Non-directional beacon

Non-directional (radio) beacon (NDB), är en radiofyr som sänder en kontinuerlig bärvåg i alla riktningar,
avsedd att pejlas från flygplan. Sändaren identifierar sig regelbundet med en långsam morsesignal som består
av två eller tre bokstäver, gärna med anknytning till fyrens eller ortens namn. NDB-fyrar sänder inom området
190-1750 kHz, dock sänder de flesta NDB-fyrarna inom 250 - 450 kHz. Det är ofta möjligt att fånga in någon
NDB-fyr med en vanlig rundradiomottagare som har långvågsband.

(Även om det kan kännas både naturligt och pedagogiskt att säga NDB-fyr, så är det strängt taget en tautologi.
Ordet fyr är redan täckt av bokstaven B för beacon. Jämför ordet CD-skiva.I Branschfolk benämner dock
fyrarna som en NDB, flera NDB:er på svenska)

Innehåll
Pejling
Förekomst
Historik
Externa länkar

Pejling
I flygplanet finns en ADF, Automatic Direction Finder, som automatiskt bestämmer riktningen till fyren.
Riktningen visas på ett instrument som kallas radiokompass. I sitt enklaste utförande visar radiokompassen
bara riktningen till fyren i förhållande till planets aktuella flygriktning och kallas då RBI Radio Bearing
Indicator. Mer avancerade radiokompasser kombinerar detta med kompassinformation så att även den absoluta
bäringen till eller från fyren kan avläsas. Instrumentet kallas då RMI Radio Magnetic Indicator.

Planets mottagare täcker ofta hela frekvensområdet 190–1750 kHz. Därför kan även rundradiostationer på
lång- och mellanvåg avlyssnas och pejlas. Sådana stationers position och sändningsfrekvens anges ofta på
flygkartan.

Förekomst
NDB:er är normalt placerade i närheten av flygplatser där de utgör ett visst stöd vid inflygning för landning
och utflygning efter start. Förr användes NDB:er även för sträcknavigering, men denna uppgift övertogs först
av VOR:er och på senare tid av satellitnavigering.

I Sverige fanns år 2003 cirka 125 NDB:er. Dessa är av olika typ för flyget. Så kallade Locators är placerade
för att markera inflygningen till en landningsbana varför det vanligtvis finns två, en i vardera banriktningen på
en flygplats. Dessa har ofta låg uteffekt och begränsad hörbarhet. Så kallade en route NDB:er är i Sverige år
2014 endast åtta stycken fördelade över Sverige. Frekvenser och positioner finns publicerade i den svenska
AIP:n som går att nå via LFV:s webbsidor. Dessa en route NDB:er är till för navigering mellan flygplatser och
för överflygande trafik. Det är främst privatflygare som använder NDB:er. Bruksflyget och trafikflyget
använder i regel VOR:er och DME:er, ofta är dessa samlokaliserade och då fås både riktning och avstånd till
en VOR. Sedan januari 2014 är det flygplatserna själva som ansvarar för Locators medan LFV fortfarande
ansvarar för de åtta en route NDB:er som finns kvar. Dessa kommer dock att avvecklas, troligtvis inom en
tioårsperiod då nya alternativa GPS-baserade inflygningsprocedurer är under framtagande. För privatflyget är
denna utrustning emellertid alldeles för dyrbar vilket är anledningen till att NDB:er fortfarande finns. Någon
användning för bruksflyget och trafikflyget har de knappast.

Historik
På 1920-talet började man bygga radiofyrar för sjöfarten. Mottagarutrustningen var dock så dyr, tung och
krävande att använda så att den inte lämpade sig för flygplan. Endast zeppelinare och några få stora flygbåtar
utnyttjade tekniken då.

I början på 1930-talet hade radiotekniken gjort stora framsteg. 1934 kom en mottagarutrustning för pejling, en
RDF – Radio Direction Finder, som var tillräckligt lätt för att passa i flygplan. Från detta år och 20 år framåt
installerades en mängd NDB-fyrar för flyget över hela världen. NDB blev det främsta navigationshjälpmedlet.
RDF utvecklades snart till ADF (se ovan) som befriade navigatören från allt besvär med att pejla för hand.

Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Non-directional beacon.

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Non-directional_beacon&oldid=47000193"

Sidan redigerades senast den 21 december 2019 kl. 04.17.

Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 3.0 Unported. För bilder, se
respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor.