Matematik M5

NE S SO N
S SJU N
JONA ••
M ST R O M
TIN H OL
MAR
D H A M R E
EV A S M E
O B SS O N
R S JA K
LA
N ILS O N
KLAS
NE SS O N
S S JU N
JONA ..
MS TR O M
IN H OL
MART
D H A M RE
E VA S M E
O BS SO N
LA RS JA K
N ILS O N
KLAS
ISBN 978-91 -47-10928-9
© 2013 Jonas Sjunnesson, Martin Holmström, Eva Smedhamre, Lars Jakobsson, Klas Nilson och Liber AB
Projektledare: Calle Gustavsson

Redaktör: Tho1nas Aidehag
Formgivning och layout: Cecilia Frank/Frank Etc. AB
Omslag: Cecilia Frank
Bildredaktör: Marie Olsson
Illustrationer: Björn Magnusson, Cecilia Frank
Faktor: Adam Dahl
Första upplagan
1
Repro: Exaktaprinting AB, Malmö

Tryck: Kina 2013
••
KOPIERINGSFORBUD
Detta verk skyddas av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver
lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk
enligt BONUS-avtal är förbjuden. BONUS-avtal tecknas
mellan upphovsrättsorganisationer och huvud1nan för
utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som
bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare
och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig
erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 113 98 Stockholm

08-690 92 00
www.liber.se
kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
e-post: kundservice.liber@liber.se
} MÄN~DLÅRA OCH KOMBINATORIK
1.1 Mängder 8 2.1 De hela talen 64

Begreppen tom mängd, d elmängd och Delbarhet och primtal 64
grundmängd 10 Aktivitet: Eratosthenes såll 69
Venndiagram 12
2.2 Kvot och rest 70
Mängdoperationer 14
Aktivitet: Periodiska decimal-
Komplementmängd och differens 17
utvecklingar 72
Upptäck & Visa: Hitta samband 20
Största gemensamma delare,
1.2 Repetition av sannolikhetslära 21 Euklides algoritm 73
Sannolikhet och mängdlära 22 Aktivitet: Diofantiska ekvationer 77
San nolikhet vid försök i flera steg 24
2.3 Kongruens 79
1.3 Kombinatorik 28 Kongruensräkning 83
Multiplikationsprincipen 28
2.4 Talföljder 86
Permutationer 30
Aritmetiska talföljder 86
Kombinationer 35
Geometriska talföljder 90
Binomialsatsen 39
Rekursiva talföljder 95
Binomialfördelning 43
Digitala rutan: Talföljder och
Digitala rutan: Spela Yatzy 45
kalkylblad 98
1.4 Grafteori 46 Summanotation 101
Inledande exempel 46
2.5 Induktion 103
Eulervägar och Hamiltonvägar 50
Upptäck & Visa:
Aktivitet: Den handelsresandes problem 53
Handskakningsproblemet 106
Sammanfattn ing 54
Sammanfattning 107
TEST 1 56
TEST 2 108
Blandade uppgifter 59
4
3.1 Differentialekvationerna
y' = f(x) och y" = f(x) 114 4.1 Förändringshastighet och derivering 158
Implicit derivering 162
3.2 Differentialekvationen y' ky = 117
Upptäck & Visa: 4.2 Generaliserade integraler 167
Allmän lösning till y' + f(x)y = 0 119 Upptäck & Visa: Generaliserade
Tillämpningar på första ordningens integraler 169
differentialekvationer 120 Generaliserade integraler och volymer 170
Generaliserade integraler i naturveten-
3.3 Riktningsfält 124
skapen 172
3.4 Eulers stegmetod 128
4.3 lntegrationsmetoder 174
Digitala rutan: Eulers stegmetod med
Partialbråksuppdelning 174
datorstöd 131
Integralbestämning med partialbråk 176
3.5 Logistiska tillväxtekvationen Digitala rutan: Partialbråksuppdelning och
y = ky(M - y) 132 integralbestämning 179
Partiell integration 181
3.6 Differentialekvationen
y" + ay' + by= f(x) 136 4.4 Kurvlängd 184
Tillämpningar på andra ordningens
Sammanfattning 187
differentialekvationer 140
TEST 4 188
3.7 Tillämpningar 142 Blandade uppgifter 189
Aktivitet: Dämpad svängning 147 Omfångsrika uppgifter 190
Omfångsrika uppgifter av undersökande
Sammanfattning 148
karaktär 195
TEST 3 149
Facit 207
Facit tankenötter 227
Facit Aktivitet 228
Facit Digitala Rutan 229
Facit Upptäck & Visa 230
Sakregister 231
5
•
I det här kapitlet får du lära dig

• Mängdlärans notationer
•
• Utföra olika operationer på mängder
• Rita venndiagram och använda dessa för att dra
slutsatser
• Begreppen permutation och kombination
•
• Metoder för beräkning av antalet kombinationer •
och permutationer
Använda binomialsatsen
• Egenskaper hos grafer
• Hitta Eulervägar och Hamiltoncykler
• Resonera kring grafteoretiska problem
,,
.•',~..
• .v;.i
,.• • \
'
\
•
an brukar säga att grafteorin
började med problemet om
Königsbergs sju broar (ses. 50)
som den schweiziska matematikern
Leonhard Euler formulerade i mitten av
1700-talet. Cirka hu11dra år senare kom
fyrfärgsproblemet som lyder så här.
Tänk dig att du har en karta, t ex över
Europas länder eller över Sveriges
kommuner eller helt enkelt en karta över
en fantasivärld ritad på ett plant papper.
Anta att du vill färglägga kartan så att två
länder (eller kommuner) som gränsar till
varandra (längs en hel gränslinje) alltid
har olika färger. Hur många färger behövs
det för att klara alla kartor?
I kartan över Sverige ser du att det behövs

fyra färger, men frågan är: räcker fyra
färger för alla kartor? Problemet var olöst
i över hundra år, men 1976 bevisade två
matematiker verksamma i USA att fyra
färger räcker alltid. Deras bevis bygger
på en omfattande analys av ett stort antal
olika fall med hjälp av dator.
Problemet kan reduceras till en enklare - ..,,.
--/
figur - en så kallad graf - där varje färgat

område ersätts med en punkt, eller nod.
Om områdena gränsar till varandra,
illustreras detta med en linje, eller kant
mellan noderna.
.. ..
MANGDLARA OCH KOMBINATORIK 7
l
••
1.1 MANGDER
Det finns många olika sorters månghörningar i figuren nedan: en triangel,

två rektanglar, en femhörning och en sexhörning. Alla dessa figurer kan
sägas vara element i mängden av alla månghörningar.
Talen 1, 2 och 5 är heltal. Med mängdlärans språk säger man att dessa tal är
1
element i mängden av alla heltal. Talen - och J2 tillhör inte mängden av
2
heltal. De är däremot element i mängden av reella tal, vilket för övrigt även
1, 2 och 5 är.
O DEFINITION: Mängd
En mängd definieras som en samling objekt.

Objekten i mängden kallas element.
Mängder bru.kas anges med versaler, dvs stora bokstäver, och elementen
med gemener, dvs små bokstäver.
Det finns många symboler i mängdläran. Om man vill ange att p är ett
element i mängden A, skriver man
p E A (p tillhör mängden A)
och om man vill ange att q inte är ett element i mängden A skriver man
q ~ A (q tillhör inte mängden A).

Om man vill beskriva att mängden A består av alla heltal mellan 1 och 10
kan man skriva
A = {l, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10}.
Ett annat sätt att beskriva samma mängd är
A = {x: 1 < x < 10, x E Z}
Detta utläses "mängden av alla x, sådana att x ligger mellan 1 och 10 och
där x är ett heltal".
..
8 1.1 MANGDER
l
Skriv med mängdsymboler
a) Bokstaven a tillhör inte m ängden konsonanter, K,

medan b tillhör denna mängd .
b) Talet rr tillhör mängden reella tal, som betecknas ffi..
c) Mängden A består av alla lösningar till ekvationen x2 = 4.
d) Mängden B består av alla jämna heltal som är större än noll.
e) Mängden C består av alla månghörningar med fler än två och
färre än fem hörn.
LÖSNING
a) A ~ K, b EK
b) 7t E ffi.
2
c) x = 4 ger lösningarna x = 2 och x = - 2.
Alltså är mängden A = {- 2, 2}.
d) B = {2, 4, 6, 8, 10, 12, . . .}
e) C = {trianglar och fyrhörningar}
Vissa mängder används så ofta att de får

spe ciella symbole r
N betecknar mängden av alla naturliga tal,

N ={1, 2, 3, 4, 5, 6, ...}
Z betecknar mängden av alla heltal,
Z = { ... - 6, -5, -4, -3, -1, 0, 1, 2, 3, 4, 5, 6, ... },
Q bete cknar alla rationella tal, dvs. alla ta l
2
s om kan skrivas som en kvot av två heltal, t ex E Q.
5
ffi. betecknar alla reella tal, t ex .fi. E lR
(däremot .fi. i Q )
C bete cknar alla komplexa tal, t ex är lösningarna

till ekvationen x2 = - 1 element i (C
.. ..
l
Begreppen tom mängd, delmängd och grundmängd
Den tomma mängden innehåller inga element och betecknas 0.

Man kan konstruera en tom mängd på många sätt.
Om A är mängden av alla heltal som är lösningar till ekvationen

x 2 = 2 så är A lika med tomma mängden, eftersom det inte finns
någon heltalslösning till ekvationen.
Om B är en annan tom mängd, t ex mängden av alla negativa tal
i intervallet 1 < x < 2, så är A och B samma mängd, den tomma
mängden.
Titta på de två mängdernaA = {4, 8} och B = {2, 4, 6, 8, 10}.

Vi ser att alla element som finns i mängden A också finns i mängden B.
Vi säger då att A en delmängd av B, vilket betecknas A c B.
Ibland kan det vara lämpligt att tänka sig de förekommande

mängderna som en delmängd av en grundmängd, som betecknas U.
Om vi sysslar med mängder där elementen är människor kan U
vara mängden av alla människor på jorden. Om elementen är
reella tal kan det vara lämpligt att U = R är grundmängden .
A = {2, 4, 6}, B = {2, 3, 4, 5, 6, 7} och C= {l, 2, 3}
Gäller det att
a) A är en delmängd av B?
b) C är en delmängd av B?
••
LOSNING
a) Eftersom alla element i mängden A även ingår i mängden B

är A en delmängd av B. Detta kan skrivas A c B.
b) Det finns ett element i mängden C, elementet 1,
som inte ingår i mängden B. Därför är inte C en delmängd av B.
Detta kan skrivas C Cl: B .
..
1.1 MANGDER
1101 A = {l, 3, 7, 12} och B = {l, 7}. Vilka av 1106 Ange alla element som tillhör både
följande påståenden är sanna? mängden A = {x: x E Z, - 1 ~ x:::; 10} och
a) AcB b) BcA mängden B = {x: x E lR , x < O}.
c) 7 E B d) 15 !l A
1107 Vilka av nedanstående mängder är den
tomma mängden?
1102 Skriv med mängdsymboler
A = {x : x E N, 2x = 3}
a) Talet 2 tillhör mängden av naturliga
tal. B = {x : x E IR, 3x = 4}
b) Talet e tillhör ej mängden rationella C = {x: x E IR, x2 = - 1}
tal. D = {x : x E C, x 2 = -4}
c) De naturliga talen är en delmängd av
de reella talen.
1108 Vad är det för skillnad mellan
d) Den tomma mängden är en delmängd att skriva 5 E N och {5} c N?
av de naturliga talen.
1103 Låt K vara mängden av alla kvadrater, R 1109 Använd skrivsättet {x : x ... } för att ange
mängden av alla rektanglar, k 1 en kvadrat mängden {2, 4, 8, 16, ... }.
med sidan 4 cm och r 1 en given rektangel.
Vilka av följande påståenden är sanna? 1110 Visa att A = {2, 3, 4} inte är en delmängd
a) r1 E R av B = {x: x E N, x är ett jämnt tal}.
b) k 1 !l R
1111 Vilken mängd beskrivs här:
c) KcR
d) Både K och R är delmängder av
mängden av alla fyrhörningar.
1112 Ange mängden B av alla reella tal b för

1104 Gör en lista på elementen i följande
vilka mängden A = {x: x E IR,
mängder.
x 2 + 5x + b = 0} blir den tomma mängden.
a) A = {x : x E N, 3 < x < 12}
b) B =
{x : x E N, x är ett jämnt tal, x < 15}
c) C = {x: x är ett primtal, x < 25}
1105 Sätt in symbolerna E och !l istället för

rutorna. TANKENÖT 1
a) 6 D {1, 4, 5, 6, 7} På Hilberts hotell
finns oändligt många rum,
b) 15 D {x: x är ett primtal}
numrerade 1, 2, 3, ...
c) 8 D {x : x är ett komplext tal} Hotellet är fullbelagt. Tio nya
d) 3 + 18i D {x : x är ett komplext tal} gäster anländer och vill ha
varsitt rum. Hur ska
e) 18 D {3, 6, 9, ...} man klara det?
.. ..
l
Venndiagram
Ett venndiagram är en figur som kan förtydliga mängdläran.

(Venn var en engelsk matematiker som var med om att skapa mängdläran.)
Grundmängden U illustreras i ett venndiagram med en rektangel och alla
delmängder av grundmängden som slutna figurer inom denna rektangel.
Med ett venndiagram kan vi tydligt illustrera mängderna

A = {2, 4, 6}, B = {2, 3, 4, 5, 6, 7} och C = {l, 2, 3}.
Man ser tydligt att A är en

delmängd av B, men att C 1
inte är en delmängd av A .
2
4 6 3
Om vi endast har två mängder, A och B kan fyra fall inträffa,

vilket illustreras av följande fyra figurer:
B A
Alla element i A ingår också i B,

dvs A c B. Alternativt kan alla B
element i B ingå i A, dvs B c A.
A
Det finns element som tillhör ~
både A och B. Men det finns
också element i A som inte tillhör
B och det finns element i B som
inte tillhör A.
Det finns inga gemensamma

element i A och B. Mängderna A B
sägs vara disjunkta .
..
1.1 MANGDER
Beskriv med hjälp av venndiagram de tre mängderna: mängden av alla
motorfordon, mängden av alla tvåhjulingar och mängden av alla bilar.
LÖSNING
tvåhjulingar
1113 Rita venndiagram för mängderna 1118 Rita venndiagram för följande fyra
A = {O, 2, 4, 6, 8, 10}, B = {8, 10, 12, 15} mängder:
och C = {12, 15}. A: alla rektanglar
B: alla trianglar
1114 Rita venndiagram för mängderna:
mängden av alla röda hus och mängden C: alla kvadrater
av alla gula hus. Grundmängden kan vara D: alla rektanglar höjden 2 cm
mängden av alla hus.
1119 Mängderna A och B är disjunkta. B är
1115 Rita venndiagram för mängden av alla en delmängd av mängden C. Några av
bokstäver och mängden av alla vokaler. elementen som tillhör A tillhör även C.
Beskriv situationen med ett venndiagram.
1116 Mängden N är mängden av alla naturliga
tal. Vad skulle mängden A kunna vara?
1120 Vad menas med att två mängder
är disjunkta? Förklara med exempel.
1121 Nedan ser du två mängder.

A A: Män mellan 20 år och 30 år.
B: Arbetslösa män.
A 8
1117 Ge exempel på en mängd som är disjunkt
till mängden
A = {2, 4, 6, 8, 10, 12, 14, ... }.
a) Är dessa mängder disjunkta?
b) Tolka betydelsen av det skuggade
området.
.. ..
MANGD LARA OCH KOMBINATORIK 13
l
Mängdoperationer
Union och snitt Låt oss studera två mängder
A = {2, 4, 6}, B = {l, 2, 3}
Mängderna A och B har ett enda element gemensamt, nämligen talet 2.

Ma.n säger då att snittet (skärningsmängden) av A och Bär 2.
Detta skrivs i symboler An B = {2} och utläses A snitt Bär lika med
mängden som består av talet 2.
Snittmängden består alltså av de element som finns i mängd A
och i mängd B.
Den streckade delen i figuren nedan representerar A n B.
4 1
A 8
6 3
An B
Tillsammans omfattar mängderna A och B talen 1, 2, 3, 4 och 6.

Man säger att unionen (föreningsmängden) av A och B är dessa tal.
Uttryckt i symboler skriver vi
AuB={ l ,2,3,4,6}.
Detta utläses A union Bär lika med mängden av talen l , 2, 3, 4, 6.
Unionmängden består alltså av de element som finns antingen i mängden A

eller i mängden B eller i både A och B.
Den streckade delen i figuren nedan representerar A u B .
..
14 1.1 MANGDER
l
O DEFINITION: Union och snitt
Snittet av två mängder A och 8, som betecknas A n 8,

är mängden av alla element som tillhör både A och 8.
I symboler skrivs detta A n 8 ={x : x e A och x e 8}.

Unionen av två mängder A och 8, som betecknas Av 8,
är mängden av alla element som tillhör A eller 8
(eller både A och 8).
I symboler skrivs detta Av 8 ={x: x e A eller x e 8}.
Bland eleverna på en skola använder 243 Facebook, 61 Instagram och

20 Twitter. Man vet också att
47 använder både Facebook och Instagram,
13 både Facebook och Twitter och

9 både Instagram och Twitter.
Dessutom vet man att 5 elever använder alla tre tjänsterna och att
12 elever inte använder någon av dem.
Mängden av alla elever med Facebook betecknas F, mängden av alla

med Instagram I och mängden av alla med Twitter T.
Hur ska man beteckna mängden av de elever som
a) använder både Facebook och Instagram?

b) använder antingen Facebook eller Twitter eller både och?
c) Hur många elever finns på skolan?
_}
15
l
..
OSNING
a) Mängden av elever som använder både Facebook och Instagram

är snittet mellan mängderna F och I och betecknas F n I.
b) Här avses unionen mellan mängderna F och T och betecknas
Fu T.
c) För att kunna svara på frågan ritas ett venndiagram.
I
F
T
I uppgiften anges att det är 5 elever som tillhör alla tre mängderna.
Denna mängd är snittet mellan mängderna F, I och T.
47 elever tillhör både F och I. Om man tar bort de 5 elever som finns
i alla tre mängder får man (47 - 5) = 42 elever som endast använder
Facebook och Instagram.
På motsvarande sätt får vi fram att 8 elever endast tillhör F och T,
medan 4 elever endast tillhör I och T.
Det anges i uppgiften att 61 elever tillhör mängden I. Av dessa drar vi
bort dem som även tillhör 11ågon annan mängd. 61 - (42 + 5 + 4) = 10
elever tillhör alltså endast I.
På motsvarande sätt får vi fram att 3 elever tillhör endast T och 188
elever tillhör endast F. Vi noterar även de 12 elever som inte tillhör
någon av mängderna F, I och T, men däremot grundmängden
(mängden av alla elever i skolan).
Vi är nu redo att summera ihop alla fält i venndiagrammet. Det totala

antalet elever i skolan är: 5 + 8 + 4 + 42 + 3 + 10 + 188 + 12 = 272
SVAR: a) F n I b) FuT c) 272 elever finns på skolan.
..
1.1 MANGDER
Komplementmängd och differens
På en skola finns 1 200 elever varav 35 studerar spanska. Om dessa

35 elever bildar mängden A kommer alla övriga elever att tillhöra
komplementmängden till A. Denna mängd innehåller alltså
1 200 - 35 = 1 165 element.
O DEFINITION: Komplementmängd
Anta att A ~ U, där U är en given grund mängd.

Alla element i U utom de som tillhör mängden A tillhör
komplementet till A med avseende på U.
Komplementet till A betecknas Ac (eller ibland CA}.
Tillsammans bildar en mängd och dess komplementmängd hela

grundmängden, A u A c = U
Ytterligare ett begrepp som är bra att kunna är differens.
O DEFINITION: Differens
Differensen A\B består av de element i A

som inte tillhör 8. I figuren är A\B och 8\A
markerat.
A B
.. ..
l
Vad är komplementmängden till A = {x: - 4 < x < 6} om U = JR?
••
LOSNING
Mängden A markeras på en tallinje (streckad linje). Komplement-

