You are on page 1of 12

EPS i tak

eps-Bygg
INNEHÅLL
Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner.......................................................3

TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT


Kombinationstak...................................................................................................5
Cellplast utan underliggande stenull........................................................................6

TAK PÅ BÄRANDE BETONGUNDERLAG


Tak på underlag av håldäckselement........................................................................7
Tak på underlag av TT-element................................................................................8
Tak på underlag av STT/F-takelement......................................................................9

TAK VID TILLÄGGSISOLERING


Tak vid tilläggsisolering av lättbetongtak................................................................10
Tak vid tilläggsisolering av utvändigt isolerat plåttak................................................11

EPS-Bygg bildades 2003 och är en sektorgrupp inom Plast- & Kemiföretagen. EPS-Bygg verkar för att användningen
av EPS ska ske på ett byggnadstekniskt riktigt sätt med tillvaratagande av produkternas tekniska, ekonomiska och
miljömässiga fördelar. Mer information på www.eps-bygg.se

PLAST- & KEMIFÖRETAGEN


Storgatan 19 • Box 55915, SE-102 16 STOCKHOLM
Tfn 08-783 86 00 • Fax 08-663 63 23
E-post info@plastkemiforetagen.se
eps-Bygg
Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner

Nedan redovisas allmänna krav för takkonstruktioner avseende brandskydd som


påverkar utformningen av takisolering.

Krav enligt BBR betong eller lättbetong där takelementen uppfyller den avskil-
Nedan anges de krav inom Boverkets Byggregler BBR som jande klassen erfordras inte denna brytning av cellplasten för
påverkar utformningen av isolering med cellplast på tak. I att uppfylla kravet på att ”byggnadsdelen skall utformas så
anslutning till kraven redovisas exempel på hur dessa krav att den upprätthåller sin avskiljande funktion...”.
kan beaktas vid olika takkonstruktioner.

BBR 5:7 Skydd mot brandspridning mellan


BBR 5:5 Skydd mot brandspridning inom byggnader (5:75 Taktäckning)
brandcell ”Taktäckningen på byggnader skall utformas på sådant sätt
”Material i byggnadsdelar och fast inredning skall ha sådana att brandspridning försvåras. Taktäckning på material av klass
egenskaper eller ingå i byggnadsdelarna på ett sådant sätt A2-s1,d0 (obrännbara underlag) får utföras med BROOF (t2)
att de vid brand inte ger upphov till antändning eller snabb (klass T). Taktäckning på brännbara underlag skall utföras
brandspridning och inte heller snabbt utvecklar stora mäng- med material av klass A2-s1,d0 (obrännbart material) utom i
der värme eller brandgas. De får inte smälta och droppa sådana fall då viss brandspridning kan tillåtas.”
utanför brandhärdens omedelbara närhet.”
För att uppfylla ovanstående vid tak med brännbar taktäck-
I det tillhörande allmänna rådet förtydligas detta med nedan- ning erfordras generellt att t.ex. en obrännbar board placeras
stående text. mellan cellplastisoleringen och taktäckningen. Den obränn-
bara boarden kan även erfordras för att taktäckningen i sig
”Material med sämre brandtekniska egenskaper än ytskikt av skall uppfylla kravet på klass BROOF (t2) (klass T). Även vid
klass D-s2,d0 (klass III), i utrymmen där personer vistas mer sådana fall där viss brandspridning kan tillåtas ske kan en
än tillfälligt, bör skyddas mot påverkan av brand under bran- obrännbar board erfordras för att byggnadens totala brand-
dens inledningsskede så att minst samma brandtekniska egen- skydd skall uppfyllas.
skaper som hos ytskikt av klass D-s2,d0 (klass III) erhålls.”

