig till allmnheten och andra som nns i mer slutna sammanhang som mest berr anstllda i kyrkan. En stomme i Seglora smedjas offentliga verksamhet r samtalskvllar fr en publik dr inbjudna gster talar. 2009 hade man till exempel Per T Ohlsson, Nalin Pekgul, Mikael Mogren, Tomas Bhm, Wanja Lundby Wedin, med era som gster. Ngot liknande r det som i stiftelsens syftesparagraf str om gudstjnstutveckling och som kallas tankemssor, som man rar regelbundet i Soa kyrka. Tankemssan beskrivs av Seglora smedja som en gudstjnst bortom normen. En radikalt inkluderande gudstjnst, ett slags Missa inclusiva fr en mngkulturell svensk kontext.11 I dessa gstpredikar prster, politiker, medieproler och andra ver olika teman. Nyckelord som samhllstillvnd, grnsverskridande, olikheter som berikar och mngfald anvnds fr att beskriva verksamheten. I 2010 rsberttelse str: Mssorna kan bst beskrivas som ett slags nyskapande mix av studiecirkel och gudstjnst med aktuella samhllsfrgor i fokus. En inbjuden gstpredikant delar med sig av tankar och erfarenheter - sedan kan alla vara med i samtalet!. Teman under 2010 var Mediabilden av Den Andre, Andlighet och jmstlldhet, Nej till rasism!, med era. Seglora smedjas konferenser har till exempel varit Mnsklig mngfald infr valet till Europaparlamentet, och infr kyrkovalet anordnades en paneldebatt med fretrdarna fr de sex strsta politiska grupperna i kyrkomtet (bgge 2009). Befriande teologiskt forum i Lund har redan nmnts, en lmfestival p Bio Rio under temat Fanatiker samt en konferens om Burma och Bonhoeffer r andra exempel. Seglora smedja ker ocks p arrangemang som Pride och Bokmssan i Gteborg och deltar dr med arrangerade samtal och liknande. Vi har inte deltagit i Seglora smedjas evenemang utan har hmtat informationen ur deras rsberttelser, hittills tre till antalet och tillgngliga p Seglora smedjas webbplats. rsberttelsena r bra ingngar till Seglora smedja och var och en som vill frst stiftelsen och denna versikt bttre uppmanas att ta del av dem. I rsberttelserna nns inte uppgifter om hur mnga personer som kommit p tillstllningarna. De saknar helt statistik och prglas av en fr genren otypisk prosa med frstrkande vrdeord i meningar som: Smedjan har skapat sammanhang och platser fr frdjupning och eftertanke, eller: I mitten av oktober upprttades en Tahirtorgsliknande gemenskap p temat Mtet med den Andre. I det frsta exemplet handlar det snarare om syftet med verksamheten, i det andra om en uppfattning som r svr att vrdera utan nrmare information. rsberttelsers funktion r att bringa ordning och sakligt beskriva vad som skett under ret. Seglora smedja har ocks gett ut bckerna Darwin och Vr Herre - en festskrift (red Stefan Edman och Helle Klein), Hller Europa - en antologi om identiteter, mngkultur och religiositet i Europa (red Ewa Lindqvist Hotz); bgge p Cordia 2009. Tomas Lindbloms Den nya dialogen. Om kommunikation i Svenska kyrkan gavs 2010 ut p Seglora smedja som sjlvstndigt frlag. 2011 terutgavs KG Hammars meditationer ver Vgmrken; Vgen valde dig - Dag Hammarskjld till minne.

11

rsberttelse 2009 8

Av de tre huvudomrdena andlighet, kultur och samhlle som ofta terkommer i de egna beskrivningarna av vad Seglora smedja gr (som i bilden p framsidan av den hr versikten) ligger tyngdpunkten p sista ordet. Kultur i estetisk mening r det svagaste benet i Seglora smedjas sjlvbeskrivning. Det som gr att nna ut om vad som gjorts om musik r att olika jazzband, gospelkrer och enskilda artister upptrtt under mssor, samtalskvllar och konferenser. Nr kultur frekommit r det som underhllning i pauser emellan samtal som r arrangemangens huvudpunkter. Diskussioner med estetiska frgor i huvudfokus frekommer inte.

Media: Press
Inledande upplysningar Mediearkivet r Nordens strsta digitala nyhetsarkiv innehllande tryckta dagstidningar, tidskrifter och affrspress. garen Retriever tillhandahller ocks medieanalys och liknande tjnster. Seglora smedja nns omnmnd sedan starten hsten 2008.
Summa antal unika trffar 2008: 8 2009: 12 2010: 18 2011: 26 2012: 29

I appendix 1 nns en tabell med samtliga trffar i Mediearkivet som innehller orden Seglora smedja. En del trffar r samma text tryckt i olika publikationer. Dessa r d samlade under samma nummer (kolumnen lngst till vnster). Nr frfattarkolumnen r tom innebr det att texten r osignerad. Efter tabellen fljer fotnoter med de viktigare citaten. Seglora smedjas webbplats frkortas i tabellen till Seglora www. I kommentaren ver pressmaterialet omtalas texterna med sitt kronologiska tabellnummer. Eftersom texterna r frn de senaste ren ligger mnga av dem ocks ute p internet p respektive tidnings webbplats. Den som vill lsa texterna men inte har tillgng till Mediearkivet eller liknande arkiv kan prova att googla rubriken till artikeln ifrga. Tnk d p att internettexter kan ndras, medan arkivmaterialet samlats i ursprungsskick. Arkivstrukturen fr radio och TV r mer svrarbetad och har valts bort i denna versikt. Kommentar ver pressmaterialet I frsta omnmnandet av orden Seglora smedja i tryckt press (1) - en annons frn Oscars frsamling - talas om Skansens uppdrag som folkbildare, och i ingressen till annonsen, som ser ut som en tidningssida, str det: Med kulturhistorisk frankring som sjlvklar utgngspunkt [...]. Talet om kulturhistoria frekommer inte i senare texter nr Seglora smedja yttat frn Skansen. Kyrkans Tidning har starkt bidragit till att uppmrksamma Seglora smedja. F kyrkliga verksamheter torde ha ftt veckotidningens uppmrksamhet som Seglora smedja. Om vi tittar p en samlad toppstatistik ver pressmaterialet blir det tydligt:
Kllor (alla r) Kyrkans Tidning: 43 Dagen: 15 Svenska Dagbladet: 5 Aftonbladet: 4 Dagens Nyheter: 2

Till viss del beror det p sakens kausala natur: en organisation fr pengar frn Svenska kyrkan fr att bedriva verksamhet, Kyrkans Tidning bevakar verksamheten; som i (2). Men den stora frekomsten av trffar frklaras nd inte bara av Seglora smedjas offentliga arrangemang. Till exempel frekommer utdrag frn Seglora smedjas webbplats under rubriken Lst och hrt p webben sju gnger, ngot som inte kan sgas motsvaras av
10