mängden är övriga reella tal (markerad med heldragen linje):
-4 6
~~~~~~----------------------------~~~----,11-
/ /
CA CA
Komplementet är {x: x < -4 eller x > 6}
1122 A = {2, 4, 6, 8, 10} och 1125 Efter en gasolycka kom 77 hjälpsökande

B = {l, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9}. till sjukhuset. 49 personer hade andnöd
Bestäm A u B och A n B. och 38 personer klagade på huvudvärk.
Sjukvårdspersonalen bedömde att
patienter med endast huvudvärk skulle
1123 A = {x: - 1 < x < 3} och B = {x: -3 < x < 1}.
tillfriskna på egen hand. Patienter med
BestämA u B ochA n B. andnöd var i behov av normal vård.
Endast patienter med både andnöd och
1124 Rita av venndiagrammet och skugga huvudvärk krävde specialisthjälp. Hur
många patienter krävde specialisthjälp?
A B
1126 Bestäm komplementmängden till
A = {x E lR : x < 5} om U = JR?
1127 Bestäm komplementmängden till

c A = {x E Z : x ~ 4} om U = Z?
1128 SättA = {l, 2, 4, 5, 9, 11},

a) AnBn C B = {2, 5, 9, 17, 21} och
b) (A uB) n C C= {5, 9, 11, 13, 17}. Bestäm
c) B\ (Au B) a) AnBnC
d) C(A u Bu C) b) Au (Bu C)
c) Au (B n C)
d) (A n B) u (A n C)
..
1.1 MANGDER
112 9 På en allergiklinik fanns 40 patienter. 1132 Vilka av följande utsagor är sanna?
16 personer var gluten-intoleranta, a) (Ac )c = A
18 laktosintoleranta och 17 <lamm-
b) AnAc = U
allergiska. 2 personer hade alla tre
åkommorna, 7 tålde varken gluten eller c) A uAc = 0
laktos, 6 tålde inte gluten och damm d) (Au B)c = Ac n Be
och 5 tålde inte laktos och damm. e) (AnB) c =Ac uBc
De återstående patienterna hade ännu inte
fått någon diagnos. Hur många var de? 1133 På en skola gillar 70 % av eleverna
hamburgare och 60 % gillar pizza.
50 % gillar både hamburgare och
1130 Antalet element i mängden A pizza. Hur många procent gillar varken
betecki1as IA j. Man kan visa att hamburgare eller pizza?
IA u Bl = IAI + IBI - IA n Bj. Förklara
varför termen IA n Bl måste dras bort. 1134 Av 2 000 personer har 80 högt blodtryck.
85 % av dem som har högt blodtryck, och
60 % av dem som inte har högt blodtryck,
1131 Beskriv med symboler den skuggade dricker alkohol. Hur många procent av dem
delen av venndiagrammen. som dricker alkohol har högt blodtryck?
1135 Visa med hjälp av venndiagrammet att

A B A B
a) A n (B u C) = (A n B) u (A n C)
b) A u (B n C) = (A u B) n (A u C)
c
., . ,-~
.. ..
l
HITTA SAMBAND
Om mängden A består av ett ändligt antal element (ändlig mängd)

betecknas antalet element i A med IA I (kallas kardinaltalet
eller mäktigheten för A).
Om tex A = {2, 3, 5, 7} så är IAI = 4.
Nedan ser du några utvalda mängder A och B.
A ={2, 3, 5, 7}, B = {2, 5, 8, 9, 12} 4 5

A = {1 , 5, 8, 13, 15}, B = {1, 4, 8, 12, 15, 20}
A = {1 , 2}, B = {1, 2, 3}
A = {2, 6, 10, 14, 18, 20} , B = {2, 10, 8, 18}
• Välj själv ytterligare två mängder A och B och fyll i tabellen.
• Formulera ett samband mellan IAI, IBI, IA n BI och IAu BI .

• Visa/motivera detta samband genom att rita ett venndiagram.
Nu skall du undersöka motsvarande samband

då du har tre mängder A, B och C.
A = {2, 3, 5},
B ={2, 5, 8, 9} 3 4 6
C = {1, 3, 5, 8, 9, 10}
• Välj själv ytterligare några mängder A, B och C och fyll i tabellen.

• Formulera ett samband mellan mängderna.
• Visa/motivera detta samband genom att rita ett venndiagram .
..
20 1.1 MANGDER
l
••
1.2 REPETITION AV SANNOLIKHETSLARA
Begrepp i sannolikhetsläran:
• Slumpmässigt försök. Ett försök där man inte på förhand kan

förutsäga vad som ska inträffa då det upprepas.
• Utfall. Ett möjligt resultat i ett slumpmässigt försök.
• Utfallsrum. Mängden av utfall i ett försök.
• Händelse. Ett utfall eller unionen av flera utfall i ett slumpmässigt

försök.
• Komplementhändelse. Mängden av de utfall som inte ingår i en

given händelse utan är de utfall som finns i resten av utfallsrummet.
Ett exempel på ett slumpmässigt försök är att singla samma mynt

två gånger. Detta är samma sak som att singla två mynt samtidigt,
förutsatt att mynten är identiska.
Utfallsrummet är i detta fall (krona, krona), (krona, klave),
(klave, krona) och (klave, klave). Här skrivs utfallet vid första
kastet först och det andra sist.
2·a kaste t
Observera att utfallsrumm et kan ses
som en mängd, vars element är de k lave -
"
olika utfallen. Bilden till höger
illustrerar detta försök.
~ I"'-..
k ro na
Den markerade händelsen är
"minst ett mynt visar krona" och 1:a kast et
blir till en delmängd av utfallsrummet. krona klave
När alla utfall är lika sannolika (till exempel

vid kast med symmetrisk tärning), har vi en likformig
sannolikhetsfördelning. Sannolikheten kan då beräknas enligt följande:
O DEFINITION: Sannolikhet vid likformig sannolikhetsfördelning
antalet gynnsamma utfall

Sannolikheten för en händelse=
antal möjliga utfall
.. ..
l
Sannolikhet och mängdlära
Med m ängdlärans terminologi formulerar vi tre satser.
O SATS: Sannolikhetslärans additionssats
P(A e ller 8 ) = P(A u 8 ) = P(A) + P(8) - P(A n 8 )
MOTIVERING: Anta att händelse A = { 5, 6} betyder att få minst en femma vid ett
tärningskast och händelse B = {l , 3, 5} betyder att få ett udda tal vid nästa
kast. Då får vi att Au B = {l , 3, 5, 6} och An B = {5}.
Detta ger att P(A u B) = 4 I 6 och P(A n B) = 1 I 6.
Resultatet stämmer bra med satsen eftersom

3 2 1 4
P(A u B)= P(A)+ P(B) - P(AnB)= - + - - - = - .
6 6 6 6
Vid summering av san nolikheten för två händelser måste man alltså
subtrahera snittet annars "räknas det två gånger".
Om händelserna är disju nkta, alltså An B = 0, kan satsen förenklas till

P(A u B) = P(A) + P(B).
A B A B
A B
O SATS: Multiplikationsprincipen för två oberoende händelser
P(A och 8) = P(A n 8) = P(A) · P(8 )
MOTIVERING: P(A n B) betyder sannolikheten att i första kastet slå minst en femma och i
2 1 1
andra få ett udda poängtal vilket blir - · - = - vilket stämmer bra.
6 2 6
O SATS: Sannolikheten för en komplementhändelse
Vid kast med tärn ing ärt ex sann olikh eten för "att få en sexa" 1 I 6 och
sannolikheten för komplementh änd elsen "att inte få en sexa''
1 - 1 I 6 = 5 I 6.
22 1.2 REPETITION AV SANNOLIKHE TSLARA
l
Rita utfallsrummet vid kast med två tärningar och bestäm
sannolikheten att få poängsumman 7.
..
LOSNING
Kast med två tärningar
Utfallsrummet ritas. 6 • • • • •
5 • • • • •
~4
·-cc
• • • • •
:~ 3
I-
• • • • •
Den inringade delen är utfallen
2 • • • • •
i den aktuella händelsen. 1 • • • • •
0
Antalet gynnsamma utfall är 6 st. 0 1 2 3 4 5 6
Tärninq 1
Antal möjliga utfall är 36 st.
6 1
Sannolikheten att få summan 7 är alltså
36 6 .
=
1
SVAR: Sannolikheten är .
6
I en väderprognos säger man att det är 30 % risk för regn på lördagen

och 20 % risk för regn på söndagen.
a) Hur stor är risken att det regnar både på lördag och på söndag?
b) Hur stor är risken att det regnar på lördag eller söndag?
••
LOSNING
Händelse A: regn på lördag, P(A) = 0,30.
Händelse B: regn på söndag, P(B) = 0,20.
a) P(A och B) = P(A n B) = P(A) · P(B) = 0,3 · 0,2 = 0,06 = 6 %
b) P(A eller B) = P(A u B) = P(A) + P(B) - P(A n B) =

= 0,2 + 0,3 - 0,06 = 0,44 = 44 %
SVAR: a) 6 % b) 44 %
.. ..
l
Sannolikhet vid försök i flera steg
Om ett försök upprepas kan man ibland ha glädje av att rita ett
träddiagram. Detta är fallet om man vill veta sannolikheten
att få tre klave om man kastar 3 mynt.
klave
klave
krona
klave
krona
krona
klave
klave
krona krona
klave
krona
krona
För att komma fram till resultatet kan du resonera på två

principiellt olika sätt:
1. Det finns 8 olika utfall i utfallsrummet. Från vänster i trädet är de:

((klave, klave, klave), (klave, klave, krona), (klave, krona, klave),
(klave, krona, krona), ... , (krona, krona, krona)).
1
Eftersom alla är lika sannolika, har vart och ett av utfallen sannolikheten .
8
2. I varje steg är sannolikheten för de båda utfallen lika.

1
Sannolikheten för ett av de två utfallen är - .
2
Enligt multiplikationsprincipen för sannolikheter blir sannolikheten

1 1 1 1
för vart och ett av utfallen vid tre kast · · =
2 2 2 8
Multiplikationsprincipen är även användbar då vi inte har
likformig sannolikhetsfördelning.
Vi tittar på ett fall med slantsingling med ett skevt mynt:
24 • 1.2 REPETITION AV SANNOLIKHETSLARA
l
Ett skevt mynt ger klave med 60 % sannolikhet.
Bestäm sannolikheten att vid tre kast med det skeva myntet få
a) klave vid exakt ett kast?

b) få högst två klave?
LÖSNING
Träddiagram för försöket:
Mynt 1 Mynt 2 Mynt 3
klave, 0,6 · 0,6 · 0,6
klave. 0,6 · 0,6 krona, 0,6 · 0,6 · 0,4
klave, 0,6 · 0,4 · 0,6

klave. 0,6
krona , 0,6 · 0,4 krona, 0,6 · 0,4 · 0,4
klave, 0,4 · 0,6 · 0,6
klave, 0,4 · 0,6 krona, 0,4 · 0,6 · 0,4

krona. 0,4
klave, 0,4 · 0,4 · 0,6
krona, 0,4 · 0,4 · 0,4
a) Med hjälp av träddiagrammet kan man konstatera att det finns

3 olika sätt att få klave en gång, nämligen i första, i andra eller i
tredje kastet. Sannolikheten för var och en av dessa utfall är
0,60 · 0,40 · 0,40 = 0,096.
Den sökta sannolikheten är 3 · 0,096 = 0,29.
b) Komplementhändelsen till högst två klave är tre klave.

(Tillsammans utgör de hela utfallsrummet).
Sannolikheten för tre klave är 0,60 · 0,60 · 0,60 = 0,216.
Sannolikheten för högst två klave är då 1 - 0,216 = 0,784.
SVA R: a) Sannolikheten är 0,29 b) Sannolikheten är 0,784
.. ..
MAN GDLARA OCH KOMBINATORIK 25
l
1201 Du drar ett kort ur en kortlek. Hur stor är 1204 Hur stor är sannolikheten att vid tre kast
sannolikheten med ett symmetriskt mynt få
a) att du får ett ess? a) exakt en klave?
b) att du får en spader? b) ingen klave alls?
c) att du får hjärterdam? c) minst en klave?
1202 En slumptalsgenerator visar slumptalen 1205 Bestäm sannolikheten att vid tre kast med
0-999. Hur stor är sannolikheten att ett skevt mynt få
generatorn visar a) krona vid exakt ett kast?
a) ett ensiffrigt tal? b) få minst en krona.
b) ett tvåsiffrigt tal? Det skeva myntet ger krona med
c) ett tresiffrigt tal? 70 % sannolikhet.
1203 Du kastar två tärningar. Hur stor är 1206 Ett symmetriskt mynt singlas fyra gånger.
sannolikheten Rita ett träddiagram för försöket och
a) att siffersumman blir 6? besvara följande frågor med hjälp av detta.
b) att siffersumman blir högst 6? a) Hur många utfall finns det som ger
två klave?
c) att siffersumman blir åtminstone 4?
b) Hur stor är sannolikheten att få två
d) att en av tärningarna visar 3?
klave?
e) att minst en av tärningarna visar 3?
c) Hur stor är sannolikheten att få minst
f) att ingen av tärningarna visar 3? två klave?
26 1.2 REPETITION AV SANNOLIKHETSLARA
l
1207 En skytt träffar mitt i prick med sanno- 1211 För två sannolikheter A och Bär det givet
likheten 0,85. Han skjuter tre skott i följd. att P(A) = 0,7, P(B) = 0,8 samt att
Hur stor är sannolikheten att P(A u B) = 0,9. Bestäm P(A n B).
a) alla tre skotten träffar mitt i prick?
b) två av skotten träffar mitt i prick?
1212 Har du någon gång stött på en
c) minst ett av skotten träffar mitt i prick? kompis någonstans och tänkt:
"Vilket sammanträffande"?
1208 Ur en väl blandad kortlek Om chansen är 1 på N att något skall

plockar Jerker ut fem kort. inträffa och vi upprepar detta försök
Tre av dem är hjärter. Jerker slänger de N gånger (man upprepar alltså ett försök
två andra och plockar ut två nya kort ur 1
med sannolikheten N , N gånger)
kortleken. Han påstår att eftersom det
finns fyra färger är sannolikheten för att är chansen att händelsen aldrig skall
1 1 1 1
få två hjärter till - · - ::::: 0,06. N
4 4 inträffa 1- - =- : : : 0,37.
Har Jerker rätt?
N e
Detta innebär att chansen att händelsen

inträffar minst en gång är
1209 Man väljer slumpmässigt ut en elev i 1 - 0,37 = 0,63 = 63 %!
en viss årskurs och tittar på betyget i Om chansen att vinna 5 miljoner på
kurserna fysik 1 och i matematik 1. lotto är 1 på 4 miljoner så har du
Vi antar att 63 % chans att vinna om du spelar
sannolikheten för att få A i 4 miljoner gånger.
1 N
matematik 1 (händelse B) är 0,07. Förklara uttrycket 1-- •
sannolikheten för att få A i N
fysik 1 (händelse C) är 0,06.
sannolikheten att få A i båda ämnena 1213 Ur en kortlek drar du 5 kort, varav två är
(B n C) är 0,04.
ess. Du slänger de tre övriga korten och
Beräkna sannolikheten för följande tar tre nya. Hur stor är sannolikheten att
händelser du får fyrtal?
a) Åtminstone ett A (B u C).
b) Inget A. 1214 I en klass på 25 elever görs följande
experiment. Var och en av eleverna får
c) A i det ena ämnet, men inte i det
välja ett av talen 1, 2, 3, 4, ... , 99, 100
andra.
och skriva upp på en lapp. Ingen får
veta vad de andra skrivit. Hur stor är
1210 Vid tillverkning av en viss produkt kan
sannolikheten att åtminstone två elever
två olika fel uppträda. Fel A och Fel B.
väljer samma tal?
Sannolikheten för att en slumpvis utvald
produkt har fel A är 0,008, fel B 0,015 och
båda felen 0,003. Beräkna sannolikheten för
a) minst ett fel. b) inget fel.
c) exakt ett fel.
.. ..
l
1.3 KOMBINATORIK
I sannolikhetslära är man ofta intresserad av antalet sätt som element i en

mängd kan ordnas och på hur många sätt de kan väljas eller kombineras.
Studiet av detta kallas för kombinatorik.
• • • • •• • •• • • • • •• • •• • • • • • • • • • • • • • • • • • • •• • • •• • • •• •• • • • •• • • • • ••• • • • • •• • • • • •
Multiplikationsprincipen
Anta att du ska klä dig och den synliga delen av din klädsel är skjorta, byxor
och skor. Du har 4 rena skjortor, 3 rena byxor och 3 lämpliga par skor.
Du bestämmer dig för att starta med skjortan. Eftersom du har 4 att välja
bland kan valet ske på 4 sätt. Dags för byxorna. De kan väljas på 3 sätt.
Slutligen skorna som kan väljas på 3 sätt.
Antalet sätt att välja är 4 · 3 · 3 = 36 sätt.
Om du inte är riktigt övertygad ritar du ett träddiagram för att se att du först
får 4 grenar (skjortan). För var och en av dessa får du i nästa steg 3 grenar
(byxorna) och slutligen 3 grenar (skorna) för var och en av de tidigare 12.
I ovanstående exempel använder vi oss av multiplikationsprincipen för

kombinatorik. Enligt denna multipliceras antalet möjligheter i de olika
stegen för att ge det totala antalet möjligheter.
N ummerskyltarna på våra bilar består av först tre bokstäver och sedan

tre siffror. Hur många möjliga kombinationer av bilnummer finns det?
Du kan utgå från att det används 25 bokstäver och de får förekomma
mer än en gång. Sifferdelen får inte innehålla enbart nollor. Du kan
däremot bortse från att vissa bokstavskombinationer censureras bort.
••
LOSNING
På den första platsen kan 25 olika bokstäver placeras. För var och en av
dessa kan 25 bokstäver placeras på andra platsen. Samma gäller tredje.
Bokstäverna kan placeras på 25 3 sätt.
På motsvarande sätt kan siffrorna väljas på (103 - 1 ) sätt= 999 sätt.
Antalet möjliga skyltar blir 25 3 · 999 = 15 609 375.
SVAR: Antalet kombinationer är 15 609 375 st.
28 1.3 KOMB I NATORIK
l
1301 Marie har 6 kjolar, 5 blusar och 2 skärp. 1306 Hur många vanliga svenska registre-
På hur många sätt kan hon välja att klä sig ringsskyltar finns det som innehåller
med dessa kläder? bokstäverna B, L, M och siffrorna 0, 3, 8?
1302 En rad på stryktipset består av 13 matcher.

För varje match kan man välja 1, X eller 2.
I MLB 803)
På hur många sätt kan man tippa en rad?
1307 I figuren nedan betecknar varje vit linje
1303 Du ska skapa ett lösenord som inleds med en gata i en rektangulär stadsdel. Den
fyra bokstäver ( antingen versaler, eller röda linjen visar på ett sätt att ta sig från
gemener) och avslutas med två siffror. det övre vänstra hörnet (P) till det nedre
Du får välja på 26 st versaler, 26 st högra hörnet ( Q). På hur många sätt kan
gemener och 10 st siffror. Hur många man gå från punkten P till punkten Q om
kombinationer av koder kan du välja på? man begränsar sig till att aldrig gå norrut
(uppåt i figuren)?
1304 Flera grupper ska redovisa sina projekt-
arbeten. De funderar över på hur många
sätt detta kan ske. Redovisningen får
ske genom att en person berättar eller
två personer samtalar. Bilderna kan
visas med hjälp av en ppt-presentation,
overheadvisning eller teckningar på
tavlan. Utvärderingen av redovisningen
kan ske genom en enkät eller genom en
diskussion. Utvärderingen är en del av
redovisningen. På hur många sätt kan
1308 Du väljer ett sjusiffrigt tal. Vad är sanno-
redovisningen ske?
likheten att talet inte innehåller en trea?
1305 Hur många bokstavskombinationer (med

1 till 4 bokstäver) kan du skapa med
brickorna P, 0, S och T?
Permutationer
Anna, Benny och Camilla går samtidigt in genom dörren på ett

postkontor och ska ställa sig i kö vid de11 enda kassan. På hur må11ga olika
sätt kan den kö de ställer sig i se ut?
• En tänkbar köordning är A, B, C (dvs först Anna, sedan Benny

och sist Camilla). En annan möjlighet är A, C, B. Nu finns det inte fler
alternativ med Anna först.
• Om Benny står först kan du på motsvarande sätt placera de båda

övriga på 2 sätt. Möjliga ordningar är B, A, C och B, C, A.
• Slutligen med Camilla först är två köordningar möjliga:

C, B, A och C, A, B.
Det finns inte fler möjligheter. Det går alltså att ordna kön på 6 sätt.
Om många element ska ordnas är det orimligt tidskrävande att räkna upp
antalet möjliga sätt. Du kan istället resonera så här:
Det finns tre stycken platser i kön. På hur många sätt kan du välja den
person som ska stå först? Uppenbarligen är detta antal 3 (A, B eller C).
Nu ska du placera den andra personen i kön. Hur många personer finns att
välja på? Oavsett vem som valdes på första platsen finns det 2 kvar att välja.
För vart och ett av de 3 ursprungliga sätten finns det nu 2 valmöjligheter.
Antal olika möjligheter är alltså 3 · 2. Kvar finns 1 plats men också bara 1
person. Valet av person till den återstående platsen kan alltså ske på 1 sätt.
Totala antalet sätt att ordna de 3 personerna är 3 · 2 · 1 = 6.
Man kan istället säga att det finns 6 varianter eller permutationer.
Du inser förmodligen att detta kan generaliseras.

Fyra personer kan ordnas på 4 · 3 · 2 · 1 = 24 olika sätt.
O DEFINITION: n-fakultet
Allmänt gäller för alla heltal n > 0 att antalet

sätt att ordna n element är
n · (n - 1) · (n - 2) · ... · 3 · 2 · 1.
Detta tal kallas n-fakultet och skrives n!
Av praktiska skäl görs en tilläggsdefinition att O! = 1.
30 1.3 KOMBINATORIK
l
Beräkna a) 5! b) 10!
••
LOSNING
a) 5! = 5 · 4 · 3 · 2 · 1 = 120
b) 10! = 10 · 9 · 8 · 7 · 6 · 5 · 4 · 3 · 2 · 1 = 3 628 800
På hur många olika sätt kan 10 personer ställa sig i en kö?
••
LOSNING
Vi ser personerna som tio element som ska ordnas. Antalet sätt att
göra detta är 10!, vilket vi från exemplet ovan vet är 3 628 800 sätt.
I en klass med 15 elever ska väljas en styrelse bestående av 3 personer.

De ska ha olika uppdrag, en ordförande, en sekreterare och en kassör.
Samma person kan inte ha mer än ett uppdrag.
På hur många sätt kan valet ske om man först väljer ordförande, sedan
sekreterare och till sist kassör?
Det första valet kan ske på 15 olika sätt. Sedan detta val skett finns det
14 personer kvar att välja bland. Alltså kan nästa post besättas på 14 olika
sätt. Slutligen kan det sista valet ske på 13 olika sätt.
Antalet sätt att välja är alltså 15 · 14 · 13 = 2 730.
Man säger att antalet permutationer av 3 element valda bland 15 element är

15 · 14 · 13 = 2 730.
Att ordningsföljden är viktig förstår du av det skälet att valet förrättas till en
viss post. Vi väljer inte bara ut 3 personer bland 15, utan valet sker för en
viss uppgift.
Uttrycket 15 · 14 · 13 innehåller 3 faktorer då 3 element väljs (bland de

15). I engelskspråkig matematiklitteratur betecknas detta uttryck ofta 15P3
eller mera generellt nPr. Då ska r element väljas bland n i en viss ordning.
Skrivsättet kan vara bra att känna till vid användning av digitala hjälpmedel.
Antalet permutationer av r element valda bland n element kan allmänt

skrivas
n · (n - 1) · (n - 2) · ... · (n - r + 1)
.. ..
l
Vi ser att förr= 3 och n = 15 blir (n - r + 1) = 15 - 3 + 1 = 13.
Antalet permutationer beräknas alltså som 15 · 14 · 13.
O SATS: Antalet permutationer av r element

valda bland n element är
n · (n - 1) · (n - 2) · ... · (n - r + 1)
Det går att skriva om uttrycket 15 · 14 · 13 genom att skriva det

som ett bråk och förlänga det med 12!
15·14·13·12! 15!
15 ·14 ·13= - -
12! 12!
O SATS: Antalet permutationer av r element

valda bland n element kan skrivas
n · (n - 1) · (n - 2) · ... · (n - r + 1) =
_ n · (n - 1) · (n - 2) · ... · (n - r + 1) · (n - r)! _ n!
-
(n - r)! (n - r)!
Ur en kortlek innehållande 52 kort väljs slumpmässigt 5 kort.

På hur många olika sätt kan urvalet se ut om vi förutsätter att det
dragna kortet
a) inte stoppas tillbaka och vi tar hänsyn till i vilken ordning korten
dras?
b) stoppas tillbaka innan nästa dras?
••
LOSNING
a) Antalet sätt att välja de 5 korten är 52 · 51 · 50 · 49 · 48 =

= 311875200
52!
(Alternativ beräkning: = 311 785 200)
47!
b) Om alla kort är valbara hela tiden så är antalet möjligheter
525 = 380 204 032
32 1.3 KOMBINATORIK
l
Välj nu istället slumpmässigt 13 kort av kortlekens 52 kort.
a) På hur många olika sätt kan detta göras om vi tar hänsyn till
ordningen?
b) Hur stor är sannolikheten att du drar korten i ordningen
2, 3, 4, ... , knekt, dam, kung, ess i en och samma färg?
LÖSNING
a) Antalet permutationer av 13 element valda bland 52 element är

-- 52! - - 52! "" 3, 9 5 · l 021
(52-13)! 39!
b) Utfallsrummet utgörs av alla permutationer i a). De gynnsamma

utfallen är fyra (en för varje färg). Sannolikheten blir alltså
4
"" l,01·10-21
52!/ 39!
1309 Beräkna 1314 Beräkna

7! 8! 12!
a) 7! b) a) b)
3! (8- 3)! (12 -1)!
12! 250! 5! 4!
c) d)
9! 247! c) d)
(5 - 4)! (4-2)!2!
1310 På hur många sätt kan du ordna

1315 Beräkna på hur många sätt man i ordning
bokstäverna 1, 2, 3, 4, 5 och 6?
kan välja ut 9 element bland 15.
1311 För vilka n E När n! > 1000000?

1316 På hur många sätt kan man bilda en kö av
8! 8 fyra personer?
1312 Stämmer det att - = !?
4! 4
1317 På hur många sätt kan man bilda en kö av
1313 Skriv ett uttryck för antal sätt du kan
fyra personer ur en grupp på 10 personer?
ordna 52 kort.
.. ..
l
1318 På en julfest har man 10 julklappar, som 1323 Hur många delmängder med två element
ska delas ut så att 8 personer ska få var finns av mängden A = {l, 2, 3, 4, 5}?
sin julklapp. De återstående 2 bevaras till Observera att elementen i mängder inte är
ett an11at tillfälle. Hur många varianter på ordnade. Man skiljer med andra ord inte
julklappsutdelningen finns det? på mängderna {l, 2} och {2, l}.
1319 Tränaren för svenska stafettlandslaget 1324 Till din bil finns det fyra sommardäck
i skidor skall välja ut ett lag med fyra och fyra vinterdäck. Du skall byta
personer. Han har 6 åkare att välja på. till vinterdäck och placerar dem på
a) På hur många sätt kan han sätta ihop slumpmässigt valda platser. Hur stor är
stafettlaget om hänsyn tas till vem sannolikheten att vinterdäcken hamnar
som kör de olika sträckorna? på samma plats som förra året?
b) Vi tänker oss nu att tränaren har
bestämt sig för vilka 4 som skall åka. 1325 Nedan ser du tre uträkningar.
Hur många möjliga laguppställningar Formulera ett kombinatoriskt
finns det? problem till varje uträkning.
A: 6! = 720
B: 6 · 5 · 4 = 120
3
C: 6 = 216
1326 På schackbrädet är åtta bönder

utplacerade så att det inte står två bönder
i samma rad, varken lodrätt eller vågrätt.
På hur många sätt kan man välja ut de åtta
rutor som bönderna skall ställas på?
1320 Jämför n! med 2 11 • För vilket eller vilka

värden på när n! större än 211 ?
Kontrollera för n = 1, 2, 3, 4, ....
1327 Hur många ord (behöver ej vara
"riktiga ord") kan du bilda av bokstäverna
1321 Varför är alla n! delbart med 10 för n > 4?
M, A, T, T, E?
1322 Vad av följande är sant för alla n?
1328 Kan man vid beräkning av antal permuta-
2
a) (n!)! = (n!) tioner av fem element valda bland fem
b) n! (n + 1) = (n + l)! n!
element använda uttrycket ( ) ?
c) n! = (n + l)! - (n + 1) n-r!
34 1.3 KOMBINATORIK
l
Kombi nationer
Nu är det dags att på nytt studera klassen med 15 elever ur vilken
3 stycken ska väljas. Men nu är det inte längre viktigt i vilken ordning valet
sker. Det är bara av intresse att se vilka tre personer som är utvalda.
För att underlätta förståelsen studeras först ett enklare fall där alla
möjligheterna kan räknas upp. Av de 4 elementen A, B, C och D ska
3 väljas ut. På hur många sätt kan det ske om vi bortser från
ordningsföljden vid urvalet?
Det finns totalt 4 · 3 · 2 = 24 permutationer av de 3 elementen som väljs

bland 4, nämligen:
ABC ACB BAC BCA CAB CBA

ABD ADB BAD BOA DAB DBA
ACD ADC CAD CDA DAC DCA
BCD BDC CBD CDB DBC DCB
Men som du ser är de som står på samma rad identiska om ordningsföljden

är oviktig. På första raden står bokstäverna A, B och C, på andra A, B och
D, tredje A, C och D och den sista B, C och D.
Det finns tydligen 4 olika möjligheter.
Om du studerar en enskild rad, vilken som helst, så ser du att på den finns
de 6 permutationerna av de 3 elementen. Tre element kan ordnas på 3! = 6
olika sätt.
Antalet möjligheter reduceras med andra ord med en faktor 6 eller

annorlunda uttryckt med det antal sätt som de tre elementen kan ordnas.
4·3·2
Beräkningen kan skrivas =4.
3!
Dags att återvända till klassen med 15 elever. Oberoende av ordning kan
3 elever väljas på
15·14·13 15·14·13·12! 15!

--- - - - - = 455 sätt.
3! 3! · 12! 3! · 12!
Man säger att det finns 455 kombinationer då man bland 15 element
väljer ut 3.
15
Det finns en beteckning för detta. Den är och utläses "15 över 3'~
3
.. ..
l
n n!
Vi inför beteckningen - - - - - förr= 0,1, ... , n.
r r! ·(n-r)!
O SATS: Antalet kombinationer av r element

valda bland n element är
n n!
=- - -
r r! ·(n - r)!
I engelskspråkig matematiklitteratur benämnes detta med nCr

(C för Combinations). Så betecknas det ofta också på räknaren
och andra digitala hjälpmedel.
7
Beräkna utan räknare.
4
1.ÖSNING
7 7! 7! 7·6·5·4·3·2·1 7·6·5
----= = = =7·5=35
4 4!(7-4)! 4!3! (4·3·2·1)·(3·2 ·1) 3·2
Viktor och Anton äter vingummi. Efter det att Viktor tagit
en handfull finns det kvar 12 röda, 7 gröna och 9 gula godisbitar.
Anton bestämmer sig för att ta 5 stycken.
a) På hur många sätt kan dessa 5 väljas?
b) På hur 1nånga sätt kan valet ske så att Anton får
3 röda och 2 gröna?
c) Hur stor är sannolikheten att Anton får
3 röda och 2 gröna godisbitar?
_)
36 1.3 KOMBINATORIK
l
LOSNING
Alla val är oberoende av ordning eftersom det bara är vilka fem som
valts som är av intresse.
a) Totalt finns 12 + 7 + 9 = 28 bitar.

/ 28
Antalet sätt att välja 5 är = 98 280
5
b) Att välja 3 röda bland 12 kan ske på sätt. För vart och ett av
3
7"
dessa sätt finns det sätt att välja 2 gröna bland 7.
2
' / 12' /7'
Enligt multiplikationsprincipen finns det = 4620
3 2
sätt att välja 3 röda och 2 gröna bitar. ' ,
/ 28"
c) Antalet sätt att välja 5 bitar godis bland totalt 28 är = 98 280.
5
Att välja 3 röda och 2 gröna kan ske på
12' / 7'
= 220 · 21=4620 sätt.
3 2 12 " / 7'
, '
3 2 4 620
Sannolikheten att välja detta är ' / 28 -'. /
- - -z 0,047 = 4, 7 %
98 280
5
I en skål ligger 10 kulor märkta med siffrorna Otill 9. Du plockar slump-

mässigt upp 3 kulor. Hur stor är sannolikheten att du plockar upp
a) kulorna l, 2 och 5 i denna ordning?

b) kulorna 1, 2 och 5, utan att ordningen spelar någon roll?
••
LOSNING
a) Du kan plocka kulorna på 10 · 9 · 8 sätt. Sannolikheten blir

1 1
--- - 014o1.
70
10·9·8 - 720 - '
10 10! 10·9·8
b) Tre kulor kan väljas ut ur 10 på - - = 120 sätt.
3 3! · 7 ! 3·2
1
Sannolikheten blir z 0,83 %.
120
.. ..
l
1329 Beräkna utan räknare 1337 Hur stor är sannolikheten att ur en kortlek
6 10 10 med 52 kort välja ut
a) b) c)
3 2 8 a) två ess?
b) två hjärter?
1330 Beräkna (gärna med räknare)
1338 I en kulpåse finns 8 röda, 7 blå och
16 15 15 1O gula kulor. Hur stor är sannolikheten
a) b) 4 c)
3 11 att få
a) en kula av varje färg om man tar
1331 Beräkna på hur många sätt man kan välja 3 kulor?
ut 9 element bland 15 om ordningen är
b) ingen blå kula om man tar 4 kulor?
oviktig.
1339 I en klass finns 12 flickor och 18 pojkar.

1332 Tre klassrepresentanter ska väljas ur en
Om man slumpvis väljer fem elever, hur
klass med 28 elever. På hur många sätt
stor är sannolikheten att alla är flickor?
kan detta ske
a) om ordningen inte är viktig? 1340 På en plantskola finns fem olika sorters
b) om ordningen är viktig? äppelträd, 100 st av varje slag. Vad är
sannolikheten att jag får samma äppelsort
1333 Vad ska h vara om h inte är 3, men om jag tar slumpvis fem träd?
12 12 7 7
a) 3 h b) 3 h 1341 Hur många delmängder med 2 element
har mängden {l, 2, 3, 4, 5, 6}?
1334 Beräkna utan räknare

1342 På hur många sätt kan en stryktipsrad se
100 10
a) b) ut om den skall bestå av 5 ettor, 3 kryss
2 6 och 5 tvåor?
1335 På hur många sätt kan man, utan att ta

1343 Snickaren Felicia har fått ett jobb där
hänsyn till ordningen, välja ut 10 personer
hon skall lägga ut 15 klinkerplattor i ett
ur en grupp på 10 personer?
badrum. Plattorna skall ligga i 3 rader
Hur motiverar detta att O! = 1?
med 5 plattor i varje rad. Hon har tillgång
till ett lager där ett stort antal plattor,
1336 Sven-Göran är tränare för ett jämnt fördelat på tre olika färger, ligger
fotbollslag med 11 spelare och skall huller om buller.
välja ut 3 spelare som skall spela i Kunden vill att det skall finnas exakt
landslaget. Han vill räkna ut på hur många 5 plattor av varje färg i badrummet.
sätt detta kan ske och frågar sin assistent
Hur stor är sannolikheten att det blir så
Tord som resonerar på följande sätt.
om hon helt slumpmässigt väljer
"Första spelaren kan vi välja på 11 sätt, 15 plattor ur lagret?
andra på 10 sätt och tredje på 9 sätt.
Det blir alltså 11 · 10 · 9 = 990 möjligheter"
Resonerar Tord rätt? Motivera!
38 1.3 KOMBINATORIK
l
Binomialsatsen
Kombinatorik kan faktiskt också vara användbart när man sysslar med
binom. Binom är uttryck på formen (a + b)11 för olika positiva heltal n.
Enligt kvadreringregeln gäller att (a + b)2 = a2 + 2. a. b + b2 .
Koefficienterna i det utvecklade binomet är 1, 2 och 1.
Om du utvecklar (a + b) 3 får du (a + b) 3 = a3 + 3 · a 2 • b + 3 · a · b3 + b3•
Koefficienterna i det utvecklade binomet är alltså l, 3, 3 och 1.
Kanske minns du att man kan använda Pascals triangel (nedan)
för att få fram binomialkoefficienterna?
Observera mönstret som gör det lätt att få fram en ny rad utifrån
föregående.
0 1
1 1 1 ,...1-------·
/
/
16 4
2 1 2 1,,. / I
6 +4 =10
/ I
/
3 1 3
/
/ -3 1 10
______
_., / -------7
,.. /
4 16 ,.. ,..
4 1 I 4: 1 /
,..
/
/
5 1 5 10 10 I ,..5,.. /
1
L,
I rad 2 hittar du koefficienter för (a + b) 2 och i rad 3 koefficienterna för

3 4
(a + b) • Med hjälp av Pascals triangel kan vi snabbt utveckla (a + b) :
4 4 3 2 2 3 4
(a + b) = la + 4a b + 6a b + 4ab + lb
Kontrollera gärna genom att utföra parentesmultiplikation.
Har detta någonting med kombinatorik att göra? Det verkar så. Titta på
(a + b)2 • Koefficienterna i det utvecklade binomet är l , 2 och l, dvs talen
2 2! 2 2
- =l =2 och = 1.
0 0!·2! ' 1 2
Koefficienterna till utvecklingen av (a + b) 3 är

3 3 3 3
=1 = 3, = 3 och =1
0 ' 0 0 0
4
Och för (a + b)
4 4 4
=l 0 =4, 0 =6 ...
0 '
.. ..
l
Pascals triangel kan alltså även se ut på detta sätt:
(~ )
(6) (~ )
(~) (f) (~)
(~) (f) (~) (;)
(6 ) (~) (~) (j) (1)
(~) (~ ) (~ ) (; ) (~) (~)
Vi ska försöka förstå detta sammanträffande genom att med ett

kombinatoriskt resonemang utveckla
(a + b) 4 = (a + b) · (a + b) · (a + b) · (a + b).
De termer som uppstår är a4 , a 3 · b, a2 • b2, a · b3 och b4 .

3
I ab -termen samlas multiplikationer med 3 st b valda ur 4 parenteser.
4
Detta kan göras på = 4 sätt. Koefficienten blir alltså 4.
3
4
4
a kan erhållas på bara 1 sätt, 0 st b ska väljas i parenteserna, = 1.
0
3
4 2 2
4
a • b kan erhållas på = 4 sätt, a • b på = 6 sätt
1 2
4
4
och b på = 1 sätt.
0
Resonemangen kan föras för alla potenser av binom, där potensen är ett
positivt heltal.
O SATS: Binomialsatsen
40 1.3 KOMBINATORIK
l
Bestäm de första termerna vid utvecklingen av (a + b) 5•
••
LOSNING
De tre första termerna innehåller a 5, a4 b och a3 b2 •
5
5
Koefficienten till a -termen är =1
0
4
5
Koefficienten till a b-termen: = 5
1
3 2
5
Koefficienten till a b -termen: = 10
2
2
SVAR: De tre första termerna är a5 + 5a4 b + 10a3 b
9 6 15
Bestäm koefficienten till x y -termen i utvecklingen av (x + y) •
LÖSNING
15 9 6
Enligt binomialsatsen är denna term 6 X y.
Detta kan tolkas som att vi väljer ut 6 st y bland 15 parenteser.

15
Koefficienten blir = 5 005.
6
1344 Femte raden i Pascals triangel är 1347 Utveckla med binomialsatsen

1 5 10 10 5 1 a) (1 + x) 3 b) (1 + x) 5
Skriv nästa rad. 3
1348 Utveckla (2x + 3y) med binomialsatsen.
1345 Ange de tre första termerna i utvecklingen
7
av (a + b) • 1349 Utveckla
a) (a - b) 4 b) (p - 2q) 3
1346 Bestäm koefficienten till x 3y9 -termen i
12 LEDNING: Skriv om som (a + (-b)) 4 först.
utvecklingen av (x + y) .
.. ..
l
1353 Vilken koefficient har x 10 -termen i
3 8
1350 Ge en kombinatorisk förklaring utvecklingen av (2x + Sx ) ?
n n
till sambandet -- tex 1354 Bestäm den term som inte innehåller
k n-k 2 9
2
något x vid utvecklingen av Sx - -
10 10 13 13 X
•
-- eller --
8 2 10 3
1355 Om du summerar talen i fjärde raden
(n = 4) i Pascals triangel får du
1 + 3 + 3 + 1 = 8.
1351 Använd sambandet i förra uppgiften för
att utan räknare beräkna Ställ upp ett uttryck för summan i rad n.
16 14 100 1356 Skriv med hälp av binomialsatsen (2 + i) 6
a) b) c)
14 12 99 på formen a + bi.
n n n n
6 6 7 1357 Visa att + + + ... +
1352 Visa att + -
- . Vad har det att 0 1 2 n
3 4 4
för alla n E N.
göra med Pascals tringel?
Binomialfördelning
Vi kan även använda ett kombinatoriskt resonemang på problem som vi

tidigare löst med träddiagram.
Bestäm sannolikheten att vid tre kast med ett skevt mynt få
a) klave vid exakt ett kast

b) få högst två klave.
Det skeva myntet ger klave med 60 % sannolikhet.
LÖSNING
3
a) Att välja ut 1 kast bland 3 som ska ge klave kan ske på sätt.
1
Sannolikheten för ett av dessa val är 0,61 · 0,42 • Sannolikheten för
klave vid ett kast är
3 I 2
· 0,6 · 0,4 = 0,288 = 28,8 %.
1
b) Högst två klave har komplementhändelsen tre klave. Tre klave kan
3
väljas på ett enda sätt eller sätt. Sannolikheten för tre klave
3 3
..
ar · 0,6 3 · 0,4° = 0,216. Sannolikheten för högst 2 klave är
3
1 - 0,216 = 0,784 = 78,4 %.
Att ett försök är binomialfördelat innebär att det finns två möjligheter,
"lyckade" och "misslyckade". Sannolikheten för att försöket lyckas
betecknas med p. Då är sannolikheten för att försöket misslyckas (1 -p).
O SATS: Binomialfördelning
Om försöket upprepas n gånger är sannolikheten

för att det ska lyckas r gånger
.. ..
l
1358 I ett sannolikhetsförsök kastas tre 1362 På ett prov finns 10 frågor med tre
symmetriska tärningar. Hur stor är svarsalternativ. Filip, som inte har
sannolikheten att pluggat till provet, chansar på samtliga
a) alla tre tärningarna visar 6? tio frågor. Läraren presenterar följande
betygsgränser:
b) ingen av tärningarna visar 6?
F:0- 3p
c) minst en av tärningarna visar 6?
E: 4- 5 p
d) en av tärningarna visar 6?
C: 6-8 p
A: 9- lOp
1359 En skytt träffar mitt i prick med sanno-
likheten 0,85. Han skjuter tre skott i följd. a) Hur stor är chansen att Filip har
Hur stor är sannolikheten att precis 4 rätt?
a) alla tre skotten träffar mitt i prick? b) Hur stor är chansen att Filip får ett E?
b) exakt två av skotten träffar mitt c) Hur stor är chansen att Filip får ett A?
i prick?
c) minst ett av skotten träffar mitt
i prick? 1363 Beräkna
0 3 l 2
3 1 5 3 1 5
- - + - - +
1360 Persikoträd anses ha 90 % chans att 0 6 6 1 6 6
överleva vintern i Skåne. Fru Jakobsson 3 1
2
5
J
3 1
3
5
0
+ . - . - + . - . -
planterar fem persikoträd. Hur stor är
2 6 6 3 6 6
sannolikheten att
och ge en kombinatorisk förklaring till
a) tre träd överlever?
resultatet.
b) minst fyra träd överlever?
1361 Hur stor är sannolikheten att få 1364 En enkrona kastas 8 gånger.

a) exakt tre ettor vid 10 kast med
a) Visa att sannolikheten att få klave
tärning?
8 8
b) högst tre ettor vid 10 kast med k gånger är k 0,5 •
tärning?
b) Beräkna sannolikheten att få klave
c) åtminstone en etta vid 10 kast med
5 gånger.
tärning?
1365 a) Formulera ett problem som

kan lösas med beräkningen
50 50
100! 1 1
50!·50! 2 2
b) Visa att
100! 1 50
1
50
1 3 5 99
- -,-·-···-
50!·50! 2 2 2 4 6 100
44 1.3 KOMBINATORIK
l
Spela Yatzy
På de flesta räknare finns en funktion för att simulera binomialfördelning.

Den heter ofta randbin.
Nedan ser vi hur en simulering av tärningskast kan se ut.
Vi tänker oss att vi kastar 5 tärningar. Sannolikheten för sexa är 1 I 6
och försöket upprepas 7 ggr. Räknaren returnerar antalet sexor i varje försök.
Vi lägger talen i en lista och ritar ett histogram.
Där syns fördelningen tydligt.
STAT PLOTS P1 :L1
randBin (5, 1/6, 7) 1: Pn.l_ot1 ... On
c1.lllJ L1 1
{2 0 3 1 2 1 0} 2: Plot2... 0ff -
Ans ~ L1 i.::::: L1 L2
3: Plot3 ... 0 ff I
{2 0 3 1 2 1 O} i.::::: L1 L2 min= 0
4 V Plot sO ff max <1 n =2
Histogrammet ger oss:

Andel som gav noll sexor: 2 I 7 z 0,29
Andel som gav en sexa: 2 I 7 z 0,29
Andel som gav två sexor: 2 I 7 z 0,29

Andel som gav tre sexor: 1 I 7 z 0, 14
I tabellen är denna simulering införd.
Antal sexor n= 50 n =100

'
i 5 kast
0 0,29
1 0,29
2 0,29
3 0, 14
4 0
5 0
• Gör nu motsvarande försök för ett större värde på antalet försök n

och fyll i tabellen.
• Beräkna teoretiskt sannolikheterna och för in i tabellen.
• Jämför de teoretiskt beräknade värdena med de simulerade.

Diskutera resultatet.
.. ..
l
1.4 GRAFTEORI
Inledande exempel
Figuren nedan visar fem orter A, B, C, D och E och vägförbindelserna

mellan dessa orter. Vi ser t ex att det går en väg från A till B men om man
vill färdas från A till D måste man åka över B eller C.
Om man vill färdas från A till E måste man åka över D.
Istället för vägförbindelser kan figuren t ex illustrera tågförbindelser

eller ett system av ledningar mellan orterna.
Figuren visar en graf med fem noder A, B, C, D och E och fem kanter AB,
AC, BD, CD och DE.
Figuren nedan visar en väg från startpunkten A till slutpunkten E.

Vägen går först från A till C, sedan från C till D och till sist från D till E.
A
Väg ACDE från A till E
46 1.4 GRAFTEORI
l
Figuren nedan visar en cykel. Den går från A till C, från C till D,
från D till B och till sist från B tillbaka till A. I en cykel är slutpunkten
lika med startpunkten.
B
E
A
Cykel ACDBA
Figuren nedan visar en graf med 4 noder, A, B, C och D och 7 kanter.

Observera att det i denna graf finns 2 kanter mellan A och B
och mellan A och D.
Vi ser att i grafen ovan så utgår tre kanter från exempelvis nod C
och fem kanter från nod A. Vi säger att nod C har graden 3
och nod A graden 5.
O DEFINITION: Graden hos en nod