För att uppfylla ovanstående krav behöver cellplastisoleringen BBR 5:8 Bärförmåga vid brand
skyddas underifrån då den i sig ej uppfyller ovanstående krav. ”Bärverkens delar, inklusive upplag, fogar, förband o.d., skall
Skyddet underifrån erhålls genom en kombination av plåt och därmed utformas så att sammanstörtning inte inträffar under
obrännbar isolering. Det är viktigt att plåten och den obränn- den tidsperiod som anges i avsnitt 5:82 …… Efter särskild
bara isoleringen bibehåller sin skyddande förmåga under utredning kan, i vissa fall, konsekvenserna av sammanstört-
brandens inledningsskede. ning accepteras. Avsteg från de i tabellerna 5:821a och 5:821b
Skyddet underifrån kan även erhållas av betong, lättbetong angivna brandtekniska klasserna kan då göras. Då så sker
eller en kombination av betong och obrännbar isolering. får utrymningssäkerheten inte försämras och riskerna för
räddningstjänstpersonalen samt påverkan på omgivningen
inte öka.”
BBR 5:6 Skydd mot brand- och brandgas-
spridning mellan brandceller En vanligt förekommande utformning för en- eller tvåvånings-
”Brandcellsskiljande byggnadsdelar skall vara täta mot genom- byggnader innebär att takkonstruktionen utförs utan bär-
släpp av flammor och gaser och vara så värmeisolerande att förmåga vid brand även om BBR generellt anger ett krav på
temperaturen på den av brand opåverkade sidan inte medför bärförmåga vid brand. Denna utformning baseras på exempel
risk för brandspridning. Byggnadsdelen skall utformas så att som redovisades i äldre regelverk och utgör ett avsteg från
den upprätthåller sin avskiljande funktion …….” tabellerna 5:821a och 5:821b i BBR. En av förutsättningarna
i denna utformning är att värmeisoleringen i taket uppfyller
För tak med brännbar isolering kan detta innebära att klass A2-s1,d0 (obrännbart material). Detta medför att det av-
cellplastisoleringen måste brytas i anslutning till brandcells- steget inte kan användas i kombination med cellplastisolering.
skiljande vägg för att branden inte skall sprida sig i takkon-
struktionen ovan denna. För vissa takkonstruktioner med >>
Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner, forts

Övriga brandtekniska påverkansfaktorer Syftet med nedanstående brandskyddsanvisningar är att ge


De angivna punkterna för varje typlösning på de följande en vägledning till lösningar som försvårar för branden att
sidorna ger vägledning för hur de vanligaste kraven avseende antända cellplasten samt att begränsa skadans omfattning ifall
brandskydd kan beaktas. Punkterna är framtagna utifrån att antändning sker. I varje enskilt fall är det den brandsakkunnige
brandskyddet utförs enligt förenklad dimensionering i BBR. i projektet som anger vilka krav som sammantaget ställs för
Även vid analytisk dimensionering av brandskyddet kan punkt- att erforderligt brandskydd skall uppnås inklusive eventuella
erna vara aktuella men lösningarna bli annorlunda. särskilda krav från byggherre, hyresgäst och/eller försäkrings-
bolag.
Förutom ovanstående specificerade krav i BBR finns ett antal
faktorer som påverkar utformningen av tak med brännbar iso- Då lösningarna generellt innebär att cellplasten skall skyddas
lering. Till exempel är säkerhet för räddningstjänstens personal från branden med olika material blir noggrannheten i utföran-
vid insats en viktig faktor som regleras i olika lagstiftningar det avgörande. Detta ställer höga krav på utförandekontroll
även om det ej sker i detalj. Andra faktorer är frivilliga krav för att säkerställa att rätt skyddsnivå erhålls i den färdiga
d.v.s. ej lagstiftade, t.ex. krav från byggherre, hyresgäst och/ byggnaden.
eller försäkringsbolag. Därför måste alltid de särskilda kraven
(andra än de som anges i BBR) för den enskilda takkonstruk-
tionen specificeras så att de kan tillgodoses av den projekte-
rade lösningen.
TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT

KOMBINATIONSTAK

Figur 1:1. Kombinationstak.