sajtens betydelse i bloggosfren i relation till andra sajter med svenskkyrklig anknytning. Det nns ingen tillgnglig lsarstatistik ver Seglora smedjas webbplats men att dma av en uppgift frn mars i r hade man d runt 200 lsare dagligen: under konikten med Kyrkans Tidning skrev Seglora smedja nmligen att [s]tdet fr Seglora smedja har varit starkt och vi har tiodubblat vr lsekrets. Denna vecka har vi under era dagar haft cirka 2.000 lsare per dag.12 Siffrorna kan jmfras med till exempel fjrde vggen som har 238 lsare i snitt per dag; 5 mars 2012 hade bloggen 1875 beskare.13 Det nns ocks andra mer inytelserika bloggar som skriver om Svenska kyrkan, som Dag Sandahls BloggarDag med mycket stor inverkan p bloggdebatten eller den som enligt uppgift ska vara Svenska kyrkans strsta blogg, Kyrkoherdens tankar som drivs av Krister Kappel i Jrflla frsamling som har ver 60 000 besk p en mnad. Seglora smedjas webbplats fr allts en betydelse genom att den lyfts in i tidningen som den inte kan sgas ha bland andra, onansierade, webbplatser i det svenskkyrkliga samtalet p internet. Den starkaste motorn i varumrket Seglora smedja r den mycket namnkunniga debattren och prsten Helle Klein. Nr Seglora smedja startade arbetade Helle Klein fortfarande som politisk chefredaktr p Aftonbladet. I en ledarartikel (4) nmner hon i slutet att hon kommer att tala med Gudrun Schyman i Seglora smedja och anger tid och plats; ocks i (10) nmns Seglora smedja i en text om Mona Sahlin. Klein tar allts ganska naturligt avstamp frn sin position som politisk ledarskribent nr hon etablerar Seglora Smedja offentligt. Dessa dubbla roller r sedan ett genomgende tema i pressmaterialet, dr Kleins engagemang som politisk debattr tar in i prstrollen; med hennes egna ord skrningspunkten mellan det existentiella, det kulturella och det samhlleliga (8). Helle Kleins och Seglora smedjas egna syftesbeskrivningar citeras ibland okritiskt, som ovan, och fr st obemtta i redaktionell text. Seglora smedja blir en auktoritet fr sin egen utsaga. Exempelvis knns Seglora smedjas eget sprkbruk igen i (45) dr det beskrivs som ett fristende tankeforum som opinions- och folkbildar i skrningspunkten mellan andlighet, kultur och samhlle, utan citattecken. Hr uppstr frgan om journalister som skrivit om Seglora smedja har gjort sitt jobb att stta ifrga det aktrerna sger om sig sjlva. Den stundtals kraftiga kritiken mot Seglora smedja har frmodligen med det hr att gra, nr lsare uppfattar att det nns en analys att gra som inte r gjord och frgor som inte blivit stllda (vilket ocks r upprinnelsen till den hr versikten). Likas blir syftesbeskrivningen sin egen auktoritet fr mnga inom Svenska kyrkan som tar Seglora smedja p orden snarare n analyserar resultat. Redan i (6) anvnds Seglora smedja som exempel p hur Svenska kyrkan mter vuxna och unga p ett relevant stt. D hade det bara gtt en mnad sedan det frsta evenemanget, p Skansen 7 september 2008. En rimlig tolkning r att prsterna Ewa Lindqvist Hotz och Helle Kleins sociala kapital, fr att tala med Bourdieu igen, ger dem ett rykte som fregr verkligheten, det vill sga deras relationer inom kyrkan och medierna ger varumrket Seglora smedja ett kulturellt kapital; blir ett stt att vrdera ett resultat utan att se till resultatet. Det hr sttet att resonera terkommer senare som frsvar fr Helle Klein i konikten med Kyrkans Tidning, som i (82) dr Kleins status som professionell mediahanterare blir ett argument fr att Kyrkans Tidning ska lta henne skriva ledarkolumner.

12

Tv veckor som visar behovet av mngfald http://seglorasmedja.se/post11506/tva-veckor-somtydliggjorde-behovet-av-mangfald/

13

Soa Lilly Jnssons blogg fjrde vggen: http://soalillyjonsson.wordpress.com/ 11

Dock antyds det ibland i pressmaterialet att Seglora smedjas evenemang utesluter vissa personer och sikter: om paneldebatten om vigselfrgan (dit nomineringsgruppen Frimodig kyrka inte var inbjuden) heter det att den var inte verdrivet varierande (2) och hettade [...] aldrig till (14); om ett seminarium om religionskritik str det att I skottgluggen stod [...]Humanisterna [...] inte tycktes ha ngon representant p plats (93). Det sistnmnda exemplet, men ocks de frra om vigselfrgan, visar att fastn vissa personer eller organisationer inte r p plats s r de nd nrvarande i form av freml fr debatten. Det r allts inte frga om att evenemang och debatter anordnas utan inbjudan till personer som skulle tala om irrelevanta frgor, utan att just de problem som man vill ta upp inte fr sin belysning frn olika hll; det som annars r att bedriva offentlig debatt. Detta berr den terkommande anklagelsen att Seglora smedja r [parti]politiserat. Trots att Seglora smedja sjlv frnekar det, som i (33): Smedjan har ingen som helst partipolitisk koppling, fortstter kritiken komma. Bengt Olof Dike str fr era inlgg i pressen med konkreta exempel, exempelvis i (56) och (92). I den vnsterpolitiska enfaldens namn, amen, drmmer Vsterviks-Tidningens Ola Mrtensson till med i (72). Samtidigt har Helle Klein fortsatt att verka i sin dubbelroll som politisk debattr och prst i Seglora smedja, och har under innevarande r kontrakterats som ledarskribent fr Dagens Arena (66). (I ett webbinlgg i r vnde Seglora smedja pltsligt p resonemanget och argumenterade fr att motstndare haft politiska skl att ppeka partifrgen.) 14 En framfrd kritik mot stiftskollekten 2012 var just politiseringen. Som Christer Hugo skriver i (70): Seglora smedja startade som ett intressant projekt men har kommit att gna sig t en tydlig politisk agenda. P denna kritik (ej som replik p Hugo men p direkt frga frn en journalist i Kyrkans Tidning) har biskopen i Stockholm Eva Brunne svarat skriftligt att Seglora smedja anordnar viktiga samtal och att hon sjlv varit dr (76), men inte bemtt frgorna om partiskhet. En central frga fr Seglora smedja r religionsdialogen dr mtet med andra religioner r ett fundament i Seglora smedjas denition av en ppen folkkyrka (45). I linje med detta har Ewa Lindqvist Hotz engagerat sig i ett religist ntverk fr att verka mot vld (47), diskuterat svenskhet (34) och varit redaktr fr en bok om religis pluralism i Europa (20). Ocks Burma dit Seglora smedja anordnat en resa framhlls som ett exempel p ett land dr fretrdare fr olika religioner gtt samman i samhllsfrgor, (69) och (85). Israel/ Palestina-konikten r en hjrtefrga fr Seglora smedja som till viss del hr till samma religionsdialogiska omrde (9). Det rr sig d ofta om en slags tolkning av religionsdialogbegreppet dr Svenska kyrkan fungerar som ett paraply ver andra religioner, eller frenar sig med andra religioner, framfrallt islam. S till exempel i (29) dr Svenska kyrkan omtalas som muslimernas kyrka och (58) dr islam beskrivs som en del av det svenska kulturarvet; samt (44) och (71) som plderar fr anstllningen av en imam i Soa frsamling. Hr frskjuts pluralismen till synkretism. Ekumeniken str inte i motsvarande fokus fr Seglora smedjas verksamhet i pressen, undantaget en understreckare om metodistpastorn Anna Howard Shaw (53). Ett belysande exempel r (19) dr Lindqvist Hotz beskriver en utveckling dr om tio r olika religioner och livsskdningar str sida vid sida och delar gudstjnstordning:

14

De kallar oss vnster http://seglorasmedja.se/post11431/de-kallar-oss-vanster/ 12

S i Uppsala domkyrka i december r 2019 har rkebiskopen och Sveriges hgste imam en kvllsgudstjnst tillsammans? - Jag knner att de mste. Det r viktigt att kyrkans ledare str fr demokrati och allas lika vrde. Det r de som kan visa att vi hr ihop som mnniskor och medborgare.

Den kristna kritiken mot Seglora smedjas religionsdialogiska projekt har gtt ut p att det inte handlar om att vara emot allas lika vrde utan att fokusera p vad det r att vara en kristen kyrka, som Stefan Nilsson skriver i (61), eller i (65) dr Bengt Olof Dike frgar om Seglora smedja skms fr missionsbefallningen, eller i (32) dr Tyrgil Saxlund frgar: Kan man ta nattvard tillsammans med personer som rstar p SD?; partiets som Seglora smedja manar till kamp mot. Seglora smedjas svar p dessa inomkyrkliga invndningar har varit att tala om en strre bild dr ocks de hr ihop med SD:s framgngar i opinionen, med massmordet i Norge som extrem konsekvens (71). Protester mot den hr analysen och den hrda retorik som den framfrs med har ocks kommit frn Humanisterna dr Christer Sturmarks anmlan av Klein till Stockholms domkapitel var kulmen av kritiken (83). Men ocks den fristende journalisten Andreas Ekstrm har ppekat problemet med att religionskritik tolkas som rasism (64). terkommande har varit Seglora smedjas engagemang fr en del av HBTQ-rrelsen med medverkan i Pride (13) i bland annat debatt infr kyrkovalet 2009 om vigselfrgan, samt ett studentprojekt tillsammans med KRISS om HBTQ-frgor (60). Andra rrelser som Seglora smedja anslutit sig till inkluderar Pskuppropet mot sjukfrskringar 2011, som Helle Klein och Seglora smedja tillfrgades om som sakkunniga (41) (42) (43) trots att de varken hrde till den grupp diakoner som drivit frgan frst eller den bloggande grsrotsrrelse som samlade namn och frberedde manifestationer via bloggar och Facebook. Exemplet visar hur Seglora smedja, genom sitt varumrke som till stor del bygger p Helle Kleins namnkunnighet och pgende verksamhet som politisk debattr, nr ut till riksmedier och fr representera Svenska kyrkan, eller till och med kyrkan i dess helhet, fr redaktrer och lsare som inte knner sammanhangen nrmare. Som i (82) kan det uppfattas som ngonting mycket positivt i sig, eller som i (74) som en maktposition som r problematisk.