Graden hos en nod är lika med antalet kanter

som utgår från noden.
.. ..
l
a) Hur många kanter respektive noder har följande graf?
E D
B A
c
b) Ange graden hos nod B.
c) Ange en cykel i grafen .
LÖSNING
a) Grafen har fem noder och fem kanter.

b) Graden hos nod Bär 3.
c) TexBCAB
1401 Hur många noder respektive kanter har 1402 Rita en graf med
följande grafer? a) tre noder och tre kanter.
a) b) fyra noder och tre kanter.
c) fem noder och sex kanter.
1403 Ange graden för respektive nod i grafen.
b) A D
c) B E
48 1.4 GRAFTEORI
l
1404 Markera en cykel i följande grafer: 1406 Kan du hitta en cykel i respektive graf som
a) innehåller alla kanter precis en gång?
B a)
E 0 c
b) 0
E c b)
A B
1405 På vilket sätt är följande grafer

lika?
1407 Kan du hitta en väg som passerar varje
nod i grafen nedan precis en gång?
.. ..
l
Eulervägar och Hamiltonvägar
I grafen till höger är en väg markerad.

Det speciella med vägen är att den
passerar alla grafens noder exakt en gång.
En sådan väg kallas för en Hamiltonväg,
efter den irländske astronomen och
matematikern William Rowan
Hamilton (1805-1865).
Det är inte alla grafer som har en Hamiltonväg.

Du kan till exempel inte hitta en Hamiltonväg
till följande graf.
O DEFINITION: Hamiltonväg
En Hamiltonväg
• passerar (går genom) varje nod i grafen
• passerar inte någon nod mer än en gång.
Figuren till höger visar en graf med 20 noder

och 30 kanter. Den markerade vägen
startar i nod A, passerar gradens alla
noder och slutar i nod A.
Vägen är alltså en Hamiltoncykel.
Hamilton presenterade sitt problem som
ett spel som han sålde till en leksakstillverkare.
Spelet tillverkades i trä och de 20 hörnen fick namn
efter kända städer och kanterna i grafen representerade förbindelser
mellan städerna. Spelets syfte var att använda förbindelserna mellan
städerna till att besöka varje stad exakt en gång på en resa som börjar
och slutar i samma stad.
I Königsberg (numera Kaliningrad) fanns sju broar som förband två öar
med varandra och fastlandet. Leonhard Euler ( 1707-1783) frågade sig ifall
det går att göra en promenad så att man passerar varje bro exakt en gång?
Promenaden ska starta och sluta på samma plats.
50 1.4 GRAFTEORI
l
B
Vi kan göra en matematisk modell av problemet
i form av en graf där hörnen A, B, C och D
motsvarar öar och fastland i den övre figuren. A 9 E - - - - - ------;.. c
Kanterna som sammanbinder hörnen i grafen
motsvarar Königsbergs sju broar.
D
Eulers problem kan formuleras så här.
Kan man hitta en cykel i grafen som passerar varje kant endast en gång.
En sådan cykel kallar vi för en Eulercykel. Om vi tar bort kravet på att
vägen ska starta och sluta i samma nod, har vi en Eulerväg.
O DEFINITION: Eulerväg
En Eulerväg
• passerar varje kant i grafen
• passerar inte någon kant mer än en gång.
Euler visade att det inte finns någon Eulercykel i den graf som svarar
mot problemet med Königsbergs broar. Enkelt uttryckt kan man säga att
han visade att det inte går att rita grafen utan att lyfta pennan, om man
vill rita alla kanter exakt en gång ocl1 börja och sluta i samma hörn.
Detta löser problemet med Königsbergs broar.
Studera följande graf.
a) Markera en Hamiltonväg. b) Markera en Eulercykel.
••
LOSNING
a) b)
.. ..
MAN GDLARA OCH KOMBINATORIK 51
l
1408 Finn en Hamiltoncykel i grafen 1410 Se grafen nedan.
a) Har den en
A B E D
A D
1411 Ett träd är en graf där alla noder är
sammanbundna, men som inte innehåller
någon cykel. En nod i trädet kallas löv om
F E noden har graden 1.
a) Ta bort kanter i grafen så att den blir
till ett träd.
1409 Finn en Eulercykel i grafen
a) F
D E
b) Hur många löv har ditt träd?

Kan du få till träd med 2, 3, 4, 5
respektive 6 löv?
c) Vilka av graferna i b innehåller en
B c Hamiltonväg?
b)
A B c 1412 Cecilia påstår att det endast går
att hitta en Eulercykel till en graf
ifall alla noder i grafen har en jämn grad.
G H
Verkar det stämma?
F E D
52 1.4 GRAFTEORI
l
Den handelsresandes problem
Här kommer ett välkänt problem inom grafteorin!
En handelsresande ska besöka ett visst antal städer.
Vi antar att den handelsresande bor i A och ska besöka
städerna B, C och D och slutligen ska tillbaka till A.
15 1<.rn B
• 27 krr,
E
~ 18 km
22 krr,
(")
......
. .. ~
•c
D 19 km
• Hur många olika färdvägar är möjliga för den handelsresande?

• Hur många olika färdvägar är möjliga för den handelsresande
om man bortser från fårdriktningen?
Ett sätt att ta reda på den väg som är kortast är närmaste granne metoden.
Den innebär att man alltid reser till den stad som är närmast av
de städer man ännu ej besökt. (Det är dock inte helt säkert att detta
ger den kortaste resvägen)
• Vilken är den kortaste resvägen och hur lång är den?
• Vilken är den längsta resvägen och hur lång är den?
.
I
Mängder Mängden A av alla udda positiva heltal kan utryckas som A = {l, 3, 5, ... },
eller A = {x: x = 2n + 1, n E N}
x E A betyder att x är ett element i mängden A
B c A betyder att B är en delmängd av mängden A
Venndiagram och Snittet av mängderna A och B: A n B

mängdoperationer
A B
Unionen av mängderna A och B: A u B
Differensen av mängderna A och B: A I B
A B
Komplementet till mängden A: A c

Fakultet n! = n · (n - 1) · (n - 2) ... · 1
Permutation Att plocka ut och arrangerar element ur n element kan göras på n!

..
sa .tt (n-r)!
n n!
Kombination Att plocka ut r element ur n element kan göras på r - r!(n _ r )! sätt.
n n n
Binomialsatsen (a + b) =
11
a" + a n- I b+ an- 2 b 2 + ... + btl
0 1 2
Binomialfördelning Om försöket upprepas n gånger är sannolikheten för att det ska lyckas
n
0
r ganger p' (l - p )n-r .

r
Grafer En graf består av noder och kanter.
En cykel som passerar varje kant en, och endast en gång, kallas
Hamiltoncykel.
En cykel som passerar varje nod en, och endast en gång, kallas Eulercykel.
12
Vilka av följande påståenden är a) Beräkna utan räknare.
5
sanna?
a) IR c C b) Formulera ett problem där
beräkningen ovan ger lösningen.
b) 5 + 3i E IR
c) 1 E (:
I en skål ligger 5 kulor märkta med
d) {l, i} c c
siffrorna 1-5. Du plockar slumpmässigt
ut 3 kulor (utan återläggning).
För de fyra mängderna A, B, C och D Vad är sannolikheten att du plockar
gäller: kulorna märkta med 1, 2, 3
• Cc (A nB) a) precis i den ordningen?
• DcB b) om ordningen är oviktig?
• A och Där disjunkta.

Givet är de två mängderna A och B
Rita venndiagram som illustrerar
där A = {l, 2, 4, 6, 8, 10} och
mängderna.
B = {2, 3, 4, 5, 6, 7, 12, 14}.
Bestäm
För de fyra sista siffrorna i personnumret
a) AnB b) AuB
gäller att de två första väljs slumpmässigt.
Den tredje siffran väljs slumpmässigt c) I Au BI
bland jämna siffror för kvinnor och udda
siffror för män. Den fjärde siffran är en Du singlar mynt med tre enkronor.
kontrollsiffra, som bestäms av övriga Vilken/vilka av beräkningarna nedan ger
siffror i personnumret. sannolikheten för att exakt två av mynten
Hur många olika personnummer visar klave?
är möjliga för en kvinna född den 1 3
26 mars 2013? a) 1-
2
På hur många olika sätt kan du arrangera 3 1

b)
5 olika bokstäver? 2 2
1 1 1
På hur många olika sätt kan du arrangera c) -+-+-
8 8 8
4 personer ur en grupp på 6 personer?
2
3 1 1
d)
2 2 2
Bestäm koefficienten för x 14 -termen i
2 3 6
utvecklingen av ( x + 2x ) . Vilka av talen nedan är element i
An B, där
Figuren visar två grafer. A = {n2 : n E N} och B = {2n: n E N }?

Vilka av påståendena är sanna?
a) 16
b) 81
c) 4 096
d) 10 000
Bland 1 000 gymnasieelever som skrivit

de nationella proven i Matematik 2 (Ma2),
Matematik 3 (Ma3) och Matematik 4
(Ma4) klarade (med minst provbetyget E)
916 provet i Ma2. 830 klarade provet i
Ma3 och 802 provet Ma4. Dessutom
klarade 765 av eleverna proven i både Ma2
och Ma3, 747 i både Ma2 och Ma4 och
736 i både Ma3 och Ma4. 686 av eleverna
klarade samtliga prov.
Hur många av de 1 000 eleverna klarade
inte något av proven?
a) Båda graferna har 7 noder.

Vanliga svenska registreringsskyltar
b) Båda graferna innehåller två noder
består av tre bokstäver följt av tre siffror.
med graden 3.
Det finns 23 bokstäver och 10 siffror att
c) Ingen av graferna innehåller en välja mellan. Ingen registreringsskylt har
Eulerväg. sifferkombinationen 000.
d) Ingen av graferna innehåller en
Hur många möjliga registreringsnummer
Hamiltonväg.
finns det?
På hur många sätt kan du ordna de

28 bokstäverna i alfabetet?
På hur många sätt kan du ordna 5 av de

28 bokstäverna i alfabetet?
I Lotto gäller det att pricka in 7 I figuren ser du tre olika grafer, alla med
nummer av 35, utan inbördes ordning. 4 noder. Graf 1 har ingen kant, medan
Hur stor är sannolikheten att pricka in graf 2 och 3 har 2 kanter vardera.
alla 7 nummer? A c
• •
€) Beräkna med hjälp av din räknare
2
4 12 4
3 2 1
52
B • •0
5
Graf 1
A c
Ange x 10 -termen i utvecklingen av
(l + x 2)2s.
Det är vinst på var femte trisslott.

Hur stor är sannolikheten att du vinner
på exakt tre trisslotter om du köper B
10 stycken? Graf 2
A c
B 0
Graf 3
Hur många olika grafer kan skapas

utifrån noderna A, B, C och D?
BLANDADE UPPGIFTER
1 Skriv följande mängder på listform: 5 På hur många sätt kan en tiokrona, en

a) mängden av alla positiva heltalsfaktorer femkrona, en krona och en femtioöring
till talet 12. placeras på en rad?
b) mängden av positiva heltal vars kvadrater

6 Hela grundmängden är {l, 2, 3, 4, ... 10},
är mindre än 10.
A = {l, 2, 3, 4, 5}, B = {2, 3, 5, 7} och
c) {x: x är ett jämnt tal och O < x < 3} C = {5, 6, 7, 8}. Ange
d) mängden av primtal som ligger i
intervallet 20 < x < 40. a) CA n CB
b) C(A n C)
2 Vilka av följande utsagor är sanna? c) (Au B) n C
a) 5 E {25} d) (A nB) n C
b) 5 E {5, 10, 15, 20, 25}
e) (A n C) u (CA n B)
c) 14 E {tal delbara med 3}
d) Oc0 f) (A u C) n (CA u B)
7 I en klass med 30 elever spelar 24 golf och

3 Du har en påse med kulor, fem röda, sju
9 fotboll. Alla i klassen utövar minst en av
blåa och fyra gula. Du tar en kula ur påsen.
sporterna. Hur många utövar båda?
Hur stor är sannolikheten att
a) kulan är blå? 8 På hur många sätt kan man sätta samman
b) att kulan är röd eller gul? en grupp med två flickor och två pojkar
ur en klass som består av 18 flickor och
12 pojkar?
4 Illustrera följande mängder i venndiagram
a) A = {människor}
9 En affär har 40 stolar till försäljning.
B = {kvinnor} 16 är av skinn, 20 har armstöd och
C = {svenskar} 12 säljs med tillhörande fotpall.
b) A = {heltal} 4 har alla tre egenskaperna,

B = {jämna heltal} 8 har armstöd och är av skinn,
7 är av skinn och säljs med fotpall,
C = {heltal delbara med 6}
4 har armstöd och säljs med fotpall.
c) A = {fyrhörningar}
Hur många av stolarna saknar alla dessa
B = {parallellogrammer} tre egenskaper?
C = {romber}
D = {kvadrater} 10 Utveckla (a + b)
10
med hjälp av Pascals
triangel.
.. ..
l
11 Ett bokstavslås med 10 bokstäver är så 19 Följande figurer visar planen på hus där
konstruerat att det kan öppnas om man dörrarna är markerade.
trycker på fyra av bokstäverna i rätt ordning. a) Visa att det i båda husen går att ta en
Hur många sådana lås kan konstrueras? promenad som passerar varje dörr exakt
0
en gang.
12 Rita en graf med 5 noder A, B, C, D och E
b) Kan denna promenad börja och sluta på
och minst 6 kanter. Grafen ska innehålla en
samma ställe?
cykel ABCA.
13 Hur många olika permutationer kan man

göra av bokstäverna
a) LETA?
b) LATA?
14 Varför slutar alla fakulteter större än 4!

på talet O?
15 Du kommer till en fest med 10 personer.

Alla personer skakar hand med varandra.
Hur många handskakningar blir det?
16 I en fotbollsserie spelar 10 lag.

Varje lag spelar två matcher mot varje
annat lag, nämligen en bortamatch och en
hemmamatch. Hur många matcher spelas
totalt i serien? 20 Bestäm termen som inte innehåller x vid
9
2 1
utvecklingen av x - -
X
17 Varför är alla fakulteter utom l! jämna tal?
18 Hur många olika promenader finns det från 21 Hur stor är sannolikheten att det i en grupp
A till B i grafen i figuren så att promenaden på 30 personer finns minst två som har
går högst 1 gång genom varje hörn? samma födelsedag?
17 16 16
22 Visa att + genom att
6 5 6
n
använda definitionen för k
A
B 23 Hur stor måste en grupp vara för att sanno-

likheten att minst två har samma födelsedag
överstiger 50 %?
60 BLANDADE UPPGIFTER
l
24 Det antal kanter som utgår från ett hörn i en 25 I kortspelet bridge får varje deltagare 13 kort.
graf kallas hörnets gradtal. I figuren har A a) Hur stor är sannolikheten att
och B gradtal 2, C gradtal 3 och D gradtal 1. färgfördelningen blir 10 - 1 - 1 - 1
c (t ex 10 hjärter, 1 ruter, 1 spader och
1 klöver)?
D b) Hur stor är sannolikheten för
fördelningen 5 - 5 - 3 - O?
A
a) Titta på några av graferna som vi studerat

i detta kapitel. Vad kan du säga om
summan av hörnens gradtal i var och en
av dessa grafer? (För grafen i figuren ovan
är summan 2 + 2 + 3 + 1 = 8.)
b) Gäller den observation som du eventuellt
gjort i uppgift a för alla grafer?
.. ..
l
•'

• Använda satsen om delbarhet
• Heltalsdivision med kvot och rest
• Euklides metod för att hitta största
gemensamma delare
• Begreppet kongruens
• Kongruensräkning
• Egenskaper hos olika typer av talföljder
• lnduktionsbevis med konkreta exempel från
bl a talteoriområdet
..
FIBONACCIS TALFOLJD i naturen. Det kanske kändaste är
0 ..
- BADE MARKLIG OCH VACKER fröställningen i en solros där fröna sitter

i spiralformationer som går från centrum
detta avsnitt får du bland annat lära
och ut mot blomkanten. Den gör det på
dig om talföljder. Leonardo Fibonacci
ett sätt så att fröna blir optimalt packade
(italiensk matematiker på 1200-talet)
på en rund skiva. Antalet frön i var och
funderade kring kaniners förökning
en sådan spiral återfinns alltid, märkligt
och introducerade då den så kallade
nog, i Fibonaccis talserie.
"Fibonaccitalföljden"
Om du gör talföljden tillräckligt lång
1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34, ... kommer kvoten av två på varandra
följande tal att närma sig
där varje tal från och med 3 är summan 1+.Js
<p = ::::: 1,6.
av de två närmast föregående talen. 2
Denna talföljd dyker, fascinerande nog, Detta är proportionerna för det gyllene
upp på många olika ställen. snittet. Ett förhållande som anses
extra vackert. Faktum är att solrosens
Kvadraterna i figuren har fibonaccitalen
proportioner följer just detta förhållande.
som sidlängd. Detta mönster hittar du
Prova att mäta "diametern'' från blad-
även hos pärlbåtssnäckor.
spets till bladspets och diametern på
Man kan hitta fibonaccitalen i många fröställningen. Kvoten däremellan är just
spiralformade mönster som finns 1,6, som sagt både märkligt och vackert.
3- - ~
1 1
8
5
TALTEORI
2.1 DE HELA TALEN
Inom talteori sysslar man med de hela talen. Viktiga begrepp för heltal är
delbarhet och primtal.
• • • • • ••• • • • • • • • ••• • • • • •• • • • • •• • •• • • • • • • • • • • • • • • • • • • •• • • •• • • •• •• • • • •• • • • • ••• • • • • •• • • • • •
Delbarhet och primtal
Från kurs 1 minns du säkert en del av detta
O DEFINITION: Primtal
He ltalet p är ett primtal om p > 1 och p inte kan

s krivas s om produkten av två hela tal större ä n 1.
Ett primtal är ett he ltal s om bara ä r de lbart med

1 och sig självt .
De sex minsta primtalen är: 2, 3, 5, 7, 11 och 13.
Delbarhet
Eftersom 48 = 6 · 8 är 48 delbart med 8. Man kan också säga att

8 är en faktor i talet 48. Givetvis kan vi göra precis motsvarande
påstående om talet 6, dvs 48 är delbart med 6 eller 6 är en faktor i 48.
Att 8 är en faktor i 48 eller 8 delar 48 skrivs 8148 .
O DEFINITION: Delbarhet
Om ett he ltal a kan s krivas a = b · c, dä r b och c är

heltal, säger vi a tt a ä r delbart med b (elle r att a ä r
de lbart med c). Tale n b och c ä r faktorer i ta let a.
De tta s krivs a b.
Alla tal kan delas upp i s k primtalsfaktorer.

4
48 = 2 · 24 = 2 · 2 · 12 = 2 · 2 · 2 · 6 = 2 · 2 · 2 · 2 · 3 = 2 • 3
64 2.1 DE HELA TALE N

Du minns säkert delbarhetsreglerna från kurs 1:
Ett heltal är delbart med
• 2 om talet är jämnt, dvs om sista siffran är delbar med 2
• 3 om talets siffersumma är delbar med 3
• 4 om talets två sista siffror är delbara med 4
• 5 om sista siffran i talet är Oeller 5
• 9 om siffersumman är delbar med 9.
Dina kunskaper om multiplikation säger dig att talen 21 och 35 båda är

delbara med 7. Men vad gäller tex för talet 101 · 21 + 59 · 35?
Är det delbart med 7?
Ett sätt att kontrollera det är givetvis att utföra beräkningen av talet och
sedan kontrollera delbarheten.
101 · 21 + 59 · 35 = 4 186
4186
--=598
7
Ett annat (och smartare) sätt att visa delbarheten på är att göra följande
omskrivning:
101 · 21 + 59 · 35 = 101 · 3 · 7 + 59 · 5 · 7 = 7 · (101 · 3 + 59 · 5)
Att högerledet är delbart med 7 är uppenbart eftersom vi brutit ut faktorn 7.

Alltså är talet i vänsterledet delbart med 7.
Anledningen till att vi gjorde omskrivningen är att vi vill generalisera

regeln:
O SATS: Delbarhet
Om a och b båda är delbara med k så är x · a + y · b

också delbart med k. Talen x och y är heltal.
TALTEOR I
BEVIS: Eftersom a är delbart med k kan det skrivas som a = k · n,
där när ett heltal. Av samma anledning kan vi skriva b = k · m,
där m är ett heltal.
Vi kan alltså skriva
x · a + y · b = x · k · n + y · k · m = k (xn + ym).
Talet x · a + y · b kan alltså skrivas som ett heltal k gånger ett annat heltal.
x · a + y · b är alltså delbart med k.
Observera att några enklare satser följer av satsen om delbarhet.
O SATS: Följdsatser om delbarhet
Om a är delbart med k, så är x · a också delbart med k.
Om a och b båda är delbara med k så ära + b också

delbart med k.
a, b, k, x och y är heltal.
Vilka av följande tal är delbara med 3?
a) 25 · 9
b) 27 + 1 332
c) 19 · 18 + 6 · 250
••
LOSNING
a) 25 · 9 är delbart med 3 eftersom 9 är delbart med 3.

b) 1 332 är delbart med 3 eftersom siffersumman (9) är delbar med 3.
27 + 1 332 är delbart med 3 eftersom både 27 och 1 332 är
delbara med 3.
c) 19 · 18 + 6 · 250 är delbart med 3 eftersom 18 och 6 är delbara
med 3.
SVAR: Alla de tre talen är delbara med 3.
2.1 DE HELA TALEN

Visa att delbarhetsregeln med 4 gäller med ett generaliserbart
exempel.
LÖSNING
Talet 63 428 är delbart med 4 eftersom det kan skrivas:

63 428 = 634 · 100 + 28. Den första termen är delbar med 4 eftersom
100 är delbart med 4. Om den andra termen är delbar med 4, och så är
fallet med 28, är talet, 63428, delbart med 4 enligt delbarhetssatsen.
Proceduren går att upprepa för alla tal större än 100.
När du primtalsfaktoriserar är det bra att ha god koll på delbarhetsreglerna.
Dela upp följande tal i primfaktorer.
a) 630 b) 36 720
LÖSNING
a) 630 är delbart med 9 eftersom siffersumman 6 + 3 + 0 = 9 är delbar

med 9.
630 = 9 · 70 = 9 · 7 · 10 = 3 · 3 · 7 · 2 · 5
Alltså är
2
630 = 2 · 3 · 5 · 7
b) 36 720 är delbart med 9 (siffersumman är 18), med 5 (slutar på 0)

och med 4 (de två sista siffrorna är delbara med 4).
Med räknarens hjälp skriver vi om 36 720 som 4 · 5 · 9 · 204.
204 är delbart med 4 och med 3: 204 = 3 · 4 · 17
Alltså är
36 720 = 4 . 5 . 9 . 3 . 4 . 17 = 2 2 . 5 . 32 • 3 . 22 • 17= 24 . 33 . 5 . 17
Kontrollera gärna resultaten på din räknare.
SVAR: a) 630 = 2 · 3 2
· 5·7 b) 36 720 = 24 . 33 . 5 . 17
TALTEORI
2101 Vilka av följande tal är delbara med 4? 2110 Faktoruppdela talen så långt det är möjligt
a) 3 012 b) 450 c) 1176 a) 12 672 b) 42 120 c) 185 895
2102 Vilka av följande tal är delbara med 9? 2111 Faktoruppdela n! då

a) 921 b) 371289204 a) n 4 b) n 6 c) n 11
c) 293
2112 Beskriv följande mängd av tal
2103 Vilka tal mindre än 100 är primtal?
med ord.
2104 Vilka av talen nedan är primtal? A {m: m 3n, n E N}.

5 17 36 39 41
3
n -n
2113 Visa att är ett heltal för alla n som
2105 Dela upp följande tal i primtalsfaktorer. 3
är heltal.
a) 28 b) 72 c) 150
2106 Visa att följande tal är delbara med 7. 2114 Bevisa med ett generaliserbart exempel
a) 21 242 b) 35 + 77 delbarhetsregeln för 5.
c) 14 62 + 15 • 63
2115 Bevisa med ett generaliserbart exempel
delbarhetsregeln för 9.
2107 Visa att följande tal är delbara med 9.
a) 11 288 b) 999 + 181 881 2116 Visa att om a + 1 är delbart med 5, så är
2
c) 5 • 81 + 8 • 351 även a + 3a + 2 delbart med 5.
2108 Dela upp följande tal i primfaktorer.

a) 630 b) 3 080 c) 131 2117 Calle primtalsfaktoriserar talet
210 2 · 3 · 5 ·7. Han påstår därefter
2109 Vilka av påståendena nedan är sanna? att antalet delare till 210 är
A: 8168 B: 7151 4 4 4 4 4
+ + + +
C: 111143 D: 131157 0 1 2 3 4
Har Calle rätt? Hur tänker Calle?
1963 upptäckte den amerikanske

matematikern Stanislaw Ulam
att primtalen kan generera ett
visuellt mönster.
2. 1 DE HELA TALEN
Eratosthenes såll
En berömd metod för att sortera ut primtal är

Eratosthenes såll. Eratosthenes är mest berömd för
att han bestämde jordens storlek med hjälp av en
trigonometrisk metod. Nedan ser du hans algoritm
för att sålla ut primtalen i en mängd av heltal.
På följande sätt sållar du ut primtal bland heltalen

upp till 20.
1 Gör en lista över alla tal från 2 till det största

talet n . I detta fall n = 20.
I 2 I3 I 4 I5 I 6 I 1 8 9 1 1o I 11 I 12 113 1 14 1 15 1 16 I 11 1 18 1 19 I 20 I
2 Stryk från listan alla jämna tal som är större än 2, dvs 4, 6, 8 osv.
3 I 4 I 5 I 6 I 1 I 8 I 9 11o I 11 I 12 I 13 I 14 11 5 I 16 111 1 18 I 19 I 20 I
3 Listans nästa tal som inte är struket är ett primtal. Vi markerar primtalet 3.
4 I5 I6 I 1 I 8 I 9 1 1o 1 11 1 12 113 1 14 11 5 1 16 111 1 18 11 9 I 20 I
4 Stryk nu alla tal som är multiplar av 3 men behåll trean. Dessa nya strykningar är
markerade med grönt.
4 I 5 I 6 I 1 8 10 I 11 13 114 16 111 118 11 9 I 20 I
5 Vi upprepar steg 3. Listans nästa tal som inte är struket är ett primtal, dvs talet 5.
6 I 1 I 8 I 9 1 1o 1 11 1 12 113 1 14 11 5 1 16 111 1 18 1 19 I 20 I
Steg 3 och 4 ska sedan upprepas tills vi når ett tal som är större än Fn .
Eftersom .fio : : : 4,5 kan vi sluta vid talet 5. Alla kvarstående tal
i listan är primtal. Primtalen upp till 20 är alltså 2, 3, 5, 7, 11, 13, 17 och 19.
• Använ d Eratosthenes såll för att bestämma alla primtal upp till 50.
• Använd Eratosthenes såll för att bestämm a alla primtal upp till 200.
• Förklara varför det räcker att hålla på tills man når ett tal som är större än vin .
TALTEORI
2.2 KVOT OCH REST
Om vi försöker dela talet 47 med 9 upptäcker vi att detta inte ger ett heltal
47
som kvot. Talet 47 är inte delbart med 9. Vi ser att ::::: 5,2222 .
9
Eftersom 45 är delbart med 9 och ger kvoten 5 kan vi skriva
47 45 2 2
- = - +- = 5 + - eller 47 = 5 · 9 + 2
9 9 9 9
Kvot Rest
Talet 47 (a) ger vid division med 9 (b) heltalskvoten k = 5 och resten r = 2.
O SATS: kvot och rest
Allmänt gäller för godtyckliga heltal a och b att

det finns heltal k och r så att a = k · b + r, 0 ~ r < b.
Talet r kallas för resten och k för heltalskvoten

(eller bara kvoten). Om r = 0 ära delbart med b.
Beräkna heltalskvot och rest vid divisionen

75 9 5
a) - b) - c) - .
11 5 9
LÖSNING
75
a) Med hjälp av räknaren: - ::::: 6,82
11
Men 6 · 11 = 66. Det fattas alltså 75 - 66 = 9 upp till 75.
Vi kan skriva 75 = 6 · 11 + 9. Kvoten är alltså 6 och resten 9.
9
b) Räknaren ger - = 1,8. Vi kan skriva 9 = 1 · 5 + 4.
5
Kvoten är 1 och resten 4.
5
c) Räknaren ger - ::::: 0,56 . Vi kan skriva 5 = 0 · 9 + 5.
9
Kvoten är Ooch resten 5.
2.2 KVOT OCH REST

2201 Vilka heltal ska stå istället för k och r? 2206 Vad är resten om heltalskvoten till 25 är
a) 37 = k · 7 + 2 a) 10? b) 5?
b) 18 = 3 · 5 + r c) 4? d) 12?
c) 26 = k · 8 + r, 0 < r < 8
2207 Division av talet 97 med 13 ger kvoten 7
d) 61 = k · 6 + r, 0 ~ r < 6
och resten 6. Ange två andra tal som vid
division med 13 ger samma rest.
2202 Beräkna kvot och rest vid följande
divisioner. 2
2208 Visa att vid division av n med n + 1 blir
13 20
a) b) resten alltid 1.
4 3
45 145 2209 Talen 252 och 81 är båda delbara med 9.
c) d)
4 7 Division av 252 med 81 ger en rest.
Visa att även denna rest är delbar med 9.
2203 Thomas skriver att

2210 Visa att om både talen a och bär delbara
104 = 18 · 5 + 14 och påstår att
med n, så är även resten r vid divisionen
kvoten blir 18 och resten 14 vid
al b delbar med n.
divisionen av 104 med 5. Förklara
varför Thomas har fel.
2211 Använd polynomdivision för att
bestämma resten då x 2 + 2x divideras med
X - l?
2204 Beräkna kvot och rest vid följande
divisioner.
2212 Låt a och b vara två olika heltal som vid
a) 120 13
b) 15 division med 12 ger resten 3.
4
Visa att a - bär delbart med 12.
2205 Vilka heltal ska stå istället för k och r?
a) - 5 = k · 8 + r, 0 < r < 8
b) - 8 = k · 6 + r, 0 ~ r < 6
TALTEORI 71
Periodiska decimalutvecklingar
Hur ska vi göra för att ta reda på vilket bråktal som döljer sig bakom
en viss periodisk decimalutveckling?
För att förstå hur man går tillväga studerar vi talet 0,15151515 ...
Kalla detta tal för x. Det gäller alltså att
X= 0,15151515 ...
Här är perioden 15. Eftersom perioden består av två siffror,

multiplicerar vi x med 100. Om perioden består av tre siffror,
multiplicerar vi med 1000.
Här får vi att 100 · x = 15,151515 ...
Vi vet också att x = 0,15151515 ... Subtrahera dessa båda med varandra:
100 · X - X= 15,151515 ... - 0,151515 ... <::::> 99 ·X= 15.

15 5
Detta ger då att x = =
99 33
Vi kontrollerar med räknaren och det verkar stämma.
~ 1.11 ~ Osparade rn
15 5 1§1
99 33
5 0,1 51515
33
-
61)
2/99
Gör på motsvarande sätt och bestäm bråktalen.
• 0,513513513 .. .
• 0,18181818 .. .
• 0,100110011001 .. .
• 0,148500148500 .. .
Kontrollera gärna dina svar med räknaren.
2.2 KVOT OCH REST

Största gemensamma delare, Euklides algoritm
I vissa sammanhang, t ex då det gäller att förkorta bråk, är det viktigt

att kunna bestämma gemensamma faktorer till täljare och nämnare
för att sedan kunna förkorta bort dessa. Vad vi är intresserade av då
är med andra ord den största gemensamma delaren till talen.
Denna betecknas SGD (största gemensamma delaren) i svensk
terminologi och GCD (greatest common divisor) i engelsk.
Betrakta talen 12 och 8. Talet 8 har följande positiva delare: 1, 2, 4, 8.

Talet 12 har följande positiva delare: 1, 2, 3, 4, 6, 12. Det största talet
som är en delare till både 12 och 8 är alltså 4. Vi säger att 4 är den
största gemensamma delaren till 12 och 8, eller SGD(l2, 8) = 4.
O DEFINITION: Största gemensamma delare
Den största gemensamma delaren till två naturliga tala

och bär det största naturliga talet som är en delare (faktor)
i både a och b. Det skrivs SGD(a, b)
Det finns en speciell algoritm för att bestämma den största

gemensamma delaren till två tal. Den kallas Euklides algoritm.
Anta att vi vill bestämma den största gemensa1nma delaren till

8 316 och 2 940. SGD(8 316, 2 940) kan beräknas med en följd av
heltalsdivisioner på följande sätt:
8 316 = 2 940 · 2 + 2 436

2 940 = 2 436 · 1 + 504
2 436 = 504 · 4 + 420
504 = 420 · 1 + 84
420 = 84 · 5 + 0
Vi slutar alltså när resten blir 0.
Vi påstår nu att den sista icke försvinnande resten, dvs den näst
sista resten, är den största gemensamma delaren till de båda talen.
I detta fall är den sista icke försvinnande resten 84. Det skulle då vara
den största gemensamma delaren till de båda talen 8 316 och 2 940.
Med vår räknare kan vi kontrollera att 84 är en gemensam delare

till 8 316 och 2 940.
8316 2940
--=99 och =35
84 84
TALTEORI
Vi kan även motivera att 84 är den största gemensamma delaren
till 8 316 och 2 940.
Vi utnyttjar då att om ett tal delar både 8 316 och 2 940,

så delar det även resten som erhålls vid division av 8 316 med 2 940.
Den största gemensamma delaren till 8 316 och 2 940
är alltså även en (största) gemensam delare till 2 940 och 2 436.
Resonemanget kan fortsätta på motsvarande sätt för varje rad

i beräkningarna:
SGD(8 316, 2 940)

= SGD(2 940, 2 436)
= SGD(2 436, 504)
= SGD(504, 420)
= SGD(420, 84)
Sista raden i beräkningarna på föregående sida säger oss dock att 84

delar 420. Största gemensamma delare till 84 och 420 är uppenbarligen 84.
Alltså är
SGD(8 316, 2 949) = 84.
Om du har en symbolhanterande räknare finns SGD som funktion:
4 1.1 ~ Ospa rade Cl

gcd[83 16,2940)
84 ~
I kurs 1 tog vi upp begreppet minsta gemensamma nämnare.

Det kallas också minsta gemensamma multipel och betecknas MGM.
Det användes t ex vid bråkräkning.
5 3 5 ·2 3 ·3 10 9 19
-+-= + -- +-=-
12 8 12 · 2 8 ·3 24 24 24
Vi säger att MGM(l2, 8) = 24.
24 är det minsta tal där både 12 och 8 finns med son1 faktorer.
O DEFINITION: Minsta gemensamma multipel
Minsta gemensamma multipel för två naturliga tala och bär

det minsta naturliga talet där både a och bär faktorer (delare).
Det skrivs MGM(a, b).
74 2.2 KVOT OCH REST

Primtalsfaktorisera talen och bestäm minsta gemensamma multipel
(MGM) till 32 och 42.
LÖSNING
32 = 2 · 2 · 2 · 2 · 2 och 42 = 2 · 3 · 7
42
MGM(32,42) = 2 · 2 · 2 · 2 · 2 · 3 · 7 = 360
32
SVAR: MGM(32, 42) = 360
Bestäm största gemensamma delare till 2 618 och 1 755.
LÖSNING
2 618 = 1 · 1 755 + 863
1 755 = 2 · 863 + 29
863 = 29 · 29 + 22
29 = 1 · 22 + 7
22 = 3 · 7 + 1
7=7·1 + 0
SVAR: Största gemensamma delaren är 1.
Om den största gemensamma delaren till två positiva heltal

är 1 innebär det att de båda talen inte har någon gemensam
faktor större än 1.
1755
Bråket kan med andra ord inte förkortas.
2618
O DEFINITION: Relativt prima tal
Om största gemensamma delaren till två tal är 1

sägs talen vara relativt prima.
TALTEORI
2574
Förkorta bråket så långt som möjligt.
22308
••
LOSNING
Vi söker största gemensamma delaren till täljare och nämnare:
22 308 = 8 · 2 574 + 1 716
2 574 = 1 · 1 716 + 858
1 716 = 2 · 858 + 0
Största gemensamma delaren är 858.

2575 3 · 858 3
Vi delar täljare och nämnare med detta tal: - - - - - - -
22308 26 · 858 26
2213 Bestäm 2218 Förkorta följande bråk så långt som

a) SGD(l8, 150) b) SGD(238, 510) möjligt genom att först använda Euklides
algoritm.
2214 Nedan har Euklides algoritm genomförts 255 3003 51051
för att hitta största gemensamma delare a) 390 b) 53235 c) 19019
till 650 och 3 850.
2219 Bestäm största gemensamma delare till
3 850 = 5 · 650 + 600 198 och 270 med hjälp av
650 = 1 · 600 + 50 a) Euklides algoritm.
600 = 12 · 50 + 0 b) primtalsfaktorisering.
a) Ange SGD(650, 3 850)
2220 Vilka av följande talpar är relativt prima?
b) Ange SGD(600, 650)
a) 12 och 35 b) 483 och 588
2215 Bestäm största gemensamma delaren till c) 325 och 4 851 d) 1 625 och 2 499
a) 936 och 248 b) 364 och 7 448
2221 Tänk dig att du har en 5-liters-
c) 2 509 och 1 621 d) 1 547 och 221
spann och en 3-litersspann. Är det
möjligt att med hjälp av dem mäta upp
2216 Primtalsfaktorisera talen och bestäm
1 liter vatten? Förklara hur du tänker.
minsta gemensamma multipel (MGM) till
a) 18 och 32 b) 24 och 90
2222 Minsta gemensamma nämnare betecknas
2217 Bestäm MGN. Tex så är MGN(l2, 18) = 36 och
a) MGM(l2x, 18x) b) MGM(4a2 , 6ab) MGN(lO, 15) = 30. Undersök med minst tre
exempel om följande påstående stämmer.
c) SGD(l2x, 18x) d) SGD(4a2, 6ab)
SGD(a, b) · MGN(a, b) = a · b.
2.2 KVOT OCH REST

Diofantiska ekvationer
Diofantos har kallats algebrans fader och har bland annat gett namn
åt s k Diofantiska ekvationer.
Diofantiska ekvationer:
Ekvationer där lösningarna är heltal

kallas Diofantiska ekvationer
Om vi studerar den "vanliga'' ekvationen 2x + 3y = 17

kan vi hitta alla reella lösningar till ekvationen
2 17
genom att skriva den som y = - - x + - .
3 3
Vi vet att ekvationen har oändligt många lösningar

där alla ligger på en linje med lutningen -2/3.
y
7
8. X= 3
).
8. y = -2
[1, 5
2 (4, 3]
X
1 10
Vi hittar en heltalslösning ( l, 5) och sedan kan vi stega oss vidare

med !::J.x = 3 och !::J.y = -2.
Nästa lösning vi hittar ligger då på x = 1 + 3 = 4 och y = 5 - 2 = 3
Vi kan då ge den generella lösningen till ekvationen som

X= 1 + 3t
t = O,l,2,3 ...
y =5-2t
Några lösningar blir (1, 5), (4, 3), (7, 1), (10, -1), ...
_}
TALTEOR I
Ett sätt att hitta en första heltalslösning är att använda
miniräknarens tabellverktyg.
Plot1 Plot2 Plot3 X Y1

\Y1 =12/3*X+1 7/3 1 5
\Y2 = 2 4.3333
\Y3 = 3 3.6667
4 3
\Y4 = 5 2.3333
\Ys = 6 1.6667
\Y6 = 7 1
\Y7 = X= 1
• Bestäm en heltalslösning (x, y) till ekvationen 6x +By= 60.

• Stega dig fram till ytterligare några heltalslösningar till samma ekvation.
• Ange den generella lösningen till 6x +By= 60.
• Ta nu fram den generella lösningen till Bx + 15y = 50 och lBx + By= 50.
• Kan du se något mönster? Formulera den generella lösningen till ekvationen
ax+ by= c om ekvationen har en heltalslösning (x0 , y 0 ).
I USA använder man fahrenheitskalan. Om y är gradtalet i Fahrenheit och

9
x gradtalet i Celsius gäller ekvationen y = x + 32.
5
• Vilka temperaturer ger ett helt gradtal både på celsiusskalan och
fahrenheitskalan?
2.2 KVOT OCH REST

2.3 KONGRUENS
Om vi studerar timvisaren på
en klocka inser vi att delbarhet
med 12 kan vara intressant.
Till exempel är 72 delbart med 12.
Om 72 timmar kommer
timvisaren att peka i samma ..
riktning som nu.
. .;a
Om vi dividerar 79 med 12 får vi kvoten 6 och resten 7, dvs
79 = 6 · 12 + 7.
Om vi dividerar 19 med 12 får vi kvoten 1 och resten 7, dvs
19=1·12+7.
Talen 79 och 19 ger alltså samma rest vid division med 12. För vår analoga
klocka innebär det att timvisaren kommer att peka i samma riktning om
79 timmar som om 19 timmar.
Man säger då att talen 79 och 19 är kongruenta modulo 12. Detta skrivs
79 - 19 (mod 12).
Som du inser finns det många flera tal som är kongruenta modulo 12,
i själva verket oändligt många. Vi tittar på några exempel till:
79 =19 =31 =7 =-5 (mod 12)

eftersom
31=2·12+7
7 = 0 · 12 + 7
-5 = -1 · 12 + 7
(Timvisaren kommer att peka i samma riktning om 79, 19, 31 och

7 timmar som för 5 timmar sedan).
TALTEORI
Vid division med 4 talar vi om kongruens modulo 4.
=
Till exempel gäller: 5 17 (mod 4)
O DEFINITION: Kongruens
Om heltalen a och b har samma rest vid divison

med heltalet c sägs a och b vara kongruenta
modulo c. Detta skrivs a = b (mod c).
Vi kan beskriva kongruens utan att använda rest:
O SATS: Kongruens modulo c
Om a, b och c är heltal och c > 0 och om a - bär

delbart med c så ära och b kongruenta modulo c.
BEVIS: Eftersom a - b är delbart med c kan vi skriva

a - b = k · c, för ett heltal k.
Anta att division av b med c ger kvoten k1 och resten r, alltså
b = k1 • c + r.
Då kan vi skriva a som
a = k · c + b = k · c + k1 · c + r = (k + k 1) • c + r.
Det betyder att division av a med c ger kvoten k + k1 och resten r.
Alltså ära - b (mod c).
a) Ange fyra tal som är kongruenta med 17 modulo 5.

b) Vilket är det minsta positiva heltal som är kongruent med
17 (mod 5)?
••
LOSNING
a) Division av 17 med 5 ger (kvoten 3 och) resten 2. De tal som är

kongrue11ta med 17 modulo 5 ska alltså ge resten 2 vid division
med 5. Några av dessa tal är
2, 7, 12 och 22.
b) 2 är det minsta av dessa tal.
2.3 KONGRUENS
I föregående exempel finns naturligvis fler tal som är kongruenta
m ed 17 modulo 5.
Alla dessa tal sägs ingå i samma restklass.
Restklasserna modulo 5 kan betecknas [0] 5, [1] 5, [2] 5, [3]5 och [4] 5 •
De innehåller de heltal som vid division med 5 ger den rest som finns inom
hakparentesen.
Restklassen [0] 5 består av talen: ... , - 15, - 10, - 5, 0, 5, 10, 15, ....
Dessa är ju de tal som ger resten O vid division med 5.

Man skriver även
[0]5 = { ... , - 15, -1 0, -5, 0, 5, 10, 15, ... }

[1]5 = { ... , - 14, - 9, -4, 1, 6, 11, 16, ... }
[2]5 = { ... , -13, -8, -3, 2, 7, 12, 17, ... }, osv.
O DEFINITION: Restklass
En restklass är mängden av de tal som ger samma

rest vid division med c. Dessa tal är kongruenta
modulo c. Det finns c stycken restklasser modulo c.
a) Vilka är talen i restklassen [1] 3?

b) Ange samtliga restklasser modulo 3.
LÖSNING
a) Restklassen [1] 3 innehåller alla tal som vid division med 3 ger
resten 1. Alltså
[1]3 = { ... , -5, -2, 1, 4, 7, ...}
b) Det finns tre restklasser: [0] 3, (1] 3 och [2] 3
TALTEORI 81
~
2301 Vilket är det minsta positiva heltal som är 2305 Ange tre tal som är
kongruent med a) kongruenta modulo 7
a) 99 (mod 9)? b) 17 (mod 4)? b) kongruenta modulo 11.
c) 11 (mod 17)? d) 147 (mod 17)?
2306 Talet 13 är ett av talen i en av restklasserna
2302 Vilka av följande påståenden är sanna? modulo 9. Ange minst fem andra tal i
a) 35 = 20 (mod 5) samma restklass.
b) 35 =20 (mod 10)
c) 17 - 9 (mod 2) 2307 Jenifer påstår att om a =5 (mod 8)
och a - 14 (mod 15) så ära= 29
d) 17 - 9 (mod 8)
om det är givet att a är ett positivt heltal
mindre än 120. Har Jenifer rätt? Förklara.
2303 Bestäm det minsta heltal n > 5 så att
n - 5 (mod 36).
2308 Ange samtliga restklasser modulo 4.

2304 Talen 59 och 24 ger båda resten 3
vid division med 7. Vilka av följande
2309 Visa att n2 = 0, eller n2 - 1 (mod 3) gäller
påståenden är sanna?
för alla naturliga tal n.
a) 59 = 24 (mod 3)
b) 59 = 24 (mod 7)
c) 59 = 3 (mod 7)
d) 24 =7 (mod 3)
2.3 KONGRUENS
Kongruensräkning
Talen 1 och 8 är m ed i samm a restklass modulo 7.

Talen 2 och 9 är i sin tur med i samma restklass modulo 7.
=
==> 1 8 (m od 7) och 2 9 (mod 7) =
Hur är det då med talen 8 · 9 = 72 och 1 · 2 = 2?
Du inser säkert att 72 - 2 (m od 7).
5
Titta även på talet 51 • Vi vet att 51 divider at med 10 ger resten 1.
==> 51 = 1 (mod 10)
Hur är det med 51 5 ? Slår du talet på en räknare ser du att 51 5 = 345 025 251,
som också ger resten 1 vid division med 10.
==> 515 - 15 = 1 (m od 10)
Detta är ingen slump. Det finns några enkla räknelagar för kongruenser
som kan vara användbara:
O SATS: Räknelagar för kongruenser
Om a 1 =b (mod c) och a =b
1 2 2 (mod c) gäller att
a =b
1. a 1 + 2 b (mod c)
1+ 2
2. a 1 · a 2 = b 1 · b2 (mod c).
Av lagarna ovan följer dessutom att om a - b (mod c) gäller att
3. m · a - m · b (mod c), för heltal m

4. an= bn (mod c), för heltal n.
Förenkla
15
a) 57 + 34 (m od 8) b) 21 (mod 10)
c) 13 · 25 + 240 · 18 (mod 12)
••
LOSNING
a) Vi utnyttjar att 57 = 1 (m od 8), 34 =2 (mod 8) och räknelag 1:

57 + 34 = 1 + 2 (mod 8) = 3 (mod 8)
b) 21 - 1 (mod 10) och räknelag 4 ger
2115 =1 15
= 1 (mod 10)
c) 13 · 25 + 240 · 18 - 1 · 1 + 0 · 6 = 1 (mod 12)
TALT EORI
Vilken rest fås då a divideras med 3 om a är
a) 10?
b) 109 ?
3
c) 10 + 45 · 10?
••
LOSNING
a) 10 = 1 (mod 3)
Med andra ord blir resten 1 då 10 divideras med 3.
b) 109 = 19 = 1 (mod 3). Vi har här använt oss av räknelag 4.
c) Observera att
103 = 13 = 1 (mod 3)
45 = 0 (mod 3), då 45 = 15 · 3
10 - 1 (mod 3)
Räknelagarna 1 och 2 ger oss
3 3
10 + 45 · 10 = 1 + 0 · 1 = 1 (mod 3)
SVAR: Resten blir 1 i alla tre fallen.
Vad är det för dag om 365 dagar om det är måndag idag?
LÖSNING
Eftersom veckodagarna är 7, så är det lämpligt att räkna med modulo 7.
Observera att 365 = 350 + 15. 350 är delbart med 7 och 15 ger resten 1
vid division med 7:
350 - 0 (mod 7)
15= 1 (mod 7)
Alltså är
365 = 350 + 15 - 0 + 1 = 1 (mod 7)
365 dagar rymmer alltså ett helt antal gånger 7 dagar + 1 dag.
