Professional Documents
Culture Documents
Framtidens Radio - Intervju Med Lars Mossberg Monitor Februari 2013
Framtidens Radio - Intervju Med Lars Mossberg Monitor Februari 2013
reportage Radio
Text & foto: Håkan Lindberg
Framtidens Radio
Lars Mossberg jobbar med utvecklingsfrågor på Sveriges Radio. Det är en miljö av ständiga förändringar som
Lars jobbar i och han har mycket god kunskap om radiohistorien men också full koll på framtiden. Lars har
gått den långa vägen, han började på Sveriges Radio som ljudtekniker för 43 år sedan och har genom sitt
brinnande intresse skaffat sig djupa kunskaper om ljudtekniken men också om hur organisationen fungerar.
Jag får tillfälle att intervjua honom i en radiostudio i Stockholm.
MONITOR: I Norge diskuterar man att lägga och master och då blev kostnaden för FM-sän-
ner FM-nätet och ersätta det med DAB. Kan dare på samma plats som en TV-sändare för-
vi vänta oss en liknande utveckling i Sverige? hållandevis låg. I kort har Sverige ett FM-nät DAB betyder Digital Audio Broadcas-
LARS: Det finns flera förutsättningar som som är mycket välbyggt och väl värt att behålla ting, DAB+ är en modernare variant.
är annorlunda i Sverige och det innebär att ännu ett tag. Vi kan i dag tacka det förutseende DAB sänds i Sverige i frekvensbandet
FM-nätet kommer vara kvar inom överskåd- tänkande man hade på den tiden. FM i Norge 223 – 240 MHz vilket innebär något
lig framtid, låt säga 10-15 år. Sveriges topografi är ett av de största FM-näten i världen, framfö- sämre täckning än FM-bandet på
är mer gynnsam för FM-nätet och kräver inte rallt NRK:s nät. Vissa delar av distributionen 87,5 – 108 MHz. Försök med DAB
så många slavsändare som i Norge för att få är ytterst modern medan själva sändarna bör har pågått i Sverige sedan början av
täckning. Dessutom byggdes Sveriges FM-nät bytas ut och det är väldigt många beroende på 1990-talet och sänds idag i Stockholm,
under 50- och 60-talet i samordning med ut- det bergiga landskapet. Multipath-problemen Göteborg, Malmö och Luleå. DAB
byggnaden av TV-nätet och på det viset fick är fruktansvärda i Norge så varje förbättring mottagare kräver 8 gånger mer energi
man stora samordningsfördelar. Man byggde med COFDM-teknik förbättrar lyssningen än en FM-mottagare och lämpar sig
infrastruktur i form av vägar, kraftförsörjning oerhört. därför sämre för batteridrift.
längre lyssna på DAB. Vad blir det av DAB i P2, P3 och alla regionala kanaler finns till- projekt som digitaliserar alla gamla analoga
framtiden? gängliga på Internet. Så det går bra att lyssna ljudband. Kommer denna enorma kulturskatt
LARS: Myndigheten för Radio och TV på Radio Malmöhus eller alla andra lokala ra- göras tillgänglig för allmänheten?
har delat ut rättigheterna att sända DAB till diokanaler var som helst på jorden där man har LARS: Sveriges Radio vill ju det, men av-
kommersiella stationer som tillåter att man tillgång till Internet. Det som går ut på DAB är talen är inte i hamn och de nödvändiga upp-
kan börja sända DAB över hela landet från ännu experimentsändningar. Förutom plikt- hovsrättspengarna vet man inte varifrån de
och med 2013. Regeringen beslutar om sänd- kanalerna sänds andra kanaler så totalt är det skall komma. Projektet med digitaliseringen
ningstillstånd för public servicebolagen SVT, 57 strömmar som sänds på Internet. beräknas vara färdigt i mitten av 2013. Digi-
SR och UR. Detta har ännu inte skett för DAB MONITOR: Hur fungerar POD-radio, är taliseringen har gjorts i 96 kHz, 24 bitar. De
och därför väntar de kommersiella aktörerna det samma programmaterial? gamla banden sparas eftersom man inte vet
på SR. Fördröjningen beror alltså på att Public LARS: Det är väldigt populärt. Program- om man kan göra överföringen bättre någon
Service-avtalet är på remiss och inga beslut är men har någon gång sänts men av upphovs- gång i framtiden. Banden har visat sig ha en
fattade. I detta avtal finns text som ännu ej är rättsliga skäl har musiken tagits bort. Maxtid mycket bra kvalitet och har befunnits vara i
klar om hur finansieringen skall lösas, som nu för musiken är 30 dagar, undantaget är pro- mycket gott skick efter alla års lagring.