Media: Internet
Men det tryckta mediet r inte Seglora smedjas enda forum, och kanske inte det viktigaste fr att frst vad Seglora smedja r. Internet r platsen fr bde lngre texter och dialog, och ocks platsen fr andras kritik av Seglora smedja. En vanlig instllning frn den som inte r bekant med sociala medier som Twitter och bloggar (bde bloggposter och kommentarsflt) r att avfrda dem som ngot oviktigt. Kanske ser man inte riktigt p det som skrivs p internet som ngonting publicerat, en skuggverksamhet till de riktiga medierna som det gr att bortse ifrn. Ser man bara till pressmaterialet kan det d verka som att kritiken mot Seglora smedja till stor del har formulerats frst under det senaste halvret, nstan bara under 2012. Men p internet har det riktats frgor och kritik mot Seglora smedja frn brjan. Seglora smedja har konsekvent inte bemtt kritik frn bloggare.
13

En svrighet med internet r att det r nst intill overskdligt, srskilt i efterhand, eftersom de olika sociala medier-genrerna bildar en kollektivt samtal av ett annat slag n pappersmediets kronologiska. Dynamiken som prglar internetmediet r sledes komplex. Dessutom tillkommer andra problem som krver sin egen behandling, som att bloggskribenter utgr sin egen redaktion, eller att internetsidor gr att ndra i efterhand eller plocka bort. En terkommande uppgift bland kommentatorer r att Seglora smedja inte slpper fram kritiska kommentarer p sin webbplats eller plockar bort dem i efterhand. Det r ngot oklart hur Seglora smedjas webbplats ska betraktas. Ofta kallar Seglora smedja sin webbplats fr en nttidning eller nttidskrift och Helle Klein anvnder titeln chefredaktr och ansvarig utgivare, fastn sajten inte r registrerad som nttidskrift utan har samma juridiska regelverk som en blogg. Mattias Irving kallar sig redaktr och ibland webbredaktr. I rsberttelserna tecknas redan frn brjan bilden av webbplatsen som en stor och viktig mtesplats:
seglorasmedja.se r vrt pulserande hjrta p ntet. Fantastiska texter av krnikrer och skribenter har tillsammans med lsarkommentarer skapat en levande och mngfacetterad mtesplats som aldrig vilar. Tanke fder tanke och bidrar till ett aktivt teologiskt samtal dr alla kan delta. Hr kan ungdomsledaren i en frsamling diskutera med domprosten direkt. P ntet mblerar vi om i kyrkans hierarkier. (rsberttelse 2009) Nttidningen seglorasmedja.se har blivit ett viktigt verktyg i id- och tankeutbytet mellan konstruktiva krafter frn olika religisa samfund. Den r en angelgen rst mot islamofobiska, homofobiska och andra mnniskofrnedrande strmningar i samhlle och kyrka. (rsberttelse 2010) Under 2011 har vi kat antalet lsare p vr ntsajt med era hundra procent. Vi r nu en nttidning som dagligen uppdateras och som ingr i mnga engagerades dagliga lsning. (rsberttelse 2011)

Under konikten med Kyrkans Tidning framhll Seglora smedja istllet sin litenhet och Helle Klein kallade webbplatsen fr en liten ideellt driven ntsajt" (se twittergenomgngen). Det r ocks med argumentet att ngon nttidskrift inte redan nns som man samlar bidrag i en kampanj man kallar En rst till: Alltsedan starten 2009 har vi varje r frdubblat antalet lsare. Utan ngra som helst marknadsfringsresurser har vi under tre r vunnit frtroendet hos en stabil och trogen lsekrets.15 Std till webbplatsen har tidigare skts frn Svenska kyrkan p nationell niv om 1,5 miljoner kronor, en anskan som avslogs.16 Ett viktigt fnster fr Seglora smedja r Helle Kleins twittrande. Det blev tydligt under konikten med Kyrkans Tidning. En underskning rknar Helle Klen som en av Sveriges tio mest inytelserika twittrare. Seglora smedja skrev om underskningen under rubriken Helle Klein en twittermakthavare.17

15 16

En rst till http://seglorasmedja.se/en-rost-till/

Seglora smedja hade inkommit med en anskan om ett trerigt std till sin ntpublikation seglorasmedja.se om 1 500 000 kronor. Kyrkostyrelsens protokoll 27/9 2010 http://www.scribd.com/doc/ 95129167/Kyrkostyrelsen-27-September-2010
17

Klouts underskning: http://www.g20inuencers.com/country-page-sweden.php Helle Klein en twittermakthavare http://seglorasmedja.se/post12226/helle-klein-en-twittermakthavare/ 14

Konikten med Kyrkans Tidning Konikten med Kyrkans Tidning r en viktig hndelse i Seglora smedjas historia. Fr att beskriva den, och samtidigt ngot litet skdliggra Twitters betydelse, har vi samlat skrmdumpar frn tiden. En strre samling urklipp frn Twitter gllande konikten nns i Appendix 2: Twitter. Likas r bloggunderlaget i verkligheten mycket strre n vad som ryms att analysera hr, men denna skiss syftar till att bringa kronologisk ordning i skeendet. I skrmdumparna nns datum och tid fr tweetet angivet. AM betyder frmiddag frn midnatt fram till klockan 12 och PM frn klockan 12 till midnatt. En retweet r nr ngon kopierar in en annan persons tweet i sitt eget de. Retweets kan uppfattas som att man hller med men behver inte gra det. Kontroversen startade nr chefredaktren och ansvarige utgivaren fr Kyrkans tidning, Anders Ahlberg, strk tv meningar i en ledarkrnika av Helle Klein (71). Krnikan handlade bland annat om identitetsdebatten under hsten 2011 i Kyrkans Tidning och stycket som inte publicerades var en frdjupning i hur en namngiven prst hade samarbetat med SD.18 Helle Klein skrev p frmiddagen samma dag som tidningen kom ut, 16 februari, p twitter om hur Ahlberg tagit bort ett i hennes mening vsentligt stycke. Detta stycke publicerade Klein istllet samma dag p Seglora smedjas webbplats under rubriken Kyrkans Tidning dljer sanningen.19 P Twitter ck Klein snabbt sympati frn mnga namnkunniga twittrare. Hon twittrade ven till KT-konkurrenten Dagen fr att frska f dem att skriva om det (Daniel Wistrand r redaktr p Dagen).

18

Kyrkans Tidning har samlat texterna, Hr r hela debatten om kyrkans identitet: http:// www.kyrkanstidning.se/debatt/har-ar-hela-debatten-om-kyrkans-identitet
19

16 februari 2012 http://seglorasmedja.se/post11240/kyrkans-tidning-doljer-sanningen/ 15

Kyrkans Tidning bemtte snabbt kritiken med en text dr bde Klein och Ahlberg ck komma till tals om sin uppfattning om vad som skett. Ahlberg menade att hans tryckning hade pressetiska skl och ppekade att Klein godknt strykningen fre publicering.20 Under veckan som fljde gick Seglora smedja till mycket hrt angrepp mot Kyrkans Tidning - som Klein allts fortfarande var ledarkolumnist fr - med tweets och bloggtexter som underbyggde pstendet att Kyrkans Tidning dolt fakta om frmlingsentlighet. P Seglora smedjas webbplats skrev Klein om chefredaktren Ahlberg redan frsta dagen: Hans publicistiska etik ger jag inte mycket fr.21 P andra sidor skrev bland andra Arenas Per Wirtn om saken, och medietidningar fljde rendet nra.22
20

Kritiserat klipp i Kyrkans Tidning 16 februari 2012 http://www.kyrkanstidning.se/inrikes/kritiserat-klipp-ikyrkans-tidning

21

Kyrkans Tidning dljer sanningen, 16 februari 2012 http://seglorasmedja.se/post11240/kyrkans-tidningdoljer-sanningen/