Det är alltså tisdag 365 dagar efter en måndag.
84 2.3 KONGRUENS
Visa att om n är ett positivt heltal så är 4911 - 1 delbart med 8.
LÖSNING
Vi skall alltså visa att 49 - 1 = 0 (mod 8).

11
= =
Eftersom 49 1 (mod 8), så är 49 11 - 1 111 - 1 = 0 (mod 8), v.s.b.
2310 Förenkla och skriv på formen a (mod m). 2316 Förklara varje steg i förenklingen
a) 14 + 36 + 80 (mod 7) nedan.
b) 62 · 1000 (mod 3) 42
5
=2 = 0 (mod 8)
5
c) 425 (mod 8)
2317 Visa med kongruensräkning att ett jämnt
2311 Förenkla tal i kvadrat är delbart med 4, alltså att
a) 33 + 41 (mod 4) (2n) 2 = 0 (mod 4).
b) 5 · 10 · 10 + 7 · 10 + 8 (mod 3)
9
2318 Visa med kongruensräkning att
c) 10 + 50 + 83 (mod 9) 2
(3n + 1) - 1 (mod 9), där när ett heltal.
d) 61 100 (mod 60)
2319 Visa att 521 är delbart med 3 p g a att
2312 =
Vi vet att 55 1 (mod 6) och 50 =2 siffersumman 5 + 2 + 1 är delbar med 3.
(mod 6). Vad blir resten om
a) 50 + 55 divideras med 6? 2320 Visa med kongruensräkning att om n är ett
11
positivt heltal så är 9 1 delbart med 8.
-
b) 50 · 55 divideras med 6?
c) 55 10 divideras med 6? 2321 Vad är det för dag om 1 000 dagar om det
d) 4 · 50 + 5 ·55 divideras med 6? är tisdag idag?
2313 Anta att x = 3 (mod 5) och y = 6 (mod 5). 2322 Vilken siffra pekar timvisaren på 25 100
Förenkla timmar från klockan 12?
a) x + y (mod 5) b) 3x + 2y (mod 5)
2323 Bestäm utan räknare vad resten blir om
c) -x (mod 5) d) x · y (mod 5)
292 · 429 + 533 · 225 divideras med 6?
2314 Bestäm de tre minsta heltalen n där n > 7

Visa med kongruensräkning att talet
=
så att n 7 (mod 9).
2324
201 672 är delbart med 3 om dess
siffersumma är delbar med 3.
2315 Förenkla y (mod 9) om
a) y = 10 b) y = 10100 2325 Visa att om a = b (mod 7) och c = d
c) y = 10 200
d) y = 10 11
=
(mod 7) så ära+ b b + d (mod 7).
TALTEORI
••
2.4 TALFOLJDER
Aritmetiska talföljder
Kim (som har mycket dålig kondition) bestämmer sig för att börja
motionera genom att springa på idrottsplatsen strax intill sin bostad.
Han tänker starta med att första dagen springa 2 varv och därefter varje
dag lägga till ytterligare ett varv. Varje varv är 400 m.
Den första veckan blir hans löpsträckor 800 m, 1 200 m, 1 600 m, 2 000 m,
2 400 m, 2 800 m, 3 200 m.
Sträckorna bildar en talföljd där skillnaden mellan två sträckor hela tiden
är 400 m. En talföljd där differensen, d, mellan två på varandra följande
element, successiva tal, hela tiden är konstant kallar vi en aritmetisk talföljd .
••
TALFOLJD
Elementen följer ett samband:
a2 = 800 + 400 · 1
a3 = 800 + 400 · 2
a4 = 800 + 400 · 3
a5 = 800 + 400 · 4
Det sjätte elementet blir --...... 800 + ,_.,.-,
a6 = ,_.,.-, 400 · ·v5
a a1 d n-1
"
2.4 TA LFOLJDER
Resonemanget är möjligt att generalisera för alla aritmetiska talföljder:
O DEFINITION: Aritmetisk talföljd
En talföljd där differensen mellan två på varandra

följande element är konstant kallas aritmetisk.
I en aritmetisk talföljd med första elementet a,

och differensen d ges elementet an av
an=a 1 +d·(n-1).
Kim är naturligtvis intresserad av att beräkna den totala löpsträckan under

de 6 dagarna. En taktik att beräkna summan av de sex elementen kan vara
att gruppera om dem:
(a 1 + a6) + (a 2 + a5) + (a3 + a4) = (800 + 2 800) + (1 200 + 2 400) +

+ ( 1 600 + 2 000) = 3 · 3 600 = 10 800
Summan har beräknats genom att multiplicera summan av den första och
sista termen med hälften av antalet termer. Taktiken kan användas för alla
aritmetiska talföljder.
O SATS : Summan av en aritmetisk talföljd
Formeln är användbar även för udda n (testa gärna).
Bestäm a 10 i den aritmetiska talföljden 100, 94, 88, 82, .... , samt teckna
ett uttryck för tal n och beräkna summan av de tio första talen .
••
LOSNING
a 1 = 100
d = 94 - 100 = - 6
a 10 = 100 + ( 10 - 1) · (- 6) = 46
a11 = 100 - 6(n - 1)
10(100+ 46)
Summan av de tio första talen blir S10 = = 730.
2
TALTEORI
I en aritmetisk talföljd är a 3 = 40 och a6 = 112. Bestäm talföljdens första
element.
LÖSNING
Elementet a6 får man genom att addera tre differenser, d, till element
a 3 . Det innebär att
a 3 + 3d = a6 =::} 40 + 3d = 112 {:::} 72 = 3d {:::} d = 24
Det första elementet kan beräknas ur sambandet
a=a+2·d
3 I
40 = a1 + 2 · 24
a I = -8
2401 Ange de termer som saknas i de 2404 Ge en formel för element n i de

aritmetiska talföljderna. aritmetiska talföljderna om
a) 5, 11, 17, ?, ? a) a1 = 1 och a3 = 13
b) 121, 110, ?, ?, 77 b) a 1 =-locha5 =15
c) -78, ?,-54,?,-30 c) a 3 = 20 och a 4 = 4
d) ?, ?, 12, 25, 38 d) a 3 = 50 och a6 = -50.
2402 Ge en formel för element n i de 2405 Det brukar berättas att underbarnet
aritmetiska talföljderna. Carl Friedrich Gauss var så duktig att
a) 25, 75, 125, 175, . . . han fick börja direkt i femte klass.
På hans första lektion gav magistern
b) - 3, - 12, - 21, - 30, .. .
eleverna i uppgift att summera talen från
c) 10 000, 6 000, 2 000, -2 000, ... ett till tusen. Medan övriga elever slet
d) 1 I 3, l, 5 I 3, 7 I 3, ... förgäves kunde lille Gauss omedelbart
skriva upp rätt svar! Bestäm nu denna
2403 Bestäm den angivna termen i de summa.
aritmetiska talföljderna.
a) 5, 10, 15, 20, ... , a 10 2406 Beräkna följande aritmetiska summor:
b) -3, -6, -9, -12, ... , a9 a) 2 + 3 + 4 + 5 + 6 + 7 + 8
c) 25, 12,5, 0, - 12,5, ... , a 10 b) 100 + 85 + 70 + 55 + 40 + 25
4 4
d) 2 · 10 , 3 · 10 , 4 · 10
4
, .•• , a 12 c) (-11) + (-7) + (-3) + 1 + 5 + 9 + 13
2.4 TA LFOLJDER
2407 Beräkna följande summor. 2412 Tre tal bildar en aritmetisk talföljd med
a) 1 + 3 + 5 + 7 + 9 + 10 + 12 + 14 + differensen 4. Om det första talet ökas
+ 16 + 18 med 2, det andra med 3 och det tredje
med 5 bildar de nya talen en talföljd
b) 2 + 3 + 4 + 6 + 7 + 8 + 10 + 11 + 12 +
där kvoten mellan två på varandra
+ 14 + 15 + 16
följande element är konstant. Bestäm de
2408 Betrakta figuren. -- ursprungliga talen.
I första kolumnen
2413 I en handbollshall har läktarens första rad
är det 4 rutor.
7 platser, den andra raden 10 platser, den
tredje 13 platser osv. Om den sista raden
har 124 platser, hur många platser finns
det då totalt i hallen?
a) Teckna ett uttryck för antalet rutor i 2414 Bevisa att summan av de första n udda
kolumn n. talen är lika med n2 •
b) I vilken kolumn finns det 28 rutor?
2415 Tre tal vars summa är 3 bildar en
c) Hur många rutor är det i en figur med
aritmetisk talföljd. Om talen kvadreras
20 kolumner?
kommer kvadraterna att bilda en talföljd
där kvoten mellan två på varandra
2409 Hur många element finns det i
följande element är konstant. Vilken är
den aritmetiska talföjden
den ursprungliga aritmetiska talföljden?
12, 18, 24, 30, ... , 444?
2416 Vi har en allmän andragradsfunktion

2410 Katarina ställer upp 5 talföljder f(x) = ax2 + bx + c där
och påstår att alla är aritmetiska.
f'(O) + f'(l) + f'(2) + ... + f'(n - 1)
A. 1 + 2,5 + 4 + 6,5 + 8
är termer i en aritmetisk serie.
B. 1 - 2 - 5 - 8
Beräkna summan av de 10 första
C. 1 + 5 + 10 + 15
termerna i denna serie.
D. 1 + 3 + 9
E. a + (a + d) + (a + 2d) + (a + 3d)
Har Katarina rätt? Förklara!
2411 Talen 2, 5 och 8 är de första elementen

i en aritmetisk talföljd. Hur många av TANKENÖT 3
talföljdens tresiffriga tal är delbara med
Julia påstår att talföljden
a) 2 b) 3 c) 6? 1, 11.101.111
är aritmetisk.
Kan hon ha rätt?
TALTEORI
Geometriska talföljder
Stina spelar roulette och har som strategi

att i varje omgång dubblera sin insats.
I första omgången satsar hon 10 kr.
I omgång två blir insatsen 20 kr.
I omgång tre blir den 40 kr, och så vidare.
Insatsen i kr växer för varje omgång enligt

talföljden
10, 20, 40, 80, 160, 320, ...
Den här typen av talföljder kallar vi geometriska talföljder.

De kännetecknas av att kvoten mellan två på varandra följande element,
successiva tal, är konstant. I exemplet ovan är kvoten k = 20 I 10 = 2.
Vi kan skriva talföljden som

10, 10 · 2 1, 10 · 22 , 10 · 2 3 , '--..,.--'
10 · 2 4 , ••• , 10·2n-l
ele1nent 5 elen1ent n
Vi ser att det n:te talet i en geometrisk talföljd kan skrivas an = a 1 · kn- 1•
O DEFINITION: Geometrisk talföljd
En talföljd där kvoten mellan två på varandra

följande element är konstant kallas geometrisk
och det n:te talet i talföljden är an= a 1 · kn - 1.
För att beräkna Stinas totala insats efter t ex omgång 6

behöver vi summera de 6 första elementen i talföljden.
Vi betecknar denna summa S6 och kan relativt beräkna

s6= 10 + 10. 2 + 10. 22 + 10. 2 3 + 10. 24 + 10. 2 5 med en räknare.
Denna gång använder vi oss dock av ett knep.
2.4 TA LFOLJDER
2 3 4 5 6
Vi tecknar 2S6 = 10 · 2 + 10 · 2 + 10 · 2 + 10 · 2 + 10 · 2 + 10 · 2
och bestämmer differensen 2S6 - S6
~ + .l.Q--f + .l.Q--f + .l.Q--f + .l.Q--f + 1O · 2

6
2S6 =
-( S6 = 1o + ~ + .l.Q--f + .l.Q--f + .l.Q--f + .l.Q--f)
6
2S6 -S6 =-10 + 10. 2
Detta "knep" ka.n generaliseras till en allmän formel.
O SATS: Summan av en geometrisk talföljd
Om det första talet ära,, kvoten är k och antal

termer i summan är n blir summan:
a1(kn-1) a1(1-kn)
sn= = där k ;z! 1.
k- 1 1- k
När k < 1 är det "andra" sättet att skriva summaformeln praktiskt.
Bestäm kvoten i följande geometriska talföljder. Ange nästa tal i

följderna samt teckna ett uttryck för tal n och beräkna summan av de
tio första talen.
a) 1, 2, 4, 8, 16 b) 10000, 1000, 100, 10, 1
LÖSNING
a) Kvoten k = 2 I 1 = 2. Nästa tal i följden är 16 · 2 = 32.

l ·(2 -1)
10
Tal nära = 1 · 2n- l . Summan blir s lO = = 1023.

n 2-1
b) Kvoten k = 1000/10000 = 0,1. Nästa tal i följden är 1 · 0,1 = 0,1

Tal näran = 10000 · O,ln- i . Summan blir
10
10000-(1-0,1 )
5 10 = = 11111,1.
1- 0,l
TALTEORI 91
Bestäm ett allmänt uttryck för an i den geometriska talföljden
3 -9 27 -81
4 ' 8 ' 16 ' 32 .
LÖSNING
Vi beräknar kvoten mellan två successiva tal:

-9
8 -9·4 3
k= -- -- - -
3 8·3 2
4
3
Vi har alltså en geometrisk talföljd med första elementet -
3 4
och kvoten -- .
2
n- 1
3 3
a =-·
n 4 2
Pia sätter i januari varje år in 500 kr på ett konto med 3 % ränta.

Hur stort är hennes kapital direkt efter den tionde insättningen
(alltså 9 år efter den första)?
..
LOSNING
9
De första 500 kr förräntas i 9 år till 500 · 1,03 , den andra i åtta år
till 500 · 1,03 9 osv. Den sist insatta 500-lappen förräntas inte alls.
Sammanlagt blir då kapitalet:
500 + 500 · 1,03 + 500 · 1,03 2 + 500 · 1,03 3 500 · 1,038 + 500 · 1,039
Detta är en geometrisk summa med a1 = 500, k = 1,03 och n = 10:
500·(1,03 10 -1)
S = "" 5734 kr
lO 1,03-1
SVAR: 5 734 kr
2.4 TA LFOLJDER
Marcus ska spara till en resa och behöver få ihop 90 000 kr.
Han räknar med att behöva spara i fem år och sätter in pengarna på
ett konto han inte får röra under denna tid. Han får då en fördelaktig
ränta på 5 %. Hur mycket behöver han spara varje år?
LÖSNING
Vi antar nu att han ska sätta in x kr varje år. Den första insättningen
får stå inne på kontot i 5 år, den andra insättningen i 4 år, osv.
Den sista och femte insättningen står inne 1 år.
Vi får en geometrisk serie och kan ställa upp ekvationen:
2 3 4 5
X · 1,05 +X· 1,05 +X· 1,05 +X· 1,05 +X· 1,05 = 90 000
a1 =x ·l.05 , k=l ,OSochn=S
5
(1,05 - 1)
x·l,05· =90000
1,05-1
90000 · 0,05
X=
5
::::: 15512
( 1,05 - 1) · l,05
S VAR: Han behöver alltså spara 15 512 kr per år.
2417 Ange de termer som saknas i de 2419 Bestäm den angivna termen i de
geometriska talföljderna nedan. geometriska talföljderna nedan.
a) 3, 12, 48, ?, ? a) 5, 10, 20, 40, ... , a 10
b) -2, -4, ?, ?, -32 b) -3,6,-12,24, ... ,a9
c) 1/1000, 1/100, ?, l , ? c) 125, 25, 5, l, ... , a 10
d) ?, ?, 4, - 8, 16 d) 105 , 104 , 103 , ... , a 12
2418 Ge en formel för element ni de 2420 En talföljd börjar 7, 14. Bestäm nästa tal
geometriska talföljderna nedan. om följden är
a) 25, 75, 225, 675, ... a) aritmetisk
b) - 3, - 12, - 48, - 144, ... b) geometrisk
c) 10 000, 4 000, 1 600, 640, ... 2421 Bestäm a 10 i den geometriska talföljden 4,
d) 1, J2 , 2, fs, ... -8, 16, -32, ...
TALTEORI
2422 Filip sparar första januari varje år 1000 kr 2429 Tänk dig att du sparar 100 kr om året med
på ett konto med 4,5 % årsräntesats. 5 % ränta. Hur många år måste du spara
Beräkna, till närmaste hela krona, för att det samlade sparkapitalet ska bli
hans sparkapital direkt efter tionde 5 000 kr?
insättningen.
2430 Förenkla summan
2 3 4 5
2423 Beräkna följande summor. 1+x +x + x +x +x •
5 4 3 2
a) 2 + 2 + 2 + 2 + 2 + 1
2 3 4 2431 En rätvinklig triangel har hypotenusan
b) 1 + 1,3 + 1,3 + 1,3 + 1,3
som bas. Höjden h delar basen i
c) Summan av alla trepotenser från sträckorna a och b. Visa att längderna
3° till 39 • a, h och b bildar en geometrisk talföljd.
2424 Ge en formel för element n i de 2432 a) I en geometrisk talföljd är det första

geometriska talföljderna om elementet 2 och det nionde elementet
a) a1 = 1 och a 3 = 16 512. Om talföljdens alla tal inverteras
bildas en ny geometrisk talföljd.
b) a 1 = 1 och a5 = 16
Bestäm den nya talföljdens kvot.
c) a 3 = 20 och a4 = 5
b) Gäller det för en godtycklig
d) a3 = 50 och a6 = -6 250 geometrisk talföljd att det bildas
en ny geometrisk talföljd om den
ursprungliga talföljdens element
2425 Formulera ett problem, om en inverteras?
verklig situation, som löses genom
2433 Talen a, b, c, d och e bildar en geometrisk
att man sätter upp och beräknar värdet
talföljd. Visa att talens logaritmer bildar
1,03 4 - 1
av uttrycket 8000 · - - - . en aritmetisk talföljd.
1,03 - 1
2434 För att en viss medicin ska få avsedd
effekt behöver en patient ha 15 mg av
2426 Nisse ska spara ihop 45 000 kr på sex år.
medicinen i kroppen. Om man ger hela
Varje år sätter han in samma belopp i en
denna medicinmängd på en gång finns
fond med avkastningen 7 %. Hur stort är
risk för allvarliga biverkningar. Patienten
detta belopp?
får därför små doser medicin med en
timmes mellanrum. Efter 10 sådana lika
2427 Talen 1, 3 och 9 är de första elementen
stora doser upphör medicineringen och
i en geometrisk talföljd.
patienten ska då ha 15 mg av medicinen
Hur många av talföljdens femsiffriga tal i kroppen.Hur stora skall dessa doser vara,
är delbara med om man vet att medicinen börjar verka
a) 3? b) 5? c) 9? omedelbart och att 16 % av den bryts ner
i kroppen per timme?
1 1 1 1 (NP Ma C Vt 96)
2428 Visa att summan - + - + - + - + ... = 1 .
2 4 8 16
94 2.4 TALFOLJDER
Rekursiva talföljder
Det fjortonde elementet i den geometriska talföljden 5, 10, 20, 40, ... kan
direkt bestämmas med hjälp av det vi känner till om geometriska talföljder.
Med a 1 = 5, k = 2 och n = 14 blir a 14 = 5 · 2 14 - 1 = 40 960.
Även med hjälp av räknaren kan vi ta fram alla elementen i tur och ordning.
Börja med att skriva in 5 och tryck sedan på ENTER-tangenten.
Den andra termen får vi genom att ta svaret multiplicerat med 2.
På räknaren gör vi det genom att ta ANS*2 och därefter trycka ENTER.
Vi får då 10 som svar. Nu räcker det att trycka
på ENTER-tangenten ett antal gånger tills talet
40 960 dyker upp. Glöm bara inte att räkna 5
antalet tryckningar du har gjort. 5
Ans* 2
10
20
40
80
Vi har här definierat talföljden på ett annorlunda sätt. För att få nästföljande
element tar vi det föregående elementet och multiplicerar med kvoten,
som i detta fall är 2. Vi säger att vi har definierat talföljden rekursivt.
Uttryckt på ett mer matematiskt sätt kan vi skriva så här

aI = 5
an + 1 =2-an förn=l,2,3, ...
Om du ersätter n med 1 ser du att det andra sambandet ger oss a2 = 2 · a 1•

Ersätter vi n med 2 får vi a 3 = 2 · a 2 osv. Genom att använda startvärdet
a 1 = 5 kan vi i tur och ordning beräkna a2 , a 3 •••
O DEFINITION: Rekursiv talföljd
En talföljd är rekursiv om nästa tal i talföljden följer

från tidigare tal enligt en bestämd regel. Tal som
behövs för att sätta igång följden kallas startvärden.
En formel där elementen i talföljden beräknas utifrån föregående element,

som exempelvis i an+1 = 2 · a , kallas för en rekursiv formel.
11
11 1
En formel där elementen i talföljden beräknas direkt, tex an= a 1k - eller
an= a1 + d · (n - 1), kallas för en sluten eller explicit formel.
TALTEORI
Uttryck den aritmetiska talföljden 100, 94, 88, 82, ... rekursivt.
••
LOSNING
a1 = 100
d = 94 - 100 = -6
Vi får nästa element i talföljden genom att subtrahera med 6.
SVAR: a1 = 100
an + I = an -6
Ange de fem första elementen i talföljden som beskrivs av den

rekursiva formeln an+i = a~ - 4 om a1 = 1.
LÖSNING
aI = 1
a2 = aI2 - 4 = 1 - 4 = -3
a3 =a;-4=(-3)2 -4=5
2 2
a4 =a3 -4=5 -4=21
a5 =a42 - 4=21 2 - 4=437
SVAR: De fem första elementen är 1, -3, 5, 21, 437
2435 Ange de fyra första elementen i talföljderna. 2437 Skriv följande talföljder på rekursiv form.
a) a I = 3 an +I = an +7 a) a n = 2n-l> n = 1, 2, 3, ...
b) b0 = 1 bn+ l = 2·bn +2 b) bn = 2 + 4(n - 1), n = l, 2, 3, ...
c) cI = -1 c11 +I =c11 c) c = l n-1
11 ) n = 1, 2, 3, ...
d) d l = 0 dn +I = (d11) 2 +1 d) d n = 27 - 7(n - 1), n = l, 2, 3, ...
2436 Skriv följande talföljder på rekursiv form. 2438 Pernilla sätter varje år in 10 000 kr på ett
a) 9, 13, 17, 21, ... konto med 3 procents årsränta.
b) -4, -10, -16, - 22, ... Beskriv med en rekursionsformel hur
kapitalet förändras.
c) 3, 6,12, 24, ...
d) 10-8 , 10-6 , 10-4 , 10-2 , •.•
2.4 TALFOLJDER
2439 En talföljd är definierad rekursivt med Hur många vinklar får man med 20 strålar?
formeln
a1 =a
a)
an+l = an . 2
1
Bestäm a om a5 = 8.
a1 =3
b)
an+l = an . k
3
Bestäm kom a 5 = 3/4. 2
a1 =a 1
c)
Bestäm a om summan av de 5 första 2445 "Diagonalsumman'' (se figur) i Pascals

elementen är 45. triangel kan beskrivas med en rekursiv
talföljd där a0 = 1 och a 1 = 1.
2440 Ange både rekursiv regel och slutet uttryck
1 2 3 5 8 13
för följande aritmetiska talföljder.
a) a0 = 2, a 1 = 10, a2 = 18, etc.
b) b0 = l, b1 = -1, b2 = -3, etc.
c) c2 = 0, c3 = 100, c4 = 200, etc.
2441 Förklara varför an+ 1 = an + d är

1
en aritmetisk talföljd.
6 1
Teckna en rekursiv definition för denna

2442 a) Vilka är de fem första talen i den mycket berömda talföljd!
rekursiva talfölJ.den an + 1 = an (n + 1)
om a0 = 1. 2446 Pappersformatet A4 har en rekursiv
b) Vad beskriver denna rekursionsformel? definition. AO är ett ark med längd
2 114 ::::: 1, 19 m och bredd 2- 1' 4 ::::: 0,84 m.
2443 I en talföljd är rekursiviteten definierad Sedan definieras Al som ett halvt AO
med formeln (halverad längd). A2 är ett halvt Al, osv.
2
an+1 = an - (an - 4) I 2 a n
Använd räknaren för beräkna a 10 om
A2
a) a 1 = 4 b) a 1 = 8 c) a 1 = 40
>----~~-----< AO
2444 Om två strålar startar från samma punkt
får man en vinkel och om man har tre
A1
strålar bildas tre vinklar. Se figur.
Skriv en rekursiv formel för antalet
vinklar om n strålar startar från samma
punkt under förutsättning att samma a) Vilka längd- och breddmått har ett A4?
mönster fortsätter. _} b) Vilken area har ett An?
TALTEORI
Talföljder och kalkylblad
Det är ofta smidigt att behandla rekursiva talföljder

med hjälp av ett kalkylblad.
-, .--·..-·.
__, , .....-,!"",...
·- '
84 T fx =8 3*1/ 2
A B c D E
'
1 n an summa
2 ·•
0
3 1 2 2 +
4 2 1 3
5 3 0,5 3,5
6 4 0 ,25 3,75
7 5 0.1 25 3,875
8 6 0,0625 3,9375
9 7 0,03125 3, 96875
10 8 0 ,015625 3,984375
11 . 9 0 ,007813 3,992188
+
12 10 0, 003906 3.996094
13 11 0,001953 3,998047
1 11
Vi tittar på summan av den geometriska talföljden

1 1 1
a =2 + 1+-+-+-+ .. .
n 2 4 8
1
Talföljden kan beskrivas rekursivt som an+i = a,, · - , där a 1 = 2.
2
I Cell B3 skrivs startvärdet 2 och i inmatningsfältet syns hur
nästa tal beräknas. Formeln kopieras sedan neråt.
I kolumn C är också summan beräknad. Här kan man ana att
summans gränsvärde är 4.
I medicinska sammanhang är det vanligt att en patient får en

initialdos med medicin och sedan med jämna mellanrum får
mindre påspädningsdoser.
Vid ett tillfälle fick en patient 400 mg av en medicin som
bryts ner med 68 % varje dygn. Därefter får patienten 150 mg
varje dygn.
Hur mycket medicin finns kvar i kroppen efter 15 dygn?
_}
2.4 TA LFOLJDER
IIIIJ Start [..__
lnf_og_a _ s_id_
1ay_
o ut_ _ oa-l
Fo_rm_1er_ _ t1
1
Vi tecknar en rekursiv
Cj i Times New Roman • l ll • A• A• =
= G
i
formel för mängden
~·
<I
Klistra F K U · I EB · i &· ~ · ==-- =
= ~: medicin i kroppen:
,n
Urklipp r. Tecken r;.
83 • fx =B2''0,32-i-150 an + 1 = 0,32 · an + 150

A B c D E
1 n an där a 1 = 400.
-2 1 400
3 2 278 Vi matar in i ett
4 3 238,96
5 4 226.4672 kalkylblad och ser att
6 5 222 ,4695
7
det är ca 221 mg kvar.
6 221.1902
8 7 220,7809
9 8 220.6499
10 9 220.608
11 10 220.5945
-12 11 220,5903
13 12 220 ,5889
14- 13 220.5884
15 14 220,5883
-16 15 220,5883
EJ
Lös följande uppgifter med hjälp av kalkylblad.
• Beräkna summan av talföljden an= 1 + 2 + 4 + 8 + ... för de

20 första talen.
• Längden av ett träd bestäms under en följd av år. Man finner att
längden ökar med 12 % per år. Första året är längden 2,80 m.
Beskriv trädets längd med en rekursiv formel.
• En affär har under sitt första år en omsättning på 8,4 miljoner kr.

Man förväntar sig att omsättningen ska öka med 0,8 miljoner kr per
år under de kommande 10 åren. Beskriv affärens omsättning med en
rekursiv formel och bestäm den totala omsättningen under de tio åren.
• Vid ett tillfälle får en patient a mg Novocain som initialdos.

Novocain är ett läkemedel som bryts ner med 68 % varje dygn.
Varje dag får patienten ytterligare b mg som påspädning.
På vilken nivå stabiliserar sig Novocainet om
a) a = 500 mg och b = 100 mg? e) a = 250 mg och b = 150 mg?
b) a = 500 mg och b = 150 mg? f) a = 250 mg och b = 200 mg?
c) a = 500 mg och b = 200 mg? g) Hur påverkar a och b nivån?
d) a = 250 mg och b = 100 mg?
h) Försök att utan räknare bestämma vad nivån blir om
a = 400 mg och b = 120 mg.
_)
TALTEORI
• En cigarett av ett visst märke innehåller 9 mg nikotin.
En rökare drar in ca 0,8 mg av nikotinet. På en och en halv
timme försvinner hälften av nikotinet från kroppen.
På vilken nivå kommer nikotinet, för en rökare av dessa
cigaretter, att ligga om han röker 16 cigaretter om dagen?
Du kan förutsätta att rökningen sker jämnt fördelat över dygnet.
• Försäljarna av swimmingpooler rekommenderar att klor-
koncentrationen hålls mellan 1 och 2 ppm (miljondelar).
Om klorkoncentrationen överstiger 3 ppm får badarna
ögonbesvär och om den understiger 0,5 ppm startar
algtillväxten. Under en dag försvinner 15 % av kloret,
huvudsakligen genom avdunstning.
a) Hur länge dröjer det tills koncentrationen understiger 2 ppm
om klorkoncentrationen är 3 ppm?
b) Innan poolsäsongen startar höjer man klorkoncentrationen
genom att varje dag hälla i klor motsvarande 0,4 ppm.
När är poolen tjänlig att bada i? Vad blir koncentrationen
efter en månad (30 dagar)?
c) Till en pool där koncentrationen är 3 ppm häller man
dagligen i klor motsvarande 0,4 ppm. Kommer koncentra-
tionen att öka eller minska? Vad blir koncentrationen efter
en månad (30 dagar)?
d) Hur mycket klor måste tillsättas varje dag om man vill att
koncentrationen inte ska understiga 2,5 ppm?
2.4 TALFOLJDER
Summanotation
. 1 1 1 1 1
V1 studerar summan 1 + - + - + - + - + - .
2 3 4 5 6
Det finns ett a.n nat, ofta bekvämt, sätt att skriva sådana summor med hjälp
av summatecknet I:
I är den grekiska bokstaven för S (som i "summa") och uttalas sigma.
Sista termen har

ordningsnumret 6
6
Så här bestämmer man termerna.
L -
i= 1
1
-.
I
• -
Term i =3 blir 2
3
Första termen
då i= 1
10
Skriv upp termerna i summan Li

i=2
2
•
LÖSNING
10
Li2= 22 +32 +42 +s2 +62 +72 +s2 +92 +102
i= 2
Skriv med summatecken
a) den aritmetiska serien 2 + 7 + 12 + ... + 42

b) den geometriska serien 3 + 6 + 12 + ... + 96 .
••
LOSNING
a) Kalla den första termen för a1• Term nr i blir då

a; = 2 + 5(i - 1) = Si - 3 Den sista termen är a 9 = 5 · 9 - 3.
9
Summan kan alltså skrivas L(5i - 3).
i= l
1
b) Kalla den första termen för a1 = 3. Term nr i blir a ; = 3 · 2i- •
6
Den sista termen är a6 = 3 · 25 = 96. Summan kan skrivas L3 ·2i-l.
i= I
TALTEORI
2447 Beräkna summorna nedan. 2453 Nedan ser du en geometrisk talföljd an.
2 0
a) Ici + 1) b) lk12
i=O k=- 3 an 3 6 12 24
2 3
c) Li2 d) I1oj
n
Ian 3 9
j=l i=O 1
2448 Skriv följande geometriska serier med a) Fyll i tabellen ovan fram till n = 10.
summatecken. b) Teckna ett samband för talföljden an.
a) 1 + 2 + 4 + 8 + 16 + 32 c) Teckna ett samband för summan
n
b) 3 + 12 + 48 + 192 (la 11
) av alla tal i talföjden till och
1
2449 Skriv följande aritmetiska serier med med tal n.

summatecken.
2454 Nedan ser du en aritmetisk serie och
a) 1 + 3 + 5 + ... + 41 en geometrisk serie. Skriv båda med
b) 5 + 10 + 15 + ... + 160 summatecken.
A (- 1) + 2 + (- 4) + ... + 32
2450 Vilken av följande summor är inte lika
B (-1) + (-4/ 3) + (-5/3) + ... + (-3)
med de övriga?
9 9
A: I1ok B: I1oj 2455 I protest mot de franska kärnvapenprov-
k=O i=O sprängningarna startade Lars ett
11 Il kedjebrev. Det fungerade på följande sätt:
C: I1ok D: I1oi-2 Första veckan skickade han ett protestbrev
k=2 i=2 till den franske presidenten. Samtidigt
skickade han brev till två kamrater i
Sverige med en uppmaning att nästa vecka
2451 Förklara med ett exempel varför
a b b göra likadant, dvs skicka ett protestbrev
Lak +
k=l
L ak = Lak
k=a+l k=l
till den franske presidenten och brevet
till två vänner. Anta att kedjan fungerade
perfekt t o m den 20:e veckan.
2452 Förenkla a) Hur många sådana protestbrev

11 10 skickades till den franske presidenten
a) l6k-I6k under den 20:e veckan?
k=O k=O k=l k=l
b) Hur många sådana protestbrev
skickades totalt till den franske
presidenten under de 20 veckorna?
(NP Ma C HT 96)
2.4 TA LFOLJDER
2.5 INDUKTION
Summan av elementen i den aritmetiska talföljden 1, 2, 3, 4, ... , n

kan beräknas med formeln för aritmetiska summor:
För summan av den aktuella aritmetiska talföljden får vi alltså formeln

2
S =n(l +n)=n+n •
n 2 2
Vi motiverade tidigare denna formel utifrån taktiken att para ihop

elementen två och två.
Kan vi vara säkra på att formeln gäller t ex för summorna 5200 , 5351 och 5 1279 ?
Vi behöver ett generellt sätt att bevisa detta på.
Vi använder ett så kallat induktionsbevis.
lnduktionsbevis
När vi ska visa att något gäller med hjälp av matematisk

induktion utför vi följande tre moment
1. Vi visar att formeln gäller då n = 1.
2. Vi antar att formeln gäller för ett visst värde på n = k.
3. Vi bevisar nu att om formeln gäller för antagandet

n = k, så gäller den också för n = k + 1.
Vi återvänder till den aritmetiska talföljden

Sn = 1 + 2 + 3 + 4 + ... + (n - 1) + n.
2 2
n +n 1+ 1
1. Formeln Sn = gäller för n = 1, ty 5 1 = 1 och = 1.
2 2
2. Anta att formeln gäller för n = k, dvs

k+k 2
Sk = 1+ 2 + 3 + ... + (k - 1) + k = (induktionsantagandet).
2
TALT EORI
• (k+l)+(k+l)2
3. Vi ska visa att da n = k + 1 blir Sk+t = - - - - - - .
2
sk+I= 1 + 2 + 3 + ... + k + (k+1) =sk+ (k+ 1)
2
k+ k
Men enligt induktionsantagandet är Sk = - - .
2
Alltså får vi:
2 2 2
sk = k+k +(k+l)= k+k + 2(k+1) = k+k +2k+2 =
+I 2 2 2 2
(k+l)+(k 2 +2k+l) (k+l)+(k+l) 2
-- --
2 2
Vi har visat att formeln gäller för n = k + 1 under förutsättning att den
gäller för n = k.
Eftersom vi vet att den gäller för n = 1 innebär vårt induktionsbevis att den i så
fall också gäller för n = 2. Gäller den för n = 2 så gäller den även för n = 3, osv.
Vi kan nu vara säkra på att formeln gäller för alla värden på n .
. 1r:fl
n
Bevisa med matematisk induktion att formeln Sn = L,2n-i = 2n - 1
gäller för alla positiva heltal n. i= 1
LÖSNING
Vi vet att Sn = 1 + 2 + 4 + 8 + 16 + ... + 2n - 1.

Vi ska visa att Sn = 2n - 1 för n = 1, 2, 3, ...
1. Visa att formeln gäller för n = 1.

I
VL = I,2"- 1 = 2 1- 1 = 1 och HL = 2n - 1 = 2 · 1 - 1 = 1
i=l
n=k
11 1
2. Vi antar att formeln gäller för n = k, dvs att Sk = I,2 - = 2k - 1
(induktionsantagandet). i=l
3. Visa att formeln gäller för n = k + 1?
i= I i=l i= I
= 2 · 2k - 1 = 2k+ 1 - 1
Tillsammans visar 1 och 2 och 3 att formeln gäller.
2.5 INDUKTION
Visa med matematisk induktion att 13n - s n är delbart med 5 för varje
n = 1, 2, 3, ...
LÖSNING
1. n = 1 ==> 131 - 8
1
=5
2. Anta att det gäller för n = k alltså 13k - Sk= 5p där p är heltal.
3. Visa att det gäller för n = k + 1.
13k+ l - gk+ 1 =13 . 13k - 8 . gk = (5 + 8) . 13k - 8. gk =
= 5 . 13k + s . 13k - s . sk=5 . 13k+ s(13k - s'J =
= 5 · 13k + 8 · 5p = 5(13k + Bp)
Detta är delbart med 5, v.s.b.
2501 En talföljd definieras rekursivt genom 2506 Visa att l l n - 4n är delbart med 7 för varje
a0 = 3, an+ 1 = an + 5. n = 1, 2, 3, ...
Visa genom matematisk induktion att 2507 Bevisa genom matematisk induktion att
varje element an i talföljden kan beräknas
a) 1 · 2 + 2 · 3 + 3 · 4 + ... + n · (n+l) =
med formeln a 11 = 3 + 5n.
n(n + l)(n + 2)
2502 Visa genom induktion att 3
2
a) 1 + 3 + 5 + ... + (1 + 2(n - 1)) = n
b) 1
b) 100 + 90 + 80 ... + (100 - lO(n - 1)) = (3·1-2)(3·1+1)
2
= l05n - 5n 1
+ + ...
(3·2-2)(3·2 + 1)
2503 Bevisa m ed matematisk induktion att
1 n
11
... + - - - - -
sn = I2n = 2 + 4 + 6 + ... + 2n = n(n + 1) (3n - 2)(3n + 1) 3n+l
i=l
2504 Bevisa med matematisk induktion att 2508 Försök att finna formler för följande
n
summor. Bevisa sedan genom matematisk
s il= I6n-2 = 4+10+16+ ... = n(3n+1)
i=l
induktion att formlerna gäller för alla
positiva heltal n.
2505 Visa med matematisk induktion att antalet a) ln(l + 1) + ln(l + 1 I 2) + ln(l + 1 I 3) +
diagonaler an i en n-hörning ges av + ... + ln(l + 1 I n)
n(n-3) b) 1 I (l · 2) + 1 I (2 · 3) +l I (3 · 4) + ... +
an = - - - • + 1/ (n · (n + 1)).
2
TALTEOR I
2509 Låt n st icke parallella linjer i planet skära 2510 Bevisa genom matematisk induktion att
varandra. Genom varje skärningspunkt (1 + x) 11 ;::: 1 + n · x för alla x > 0, för n E N.
går det endast 2 linjer. Beskriv antalet
olika områden a som planet blir uppdelat
11
2511 Bevisa genom matematisk induktion att
i med en formel och bevisa den. Figuren i n 3 + 2n är jämnt delbart med 3.
bilden har 11 stycken områden.
HANDSKAKNINGSPROBLEMET
På en fest vill alla skaka hand med alla andra på festen.

Hur många handskakningar blir det?
Ett sätt att tänka är att åskådliggöra det grafiskt.
För fyra personer skulle det kunna se ut enligt figuren till höger.
Vi ser att det blir 6 handskakningar (en för varje kant i grafen).
• Fyll i tabellen nedan
Antal Antal
personer handskakningar
1
2
3
4 6
5
6
7
8
9
10
• Formulera ett samband för antal

handskakningar om det är n personer
på festen.
• Bevisa ditt samband med matematisk

induktion.
2.5 INDUKTION
Delbarhet Om ett heltal a kan skrivas a = b · c, där b och c är heltal,
säger vi att a är delbart med b.
Ett primtal är ett heltal som bara är delbart med 1 och sig självt.
Om a och b båda är delbara med k så är x · a + y · b också delbart med k.
Kvot och rest Allmänt gäller för godtyckliga heltal a och b att det finns heltal k och r
så att a = k · b + r, 0 < r < b.
Talet r kallas för resten och k för kvoten.

Tex 32 = 6 · 5 + 2. Vid divisionen 32/5 är kvoten 6 och resten 2.
Kongruens Om heltalen a och b har samma rest vid divison med heltalet c sägs
a och b vara kongruenta modulo c. Detta skrivs a = b (mod c).
Tex 2 = 32 (mod 5).
Med hjälp av räknereglerna för kongruensräkning fås att:

5 5
32 + 4 · 32 - 2 + 4 · 2 = 32 + 8 - 2 + 3 =5 - 0 (mod 5)
(325 + 4 · 32 är alltså delbart med 5).
Aritmetisk talföljd Elementen i aritmetisk talföljd kan skrivas an= a1 + d · (n - 1).
Summan av en aritmetisk talföljd:

S = antal termer · ( minsta + största term)
2
Geometrisk talföljd Elementen i geometrisk talföljd kan skrivas an= a1 • kn- i.

a1 ( k
11
-1)
Summan av en geometrisk talföljd: sn= - -'------'-
k- 1
Induktion När vi ska visa att något gäller med hjälp av matematisk induktion utför vi
följande tre moment
1. Vi visar att formeln gäller då n = 1.
2. Vi antar att formeln gäller för ett visst värde på n = k.
3. Vi bevisar nu att om formeln gäller för antagandet n = k,

så gäller den också för n = k + 1.
Talet 2P- 1 ger ofta primtal då p är
Ett av talen nedan är ett primtal. primtal. Visa att så är fallet för de fyra
Vilket? minsta primtalen p.
123 1 732 2 671 3 975
Ange ett tal som vid division med 48 ger
samma rest som när 23 450 divideras med 48.
© Är 28 · 35 + 6 032 delbart med 4?
43 Visa genom att använda Euklides algoritm
© Ange kvot och rest vid divisionen
7 . att 2 047 och 2 522 är relativt prima.
0 Bestäm SGD(l5, 75).

Är det sant att 6 754 = 3 718 (mod 33)?
© Vilket är det minsta positiva heltal som är

kongruent med
Amir lånar 80 000 kr till en bil. Varje år
amorterar han 8 000 kr och betalar
a) 66 (mod 9) b) 17 (mod 5) dessutom ränta på 8 %. Hur mycket
c) 11 (mod 7)? kommer lånet att kosta honom?
Visa att 428 934 är delbart med 11 genom Vilka av följande talföljder är geometriska?
att utnyttja att 10 = -1 (mod 11). a) 10 000, 11 000, 11 100, ...
Vad blir summan av de 100 första jämna

b) 2, 4, 9, 16, . . . c) Js , 2, J2., 1, ...
talen. d) 11, 22, 33, 44, ...
Lisas föräldrar sätter i slutet av varje år in

I en geometrisk talföljd är det andra
1000 kr på ett konto. Den årliga ränte-
elementet 3 och det fjärde 0,27.
satsen är 3 %. Föräldrarna gör den första
Hur stort är det första elementet?
insättningen det år Lisa fyller 2 år och
sätter sedan in pengar till och med det år
Bestäm elementen z 1, z 2 och Z 3 i den
hon fyller 30 år. Hur mycket pengar
komplexa talföljden definierad av
2 kommer det att finnas på kontot direkt
zn + I = zn + (1 + i), zo= 0.
efter den sista insättningen?
Visa genom induktion att den slutna

Använd dator eller räknare för att visa att
formeln an = 2n + 1 - 1 kan användas för att
den rekursivt definierade talföljden a0 = l ,
bestämma elementen i den rekursivt
an+ l = .J1 + an går mot värdet
definierade talföljden:
a O = l, an +l = 2a n + 1 <p = l + -Js : : : 1,618034 .
2
n n+2
i
Visa att ~ ~ = 2- för n = l, 2, 3, ...
Primtalsuppdela 22 320. k,J 2' 2n
i= l
I :
BLANDADE UPPGIFTER
1 Vilka tal mellan 100 och 200 är primtal? 10 Bestäm ett uttryck för element n om mönstret
fortsätter
2 Vilket eller vilka av följande tal är delbara a) - 1, 2, 5, 8, 11, ...
med3?
b) 2/3, 3/4, 4/5, 5/6, 6/7, ...
43, 1 287, 325 972, 496 724
c) 3, 9, 27, 81, 243, ...
3 Faktoruppdela d) 3,14, 3,22, 3,30, 3,38, 3,46, ...
a) 327 b) 1890
11 Bestäm a 17 i den aritmetiska talföljden om
c) 1287 d) 2048
a) a 1 = 26 och d = -4.
4 Skriv som ett bråk b) a 1 = -8 och a4 = -2.
2 5 7 5 c) a15 = 2 872 och a 19 = 3 418.
a) 105 - 77
b) +-
990 231
12 Bestäm det sjätte elementet om
5 Formulera en regel för delbarhet med 6. a) a 1 = 12, an+ 1 = an + 6

b) a 1 = a 2 = l , an+2 = an+1 + a n
6 Bestäm den periodiska decimalutvecklingen c) a 1 = 3/2, an+1 = 0,5 · a n .
av
3 b) 8 5 13 Beräkna
a) - c) -
11 7 17
a) a 3 , a 4 OCh as, Om a 11 +2 = 3an+I - 4an OCh
7 Vilket bråktal tal skrivs i decimalform a1 = l , a2 = 5.
a) 0,275 b) a4 , as och a6 , om an+ 3 = 2an+2 - a11 + 1 - 3an
och a 1 = 5, a2 = -3, a 3 = 7.
b) 0,384615384 ...
c) 0,2462462 ... 14 Avgör om talföljderna är geometriska,
aritmetiska eller ingetdera. Bestäm om
8 Bestäm den största gemensamma delaren till 1nöjligt en for1nel för element 11ummer n.
a) 924 och 990 a) -100, 100, -100, 100, ...
b) 366 och 782 b) - 100, 100,300,500
c) 211 och 516 c) - 100, - 90, - 81, - 72,9, ...
d) 97461 och 19635 d) 0, l, 2, 4, ...
e) Sa+ 3, 6a + 5, 7a + 7, 8a + 9, ...
9 Bestäm värdet av det femte elementet om f) x e2x e 3x e4x
e ' ' ) ' ...
element n ges av
a) an = 3n - 1 15 De aritmetiska talföljderna
b) an = n 2 - n 3, 15, 27, ...
c) an = (n2 + l)/(n 2 - 1) 2, 9, 16, ...

d) an = (-1/2)" har oändligt många gemensamma tal.
Bestäm de tre minsta gemensamma talen.
TALTEOR I
j , . ••
- ---.
16 Ett bibliotek har för tillfållet 120 000 böcker. 19 Bestäm ett uttryck för element n om mönstret
De kommande åren planerar biblioteket att fortsätter
köpa in 4 000 böcker per år. Samtidigt slits a) ../2 , ../4 , J6 , Js , Jw , .. .
böckerna så man räknar med att 2,5 % av
böckerna måste kasseras. Efter hur många år
b) F2 , J4 , .Js, ./l6 , 52, .. .
inträffar det att lika många böcker som köps c) lg l, lg 10, lg 100, lg 1 000, .. .
kasseras? Hur många böcker har biblioteket då? d) a - b, a, a + b, ...
17 Ett nystartat trädgårdsmästeri planterar 20 I ett tresiffrigt positivt heltal är entalssiffran

30 000 kryddväxter för försäljning de lika med summan av de båda andra siffrorna.
kommande åren. Från och med ett år efter Hundratalssiffran är två enheter mindre än
planteringen säljer trädgårdsmästeriet varje tiotalssiffran. Om man dividerar talet med
år 10 % av sina växter och nyplanterar varje den mellersta siffran får man kvoten 71 och
år 1 000 st. När antalet växter har minskat till resten 3. Vilket är talet?
hälften av det ursprungliga måste en större
21 För heltalet n gäller att n - (mod 9).
nyplantering ske. När inträffar detta?
a) Ange det minsta positiva heltal n ;t: 5 för
18 Halveringstiden för ett radioaktivt än1ne är vilket detta gäller.
1 dygn. Anta att det idag finns 800 mg av
b) Ange det tal med minst absolutbelopp för
ämnet. n står för antalet dygn från och med
vilket det gäller.
idag.
a) Ange en geometrisk talföljd som visar 22 Visa att talföljden a, (a + b)/2, b är aritmetisk.
hur mycket av ämnet det finns de sex
första dygnen. 23 Visa att för positiva a och b så är talföljden
b) Skriv en formel för hur mycket av ämnet a, ~ , b geometrisk.
det finns vid dygn n.
24 De fyra första termerna i en aritmetisk
c) Efter hur många dygn finns det 0,1 mg av
talföljd ära, x, b, 2x. Bestäm förhållandet
ämnet kvar?
mellan a och b.
BLANDADE UPPGIFTER
. att a 2 , a22 , a 2 , . • • b.ld
25 Visa •k
1 ar en geometris 35 Fiskeföreningen i Fölköpinge planterar ett
1 3
talföljd om a 1, a 2 , a3 , ••• är en geometrisk år fiskar i en damm. Antalet fiskar efter n år
talföljd. betecknas med a,,. Följande rekursiva formel
beskriver fisktillståndet om inga fiskar får
26 Skriv ett uttryck för alla tal större än 80 som fiskas:
är delbara med 7. a0 = 400
a,,= a,, _1 + O,lOa,,_1(1- a,, _1 / 4 500)
27 Skriv ett uttryck för det tjugonde talet i den
a) Hur många fiskar planteras?
geometriska talföljden
b) Hur många fiskar kan det maximalt
a 2 b 3, a3 b 6 , a 4 b 9, ... .
finnas i dammen?
28 Bevisa med matematisk induktion att c) Hur många fiskar finns i dammen efter
211- l -< n.f 10 år?
3 Fiskeföreningen tillåter att man varje år tar

29 a) Visa att 13 - 13 är delbart med 6.
upp 25 fiskar.
b) Visa att (5 876 332) 3 - 5 876 332 är delbart
d) Hur blir nu formeln för a n ?
med 6.
3 e) Hur många fiskar finns efter 10 år?
c) För vilka heltal n större än 1 är n - n
delbart med 6? f) Hur många fiskar kommer det maximalt
att finnas i dammen?
30 I talföljden 4, x, y, 18 bildar de tre första talen
en aritmetisk talföljd och de tre sista talen en Fiskeföreningen planterar istället in
geometrisk talföljd. Vilka värden är möjliga 200 fiskar/år och tillåter ett uttag på
för x ochy? 25 fiskar/år.
g) Hur blir nu formeln föra,,?
31 Bestäm de åtta första elementen i en h) Hur många fiskar finns efter 10 år?