Fördelar med EPS-cellplast byggnadens utformning, verksamhet, brandtekniska instal-


− Formstabilt underlag. Tål gångtrafik på taket. lationer, avstånd till andra byggnader m.m. Indelning i
− Låg egenvikt gör taket lättmonterat. olika ytor kan ske genom att cellplasten byts ut mot obränn-
− Låg egenvikt gör det enkelt att förbättra U-värdet utan att bar isolering i vissa stråk för att förhindra horisontell spridning.
göra konstruktionen tyngre och dyrare. − Vissa vanligt förekommande utformningar som innebär att
− Måttanpassade leveranser med skivor skurna i färdigt takfall. takbärverket utförs utan bärförmåga vid brand, trots ett
generellt krav enligt BBR, förutsätter att takisoleringen är
obrännbar. Ovanstående takkonstruktion kan ej nyttjas när
detta är aktuellt.
Brandskydd
Cellplastisoleringen skyddas från brand underifrån av plåt och
stenullsisolering samt från en takbrand av den ovanpåliggande Fuktskydd
stenullsboarden. Kombinationstaket är den vanligaste utformningen på bärande
TRP-plåt.
Följande punkter skall beaktas ur brandskyddssynpunkt:
− Vid samtliga genomföringar/håltagningar i takkonstruk- Genom att PE-folien ligger klämd mellan två heltäckande skikt
tionen (t.ex. installationer, lanterniner m.m.) skall skyddet av isoleringsskivor får konstruktionen följande fukttekniska
mot cellplasten bibehållas. Detta kan erhållas genom att fördelar:
genomföringen i sig utförs med brandavskiljande förmåga − Hög lufttäthet på grund av dubbla tätskikt som minimerar
mot cellplasten eller att cellplasten närmast genomföringen risken för skadlig konvektion.
byts ut mot obrännbar isolering. − Högt diffusionsmotstånd, som lätt kan förbättras ytterlig-
− Cellplastisoleringen skall brytas ovan brandcellsskiljande are genom val av tjockare PE-folie, minimerar fukttransport
vägg för att undvika att brand sprids förbi brandcellsgräns. i ångfas.
Detta kan erhållas genom att cellplastisoleringen byts ut
mot obrännbar isolering i anslutning till brandcellsgränsen En viktig förutsättning är att PE-folien inte onödigtvis
alternativt att den brandcellsskiljande konstruktionen punkteras. Fästdon som inte träffar profiltopp får därför inte
passerar igenom takkonstruktionen. Att byta cellplast- avlägsnas utan måste lämnas kvar.
isoleringen är dock svårt att åstadkomma vid ombyggnader
som innebär nya eller flyttade brandcellsgränser varför Vid takfot är en noggrann detaljutformning av PE-foliens
andra lösningar kan erfordras i sådana fall. övergång från vägg till tak nödvändig för att säkerställa kli-
− Den totala sammanhängande ytan av cellplastisolering bör matskalets luft- och ångtäthet.
begränsas. Maximal storlek på ytan skall anpassas till det
totala brandskyddet av byggnaden vilket bl.a. påverkas av
TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT

Cellplast utan underliggande stenull

Figur 1:2. Cellplast utan underliggande stenull

Fördelar med EPS-cellplast olika ytor kan ske genom att cellplasten byts ut mot obränn-
− Formstabilt underlag. Tål gångtrafik på taket. bar isolering i vissa stråk för att förhindra horisontell sprid-
− Låg egenvikt gör taket lättmonterat. ning. Där denna lösning nyttjas bör byggnaden vara av
− Låg egenvikt gör det enkelt att förbättra U-värdet utan att sådan begränsad storlek att sektionering av cellplastisoler-
göra konstruktionen tyngre och dyrare. ingen i tak ej är aktuell.
− Måttanpassade leveranser med skivor skurna i färdigt takfall. − Denna lösning bör endast nyttjas för byggnader i klass Br3
(ej bostäder) varmed det ej är aktuellt med krav på bär-
förmåga vid brand.