22

Kulturkriget i kyrkan, 17 februari 2012 http://www.perwirten.se/2012/02/kulturkriget-i-kyrkan Kyrkans Tidning och SD, 29 februari 2012 http://www.perwirten.se/2012/02/kyrkans-tidning-och-sd Helle Klein i brk med Kyrkans Tidning, 17 februari 2012 http://www.medievarlden.se/nyheter/2012/02/helle-klein-i-brak-medkyrkans-tidning 16

Frst elva dagar efter att kolumnen publicerats, den 27 februari, meddelades i en notis p Kyrkans Tidnings webbplats att Helle Klein avskedades frn tidningen. De senaste veckorna har Seglora Smedja under Helle Kleins ledning klivit fram som en kraftfull konkurrent till och kritisk granskare av Kyrkans Tidning, skriver Ahlberg.23 P Twitter missuppfattades bde orsak och tidpunkten fr avskedet som att Klein hade ftt g p grund av hennes avsljanden i den publicerade kolumnen 16 februari. Hr utvecklades ett drev mot Kyrkans Tidning med std frn viktiga rster i den offentliga
23

Nu r vi konkurrenter, Helle Klein, 27 februari 2012 http://www.kyrkanstidning.se/ledare/anders-ahlbergnu-ar-vi-konkurrenter-helle-klein 17

debatten, medie- och kulturlivet (se ocks appendix). Kleins tidigare arbetsplats Aftonbladet skrev om saken och en artikel publicerades i Svenska Dagbladet.24

24

Kyrkans Tidning i grumligt vatten, 1 mars 2012 http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/ anderslindberg/article14452700.ab Susanne Wigorts Yngvesson: Kyrkan skyddar rten med frmlingsentligheten, 2 mars 2012 http://www.svd.se/kultur/kyrkan-skyddar-orten-medframlingsentlighet_6893137.svd 18

Anders Ahlberg hade i sin motivering till avskedet kallat Seglora smedja fr konkurrent, och nu frbyttes bilden frn Segloras smedjas rsberttelser dr webbplatsen beskrivs som en viktig portal fr Svenska kyrkan till en helt annan. Seglora smedja och Helle Klein gjorde ett nummer av att de var mycket mindre n Berling media som ger KT, med tweets och en skmtteckning av prsten och konstnren Kent Wisti som publicerades p Seglora smedjas webbplats. P Twitter blev det tydligt att Helle Kleins stora kontaktnt sedan sin lnga karrir som politisk skribent ger en tyngd till Seglora smedjas verksamhet, samtidigt som de sjlva frskte att framst som David i hans kamp mot Goliat. Det var ocks nu som Seglora smedja lanserade sin insamlingskampanj fr att kunna starta en nttidskrift, Dagens Seglora. De har dock i sina rsredovisningar kallat sin hemsida fr nttidskrift sedan 2010. De menade i kampanjen ocks att det inte nns er rster i den kyrkliga debatten n Kyrkans Tidning och det anvndes som ett argument fr insamlingen.

19

20

Avslutande kommentar
Seglora smedja har sedan starten erhllit era miljoner kronor i std frn olika bidragsgivare. Mest pengar har kommit frn Svenska kyrkan med Soa frsamling som srskilt viktig nansir. nd r Seglora smedja inte en del av frsamlingens verksamhet utan kallar sig inneboende hos Soa frsamling. Pastoralt r detta arrangemang anmrkningsvrt, srskilt som Seglora smedja drivs som en stiftelse utan mjlighet fr medlemmar att pverka inriktningen. Viljan att bedriva verksamhet i demokratisk anda, som det str i Seglora smedjas stadgar, str i kontrast till organisationsformerna. Fr pengarna har Seglora smedja bedrivit verksamhet i vad de kallar skrningspunkten mellan det existentiella, det kulturella och det samhlleliga. Tyngdpunkten i detta ligger p samhllsfrgor med en starkt opinionsbildande riktning mot politiska frgor som inte r avgjorda i Svenska kyrkans beknnelse och som mnniskor inom kyrkan har olika uppfattning om. Ngot motsvarande ekonomiskt eller symboliskt std fr ngon tankesmedja eller annan aktr i Svenska kyrkan som driver en annan agenda existerar inte. I mediematerialet framgr att Helle Kleins roll som politisk debattr r intad i Seglora smedjas verksamhet och har stor betydelse fr hur stiftelsen uppfattas. Hur redaktionerna resonerar r en sak. Men argumentet att Helle Klein r kompetent i ett annat sammanhang framstr som centralt ocks fr hur en del inom kyrkan resonerar kring Seglora smedjas betydelse. Fr att Klein r en prol i medierna fr stiftelsen Seglora smedja ett stort frtroende att driva svenskkyrkliga frgor och vara kyrka i vr tid. Nr andra inom kyrkan reagerat p det hr har kritiken inte bemtts. Kanske har man trott att den inomkyrkliga kritiken ska tystna, men istllet har den vxt och utkats med kritiken frn sekulr press och debattrer. Fr oss som gjort detta frn en kristen utgngspunkt blir nd den springande punkten frgan vad Svenska kyrkan vill med Seglora smedja. Varfr stdjer man en tankesmedja verhuvudtaget? Finns inte redan strukturen fr samtal, utbildning, diskussion och liknande i frsamlingarna och stiften? Ett intryck frn arbetet med att se ver Seglora smedja blir drfr att de som verkligen ftt uppdraget att leda Svenska kyrkan - biskoparna frmst, men ocks kyrkoherdar och forskare - lmnat ver uppgiften att vara offentlig p en liten grupp personer med en i jmfrelse svag teologisk frankring (Helle Klein prstvigdes samma r som Seglora smedja startades, Mattias Irving kallar sig losof; Ewa Lindqvist Hotz r den enda prsten med vanlig frsamlingserfarenhet). ven fr en frsamling lngt frn Sdermalm har det hr betydelse, eftersom Seglora smedja r ett ansikte utt fr hela Svenska kyrkan. Denna versikt r informationstt och kanske ngot svrgenomtrnglig fr lsare som inte tidigare fljt Seglora smedja och kritiken mot stiftelsen nrmare. Vi hoppas nd att den ska vara till nytta fr den som vill stta sig in i saken och att man hr kan nna ingngar till frdjupning och egen analys. Det som hnder nu i Svenska kyrkan avgr vad som hnder i framtiden. Det r med den tanken vi har genomfrt det hr arbetet.

21

Appendix 1: Press
Nr Datum Klla Frfattare Typ Titel

2008
1 2 2008-09-06 2008-09-11 stermalmsnytt Kyrkans Tidning Oscars frsamling Tom Hansson Annons Artikel Premir fr Seglora smedja! Andlig smedja p Skansen drog fullt hus Kostsamt att lyssna Kapitalismen kraschar krleken

3 4 5 6

2008-09-25 2008-09-29 2008-10-03 2008-10-16

Kyrkans Tidning Aftonbladet Dagen Dagen

Gunnar Stldal Helle Klein

Debattartikel Ledare Kalendarium

Simon Olsson

Intervju

De vill mta mnniskor dr de r och frndra synen p vad som r kyrka

7 8

2008-11-08 2008-12-16

stermalmsnytt Dagen

Oscars frsamling Emanuel Karlsten

Annons Artikel Helle Klein avslutar prsttjnst

2009
9 10 11 12 13 14 15 16 17 2009-01-15 2009-01-26 2009-05-14 2009-05-28 2009-07-25 2009-09-10 2009-09-10 2009-09-12 2009-09-17 Kyrkans Tidning Aftonbladet Kyrkans Tidning Kyrkans Tidning Sdermalmsnytt Kyrkans Tidning Kyrkans Tidning Eskilstuna-Kuriren Kyrkans Tidning Fredrik Hielscher Dag Tuvelius Susanna Birgersson Lennart Lundberg Ewa Lindqvist Hotz Helle Klein Dag Tuvelius Ewa Lindqvist Hotz, Helle Klein Debattartikel Ledare Ledare Debattartikel Annons Artikel Ledare Ledare Artikel Rdda Israel frn sin egen brutalitet Sahlin mste terta sitt sjlvfrtroende Mngfaldens sknhet Domkapitlet rttsoskert Annons om Stockholm Pride Ljummen debatt om vigselrtt och politik Raka frgor och lite god vilja Begrav kejsaren fr gott. Stora partierna vill behlla vigselrtten.

22

18

2009-12-14

Aftonbladet

Erik Nises

Intervju

Skandal att kyrkan inte lmnar ver till polisen Kyrkans nya roll

19

2009-12-20

Svenska Dagbladet

Agneta Lagercrantz Fredrik Bornekrans

Artikel

20

2009-12-24

Sundsvalls Tidning

Recension

Ett Europa som skakar, om boken Hller Europa? (Cordia), redaktr Ewa Lindqvist Hotz.