aritmetisk talföljd där summan av det första
i) Hur n1ånga fiskar kommer det maximalt
och sjunde elementet är 40 och produkten av
att finnas i dammen?
första och fjärde elementet är 160.
36 Visa genom att använda matematisk

32 Bevisa genom matematisk induktion att
induktion att
1 + 3 + 6 + ... + n(n+l) I 2 = n(n+l)(n+2) I 6.
a) an - b" är delbart med (a - b) för alla
33 Bevisa genom matematisk induktion att positiva heltal n.
211
13 + 23 + 33 + ... + n 3 = n 2(n + 1) 2 I 4. b) a - b211 är delbart med (a + b) för alla
positiva heltal n.
34 Bevisa deriveringsregeln
Dxn = nxn- I med induktion.
TALTEORI
• att med hjälp av primitiva funktioner lösa

d iffe rentialekvati o ner
• hur lösningarna till en differential-

ekvation kan beskrivas som en mängd av
lösningskurvor
• ställa upp och tolka differentialekvationer

som tex beskriver bakterietillväxt,
radioaktivt sönderfall och kemiska
reaktioner
• att med hjälp av numeriska stegmetoder

lösa differentialekvationer
• att förstå den logistiska tillväxtekvationen
• att med hjälp av digitala hjälpmedel

bestämma lösningar till differential-
ekvationer
ånga naturvetenskapliga och Det finns många
tekniska problem kan beskrivas med differentialekvationer
hjälp av modeller som innehåller som kan lösas exakt.
differentialekvationer. Dessa matematiska Men även vissa till synes
modeller hjälper oss att göra förutsägelser. enkla ekvationer kan
Förutsägelserna kan t ex gälla kemiska reaktioners vara besvärliga att lösa.
förlopp, bilars fjädring, broars svängningar eller En del har inte ens någon
radioaktiva sönderfall. exakt lösning. För att
lösa sådana ekvationer
Varje dag ges prognoser för hur vädret ska
får man ta till numeriska
bli framöver. Kommer det att regna och blåsa
metoder, oftast med
imorgon? Utan differentialekvationer och den
hjälp av dator.
snabba utvecklingen av datorer skulle det ha varit
betydligt svårare att göra dessa prognoser.
Även inom ekonomi används differential-
ekvationer för att t ex förutsäga börsens
utveckling eller vilken effekt en ränteförändring
skulle kunna få.
Differentialekvationer har studerats ända
sedan differentialkalkylens begynnelse.
Differentialkalkylen var känd bland grekerna
redan för 2 500 år sedan. Men det var först på
1600-talet som denna gren av matematiken tog
ett stort steg framåt.
Då lade arbeten av Newton och Leibniz
grunden till den moderna integral- och
differentialkalkylen. De matematiska
verktyg som Newton och Leibniz utvecklade
används i liknande form än idag.
OI FFE RENTIALEKVATI ONER

3.1 DIFFERENTIALEKVATIONERNA
y' = f (x) OCH y'' = f (x)
I tidigare kurser verifierade (visade) vi att lösningen till

en differentialekvation är en speciell funktion.
Nu ska vi ställa upp och lösa differentialekvationer.
• • • • •• • • •••••• • •••••• . .. .. ....................................................
~
O DEFINITION: Differentialekvation
En differentialekvation är en ekvation i vilken minst
Ofta använder man
en term innehåller y', y'' eller en högre derivata. det kortare uttrycket
diffekvation.
Ordningen för en differentialekvation är ordningen
hos den högsta förekommande derivatan.
Differentialekvationen y'' - 2y' + y = 2x ärt ex av andra ordningen.
För att lösa differentialekvationer av första ordningen, y' = f(x),

bestämmer vi den primitiva funktionen tillf(x).
Bestäm lösningen till differentialekvationen
a) y' = 4x3 - 4 b) y' = 4sin2x

2
c) y
I
=
x2
d) y" = se- x
2
••
LOSNING
4
a) y = x - 4x + C b) y = -2 cos 2x + C
c) y = 2 = 2x-2
I
d) y' = -4e-2 x + cl
x2
- I 2
y=-2x +C= - -+ C
X
Vi ser att den allmänna lösningen till en differentialekvation av

första ordningen innehåller en konstant. Både y = 4x3 - 4x + 1 och
y = 4x3 - 4x - 10 löser exempelvis differentialekvationen y' = 12x2 - 4.
Konstanten kan bestämmas om ett begynnelsevillkor är kopplat till
differentialekvationen.
3.1 D I F F ER EN T IA L EKVA T I ON ER N A y' = f (x) 0 CH y" = f (x)

1
Illustrera lösningen till differentialekvationen y = 2x i ett
koordinatsystem då
a) y(O) = -1 b) y(O) = 0 c) y(O) = 1 d) y(O) = 2
LÖSNING
2 y
Den allmänna lösningen blir y = x + C. '
'111
I y= x 2 - 2
C kommer att anta värdena - 1, 0, 1 \ '1 y= x2- 1
respektive 2 i de olika uppgifterna a-d. ,\ \ \. J I ' y = x2
I
\\ \ /
'
y= x 2 . 1
Illustrerat i ett koordinatsystem kommer \ /
I
I
.,..
X
de olika lösningskurvorna att vara

-
I\_ ,/
förskjutna i höjdled i förhållande till
varandra.
3101 Bestäm den allmänna lösningen till 3104 Bestäm till varje differentialekvation den
differentialekvationen lösning som uppfyller det givna villkoret.
1 1 2 1
a) y = - 2x b) y = X - X+ 1 a) y = 2 y(3) = 10
1
c) y 1
- x2 + 2 = 0 1
d) -y -x+x =l
I 3 b) y = 4x + 3 y(l) = 10
2 c) y =ex+ 1
1
y(l) = e
4 d) y = cosx - sinx
1
y(O) = 1
e) y
I
= e2x f) y =2cosx 1
2 e) y" = 0 y(O) = 3, y(l) = 5

11 1
3102 Bestäm den allmänna lösningen till f) y = 2 y(O) = 1, y (3) = 4.

differentialekvationen
11
a) y = -3x + 1 b) y 11
= 0 310 5 Visa att y = 1 + cos x är en lösning till
1
differentialekvationen y cos x + y sin x = sin x.
C) y Il = 8e2X
11
d) y = -4 sinx
,, 1
e) y" = 18-Fx f) y =-:;- 3106 Visa att y = x - 1 + ce-x är en lösning till
x- 1
differentialekvationen y = x - y.
3103 Bestämyom
3107 Bestäm den lösning till differential-
a) dy= 2x b) dy =4 ·e2x 1
ekvationen y = 2x + 1 vars lösningskurva
dx dx går genom punkten (2, 1).
c) dy_ 2 d) dy= 4sin2t 3108 Bestäm den lösning till differential-

dt t dt
ekvationen y = 2ex för vilken det gäller att
1
X= 1 då y = 2.

3112 Ange den lösning som uppfyller givet
3109 Stämmer följande fyra
villkor.
påståenden? Motivera.
a) y'-Jx+l=O y(4)=0
A: Lösningen till en differential-
ekvation på formen y' = k är alltid en b) y' e2 x = 4 y(O) = 0
2
andragradsfunktion. c) y'' = 12x + 8 y(O) =2, y(l) = 10
B: Om lösningen till en differential- d) y'' = x- 2 y(l) = 4, y'(l) = -1
ekvation är en tredjegradsfunktion så
3113 Ställ upp en differentialekvation på
kan differentialekvationen skrivas på
formen y" = ax + b, där a ::t 0. formen y' = f(x) med begynnelsevillkor,
om differentialekvationen har lösningen
C: Om en differentialekvation har en
y(x) = 2x + 3.
lösning y(x) = ekx så är det omöjligt
att avgöra vilken grad differential-
3114 Ställ upp en differentialekvation på
ekvationen har.
formen y" = f(x) som har en lösning
2
D. Lösningarna y(x) = 2x + 3x + 4 y(x) = x3 + 3x + 7.
2
och y(x) = 3x + 3x + 4 kan båda vara
lösningar till samma differential- 3115 En kurva har i varje punkt (x, y) lutningen
ekvation skriven på formen y" = k. 2x + 1.
a) Vilken är kurvans ekvation om
3110 Lösningskurvan till differentialekvationen punkten (1, 2) ligger på kurvan?
y' = sin x har en minimipunkt i (2n, 4). b) Skissa kurvan för -3 :::; x :::; 3.
Bestäm ekvationen för lösningskurvan.
3116 Lösningskurvan till differentialekvationen
X
y" = 2 går genom origo. Där har kurvan
3111 Lös differentialekvationen y' = 2ex +e2.
lutningen 4. Bestäm ekvationen för
Beräkna y(2) -y(l).
lösningskurvan.
3.1 D I F F ER EN T IA L EKVA T I ON ER N A y' = f (x) OCH y" = f (x)

3.2 DIFFERENTIALEKVATIONEN y' = ky
I exempelvis en bakteriekultur är bakterietillväxten y' proportionell

mot totala antalet bakterier yvid en given tidpunkt. I många sammanhang
uppstår differentialekvationer där derivatan, y', är proportionell mot
funktionen y. Det gäller alltså att y' = k · y.
• • • •••••• • •••• • • • • • • • • • • • • • • •• • • • • • • • • • •• • • • • • • • • • •• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Bestäm alla lösningar till differentialekvationen

a) y' = y b) y' = ky
••
LOSNING
a) Bland de funktioner vi har behandlat i tidigare kurser finns det en
funktion som uppfyller villkoret, nämligen y = C · ex.
b) Även här hittar vi en exponentialfunktion som uppfyller villkoret,
nämligen y = C · ekx.
O SATS: Allmän lösning till y' =ky

Man kan visa att differentialekvationer av typen
y' = ky har lösningarna y = C. e kx.
3201 Bestäm den allmänna lösningen till 3203 Bestäm den speciella lösning till
a) y' + 3y = 0 b) y' - Sy = 0 y' + 3y = 0 vars lösningskurva går genom
punkten (O, 2). Vilken lutning har
c) y' + l = 0 d) 2y' + lOy = 0 tangenten till kurvan i denna punkt?
3
dN
3202 Bestäm till varje differentialekvation den 3204 Lös ekvationen =0,9N
dt
lösning som uppfyller det givna villkoret.
a) allmänt.
a) y' - 3y = 0 y(O) = 10
b) så att lösningskurvan går genom
b) y' = -l,8y y(O) = - 2 punkten (0, 2).
c) 2y' + 6y = 0 y(l) = 3 c) så att lösningskurvan går genom
d) l,2y = 0,8y' y(l) = e punkten (5, 10).
OI FFE R ENTIALEKVATI ONER

Bakterietillväx t kan
ofta beskrivas med en
differentialekvation.
3205 Lös ekvationen y' + 2y = 0 så att 3209 Vilken funktion uppfyller villkoren
lösningskurvan går genom punkten (0, 4). 4f'(x) = f(x) ochf(O) = 2?
a) Bestäm y'(O) b) Bestäm y'(- 1)
3210 Kan alla kurvorna A, B och C i
3206 En lösningskurva till ekvationen l = y' figuren vara lösningar till
4
går genom punkten (O, 3). differentialekvationen 2y' + 3y = 0 ?
a) Bestäm riktningskoefficienten för Motivera ditt svar.
tangenten i punkten (O, 3). ,y
b) Bestäm ekvationen för tangenten till
lösningskurvan i punkten med x = 4. D
\,...,
\1 ' - X_
\ '
3207 Ställ upp en första ordningens differential- /
~
c
!" -........
ekvation med begynnelsevillkor som har
lösningen y(x) = 2e-3x .
3208 Figuren visar sambandet mellan

funktionen y och dess derivata y'.
3211 För alla punkter på kurvan y = f(x) gäller
Uttryck detta samband med en
att tangenten i (x,f(x)) också går genom
differentialekvation. Bestäm därefter
punkten (x - 4, O). Bestäm alla funktioner
funktionen y(x) om y(O) = 2.
f som uppfyller detta.
"y'
(-5,-1_,,.,.., V
1
_,,,. /
V - }'.
V""
/

ALLMÄN LÖSNING TILLy' + f(x)y =0
Vi börjar med att bestämma att den allmänna lösningen till
y' = ky är y = C · ekx med en särskild teknik.
• Skriv om differentialekvationen till y' + (-k)y = 0.
• Multiplicera båda leden i ekvationen med e-kx.

Exponenten i denna funktion är den primitiva funktionen till - k, dvs - kx.
Detta ger e- kx · (y' - ky) = 0 {::::> e- kx · y' - k. e- kx . y = 0.
Vänstra ledet kan nu ses som derivatan av en produkt, nämligen y · e- kx.
d
Det innebär att vi kan skriva om ekvationen som (y ·e-kx ) = 0.
dx
Om derivatan av en funktion är O är funktionen konstant.
Alltså är y · e-kx = C.
• Båda leden multipliceras med e1c," som ger y = C · ekx.

Denna funktion löser differentialekvationen y' = ky.
• Du ska nu använda tekniken att multiplicera en ekvation av typen y' + f(x) · y = 0 med eF<x\
där F(x) är en primitiv funktion till f(x).
a) Bestäm den allmänna lösningen till ekvationen y' + 2xy = 0.
LEDNING:
l.Vad ärf(x) i detta fall?
2.Bestäm F(x).
3.Multiplicera ekvationen med eF(x) _
4.Vänsterledet är nu derivatan av en produkt. Vilken?
5. Uttryck att produkten är lika med en konstant och lös ut funktionen y.
Använd samma teknik för att bestämma en allmän lösning till
3
b) y' + 8x y = 0
I 1
c ) y +-y=O
X
d) y' - 4xy = 0

Tillämpningar på första ordningens differentialekvationer
Differentialekvationer av typen y' = ky dyker upp i många olika

tillämpningar.
• 1r:t1
I en bakteriekultur är bakterietillväxten proportionell mot totala

antalet bakterier vid en given tidpunkt.
a) Ställ upp en differentialekvation som modell för bakterietillväxten.
Låt N(t) vara antalet bakterier vid tiden t timmar.
Då är derivatan dN bakteriernas tillväxthastighet vid tiden t.

dt
Eftersom tillväxten är proportionell mot antalet bakterier får vi:
dN =kN
dt
b) Bestäm en lösning om tillväxtkonstanten

(proportionalitetskonstanten) är 0,8 h-1 då tiden t anges i timmar.
dN
- = 0,8N ger lösningen N = N 0 • eo,sr
dt
där N 0 är antalet bakterier vid t = 0.
c) Hur lång tid tar det för antalet bakterier att fördubblas?
När antalet har fördubblats är N = 2N0 •

Vi får
2N0 = N 0 · e0•81
2 = eo.si
ln2
t=-
0,8
t= 0,87 h = 52 min
3.2 DIFFERENTIA L EKVATIONEN y' = ky

Vid en kemisk reaktion sönderdelas
ett ämne till andra substanser.
Sönderdelningshastigheten är
proportionell mot koncentrationen
av den ursprungliga substansen.
Proportionalitetskonstanten kallas för
hastighetskonstant.
I en viss reaktion var den ursprungliga

koncentrationen 0, 15 M.
Efter 50 s hade den sjunkit till 0,075 M.
a) Bestäm hastighetskonstanten.
Låt K(t) vara substansens koncentration.

dK
Eftersom koncentrationen minskar är dt negativ.
dK
Vi får då = -k · K(t) med den allmänna lösningen
dt
K(t) = C · e-kt.
Det gäller att K(O) = 0,15 och K(SO) = 0,075.
Alltså är 0,15 = C · e- 0 = C och 0,075 = C . e-k · 50 .
Dessa båda ekvationer divideras med varandra:
0,075 C·e-sok
0,15 C
Q,5 = e-SOk
k = ln0,5 s- 1 = 0, 0 13 86 s- 1
- so
b) Beräkna koncentrationen av ursprungsämnet efter 5,0 minuter.
Med villkoret att K(O) = 0,15 blir lösningen K(t) = 0,15 . e - 0,01386 t.
Efter 5 min = 300 s är koncentrationen av ursprungsämnet
0,15 . e -0,01386 . 300 ""' 0,023 M.
SVAR: a) Hastighetskonstanten är 0,01386 s- 1 •
b) Efter 5,0 min är koncentrationen 0,023 M.

3212 Under det första stadiet i en jästkultur 3214 Sackaros kan med hjälp av enzymet
kan man anta att antalet jästceller ökar sackaras sönderdelas till glukos och
proportionellt mot antalet celler vid en fruktos. Reaktionen är av första
given tidpunkt. ordningen. Det innebär att sönder-
a) Ställ upp och lös differential- delningshastigheten är proportionell
ekvationen som beskriver tillväxten. mot koncentrationen av sackaros.
b) Bestäm en lösning om
hastighetskonstant. Hastighetskonstanten
tillväxtkonstanten är 0,54 h-1•
är vid de gällande betingelserna 0,012 s-1.
c) Hur lång tid tar det för antalet
a) Ställ upp en differentialekvation som
bakterier att fördubblas?
beskriver förloppet.
3213 Antalet mikroorganismer i en vätska b) Bestäm sackaroskoncentrationen
växer med en hastighet som är propor- efter 60 sekunder om
tionell mot antalet organismer med ursprungskoncentrationen är 0,10 M.
proportionalitetskonstanten 2,07 h-1 • c) Efter hur lång tid har
Från början finns det 180 organismer. sackaroskoncentrationen minskat till
a) Ställ upp och lös differential- 10 % av den ursprungliga?
ekvationen som beskriver tillväxten
av antalet organismer. 3215 Antalet atomer i ett radioaktivt material
sönderfaller med en hastighet som är
b) Efter hur lång tid har antalet
proportionell mot antalet atomer vid just
organismer ökat till 1 000 st?
det tillfället.
c) Under vilka förhållanden är modellen
inte tillämplig? a) Ställ upp och lös differentialekvationen
som beskriver sönderfallet.
b) Sönderfallskonstanten
(proportionalitetskonstanten) är
0,018 h-1• Efter hur lång tid har antalet
radioaktiva atomer halverats?

3216 Dikvävepentoxid sönderdelas till 3219 I en viss första ordningens reaktion
syrgas och kvävedioxid. Reaktionen har ett ämne på 65 s sönderfallit till
är av första ordningen. Det innebär en koncentration som är 45 % av den
att sönderdelningshastigheten är ursprungliga koncentrationen.
proportionell mot koncentrationen a) Teckna och lös differentialekvationen
av dikvävepentoxid. Ursprungligen är som beskriver förloppet.
koncentrationen av dikvävepentoxid
b) Beräkna hur lång tid det tar för
0,2000 M. Hastighetskonstanten är
koncentrationen att sjunka till en
6,93 · 10-3 s- 1.
fjärdedel av ursprungshalten.
beskriver det aktuella förloppet. 3220 Ett föremål sjunker i ett ämne. Föremålets
b) Bestäm koncentrationen hastighetsminskning är proportionell mot
dikvävepentoxid efter 400 sekunder. hastigheten vid den givna tidpunkten.
Hastigheten är 2,8 dm/ s vid t = 0 och
2,0 dm/svid t = 10 s.
3217 Om y är antalet miljoner invånare
i Sverige tår efter 1880, så gällde a) Ställ upp och lös differentialekvationen
följande samband under en viss period: som modellerar hastighetsminskningen.
b) Efter hur lång tid har hastigheten
dy = -0,012 · y och y(O) = 4,8.
dt minskat till 1,0 dm/s?
Förl<lara i ord vad dessa uttryck innebär
för folkmängden i Sverige. 3221 När en homogen stång värms upp
utvidgar den sig. Längdökningen
med avseende på temperaturen är
3218 När ljus med intensiteten I passerar proportionell mot den aktuella längden.
ett material går en del av intensiteten När temperaturen är O °C är stavens längd
förlorad som en följd av växelverkan 1 240 mm. Vid en ökning av temperaturen
med materialet. Om x är den sträcka som till 20 °C har längden ökat med 1,0 %.
ljuset färdas i materialet kan vi teckna ett a) Ställ upp och lös differential-
uttryck för hur ljusintensiteten avtar: ekvationen som beskriver
dl =-µI längdökningen.
dx b) Bestäm temperaturen när stångens
Proportionalitetskonstanten µ beror av längd har ökat med 5 %.
materialet. c) Bestäm temperaturen när stångens
Bestäm I som funktion av x om intensiteten längd är 1 275 mm.
minskar till hälften efter 1,3 m. d) Ge några anledningar till varför
modellen inte är bra för mycket höga
temperaturer.

••
3.3 RIKTNINGSFALT
De flesta differentialekvationer går inte att lösa exakt.

Enda möjligheten är då att lösa dem numeriskt.
Det innebär att man med hjälp av olika typer av stegmetoder
approximerar (ger närmevärde till) lösningen till differentialekvationen.
En viktig del i förståelsen av detta är att studera riktningsfålt.
Låt oss studera den enkla ekvationen y' = 2y.

2
Denna ekvation kan vi lösa exakt: y = Ce x.
Lösningskurvorna har i varje punkt en derivata, som är lika med
dubbla y-värdet (y' = 2y).
Vi kan nu rita små kurvstycken i hela planet, alla med
riktningskoeffi.cienten 2y, och få ett så kallat riktningsfält.
För y = 1 har alla kurvstycken lutningen 2.
För y = 2 har alla kurvstycken lutningen 4, och så vidare.
Innebörden av detta blir att om en lösningskurva passerar t ex punkten
(3, I) kommer tangenten till lösningskurvan att ha riktningskoefficienten 2.
Bilden visar riktningsfåltet för vår differentialekvation.
Riktningsfältet för differentialekvationen I I I I I I , ·y l I I I I I

y' = 2y är här ritat med verktyget Geogebra, I I I I I 13_ I I I I I I
f f f f f f f f f f f f
ett matematikprogram som kan laddas ner, f f f f f f f f
f2- f f f
eller användas direkt via webben. I I I I I I I I I I I I
I I I I I 11 - I I I I I I
Kommandot för att rita ett riktningsfält / / / / / / , V / / / / / / )1
med hjälp av Geogebra är "Riktningsfält'~ '-- 3l '-- 21, , 1 '- ,

-1
J, 1-
r- ' ;, ~ ' 1,
För att rita riktningsfältet till differential-
\
\
\
\
\
\
\
\
\
\ \
\ -\2-
"'''''' \ \ \ \ \ \
ekvationen y' = 2y skrivs kort och gott \ \ \ \ \ \\ \\ \
\ \ \ \ \ \ \ \\ \\ \
Riktningsfält[2y] i inmatningsfältet. I I I I I 13- I I I I I I
I I I I I I I I I I I I
Om du vill ha ökad kontroll över riktningsfältets utseende kan du använda

dig fler parametrar enligt syntaxen nedan.
In matni n gsfä lt: Riktn ingsfä lt[2y,20,0.3, 0,0,4,4,]

Rik tni ngsfäl t[ <fix.yl> ,<antal streck>,< Längdfaktor >, <Mi n x -värde>, <Min y-värde> , <Max y -värde>
3.3 RIKTN INGSFALT

Det kan också vara möjligt att rita riktningsfält med program på din
räknare. Så här kan räknarfönstret se ut.
d 1: ~ u!] ·= ._I2-'-·r_1_ _ _ _ _ ____.

xo 1o : (I <x> !,~ ) ®
Anta att vi vill bestämma den lösning till ekvationen y' = 2y vars
lösningskurva går genom punkten (0, 1). Vi utgår från punkten (0, 1)
och försöker därefter rita lösningskurvan så att den följer linjestyckenas
riktningar så gott det går. Ay
I I I I
I bilden till höger är lösningskurvan inritad
I I I I I I
tillsammans med riktningsfältet. Observera
att denna lösningskurva inte är exakt. '' ' '' '' '
I I
I
I I
I /1 I I I I
Använd dator eller räknare och ta reda på hur / / / / / X
du kan rita riktningsfålt med just ditt verktyg. \ \ \ 1 \ \ \ \
\ \ \ \ \ \ \
Rita riktningsfältet till y' = -x · y och skissa den lösningskurva som går
genom punkten (0, 2) .
••
LOSNING
Skriv in differentialekvationen och ange begynnelsevillkoret (0, 2).

Det kan se ut så här:
d1: ~ [ill •=._I-~x·y._1_ _ _ _ _ _~

Rxo,ili)] (Li .[LJ ) ®
Ay
,, ,, ,, ,, ,,
, ,, ,, , I
I
I
I
I
I
/
/ "
"'
I
I
I
I
I
' '' '
I
I
I
I I
I
I I
I
I
I
/
\
\ I
I
I ' '' ''
I
I
I
I
I
I I \ \ I I
I I I \ \ \ X
I
" \
\ \ \ \ \ " ' - - l' / / I I I I

I I I \ \ ' " .,., / I I I I
, ,I I
' ' I I \
I
\ ' ,...
'
I I I I
,,,
I
' '' I I \ /
I I I I
SVAR: Se bilden.

I de uppgifter nedan där du bör använda digitala 3303 Rita riktningsfältet för y' = x + y i
verktyg anges det i texten. punkter med heltalsvärden på x och y,
då -1 < x < 1 och -1 < y < 1.
3301 Differentialekvationen y' + y = 0 har
2x
3304 Vilken lutning har kurvstycket i
lösningskurvor som går genom punkterna
riktningsfåltet t ill d ifferent ialekvationen
A, B, C och D i nedanståen de figur.
y' = 1- yFx i punkten
I var och en av dessa har tangentens
riktning markerats. I två av p unkterna a) (0, 2)?
är tangenternas riktningar felaktigt b) (1, - 2)?
markerade.
y 3305 Figuren visar riktn ingsfältet till
differentialekvationen y' = y + x.
~ ,./' I ',./' Den lösningskurva som går genom
/ /
. punkten (O, 1) är inritad .
I
X
),.
(f,/' L,,/'
/ / / I I r I V I I
/ / / I I I I I I
---
/ /
-
- -
/ /
/
/
/
/
/ /
I
/
I
I
I
I
/ / I I
a) I vilka två punkter är tangentens '\..

\.
''\.. ......
- -- ----
-...
.,... /
I
/ / X
/
''\.. ' 'I /
riktnin g felaktigt markerad? \ \. '\..
' - - ---- ......
b) Vilka är de korrekt a lut nin garna i \

\
\
\
\
\
\.
' ' -- -
\
'\..
\. '\..
dessa punkter? \ \ \ \ \ \.
' '
'\..
'-
\ \ \ \ \ \ \
'\..
\
'\. '-
'\..
3302 Nedan ser du fyra riktningsfält A, B, C, a) Skissa i figuren lösningsku rvan

och D. Para ihop dem med differential- genom punkten (0, 0).
ekvationerna I, Il, III och IV
b) Genom p unkten (0, - 1) går en
y '__.Y,
,,, ,, \
, linjär lösningskurva. Vilken är dess
I \ I \
\ ' ' - / I I I I I
I
I
I
I
I
I
f
I
,
I'
-
.-
\
\
\
\
I \ I \ \ ' ' - / I I I I I I I I I / .-
-' ' \ \
--,,,\ \ \
ekvation?
I \ I \
'
\ ' , - / I I I I I I
I
I
I
I
I
I
f
I'
I'
.-
.-
-- ' ' \ \
\
\
\
\
' -
-- ''' ''' \\ \\\
I \ I \
\ / I I I I I I I I I , .- \ \
1,,,' 1-.-
I \ I \ ' - / I I I I I I I I I / .- \ \
\
I I I I f , I: \ \
...... ' ' \
I \ - / I I I I I I I I , .-
\
\ \
I \ I \
\ ' ' - / I I I I I X I I I I I' .-
...... ' '
__ ..._,,,\\
\
\ \ dv
\ ' ' - 3306 Differentialekvationen - = 4 - 2v
I I I I I' .- \ \
I \ I \ f I I I I I I I I I I' ,- - --3 ,,, \ \
I \ \ ' ' - ...... ' ' \
I \
I \ \ ' ' -
/
/
I
I
I
I
I I I I
I
I
I
I
I
I
I
I'
,. ,_
.-
...... ' ' \

\ \
\
\
\
dt
I
I
\
\ I \ \ -' ' / I I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
I
,. ,_
/ ,_
-- '' '' \\ \
\
\
\
\
\ beskriver situationen när ett föremål
...... ' ' ' \
\
I \ I \ \ ' ' - / I I I I I I I I I I' .- \ \
I \ I \
\ ' ' - / I I I I I
I I I f , ,_
__ ,,,,
...... ' ' \ \ \ \
sjunker i en vätska. Hastigheten, v, anges
- ... '
I I I I I' ,- \ \
I \ I \
\ ' ' - / I I I I I I I I I / ., \ \ \ \
i m eterIsekun d då tiden t är i sekun der.

y y
I I / - - / I I
I I / /--
I I
\ I
I
\
\
'' -- -- '' \
\
I
I
\
a) Rit a riktningsfältet med ett digitalt
I { / -- / f I I \
'' -- -- '' \ I
I / - - / I I verktyg för O < t < 4 och O < v < 4.
I
I -- I I ' I
I
\
' -- '
\
\
I
I
'', x I \
/ /
/ 1-- -
\
I { / { I I \ ' 1-< - ' \ I \ b) Anta at t hastigheten är O m!s vid tiden
/ - -
I I
--r
/ I I I \
' - -- t' I \ X) .
'-
I ). I \
I I I
I /
-- '' I \ \ I \
O s. Ut nyttja riktningsfältet för at t
I { / / { I I \
' --' \ I \
' I
I
I
I
/ - - /
/ -- /
I I
I I ' I
I
\
'' -- -- '' \
\
I
I
\
bestämma sluthastigheten.
I { / -- / { I I
\
\
' --' \ I
/ - - c) Samma fråga som i b) men hastig-
I
I
I
I / - -
/
/
I I
I I \
I
I
\
\
'' -- -- '' \
\
I
I \
heten är 4 m/s vid tiden O s.
I: y' = - x 2 Il: y' = x III: y' = -x IV: y' = x 2
3.3 RIKTN INGSFALT

3307 Figuren visar riktningsfältet till 3309 Figuren visar riktningsfältet till
differentialekvationen y' = - y!x. differentialekvationen xy' - 2y = 0.
Den lösningskurva som går genom Den lösningskurva som går genom
punkten (1, 1) är inritad. punkten (2, 4) är inritad. Lösningskurvan
är en andragradsfunktion.
I I I {
/ I
I I I I
\
\
\ '\
" J(
/
/
/
/ I {
\
" " ~ \ \ \ { I
" ......" " \ \

/ \ \ { I
..... / / I \ I {
" ' \ I
/
'\ \ I
-- - ..-
-
.....
-
/
/
) \
"
--- r- --- -_ x ......
I I
q- I
I
"I " / /
- - - ---
-- ...,, "\ - -..- - - -
- -- -- "I I
I
-- - X
).
---
...... '-.,.
"
~ \
I
I
/
I
/
/
..-
/ .....
/ \
I
"\ t' -- ......
' {
I
"
/ / / '-.,.
\ I I I I
"
'-.,. / I
"
'-.,. \ \ I I I I /
/
/
/ / I I I \ \ '\
"
"
'\ \ \ I I I I I a) Bestäm uttrycket för lösningskurvan.
" /
a) Skissa i figuren lösningskurvan b) Visa att lösningskurvan är en lösning

genom punkten (0,5; -0,5). till differentialekvationen xy' - 2y = 0.
b) Den inritade lösningskurvan är en c) Bestäm ett uttryck för alla

funktion som du känner till. Bestäm lösningskurvor.
funktionen och visa att den är en
lösning till y' = - y!x. 3310 Rita riktningsfältet för differential-
.
ekvat1onen y ' = -1 v,::::--::-:-
x .y .
2
3308 Givet är differentialekvationen
Förklara utseendet hos riktningsfältet.
y' = y och y(O) = 2. Lars och Klas
Skissa också de båda lösningskurvor som
har fått till uppgift att bestämma y( 1).
går genom punkterna ( 1, 1) och (-1, -1).
Lars löser den exakt och får fram ett
Använd ett digitalt verktyg för lösningen.
korrekt svar. Klas använder en annan
metod.
LARS: y' =y => y = Cex och y(O) = 2 =>
y = 2ex => y(l) = 2e1 z 5,4
KLAS: Om y(O) = 2 och y' =y betyder
det att kurvan har lutningen 2 då x = 0.
Om man sedan går ett steg i x-led stiger
kurvan alltså med 2, vilket ger att
y(l) = y(O) + 2 = 2 + 2 z 4.
Förklara varför Klas får ett för litet TANKENÖT 4
värde? För funktionerna
f och 9 gäller:
f'(x) = g(x). g'(x) = -f(x),
=
f(O) 0 och g(O) 1. =
Hur ser funktionernas
grafer ut?

3.4 EULERS STEGMETOD
Med hjälp av riktningsfält kan vi grafiskt bilda oss en uppfattning om

utseendet hos lösningskurvorna till differentialekvationer. Detta utnyttjas
ofta när vi löser differentialekvationer med numeriska metoder.
••• • • • . . . ... . . . .
~
• • • • •• • •• • •• • • • • • ••• • • •• •• • • • • •• • • • •• • • • • •
Iden bakom Eulers metod är att approximera lösningskurvan

med sekvenser av räta linjestycken. Lutningen på varje sådant
linjestycke överensstämmer med lutningen i riktningsfältet.
Bilden nedan illustrerar lösningen till differentialekvationen y' = 0,5 · y
med villkoret att lösningskurvan ska gå genom punkten P0 = (O, 1).
Vi ser att i varje punkt i koordinatsystemet

styrs lutningen på riktningsfältet av formeln y
.,.,,,.,., ,,,,,.,.,.,.,.,..,..,.,.,.,,,,.,..,.,.,..,. ,, ,.,..,..,.,
y' = 0,5 · y. Metoden stegar sig fram från ,,..,..,.,.,., ,.,.,.,.,.,.,.,..,..,.,.,.,.,.,.,.,.,.,.,.,, ,, .,.,.,.,.,.,
.,..,..,..,..,..,. , .,. .,.,.,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,. .,..,..,..,..,..,..,..,..,..,.
po = (xo, Yo) till p 1= (x1, Y1), p2 · · ., ps = (xs, Ys).

.,..,..,..,..,..,. ,.,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,. .,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,.
.,..,..,..,..,..,. .,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,. .,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,.
, , , , , , .,.,,.,..,..,..,..,..,.,,,.,..,. ,,0 ,,,.,..,..,.,.,.,.,.
, , , , , , ,.,..,..,. .,.,.,. .,..,., .,. .,..,. '' ~ 5 '''''''''
.,..,..,..,..,..,.
.,..,..,..,..,..,. .,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,. .,..,.(?'''' .,..,..,..,..,..,..,..,..,.
.,..,..,..,..,..,..,..,..,..,. , .,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,.
.,..,..,..,..,..,. .,..,..,..,..,..,..,..,..,. .,.,.,., 1. ,,,.,..,..,..,..,..,..,..,..,..,.
I detta fall är steglängden i x-led 0,2. .,..,..,..,..,..,. .,..,..,..,..,..,..,. , ,n , , , ~ .,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,.
.,..,..,..,..,..,. .,..,..,..,..,.~ .,.,, r , ~ ,.,..,..,..,..,..,..,..,..,..,..,.,,,,
------ ---- -~PJ-~- .J.. ~~~- ~-~--~~-----
,,,,,, ,, , , ,r,~ , , , , , , , , , , ; ; ; ; , , , , , ,
Den nya x-koordinaten beräknas utifrån ,,,, 1 ,
,,,,,
,,, ,
, ~ ,,,, L ;;,;;;,;;;;;;,,,,,,,
, , ,p , , , , , ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; , , , , , , ,
,,, ~ ,,,,,;;;;;;;;;;;,,,,,,,,
__ :::: :0::::::::::::::::::::::::::::
den gamla:
X
n+ 1 = X n + 0,2
I y-led styrs stegringen av lutningen på ------ ----~----------------------~- X
riktningsfälten. Den nya y-koordinaten :::::: ::::::::::::::::1 :::::::::::
beräknas utifrån den gamla:
Yn +l = Yn + 0,2' (0,5 · Y 11
)
För punkten P 5 är x-koordinaten 1 och y-koordinaten drygt 1,6 och vi kan

dra slutsatsen att y(l) :=::: 1,6, vilket stämmer ganska bra med lösningen
som tagits fram analytiskt (röd kurva). Med en mindre steglängd kan en
noggrannare lösning fås fram.
Eulers metod
För en differentialekvation y' = f(x, y) stegar

vi oss fram läng s en lösningskurva enligt
Xn+ 1 =Xn +h
Yn+ 1 = Yn + h ' f(Xn, Yn)
där här steglängden .

En lösningskurva till ekvationen y' = 2y går genom punkten (0, 1).
Bestäm y(l,2) med Eulers metod och steglängden 0,4.

(Differentialekvationen har den exakta lösningen y = e2x) .
••
LOSNING
Att startpunkten är P0 = (0, 1) innebär att x0 = 0 och y0 = 1.

Steglängden 0,4 innebär att X n + 1 = X n + 0,4.
Att y' = 2y och steglängden är 0,4 innebär att Yn+ 1 = Yn+ 0,4 · (2 · Yn).
Vi får
x 1 = 0,4 och y 1 = 1 + 0,4 · (2 · 1) = 1,8
x 2 = 0,8 och y2 = 1,8 + 0,4 · (2 · 1,8) = 3,24
x 3=1,2 och y 3 = 3,24 + 0,4 · (2 · 3,24) = 5,832
SVAR: Med steglängden 0,4 blir y(l,2) ::::; 5,8.
Hur bra är denna lösning?
I nedanstående bild redovisas dels lösningskurvan, dels resultatet med

Eulers stegmetod med steglängderna 0,4; 0,2; 0,1; 0,05 och 0,01.
Studera bilden och observera hur precisionen i de approximativa
lösningarna succesivt förbättras då steglängden minskas.
• h = 0•01
• • h = 0,05
• • h = 0, 1
f(x) = e2x
•
• h = 0,2
•
• h = 0,4
Po
X
0,5

3401 Beräkna y-koordinaten för punkten P om
du vet att
• Punkten Q har koordinaterna (1, 2)
• Punkten P har x-koordinaten 1,5
• Lutningen för linjen mellan Q och
Pär 3.
y
X.,.. •
3402 En lösningskurva till ekvationen

y' = 1 + x2y går genom punkten (O, - 2).
Beräkna y(l,2) med Eulers metod och
steglängden 0,4.

y' + 2y = 3 går genom punkten (O, 1).
a) Beräkna y(l), y(2) och y(3) med Eulers 3405 Nedan kan du se hur Norea har
metod med steglängderna 1 och 0,5. löst en uppgift.
b) Förklara varför resultatet blir som det y' = 3y y( I) = 2 h = 0, I
blir då steglängden är 1. y( I, I) = 2 + 3 · 2 · 0, I = 2,6
c) Förklara varför resultatet blir som det
y( I ,2) = 2,6 + 3 · 2,6 · 0, I = 3,38
blir då steglängden är 0,5.
y( /,3 ) = 3,38 + 3 · 3,38 · 0,/ = Lf,39
3404 Givet är differentialekvationen 5var: y( / ,3) ::: Lf ,39
y' = 0,5y och y(3) = 4. a) Hur kan uppgiften ha varit
Bestäm med hjälp av Eulers stegmetod formulerad?
och h = 1 ett närmevärde till b) Lös uppgiften exakt och avgör om
a) y(4) b) y(2). Noreas svar är för stort eller för litet?

y' = ln(x2) går genom punkten (2, 0).
Beräkna y(l,7) med Eulers metod och
steglängden - 0,1.

Eulers stegmetod med datorstöd
För att lösa differentialekvationer med Eulers stegmetod kan du

använda olika programvaror, t ex Excel.
Vi använder Excel för att lösa differentialekvationen y' = y för den

lösning som går genom punkten (0, 3). Välj steglängden 0,1 och rita
lösningskurvan i intervallet O < x < 1.
Att startpunkten är P0 = (O, 3) innebär att x 0 = 0 och y 0 = 3.

Steglängden 0,1 innebär att xn+ 1 = xn + 0,1.
Att y' = y och steglängden är 0, 1 innebär att y + 1 = y n + 0, 1 · y n·
11
I EXCEL-bladet nedan används dessa rekursionsformler i kolumn B och C.
.A B c D
1
2
3
4
n
0
X- n
-
0
y_n
3
y'_n
3 ..
I=C4 I
5 1 0,1 3,3 3,3
6 2 0,2 3,63 3,63 l=C4+0,1*04 1
7 3 0,3 3,993 3,993
8 4 0,4 4,3923 4,3923
9 5 0,5 4,83153 4,83153
• •y
10 6 0,6 5,314683 5,314683
11 7 0,7 5,846151 5,846151
8 0,8 6,430766 6.430766 / Vyn
12 Hi· _.-
13 9 0.9 7.073843 7.073843 v
10 1 7,781227 7,781227 X:
14 I
15 I I I I ] I
Använd Excel för att lösa följande uppgifter.
• Beräkna med Eulers metod y( 1) då y' = 1 + xy.

Starta i punkten (-1, 1) och använd steglängden
a) 0,2 b) 0,1 c) 0,05
2
• dy = x - y ; y = 1 då x = 0. Använd steglängden 0,01 i Eulers
dx
stegmetod för att beräkna ett närmevärde på y då x = 0,5.
X
• Differentialekvationen y' = 0,8 - - har en lösningskurva som går
y
genom punkten (-2; 1,4). Använd Eulers metod och beräkna y(2).
Använd steglängden 0,05.

I I
3.5 LOGISTISKA TILLVAXTEKVATIONEN y= ky{M-y)
Ekvationen y' = ky beskriver en exponentiell tillväxt.

En ökning av y medför ju att y', och därmed riktningskoefficienten, ökar.
Ekvationen kan inte alltid användas som matematisk modell för att beskriva
tillväxt i verkliga livet eftersom denna inte kan pågå i all oändlighet.
När det gäller levande organismer sätter omgivningen automatiskt gränser.
Istället används då ofta den logistiska tillväxtekvationen, y' = ky(M - y),
som modell. Den skiljer sig från den exponentiella modellen genom att
tillväxthastigheten inte bara är proportionell mot y utan också mot faktorn
(M - y). M är det värde som utgör en övre gräns för y.
Som du ser kommer (M-y) att gå mot O då y närmar sig M.

Följaktligen går y' mot Ooch tillväxten upphör.
O DEFINITION: Logistisk tillväxt

y' = ky(M - y)
där kär en proportionalitetskonstant och M är

populationens maximala storlek.
Det maximala antalet sjuka i en epidemi är 5 000. Låt antalet sjuka

efter t dagar vara N och anta att epidemin sprider sig enligt den
logistiska tillväxtekvationen med proportionalitetskonstanten
0,00006 dygn-1 . Utgå från att det från början är 25 sjuka.
a) Ställ upp differentialekvationen.

Differentialekvationen ser ut på följande sätt:
y' = 0,00006 · y · (5000 - y), y(O) = 25
b) Hur många är, enligt modellen, sjuka då tillväxthastigheten är

som störst?
Funktionen y' = 0,00006 · y · (5000 - y) är en

andragradsfunktion av y. Vi ser att y' = 0 då y = 0 och y = 5 000.
På grund av andragradsfunktionens symmetri antar y' sitt största
värde då y = 2 500 .
..
3.5 LOGISKA TILLVAXTEKVATIONEN y=ky(M-y)
Rita lösningskurvan till differentialekvationen
y' = 0,00006 · y · (5000 -y), y(O) = 25, med hjälp av digitala verktyg.
LÖSNING
På nätet finns ett digitalt verktyg som löser differentialekvationer exakt,

Wolfram Alpha. Skriv in följande adress:
http://www.wolframalpha.com
I inmatningsfönstret i programmet skriver vi följande

differentialekvation:
y' =0.00006 · y · (5000 - y) and y(O) =25
Observera att här används decimalpunkt istället för decimalkomma!
5000. e0 ' 3 x
Programmet ger oss då följande lösning: y(x) =
199 + e0 ,3 X
I ett annat digitalt verktyg gör du inmatningen på följande sätt:
deSolve(y' =6.E-5·y·(5000- y] and y(0]=25,x,yl
5000. ·[ 1.34 986]X

y= (1.34986]X+ 199.
Detta verktyg ger lösningen med en annan bas.

(Kontrollera gärna att de två skrivsätten ger identiska lösningar).
I figuren syns lösningskurvan med en tangent dragen där tillväxten är
som störst.
y /
I / -
j V
I
J
I
J
I
• .... .... ~
• -- r1
/
.,./
I
I X
• •

Uppgifterna 3501-3502 löses utan hjälp av 3505 En population med från början
digitalt verktyg. 500 individer ökar med den logistiska
tillväxtkonstanten 8,5 · 10-6 per år.
3501 I en logistisk tillväxtekvation är tillväxt-
Det maximala antalet individer är 10 000.
konstanten 0,0625 vecka- 1 och det
maximala antalet 150 individer. a) Ställ upp differentialekvationen för
tillväxthastigheten.
a) Ställ upp den logistiska
tillväxtekvationen. b) Beräkna antalet individer efter 50 år.
b) Hur stor är tillväxthastigheten då c) Efter hur lång tid har populationen

antalet individer är 30? ökat till 90 % av den maximala?
c) Vilket annat värde på antalet d) Hur stor är tillväxthastigheten efter

individer ger samma tillväxthastighet 10 år?
som i uppgift b?
3506 En populations tillväxthastighet
3502 För en logistisk tillväxtekvation gäller:
mätt i antal individer per timme är
y' = O,Oly(l20 - y)
y' = 0,007y(600 - y). Förklara med
a) Vilket är det maximala antalet individer? hjälp av denna ekvation varför antalet
b) y' är en andragradsfunktion av y. För individer aldrig kan växa till ett antal
vilket värde på y har denna funktion större än 600?
sitt största värde?
c) För vilka värden på y är tillväxt- 3507 100 fiskar av en viss fiskart planteras
hastigheten y' = 32?
ut i en damm och tillväxten antas följa
den logistiska tillväxtekvationen med
3503 En populations tillväxthastighet mätt i
proportionalitetskonstanten 4 · 1o-6 vecka- 1.
antal individer per timme är
Antalet fiskar i dammen beräknas
y' = 0,004y(500 -y).
maximalt kunna vara 8 000.
a) Vilket är populationens största antal?
b) Hur stor är tillväxthastigheten då modell för tillväxten.
y = 100 respektive 400?
b) Vilken är den maximala tillväxt-
c) Hur många individer finns det när hastigheten?
tillväxthastigheten är som störst?
c) Hur många fiskar finns det i dammen
d) Vid tiden t = 0 h består populationen efter ett år?
av 50 individer. Rita lösningskurvan
i lämpligt intervall. 3508 20 fasaner släpps ut på en isolerad ö
där det inte tidigare finns fasaner.
3504 En population som ökar enligt den
Låt N(t) vara antalet fasaner på ön efter
logistiska ekvationen har från början
t månader. Man uppskattar att högst
200 individer och tillväxthastigheten
400 fasaner kan livnära sig på ön och den
1O individer/vecka. Det maximala antalet
logistiska tillväxtmodellen kan tillämpas
är 1 800 individer.
med proportionalitetskonstanten
a) Beräkna den logistiska tillväxt- -4
4 ,5 · 10 man .
0 -1
konstanten.
a) Ställ upp en differentialekvation
b) Ställ upp differentialekvationen. som modell för tillväxten av antalet
c) Hur stort är antalet individer efter 1 år? fasaner. _}
3.5 LOGISKA TILLVÄXTEKVATIONEN y=ky(M-y)

b) Hur många fasaner finns det när
3510 På en isolerad ö räknades vid ett tillfälle
tillväxthastigheten är som störst?
antalet rävar. Antalet var då 65 stycken.
c) Hur lång tid dröjer det tills antalet Efter ett år räknades rävarna på nytt.
fasaner har fördubblats? De var då 98. Vid den tredje räkningen
efter ytterligare ett år fanns det 142 rävar.
3509 Inom ett område kan det som mest leva
200 kaniner. Vid ett visst tillfälle finner För att göra en uppskattning av det
n1an 30 kaniner i området. Låt antalet maximala antalet rävar som kommer
kaniner vara y vid tiden x månader. Vi att finnas på ön antar man att tillväxten
antar att tillväxten sker logistiskt med följer den logistiska tillväxtekvationen.
proportionalitetskonstanten 0,007. Om y är antalet rävar är
y' = k · y · (M - y).
a) Ange med begynnelsevilkor den
logistiska differentialekvationen. a) Bestäm konstanterna k och M.
Ange även deras enheter.
b) Bestäm differentialekvationens
lösning. b) När kommer antalet rävar att
överstiga 300 stycken?
c) Rita ett riktningsfält för