Brandskydd
Cellplastisoleringen skyddas från brand underifrån endast av
plåt samt från en takbrand av den ovanpåliggande stenulls- Fuktskydd
boarden. Cellplast utan underliggande stenull mot den bärande TRP-
plåten är ur fuktsynpunkt en sämre konstruktion än kombina-
Med hänsyn till krav på bl.a. skydd mot brandspridning inom tionstaket.
brandcell bör denna konstruktionslösning generellt undvikas
och endast nyttjas vid mindre byggnader med låga krav på Genom att PE-folien ligger direkt ovanpå TRP-plåten får kon-
brandskydd t.ex. obemannade teknikbyggnader där personal struktionen följande fukttekniska egenskaper:
endast vistas vid service och underhåll. − Låg lufttäthet på grund av att PE-foliens skarvar inte blir
klämda över TRP-plåtens profilbottnar. Detta ökar risken
Följande punkter skall beaktas ur brandskyddssynpunkt: för skadlig konvektion.
− Cellplastisoleringen skall brytas ovan brandcellsskiljande − Ökad risk för rivskador i PE-folien på grund av direktkon-
vägg för att undvika att brand sprids förbi brandcellsgräns. takt med TRP-plåtens skarvar. Detta ökar ytterligare risken
Detta kan erhållas genom att cellplastisoleringen byts ut för skadlig konvektion.
mot obrännbar isolering i anslutning till brandcellsgränsen − Trots otäta skarvar goda förutsättningar för att uppnå ett
alternativt att den brandcellsskiljande konstruktionen godtagbart diffusionsmotstånd som minimerar fukttrans-
passerar igenom takkonstruktionen. Att byta cellplast- port i ångfas.
isoleringen är dock svårt att åstadkomma vid ombyggnader
som innebär nya eller flyttade brandcellsgränser varför En viktig förutsättning är att PE-folien inte onödigtvis
andra lösningar kan erfordras i sådana fall. Normalt bör punkteras. Fästdon som inte träffar profiltopp får därför inte
lösningen inte nyttjas för byggnader som innehåller ett avlägsnas utan måste lämnas kvar.
flertal brandceller.
− Den totala sammanhängande ytan av cellplastisolering bör Vid takfot är en noggrann detaljutformning av PE-foliens
begränsas. Maximal storlek på ytan skall anpassas till det övergång från vägg till tak nödvändig för att säkerställa kli-
totala brandskyddet av byggnaden vilket bl.a. påverkas av matskalets luft- och ångtäthet.
byggnadens utformning, verksamhet, brandtekniska instal-
lationer, avstånd till andra byggnader m.m. Indelning i
TAK PÅ BÄRANDE BETONGUNDERLAG

Tak på underlag av håldäckselement

Figur 2:1. Tak på underlag av håldäckselement.

Fördelar med EPS-cellplast lationer, avstånd till andra byggnader m.m. Indelning i olika
− Formstabilt underlag. Tål gångtrafik på taket. ytor kan ske genom att cellplasten byts ut mot obrännbar
− Låg egenvikt gör taket lättmonterat. isolering i vissa stråk för att förhindra horisontell spridning.
− Låg egenvikt gör det enkelt att förbättra U-värdet utan att − Vissa vanligt förekommande utformningar som innebär att
göra konstruktionen tyngre och dyrare. takbärverket utförs utan bärförmåga vid brand, trots ett
− Måttanpassade leveranser med skivor skurna i färdigt takfall. generellt krav enligt BBR, förutsätter att takisoleringen är
obrännbar. Ovanstående takkonstruktion kan ej nyttjas när
detta är aktuellt. Detta utgör dock normalt inget problem
Brandskydd då mängden stålbärverk, som kan behöva skyddas mot
Cellplastisoleringen skyddas från brand underifrån av betong brand för att uppfylla kravet på bärförmåga med denna
samt från en takbrand av den ovanpåliggande stenullsboarden. konstruktionslösning, är relativt begränsad.