2010
21 2010-01-13 Gotlands Tidningar Ronnie G Lundin Recension Vi r inte s olika trots allt, om Hller Europa?. Alene med Gud. En versttning av (19). Elisabeth Sandlund Ledare Lst och hrt p webben Felriktad hyllning Antje Jackeln predikan om Oscar Romero, utlagd p Seglora www.

22 23 24

2010-02-12 2010-03-23 2010-03-31

Aftenposten Dagen Kyrkans Tidning

25 26 27

2010-06-08 2010-06-15 2010-08-19

Mitt i Sderort Dagens Nyheter Kyrkans Tidning

Louise Kristoffersson Kerstin Vinterhed

Intervju Ess Lst och hrt p webben

Helle Klein byter arena.

Gud r det du bryr dig om. Osignerad text p Seglora www om ett uttalande av Tobias Billstrms om romer. Filmfestival om fanatiker Upp till kamp mot SD Ewa Lindqvist Hotz p Seglora smedjas webbplats Krlek eller kamp, Klein? Dunkelt tnkt av tankesmedja Sorgligt, Dike och Saxlund

28 29 30

2010-08-26 2010-09-23 2010-09-23

Kyrkans Tidning Kyrkans Tidning Kyrkans Tidning

Osignerad Ewa Lindqvist Hotz, Helle Klein

Notis Debattartikel Lst och hrt p webben

31 32 33

2010-09-30 2010-09-30 2010-10-07

Kyrkans Tidning Kyrkans Tidning Kyrkans Tidning

Bengt Olof Dike Osignerad, trol Tyrgils Saxlund Ewa Lindqvist Hotz, Helle Klein

Debattartikel Debattartikel Debattartikel

23

34

2010-10-22

Pir

Pressmeddela nde

Pressmeddelande om Ewa Lindqvist Hotz medverkan i samtal om svenskhet p Bio Rio Kort katalogtext om Tomas Lindbom Den nya dialogen - om kommunikation i Svenska kyrkan. Fredrik Olofsson om ledarskapskrisen p kyrkokansliet p Seglora www. Seglora smedja ck ny ordfrande S torftigt och lngt frn idernas kraft.

35

2010-11-09

Dagen

Nya bcker

36

2010-11-25

Kyrkans Tidning

Lst och hrt p webben

37 38

2010-11-25 2010-12-30

Kyrkans Tidning Dagens ETC Gudrun Schyman

Notis Debattartikel

2011
39 2011-01-14 Dagen Martin Wrnelid Recension Hur ska Svenska kyrkan kommunicera? Notis infr samtalsdygn kring folkkyrkan. Diakoner hoppas p nytt pskupprop 2 rster om Pskuppropet, kyrkan och politiken Ny mobilisering mot utfrskringarna Helle Klein p Seglora www om att Soa frsamlings anstllning av en imam r helt rtt. Folkkyrkan idag och imorgon Seglora smedja www om att Pskuppropet har lnat sig. Sverige ska enas mot vld

40

2011-02-03

Kyrkans Tidning

Notis

41 42

2011-02-17 2011-02-25

Kyrkans Tidning Trelleborgs Allehanda Arbetaren Kyrkans Tidning

David Qvistrm Michael Nilsson

Artikel Intervju

43 44

2011-03-01 2011-03-17

Jon Weman

Artikel Lst och hrt p webben

45 46

2011-03-31 2011-04-14

Kyrkans Tidning Kyrkans Tidning

Artikel Lst och hrt p webben Matilda E Hanson Artikel

47

2011-04-17

Svenska Dagbladet

24

48 49

2011-05-23 2011-05-26

Tidningarnas Telegrambyr Aftonbladet

Anna Lena Wallstrm Helle Klein

Artikel Debattartikel

Kritik mot tigande kyrka Nej rkebiskopen, det hr rcker inte Angelica Karlsson p Seglora smedja www skriver aprop prst som supit sig full med ungdomar att kyrkans strukurer kan ge utrymme fr destruktiva beteenden. Marcus Birro kritiseras fr abortartikel Birro berttar: Jag hll henne i en handata Andliga verktyg ppnade fr kvinnlig rstrtt. Vnsterkristna sviker de svagaste Fdelsedagsprolen KHS - frbundet fr kristen humanism och socialism? Vatten ger vederkvickelse Eid al-tr ska bli mer svenskt Kyrkan mste sluta fred med religionskritikerna Murbrcka mot frdomar studentprojekt vill skapa lga trsklar Varfr r vi s rdda fr att prata om identitetsfrgan? Helle har hittat hem i Grndal

50

2011-05-26

Kyrkans Tidning

Lst och hrt p webben

51

2011-06-06

Dagen

Leif Ottenvarg

Artikel

52

2011-06-08

Dagen

Andreas Nilsson

Artikel

53

2011-06-11

Svenska Dagbladet

Ewa Lindqvist Hotz Bitte Assarmo Eyal Sharon Krafft Bengt Olof Dike

Ess

54 55 56

2011-06-29 2011-06-29 2011-07-20

Dagen TT Spektra Dagen

Debattartikel Artikel Debattartikel

57 58 59

2011-08-27 2011-09-01 2011-09-10

Svenska Dagbladet Kyrkans Tidning Dagens Nyheter

Eyal Sharon Krafft Anna Hedenrud Annika Borg, Christer Sturmark Maria Lundstrm

Artikel Notis Debattartikel

60

2011-09-29

Kyrkans Tidning

Artikel

61

2011-10-06

Kyrkans Tidning

Stefan Nilsson

Debattartikel

62

2011-11-05

Tidningen Liljeholmen/lvsj

Emelie Molinder

Intervju

25

63 64

2011-11-10 2011-12-19

Kyrkans Tidning Sydsvenskan Andreas Ekstrm

... andra sidan Debattartikel

Hr r vra nya skribenter Varfr vi ser rtt

2012
65 2012-01-19 Kyrkans Tidning Bengt Olof Dike Debattartikel Skms ni fr missionsbefallningen? Helle Klein blir ledarskribent p Dagens Arena. Lng vg till verklig demokrati Notis som pekar mot webbdebattartikel av Mattias Irving: Carl Bildts tystnad ett demokratiskt problem. Svenska kyrkan kan gra skillnad i Burma Kollektiv kollekt till smedja ifrgasatt Har vi ingenting lrt efter Utya? I den vnsterpolitiska enfaldens namn, amen Skyttegravskrig istllet fr debatt S talar makten Kritik mot kollekt till Seglora Stiftskollekter gr mest till stiftsnra ndaml KT:s ledarsida petar Klein Ledarredaktion utan Helle Klein

66

2012-01-26

Journalisten

P nytt jobb

67 68

2012-02-04 2012-02-05

Gotlands Tidningar Gteborgs-Posten

Ylva Liljeholm

Resereportage Notis

69

2012-02-16

Kyrkans Tidning

Ewa Lindqvist Hotz, Bengt Kristensson Uggla Christer Hugo Helle Klein Ola Mrtensson

Debattartikel

70 71 72

2012-02-16 2012-02-16 2012-02-20

Kyrkans Tidning Kyrkans Tidning VsterviksTidningen

Debattartikel Ledare Debattartikel

73 74 75 76

2012-02-23 2012-02-23 2012-02-28 2012-03-01

Kyrkans Tidning Kyrkans Tidning Dagen Kyrkans Tidning

Stefan Nilsson Olof Lnneborg Johannes Ottestig Lennart Lundberg

Debattartikel Debattartikel Artikel Artikel

77 78

2012-03-01 2012-03-01

Kyrkans Tidning Kyrkans Tidning

Cecilia Jaensson Wallander Anders Ahlberg

Artikel Ledare

26

79

2012-03-02

Svenska Dagbladet

Susanne Wigorts Yngvesson

Debattartikel

Kyrkan skyddar rten med frmlingsentlighet Kristlig debatt Trosfrnder trter Kickningen av Helle Klein obegriplig Humanisterna anmler kristen tankesmedja Temavecka med Svenska kyrkan p Sdermalm, Sensus och Seglora smedja om hunger. Bilder och rster frn ett slutet land Vilken kyrka strvar vi efter? Humanisterna br fokusera p humanism Seglora vgar vara frst Viktigt stlla frgor om Seglora smedja Tolv bloggare vill utmana kyrkdebatt Stockholms stifts domkapitel har bett Helle Klein yttra sig om Humanisternas anmlan. Seglora smedjas agenda r tydligt vnsterkristen Nyateism i skottgluggen p seminarium