differentialekvationen med c) När är tillväxthastigheten maximal?
lösningskurvan inritad. Hur stor är den då?
d) Bestäm och tolka gränsvärdet lim y(x ).

x~oo
DI FFE RENTIALEKVATI ONER

3.6 DIFFERENTIALEKVATIONEN y'' + ay' + by= f{x)
När ett litet barn gungar, svänger gungan fram och

tillbaka och dämpas efter hand om ingen håller
igång rörelsen. Gungans rörelse kan i detta fall
beskrivas av differentialekvationen
y" +hy'+ K y = o.
l
y är gungans utslag mätt längs banan,
y' dess hastighet och y" accelerationen.
Tyngdaccelerationen g är 9,82 m/s2, lär gungans
längd. Konstanten h beror i huvudsak på friktionen,
som får gungan att stanna efter en stund.
Vi kan komma fram till lösningar till denna typ
av differentialekvationer på analytisk väg, genom
att göra kvalificerade gissningar utifrån våra
kunskaper.
Att göra en kvalificerad gissning till en lösning
kallas ofta att ansätta en lösning.
Bestäm en lösning till differentialekvationen
a y -y=O
)
Il
Vi skriver om differentialekvationen till y" = y.

Bland de funktioner vi har behandlat i tidigare kurser finns det en
funktion vars andraderivata är identisk med funktionen: y = Cex
Även y = Ce-x är en funktion som uppfyller differentialekvationen.
b) y" + y = 0
Vi skriver om differentialekvationen till y'' = - y.

I det här fallet kan vi inte finna en exponentialfunktion, y = Cekx,
som stämmer.
Däremot är y = C sin x en lösning eftersom y" = -C sin x.
Även y = C cos x är en lösning eftersom y" = - C cos x.
3.6 D I F F ER EN T IA L EKVA T I ON EN y" + ay' + by = f (x)

•
Bestäm en lösning till differentialekvationen
a) y" - 4y = 0
I föregående exempel såg vi att exponentialfunktioner

löste ekvationen. Vi ansätter y = Cekx och sätter in i
(Cekx)" - 4Cekx = 0
k2Cekx - 4Cekx = 0
(k 2 - 4)Cekx = 0
k2 = 4
k= ±2
Både y = C1e2 x och y = C2e-2x är lösningar till ekvationen.
Genom att sätta in i differentialekvationen kan man också visa att
y = C1e2x + C2 e-2x är en lösning.
b) y" + 9y = 0
Vi ansätter en sinusfunktion, y = C sin kx, och sätter in den i

ekvationen.
(Csinkx)'' + 9Csinkx = 0
-k2 Csinkx + 9Csinkx = 0
2
(-k + 9)Csinkx = 0
k2 = 9
k = +3
Eftersom C är en godtycklig konstant kan den ena lösningen
förkastas och lösningen kan skrivas y = C · sin 3x.
Vi kan också ansätta en cosinusfunktion och får på motsvarande
sätt lösningen y = C · cos 3x.
Genom att sätta in i differentialekvationen kan man också visa att
y = cl . sin 3x + c2 . cos 3x är en lösning.
Vi har studerat 2 specialfall av andra ordningens differentialekvationer.

Finns det andra typer av lösningar? Ja!
Differentialekvationen y" + 4y' + 4y = 0 har t ex lösningen
y = C1e-2x + C2xe-2x .

Vad är det som avgör vilken lösning vi får ? Genom att ansätta lösningen
Ce'x får vi fram en ekvation för r. Rent praktiskt innebär detta att för att
avgöra vilken lösning differentialekvationen har ersätter vi y" med r2 ,
y' med r och y m ed 1. Vi får då det vi kallar den karakteristiska ekvationen.
För tre av de differentialekvationer vi studerat får vi:
Differentialekvation y"' - 4y =0 y" + 9y =0 y" + 4y' + 4y =0

Ka ra kte ri stis k r2 -4=0 r 2 +9=0 r 2 + 4r + 4 = 0
ekvation
Lösning av r = ±2 r= ±3i r= 2
karakteristisk ekv.
Typ av lösning av Två reella Två komplexa En reell lösning
karakteristiska lösningar lösningar
ekvationen
Lösning av y = C e2x + C e-2x y = C1sin 3x + C cos 3x y = C e-Zx + C xe-Zx
1 2 2 1 2
differential-
ekvationen
Sammanfattande regler för y" + ay' + by = 0
Man kan visa att följande gäller för lösningen av andra ordningens
differentialekvationer av typen y" + ay' +by= 0. Den karakteristiska ekvationen
r2 + ar+ b =0 har rötterna r, och r 2 •
Om r, och r 2 är reella tal och r, = r2 så kan lösningarna skrivas

c1 . c2 .
Y = er1x + X . er,x = er,x . (C + 1
c2 .
x).
Om r, och r 2 är reella tal och r 1 öl! r 2 så kan lösningarna skrivas y = C1 · e',x + C2 · er x . 2
Om rötterna inte är reella och skrivs r, = a + ;p och r 2

=a - ;p kan lösningarna
skrivas y = e«x(C, sin Px + C2 cos Px) = ceaxsin(Px + <p).
3601 Ansätt y = e'x som en lösning till följande 3602 Bestäm, genom att lösa den
differentialekvationer. För vilket värde på karakteristiska ekvationen för följande
r är det en lösning? differentialekvationer, de värden på r som
a) y" - 2y' - 3y = 0 gör att y = e'x blir en lösning.
b) y" + l 2y' + 35y = 0 a) y" + 4y' - Sy = 0 b) y" + 6y' + 9y = 0
c) y " + By' + l6y = 0 c) y" + 4y' = 0 d) 2y'' - 72y = 0

d) y" - 25y = 0 3603 Visa att en lösning till differential-
ekvationen y " + 4y' + 4y = 0 är
a) y = Ce-2x b) y = Cxe-2x
3.6 D I F F ER EN T IA L EKVA T I ON EN y" + ay' + by = f (x)

Exemplen i detta avsnitt har hittills varit av typen y" + ay' + by = O>
dvs homogena differentialekvationer av andra ordningen. En homogen
differentialekvation består endast av y och dess derivator. Förekommer även
funktioner av x eller en konstant sägs ekvationen vara inhomogen.
Inhomogena differentialekvationer av andra ordningen är svårare att lösa.
Vi låter därför ett digitalt verktyg bestämma lösningen i sådana fall.
Bestäm lösningen till differentialekvationen y" + 4y' + 4y = 4x.

••
LOSNING
Vi utnyttjar Wolfram Alpha. I programmets inmatningsfönster skriver

vi följande differentialekvation: y"(x) + 4y'(x) + 4y(x) =4x
Programmet ger oss lösningen: y(x) = C2e- 2x • x + C,e-2x + x - 1
Bestäm en lösning till differentialekvationen y'' + 4y' + 3y = 18 med

villkoren y(O) = 9 och y'(O) = -5.
LÖSNING
Vi använder ett digitalt verktyg och skriver t ex in

y"(x) + 4y'(x) + 3y(x) = 18 och y(O) = 9 och y'(O) = -5.
SVAR: Lösningen är y(x) = e-3 x + 2e-x + 6.
Lös 3604-3605 med eller utan digitalt verktyg. Utnyttja ett digitalt verktyg för att lösa följande
uppgifter.
3604 Bestäm lösningarna till
a) y" + y'- 2y = 0 b) y" + 0>2y' - 0>8y = 0 3606 Lös ekvationerna
c) 3y" - 6y' = 0 d) y" - 1>2y' + 0>36y = 0 a) y'' + 0>8y' + 1>16y = 5>8

e) y'' + 2y' + Sy = 0 f) y'' + 4y' + By = 0 b) y" + 2y' - 3y = 24x - l8x2
c) y'' - y = 2cos x
3605 Lös ekvationen
d) y'' - 2y' + y = 2e-x
a) 2y" - 2>4y' + 0>22y = 0 då y(O) = 0
och y'(O) = 10 3607 Lös ekvationen y' + 2y = - 5 sin x så att
lösningskurvan går genom punkten (O> 4).
b) y" + 0>3y' + 0>02y = 0 då y'(O) = 1
och y"(O) = 0
3608 Lös ekvationen y" + 2y' - By = 0 för vilken
c) y'' + 0>8y' + 0)16y = 0 då y(O) = 0
linjen y = 2x tangerar lösningskurvan i origo.
och y(l) = 2
d) y" + 9y = 0 då y(O) = 0 och y'(O) = 1)5

Tillämpningar på andra ordningens differentialekvationer
En lättrörlig vagn med massan 0,65 kg placeras på ett horisontellt

underlag. I vagnens ena ände fästs en fjäder. Fjäderns andra ände fästs
i en vägg så att fjädern är horisontell. Se figur.
Fjäderkonstanten i Hookes lag bestäms till 130 N/m. Vagnen förs en
liten bit åt höger så att fjädern sträcks. Sedan släpps den så att vagnen
kommer att utföra en oscillerande rörelse fram och tillbaka.
a) Teckna och lös differentialekvationen för vagnens rörelse.

Bortse från friktion vid lösningen.
Vagnen kommer att påverkas av fjäderkraften F = -l30x.

Minustecknet säkerställer att kraften alltid är riktad mot
jämviktsläget (x = 0).
d2x
Newtons andra lag (a · m = F) ger: -dt-
2
• 0,65 = -l30x
2
d x
dt 2 + 200x = 0
Med ett digitalt verktyg får vi lösningen:

x(t) = c2 sin( 10J2 · t) + c1 cos(10J2 · t)
b) Illustrera lösningen grafiskt om fjädern dras ut 0,05 m innan den
släpps.
Vi löser differentialekvationen med begynnelsevillkoren

x(O) = 0,05 och x'(O) = 0.
Vi får lösningen: x(t) = 0,05cos(10J2 · t)
0,02-
X
>
.'
3.6 DIFFERENTIALEKVATIONEN y"+ay'+by= f (x)

Använd ett digitalt verktyg för att lösa 3611 Eskil hänger upp en fjäder så att den
uppgifterna. kan svänga fritt. Låt y vara avståndet i
meter mellan fjäderns fria ände och dess
3609 Rörelsen hos ett barn i en gunga kan jämviktsläge. Accelerationen y'' är då
beskrivas med differentialekvationen proportionell mot y. Om tiden t mäts i
y" + 0,4y' + Sy = 0 sekunder är proportionalitetskonstanten
-0,16. Det gäller att y(O) = 0,075 och
med begynnelsevillkoren
y'(O) = 0,03.
y(O) = 0 och y'(O) = 2.
a) Bestäm y(t) förutsatt att rörelsen kan
Bestäm lösningen till denna
anses odämpad.
differentialekvation.
b) Bestäm den fria ändens största
3610 En partikel rör sig längs x-axeln i ett avstånd från jämviktsläget.
koordinatsystem. En kraft som är
proportionell mot partikelns avstånd från 3612 En elektrisk krets består av en spole
origo drar partikeln mot origo. parallellkopplad med en kondensator.
Vid tidpunkten t sekunder bestäms Över kondensatorn ligger en likspänning
partikelns läge x av differential- U. När spänningen bryts uppkommer en
ekvationen elektrisk ström i kretsen. Denna ström, i,
kan beskrivas med en andra ordningens
d2x R 1
-= 2
- 2x differentialekvation: i" +-i'+ i= 0
dt L LC
Partikeln dras ut till startpunkten Här betecknar R spolens resistans och
x = 5,2. Vid t = 0 släpps partikeln från L dess induktans. C är kondensatorns
startpunkten. Bestäm x som funktion kapacitans. Begynnelsevillkoren för
av t. strömmen och dess tidsderivata är
Beräkna vid vilken tidpunkt partikeln för i(O) = 0 och i'(O) = U IL.
första gången passerar origo. Vid ett tillfälle gällde att U = 30 volt,
R = 25 ohm, L = 0,089 H och
C = 22 · 10-6 F.
Lös ekvationen och illustrera lösningen
grafiskt.

••
3.7 TILLAMPNINGAR
I en behållare finns 40 1 saltlösning

som från början har koncentrationen
10 g/1. Genom ett rör tillförs salt med
hastigheten 4 g/h. Genom ett annat
rör försvinner samtidigt en del av
saltmängden från lösningen med
hastigheten 5 % i timmen.
Genom omrörning ser man till
att lösningen i behållaren hela
tiden hålls homogen.
4 g/h
som beskriver hur saltmängden
y g i behållaren förändras vid
tiden t timmar.
Att 4 g/h tillförs och 5 % försvinner i timmen ger differential-

. dy
ekvationen -=4-0,0Sy.
dt
b) Lös differentialekvationen och bestäm salthalten efter 10 h.

Hur stor blir salthalten på lång sikt?
Från början finns det 40 · 10 g = 400 g salt i behållaren.

Detta ger oss att y(O) = 400.
Med hjälp av ett digitalt verktyg bestäms lösningen till
y = 320 · e - o,os, + 80.
Efter 10 h har vi 320 · e-o.os · 10 + 80 g = 274 g.
Eftersom lim(320 · e--0.ost ) = 0 går saltmängden ner till 80 g efter
t°"'oo
lång tid .
..
3.7 TILLAMPNINGAR
kv2
En fallskärmshoppare påverkas av tyngdkraften
nedåt, och en bromsande kraft uppåt som är
proportionell mot hastigheten i kvadrat.
Enligt Newtons andra lag gäller att den

resulterande kraften är lika med massan gånger
accelerationen (hastighetsändringen).
a) Ställ upp en differentialekvation för

rörelsen om massan är 80 kg och
proportionalitetskonstanten är 16 (kg/m).
mg
Enligt Newtons andra lag, gäller att F = mg- kv2 ,

där F = am = v' · m. Differentialekvationen blir
v' · m = mg- kv2
V
' =g--v
k 2
m
V
' =9 82--V
16 2
' 80
v' = 9,82 - 0,2v2
b) Använd ett digitalt verktyg för att lösa differentialekvationen

om v(O) = 0.
I Wolfram Alpha skriver vi: solve v' = 9.82 - 0.2 · v2 and v(O) = 0.
2 802861
. fo 1·· . . -
V 1 ar osn1ngen. v - 7,00714 ·e ' -7,00714
+ e 2•80286 .1
1
c) Bestäm hopparens maximala hastighet.
När hopparen nått maxhastigheten är v' = 0:

0 = 9,82 - 0,2v2
v::::: 7,00714 m/s ::::: 7,0 m/s
d) Rita hastighetsgrafen för de tre

första sekunderna. När når hopparen y
halva maximala hastigheten?
0.39, 3,5
Grafisk lösning ger att hopparen når
halva maximala hastigheten
1 X
efter 0,39 s ::::: 0,4 s. I I I I I I I I I I I I I I )..
0.2

Arne tar med sig 10-gradigt vatten in i sin 90-gradiga bastu.
Hur snabbt kommer vattentemperaturen, T, att öka?
Ökningshastigheten, T', bör vara störst i början när

temperaturskillnaden mellan bastun och vattnet är som störst. Efter
hand som temperaturdifferensen minskar avtar ökningshastigheten.
Ett rimligt antagande är att ökningshastigheten är proportionell
mot temperaturskillnaden mellan bastuns temperatur och vattnets
(Newtons avsvalningslag).
a) Teckna en differentialekvation för vattnets temperaturökning

då proportionalitetskonstanten k är 0,04 min- 1•
T(t) =Vattnetstemperatur
dT
Differentialekvationen blir: = 0,04(90- T)
dt
b) Använd ett digitalt verktyg för att lösa differentialekvationen.
I Wolfram Alpha skriver vi:

solve T' =0.04 · (90 - T) and T(O) =10
Vi får lösningen: T = 90 - 80 . e-0•041
c) Vilken temperatur har vattnet efter en halvtimme och en timme?
T(30) = (90 - 80 · e- 0 •04 . 30) °C = 66 °C

T(60) = (90 - 80 · e-0 •04 . 60) °C = 83 °C
3701 Du ställer ifrån dig en läsk med 3702 En fabrik har under en längre tid
temperaturen 8 °C i ett varmt rum med förorenat en närliggande sjö så att det
temperaturen 27 °C. Temperaturen y °C nu finns 850 kg föroreningar i sjön.
stiger enligt Newtons avsvalningslag med Fabriken har nu tvingats att minska sina
en hastighet som är proportionell mot utsläpp till SO kg/år. Man beräknar att
differensen 27 - y. Proportionalitets- via ett vattendrag försvinner 10 % av
konstanten är 0,03lmin- 1• föroreningarna varje år.
a) Ställ upp en differentialekvation som Forskningsavdelningen på fabriken
beskriver denna situation. tar fram följande matematiska modell
b) Hur snabbt ökar temperaturen då den för hur mängden föroreningar, m kg,
är 20 °C? förändras med tiden t år.
dm
c) Lös differentialekvationen. -=50-0,lm
dt
d) Efter hur lång tid är temperaturen 22 °C? _}
..
3.7 TILLAMPNINGAR
a) Förklara hur de får fram de två
termerna i högerledet.
b) Lös differentialekvationen.
c) Bestäm mängden föroreningar i sjön
efter 5 år.
d) Så småningom stabiliseras mängden
föroreningar vid ett bestämt värde.
Vilket?
3703 Nisse har ett akvarium som innehåller

3704 Carlos tar ut sin termometer från kylen.
200 liter vatten, förutom fiskar, växter
Den visar 5 °C när den kommer ut i det
och stenar. Det bildas nitrat i vattnet och
omgivande rummet med temperaturen
om fiskarna ska hålla sig friska och pigga
22 °C. Termometerns temperatur
måste Nisse byta vatten i akvariet.
förändras då enligt differentialekvationen
Tidigare tappade han regelbundet ut dy .
50 liter akvarievatten och ersatte det med dt = - 0,3(y - 22)
lika mycket friskt vatten. Om det före
vattenbytet fanns 100 mg nitrat per liter där y °C är temperaturen efter t minuter.
akvarievatten var koncentrationen Ange i hela grader termometerns
75 mg/1 efter vattenbytet. temperatur efter 5 minuter.
Nu har Nisse utrustat sitt akvarium
med en utrustning för vattenbyte. 3705 En kula med massan 0,05 kg faller från
Den pumpar ur akvarievatten och hög höjd rakt ned. Luftmotståndet är kv2
fyller samtidigt på med lika mycket med k = 0,1 kg/m.
friskt vatten genom en slang. Vattnet a) Ställ upp och lös differential-
som rinner från akvariet kommer att ekvationen för rörelsen.
vara väl blandat eftersom motorfiltret b) Beräkna kulans största hastighet.
är igång hela tiden och flödet i slangen
c) Beräkna accelerationen vid
på det tillrinnande vattnet inte är så
hastigheten Om!s och 2 m/s.
kraftigt.
Under vattenbytet kan nitrat- 3706 Den olydige Oskar har knyckt sin
koncentrationen i akvariet beskrivas med pappas luftgevär och skjuter prick på ett
mjölpaket. "Mjölmotståndet" lyder samma
differentialekvationen dy = - Y
dx 200 lag som luftmotståndet, med mjölets
där y mg/1 är 11itratkoncentrationen k = 0,01 kg/m. Kulorna väger 0,0005 kg
då x liter friskt vatten tillsatts. och träffar påsen med hastigheten
180 mls. Försumma tyngdkraftens
Hjälp Nisse med att lösa ekvationen och
inverkan på kulan.
beräkna sedan hur mycket vatten som
behöver tillsättas enligt den nya metoden a) Ställ upp differentialekvationen för
för att sänka nitratkoncentrationen från kulans hastighet i mjölpaketet och lös
100 mg/1 till 75 mg/1. den.
(NP Ma Vt -00) b) Beräkna kulans hastighet i mjölet
efter 1 ms.
c) Rita lösningskurvan.

3707 Isaac ställer ut en kaffekopp en 3711 Ett radioaktivt ämne A sönderfaller
vinterdag. Han gör antagandet att med sönderfallskonstanten 0,6 s- 1 till
temperaturen i koppen y °C sjunker enligt det radioaktiva ämnet B. Ämnet B
differentialekvationen y' = - 0,027(y + 20). sönderfaller med sönderfallskonstanten
a) Hur kallt är det ute? Förklara hur 0,09 s- 1 till det stabila ämnet C.
du tänker. Mängderna av de tre ämnena betecknas
med a, b och c. Från början finns det 24 µg
b) Förklara med hjälp av differential-
av ämne A och inget av ämnena B och C.
ekvationen vad som händer med
förändringshastigheten y' då Sönderfallen kan modelleras med
temperaturen i koppen närmar sig följande differentialekvationer
utomhustemperaturen? da
-=-0 6·a
dt '
3708 En kopp te har ursprungligen db
- = 0 6 · a - 0 09 · b
temperaturen 82 °C. Efter en minut är dt ' '
teets temperatur 71 °C. Enligt Newtons de
avsvalningslag är förändringshastigheten -=0 09·b
dt '
hos temperaturen proportionell mot
temperaturskillnaden till omgivningen. a) Bestäm mängden a av än1net A vid
a) Gör en matematisk modell för hur tiden t genom att lösa den första
temperaturen förändras ner mot differentialekvationen.
rumstemperaturen som är 21 °C. b) Använd resultatet från a) för att
b) Bestäm hur länge en person måste bestämma mängden av ämnet B vid
vänta på att avnjuta sitt te om hon tiden t genom att lösa den andra
inte vill dricka det när temperaturen
överstiger 45 °C. c) Använd resultaten från a) och b) för
att bestämma mängden av ämnet C
3709 En fallskärmshoppare med massan vid tiden t genom att lösa den tredje
78 kg faller fritt utan att låta fallskärmen differentialekvationen.
utvecklas och utan begynnelsehastighet. d) Illustrera de tre lösningarna i ett och
Luftmotståndet är proportionellt samma diagram.
mot hastigheten i kvadrat med
e) När finns det lika mycket av ämne A
proportionalitetskonstanten 18 kg/m. Ställ
som ämne B?
upp en differentialekvation och bestäm
det värde hopparens hastighet närmar sig. f) Hur mycket av ämne B finns det som
Låt hastigheten vara y m!s efter x s. mest? När inträffar detta?
g) Hur mycket av de olika ämnena finns
3710 En tank innehåller 25 000 liter rent vatten. det efter 5 s?
Vatten som innehåller 0,006 gram/liter av
en förorening läcker in i tanken med en
hastighet av 50 liter/min. Varje minut förs
100 liter av det väl blandade förorenade
vattnet bort. Tanken innehåller y(t) gram
förorening efter t min. Ställ upp och lös
den differentialekvation som visar hur y
förändras med tiden t .
..
3.7 TILLAMPNINGAR
Dämpad svängning
Differentialekvationen 0,2 y''(x) = -5y(x) - cy'(x) med y(O) = 0,1 och

y'(O) = 0 kan beskriva rörelsen hos en 200 g-vikt som svänger i en fjäder.
Vi ska nu undersöka konstanten c:s betydelse för rörelsen.

Du kan behöva hjälp av ett digitalt verktyg.
1 Lös differentialekvationen för c = 0.

Rita funktionen och beskriv kurvans utseende i ord.
2 Upprepa med c = 0,2 sedan med 0,1 och 0,05.

Rita funktionen och beskriv kurvans utseende.
3 Vad händer om du väljer ett större värde på c, tex c = 1 eller c = 5?

Rita funktionen och beskriv kurvans utseende.

Differential- En differentialekvation är en ekvation i vilken minst en term innehåller
ekvationer y', y" eller en högre derivata. Ordningen för en differentialekvation
är ordningen hos den högsta förekommande derivatan.
Differentialekvationen y'' - 2y' + y = f (x) ärt ex av andra ordningen.
y'=ky Allmänna lösningen till y' = ky är y = C. ekx
Eulers metod Eulers metod är en numerisk metod för att lösa differentialekvationer.
För differentialekvationen y' = f (x, y) stegar vi oss fram längs en
lösningskurva enligt
X n + 1 = X n +h
Yn+l = Yn + h ·f(xn,Yn)
där h är steglängden.
Logistisk tillväxt I många sammanhang är exponentiell tillväxt inte en lämplig modell att
använda eftersom en tillväxt i verkliga livet inte kan pågå i all oändlighet.
När det gäller levande organismer sätter omgivningen automatiskt gränser.
Istället används då ofta den logistiska tillväxtekvationen, y' = ky(M-y),
som modell.
M är det värde som utgör en övre gräns för antalet individer.
y '' + ay' + by = 0 Man kan visa att följande gäller för lösningen av andra ordningens
differentialekvationer av typen y" + ay' + by = 0:
Den karakteristiska ekvationen r2 + ar+ b = 0 har rötterna r 1 och r2 •
Om r 1 och r2 är reella tal och r1 = r2 så kan lösningarna skrivas
Y =cl•e' x + c2 ·X· e'iX = e' x( cl + C2x).
1 1
Om r 1 och r 2 är reella tal och r 1 -:t= r 1 så kan lösningarna skrivas

y = C1e'1x + C2e'2x .
Om r 1 = s + it och r 2 = s - it kan lösningarna skrivas
y = esx(C1sin tx + C2cos tx) = Cesxsin(tx + <p).
Homogena och En homogen differentialekvation består endast av y och dess derivator.

inhomogena Förekommer även funktioner av x sägs ekvationen vara inhomogen.
differentialekvationer
0 Lös ekvationen 2y' = - 0,8y, då y(O) = -4. Anta att värdet på en maskin V kr minskar
per år enligt V' = - 0,35V
© Lös ekvationen y" = 12x2 • a) Tolka i ord vad denna differential-
ekvation betyder.
© Teckna ett uttryck för förändrings-
hastigheten i följande fall:
b) Bestäm maskinens värde efter 3 år om
värdet från början var 420 000 kr.
a) Arean (A) av en cirkel ökar med
tiden (t) med en hastighet som är För att bestämma proportionalitets-
proportionell mot radien (r). konstanten k i Newtons avsvalningslag
(avsvalningshastigheten är proportionell
b) Arean (A) hos ett klot ökar med
mot temperaturdifferensen till omgiv-
tiden (t) med en hastighet som är
proportionell mot radien (r). ningen), låter Pia en kopp vatten svalna av i
ett rum där temperaturen är 21 grader. Från
c) Volymen (V) hos ett klot ökar med
början är vattentemperaturen 95 grader.
Efter 5 minuter är temperaturen 65 grader.
proportionell mot radien (r).
a) Teckna differentialekvationen
d) Volymen (V) hos ett klot ökar med
och bestäm konstanten k med tre
värdesiffror.
proportionell mot arean (A).
b) Hur många minuter skall koppen stå
Antalet kaniner på en isolerad ö ökar med för att temperaturen ska bli 45 grader?
en hastighet som är proportionell mot
antalet vid varje tidpunkt. Vid den Differentialekvationen y' + Y = O har
X
tidpunkt när det finns 42 kaniner ökar
lösningskurvor som går igenom
antalet med 6 st per månad. Teckna ett
punkterna A, B, C och D enligt figuren
uttryck för förändringshastigheten.
nedan. I var och en har tangentens
riktning markerats. I en av punkterna är
En lösningskurva till differentialekvationen
riktningen felaktigt markerad. I vilken?
y' + 3y = 0 går genom punkten (0, 2).
Ay
Bestäm tangentens ekvation i denna punkt.
© Befolkningsökningen i personer/år i en /
t /
"'
A
region är proportionell mot antalet -

I
x.,.
personer N med proportionalitets-
konstanten 0,017 år-1• c/ /
/ / 0
beskriver situationen.
b) Hur stor folkmängd kan man förvänta
sig att regionen skall ha i januari 2018,
€) För en funktion y gäller yy' -yF = 1.
Beräkna y( 4) med Eulers metod och
om folkmängden i januari 2009 var
steglängden 0,1 då y(O) = 2,6.
189 000?
En kula med massan m får falla rakt ned. Robert odlar fiskar i en damm.
Tyngdaccelerationen ärg. Rörelsen Från början fanns det 100 fiskar i
motverkas av en kraft kv'· 8• dammen. Antalet fiskar y ökar varje
a) Ställ upp en differentialekvation för månad enligt differentialekvationen
kulans acceleration. y' = 0,000085y(SOOO - y).
b) Beräkna kulans största fart om a) Bestäm antalet fiskar efter 2 månader.
g = 9,82, m = 0,46 och k = 0,01. b) Bestäm antalet fiskar efter 4 månader.
Alla värden är i SI-enheter. c) Hur många fiskar kan det maximalt
bli i dammen?
Vid en tre veckors försäljningskampanj d) Hur många månader tar det innan
ökades försäljningen S från 10 000 till antalet fiskar blir fler än 2 500?
maximalt 100 000 enheter. Man kan räkna
med att ökningen per dag är proportionell
En motorbåt rör sig med hastigheten
både mot S och Smax - S. Proportionalitets-
35 m/s i stilla vatten när båtens motor
konstanten är 0,003 om S räknas i
plötsligt stannar. Båten bromsas därefter
tusental. Hur stor är försäljningen efter
in i vattnet. Enligt en modell är båtens
två veckor?
hastighetsändring v' i m/s 2 beroende
av hastigheten i kvadrat enligt
Bestäm den lösning till differential-
diagrammet.
ekvationen y" + 4y' - Sy = 0 som
d·V
uppfyller villkoren y(O) = 0 och y'(O) = 8. dt
-2-
Bestäm en homogen differentialekvation v2
)I,
av andra ordningen vars allmänna lösning "1-J 0

.......
är y = C1e3x + C2 e-3x . i'-.
"---
Lufttrycket p kPa avtar med höjden "--- .......
i'-. .-
x km över havsytan. Lufttrycket förändras
~
ro, IL
på varje höjd med en hastighet som I"-

är proportionell mot det aktuella
lufttrycket. a) Ställ upp en differentialekvation
för båtens rörelse med hjälp av
a) Ställ upp och lös differentialekvation
diagrammet ovan.
som beskriver hur lufttrycket
avtar. b) Ange en lösning till differential-
ekvationen.
b) Vid havsytan är lufftrycket 101,3 kPa
och på höjden 5,0 km 48,3 kPa. c) Vilken hastighet har båten efter
Bestäm proportionalitets- 3 sekunder?
konstanten. d) Hur långt har båten rört sig efter
c) Hur stort är trycket på 8,5 km höjd? 3 sekunders inbromsning?
BLANDADE UPPGIFTER
1 Bestäm den allmänna lösningen till 8 En lösningskurva till differentialekvationen

a) y' = 7x b) 2y' - 6x = 0 y' + 3y = 0 skär y-axeln i punkten (0, -2).
Bestäm riktningskoefficienten för kurvans
c) y" = 6x + 2 d) y'' - 8e-zx =0
tangent i denna punkt.
2 Riktningskoefficienten i vilken punkt

9 Funktionen y(x) är en lösning till
som helst på en graf är proportionell mot
1
kvadratroten ur x-koordinaten. Kurvan differentialekvationen y' + xy + - = 0
går genom punkten ( 1, 2). I denna punkt y
med begynnelsevillkoret y(0) = 1.
är riktningskoefficienten 0,6. Ställ upp och
Beräkna y( -2) med Eulers metod med
lös differentialekvationen. Visa att kurvan
steglängden 0,05.
går genom punkten ( 4; 4,8) och bestäm
riktningskoefficienten i denna punkt.
10 Låt y(x) vara lösningen till differential-
ekvationen y' = (x + y) 213 , y(O) = 1.
dl
3 Differentialekvationen - = 2,5- I är en Hitta ett närmevärde till y(3) med hjälp av
dt Eulers metod med steglängden
modell för strömmen i en elektrisk krets, där
I är strömmen i ampere vid tiden t sekunder. a) 0,5 b) 0,05.
a) Rita riktningsfältet it ex Geogebra för

11 Bestäm lösningen till differentialekvationen
följande värden på t och I: 0 < t < 4 och I4 8 4
0 <I< 4. 2y +-y= 2 - -
X X X
b) Hur stor blir strömmen i kretsen efter
lång tid? 12 Lös ekvationen y' - sin(x) · y = 0 så att
lösningskurvan går genom punkten (rr/2, 8).
4 Ange den lösning till differentialekvationen
y' - y = 0 som för x = 0 antar värdet y = 3. 13 f(x) är en lösning till differentialekvationen
f"(x) + 9f(x) = O.f (O) = 4 ochf'(O) = 5.
5 Bestäm den lösning till differentialekvationen Vilket är det största värdef(x) kan anta?
2 dy - y = 0, vars graf skär y -axeln
dx 14 Differentialekvationen y'' - 4y' + 4y = 0 har
i punkten (0, 3). en lösningy(x), som skär koordinataxlarna i
punkterna (1, O) och (O, 1). Bestäm y(x) och
beräkna koordinaterna för lösningskurvans
6 Man betraktar lösningskurvorna till
eventuella maxima- eller minimipunkter.
differentialekvationen dy = -2 y.
dx
15 En insektspopulation består av 900 individer.
Bestäm ekvationen för tangenten till
Den ökar exponentiellt så att antalet insekter
lösningskurvan i punkten (1, 2).
efter 2 veckor senare har ökat med 500.
Ställ upp differentialekvationen som beskriver

7 Bestäm den lösning till differentialekvationen
tillväxten och bestäm med hjälp av dess
y" + 4y' - 12y = 0, för vilken gäller att
lösning antalet individer efter ytterligare
y(O) = 0 och y'(O) = 3.
3 veckor.

..- -
- --
16 I en population bananflugor med y individer a) Ställ upp en differentialekvation som

är tillväxthastigheten i antal/dygn beskriver sönderfallet.
y' = 0,003y(500 - y), y(O) = 10. b) Bestäm den allmänna lösningen till
Beräkna differentialekvationen då hälften av
a) y(l) och y(4) antalet atomkärnor har sönderfallit efter
b) tillväxthastigheten vid t = 1 och t = 4. 4,5 · 109 år.
c) Genom att analysera ljuset från stjärnan
17 En population ökar enligt den logistiska CS 31082-001 har fysikerna bestämt
ekvationen med begynnelsetalet 40 och att det återstår ungefär 14,6 % av den
maximala antalet 400. Från början är ursprungliga mängden Uran-238 som
tillväxten 10 % per år. fanns i stjärnan då den bildades.
Bestäm stjärnans ålder.
a) Beräkna den logistiska tillväxt-
konstanten. 19 På hösten ställer Erik in sin motorcykel i
b) Ställ upp differentialekvationen. ett garage för vintern. Han konstaterar att
c) Efter hur lång tid är antalet 300? lufttrycken i båda däcken är 2,8 bar. När
han kommer tillbaka sex veckor senare har
18 Rymdfysiker kan, genom att analysera ljuset trycket i framdäcket sjunkit till 2,5 bar och
från en stjärna, bestämma hur mycket av i bakdäcket till 2,6 bar.
ämnet Uran-238 som finns kvar i stjärnan. Anta att trycket i ett däck minskar med en
På så sätt ka11 man avgöra stjärnans ålder. hastighet som är proportionell mot trycket.
Atomkärnor av Uran-238 sönderfaller med Hur stor kommer tryckskillnaden mellan
en hastighet som är proportionell mot antalet fram- och bakdäck att vara när han tar fram
kvarvarande atomkärnor, N, vid tiden t år. motorcykeln 20 veckor efter det att han ställt
_} in den?
BLANDADE UPPGIFTER
20 Bestäm den lösning till ekvationen
ändringen av antalet tritiumatomer som
y" + 0,4y' - 0,32 = 0 vars lösningskurva
funktion av tiden.
i origo tangeras av linjen y = - 2x.
b) Hur stor är den ursprungliga
21 Vid en odling av bakterier fanns från början sönderfallshastigheten?
ca 800 bakterier på en agarplatta. Agarplattan c) Beräkna hur många tritiumkärnor som
innehåller näringslösning som bakterierna kan sönderfaller under det första året. Hur
leva av. Antalet bakterier vid olika tidpunkter stor andel av ursprungsmängden är detta?
framgår av diagrammet nedan. På grund av
23 En behållare med undertryck fylls med luft
olika faktorer kan inte bakterieantalet bli hur
från atmosfären. Behållarens tryck är p och
stort som helst på plattan.
atmosfärens tryck, pa' är 1 (bar).
Sådana faktorer är t ex temperatur samt
Luften strömmar genom ett smalt rör, som
tillgång till näring och syre.
gör att luftflödet är proportionellt mot
, N(t )
tryckskillnaden (pa - p). Även ändrings-
/
....
I
/ hastigheten dp är proportionell mot
/ dt d
tryckskillnaden, alltså är -1!._ = k(pa - p) .
I dt
/ Om tiden mäts i sekunder är konstanten
1-B,B,..
k = 0,01.
2b t, m1.,lil
a) Lös differentialekvationen då p(O) = 0.
Bakterietillväxten kan beskrivas med b) Lös differentialekvationen då p(O) = 0,2.
dN
differentialekvationen = k · N (6000 - N) c) Kontrollera de båda lösningarna med ett
dt grafritarverktyg. Vad händer för stora
där När antalet bakterier vid tidpunkten
6 värden på t?
t minuter och k = 8,08 · 10- •
d) Beräkna hur lång tid det tar för trycket
Denna differentialekvation har en lösning
att nå 0,9 bar om p(O) = 0.
6000
N(t) = _0 04848.i som väl ansluter
6,5e ' +1 24 I ett företag med 100 anställda sprids en
till mätvärdena i diagrammet ovan. smittsam influensa. Antalet som insjuknar
Differentialekvationen och dess lösning en viss dag är proportionellt dels mot antalet
utgör en maten1atisk modell till försöket. redan smittade, dels mot antalet friska enligt
a) Differentialekvationen betyder att bakterie- differentialekvationen
tillväxten är proportionell mot antalet y' = 0,008 · y · (100 - y). När man blivit smittad
bakterier N och mot uttrycket (6 000 - N). tar det ca 14 dagar innan man är frisk igen.
Hur ska uttrycket (6 000 - N) tolkas? Hur ser sjukdomsförloppet ut de närmaste
b) Vid vilken tidpunkt var dagarna om antalet sjuka första dagen
tillväxthastigheten maximal enligt den (dag O) är 8 stycken? Hur många är sjuka
matematiska modellen? dag 3? Hur många insjuknar dag 3? Hur
(NP Ma Vt-02) förändras bilden om antalet sjuka dag 1
bara är två stycken? (Det är så att ledningen
22 Den radioaktiva väteisotopen tritium har misstänker att sex av de sjuka är "inbillat
sönderfallskonstanten 1,79 · 10-9 s-1 . Ett prov sjuka"). Vilken dag kommer det att bli flest
innehåller från början 1 gram tritium, vilket '- sjukanmälningar? Genomför ovanstående
motsvarar 2 · 1023 atomer. J för båda situationerna.

25 En fallskärmshoppare kan nå en maximal 28 Vid medicinering är det vanligt att patienten
hastighet på ca 50 mls så länge han inte får en viss initialdos. Sedan ska hon med
vecklar ut fallskärmen. Den bromsande vissa mellanrum ta ytterligare doser av
kraften i fallrörelsen är proportionell mot medicinen för att få en viss halt av den i
hastigheten i kvadrat. Den resulterande kroppen.
nedåtriktade kraften är allså hopparens En patient ordineras Novocain med en
tyngd minus denna bromskraft. Anta att startdos på 380 mg. Påföljande dagar ska
hopparen väger 80 kg. patienten ta ytterligare 160 mg. Kroppen
a) Beräkna hopparens "luftmotstånds- bryter ner en viss mängd Novocain per dygn.
konstant" k. Denna mängd är 68 %.
b) Ställ upp och lös differentialekvationen a) Ställ upp en differentialekvation som

för rörelsen. visar mängden N ovocain i kroppen som
c) Bestäm hopparens hastighet när han ft1nktion av tiden i dygn.
fallit i 3 s och 8 s. b) Lös ekvationen och studera grafiskt hur
mängden N ovocain i kroppen förändras
26 Rörsocker bryts ned i samband med under de tre veckor som medicineringen
konservering av livsmedel. Nedbrytnings- ska pågå.
hastigheten, tidsderivatan av koncentra- c) Variera storleken på initialdosen och
tionen, är proportionell mot koncentrationen. undersök hur detta påverkar mängden av
Vid tiden t = 0 mättes koncentrationen till Novocain i kroppen efter ca en vecka.
1 %, tre timmar senare uppmättes 0,2 %. d) Hur påverkar den dagliga dosen av
Lös differentialekvationen för nedbrytningen medicinen mängden Novocain i kroppen?
och beräkna hur stor koncentrationen var
e) Vad bestämmer den stabila nivån av
efter 12 timmar.
medicinen i kroppe11?
27 En flaska läsk ska kylas i ett kylskåp, vars

temperatur är 4 °C. Flaskan har temperaturen
29 Newtons avsvalningslag kan skrivas
20 °C när den sätts in i kylen.
så här:
Enligt Newtons avsvalningslag är T' = k(TRuin - T)
förändringshastigheten hos temperaturen
där k är en positiv konstant.
proportionell mot temperaturskillnaden
till omgivningen. I detta fall är Den11a ekvation fungerar både vid
proportionalitetskonstanten - 0,04 (min- 1). avsvalning och uppvärmning.
Förklara hur det är möjligt!
a) Ställ upp Newtons avsvalningslag och
lös den.
b) Hur lång tid tar det för att flaskan att f'(x)
30 Du vet att = k.
kylas till temperaturen 10 °C respektive f(x)
5°C? .. 1 d kc·· kv f (n) (x)
H ar e ett uttryc 1or oten ,
f(x)
där f (n)(x) är den n:e derivatan av
funktionen f(x).
BLANDADE UPPGIFTER
31 En fjäder i vila släpps från höjden 5,0 m. 32 En bordtennisboll med massan m släpps
Analys av mätningar på fjäderns fallrörelse från hög höjd. Luftmotståndet antas vara
gav följande diagram. proportionellt mot hastigheten v m/s.
Proportionalitetskonstanten är k.
"V
Bestäm ett uttryck för det värde som bollens
'\.
hastighet närmar sig.
""'I"'- 33 En vattenbehållare innehåller från början
" "-. 10 000 liter rent vatten. Till behållaren förs
förorenat vatten med hastigheten 20 literIs.
""'I"-.. Koncentrationen av föroreningen i tillflödet
-1
" "-. är 2,0 mg/liter. Samtidigt avtappas 20 liter/s.
Omrörning i behållaren gör att koncentra-
oj1 " V
tionen av föroreningen förblir homogen
i behållaren. Mängden föroreningar i
behållaren vid tiden t sekunder är m(t).
a) Ange en differentialekvation som
a) Ställ upp en differntialekvation som
beskriver hur v'(t) beror av v.
beskriver situationen.
b) Lös differentialekvationen.
b) När är koncentrationen av föroreningen
c) Vilken maximal hastighet når 0,6 mg/liter?
fjädern?
c) Vilket värde närmar sig koncentrationen
då t ~ oo?

• Beräkna förändringshastigheter
• Derivera funktioner av typen x2 + y2 = r2
• Beräkna generaliserade integraler
• Integrera med partialbråksuppdelning
• Partiell integration
• Beräkna längden av kurvor
• Använda digitala medier och verktyg
J
• Lösa större uppgifter
-
ymdåldern kan sägas ha börjat på I det här kapitlet studerar
1950-talet då uppskjutningen av Sputnik 2 du derivator och integraler
ägde rum. Med på resan var den sovjetiska som kan hjälpa oss att göra
hunden Lajka. Hon var det första djur som sådana beräkningar.
färdades i bana runt jorden.
Kunskaper om derivator
50- och 60-talen blev en kapplöpning i rymden och integraler har stor
mellan Sovjetunionen och USA. Målet med de betydelse inom forskningen
första rymdfärderna var att visa att man kunde i naturvetenskapliga ämnen
sända ut en människa i rymden och sedan och i tekniska tillämpningar.
återvända säkert med henne till jorden. Det
stora målet nåddes den 12 juli 1969 då Apollo 11
landade på månen med tre amerikanska
astronauter ombord. Befålhavaren Neil
Armstrong satte foten på månens yta och yttrade
de berömda orden: "That's one small step fora
man, one giant leap for mankind':
Utan datorer och avancerad matematik hade

det varit omöjligt att göra de modelleringar och
simuleringar som är nödvändiga för en månfärd.
För att kunna sända varelser ut i rymden behöver
man bland annat beräkna hur stort arbete som
krävs för att en raket ska kunna frigöra sig från
jordens gravitationsfält.
Till höger syns hunden Lajka redo för rymdfärd.
FOR OJ U PAD IN TEGRAL- OCH DIFFERENTIALKALKYL 157

..._
"'-
KAPliliEL 4
•• Il
4.1 FORANDRINGSHASTIGHET OCH DERIVERING
I tidigare kurser har du stött på begreppet förändringshastighet,

t ex när du bestämt kurvors lutning eller beräknat hastighet och
acceleration för olika föremål.
Innan du börjar arbeta med förändringshastighet i det här avsnittet

är det lämpligt att du erinrar dig kedjeregeln för derivering av
sammansatta funktioner.
• • •• • • • • • • • • • ••• • • • • •• • • • • •• • •• • • • • • • • • • • • • • • • • • • •• • • •• • • •• •• • • • •• • • • • ••• • • • • •• • • • • •
O SATS : Kedjeregeln
Om y = f(z) och z = g(x) är två deriverbara

funktioner så gäller för den sammansatta
funktionen y = f(g(x)) att
y' =f (g(x)) · g'(x) eller dy = dy · dz

dx dz dx
Derivera y = ( 1 + x 2 ) 3 med kedjeregeln .
••
LOSNING
Vi ersätter ( 1 + x 2) med z och kan då skriva funktionen y = z3 •
Kedjeregeln ger
3
dy _ dy . dz _ d(z )
--
dx dz dx dz dx
yttre derivata
2
= 3z · (0 + 2x) = 3(1 + x 2 ) 2 · 2x = 6x(l + x 2 ) 2
inre derivata
SVAR: y' = 6x . (1 + x 2 ) 2
KOMMENTAR: Substitutionen med z är inte alltid nödvändig att utföra

men det är ibland praktiskt att tänka sig den.
'158 4.1 FORANDRINGSHAST IGHET OCH DERIVERING
~
~
KAPliTEL 4
4101 Använd kedjeregeln för att beräkna dy då 4104 Din kompis har länge haft lite
dx problem med derivatan av
a) y = (2x + 3) 4 b) y = (1 - 4x) 5
sammansatta funktioner. Han deriverar
3 4 2