genom licenser eller genom skattefinansie- grammet Sommar där det gäller 30 dagar MONITOR: Vi har talat en hel del om
ring. Så kort sagt, DAB väntar på detta avtal. efter att säsongens sista program har gått. I distribution. Hur har programinsamlingen
MONITOR: Hur har framväxten av Inter- POD-versionen av Sommar har man kortat utvecklats digitalt och hur kommer den
net påverkat Sveriges Radio och dess verksam- alla musikinslag till 1 minut. Man mixar helt
het? enkelt ner låtarna till under 60 sekunder och
LARS: Självklart har påverkan varit mycket ofta märks inte detta ljudtekniska hantverk. I
stor. De flesta använder Internet och många detta arkiv finns nästan alla Sommarprogram Programmet Sommar började sändas
använder Internet i sin smartphone där man som sänts genom åren. Det är inte bara pro- 1959. Idén kläcktes av dåvarande under-
tittar på ”Nyss -TV” och lyssnar på ”Nyss- Ra- grammet Sommar som finns i POD-version hållningschefen Tage Danielsson. ”Det
dio”. Hur lyssnarna gör när de tar till sig media utan även exempelvis Ekonomiekot finns till- ska vara lätt musik med prat med mening
är starka faktorer och det kommer att påverka gängligt långt tillbaka. Att denna mångfald av i”. Först ut var Jörgen Cederberg den 29
hela utvecklingen, detta är mycket viktigt. gamla program finns tillgänglig tror jag många juni 1959 och detta var två år innan Me-
MONITOR: Sänds allt som sänds på FM vanliga lyssnare inte känner till. lodiradion, som kom 1961.
även på Internet? MONITOR: Sveriges Radio har ju genom-
LARS: Ja, alla så kallade ”pliktkanaler”, P1, fört, eller håller fortfarande på med ett stort
metadata så själva ljudfilen är opåverkad men även för Sverige att nå hela Europa. De län-
spelas upp med en justerad nivå. der som driver DRM tekniken på gamla AM
Allt detta är en fantastik möjlighet att lösa banden starkast idag är Ryssland och Indien. DRM står för Digital Radio Mondial som
alla dessa nivåproblem som funnits för TV, Indien har nyligen startat den hittills starkaste utvecklats i Frankrike, Tyskland och Sve-
radio och skivindustrin. Allt kommer på plats DRM-sändaren i världen. Den täcker Indien, rige. DRM-tekniken kan användas i på i
efter många års jobb. Det blir mycket mer Pakistan, Sri Lanka och Indiska Oceanen, ett stort sett alla frekvensband från långvåg
komfortabelt för lyssnaren. Man kommer enormt stort område. Svenskar i utlandet kan 150 kHz ända upp till DAB-frekvenserna
kunna växla mellan olika ljudkanaler och få idag lyssna via sattelit eller internet, där det som sträcker sig till 240 MHz då den kal�-
samma nivå utan att behöva justera nivån på finns sådan utrustning. Svårare är om man las DRM +. DRM kan också användas i
fjärrkontrollen hemma. Sen kommer det alltid befinner sig ute i ödemarken. SFN (Single Frequency Network) som
vara några som inte bryr sig om detta men de MONITOR: Hur ligger det till med mot- innebär att alla sändare som sänder ett
kommer vara i minoritet. USA kommer från tagare för DRM? visst program har samma frekvens. Detta
och med 2013 också använda denna teknik LARS: Det finns nu nya kretsar som den förenklar mycket för lyssnaren som inte
som bygger på örats sätt att uppfatta ljudni- nya generationen av mottagare baseras på. behöver ratta in en ny frekvens om den
vån, så detta håller på att bli en global standard. Dessa mottagare kan ta emot alla system flyttar sig geografiskt.
MONITOR: Var det ett klokt beslut att DRM, DRM+, DAB, DAB+; AM och FM.
skrota alla AM-sändare i Sverige, kortvåg såväl När man planerar sändare väljer man lägre
som mellanvåg? frekvenser för att nå många lyssnare spridda
LARS: Dessa sändare användes främst för på stora ytor och får då ett litet antal kanaler som har makten inom ett problemområde att
lyssnare utanför Sveriges gränser och betydde med lägre kvalitet. Vill man ha fler kanaler och ta kontrollen över alla informationsflöden.
säkert mycket för hur bilden av Sverige for- högre ljudkvalitet väljer man högre frekvens MONITOR: Hur kommer man att lyssna
mades utomlands. Man hade miljontals med på bärvågorna, men täcker då en mindre yta. på Sveriges Radio i framtiden?