80 81 82 83

2012-03-05 2012-03-06 2012-03-08 2012-03-09

Karlskoga Tidning Sndaren Kyrkans Tidning Dagen Anders Mellbourn Pelle Sderbck, Mikael Mogren Thomas Manfredh

Notis Ledare Debattartikel Artikel

84

2012-03-20

Mitt i Sdermalm

Annons

85 86 87

2012-03-21 2012-03-22 2012-03-27

Gotlands Tidningar Kyrkans Tidning Dagen

Bengt Valentinsson Jan Eckerdal Jessica Schvedin

Artikel Debattartikel Debattartikel

88 89

2012-03-29 2012-03-29

Kyrkans Tidning Kyrkans Tidning

Hans Ulfvebrand Soa Lilly Jnsson, Gabriel Fjellander Carl-Henric Jaktlund

Debattartikel Debattartikel

90 91

2012-03-30 2012-04-04

Dagen Kyrkans Tidning

Artikel Notis

92

2012-04-05

Dagen

Bengt Olof Dike

Debattartikel

93

2012-04-19

Kyrkans Tidning

Martin Larsson

Artikel

27

Fotnoter
2 Hansson beskriver en lika lgmld som inknnande diskussion om frsoning, milj och klimat mellan Stefan Edman och KG Hammar och samtalsledarna Helle Klein och Ewa Lindqvist Hotz, men ppekar ocks att de ytterligare tre planerade samtalen under terminen inte r verdrivet varierande med Gudrun Schyman, Mona Sahlin och Bengt Westerberg som gster. Helle Klein frklarar att de ocks frskt att f med exempelvis Fredrik Reinfeldt. 3 En kommentar till (2). Skribenten r fd ordfrande i Humanisterna Stockholm:
Det var intressant att lsa om Seglora Smedja och dess vlbeskta mten. Programmet fr de kommande arrangemangen verkar lockande. Jag bara undrar ver en sak: Varfr ska det kosta 50 kronor i entravgift fr att f vara med och lyssna? [...] r det lokalhyran? Har inte Svenska kyrkan egna lokaler som str tomma fr det mesta?

6 Seglora smedja nmns i en intervju med prsten Ann-Katrin Bosbach:

Till exempel kan en kyrka p webben innebra en ykt frn verkligheten utanfr. Ann-Katrin Bosbach ser just den risken, ven om hon fresprkar nya platser dr man kan prata om andlighet. Hon utbildar blivande prster p Pastoralinstitutet i Uppsala och undervisar bland annat i hur Svenska kyrkan ska mta vuxna och unga p ett relevant stt. Ett exempel som hon tar upp r Seglora smedja p Skansen i Stockholm, dr bland andra Gudrun Schyman och Bengt Westerberg har gstat prsterna Ewa Lindqvist Hotz och Helle Kleins samtal om andlighet, kultur och samhlle.- Jag tror vi behver er stllen dr vi kan samtala om tro och liv. De behver inte vara begrnsade till kyrkorummet, sger Ann-Katrin Bosbach.

8 Frefaller vara en skriftlig intervju:

Men ven hon nu slutar tjnstgra som prst i Svenska kyrkan slpper hon inte prstskapet helt. - Jag kommer att p min fritid verka som prst och fortstter med de spnnande samtalen i Seglora smedja i skrningspunkten mellan det existentiella, det kulturella och det samhlleliga. I den skrningspunkten hr jag hemma. Jag r nu prst och journalist. Det knns bra, skriver Helle Klein.

11 Om seminariet Mnsklig mngfald anordnat av Seglora smedja med Jan Eliasson, Mattias Gardell m . 12 Debattartikel om ett fall i Stockholms stift dr en prst anklagas fr att utnyttjat en ungdomsledare sexuellt. 13 [P]anelsamtal om ktenskap dr olika synstt presenteras. Medverkande: ke Bonnier, domprost, Gunnar Bckstrm, ordfrande i Riks-EKHO, Helle Klein, politisk chefredaktr och Bjrn Frennesson, domkyrkolektor, samtliga r prster i Svenska kyrkan. 14 Trots Kristdemokraterna i Svenska kyrkans ensamma nej, hettade det aldrig till nr frgan om samknade ktenskap och vigselrtten diskuterades under Seglora smedjas kyrkopolitiska debatt i sndags. 15 Ledare som argumenterar fr att det behvs er debatter. 16 Ledare som argumenterar fr att de politiska partierna br lmna kyrkan. Medverkande vid Seglora smedjas kyrkovalsdebatt citeras. 17 Om Kyrkans Tidnings kyrkovalsenkt till partierna och nomineringsgrupperna. Medverkande vid Seglora smedjas kyrkovalsdebatt citeras. 18 Med Angelica Karlsson, presenteras som krnikr i Seglora smedja, om fallet med anklagelsen om sexbrott. 19 En fem sidor lng brett uppslagen helgartikel med besk i kyrkliga sammanhang och intervjuer med bland andra Ewa Lindqvist Hotz:
Stiftelsen Seglora smedja som kallar sig "oberoende i kritisk solidaritet med Svenska kyrkan" har ftt en egen hemsida med hlsningsik ocks frn en muslimsk avsndare. Det bloggas om tro, kommenteras mnniskovrde och diskuteras teologi. I verkligheten ordnar Seglora smedja tankemssor dr man bland annat bjudit in ateisten

28

Lars Ohly att predika i Soa kyrka. - Sdan ppenhet fanns inte fr tio r sedan, konstaterar Ewa Lindqvist Hotz som tillsammans med prstkollegan Helle Klein str bakom Seglora smedja. Hon jmfr med 1990-talet d det var "litet udda att plugga teologi". - Nu r vi efterfrgade, efterlngtade. Folk tror vi har ngot som hjlper dem att orientera sig. [...] Ewa Lindqvist Hotz tror att man om tio r har utvecklat en gudstjnstordning dr olika religioner och livs skdningar kan st sida vid sida. S i Uppsala domkyrka i december r 2019 har rkebiskopen och Sveriges hgste imam en kvllsgudstjnst tillsammans? - Jag knner att de mste. Det r viktigt att kyrkans ledare str fr demokrati och allas lika vrde. Det r de som kan visa att vi hr ihop som mnniskor och medborgare.

23 Ledare som frenar sig med Seglora smedjas kritik av rkebiskop Anders Wejryds uttalande om Syriens president Bashar Al-Assad som en p mnga stt imponerande person. 25 Intervju med Helle Klein infr slutet p Aftonbladet. Artikeln trycktes i era Mitt i-tidningar: Sderort Skrholmen, Liljeholmen-lvsj-Grndal-Hgersten, Nacka, Danderyd, Vrmd, Liding. 26 Om teologi, tro och skande.
Svenska kyrkan, andra sidan, hotas knappast av politisering, dremot av popularisering i sin jakt p frrymda sjlar. Precis som inom medieVrlden hoppas man ocks p kat intresse genom ett mera aktivt deltagande frn frsamlingens sida. Diskussionsmssor, som lanserats av Seglora smedja, r ett frsk i den riktningen. Risken r frsts att det varken blir gudstjnst eller diskussion utan en parodi p bgge. Till samma genre kan man kanske rkna den nya affrsidn som vill gra begravningen till den ddes sista party, en provokation som skickligt avvrjdes av frra biskopen Caroline Krook p ABF nyligen: Kanske ett stt att ta tillbaka dden frn sjukvrd och begravningsentreprenrer, sade hon.

28 Om lmfestival p Bio Rio i Hornstull i Stockholm i arrangemang av Seglora smedja, Stockholms stift och Sensus. 29 Debattartikel aprop Sverigedemokraternas intrde i riksdagen.
Nr vi terknyter till ppenhetens identitet minns vi att det r Guds kyrka vi r och drfr alla mnniskors. I en tid besmittad av islamofobi kommer kyrkan tydligt att manifestera att man inte bara r medlemmarnas eller de dptas kyrka utan ocks muslimernas kyrka. I en tid av social och ekonomisk utsatthet, visar Svenska kyrkan att man kan mer n att snllt klappa medelklass.