c) y=(l+2x ) d) y = (x + 2x) 3 två funktioner enligt nedan.
1
e) y= l + -
2x3
4
f) y = (sinx + cosx) 3
A: f(x) = In e3x ==} f'(x) = !eX
1
4102 Derivera B: f(x) = ln(cos 3x) ==} f '(x) =
cos3x
a) f (x) = (3x + 5) 20
b) g(x)= ) 3x-5
1 Som du säkert ser gör han inte rätt!
c) h(x)- 2
d) f (t) = (e3t + t)4 Vari ligger felet och hur skulle han gjort?
(2x + 1)
2 1
e) g(u) = 3u f) h(v) = ~
e v2 +3 4106 a) Bestäm dy om dy = x 2 och dz = 5
4103 Derivera de sammansatta funktionerna dx dz dx
nedan. b) Bestäm ~ då dy = 8 och dy = 2
a) f(x) = ex-' b) f(v) = sin v = (sin v)2 2 dx dx dz
4107 Beräkna y' då
4105 Använd kedjeregeln för att beräkna dy då a) y = x3 (x2 - 1)3 b) y = (1 + x 2)(x2 - 1) 3
dx
4 x-' 3 2
a) y= (sinx+x) 2
b) y=(2x+e 2
x) c) y=e (x -1)
c) y = e<x
2
12
+) d) y = In(x + 2x3 ) d) y = sin 2x(cos 4x + 2)
En sten kastas i en damm. Det uppkommer då en cirkulär

vattenvåg som rör sig med hastigheten 5,0 cm per sekund
radiellt utåt. Hur snabbt ökar arean av det cirkulära r
område som vattenvågen innesluter då radien är 1,0 m?
••
LOSNING
dr
I uppgiften är förändringshastigheten av radien, - = 5,0 cmls, känd.
dt
För arean gäller: A = nr2 där r är en funktion av tiden, dvs r(t) .
dA dr
Derivering av arean ger = n 2r - .
dt dt
Med insättning av kända värden blir
dA 2 2 2
- = n(2 · 100 · 5) cm Is = 3100 cm Is = 0,31 m Is.
dt
SVAR: Arean ökar med hastigheten 0,31 m 2ls då radien är 1,0 m.
FOR OJ U PAD IN TEGRAL- OCH DIFFERENTIALKALKYL '159

~
"'-
KAPliliEL 4
En behållare är formad som en upp och nedvänd rät cirkulär kon med
basradien 1,5 meter och höjden 3,0 meter. Behållaren fylls från en kran
som lämnar 50 liter vatten per minut. Bestäm ett uttryck för hur snabbt
vattennivån stiger i behållaren då vattendjupet är x meter räknat från
behållarens spets. Beräkna också hur snabbt vattennivån stiger då
vattendjupet är 2,0 meter.
1,5 m
----------------
LÖSNING
Se figur.
Volymen av konen med 3,0 m
... den x ar
hOJ .. V = -1 rcr 2 · x
3
där både r och x förändras med tiden t.
Det finns ett samband mellan r och x som kan tecknas genom
r 15 1
likformighet i trianglarna. Likformighet ger - = , <:::> r = - x .
X 3 2
Vi kan nu uttrycka konens volym som en funktion av enbart x:
1 1 2 1C 3
V=-rc· -x · x=-x
3 4 12
Vattenvolymen ändras med
dV = dV. dx = ~. 3x 2 . dx = rc. x 2 . dx
dt dx dt 12 dt 4 dt
dx dx 4 dV
Vi löser ut : = 2
•-
dt dt rcx dt
dV
Volymförändringen är känd: = 50 1/min = 0,05 m 3 /min.
dt
O Odx 4 I 0, 2 I
Alltsa stiger nivan = 2
· 0,05 m min=
2
m min.
dt rcx rcx
Med 2,0 meters djup, dvs x = 2, kommer vattennivån att stiga
02
med hastigheten , 2 m/min= 0,016 m/min= 1,6 cm/min.
1C. 2
02
SVAR: Vattennivån stiger med , 2 m/min vid höjden x meter och
rcx
1,6 cm/min vid höjden 2,0 m.
'160 4.1 FORANDRINGSHASTIGHET OCH DERIVERING
~
~
KAPliTEL 4
4108 Ett kubiskt isblock smälter så att sidan 4115 Vid ett sågverk sprutar det ut 0,4 m 3
minskar med 0,3 cm/h. Med vilken sågspån per minut. Sågspånet bildar en
hastighet förändras volymen då kubens cirkulär kon där höjden är hälften så
sida är 75 cm? stor som basdiametern. Hur snabbt ökar
höjden på sågspånskonen då den är
4109 En kvadrat har sidan x cm. Hur snabbt 2,0 meter hög?
ökar arean då sidan är 15 cm och ökar
med 3,7 cm/s? 4116 I en sfärisk ballong finns det en läcka så att
150 cm3 luft strömmar ur ballongen per
4110 En swimmingpool med måtten 10 m x 5 m minut. Hur snabbt minskar ballongens
och ett vattendjup på 2,2 m används som a) radie då radien är 25 cm?
vattenförsörjning till en vattenspridare,
b) area då radien är 25 cm?
som lämnar 90 liter vatten per minut. Hur
snabbt minskar vattennivån i poolen? 4117 En rak cirkulär kon med toppvinkeln
90° placeras med spetsen vänd nedåt.
4111 En cylindrisk vattentank har höjden Konen fylls med vatten med hastigheten
3,4 m och radien 1,2 m. Vatten pumpas 2,5 dm3/min. Med vilken hastighet stiger
in i tanken med hastigheten 65 liter per vattenytan då vattendjupet, h, är 3 dm?
minut. Hur snabbt stiger vattenytan?
4118 En klotformad snöboll smälter. Takten
4112 En klotformad ballong pumpas upp. Då med vilken snöbollen smälter är
ballongens radie är 25 cm ökar dess volym proportionell mot begränsningsarean så
med 1 600 cm3/s. Hur snabbt ökar radien att bollen hela tiden är klotformad. Visa
vid detta tillfälle? att radien minskar konstant.
4113 En rak cirkulär kon placeras med spetsen

vänd nedåt. Basytans radie är 4,0 dm
och höjden är 6,0 dm. Konen fylls med
vatten med hastigheten 2 liter per minut.
Med vilken hastighet stiger vattenytan då
vattendjupet, h, är 2,0 dm?
4414 Nina kastar en kula i en damm. Det

bildas då en cirkelformad våg vars radie
ökar med den konstanta hastigheten
1,2 dm/s. Hur snabbt ökar cirkelytans area
4,0 sekunder efter det att stenen träffat
vattenytan?
FOR OJ U PAD INTEGRAL- OCH DIFFERENTIALKALKYL 161

..._
"'-
KAPliliEL 4
Implicit derivering
Ibland stöter man på samband mellan x och y som inte är angivna som en
funktion med y i vänsterledet och ett uttryck med enbart x i högerledet.
dy
Det är ändå möjligt att undersöka derivatan .
dx
Ett exempel är ekvationen för en cirkel, t ex cirkeln x 2 + y 2 = 5.
Implicit derivering går ut på att derivera funktioner som

inte är givna explicit med y i vänsterledet och ett uttryck
med enbart x i högerledet.
2 2
Vi deriverar båda leden på ekvationen för cirkeln x + y = 5
och ser y som en funktion av x.
2x + 2y ·dy= 0
dx
Vi löser sedan ut derivatan.
dy __ _ _x
dx y
Av detta kan vi bland annat dra följande slutsats:
För tangenten till varje punkt (x, y) på cirkeln kan lutningen

X
bestämmas till k = - - .
y
Till exempel kan lutningen för tangenten i punkten (1, 2)
1
bestämmas till k = - - . Se figur.
2
"-, (1 2)
'162 4.1 FORANDRINGSHASTIGHET OCH DERIVERING
~
~
KAPliTEL 4
Kurvan y 2 = 4x är en parabel, som är symmetrisk kring x-axeln.
dy
a) Rita kurvan och bestäm ett uttryck för lutningen,
dx'
hos kurvan i en godtycklig punkt.
Ay / V
LÖSNING
/./"' v2 = 4x
y2 = 4x deriveras: /
dy dy 2 . /
I I
X
2 y . dx = 4 <=> dx = y
'
~ ...._ (4. 4)
b) Bestäm ekvationen för tangenten i punkten (4, - 4) .

..
LOSNING
2 1
I punkten (4, -4) är derivatan =- - .
-4 2
1
Ekvationen för tangenten kan skrivas y = --x + m.
2
1
Att (4, - 4) ligger på kurvan innebär att -4 = - - · 4 + m <=:> m = - 2.
2
1
Tangentens ekvation är y = --x - 2.
2
Jämför grafen ovan!
dy 2
SVAR: a) =-
dx y
1
b) Tangentens ekvation är y = -- x - 2.
2

..._
'
KAPliliEL4
4119 Bestäm derivatan till y 2 = 2x och beräkna 4125 Bestäm tangentens ekvation i punkten
dess värde i punkten (2, - 2). (- 1, - 1) på grafen till funktionen
x2 + y2= 2.
4120 Figuren visar grafen till funktionen
2
y = 9x.
4126 Pia studerar cirkeln x 2 + y 2 = 36
Äy och gör nedanstående uträkning
~
med svar.
.e?"
,,,.-
(4 6)
2 2 dy
y = 36 ==> Zx+Zy =0
~
x +
r //
~ V
-
X dx
dy X
\
,L : ==} =
' r,..., 'IX
dx y
-.
---
............
X
--=/ {::::> y= - x
y
2 2 2
I punkten (4, 6) är en tangent dragen. x + ( -x) 36 {::::> Zx
= = 36 ==>
X= +.[Is~ +lf ,2
a) Bestäm tangentens lutning.
b) Bestäm tangentens ekvation.
c) Vilken ekvation har tangenten Svar: x = + 4,2
i punkten (4, - 6)?
Formulera ett problem till Pias lösning.
4121 Bestäm dy om
dx 1
4127 Derivera y = 2
med implicit derivering
X
a) x 2 + 2y 2 = 1
genom att skriva om sambandet till
2
b) x + 2y = y 3 . 2
X · y = 1.
Får du samma resultat som när du

4122 En cirkel har ekvationen :<+ y2 = 25. deriverar uttrycket som en potens?
Bestäm tangentens lutning i punkten
(3, 4).
4128 I vilka punkter på grafen till funktionen
(x - 1)2 + y 2 = 2 har tangenten
2 2
4123 Kurvan 2x + 3y = 12 är en ellips. lutningen 1?
Bestäm lutningen, dy , hos en tangent till
dx
4129 Bestäm lutningen hos tangenten till
kurvan i en godtycklig punkt på kurvan. 2 3
kurvan x + xy + 2y = 4 i punkten
(- 2, 1).
4124 Bestäm tangentens lutning i punkten
( 1, 2) på grafen till funktionen 2 2
2 2 4130 Visa att de båda kurvorna x + 2y = 2 och
2x + 3y = 14. 2
2x2 - 2y = 1 skär varandra under räta
vinklar.
164 4.1 FORANDRINGSHASTIGHET OCH DERIVERING
~
~
KAPliTEL 4
En ballong, som stiger rakt uppåt, observeras av en person från en

plats på marken, belägen 330 meter från uppstigningspunkten.
Hur snabbt avlägsnar sig ballongen från observatören, då den är
120 meter över marken och har den vertikala hastigheten 2,5 m/s?
Marken förutsätts horisontell.
LÖSNING
Vid ett visst tillfålle befinner sig ballongen i punkten P på det

vertikala avståndet y meter över uppstigningspunkten U.
Ballongens hastighet är då v = dy .
dt
Här betecknar t den aktuella tiden i sekunder.
Avståndet till ballongen från

V
observations-platsen, 0, är då x i meter.
Se figuren. p •,
'' (m)
' '
'' X
y '
''
''
''
'
'
u 330 0
Hastigheten med vilken observatören ser ballongen avlägsna

dx
sig är förändringshastigheten hos x, alltså .
dt
Enligt figuren gäller: x2 = 3302 + y2
Sambandet deriveras med avseende på t:
dx dy dx _ y dy
2x · = 0 + 2y · - <:::> - - ·
dt dt dt X dt
Då y = 120 blir x = ..)330 2 + 1202 och därför är

dx 120
- I .2,5 ~ o,854 .
~ 330
2 2
dt + 120
SVAR: Ballongen avlägsnar sig från observatören med

hastigheten 0,85 m/s.

~
'
KAPliliEL4
2
4131 I en park är de två raka huvudgångarna 4132 En partikel rör sig längs kurvan y = x.
vinkelräta mot varandra. Mats sitter på en När partikeln är i punkten (4, 2) är dess
parkbänk 300 m från korsningen. Hans dx
fart i x-led 1,5 m/s, dvs - = 1,5 . Hur stor
sambo Catrin går samtidigt på den andra dt
gången med farten 50 m/min bort från
är samtidigt dess fart i y-led, dvs dy ?
korsningen. Se figur. Hur snabbt ökar dt
avståndet mellan Mats och Catrin när
Catrin är 4133 Niel står och tittar på en raketuppskutning
a) 300 m från korsningen 1 500 m från utskjutsrampen. När raketen
är på y = 1000 meters höjd är dess
b) 400 m från korsningen?
hastighet 200 ml s. Hur snabbt ändras i
(m) detta ögonblick avståndet x mellan Niel
Mats
och raketen?
y
330 (m)
Catrin
X
X
y
1 500
4134 En 5,0 meter lång stege står lutad mot

en husvägg. Plötsligt börjar stegen glida
med den konstanta farten 0,04 m/s längs
marken. Med vilken hastighet glider
stegens topp längs väggen då stegens fot
befinner sig 3,0 meter från husväggen?
4135 Ett flygplan flyger på den konstanta

höjden 5 000 meter med farten 540 km/h.
Med vilken fart avlägsnar sig planet från
en flygfyr på marken 1,0 minut efter det
att planet passerat precis över flygfyren?
(Rita figur.)
166 4.1 FORANDRINGSHASTIGHET OCH DERIVERING
~
~
KAPliTEL 4
4.2 GENERALISERADE INTEGRALER
Du har i tidigare kurser studerat areor mellan kurvor och x-axeln

och även mellan två kurvor och beräknat areornas storlekar.
. .. .. . . . .. . . . .. . . .. . . . . ..............................................
~ ~
O SATS: Areaberäkning
Om y =f(x) är en deriverbar funktion så kan arean

mellan grafen av f(x) oc h x-axeln i intervallet
b
a :!i x :!i b tecknas som f f ( x ) dx och beräknas som

a
F(b) - F(a) där F(x) är en primitiv funktion till f(x).
Beräkna integralen ffi- dx fört= 5 och t = 10.

I
y
f( ) = 2
LÖSNING
dx= __l t =- -1 -(-1)=1- -l

X1 t t
1 4
Fört= 5 blir integralen 1- - = - = 0,8.
5 5
1 9
Fört = lOblirden 1 - - = - =0,9.
10 10
SVAR : a) 0,8 b) 0,9
FOR OJ U PAD IN TEGRAL - OCH DIFFERENTIALKALKYL 167

..._
"'-
KAPliliEL 4
Vad händer med integralens värde d å t blir allt större?
1
Eftersom lim 1 - - = 1 går integralens värde mot 1 då t ~ oo .
l--',oo
t
O DEFINITION: Generaliserade integraler
-
En integral av typen f f(x)dx kallas en generaliserad integral
a
ff(x)dx = limftlx)dx.
- I
och beräknas med hjälp av gränsvärden,

t-'i=
a a
Om gränsvärdet existerar sägs integralen vara konvergent

annars är den divergent.
f: ax fe-
00 00
Beräkna a) b) 2
x ax
1 0
LÖSNING
oo I
a) f! ax= limf! ax = lim[lnx J: = lim(ln t -lnl) =

X t--'> oo X t--'>"" t --',oo
00.
I I
Integralen är d ivergent.
b)
00
f e-2x dx = 1rm
·
I --'> oo
fe
t
-2x dx = 11m
· - -1 e- 2x
t --',oo 2
t
0 0 0
. 1 - 21 1 0 l
= 11m - - e - - - e
f--',oo 2 2 2
S VAR: a) Integralen är divergent

00
ax= -1
b)
f
0
e
- 2x
'168 4.2 GEN ERAL ISERADE INTEGRALER
~
~
KAPliTEL 4
Avgör om följande integraler är konvergenta eller

4205 Beräkna gränsvärdet
divergenta. Beräkna de konvergenta. a
limf 4e--0,9 x dx och förklara vad du

fe-x dx fe-2x dx
QO QO
a -400
4201 a) b) 0
· y
0 0 räknat ut.
QQ
c) fsinxdx \
f(x = 4e-O9x
0
QQ 00 \
4202 a)
f ldx
l
b) f~dx
l
1
' ............. X
c
00
c) f: 2 dx
l 1
f
l
4206 Undersök om integralen Fx dx är
4203 Beräkna den area som begränsas av de 0
positiva koordinataxlarna och funktionen konvergent. Bestäm i så fall dess värde.

f(x) = e-0,2x.
4
4207 Rita grafen till funktionen y = - 2
•
X
4204 Beräkna, om det är möjligt, integralerna.
Arean av det område som begränsas
f
QQ 00
av kurvan, positiva x-axeln och linjen

a) J2dx b) 4 d
xs (2x+l) 3
X x = a saknar begränsning åt höger.
2 0
Bestäm värdet på a om arean är 4 a.e.
f3e-2xdx
00 00
c) d) f r:dx 2
X-v X 4208 Undersök för vilka värden på k som
0 4
f:kdx blir konvergent.

QQ
fe2xdx
QQ 1
e) f}xdx
l
f)
- oo
integralen
I
Provat ex med k = 0,8, k = 0,9, k = l,

k = 1,1 och k = 1,1. Formulera en slutsats.
GENERALISERADE INTEGRALER
I~ l:J P.P.täc~ B:. visa
_·.~ '
f
QO
Du ska nu undersöka värdet av den generaliserade integralen In dx

för olika värden på n, där n > 1. 1 x
• Bestäm integralens värde då n = 2.
2
• Beräkna integralen värde för ytterligare några värden på n
3
och fyll i tabellen till höger. 4
f2-dx
00
5
• Formulera en slutsats om hur beror av n. 6
xn
I
• Bevisa din slutsats. 7
FOR OJ U PAD INTEGRAL- OCH DIFFERENTIA L KALKYL '169

~
"'-
KAPliliEL 4
Generaliserade integraler och volymer
O SATS: Volymformeln
f
b
V(x} = A(xldx , där A(x) är arean av ett snitt vinkelrätt mot x-axeln.
a
Kurvan y = _!__ får rotera kring x-axeln. Då uppkommer en

X
rotationskropp vars volym vi vill beräkna. Hur stor är denna volym om
rotationskroppen begränsas nedåt av x = Vi och
a) uppåt av x = 5? b) saknar begränsning uppåt?
••
LOSNING
Bilden nedan visar ett tvärsnitt av rotations-

kroppen. Ett godtyckligt tvärsnitt vid
1----,_,___,_
r(x_) 1--X + - - + - 1 - - 1
1
x-koordinaten x har en radie som är r = - .
X I
X
2 1 f - - -1
:*-- -t' -
1. .
Arean av detta tvärsnitt är n ·r = n· 2
I
X I
I
1 - - -1- 1 - - 1 - - 1 - - 1 - - 1 - - i - - 1
I
Volymen av rotationskroppen i intervallet f - - -ll- J - - 1 - - 1 - - 1 - - 1 - - 1 - - 1
1
-<x <t är
2
t' t
n n
I
1/2
n-~ dx=
x2 X 112
= - - + 2n = 2n - -
t t
a) Om den övre begränsningen är t = 5 blir integralens värde

2n- n = 9n.
5 5
b) Om övre begränsning saknas går t mot oändligheten och

n
integralens värde blir 2rr eftersom lim 2n-- = 2n.
/ --,t oq
t
9n
SVAR: Volymen är a) v.e. b) 2rr v.e.
5
'170 4.2 GENERALISERADE INTEGRALER
~
~
KAPliTEL 4
4209 Den räta linjen y = 2x ritas i intervallet 4212 Kurvan y = e-x får rotera kring x-axeln.
1 ::;; x::;; 5. Denna linje roteras runt Då uppkommer en rotationskropp vars
x-axeln. Bestäm volymen av den volym vi vill beräkna. Hur stor är denna
uppkomna rotationskroppen. Vad kallas volym om rotationskroppen begränsas
den uppkomna rotationskroppen? nedåt av x = 0 och saknar begränsning
uppåt?
4210 Beräkna volymen av de rotationskroppar
1
som bildas när de skuggade områdena 4213 Kurvan y = r;. och den räta linjen
XvX
roterar kring x-axeln. Svara med tre
x = 2 roteras runt x-axeln. Hur stor volym
siffrors noggrannhet.
har den obegränsade rotationskroppen?
a) r\"r
\ 4214 Arean som begränsas av grafen till
f() ) = 2e-
\ 1
-1-I , . . y= , x-axeln och x = 2 roterar
x-1
' - X
kring x-axeln. Hur stor volym har den
' .,. obegränsade rotationskroppen?
,.'
b) ~ Ä
y
4215 Vi studerar funktionenf(x) = 1/x.
I
f, x) = v2 Vi tänker oss att en målare ska
\ måla den "skiva'' som begränsas av
•
'
x = 1 och saknar begränsning uppåt .
.........
X
,,. Äy
•
•
(x) = ....!...
1 '
4211 Beräkna volymen av de rotationskroppar
som bildas när de skuggade områdena
'- '
t
x.,.
roterar kring x-axeln och a blir "oändligt

stort" (a ~ oo). Svara med tre siffrors a) Hur mycket färg behövs?
noggrannhet. b) Beräkna volymen av den "tratt"
a) som bildas då funktionen får
i\"Y rotera kring x-axeln. Volymen är
\ begränsad nedåt av x = 1 och
f(! ) = 2e- saknar begränsning uppåt.
'\-1 \. '- Om vi tänker oss att en målare ska
- I ',
........ fylla denna tratt med färg har du nu
I .,.
X
beräknat hur mycket färg "tratten"
a
rymmer. Målaren tänker sig nu att
b) Ay han doppar ner skivan i den med
f(x) =- 12
färg fyllda tratten och på så sätt
)(.
\ målar skivan!
•
'
c) Här uppstår "målarens paradox".
.........
a
..
X
Förklara denna paradox!

..._
"'-
KAPliliEL 4
4216 Kurvan y = .Jx + 1 och den räta linjen 4217 Kurvan y = .Jx + 1 och den räta linjen
x = 3 roteras runt x-axeln. Hur stor volym x = a roteras runt x-axeln. Hur stort ska
har den begränsade rotationskroppen? värdet på a vara för att rotationskroppen
ska få dubbelt så stor volym som i
föregående uppgift?
Generaliserade integraler i naturvetenskapen

• - - - -
Luft pyser ut från ett punkterat däck med en avtagande hastighet.

Hastigheten kan beskrivas med funktionenf(t) = 3e-0' 41 liter/minut, där
tiden t är angiven i minuter.
a) Hur mycket luft pyser ut under första minuten?

b) Hur mycket luft har försvunnit från däcket när det slutat pysa?
LÖSNING
1
a) Den efterfrågade volymen ges av integralen ff (t)dt:

0
3e-0,41 3e-o,4
I I
3
f 0
3e- 0 41
' dt = - -
- 0,4 0
- - - - - ""2,5
- 0,4 - 0,4
SVAR: Ca 2,5 liter pyser ut under första minuten.
b) Vi tecknar den generaliserade integralen

oo IX 3e -0,41 X 3
f 0
3e- 0 41
' dt=lim f(t)dt=lim
x~oo
0
x ~oo -0 4
' 0
=0 -
-0 4
'
=7,5
SVAR: Totalt 7,5 liter luft pyser ut från däcket.
4218 Hastigheten med vilken en förorening 4219 En vattentank läcker med y liter/minut
rinner ut från en fabrik beskrivs av enligt y = lOOe-0' 041. Beräkna hur mycket
funktionen y = 10 · e-o.si, där tär tiden tanken rymmer genom att bestämma
flOOe-o .osx dt.
00
i timmar och y är hastigheten i gram per

integralen
timme.
0
Hur stor mängd rinner ut
a) under de två första timmarna?
b) totalt om inte läckan stoppas?
'172 4.2 GENERAL ISERADE INTEGRALER
~
-=-- -
/[7~__~~1
_
,_.,
iI-;,,,,--_,,,..,.
~-""'
--
4223 Mängden av ett radioaktivt ämne i ett

4220 Temperaturen i en kaffekopp som
föremål avtar med 0,001 . e-o,osi g/dygn.
ställs utomhus, där det är O °C, ändras
Här betecknar t tiden i dygn. Bestäm den
med hastigheten 2e-0•025x °C/min.
ursprungliga mängden av det radioaktiva
f2e-
00
0 025
Beräkna integralen • x dx och ämnet i föremålet.
0
tolka resultatet. 4224 En kondensator urladdas genom en
resistor. Urladdningsströmmen, uttryckt
i ampere, kan beskrivas av funktionen
4221 Sannolikheten för att en elektronisk i(t) = 4,41 · 10-s · 0,958t, där tär tiden i
komponent ska gå sönder mellan sekunder. Den laddningsmängd q som
tidpunkterna a timmar och b timmar ges passerat resistorn under den första
1
av integralen
b
f
sekunden kan skrivas q = i(t) dt .
ff(x)dx. Hur stor laddning hade kohdensatorn
a från början?
Funktionen f (x) är frekvensfunktionen
som i detta fall är 4225 Den kraft med vilken jorden påverkar en
kropp med massan m (kg) på avståndet
O,OOle-0,00l x då X> 0 r (m) från jordens mittpunkt kan
f(x)=
O då X< 0 beräknas med Newtons gravitationslag,
_ M ·m
ff (x) dx och tolka resultatet.
00
11
F(r)=6,672·10 · 2
,
Beräkna r
24
0 där M = 5,9736 · 10 kg är jordens massa.
4222 Antalet bakterier i en kultur avtar med En satellit med massan 15 ton skjuts upp
5 200 från jordytan.
hastigheten ( )2 bakterier/timme, Jordradien R. = 6,37 · 103 km.
l+t J
där t är tiden i timmar. Tolka innebörden av följande två

integraler och beräkna deras värden.
a) Hur många bakterier försvinner R
från kulturen under de två första
timmarna?
a) fF(r )dr där R = 6,38 · 10
6
m
Rj
b) Hur många bakterier försvinner totalt

från kulturen?
FOR OJ U PAD IN TEGRAL - OCH DIFFERENTIALKALKYL 173

..._
"'-
KAPliliEL 4
4.3 INTEGRATIONSMETODER
För att kunna hitta en primitiv funktion kan det ibland vara
nödvändigt att skriva om integranden på något sätt.
I detta avsnitt får du lära dig partialbråksuppdelning och

partiell integration.
• •• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •• • • • • • • • • • •• • • • • • • • • • •• • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •
Partialbråksuppdelning
Att dela upp ett bråk i flera bråkuttryck kallas partialbråksuppdelning.
x +l X
Dela upp bråken i två bråkuttryck. a) b)
X x+2
..
LOS ING
x+ l X 1 1
a) = - + - =1+ -
X X X X
X
-
x + 2- 2 - x + 2 2 2
b) - - = 1-
x+2 x+ 2 x+2 x+2 x+2
x+ l 1 X 2
SVA R: a) = 1+ - b) = 1- -
X X x+2 x+2
1
Dela upp bråket 2
i två bråkuttryck.
X -X
LÖS ING
1 1 a b
2 - ( ) skrivs om som 2 bråk- +
x - x x x -1 x x -1
där a och b är två konstanter.
a b 1
Alltså är: ( )=- +
xx -1 x x -1
Förläng bråken i högerledet så att de får gemensam nämnare:
1 a(x-1) bx ax-a bx _ (a + b)x-a
--- = + - + -
x(x- 1) x(x- 1) x(x- 1) x(x- 1) x(x- 1) x(x - 1) _)
'174 4.3 IN T EGRAT IONS M ETODER
~
~
KAPliTEL 4
1 (a+b)x-a
För alla x ska gälla att ( )= ( )
xx -1 xx- 1
a=-1 a= - 1
Då måste a + b = 0 och - a = l, dvs {=>
a+b= O b=I
1 1 1 1
- 2 - - - - - =-- + - -
X -x x(x- 1) x x- l
1 1 1 1
SVAR: - =-- + - -
X2 - X x(x - 1) X X - 1
3x
4301 Dela upp bråken i två bråkuttryck. 4305 Partialuppdela uttrycket ( )( )
.. x+2 x -l
x 2 +3 10 -x gen om att ansatta
a) b)
x2 2x 3x a b
------ - +- -
x(x+2)+1 (x+2)(x-1) x+2 x-1 ·
c)
x+2
4306 Dela upp bråken i två bråkuttryck.
4302 William partialbråksuppdelar ett rationellt
a) x+ l b) x-2 c) x+ l
uttryck enligt nedan.
x+2 x+l x-3
X x+3 - 3 x+3 3 3
-- -- =1-
x+3 x+3 x+3 x+3 x+3 4307 Dela upp följande bråk i p artialbråk
genom att ansätta på lämpligt sätt.
Använd samma »metod,, för att
partialbråksuppdela
x+ l 4
a) (x-2)(x-1) b) x(x-4)
X X
a) x+ 4 b)
x- 7 2x+5
c) - 2 - -
x -5x
4303 Dela upp bråken i två bråkuttryck.
1-x
X 4308 Partialbråksuppdela utrycket ( )2
a) b) X .. X+ 2
x +l x-5 genom att ansatta
1-x a b
c)
X --- = + - - -2
x +8 (x+2)2 x+2 (x+2) ·
1 4309 Använd metoden i föregående uppgift för

4304 Partialbråksuppdela ( ) genom att
t t +1 att dela upp bråken
1 a b X x+3
ansätta ( )=- + . a) (x- 1)2 b) (x -1)2 .
tt+l t t+l

~
"'-
KAPliliEL 4
lntegralbestämning med partialbråk
Den primitiva funktionen till f(x), som ofta skrivs F(x),

f
kan även skrivas som f(x)dx, dvs som en integral
där varken övre eller undre begränsning anges.
Absolutbeloppet av talet a har

i tidigare kurser defin ierats på
följan de sätt: a om a > O
a=
- a om a < O
Vi kan då defin iera en primitiv

En godtycklig primitiv funktion
1
funktion till - , även för negativa
X till _.!_ kan skrivas:
X
värden på x:
f: dx = ln x + C
.
Bestam Jx+l
x dx.
LÖSNING
x+ l 1
Vi utnyttjar partialbråksuppd elningen från sid 17 4: = 1+ -
X X
1
Jx; dx = J 1+ : dx = Jl dx + J: dx = x + Ini xl + C
x+ l
SVAR :
J X dx = x+lnlxl +C
KOMMENTAR: ln a är en dast definierat föra> 0.

- 1
Om J: dx beräknas och b < 0 gäller

-1 b
J:
b
1
dx = [ Ini xl]b = Ini- Il - Ini bl = ln 1 - ln(-b) = - ln(-b)
'176 4.3 INTEGRATIONSMETODER
~
~
KAPliTEL 4
Exempel 1 visar hur man med partialbråksuppdelning kan hitta primitiva

funktioner till bråkuttryck.
3 1
Bestäm
f
2
X
2
-X
dx.
LÖSNING
Vi utnyttjar partialbråksuppdelningen från sid 175:

1 1 1 1
---- =--+--
x2- x x(x -1) x x -1
fX 2
1 dx = f - -1 + 1 dx = lnlx -11 - lnlxl + C
-X X X-1
x-1
Resultatet kan eventuellt skrivas ln + C med hjälp av
X
logaritmlagarna.
3 3
f
2 X
21
-X
x- 1
dx= ln--,
X 2 3 2
2
3 2
2
4
= ln - ln _!_ = ln /_!_ =ln-
3
3
SVAR: J
2 X
2
1
-X
4
dx = ln-
3
x+3
Bestäm
f (x-1) 2
dx.
LÖSNING
x+3 1 4
Enligt uppgift 4309 b är ( )2 = +( )2 •
x-1 x-1 x-1
Alltsa är . f x + 3 dx =
(x-1) 2
f 1
x-1
+ 4
(x-1) 2
dx = Ini x - 11-
4
x-1
+C
x+3 4
SVAR:
f (x-1)
2 dx=lnlx - 11 -
x-1
+C
FOR OJ U PAD INTEGRAL- OCH DIFFERENTIA L KALKYL 177

~
'
KAPliliEL4
4310 Bestäm följande integraler. 4316 Bestäm följande integraler.
f3x:x- dx
3 ') 2
J
a) b) f2:x dx a) 2x+l d
(x-l)(x+2) x
1 1
b) J 2x d
x 2 +4x +4 x
4311 Bestäm
a) Jx+2
X d b) Jx-2
X dx. c) J 2x+l
X x 2 +x-6
4312 Beräkna exakt

d) J(1-4x2x) 2
d
X
3
1
a) Jx(x + 1) dx genom att först 5
x+3
2
A B
1
4317 Bestäm
J
2
(x-1) 2
dx exakt.
sätta =-+--
x(x+l) x x+l LEDNING: Studera gärna exempel 3 på
0 1 nytt innan du startar.
b) f(x - l)(x - 2) dx
-1
I
x+4
genom att först sätta
4318 Bestäm
J
0
(x+l)(x+2)
dx .
1 A B
----- - +--
(x-l)(x-2) x-1 x-2 · 4319 Bestäm arean som begränsas av
x+4
y= , x-axeln, x = 1 och x = e.
4313 Du ska beräkna integralen x(x + 1)
1
x+4
J
0
- - - - - d x genom att först sätta
(x - 2)(x + 1) 4320 Rita grafen av funktionen y = 2
2x
X -1
•
x+4 A B Bestäm sedan arean av det område som

--------+--
(x-2)(x + l) x-2 x+l begränsas av kurvan och x-axeln
a) Bestäm A och B. i intervallet 2 < x < 4.
b) Beräkna integralen.
4314 Bestäm följande integraler.

2 2
a) Jx+ 2 dx b) Jx 2
+ 2x
dx
TANKENÖTS
c) Jx+l
x dx d) J lx dx
x- 2 Kan 3
5
skrivas som
_.!_ + 2 där A och B

e+4
A B
4315 Bestäm Jx-4
x dx. är positiva heltal
så attA ~ B?
5
4.3 INTEGRATIONSMETODER
~
KAPliTEL 4
Partialbråksuppdelning och
integralbestämning
x 3 +8x 2 -x-6
• Bråket 3 2
kan vi partialbråksuppdela med hjälp
x +x -4x-4
av ett symbolhanterande verktyg:
<l 1.11 1> Osparade Cl

131
x3+8·x 2- x- 6 ~ - 2 _ 8 +1
expand
x3•x2- 4x - 4 x+2 3·(x+1) 3·(x- 2)
-
611
• Vi bestämmer primitiv funktion till
8:
Jx +xX: +
2
-
- 4x - 4
X- 6dx = J
x+2
5
---+
2 8
3( X + 1) 3( X - 2)
+I dx
för hand:
2 8
5 · Ini x + 21- - ·lnlx + Il + - · Ini x - 21+ x + C
3 3
• Sedan bestämmer vi primitiv funktion till
x 3 + 8x 2 - x- 6
Jx 3 2
+x -4x-4
dx med ett symbolhanterande verktyg:
<l 1.1 It> Osparade Cl

J x3+8·x2-x-6
, dx ln ( (x-2)s· lx+z l,s)
~
2
x •x - 4·x- 4
0
(x+ 1)2
+X
3
611
1 Visa att de två metoderna ger samma resultat.

(De digitala verktygen anger vanligen inte den godtyckliga
konstanten, så bortse från den skillnaden).
_}
FOR OJ U PAD IN TEGRAL - OCH DIFFERENTIALKALKYL '179

~
"'-
KAPliliEL 4
2 Lägg märke till absolutbeloppstecknet, men bara runt (x + 2).

Varför används tecknet bara där?
3 Använd ett digitalt verktyg för att dela upp i partialbråk:
3x - 16 19x 2 - x - 54
a) 2(x 2 +x-12) b) 4(x 3 -x 2 -4x + 4)
x 3 +4x 2 +x-11
c)
x 3 +x 2 - 4x - 4
4 Använd partialbråksuppdelningarna för att bestämma följande

integraler utan digitalt verktyg.
a) f
3x-16 d
2(x 2 +x-12) x
b) f 2
19x -x-54 dx
4(x 3 -x 2 -4x+4)
C)f 3
3 2
2
x + 4x + x - 11 d
x + x - 4x - 4
X .
5 Bestäm även integralerna i uppgift 4 direkt med ett digitalt

verktyg. Visa att de båda metoderna ger samma resultat.
,.·1
f
Losunge 1 rur
•
~
KAPliTEL 4
Partiell integration
En annan användbar metod för integralbestämning är

partiell integration.
För att förstå tekniken ska du först erinra dig tekniken att derivera
en produkt.
O SATS: Derivatan av en produkt
!!_ (t!x) · h(x)) = f'(x) · h(x)+ f(x) · h'(x)

dx
Genom omflyttning av termerna kan detta skrivas som
f(x)·h'(x)= d (f(x)·h(x))- f'(x)·h(x)

dx
För att få enklare slututtryck sätts h'(x) = g(x) och h(x) = G(x).
Med denna omskrivning får sambandet utseendet:
f(x)·g(x)= d (J(x)·G(x))- f'(x)·G(x)

dx
Ta en primitiv funktion till båda leden:
ff(x)·g(x)dx= f !(J(x)·G(x))dx-f f'(x)·G(x)dx
ff(x)· g(x)dx = f(x)·G(x)- ff'(x)·G(x) dx
O SATS: Partiell integration
f f (x) · g(x)dx = f (x) ·G(x)-J f'(x)· G(x) dx
G(x) är en pr imitiv funktion till g(x).
FOR OJ U PAD INTEGRAL- OCH DIFFERENTIA LKALKYL 181

..._
"'-
KAPliliEL 4
Bestäm f X. ex dx.
f(x) g(x) f(x) G(x) f'(x) G(x)
SVAR: fx·ex dx = ex ·(x-l)+C

Kontrollera gärna genom att derivera högerledet.
1(
Bestäm fx · cosx dx.

0
••
LOSNING
f x · cos x dx = x · sin x - f 1 · sin x dx = x · sin x + cos x + C
f
1(
X . cos X dx = [X . sin X + cos X]~ =

0
= 1t · sin 1t + cos 1t - 0 · sin O - cos O = 0 + (- 1) - 1 = - 2

1(
SVAR: f X· COSX dx = -2
0
Bestäm integralen och kontrollera svaret I rr /4
genom att derivera den primitiva funktionen 4322 a) fxex dx b) f x · sin2x dx

i nedanstående uppgifter. 0 0
4321 a) fx · sinx dx b) fx·cos2x dx 4323 a)

1(
fxcos2xdx b)
rr /2
f xsinxdx
c) f eo,sx dx
X . d) f(x+l)·e xdx 2
0 0
'182 4.3 INTEGRATIONSMETODER
~
~
KAPliTEL 4
4324 Joel har fått till uppgift att beräkna

3
4327 fx · lnxdx
f2xe x dx. Nedan ser du hans lösning.
3 I
0 e e
3 3 4328 a) fx lnx dx
2
b) fx lnx dx
2 2
f2xe x dx
3x
e
3
= X
2
. -- I I
3 0
0
3
x 2e3x 32e3 3
-- -- = 3e
3 0
3
Har han gjort rätt? Om inte lös den rätt. 4329 Bestäm de primitiva funktionerna genom
att integrera flera gånger.
Bestäm
a) fx 2
• sinx dx b) fx 2
•
2
e x dx
4325 J1nxdx(tänkpåattlnx l·lnx=lnx·l) c) f x

3
· exdx
4326 a) f(lnx) · x dx b) f ln2xdx 4330 Bestäm primitiv funktion till f(x) = ex sin x.
(LEDNING: integrera partiellt två gånger)

c) f lnx dx 2
Spiralgalaxen M106
drygt 20 miljoner
ljusår från jorden.

..._
"'-
KAPliliEL 4
••
4.4 KURVLANGD
Hur kan man bestämma längden hos en kurva?

y
2
Studera grafen av funktionen y = 1 + 2x - x •
Anta att du ska bestämma längden av

kurvstycket mellan x = 0 och x = 2.
Du kan då approximera kurvan med ett

antal linjestycken mellan de båda punkterna
på kurvan.
I figuren approximeras kurvans längd av fyra linjestycken.

Mellan x = 0 och x = 0,5 approximeras alltså kurvlängden med längden av
segmentet som har längden b:,,,s.
Med beteckningar enligt figuren gäller att ( b:,,,s ) = ( ~ ) + (Liy )

2 2 2
.
Alltså är Lis= J( ~ ) + (Liy )

2 2
•
Beräkningen av kurvlängden kan sedan utföras genom att summera

längderna hos alla de linjestycken b:,,,s som approximerar kurvan.
Använd t ex Excel för att beräkna längden av kurvan y = 1 + 2x - x 2

mellan x = 0 och x = 2. Använd 4 intervall för beräkningen .
••
LOSNING
2 2
I varje intervall kan b:,,,s beräknas som Lis=)(~ ) + ( Liy ) •
Kurvlängden hos y =1 + 2x - x2
X y fj_x fj_y fj_5
0 1
0,5 1, 75 0,5 0,75 0,90
1 2 0,5 0,25 0,56
1, 5 1, 75 0,5 - 0•25 0,56
2 1 0,5 - 0•75 0,90
Totalt: 2,92
SVAR: Med fyra delintervall blir kurvlängden 2,92 längdenheter.

0
ANM. Atta intervall ger längden 2,95 och sexton 2,96 längdenheter.
..
'184 4.4 KU RVLAN GD
~
~
KAPliTEL 4
4401 Beräkna med Excel kurvlängden hos 4402 Beräkna med Excel kurvlängden hos
y = x 2 + 1 i intervallet - 1 ::; x S 1. Använd
åtta intervall för beräkningen.
y= .J9- x 2
Använd steglängden 0,25 för
.
beräkningen. Med kännedom om vilken

kurva du beräknat kurvlängden för kan
du utnyttja en annan välbeka11t metod för
beräkningen. Jämför värdena.
Metoden att summera längderna hos alla de linjestycken som

approximerar kurvan blir arbetsam om intervallängden görs liten.
Därför måste den förbättras.
Gör följande omskrivning:
med y = f (x) och b.x mycket litet.
Summan av alla dessa linjestycken, vardera med en längd b.sn,

närmar sig kurvans längd då antalet intervall ökar.
Om antalet intervall blir oändligt stort övergår summan i en integral

och kvoten ~y kan ersättas med dy= f'(x).
~ dx ·
Q SATS: Samband för beräkning av kurvlängd
Längden av kurvan y = f(x) i intervallet a , x, bär

b
s = JJ1+ f'lx) 2 dx.

a
I många fall blir integranden så komplicerad att du kommer att behöva

digitala hjälpmedel för att bestämma integralens värde.

~
'
KAPliliEL4
Beräkna längden av kurvanf(x) = 1 + 2x - x2 mellan x = 0 och x = 2.

••
LOSNING
f'(x) = 2 - 2x
Kurvlängden är
2 2
f)1+(f'(x)) dx= f-J1 + (2 - 2x) dx

2 2
0 0
Integralen beräknas med ett digitalt hjälpmedel.

2
f-J1 + (2 - 2x ) 2 dx ::::: 2,95789

0
SVAR: Kurvlängden är 2,96 längdenheter.
4403 Använd formeln för beräkning av kurv- 4405 Använd formeln för beräkning av
längden hos funktionen y = x2 + 1 i kurvlängden hos funktionen y = x · Fx
intervallet - 1 < x < 1. Beräkna integralens i intervallet O< x < 5. Försök att beräkna
värde med ett digitalt verktyg. integralen utan digitalt verktyg.
4404 Använd formeln för beräkning av ~ - 4406 Beräkna längden av grafen av funktionen
kurvlängden hos funktionen y = J9-
x2 •
y=- +
x 3
1
mellan x = 1 och x = 2.
Beräkna integralens värde med ett digitalt 6 2x
verktyg. Antingen kan du beräkna längden exakt
eller använda ett digitalt verktyg .
..
4.4 KU RVLAN GD
Kedjeregeln Om y = f(z) och z = g(x) är två deriverbara funktioner så gäller för den
sammansatta funktionen y = f(g(x)) att
y' = f'(g(x )) ·g'(x) eller dy= dy· dz

dx dz dx
Implicit derivering Implicit derivering går ut på att derivera funktioner som inte
är givna explicit med y i vänsterledet och ett uttryck med
enbart x i högerledet.
ff (x) dx
00
Generaliserade En integral av typen kallas en generaliserad integral och

integraler a t
f f(x)dx
oo
beräknas med hjälp av gränsvärden, = limJ f(x)dx.

(~ oo
a a
Om gränsvärdet existerar sägs integralen vara konvergent,

annars är den divergent.
Primitiv funktion Den primitiva funktionen tillf(x), som ofta skrivs F(x),
kan även skrivas som f f (x) dx , dvs som en integral
där varken övre eller undre begränsning anges.
Primitiv funktion till _! En godtycklig primitiv funktion till -1 kan skrivas

X X
f -I dx = Ini xl + C .
X
Partialbråks- Att dela upp ett bråk i flera bråkuttryck kallas partialbråksuppdelning.
uppdelning Denna teknik l1ar man nytta av för att hitta primitiva funktioner till
bråkuttryck.
d(f(x))
Regel för partiell
integration
f f(x)·g(x)dx=f(x)·G(x)-
f dx ·G(x)dx
Kurvlängd Längden av kurvan y = f(x) i intervallet a::; x <bär

b
f
s= ~1+ f'(x) dx
a
2
Bestäm a)
f 2xx-3dx
f
00
Beräkna
0
2-dx.
ex b) f 5x+2 d
(x+l)(x-2) x
.. dy 2
B estam dx för y = (x + sinx) 3 .
Bestäm med hjälp av partiell integration.
f
1f/ 4
f
I
.. dy a) 2xex dx b) 3x · sin2x dx
Bestam dx för (x - 1)2 + (y - 1) 2 = 2 och 0 0
beräkna dess värde i (0, 0).

Beräkna arean av det område som
8
Beräkna den area som beränsas av de begränsas av kurvan y = 2
, positiva
X
positiva koordinataxlarna och funktionen
x-axeln, linjen x = 2 och saknar
f(x) = 2e-o.2x.
begränsning åt höger.
Figuren visar grafen till funktionen

2 Beräkna
y = 16x. I 00
X
-2e-x -Xe . dX
f f2
2
y - b) - x2
a) dx
I _.....!:/'"
' - (4, 8)
0 0
e
,V
f
~
~ -
I
X>
(?]) Beräkna
3
x ln xdx.
1
\. A
Y' -
" ~
.........
I •X
----....
r--..
2
funktionen y = 2
och de positiva
I punkten (4, 8) är en tangent dragen. (x+ 1)
koordinataxlarna roterar kring x-axeln.
a) Bestäm tangentens lutning.
Bestäm volymen av den rotationskropp
b) Bestäm tangentens ekvation. som då uppkommer.
c) En annan tangent till denna parabel
skär den ritade i en punkt på x-axeln. Luft pumpas in i en sfärisk ballong med
Vilken ekvation har denna tangent? en hastighet av 2,4 dm3 per minut. Hur
snabbt ökar ballongens radie när radien
2
En cirkel har ekvationen x2 + y = 25. är 1,6 dm?
Bestäm tangentens lutning i de punkter på
cirkeln som har x-koordinaten x = 4. Beräkna kurvlängden hos y = sin x
i intervallet O :;::; x :;::; n med hjälp av
X
Partialbråksuppdela . a) 20 steg i Excel b) digitalt verktyg.
x+4
~
KAPliTEL 4
BLANDADE UPPGIFTER
1 Beräkna kurvlängden hos y = ex i intervallet 11 Området som begränsas av grafen till

O s; x s; 2 med hjälp av 1
funktionen y = , x-axeln och x = -1
ex+1
a) 20 steg i Excel b) digitalt verktyg.
roterar kring x-axeln. Bestäm volymen av den
2 Beräkna kurvlängden hos y = ln x i intervallet rotationskropp som då uppkommer.
1 < x < e2 med hjälp av
a) 20 steg i Excel b) digitalt verktyg. 12 Partialbråksuppdela
5x 5
00
(x - l)(x + 4)
3 Beräkna Jx ~ dx .
2
a) b) (x - l)( x +4)
4 Bestäm f 2 2
för 2(x + 2) + y = 4 och beräkna
13 Bestäm
dess värde i (-2, 2).

a) Jx+4
x dx b) Jx+ dx
x+4
2
5 Bestäm tangentens ekvation i punkten ( 1, 1)

14 Beräkna
för grafen till x 2 + y2 = 2.
0,5 4
2
6 Partialbråksuppdela
2
x . a) J2xe 2
x dx b) J x dx
x +3 0
o -J x z + 9
7 En person släpper en liten sten ner på en lugn

15 Området som begränsas av grafen
vattenyta. Cirkulära vågor breder ut sig från
till funktionen y = e-lx roterar kring
nedslagspunkten med en radiell fart som är
x-axeln. Bestäm volymen av den oändliga
4,0 cm/s. Hur snabbt ändras arean av den
rotationskropp som då uppkommer.
cirkulära yta som innesluter vågen då cirkelns
radie är 20 cm? 2
16 Beräkna kurvlängden för y = ..!:._ lnx - x
8 En rak cirkulär kon placeras med spetsen 2 4
i intervallet 1 < x < e. Använd formeln
vänd nedåt. Basytans diameter är 4,0 dm
för beräkning av kurvlängd och försök att
och höjden är 6,0 dm. Konen fylls med
beräkna integralens värde utan ett digitalt
vatten med hastigheten 1,5 liter per minut.
verktyg.
Med vilken hastighet stiger vattenytan då
vattendjupet, h, är 3,0 dm?
17 Ett klots area ökar konstant med hastigheten
2
.. dy C" 42 cm per minut. Hur snabbt ökar klotets
9 B estam dx 1or
volym när radien är 12 cm?
5
b) y = - -3-2
(cosx - x ) x3 1
18 Beräkna kurvlängden för y = - +-
12 X
dy C"
10 Bestäm dx 1or i intervallet 1 < x s; 4. Använd formeln
för beräkning av kurvlängd och försök att
2 2
a) x + y + y = 1 beräkna integralen utan digitalt verktyg.
FOR OJ U PAD INTEGRAL- OCH DIFFERENTIA L KALKYL '189
~
'
KAPliliEL4
OMFANGSRIKA UPPGIFTER
De följande uppgifterna kan antingen lösas med ett digitalt verktyg eller
algebraiskt för hand. Svårighetsgraden varierar beroende på vilken
metod du använder. Om ett digitalt verktyg krävs är det utskrivet i texten.
1 Bestäm vilken av integralerna A-C som är störst.

l I O
fe-x dx f +ex fex cos(ex) dx

x
A: B: e dx C:
1
0 0 -1
2 En cirkel med radien 51.e. placeras i ett koordinat- ,y \.

system med mittpunkten i origo. I punkten (4, 3) I\.
dras en tangent till cirkeln. Bestäm arean som /

~
-r--..:
/
begränsas av x-axeln, cirkeln och tangenten. Se figur. J ' \.
(1 3
'.!-
' X
'
\I
\ '\
\ I
/ '
' ....... ~ V
3 En pojke har en helt fylld strutglass i form av en upp och nedvänd

kon med höjden 150 mm och basradien 60 mm.
Från strutens spets läcker glass ut med 12 cm3/min.
Hur snabbt avtar glasshöjden när hälften av glassen läckt ut?
4 Använd upprepad partiell integration för att visa att

eax ax
f
eax sinbxdx= 2
a +b2
(asinbx-bcosbx)+C och
f
eax cosbxdx= 2 e 2 (acosbx+bsinbx)+C
a +b
5 I bilden ser du grafen av funktionen f(x) = x2 + ax+ 3 med a = 4. •

a) Visa att minimipunktens koordinater är (-2, -1).
b) Var finns minimipunkten då a = -2?
c) Bestäm koordinaterna för minimipunkten i det allmänna fallet, \ /1
det vill säga då f(x) = x 2 + ax+ 3. \ I X
),
.
/
d) Låt nu a variera. På vilken kurva ligger minimipunkten då
värdet på a ändras? '
e) Var ligger minimipunkten hos g(x) = x 2 +ax+ b jämfört
med motsvarande punkt för f(x)?
'190 OMFÅNGSR IKA UPPGIFTER
~
~
KAPliTEL 4
6 En polispatrull utför en hastighetskontroll längs med en spikrak 0

motorväg. Patrullen har sin radar placerad ett stycke vid sidan av
motorvägen, på avståndet d från den linje utmed vilken bilarna fårdas. d
Anta att en mätning utförs då en bil befinner sig på avståndet D,
radar
mätt längs vägen, från radarn. Se figur. Bestäm ett samband mellan