Följande punkter skall beaktas ur brandskyddssynpunkt:


− Vid samtliga genomföringar/håltagningar i takkonstruk- Fuktskydd
tionen (t.ex. installationer, lanterniner m.m.) skall skyd- Tak på underlag av håldäckselement har följande fukttekniska
det mot cellplasten bibehållas. Detta kan erhållas genom att egenskaper:
genomföringen i sig utförs med brandavskiljande förmåga − Hög lufttäthet på grund av dubbla tätskikt som minimerar
mot cellplasten eller att cellplasten närmast genomföringen risken för skadlig konvektion.
byts ut mot obrännbar isolering. − Högt diffusionsmotstånd, som lätt kan förbättras ytterlig-
− Cellplastisoleringen skall brytas ovan brandcellsskiljande are genom val av tjockare PE-folie, minimerar fukttransport
vägg för att undvika att brand sprids förbi brandcellsgräns. i ångfas.
Detta kan erhållas genom att cellplastisoleringen byts ut − Byggfukten i håldäckselementet måste kunna torka nedåt.
mot obrännbar isolering i anslutning till brandcellsgränsen Undersidan av bjälklaget bör därför inte utsättas för dif-
alternativt att den brandcellsskiljande konstruktionen fusionstät målningsbehandling.
passerar igenom takkonstruktionen. Att byta cellplast- − Kanalerna i bjälklaget bör förses med dräneringshål i låg-
isoleringen är dock svårt att åstadkomma vid ombyggnader punkt så att eventuellt fritt vatten i dessa kan dräneras bort.
som innebär nya eller flyttade brandcellsgränser varför
andra lösningar kan erfordras i sådana fall. Om håldäcks- Om bjälklagets överyta är mycket rå och ojämn kan en
elementen uppfyller den avskiljande klassen som erfordras fiberduk vara nödvändig som materialskiljande skikt mellan
för aktuell byggnad är denna brytning av cellplasten ej PE-folie och betongunderlag.
nödvändig.
− Den totala sammanhängande ytan av cellplastisolering bör Vid takfot är en noggrann detaljutformning av PE-foliens
begränsas. Maximal storlek på ytan skall anpassas till det övergång från vägg till tak nödvändig för att säkerställa kli-
totala brandskyddet av byggnaden vilket bl.a. påverkas av matskalets luft- och ångtäthet.
byggnadens utformning, verksamhet, brandtekniska instal-
TAK PÅ BÄRANDE BETONGUNDERLAG

Tak på underlag av TT-element

Figur 2:2. Tak på underlag av TT-element.

Fördelar med EPS-cellplast begränsas. Maximal storlek på ytan skall anpassas till det
− Formstabilt underlag. Tål gångtrafik på taket. totala brandskyddet av byggnaden vilket bl.a. påverkas av
− Låg egenvikt gör taket lättmonterat. byggnadens utformning, verksamhet, brandtekniska instal-
− Låg egenvikt gör det enkelt att förbättra U-värdet utan att lationer, avstånd till andra byggnader m.m. Indelning i olika
göra konstruktionen tyngre och dyrare. ytor kan ske genom att cellplasten byts ut mot obrännbar
− Måttanpassade leveranser med skivor skurna i färdigt takfall. isolering i vissa stråk för att förhindra horisontell spridning.
− Vissa vanligt förekommande utformningar som innebär att
takbärverket utförs utan bärförmåga vid brand, trots ett
Brandskydd generellt krav enligt BBR, förutsätter att takisoleringen är
Under förutsättning att pågjutning är utförd skyddas cellplast- obrännbar. Ovanstående takkonstruktion kan ej nyttjas när
isoleringen helt från brand underifrån av betong samt från en detta är aktuellt. Normalt är detta avsteg dock ej aktuellt
takbrand av den ovanpåliggande stenullsboarden. vid tak med TT-element då dessa vanligtvis är upplagda
Om pågjutning inte utförs måste stenullsisolering placeras på en betongstomme och innehar erforderlig bärförmåga
ovanpå TT-elementen för att cellplastisoleringen skall få er- vid brand.
forderligt skydd mot brand underifrån.

Följande punkter skall beaktas ur brandskyddssynpunkt: Fuktskydd


− Vid samtliga genomföringar/håltagningar i takkonstruk- Tak på underlag av TT-element har följande fukttekniska
tionen (t.ex. installationer, lanterniner m.m.) skall skyd egenskaper:
det mot cellplasten bibehållas. Detta kan erhållas genom att − Hög lufttäthet på grund av dubbla tätskikt som minimerar
genomföringen i sig utförs med brandavskiljande förmåga risken för skadlig konvektion.
mot cellplasten eller att cellplasten närmast genomföringen − Högt diffusionsmotstånd, som lätt kan förbättras ytterlig-
byts ut mot obrännbar isolering. are genom val av tjockare PE-folie, minimerar fukttransport
− Cellplastisoleringen skall brytas ovan brandcellsskiljande i ångfas.
vägg för att undvika att brand sprids förbi brandcellsgräns. − Byggfukten i TT-elementet måste kunna torka nedåt. Under-
Detta kan erhållas genom att cellplastisoleringen byts ut sidan av bjälklaget bör därför inte utsättas för diffusionstät
mot obrännbar isolering i anslutning till brandcellsgränsen målningsbehandling.
alternativt att den brandcellsskiljande konstruktionen
passerar igenom takkonstruktionen. Att byta cellplast- Om pågjutningens överyta är mycket rå och ojämn kan en
isoleringen är dock svårt att åstadkomma vid ombyggnader fiberduk vara nödvändig som materialskiljande skikt mellan
som innebär nya eller flyttade brandcellsgränser varför PE-folie och betongunderlag.
andra lösningar kan erfordras i sådana fall. Om TT-
elementet inkl. pågjutning uppfyller den avskiljande klas- Vid takfot är en noggrann detaljutformning av PE-foliens
sen som erfordras för aktuell byggnad är denna brytning av övergång från vägg till tak nödvändig för att säkerställa kli-
cellplasten ej nödvändig. matskalets luft- och ångtäthet.
− Den totala sammanhängande ytan av cellplastisolering bör
TAK PÅ BÄRANDE BETONGUNDERLAG

Tak på underlag av STT/F-takelement

Figur 2:2. Tak på underlag av STT/F-takelement.

Fördelar med EPS-cellplast − Den totala sammanhängande ytan av cellplastisolering bör


− Formstabilt underlag. Tål gångtrafik på taket. begränsas. Maximal storlek på ytan skall anpassas till det
− Låg egenvikt gör taket lättmonterat. totala brandskyddet av byggnaden vilket bl.a. påverkas av
− Låg egenvikt gör det enkelt att förbättra U-värdet utan att byggnadens utformning, verksamhet, brandtekniska instal-
göra konstruktionen tyngre och dyrare. lationer, avstånd till andra byggnader m.m. Indelning i olika
− Måttanpassade leveranser med skivor skurna i färdigt takfall. ytor kan ske genom att cellplasten byts ut mot obrännbar
isolering i vissa stråk för att förhindra horisontell spridning.
− Vissa vanligt förekommande utformningar som innebär att
Brandskydd takbärverket utförs utan bärförmåga vid brand, trots ett
Cellplastisoleringen skyddas från brand underifrån av betong generellt krav enligt BBR, förutsätter att takisoleringen är
och stenullsisolering samt från en takbrand av den ovanpålig- obrännbar. Ovanstående takkonstruktion kan ej nyttjas när
gande stenullsboarden. detta är aktuellt. Normalt är detta avsteg dock ej aktuellt
vid tak med STT/F-takelement då dessa vanligtvis är upp-
Följande punkter skall beaktas ur brandskyddssynpunkt: lagda på en betongstomme och innehar erforderlig bär-
− Vid samtliga genomföringar/håltagningar i takkonstruk- förmåga vid brand.
tionen (t.ex. installationer, lanterniner m.m.) skall skyd
det mot cellplasten bibehållas. Detta kan erhållas genom att
genomföringen i sig utförs med brandavskiljande förmåga Fuktskydd
mot cellplasten eller att cellplasten närmast genomföringen Tak på underlag av STT/F-takelement har följande fukttekni-
byts ut mot obrännbar isolering. ska egenskaper:
− Cellplastisoleringen skall brytas ovan brandcellsskiljande − Hög lufttäthet på grund av dubbla tätskikt som minimerar
vägg för att undvika att brand sprids förbi brandcellsgräns. risken för skadlig konvektion.
Detta kan erhållas genom att cellplastisoleringen byts ut − Högt diffusionsmotstånd, som lätt kan förbättras ytterlig-
mot obrännbar isolering i anslutning till brandcellsgränsen are genom val av tjockare PE-folie, minimerar fukttransport
alternativt att den brandcellsskiljande konstruktionen i ångfas.
passerar igenom takkonstruktionen. Att byta cellplast-
isoleringen är dock svårt att åstadkomma vid ombyggnader Vid takfot är en noggrann detaljutformning av PE-foliens
som innebär nya eller flyttade brandcellsgränser varför övergång från vägg till tak nödvändig för att säkerställa kli-
andra lösningar kan erfordras i sådana fall. matskalets luft- och ångtäthet.
Tak vid tilläggsisolering

