1(8)

Formelblad matematik 5

Algebra
Regler (a  b) 2  a 2  2ab  b 2 ( a  b) 3  a 3  3a 2 b  3ab 2  b 3
(a  b) 2  a 2  2ab  b 2 ( a  b) 3  a 3  3a 2 b  3ab 2  b 3
(a  b)(a  b)  a 2  b 2
a 3  b 3  (a  b)( a 2  ab  b 2 )
a 3  b3  ( a  b)(a 2  ab  b 2 )

Andragradsekvationer x 2  px  q  0 ax 2  bx  c  0

p  p
2 b b 2  4ac
x    q x 
2 2 2a 2a

n
n  n n n  n
Binomialsatsen ( a  b) n    k a n  k b k   0 a n  1 a n 1b   2 a n  2b 2  ...   n b n
k  0         

Aritmetik
Prefix T G M k h d c m  n p
tera giga mega kilo hekto deci centi milli mikro nano piko
12 9 6 3 2 -1 -2 -3 -6 -9
10 10 10 10 10 10 10 10 10 10 10-12

ax 1
Potenser x y
a a a x y  a x y (a x ) y  a xy a x 
ay ax

x
ax a 1
x x
a b  (ab) x x
  an na a0  1
b b

Logaritmer y  10 x  x  lg y y  e x  x  ln y

x
lg x  lg y  lg xy lg x  lg y  lg lg x p  p  lg x
y

a om a  0
Absolutbelopp a 
 a om a  0

17-02-03 © Skolverket
2(8)

Funktioner

Räta linjen Andragradsfunktioner

y2  y1 y  ax 2  bx  c a0
y  kx  m k
x2  x1

ax  by  c  0 , där inte både a och b är noll

Potensfunktioner Exponentialfunktioner

y  C  xa y  C ax a  0 och a  1

Statistik och sannolikhet

Standardavvikelse
för ett stickprov ( x1  x ) 2  ( x2  x ) 2  ...  ( xn  x ) 2
s
n 1

Lådagram

Normalfördelning

1  x   2
Täthetsfunktion 1   
 
för normalfördelning f ( x)  e 2
 2

17-02-03 © Skolverket
 3(8)

Differential- och integralkalkyl

Derivatans definition f (a  h)  f (a ) f ( x)  f (a)

f (a )  lim  lim
h0 h xa xa

Derivator Funktion Derivata

x n där n är ett reellt tal nx n 1

ax ( a > 0) a x ln a

1
ln x ( x  0 )
x

ex ex

e kx k  e kx

1 1

x x2

sin x cos x

cos x  sin x

1
tan x 1  tan 2 x 
cos 2 x

k  f (x ) k  f (x )

f (x)  g (x) f (x)  g (x)

f ( x)  g ( x) f ( x )  g ( x )  f ( x )  g ( x )

f ( x) f ( x)  g ( x)  f ( x)  g ( x)
( g ( x )  0)
g ( x) ( g ( x))2

Kedjeregeln Om y  f ( z ) och z  g ( x) är två deriverbara funktioner

så gäller för y  f ( g ( x )) att
dy d y d z
y   f ( g ( x ))  g ( x ) eller  
dx dz dx

17-02-03 © Skolverket
4(8)

Primitiva Funktion Primitiva funktioner

funktioner
k kx  C
x n 1
x n (n  1) C
n 1
1
ln x  C ( x  0)
x

ex ex  C

e kx
e kx C
k
ax
a x (a  0, a  1) C
ln a

sin x  cos x  C

cos x sin x  C

Komplexa tal

Representation z  x  iy  reiv  r (cos v  i sin v) där i 2  1

y
Argument arg z  v tan v 
x

Absolutbelopp z  r  x2  y 2

Konjugat Om z  x  iy så z  x  iy

Räknelagar z1z2  r1r2 (cos(v1  v2 )  i sin(v1  v2 ))

z1 r1
 (cos(v1  v2 )  i sin(v1  v2 ))
z2 r2

de Moivres formel z n  (r (cos v  i sin v)) n  r n (cos nv  i sin nv)