30 [Det r]dags att ta steget ut frn stiftskanslier och frsamlingsexpeditioner och anvnda de predikstolar som nns till buds - ocks de mediala - och hvda de vrderingar som det moderna demokratiska samhllet vilar p. 31 Replik p (29). Har mnne SD-intrdet i riksdagen ndrat Svenska kyrkans grundlggande uppgift enklast, kortast men tydligast uttryckt i missionsbefallningen [...] 32 Replik p (29). Namnet har fallit bort men Tyrgils Saxlund anges i (33). Ngot oklart blir vad Seglora smedja egentligen vill stadkomma. [...]Kan man ta nattvard tillsammans med personer som rstar p SD? 33 Replik p (31) och (32). Sen en rttelse. Saxlund skriver att Seglora smedja stdde de rdgrna i valet. Det r fel. Smedjan har ingen som helst partipolitisk koppling. Vi str fria gentemot bde politiker och biskopar. 37 Katarina Bystrm frn Lunds stift, konsult i ledarskapsfrgor och driver en bnegrd p sterlen. 38 Schyman kritiserar politikens blockindelning och ekonomism: Det hr var ret d politiken kapitulerade och jag sjlv, icke troende som jag r, ck ska mig till kyrkan (Seglora smedja) fr att hitta ett offentligt rum med plats fr samtal om vad det r att vara mnniska. Samma text i Miljmagasinet 2011-01-07 under rubriken Gott nytt feministiskt r. 39 Om Tomas Lindboms bok, se (35). 29

40 Vsters stift gstas 1-2 april av Svenska kyrkans forskningsenhet, som i samarbete med Seglora smedja inbjuder till ett samtalsdygn kring folkkyrkobegreppet. 41 Artikel om diakonerna Rosita Borum-Halvars och Marie Larsson som vill att biskoparna ska stlla sig bakom ett nytt pskupprop mot utfrskringar, barnfattigdom och kade ekonomiska klyftor.
Nu fr namninsamlingen och appellen till biskoparna ocks std p Facebook dr gruppen Pskuppror mot utfrskringar agerar fr protestmanifestationer den 25 april. Hittills nns planer p ett trettiotal orter i landet. Ocks Seglora smedja stller sig bakom diakonernas krav p ett nytt pskupprop.

42 Civil- och bostadsminister Stefan Attefall och Helle Klein tillfrgas. Samma text i Sydsvenskan samma dag. 43 Enligt Seglora smedja, en kristen tankesmedja som sjlva stdjer uppropet, kommer frgan att diskuteras och troligen avgras vid Sveriges kristna rds mte den 10 mars och biskopsmtet den 23 mars. 45 Om turn under 2011 p temat folkkyrkan (turnn med forskningsenheten som (40)). I anslutning en artikel om evenemanget med bild p Klein och Lindqvist Hotz.
Seglora smedja r ett fristende tankeforum som opinions- och folkbildar i skrningspunkten mellan andlighet, kultur och samhlle. Man har som ett av sina syften att vrna om Svenskakyrkans identitet som ppen folkkyrka. Prsterna Helle Klein och Ewa Lindqvist Hotz r grundare. En nttidning och en sajt dr debatt drivs r viktiga verktyg. En debatt om folkkyrkan startades p sajten redan fre mtet i Hr och r alltjmt i full gng. - Vi vill att detta med folkkyrkan ska bli konkret och att vi fr en praxis. Sajten r en ppen plats fr nyheter, fr att gra sin rst hrd, fr att gra teologi och bryta sikter, sger Helle Klein vid sitt Sknebesk.

47 Om nytt ntverk med Ewa Lindqvist Hotz fr det som frenar muslimer, kristna, judar och sekulra. 48 Om Aftonbladets rapportering om misstnka sexvergrepp i Svenska kyrkan. Samma text i Hallands Nyheter, Dala-demokraten, Hallandsposten, Ystads Allehanda, Borlnge Tidning, Sydsvenskan, 2011-05-24.
Rubrikerna fr ocks Ewa Lindqvist Holt [sic], prst och chef fr tankesmedjan Seglora smedja, att krva att kyrkan bryter sin hittills rdande kultur av tystnad. Man r tyst om sdant man vet hnder och det r djupt problematiskt, sger hon. Hon frklarar tystnaden med starka personliga relationer och en informell och ibland strng hierarki. Det nns en n sida av kollegialitet men nr det tar sig uttryck i att man inte nmner sdant som r olmpligt och till och med brottsligt r det fruktansvrt, sger Ewa Lindqvist Hotz.

49 Debattartikel om domkapitlen dr prster utreder kollegor. Om kyrkan ska bli trovrdig i sitt arbete mot sexvergrepp r det hg tid att bryta tystnadens kultur och gra upp med skrandan. 51 Artikel om en debattartikel i Svenska Dagbladet av Mattias Irving. 52 Artikel om Marcus Birro replik till Irving i Svenska Dagbladet. 53 Under strecket om den frsta kvinnan som predikade i Svenska kyrkan, metodistpastorn Anna Howard Shaw. 54 Debattartikel aprop Irvings och Birros diskussion.
Mattias Irving r kanske det bsta exemplet p hur delar av den kristna vnstern nu gr gemensam sak med de hrdfra abortfresprkarna. "Tidiga fosters rttigheter borde vara en ickediskussion i Sverige idag. En kvinnas rtt att styra ver sin kropp och planera sitt liv ska inte behva vgas mot virtuella rttigheter hos cellklumpar." S skrev han p Seglora Smedja i april, och sedan dess har han fortsatt i samma anda.

55 Fdelsedagsprolen, Helle Klein fyller 45 r. Prst i Soa frsamling (halvtid), arbetar drutver med tankesmedjan Seglora smedja och som fredragshllare och skribent. Samma text i Vrmlands Folkblad, Smlandsposten, Helsingborgs Dagblad, Karlshamns Allehanda, stgta Correspondenten (2007-07-06), Ystads Allehanda, rnskldsviks Allehanda, Kristianstadsbladet, Sundsvalls Tidning, Tidningen ngermanland, Hallands Nyheter, Dagens Nyheter (2007-07-07), Bohuslnningen (2007-07-08), stran/ Nyheterna, Sydsvenskan, Nya Wermlands-Tidningen (2007-07-09). 30

56 Debattartikel om Frbundet fr kristen humanism och samhllssyn (KHS). Skribenten Dike menar att frbundet gr i politisk riktning mot vnster med ett ensidigt val av frelsare som Bengt Gransson, sa Linderborg, KG Hammar, Stina Oscarsson och std till Ship to Gaza. Enligt Dike ska frbundet ha inlett ett nra ntverkssamarbete med Seglora smedja. 58 Seglora smedja ordnar en dag p Skansen om islam som en del av det svenska kulturarvet. 59 Debattartikel dr bland andra Seglora smedja nmns:
Den i huvudsak svenskkyrkligt nansierade tankesmedjan Seglora smedja under ledning av prsten Helle Klein har under lng tid frskt sjukdomsstmpla Humanisterna som islamofoba och menar att dess fretrdare lider av en "grandios sjlvbild". Man ger Humanisterna en stmpel som frmlingsentliga fr att organisationen kritiserar det religist sanktionerade kvinnofrtryck som frekommer inom judendom, kristendom och islam. I synnerhet aktiveras stmpeln om man lyfter fram frgor om islam. Liknande retorik och personangrepp riktas mot de prstkolleger inom den egna kyrkan som problematiserar religioners konsekvenser eller inriktningen p en del av Svenska kyrkans religionsdialogprojekt med islam. Ett exempel r nr en fretrdare fr Seglora smedja offentligt skriver att prster som gr det senare har en "anemisk vrldsbild", "trng mnniskosyn" och r en del i en "frmlings-entlig odvg".

60 Ett projekt inom Svenska kyrkan som vnder sig till studenter. En samverkan pgr ocks med projektet "Religion hjrta hbt" som vill n troende inom hbtq-rrelsen. En konferens ska anordnas nsta r. En dag om tro och politik fr studenter planeras i samarrangemang med den kristna tankesmedjan Seglora smedja. 61 Debattartikel om Svenska kyrkans identitet.
Seglora smedja, och andra, anvnder brsttoner och mnga utropstecken och starka ord fr att p s stt misstnkligra alla som har en annan syn p frgan och det blir mycket plakatretorik. Men frgan handlar inte om synen p islam, religionsdialog eller huruvida vnstern alltid ska ha tolkningsfretrde i samhllsfrgor inom Svenska kyrkan. Frgan r vl ytterst vad det r att vara en kristen kyrka?