Tak vid tilläggsisolering av lättbetongtak

Figur 3:1. Tak vid tilläggsisolering


av lättbetongtak.

Fördelar med EPS-cellplast aktuell byggnad är denna brytning av cellplasten ej nödvändig.


− Formstabilt underlag. Tål gångtrafik på taket. − Den totala sammanhängande ytan av cellplastisolering bör
− Låg egenvikt gör taket lättmonterat. begränsas. Maximal storlek på ytan skall anpassas till det
− Låg egenvikt gör det enkelt att förbättra U-värdet utan att totala brandskyddet av byggnaden vilket bl.a. påverkas av
göra konstruktionen tyngre och dyrare. byggnadens utformning, verksamhet, brandtekniska instal-
− Måttanpassade leveranser med skivor skurna i färdigt takfall. lationer, avstånd till andra byggnader m.m. Indelning i olika
ytor kan ske genom att cellplasten byts ut mot obrännbar
isolering i vissa stråk för att förhindra horisontell spridning.
Brandskydd − Vissa vanligt förekommande utformningar som innebär att
Cellplastisoleringen skyddas från brand underifrån av lättbe- takbärverket utförs utan bärförmåga vid brand, trots ett
tong samt från en takbrand av den ovanpåliggande stenulls- generellt krav enligt BBR, förutsätter att takisoleringen är
boarden. obrännbar. Ovanstående takkonstruktion kan ej nyttjas när
detta är aktuellt.
Följande punkter skall beaktas ur brandskyddssynpunkt:
− Befintligt lättbetongtak skall kontrolleras avseende täthet
(skarvar, genomföringar m.m.) så att det ger tillfredstäl- Fuktskydd
lande skydd mot brand underifrån. Befintligt tätskikt behålls som en diffusionsspärr i den nya
− Vid samtliga genomföringar/håltagningar i takkonstruk- konstruktionen efter att blåsor och otätheter lagats.
tionen (t.ex. installationer, lanterniner m.m.) skall skyd
det mot cellplasten bibehållas. Detta kan erhållas genom att Tak vid tilläggsisolering av lättbetongtak har följande fukt-
genomföringen i sig utförs med brandavskiljande förmåga tekniska egenskaper:
mot cellplasten eller att cellplasten närmast genomföringen − Hög lufttäthet på grund av dubbla tätskikt som minimerar
byts ut mot obrännbar isolering. risken för skadlig konvektion.
− Cellplastisoleringen skall brytas ovan brandcellsskiljande − Bra diffusionsmotstånd, som lätt kan förbättras ytterligare
vägg för att undvika att brand sprids förbi brandcellsgräns. genom komplettering med PE-folie, begränsar fukttrans-
Detta kan erhållas genom att cellplastisoleringen byts ut porten i ångfas.
mot obrännbar isolering i anslutning till brandcellsgränsen − Kvarvarande fukt i lättbetongelementen måste kunna torka
alternativt att den brandcellsskiljande konstruktionen nedåt.
passerar igenom takkonstruktionen. Att byta cellplast-
isoleringen är dock svårt att åstadkomma vid ombyggnader Vid takfot är en noggrann detaljutformning av diffusionsspär-
som innebär nya eller flyttade brandcellsgränser varför rens övergång från vägg till tak nödvändig för att säkerställa
andra lösningar kan erfordras i sådana fall. Om lättbetong- klimatskalets luft- och ångtäthet.
element uppfyller den avskiljande klassen som erfordras för
Tak vid tilläggsisolering

Tak vid tilläggsisolering av utvändigt isolerat plåttak

Figur 3:2. Tak vid tilläggsisolering


av utvändigt isolerat plåttak.

andra lösningar kan erfordras i sådana fall.