17-02-03 © Skolverket
 5(8)

Geometri

Triangel Parallellogram

bh A  bh
A
2

Parallelltrapets Cirkel

h( a  b) πd 2
A A  πr 2 
2 4
O  2 πr  πd

Cirkelsektor Prisma

v V  Bh
b  2 πr
360
v br
A  πr 2 
360 2

Cylinder Pyramid

V  πr 2h V
Bh
Mantelarea 3
A  2πrh

Kon Klot

πr 2h 4πr 3
V V
3 3
Mantelarea
A  4πr 2
A  πrs

Likformighet Skala
Trianglarna ABC Areaskalan = (Längdskalan)2
och DEF är Volymskalan = (Längdskalan)3
likformiga.
a b c
 
d e f

17-02-03 © Skolverket
6(8)

Topptriangel- och Bisektrissatsen

transversalsatsen
Om DE är parallell AD AC
med AB gäller 
BD BC

DE CD CE
  och
AB AC BC

CD CE

AD BE

Vinklar
u  v  180 Sidovinklar

wv Vertikalvinklar

L1 skär två parallella linjer L2 och L3

vw Likbelägna vinklar

uw Alternatvinklar

Kordasatsen Randvinkelsatsen
ab  cd u  2v

Pythagoras sats

a 2  b2  c 2

Avståndsformeln Mittpunktsformeln

d  ( x2  x1) 2  ( y2  y1 ) 2 x1  x2 y  y2
xm  och ym  1
2 2

17-02-03 © Skolverket
 7(8)

Trigonometri
Definitioner a
sin v 
c
b
cos v 
c
a
tan v 
b

Enhetscirkeln

sin v  y

cos v  x
y
tan v 
x

sin A sin B sin C

Sinussatsen  
a b c

Cosinussatsen a 2  b 2  c 2  2bc cos A

ab sin C
Areasatsen T
2
Trigonometriska
formler
sin 2 v  cos2 v  1

sin(u  v )  sin u cos v  cos u sin v

sin(u  v )  sin u cos v  cos u sin v

cos(u  v )  cos u cos v  sin u sin v

cos(u  v )  cos u cos v  sin u sin v

sin 2v  2 sin v cos v

cos 2 v  sin 2 v (1)


cos 2v   2 cos 2 v  1 (2)
 2
1  2 sin v (3)

b
a sin x  b cos x  c sin( x  v ) där c  a 2  b 2 och tan v 
a

Cirkelns
ekvation
( x  a ) 2  ( y  b) 2  r 2

17-02-03 © Skolverket
8(8)

Exakta Vinkel v
värden
(grader) 0 30 45 60 90 120 135 150 180
π π π π 2π 3π 5π
(radianer) 0 π
6 4 3 2 3 4 6
1 1 3 3 1 1
sin v 0 1 0
2 2 2 2 2 2
3 1 1 1 1 3
cos v 1 0    1
2 2 2 2 2 2
1 1
tan v 0 1 3 Ej def.  3 1  0
3 3

Mängdlära
A  B  x x  A och x  B A  B  x x  A eller x  B

A \ B  x x  A och x  B AC  x x  G och x  A

Talteori
Kongruens a  b(mod c) om differensen a  b är delbar med c

Om a1  b1 (mod c ) och a 2  b2 (mod c ) gäller att

1. a1  a 2  b1  b2 (mod c )
2. a1  a 2  b1  b2 (mod c )

Om a  b (mod c) gäller att

3. m  a  m  b (mod c) för alla heltal m
4. a n  b n (modc) för alla heltal n  0

Aritmetisk a1  a n
sn  n  där an  a1  (n  1)  d
summa 2

Geometrisk k n 1
summa
sn  a1 där an  a1  k n 1
k 1

Kombinatorik
n!
Permutationer P(n, k )  n  (n  1)  (n  2)  ...  (n  k  1)  där 0  k  n
(n  k ) !

 n  P(n, k ) n!
Kombinationer C (n, k )      där 0  k  n
k  k! k!(n  k )!

17-02-03 © Skolverket