62 Intervju med Helle Klein om sina hemkvarter. Vid sidan om halvtidstjnsten som prst i Soa frsamling driver hon kyrkans motsvarighet till Timbro och Arena, Seglora smedja, en snackis i kyrkvrlden. 63 Helle Klein r prst i Soa frsamling i Stockholm, samt en av grundarna av Seglora smedja och chefredaktr fr nttidningen seglorasmedja.se. vriga skribenter r Anna Sophia Bonde, Lennart Koskinen, Hannah Kroksson, Maria Kchen. 64 Debattext p kultursidan om hur republikaner och sekulra humanister angrips p ett lgt stt.
ven prsten Helle Klein drog till med ngra lngskott frn sin Seglora smedja, dr den centrala invndningen gjordes till ett slags kolonialkritik: eftersom Sans lt en kvinna i burka pryda omslaget till ett nummer som handlar om hur kvinnors rttigheter inskrnks av religion s var Sans uppenbart - ni har redan gissat det - rasistisk!.

67 Om en studieresa i Burma anordnad av Seglora smedja. Samma text publicerad i Nerikes Allehanda 2012-02-15. 69 Bengt Kristensson Uggla r losoprofessor och styrelseledamot i Seglora smedja. 70 Debattartikel som ifrgastter stiftskollekten till Seglora smedja frsta sndagen i fastan. 71 Kolumn som argumenterar fr att Utya, extremhgern, identitetsdebatten, omskrelsedebatten, och en namnlista fr ppen debatt i kyrkan hr ihop. I texten nmns inte Seglora smedja. Vi har nd valt att ta med den eftersom kolumnen r central i konikten mellan Seglora smedja och Kyrkans Tidning.
Flera undertecknare deltog i identitetsdebatten i hstas p den sida som kritiserade mngreligisa projekt som Guds Hus i Fiskstra och "Tillsammans fr Sverige" p Fryshuset. "Vi vill kunna fra ett samtal kring viktiga teologiska frgor utan att knna oss rdda och utan att anvnda domkapitlen som maktmedel", skriver ntverket. Bland undertecknarna nns prsten Johanna Andersson som till skillnad frn Anna Karin Hammar verkligen anmlt en prstkollega till Domkapitlet - nmligen Elisabeth Gerle fr en mening hon skrivit p Facebook. Domkapitlet lmnade sjlvkart anmlan utan tgrd.

31

En annan undertecknare r prsten Helena Edlund, itig debattr i denna tidning. Edlund tycks gilla upprop tidigare har hon undertecknat upprop som startats av Sverigedemokraten Kent Ekeroth, en av de mest htska anti-muslimska debattrerna. Budskapet r att mngkulturalismen mste stoppas och det svenska vrnas.

72 Ledare som argumenterar fr att Aftonbladet, Seglora smedja med era snker taket i den svenska debatten genom att koppla ihop kritik med rasism.
Indirekt r sledes uppmaningen till prster och medlemmar i Svenska kyrkan: Ifrgastt inte att kyrkan anstller en imam, ifrgastt inte en av de andra missionerande religionerna - islam, problematisera inte etiskt det vxande antalet aborter, kritisera inte genusteorier eller annat som uppfattas som politiskt korrekt. Fr om ni gr det - d r ni medskyldiga till kad frmlingsentlighet.

73 Replik p (71) och p Seglora smedjas hemsida. Var i vigningstjnsten nns uppdraget att verka som granskande journalist (som Klein kallar sig p hemsidan) gentemot kollegor?. 74 Replik p (71). Att vara betrodd med mjligheten att f skriva kolumner med jmna mellanrum i Kyrkans Tidning r att besitta en viss makt ver en del av kyrkans dagordning. 76 En genomgng av stiftskollekter, dr biskop Eva Brunne svarar skriftligt p varfr Seglora smedja fr en delad stiftskollekt.
Seglora smedja bidrar till att vidga vrt stifts verksamhet genom att vara ett viktigt samtalsforum. S sent som i sndags ck jag sjlv inspiration i ett av Seglora smedjas mnga samtalsfora nr den tidigare DN-journalisten Barbro Hedvall berttade om den rstrttskamp som kvinnor drev i brjan av frra seklet. I kampen fanns mnga kristna och kyrkoaktiva kvinnor. Denna eftermiddag bidrog till folkbildning, samtal om kristna kvinnors insatser och drmed till att skriva den kyrkohistoria som nnu inte r skriven.

78 Frst publicerad 2012-02-27 p Kyrkans Tidnings webbplats under rubriken Nu r vi konkurrenter, Helle Klein. 79 Debattext p kultursidan som gr p Seglora smedjas linje att Domkapitlet och Kyrkans Tidning r tv maktinstitutioner som skyddar frmlingsentliga personer. 80 Citerar Anders Ahlberg att Kyrkans Tidning ska vara den frmsta platsen fr debatt i kyrkan. 81 Ledare som tecknar bakgrunden till striderna i Svenska kyrkan och kring Kyrkans Tidning.
Huvudmotsttningarna i konikten gller hur Svenska kyrkan ska frhlla sig till andra trosformer. Huvudmotstndarna r alla bekanta modernister, inte traditionalister. De r ocks starka och vltaliga personligheter med betydande resurser och kontakter i kulturliv och politik utanfr kyrkan.

82 Helle Klein r en prst som samtidigt r en professionell mediahanterare. Drfr behver Svenska kyrkan Helle Klein som en rst i ett alltmer mediattt samhlle. 83 Frbundet Humanisternas ordfrande Christer Sturmark menar att Seglora smedja och chefredaktren Helle Klein saknar publicistisk etik.
I sin anmlan vill Humanisterna att Domkapitlet ska prva "om det r frenligt med Helle Kleins uppgift som prst att driva kampanj mot andra livsskdningar n den egna kristna". Humanisterna ifrgastter ocks om Helle Klein samtidigt som hon r verksam prst i Svenska kyrkan kan "vara ansvarig utgivare fr en nttidning och sajt som inte fljer god publicistisk sed och pressetik, utan gnar sig t att misskreditera personer, grupper och andra livsskdningar n den kristna".

85 Artikel om Seglora smedjas fotoutstllning p Hgskolan i Visby, Bilder av Burma. 86 Debattartikel som argumenterar fr att problemen r er n samtalstonen:
Frgor som jag menar borde diskuteras mer r exempelvis hur Segloras metoder passar in i Soa frsamlings och Stockholms stifts vergripande vision om vilken kyrka man strvar efter. En annan frga r hur Segloras retorik rimmar med den goda vision om en levande teologi, med mnga rster, som vr kyrkosekreterare Cristina Grenholm gett uttryck fr i sin senaste bok.

32

87 Debattartikel som ifrgastter syftet med Humanisternas anmlan av Seglora smedja till domkapitlet. Skribenten r frbundsordfrande fr Unga Humanister. 88 Replik p (86) frn kyrkoherden i Soa frsamling. Deras [Seglora smedjas] bidrag till angelgna mtesplatser och samtal gr inte att ta miste p. De sticker stndigt ut hakan i viktiga frgor. De vgar vara frst, och de vgar prva sig fram i en frnderlig vrld. 89 Replik p (86) frn frfattarna av denna versikt:
I den svenskkyrkliga debatten har sakfrhllanden alltfr ofta gjorts om till sikter. Om man var mer noggrann med hur saker verkligen r och vgade se konikter och problem skulle antagligen samtalstonen bli bttre av sig sjlv. Drfr har vi pbrjat en genomgng av Seglora smedjas verksamhet.

90 Om nya bloggportalen Dagens kyrka:

Det behvs en rst till, har Seglora smedja med bland annat Helle Klein i spetsen uttryckt det. En rst till jmte Kyrkans tidning. Soa Lilly Jnsson - kulturskribent, sngerska och en av initiativtagarna till Dagens kyrka tycker inte att det rcker.

92 Debattartikel om Seglora smedja:

Minst fyra, eller er, seminarier har under det gngna ret hllits om hgerextremismen i Sverige och Europa, plus artiklar p ntet. Aldrig ngra liknande om vnsterextremismen och frn dess olika grupper och enskilda fretrdare stndigt terkommande illegala mtesstrningar och vldsaktioner. Och i valet av frelsare och andra inbjudna ser man ltt var smedjan hr hemma.

93 Rapport frn seminariet Religionskritikens bakgator p Teologiska hgskolan.

I skottgluggen stod inte minst den s kallade nyateismen, i Sverige frmst representerad av Frbundet Humanisterna (som trots att det p frhand uppmrksammat och kritiserat seminariet inte tycktes ha ngon representant p plats).

33

Appendix 2: Twitter

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45