Fördelar med EPS-cellplast − Den totala sammanhängande ytan av cellplastisolering bör
− Formstabilt underlag. Tål gångtrafik på taket. begränsas. Maximal storlek på ytan skall anpassas till det
− Låg egenvikt gör taket lättmonterat. totala brandskyddet av byggnaden vilket bl.a. påverkas av
− Låg egenvikt gör det enkelt att förbättra U-värdet utan att byggnadens utformning, verksamhet, brandtekniska installa-
göra konstruktionen tyngre och dyrare. tioner, avstånd till andra byggnader m.m. Indelning i olika
− Måttanpassade leveranser med skivor skurna i färdigt takfall. ytor kan ske genom att cellplasten byts ut mot obrännbar
isolering i vissa stråk för att förhindra horisontell spridning.
− Vissa vanligt förekommande utformningar som innebär att
Brandskydd takbärverket utförs utan bärförmåga vid brand, trots ett
Cellplastisoleringen skyddas från brand underifrån av plåt och generellt krav enligt BBR, förutsätter att takisoleringen är
stenullsisoleringen samt från en takbrand av den ovanpålig- obrännbar. Ovanstående takkonstruktion kan ej nyttjas när
gande stenullsboarden. detta är aktuellt.

Följande punkter skall beaktas ur brandskyddssynpunkt:


− Befintlig isolering skall kontrolleras avseende typ (glas- eller Fuktskydd
stenull) samt tjocklek så att den ger tillfredställande skydd Befintligt tätskikt bibehålls som en diffusionsspärr i den nya
mot brand underifrån. Där isoleringen inte utgörs av minst konstruktionen efter att blåsor och otätheter lagats. Det
50 mm stenull skall kompletterande skydd utföras mot framtida fukttillståndet i taket bör beräknas och tjocklek på
brand underifrån. tilläggsisoleringen bestämmas så att risk för kondensbildning
− Vid samtliga genomföringar/håltagningar i takkonstruk- under befintligt tätskikt undviks.
tionen (t.ex. installationer, lanterniner m.m.) skall skyd
det mot cellplasten bibehållas. Detta kan erhållas genom att Tak vid tilläggsisolering av utvändigt isolerade plåttak har
genomföringen i sig utförs med brandavskiljande förmåga följande fukttekniska egenskaper:
mot cellplasten eller att cellplasten närmast genomföringen − Hög lufttäthet på grund av dubbla tätskikt som minimerar
byts ut mot obrännbar isolering. risken för skadlig konvektion.
− Cellplastisoleringen skall brytas ovan brandcellsskiljande − Bra diffusionsmotstånd, som lätt kan förbättras ytterligare
vägg för att undvika att brand sprids förbi brandcellsgräns. genom komplettering med PE-folie, begränsar fukttrans-
Detta kan erhållas genom att cellplastisoleringen byts ut porten i ångfas.
mot obrännbar isolering i anslutning till brandcellsgränsen
alternativt att den brandcellsskiljande konstruktionen Vid takfot är en noggrann detaljutformning av diffusionsspär-
passerar igenom takkonstruktionen. Att byta cellplast- rens övergång från vägg till tak nödvändig för att säkerställa
isoleringen är dock svårt att åstadkomma vid ombyggnader klimatskalets luft- och ångtäthet.
som innebär nya eller flyttade brandcellsgränser varför
produktion: forslund.se

PLAST- & KEMIFÖRETAGEN


Storgatan 19 • Box 55915, SE-102 16 STOCKHOLM
Tfn 08-783 86 00 • Fax 08-663 63 23
E-post info@plastkemiforetagen.se
eps-Bygg

You might also like