lyssnare speciellt i Sovjet och senare Ryssland. Det sista lämpar sig då bäst för tätbefolkade LARS: Som jag sagt så kommer FM finnas
Ryskspråkiga sändningarna från Sverige hade begränsade områden. kvar men det kompletteras med en teknik som
på den tiden fler lyssnare än BBC. När beslu- MONITOR: Vad skall man lyssna på idag utvecklats av Ericsson. Den kallas MBMS.
ten att lägga ner togs på SR-nivå var tron på In- om man vill höra SR ute i Europa? Det smarta med den tekniken är att man an-
ternet mycket stark, men min personliga upp- LARS: Då gäller mobilen, och priserna vänder alla basstationer med sina antenner i
fattning är att dessa beslut grundar sig på ett på dataöverföring kommer snart att bli lika samverkan och de blir då som en enda jättelik
kortsiktigt tänkande. Man följde trenden från oavsett om man är i Sverige eller ute i Europa. basstation. Tester pågår just nu i Kalifornien.
länderna i Västeuropa. I andra delar av världen Nackdelen är att respektive land har kontroll På mottagarsidan finns chip och felskyddslös-
jobbar man idag för fullt med digital DRM- över dataströmmarna så censur är fullt möjlig, ningar (Qualcom) redan klara bland annat i
teknik och kombinationer med den gamla vilket är svårare när det gäller radiovågor som Samsungs mobiltetefoner.
AM-tekniken för att inte förlora lyssnare. går över landgränser, då krävs störsändare. Om MONITOR: När har vi detta i Sverige?
Här hade det funnits intressanta möjligheter man ser det historiskt så försöker ju alltid de LARS: Jag gissar om två-tre år.
MONITOR: Kommer MBMS innebära studion, ibland i realtid. Man tar emot e-post skulle man kunna nå nya lyssnare utan att
FM-radions död? och SMS. Man lägger ut recept och annan öka antalet sändare. Det borde inte kosta
LARS: Nej absolut inte. Systemen kommer tilläggsinformation och detta kommer bara speciellt mycket och det skulle glädja mig att
att samverka och komplettera varandra. Ser att öka. Man lyssnar på FM och kompletterar genomföra detta. Man kan göra ytterligare
man på mängden sålda mobiltelefoner med med information och interaktivitet via nätet. förbättringar på FM-sändarna genom att
inbyggd FM-radio från Nokia, Sony, LG Skulle man uppmana lyssnarna att lyssna mer optimera dem för lyssning i FM-mottagare
och Samsung så talar vi om miljarder FM- via nätet krävs ökning av kapaciteten på Sve- i mobiltelefoner. SR finns i alla DVB-nät
mottagare globalt. Så jag ser att i framtiden riges Radios servrar. Totalt sett ökar interak- där lyssnarna redan installerat anslutningar,
kommer man använda sig av DRM+ på FM- tiviteten lyssningen. antenner och utrustning. Detta ger radion
bandet och får då en suverän täckning över MONITOR: Om du hade oinskränkt makt en ny möjlighet att också nå lyssnarna med
hela landet, detta i kombination med MBMS inom Sveriges Radio, vad skulle du göra då? högre ljudkvalitet och bättre upplevelser i
på de platser där det finns mobiltäckning. Vad LARS: Förbättra möjligheterna att kunna till exempel surroundljud. Dessa lösningar
som sker med DAB är mer osäkert. lyssna i mobilen. Det innebär att implemen- är mycket vanliga i Europa men saknas helt
MONITOR: Hur kommer produktionen tera MBMS med högsta bit-rate för högsta i Sverige och framförallt i SR.
av radioprogram utvecklas? ljudkvalitet. Samtidigt se till att man kan Tiden i den trivsamt tysta studion gick fort i
LARS: Numer produceras ju program för lyssna på Sveriges Radio var man än är i Eu- Lars Mossbergs sällskap. Jag går därifrån med
Sveriges Radio både inom bolaget och utan- ropa med hög kvalitet. Sen önskar jag mig en känsla av att Lars bryr sig mycket om Sve-
för bolaget. Kvaliteten är ofta bra men varierar att kunna lägga på extra tjänster, exempelvis riges Radios lyssnare. Han jobbar hårt för att
på grund av tids-och kostnadsfaktorer. Men för hörselhandikappade, där lyssnaren kan hålla kvalitén och tillgängligheten på absolut
aldrig har vi haft så goda möjligheter att lagra ställa in balansen mellan tal och musik. Då högsta nivå in i framtiden. n