den hastighet som bilen färdas med och den hastighet som
radarn uppmäter.
7 En metallplåt är 2,00 m bred. Hur lång måste plåten minst vara 10 cm

för att man ska kunna använda den för att pressa ett tak som
ska vara 5,00 m långt i färdigt skick. Taket ska ha ett tvärsnitt
/J
som är sinusformat och med de mått som bilden visar.
Använd ett digitalt verktyg för beräkningen. 5,00 m -
8 En cirkel med radien 41.e. har medelpunkten i (1, -4).

En tangent till cirkeln har riktningskoefficienten k.
Studera hur k beror av tangeringspunktens x-koordinat och rita
en graf som beskriver variationen. Rita också cirkeln i samma
koordinatsystem och förklara utseendet hos funktionen k(x).
(x-1)2 y2 .. .
9 Kurvan +- = 1 ar en ellips.
9 4
Rita grafen av ellipsen och beräkna dess omkrets.
LEDNING: Använd dina kunskaper om kurvlängd och ett
digitalt verktyg för beräkningen.
x2 yz
10 Ekvationen för en godtycklig ellips kan skrivas 2
+ 2
= 1.
a b
Ellipsen skär x-axeln i punkterna (a, 0), (-a, O) och y-axeln i punkterna (0, b), (0, -b).
a) Välj olika positiva värden på a och b, t ex a = 3 och b = 2

och rita ellipsen med din grafräknare eller digitala verktyg.
b) Visa att ellipsens area blir nab.
4nab 2
c) Låt ellipsen rotera kring x-axeln. Visa att rotationskroppens volym blir
3
n
11 Ett område begränsas av den positiva x-axeln mellan Ooch - och grafen till funktionen
y =X· COSX. 2
a) Bestäm arean av detta område.
b) Låt området rotera kring x-axeln.

Använd ett digitalt verktyg för att bestämma rotationskroppens volym.

..._
'
KAPliliEL4
12 I en befolkningsmodell för en stor stad kan befolkningstätheten x km

95000
från centrum approximeras med funktionen y = 2 ,
X +10x+l6
där y är antalet människor per kvadratkilometer.
a) Uppskatta hur många människor som bor inom en radie av

5 km från centrum.
b) Hur många människor bor mellan 5 och 10 km från centrum?
Metoden du kan använda är följande:

Teckna först ett uttryck för hur många människor det bor i en
cirkelring med "tjockleken" ö.x km, x km från centrum.
Teckna sedan en summa för alla dessa "cirkelringar" mellan
O och 5 kilometer.
Låt därefter ö.x --1 0. Summan övergår då i en integral.
13 En vulkan får ett utbrott och sprider lava i alla riktningar.

2
Mängden lava y i ton per km på avståndet x km från vulkanen
kan approximeras med funktionen y = 5 · 105 . e-o,3x_
Beräkna hur mycket lava som vulka.n en sprutade ut.
Metoden du kan använda är följande:

Teckna först ett uttryck för hur mycket lava det finns i en
cirkelring med "tjockleken" ö.x km, x km från centrum.
Teck11a sedan en summa för alla dessa "cirkelringar" mellan
Ooch 10 kilometer.
Låt därefter ö.x --1 0. Summan övergår då i en integral.
14 Vägverket har under en längre tid undersökt när bilar passerar en viss vägkorsning.
5t.J24- t
De har sedan satt upp följande täthetsfunktion s(t) = r;
1536--..,6
för sannolikheten att en bil ska passera vid en viss tidpunkt t timmar
räknat från midnatt. Använd ett digitalt verktyg för att svara på frågorna a-d.
a) Visa att
f
24
5t.J24 - t
/6 dt = 1 .
0 1536 6
b) Hur många procent av bilarna har passerat fram till kl. 12.00?
c) Hur dags har hälften av bilarna passerat?
d) Vid vilken tidpunkt är det som intensivast vid vägkorsningen?
·192 OMFÅNGSR IKA UPPGIFTER
~
~
KAPliTEL 4
15 En kabel hängs mellan två master på 40 meters I Ay I

avstånd. Se figur. Kabeln hänger så att den bildar 1, ~
den så kallade kedjekurvan, som i detta fall beskrivs ..............

-/
X X
-
av funktionen y = 10 e 20 + e 2
0 .
X
a) Vilket är det minsta avståndet från marken? ~
"
b) Hur mycket längre ner hänger kabeln i förhållande

fästpunkterna i masterna?
c) Använd ett digitalt verktyg för bestämma kabelns längd.
1 3 5
16 Funktionen f(x) = -x - x 2
- -x + 3 har tre nollställen.
2 2
y
Om man ritar en tangent till funktionens graf i punkten (2, -2)
,_
ser det ut som om den skär x-axeln i ett av funktionens nollställen. \
I
a) Faktoruppdela funktionen f (x) för att bestämma \
\
funktionens nollställen. Teckna sedan ekvationen för
tangenten i punkten (2, -2) och visa att tangenten
......... , 1 ' X
. . . . .h...
skär x-axeln i nollstället. ....., \
~ )
b) Undersök i vilka tangeringspunkter du ska rita ytterligare (2 , 2)' r--......
två tangenter för att få skärningspunkter mella11 dessa
......... ...
tangenter och x-axeln i de båda övriga nollställena.
c) Studera x-koordinaterna för de tre tangeringspunkterna i
förhållande till nollställena och försök formulera en regel
för tangeringspunkternas lägen.
d) En allmän tredjegradsfunktion med tre nollställen, x = a, x = b
och x = c, har utseendet f(x) = k(x - a)(x - b)(x - c) där k -t= 0.
Visa att det du observerade om tangeringspunkternas lägen för
att tangenterna ska skära x-axeln i nollställena gäller allmänt.
Det kan vara lämpligt att använda ett digitalt verktyg med CAS
för lösningen.
17 En partikel startar i punkten ( m, 0) och rör sig längs grafen till

2 2
x +2y = 11.
När partikeln är i punkten (3, 1) ändras dess x-koordinat med en

hastighet av -2 enheter per minut.
a) Bestäm partiklens hastighet och i vilken riktning den färdas i

förhållande till den positiva x-axeln.
b) Hur långt har partikeln kvar att färdas längs kurvan från punkten
11
(3, 1) till punkten O, på y-axeln? Använd ett digitalt verktyg.
2

..._
'
KAPliliEL4
18 Den logistiska tillväxtekvationen har följande utseende dy = ky(N - y) .

dt
Bestäm y( t) genom att skriva om sambandet till dy = k dt
y(N - y)
och integrera båda sidor i sambandet.
19 En kurva (se figur), som kallas Cartesius blad, 'Y

har ekvationen x3 + y3 = 3xy. /
a) Bestäm koordinaterna för de punkter i vilka grafen har

" "' !',.....
1
I
/
V
/
X
horisontella tangenter. •
I
b) Bestäm koordinaterna för de punkter i vilka grafen har \

vertikala tangenter. ' I\.
'\
c) För att rita grafen av Cartesius blad kan du parameter-
framställa ekvationen genom substitutionen y = t · x. "
Gör det och redovisa utseendet hos det parameterframställda
sambandet. Rita sedan grafen. För vilket värde på t är
parameterframställningen ej definierad?
20 Punkterna P 1 och P2 på x-axeln är givna. Deras koordinater är (-a, 0)

respektive (a, 0). En punkt P = (x, y) har egenskapen att produkten
av avstånden PP1 och PP2 är a 2. Orten för de punkter P som har
egenskapen att produkten blir a2 ligger på en kurva som kallas
Lemniskatan.
a) Visa att kurvan Lemniskatan beskrivs av ekvationen

(x2 + y2)2 = 2a2(x2 _ y2).
b) Om a = 4 ser grafen av Lemniskatan ut så som y
bilden visar. Bestäm de exakta värdena för

koordinaterna för de punkter på kurvan där den V - ,,,..
" .....
har horisontella tangenter.
,I
-4 0)
" I/1'-t ~/ I /
~
X
"
'
' f'......
(41; /
j
~
/
" ......
21 På en liten ö som befinner sig utanför en rak kuststräcka finns

en fyr vars ljuskägla roterar med hastigheten 3,0 varv/min.
Det kortaste avståndet mellan fyrtornet och kusten är 2,0 km.
Denna punkt på kustlinjen döps till A. Vid ett visst tillfälle befinner
sig en person P vid kusten på ett avstånd som är 4,0 km från A.
Hur snabbt passeras personen av ljuskäglan?
194 OMFÅNGSR IKA UPPGIFTER
~
~
KAPliTEL 4
0 •• ••
OMFANGSRIKA UPPGIFTER AV UNDERSOKANDE KARAKTAR

,---------..,------------
22 Ett A4-papper viks enligt figuren där ena hörnet har placerats i punkten
P. Din uppgift är att bestämma var punkten P ska placeras för att den
skuggade arean ska bli så stor som möjligt.
Lös problemet genom att

p X
• mäta och sedan beräkna arean för olika värden på punktens P:s
placering, och försöka hitta bästa placering.
• anpassa en lämplig funktion till dina mätvärden, och maximera den.
• använda en exakt metod.
Jämför och diskutera sedan de tre metoderna.
2
23 Du sitter i en bil och försöker läsa en vägskylt enligt figuren till höger. I
I
Du kan uppfatta vad som står på skylten då den så kallade synvinkeln I
51
v är större än 1°. I
I
I d
- 1 --------------
a) Undersök grafiskt hur synvinkeln v varierar med avståndet d.
Rita en graf som illustrerar sambandet.
b) Inom vilket intervall ser du vad som står på skylten?
c) Hur långt från skylten ser du den som bäst enligt grafen?
1
d) Utnyttja att y = tan- 1
x:::::} y' = 2
för att exakt bestämma
l+x
hur långt från skylten du ser den som bäst.
24 Till höger ser du graferna till funktionerna y

h(x) = -x2 + 3 ochg(x) = x 3 - x 2 - 4x + 3. I
\
Kurvorna begränsar tillsammans två områden.
. \
a) Undersök hur dessa områden förhåller sig till varandra. I 'I-
\
\ I
X
-
.
'
Vi ska nu titta på de mer generella funktionerna
\.)
h(x) = -x2 + b ochg(x) = x 3 - x 2 - ax+ b,
där a och b är positiva reella tal.
I
b) Formulera en hypotes för hur de areor som dessa

funktioners grafer avgränsar förhåller sig till varandra.
c) Undersök om din hypotes stämmer för olika värden

på a och b.
d) Bevisa din hypotes.

~
'
KAPliliEL4
25 I denna uppgift ska du undersöka med hjälp av t.ex. en plastlinjal och

en lämplig vikt hur nedböjningen y beror av sträckan x och massan m.
a) Anpassa med hjälp av dator eller räknare en matematisk modell för
sambandet mellan y och x.
b) Diskutera modellens rimlighet.
c) Hur ändras modellen om vikten ändras? Prova.
d) Undersök på samma sätt hur nedböjningen y beror av viktens
massa m. (Håll alltså x konstant och variera m.)
e) Tejpa ihop två linjaler till "en tjockare" och upprepa sedan försöken
ovan. Diskutera likheter och skillnader i modell om du jämför med
en linjal.
26 I denna uppgift ska du studera inversa funktioner.

Inversen till en funktion är en funktion som "räknar åt andra hållet".
Det är inte alltid som det finns en invers, men om varje y svarar mot
precis ett x så gör de det.
Vi tar funktionen y = ex som exempel. Den ger att x = ln y • y
Vi byter variabler och säger att y = ln x är den inversa funktionen

)'
till y = ex. Vi studerar graferna till dessa två funktioner.
Se bild till höger. ; e • I
/ / I X.
/1
I )
=l X
a) Inversen verkar här vara funktionens spegelbild.
Är det alltid så? Undersök genom att bestämma den inversa
funktionen till nedanstående funktioner och rita funktion
och invers i samma koordinatsystem.
1
y = 3x - 1, y = X : X > 0, y = JX - 1 : X > 1, y =
2
1-2x
b) Vilken är "spegellinjen"?
n n
c) y = sin x, - - < x < - har en invers y = arcsin x = sin- 1 x.
2 2
Rita kurvorna i samma diagram.
n n
d) Gör samma sak för y = cos x, - - < x < - och y = tan x,
n n 2 2
- -<x <-.
2 2
e) I avsnitt 4.1 använde vi så kallad implicit derivering.
Använd denna metod för att härleda derivatan av
y = arcs1n
·
x = sin
· -1
x, y = arccos x = cos- 1 x
samt
y = arctan x = tan- I· x
196 OMFÅNGSRIKA UPPGIFTER
~
~
KAPliTEL 4
27 Det finns en uppsättning funktioner som är sammansatta av

exponentialfunktioner men som används så pass ofta att de har egna
namn. De är
ex + e-x
cosinus hyperbolicus, coshx = - - -
2
ex - e-x I
y
sinus hyperbolicus, sinhx = - - -
2 J
sinhx \ I
tangens hyperbolicus, tanh x = - - " _,/
cosh x ' I
X
'
.
Cosinus hyperbolicus kallas också kedjekurvan, eftersom det är den

form som en fritt hängande kedja antar.
Trots att dessa funktioner består av exponentialfunktioner så har de
förvånansvärda likheter med de trigonometriska funktionerna.
a) Ta fram deriveringsregler för de här funktionerna.

b) Visa att "dubblavinkeln"-formeln för sinus hyperbolicus är
sinh 2x = 2sinh x cosh x
samt härled motsvarande för cosinus hyperbolicus.
De trigonometriska funktionerna definieras med hjälp av enhetscirkeln

cos v och sin v är x- och y-koordinaten för den punkt på enhetscirkeln
som man kommer till om man går vinkeln v relativt positiva x-axeln.
De hyperboliska värdena motsvarar på samma sätt koordinater på
enhetshyperbeln, som består av alla punkter (x, y) som uppfyller att x2 -y2 = 1.
(Enhetscirkelns punkter uppfyller att x 2 + y 2 = 1 vilket ger upphov till
trigonometriska ettan).
c) Bevisa hyperboliska ettan, cosh2 x - sinh2 x = 1
d) Hur ser enhetshyperbeln ut?

..._
REPETITION 1
5001 Skriv med mängdsymboler 5004 Bland eleverna på en skola använder 243
a) Bokstaven a tillhör inte mängden Facebook, 61 Instagram och 20 Twitter.
konsonanter, K, medan b tillhör Man vet också att
denna mängd. 47 använder både Facebook och
b) Talet n: tillhör mängden reella tal, som Instagram,
betecknas ~ . 13 både Facebook och Twitter och
c) Mängden A består av alla lösningar 9 både Instagram och Twitter.
till ekvationen x 2 = 4. Dessutom vet man att 5 elever använder
d) Mängden B består av alla jämna heltal alla tre tjänsterna och att 12 elever inte
som är större än noll. använder någon av dem.
e) Mängden C består av alla mång- Mängden av alla elever med Facebook
hörningar med fler än två och färre betecknas F, mängden av alla med
än fem hörn. Instagram I och mängden av alla med
EX 1 SID 9 Twitter T.
Hur ska man beteckna mängden av de
5002 A = {2, 4, 6}, B = {2, 3, 4, 5, 6, 7} och
elever som
C={l,2,3}
a) använder både Facebook och
Gäller det att
Instagram?
a) A är en delmängd av B?
b) använder antingen Facebook eller
b) C är en delmängd av B? Twitter eller både och?
EX2SID10 c) Hur många elever finns på skolan?
5003 Beskriv med hjälp av venndiagram EX 2 SID 15
de tre mängderna: mängden av

5005 Vad är komplementmängden till
alla motorfordon, mängden av alla
A = {x: -4 < x < 6} om U = ~ ?
tvåhjulingar och mängden av alla bilar.
EX 1 SID 13 EX3SID18
~ 8 RE PET IT I ONSU PPG I FTER

5006 Rita utfallsrummet vid kast med två 5009 Nummerskyltarna på våra bilar består
tärningar och bestäm sannolikheten att få av först tre bokstäver och sedan tre siffror.
poängsumman 7. Hur många möjliga kombinationer
EX 1 SID 23 av bilnummer finns det? Du kan utgå
från att det används 25 bokstäver och
5007 I en väderprognos säger man att det är
de får förekomma mer än en gång.
30 % risk för regn på lördagen och 20 %
Sifferdelen får inte innehålla enbart nollor.
risk för regn på söndagen.
Du kan däremot bortse från att vissa
a) Hur stor är risken att det regnar både bokstavskombinationer censureras bort.
på lördag och på söndag?
EX 1 SID 28
b) Hur stor är risken att det regnar på
lördag eller söndag? 5010 Beräkna
EX 2 SID 23
a) 5! b) 10!
5008 Ett skevt mynt ger klave med 60 % EX 1 SID 31
sannolikhet. Bestäm sannolikheten att vid
tre kast med det skeva myntet få 5011 På hur många olika sätt kan 10 personer
a) klave vid exakt ett kast? ställa sig i en kö?
b) få högst två klave? EX2SID31
EX 3 SID 25
R EPETITI ONSU PPG I FTER

5012 Ur en kortlek innehållande 52 kort väljs 5017 Bestäm de första termerna vid
slumpmässigt 5 kort. På hur många olika utvecklingen av (a + b)5 .
sätt kan urvalet se ut om vi förutsätter att EX1SID41
det dragna kortet
a) inte stoppas tillbaka och vi tar hänsyn 5018 Bestäm koefficienten till x 9y6-termen i
till i vilken ordning korten dras? utvecklingen av (x + y) 15 •
b) stoppas tillbaka innan nästa dras? EX 2 SID 41
EX 3 SID 32
5019 Bestäm sannolikheten att vid tre kast med
5013 Välj nu istället slumpmässigt 13 kort av ett skevt mynt få
kortlekens 52 kort. a) klave vid exakt ett kast
a) På hur många olika sätt kan detta b) få högst två klave.
göras om vi tar hänsyn till ordningen?
Det skeva myntet ger klave med
b) Hur stor är sannolikheten att du drar 60 % sannolikhet.
EX SID 43
korten i ordningen 2, 3, 4, ... , knekt,
dam, kung, ess i en och samma färg?
5020 a) Hur många ka.n ter respektive noder
EX 4 SID 33
har följande graf?
7
5014 Beräkna utan räknare. E D
4
B A
EX 1 SID 36
5015 Viktor och Anton äter vingummi.

Efter det att Viktor tagit en handfull finns
det kvar 12 röda, 7 gröna och 9 gula
godisbitar. Anton bestämmer sig för att ta c
5 stycken. b) Ange graden hos nod B.
a) På hur många sätt kan dessa 5 väljas? c) Ange en cykel i grafen.
b) På hur många sätt kan valet ske så att EX SID 48
Anton får 3 röda och 2 gröna?

c) Hur stor är sannolikheten att Anton 5021 Studera följande graf.
får 3 röda och 2 gröna godisbitar?
EX 2 SID 36
5016 I en skål ligger 10 kulor märkta med

siffrorna Otill 9. Du plockar slumpmässigt
upp 3 kulor. Hur stor är sannolikheten att a) Markera en Hamiltonväg.
du plockar upp b) Markera en Eulercykel.
a) kulorna l , 2 och 5 i denna ordning? EX SID 51
b) kulorna 1, 2 och 5, utan att ordningen

spelar någon roll?
EX 3 SID 37
~ o RE PET IT I ONSU PPG I FTER

REPETITION 2
5022 Vilka av följande tal är delbara med 3? 50 3 0 a) Vilka är talen i restklassen [ 1] 3 ?

a) 25 · 9 b) Ange samtliga restklasser modulo 3.
b) 27 + 1 332 EX2SID81
c) 19 · 18 + 6 · 250 5031 Förenkla

EX 1 SID 66 a) 57 + 34 (mod 8)
b) 21 15 (mod 10)
5023 Visa att delbarhetsregeln med 4 gäller
med ett generaliserbart exempel. c) 13 · 25 + 240 · 18 (mod 12)
EX 1 SID 83
EX 2 SID 67
5032 Vilken rest fås då a divideras med 3

5024 Dela upp följande tal i primfaktorer. ..
omaar
a) 630 b) 36 720
a) 10?
EX 3 SID 67
c) 103 + 45 · 10?
EX 2 SID 84
5025 Beräkna heltalskvot och rest vid
divisionen 5033 Vad är det för dag om 365 dagar om det är
a) 75 9 5 måndag idag?
b) - c) 9 EX 3 SID 84
11 5
EX SID 70 5034 Visa att om n är ett positivt heltal så är
49n - 1 delbart med 8.
5026 Primtalsfaktorisera talen och bestäm EX4SID85
minsta gemensamma multipel (MGM) till

32 och 42. 5035 Bestäm a 10 i den aritmetiska talföljden
EX 1 SID 75 100, 94, 88, 82, .... , samt teckna ett
uttryck för tal n och beräkna summan av
5027 Bestäm största gemensamma delare till de tio första talen.
2 618 och 1 755. EX 1 SID 87
EX 2 SID 75
5036 I en aritmetisk talföljd är a 3 = 40 och
2574 a6 = 112. Bestäm talföljdens första element.
5028 Förkorta bråket så långt som
.. ·1·
mOJ 1g. t 22308 EX2SID88
EX 3 SID 76 5037 Bestäm kvoten i följande geometriska

talföljder. Ange nästa tal i följderna samt
5029 a) Ange fyra tal som är kongruenta med
teckna ett uttryck för tal n och beräkna
17 modulo 5.
summan av de tio första talen.
b) Vilket är det minsta positiva heltal
a) l , 2, 4, 8, 16
som är kongruent med 17 (mod 5)?
b) 10000, 1000, 100, 10, 1
EX 1 SID 80 EX 1 SID 91
R EPETITI ONSU PPG I FTER ~ 1

5038 Bestäm ett allmänt uttryck för an i den 5041 Uttryck den aritmetiska talföljden
geometriska talföljden 100, 94, 88, 82, ... rekursivt.
3 -9 27 -81 EX 1 SID 96
4 ' 8 ' 16 ' 32 . EX 2 SID 92
5042 Ange de fem första elementen i talföljden

5039 Pia sätter i januari varje år in 500 kr på som beskrivs av den rekursiva formeln
2
ett konto med 3 % ränta. Hur stort är a,1+1 = an - 4 om al = 1.
hennes kapital direkt efter den tionde EX 2 SID 96
insättningen (alltså 9 år efter den första)?
5043 I medicinska sammanhang är det vanligt
EX 3 SID 92
att en patient får en initialdos med
medicin och sedan med jämna mellanrum
5040 Marcus ska spara till en resa och behöver
får mindre påspädningsdoser.
få ihop 90 000 kr. Han räknar med
att behöva spara i fem år och sätter in Vid ett tillfälle fick en patient 400 mg av
pengarna på ett konto han inte får röra en medicin som bryts ner med 68 % varje
under denna tid. Han får då en fördelaktig dygn. Därefter får patienten 150 mg
ränta på 5 %. Hur mycket behöver han varje dygn. Hur mycket medicin finns
kvar i kroppen efter 15 dygn?
spara varje år?
EX 4 SID 93 EX SID 98
10
5044 Skriv upp termerna i summan L,i 2

.
i= 2
EX1SID101
5045 Skriv med summatecken
a) den aritmetiska serien
2 + 7 + 12 + ... + 42
b) den geometriska serien
3 + 6 + 12 + ... + 96.
EX 2 SID 101
5046 Bevisa med matematisk induktion att

n
formeln sn = I,2n-l = 2n - 1
i= l
gäller för alla positiva heltal n.
EX1SID104
5047 Visa med matematisk induktion att

13n - 8n är delbart med 5 för varje
n=l,2,3, ...
EX 2 SID 105
RE PET ITI ONSU PPG I FTER

REPETITION 3
I en viss reaktion var den ursprungliga

5048 Bestäm lösningen till
koncentrationen 0,15 M. Efter 50 s hade
den sjunkit till 0,075 M.
a) y' = 4x3 - 4 b) y' = 4sin2x
a) Bestäm hastighetskonstanten.
I 2
c) y = - d) y" = 8e-2 x b) Beräkna koncentrationen av
x2
EX 1 SID 114 ursprungsämnet efter 5,0 minuter.
EX 2 SID 121
5049 Illustrera lösningen till
differentialekvationen y' = 2x i ett
5053 Rita riktningsfältet till y' = -x · y och
koordinatsystem då
skissa den lösningskurva som går genom
a) y(O) =- 1 b) y(O) =0 punkten (0, 2).
c) y(O) = 1 d) y(O) = 2 EX SID 125
EX2SID115
5050 Bestäm alla lösningar till 5054 En lösningskurva till ekvationen y' = 2y
differentialekvationen går genom punkten (0, 1).
a) y' = y b) y' = ky Bestäm y(l,2) med Eulers metod och
EX 1 SID 117 steglängden 0,4. (Differentialekvationen
har den exakta lösningen y = e2x).
5051 I en bakteriekultur är bakterietillväxten EX 1 SID 129
proportionell mot totala antalet bakterier
vid en given tidpunkt.
5055 Det maximala antalet sjuka i en epidemi
a) Ställ upp en differentialekvation som är 5 000. Låt antalet sjuka efter t dagar
modell för bakterietillväxten. vara N och anta att epidemin sprider sig
b) Bestäm en lösning om enligt den logistiska tillväxtekvationen
tillväxtkonstanten med proportionalitetskonstanten
(proportionalitetskonstanten) är 0,00006 dygn- 1• Utgå från att det från
0,8 h- 1 då tiden t anges i timmar. början är 25 sjuka.
c) Hur lång tid tar det för antalet a) Ställ upp differentialekvationen.
bakterier att fördubblas?
b) Hur många är, enligt modellen,
EX 1 SID 120 sjuka då tillväxthastigheten är som
störst?
5052 Vid en kemisk reaktion sönderdelas EX 1 SID 132
ett ämne till andra substanser.
5056 Rita lösningskurvan till
Sönderdelningshastigheten är
proportionell mot koncentrationen
y' = 0,00006 · y · (5000 - y), y(O) = 25,
av den ursprungliga substansen.
med hjälp av digitala verktyg.
hastighetskonstant. _} EX 2 SID 133
R EPETITI ONSU PPG I FTER

5057 Bestäm en lösning till 5062 I en behållare finns 40 1 saltlösning som
differentialekvationen från början har koncentrationen 10 g/1.
a) y" - y = 0 b) y" + y = 0 Genom ett rör tillförs salt med hastigheten
4 g/h. Genom ett annat rör försvinner
EX 1 SID 136 samtidigt en del av saltmängden från
5058 Bestäm en lösning till lösningen med hastigheten 5 % i timmen.
differentialekvationen Genom omrörning ser man till att
a) y" - 4y = 0 b) y" + 9y = 0 lösningen i behållaren hela tiden hålls
homogen.
EX 2 SID 137
5059 Bestäm lösningen till som beskriver hur saltmängden
differentialekvationen y" + 4y' + 4y = 4x. y g i behållaren förändras vid tiden
t timmar.
EX 3 SID 139 b) Lös differentialekvationen och bestäm
salthalten efter 10 h. Hur stor blir
5060 Bestäm en lösning till salthalten på lång sikt?
differentialekvationen y" + 4y' + 3y = 18
EX 1 SID 142
med villkoren y(O) = 9 och y'(O) = -5.
EX 4 SID 139 5063 En fallskärmshoppare

kv2
påverkas av tyngdkraften
nedåt, och en bromsande
5061 En lättrörlig vagn med massan 0,65 kg
kraft uppåt som är
placeras på ett horisontellt underlag.
proportionell mot
I vagnens ena ände fästs en fjäder.
hastigheten i kvadrat.
Fjäderns andra ände fåsts i en vägg så att
fjädern är horisontell. Se figur. Enligt Newtons andra lag
gäller att den resulterande
Fjäderkonstanten i Hookes lag bestäms kraften är lika med massan
till 130 N/m. Vagnen förs en liten bit gånger accelerationen
åt höger så att fjädern sträcks. Sedan (hastighetsändringen).
mg
släpps den så att vagnen kommer att
utföra en oscillerande rörelse fram och
tillbaka.
rörelsen om massan är 80 kg och
proportionalitetskonstanten är
16 (kg/m).
b) Använd ett digitalt verktyg för att lösa
differentialekvationen om v(O) = 0.
a) Teckna och lös differentialekvationen c) Bestäm hopparens maximala
för vagnens rörelse. Bortse från hastighet.
friktion vid lösningen. d) Rita hastighetsgrafen för de tre första
b) Illustrera lösningen grafiskt om sekunderna. När når hopparen halva
fjädern dras ut 0,05 m innan den maximala hastigheten?
släpps. EX 2 SID 143
EX SID 140
RE PETITI ONSU PPG I FTER

5064 Arne tar med sig 10-gradigt vatten in i •
;
,
sin 90-gradiga bastu. Hur snabbt kommer . ,
'
vattentemperaturen, T, att öka? •
Ökningshastigheten, T', bör vara störst i

början när temperaturskillnaden mellan
bastun och vattnet är som störst. Efter
hand som temperaturdifferensen minskar
avtar ökningshastigheten. Ett rimligt
antagande är att ökningshastigheten är ...
proportionell mot temperaturskillnaden i
- • s::::
mellan bastuns temperatur och vattnets

(Newtons avsvalningslag).
a) Teckna en differentialekvation för
vattnets temperaturökning
------~
då proportionalitetskonstanten k är
0,04 min-1•
b) Använd ett digitalt verktyg för att lösa
c) Vilken temperatur har vattnet efter en
halvtimme och en timme?
EX 3 SID 144
REPETITION 4
5065 Derivera y = (1 + x2 ) 3 med kedjeregeln. 5067 En behållare är formad som en upp

och nedvänd rät cirkulär kon med
EX1SID158
basradien 1,5 meter och höjden 3,0 meter.
Behållaren fylls från en kran som lämnar
5066 En sten kastas i en damm. Det
50 liter vatten per minut. Bestäm ett
uppkommer då en cirkulär vattenväg som
uttryck för hur snabbt vattennivån stiger
rör sig med hastigheten 5,0 cm per sekund
i behållaren då vattendjupet är x meter
radiellt utåt. Hur snabbt ökar arean av
räknat från behållarens spets. Beräkna
det cirkulära område som vattenvågen
också hur snabbt vattennivån stiger då
innesluter då radien är 1,0 m?
vattendjupet är 2,0 meter.
EX 2 SID 159
EX 3 SID 160
R EPETITI ONSU PPG I FTER ~ 5

5068 Kurvan y2 = 4x är en parabel, som är 5073 Luft pyser ut från ett punkterat
symmetrisk kring x-axeln. däck med en avtagande hastighet.
a) Rita kurvan och bestäm ett uttryck Hastigheten kan beskrivas med
funktionen f(t) = 3e-0•41 liter/minut,
för lutningen, dy , hos kurvan i en
dx där tiden t är angiven i minuter.
godtycklig punkt. a) Hur mycket luft pyser ut under första
b) Bestäm ekvationen för tangenten i mi11uten?
punkten (4, - 4). b) Hur mycket luft har försvunnit från
EX 1 SID 163 däcket när det slutat pysa?
EX SID 172
5069 En ballong, som stiger rakt uppåt,
observeras av en person från en plats 5074 Dela upp bråken i två bråkuttryck.
på marken, belägen 330 meter från x+l X
a) b)
uppstigningspt1nkten. X x+2
Hur snabbt avlägsnar sig ballongen EX 1 SID 174
från observatören, då den är 120 meter 1
över marken och har den vertikala 5075 Dela upp bråket 2
i två bråkuttryck.
X -X
hastigheten 2,5 m/s? Marken förutsätts
EX 2 SID 174
horisontell.
EX 2 SID 165
x+I
5076 Bestäm
J x dx.
t EX 1 SID 176
5070 Beräkna integralen J: 2

dx för t = 5 och
5077 Bestäm
3
J 1
dx.
2
t=IO. 1 X -X
2
x+3
5071 Beräkna
5078 Bestäm
J (x-1) 2
dx.
00 00
EX 3 SID 177
a) J~ dx b) Je-Zx dx
5079 Bestäm Jx · ex dx.
I 0
7[
5072 Kurvan y = _!_ får rotera kring x-axeln.

5080 Bestäm Jx · cosx dx.
X 0
EX 2 SID 182
Då uppkommer en rotationskropp vars
volym vi vill beräkna. Hur stor är denna
5081 Använd Excel för att beräkna längden av
volym om rotationskroppen begränsas
kurvan y = 1 + 2x - x2 mellan x = 0 och
nedåt av x = 1h och
x = 2. Använd 4 intervall för beräkningen.
a) uppåt av x = 5?
EX 1 SID 184
b) saknar begränsning uppåt?
EX SID 170
5082 Beräkna längden av kurvan
f(x) = 1 + 2x - x 2 mellan x = 0 och x = 2.
EX 2 SID 186
RE PETIT I ONSU PPG I FTER

1111 Mängden av alla rationella 1121 a) Nej
KAPITEL 1 tal. b) Arbetslösa män mellan
11 01 Påståendena b, c och d är 1112 B = {b E ~ : b > 25/4} 20 år och 30 år.
sanna. (Då saknar andragrads- 1122 Au B =
ekvationen reella lösningar) .
1102 a) 2 E N = {l , 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10}
b) eE Q 1113 A n B = {2, 4, 6, 8}
B
c) N k IR A
d) 0c N c 1123 AuB = {x:-3<x<3}
A n B = {x: - 1 < x < 1}
1103 Påståendena a, c och d
är sanna. (Alla kvadrater 1114 u 1124 a)
är även rektanglar, så A A B
påstående b är falskt) .
1104 a) A ={4, 5, 6, 7, 8, 9,10, 11} c

b) B = {2, 4, 6, 8, 10, 12, 14} 1115
c) C=
b)
{2, 3, 5, 7, 11, 13, 17, 19, 23}
A B
1105 a) E b) E c) E 1116 T ex alla heltal n:
d) E e) E 10 < n < 20. c
1106 - 1 och O ingår i båda 1117 Tex {l, 3, 5}
mä11gderna.
1118 c)
1107 A och C c
A A B
B
0
1108 5 E N anger att talet 5 är ett
element i mängden av de
c
naturliga talen. {5} c N anger 1119 c
att mängden som endast
innehåller talet 5 är en del-
A
0 d)
mängd av de naturliga talen. A B
1120 EX: Mängder na {l, 2, 3, 4}
1109 {x lx = 2n där n > O}
och {5, 6, 7, 8} är disjunkta
c
1110 A = {2,3,4}, eftersom de inte innehåller
B = {2, 4, 6, 8, 10, ... }. •
nagra gemensamma
Elementet 3 tillhör mängden element. Mängderna 1125 10 patienter
A men inte mängden B. Alltså {l, 2, 3, 4} och {4, 6, 7, 8}
är inte A en delmängd av B. är inte disjunkta. 1126 Ac = {x:x:2:5}
1 99 98 97
1128 a) {5, 9} 1201 a) 1 b) 1 c) - 1214 1- . . . ..
13 4 52 100 100 100
b) {l, 2, 4, 5, 9, 11, 13, 17, 21}
c) {l, 2, 4, 5, 9, 7, 11} 77 76
1 b) 9 z 0,962 = 96,2 %
d) {2, 5, 9, 11} 1202 a) 100 100
100 100 Det står alltså nästan säkert
1129 5 st 9 samma nummer pa• tva•
c)
1130 Elementen i A n B räknas 10 lappar. Prova i din klass
två gånger i IAI + IBI. och se om det stämmer.
1203 a) 5 b) 5 c) 11
1131 a)A\B b)A\(BuC) 36 12 12 1301 60
d) 5 11 25 1302 3 13 = 1 594 323

1132 a, d och e e) f)
8 36 36 1303 731 161 600 kombinationer
1133 20%
3 b) 1 c) 7 1304 12
1134 5,6% 1204 a)
Uppgiften löses med fördel 8 8 8 1305 4 + 4 · 3 + 4 · 3 . 2 +
med ett venndiagram: 1205 a) 0,189 b) 0,973 + 4 · 3 · 2 · 1 = 64
A : Personer med högt
1306 3 · 2 · 1 · 3 · 2 · 1 = 36
blodtryck 1206 a) 6 b) 3 c) _!! kombinationer
B: Personer som dricker 8 16
Rektangeln: personer som 1307 5 7 = 78 125
varke11 har högt blodtryck 1207 a) 0,6 1 b) 0,33 8. 96
eller dricker.
c) 0,997 1308 6 ,::: o, 47
9 · 10
1208 Nej. Eftersom några
A B 1309 a) 5 040 b) 840
12 68 1152 kort (bl a hjärter) redan c) 1 320 d) 15 438 000
är bortplockade ur
768
leken är sannolikheten 1310 6! = 720 sätt
Antal personer som både 10 9
- -- zO 04 . 1311 Prövning ger att alla n > 1O
dricker och har högt 47 46 ' ger n! > 1 000 000.
blodtryck: 0,85 · 40 = 68.
1209 a) 0,09 b) 0,91 c) 0,05 . 8! 40320
Antal personer med högt 1312 NeJ. - = = 1680
blodtryck son1 inte dricker: 1210 a) 0,02 b) 0,98 c) 0,017 4! 24 '
80 - 68 = 12.
1211 0,6 (i)! = 2! = 2
Antal personer som dricker
och inte har högt blodtryck: 1212 Sannolikheten för att det 1313 52!
1920 · 0,6 = 1152. skall hända minst en gång
om försöket görs N gånger 1314 a) 336 b) 12
Antal personer som varken
c) 120 d) 6
har högt blodtryck eller
kan skrivas ( N
1)N 1315 1816214 400
dricker: 1920 - 1152 = 768
68/(1152 + 68) z 5,6 % 1316 24 sätt
Med ( 1-
1)N
N beräknar
1135 a) .........
.A.. v(BnC) ........ .··-
(AvB)n(AvC) 1317 5 040
vi sannolikheten för
A komplementhändelsen . 1318 1814400
..... ·. B
''
' 1319 a) 360 b) 24
1213 I ett träddiagra1n utgörs
c
händelsen av t re olika 1320 n>4
grenar med faktorerna
b) .,...'-~-.......C), ,,
.A..rdBv .
(A..0.8-) V (_~_,,_C)
l, 2 och 45 i täljaren och
1321 För alla n > 4 innehåller n!
produkten 5 · 4 · 3 · 2 · 1
'\ 47, 46 och 45 i nämnaren.
A i B ~: A B
,__,-.l
-· med både 2 och 5 som
Sannolikheten beräknas till
'i--
( -,.. ""-....\J'll faktorer.
2 1
c 3 · - · - ,::: 0 28% .
47 46 ' 1322 b. Tex är 7! = 7 · 6!
5
1323 !/ 2 = 10 1337 a) 4
3!
2
1324 1/24 - l z0,0045 7 10 = 5120x 10
52 221 = 8·2 ·5·x
1325 Tex: 2
A: På hur många sätt kan du
1354 7:e termen blir 672 000
placera sex olika personer b) 0,059
i en kö? 1355 2n - l
1338 a) 0,243 b) 0,242
B: På hur många sätt kan
1339 0,0056 1356 - 117+44i
du välja ut 3 personer till
en styrelse (ordförande, 1340 0,0015 1357 Använd 2n = (1 + 1)" och
sekreterare och kassör) om binomialsatsen.
du väljer ur en grupp på 5
1341 = 10 1 125
6 personer? 2 1358 a)
C: Du skall lotta ut tre bio- 216 b) 216
13 8
biljetter till ett handbollslag 1342 = 70072
5 3 91 25
med sex spelare. På hur c) d)
1343 0,053 (gynnsamma = 216 72
många sätt kan detta ske om
en spelare kan vinna flera 15 10 5 1359 a) 0,61 b) 0,33
biljetter? = 756756,
5 5 5 c) 0,997
1326 8! = 403 020 möjliga= 3 15 = 14 348 907.) 1360 a) 7,29 % b) 91,9 %
1327 60 1344 1 6 15 20 15 6 1 1361 a) 15,5 % b) 93,0 %
1328 Ja, om man definierar O! = 1. 1345 a7 + 7a6 b + 21a5b2 + . .. c) 83,8 %
1329 a) 20 b) 45 c) 45 1346 220

~) ~
4 6
1
1330 a) 560 b) 1 365 2 3 1362 a) ; ( ( ) ""22,8%
1347 a) 1 +3x+3x +x
c) 1 365 b) 1 + 5x + 10x2 + 10x3 +
1331 5 005 + 5x4 + x 5 b) 1- 1; (~)10 +
1332 a) 3 276 a) 19 656 1348 8x3 + 36x2y + 54xy2 - 27y3
1333 a) 9 b) 4 1349 a) a4 4a 3b + 6a2ba +

-
- 4ab 3 + b4 +\o (})(I)'+

1334 a) 4 950 b) 2 10 b) p3 - 6p2q + 12pq2 - 8q3
1335 10 personer kan uppenbart
13 13 + ~ (~)2(~)8+
väljas på 1 sätt ur en 1350 för när
grupp på 10 personer. 10 3
3 7
Det kan även skrivas som du väljer ut 10 element + 130 (~) (~) ""
10 10! av totalt 13 så har du jl1

- - .Om detta indirekt valt ut de 3 som är ""44,l %
10 10!·0! kvar och om du väljer ut
uttryck ska bli l, så måste 3 element av 13 så har du
O! = 1. också "valt" de 10 som är
kvar.
1336 Om det spelar roll i vilken "" 0,036 %
ordning du väljer ut de tre 1351 a) 120 b) 91 c) 100
spelarna så skulle Tords 1363 Resultatet blir 1. Det skulle
1352 Båda leden blir 35.
sätt vara korrekt. I detta fall kunna vara beräkningen
Elementen i rad 7 i Pascals
spelar det knappast någon av sannolikheten att få 0, l,
triangel kan fås fram
roll. Då borde han gjort så 2, eller 3 sexor vid tre kast
genom att summera de två
11 11!
här: = = 165 . ovanliggande elementen i med en tärning. Det blir
3 3!·8! rad 6. givetvis 1.
8
1364 a) pk = o,5k(1-o,5)8- k = 1406 a) Ja, tex TEST1
k 1
8 8 1 a, c och d är sanna.
- 0,5k0,5 8
-k =
k 2 Tex
B
3 A
8 8
0 ,5k+s- k =
D
- 0,5 8
k k
b) Ja, tex 2 3 500
b) 21,9 %
4 4 5! = 120
1365 a) Anta att du singlar slant
8 5 6!/(6 - 4)! = 360
100 gånger. Hur stor är 1 3 12 12!
chansen att du får krona 6 7 6 a) - -- -
exakt 50 gånger? 5 5! · 7 !
1407 Ja, tex 12·11·10·9 · 8
1 · ·3 · 7 · · · 97 · 99 - -----
5 · 4·3·2
b) .2·4 · 6 · 8· ·· 98 ·100.-
bryt ut 50 tvåor
= 11 · 9 · 8 = 11 · 72 =
1 · 3 · 7 · · · 97 · 99 = 720 + 72 = 792
b) EX: Hur många olika
250 . 50!
d elmängder med fem
_ (1· 2·3 7···97 · 99)(2 4·6 · 8 ···98·100) = element finns i en mängd
250 50!·(2·4 · 6·8· ·· 98 ·100) 1408 a) Tex ADECB.
bryt ut 5-0 tvåor
med 12 element?
b) T ex ABCDEGFA. 1 1
100! 7 a) -
- -50 - - -----=-
50
- 1409 a) T ex ABCDEFD. 5 · 4 · 3 60
- 2 ·50!·50!·2
b) Tex ABGEHBCDEFA. 1 - 3! · 2 ! - 2 1
50
l 00 ! ( 1) )so ( 1 b)
5
- - -
- -
= 50!. 50! . 2 .2 1410 a) Nej. Anta att A är start-
och slutpunkt. Då måste
5! 5 · 4 10
3
B passeras 2 gånger.
1401 a) 5 noder, 6 kanter
b) Nej . AB måste passeras 8 a) {2, 4, 6}
b) 4 noder, 5 kanter
2 gånger. b) {l,2,3,4,5,6, 7,8, 10, 12, 14}
c) 3 noder, 6 kanter
1411 a) Tex
c) 11
14 02 a) ----------,. b)
9 c och d
• 10 60, 6 (x2)4(2x3)2=
b) 3
6! 8 6 6 .5 14
---·4 · x x = ·4·x =
4!2! 2
1403 D och E har graden 1. A och = 60x 14
B graden 2 och C graden 4. c) Endast trädet med två 11 a, b och c är sanna.
1404 a) Tex CABC löv.
b) Tex DBCD, eller 12 a och c
1412 Det kan visas att detta är ett
BAEDB nödvändigt och tillräckligt 13 14 elever
1405 Graferna har lika många villkor för att hitta en 14 233 . 103 - 23 3 = 12 154 833
noder och kanter. Eulercykel. Beviset ingår
dock inte i denna kurs. 15 På 28!:::::: 3,05 · 1029 sätt.
Dessutom kan kanterna
28
och noderna paras ihop, 16 På ! = 11 793 600 sätt.
så att motsvarande noder (28-5)!
förbinds med motsvarande 1 1
17 -- - ---
kanter. ( Graferna sägs vara 35 6 724 520
isomorfa.) 7
88 11
18 ::::: 0,0016
5 040 KAPITEL 2
54145
12 Tex
19 53 130 2101 a och c
3 7
2102 b
20 10 ( 1 ) (4)
3 5 5 : : : 20 % A 2103 2,3,5,7, 11, 13, 17, 19,23,
13 a) 24 b) 12 29,31,37,41,43,47,53,59,
6 6 6 6 61,67, 71,73, 79,83,89,97
21 + + + + 14 De innehåller såväl faktorn
6 5 4 3
2 som 5. 2104 5,17,4 1
6 6 6
+ + + = 64 15 45 handskakningar 2105 a) 2 2 · 7 b) 2 2 . 32
2 1 0
16 90 c) 2 · 3 · 52
17 De innehåller alla faktorn 2. 2106 a) 21 · 242 är delbart med

BLANDADE UPPGIFTER 7, eftersom 21 är delbart
18 8 med 7.
1 a) {2, 3, 4, 6}
19 a) Konstruera grafer (exempel b) 35 + 77 är delbart med
b) {l, 2, 3}
nedan). Problemet 7, eftersom 35 och 77 är
c) {2}
reduceras då till att hitta delbara med 7.
d) {23, 29, 31, 37}
Eulervägar.,........__ c) 14 · 62 + 15 · 63 är del-
2 a) falsk b) sann 12
bart med 7, eftersom 14
c) falsk d) falsk 7 ~ f -8-,--~ och 63 är delbara med 7.
7 9
3 a) b) 2107 a) 11 · 288 är delbart med
16 16 1 9, eftersom 288 (med
4 a) A 10 siffersumman 18) är
~ 5 delbart med 9.
b) 999 + 181 881 är delbart
med 9, eftersom 999 och
b) 181 881 är delbara med 9.
A§J c) 5 · 81 + 8 · 351 är delbart
med 9, eftersom 81 och
5
c) A 4 351 är delbara med 9.
B
@ 12 3 2108 a) 2 · 32 · 5 . 7
b) 23 · 5 · 7 · 11
b) Ja i vänstra, och nej i högra c) 131
huset.
5 24 sätt 2109 Endast C
20 84
6 a) {6, 8, 9, 10} 2110 a) 27 • 32 · 11
b) {l, 2, 3, 4, 6, 7, 8, 9, 10} 21 71 % b) 2 3 • 3 4 . 5. 13
c) {5, 7} 16 16 16! 16! c) 3 7 • 5 · 17
22 + - - -+- - -
d) {5} 5 6 5! 11 ! 6!10! 2111 a) 23 · 3 b) 24 • 32 · 5
e) {5, 7}
6 · 16! 11·16! c) 28 • 34 • 52 • 7 . 11
f) {2, 3, 5, 6, 7, 8} ---+----
6 · 5! 11! 6!10! ·1 1 2112 Alla naturliga tal som är
7 3 delbara med 3.
17 · 16! 17
8 10 098 6! 11! 6 n 3 - n _ n(n+l)(n -1 )
2113
9 7 23 23 personer
3 3
Talen n - l, n eller n + 1
10 a 10 + 10a9b + 45a 8b2 + är konsekutiva tal. Något
24 a) Summan är alltid ett jämnt
+ 120a7 b3 + 210a6 b4 + tal. av dessa måste alltså vara
+ 252a5 b5 + 210a4 b6 + b) Ja. delbart med 3. Detta
+ 120a3 b7 + 45a2 b8 + 10ab9 + medför att resultatet blir ett
+ blO 25 a) 4,0 · 1o-6 b) 0,009
heltal.
2114 EX:435=43· 10+5 2210 Sätta=k ·b +r=> 2302 a, c och d
Både 10 och 5 är delbara r = a - k · b. r är delbart
2303 n = 41
n1ed 5, vilket medför att 435 med n, eftersom både a och
är delbart med 5. b är delbara med n. 2304 b och c
2115 378=3·100+7·10+8·1= 2211 Resten blir 3. 2305 a) 8, 15, 22 eller 9, 16, 23
= 3(99 + 1) + 7(9 + 1) + eller . ..
2212 Med a = k 1 • 12 + 3 och
+ 8 · 1 = (3 · 99 + 7 · 9) + 3 + b) 15, 26, 37 eller 16, 27, 38
b = k2 · 12 + 3 blir a - b =
+7+8 eller .. .
= (k , · 12 + 3) - (k2 · 12 + 3)
Talet 378 är delbart med
= k I · 12 - k2 · 12 2306 13, 22, 31, 40, 49, 58, ...
9 om 3 + 7 + 8, dvs siffer-
= 12(kl - k2) =>
summan är delbar med 9. 2307 Ja, Jenifer har rätt. Att
a - b är delbart med 12.
2116 Talet a2 + 3a + 2 kan skrivas
2213 a) 6 b) 34
=
a 14(mod 15) begränsar
om som (a + l)(a + 2), som de möjliga talen till {14, 29,
är delbart med 5 om (a + 1) 2214 a) 50 b) 50 44, 59, 74, 89, 104, 119}.
är delbart med 5. Av dessa är endast
2215 a) 8 b) 28 29 = 5 (mod 8).
2117 Calle har rätt. Beräkningen c) 1 d) 221
härstammar från antal 2308 [0] 4, [1] 4, [2]4, [3]4
2216 a) 18=2·3·3och32=
sätt som l, 2, 3 eller 4 av 2309 Titta på restklasserna
=2 · 2·2·2·2
primtalsfaktorerna kan modulo 3. För n = 0 skrivs
MGM(l8,32) = 2 · 2 · 2 ·
kombineras för att bilda
· 2 · 2 · 3 · 3 = 288 n = 3k och n2 = 3 · 3k2 => n2
4
delare till 210. syftar b) 24 = 2 · 2 · 2 · 3 och =
O(mod 3). För n 1 skrivs=
på delaren 1. O 90 = 2 · 3 · 3 · 5 n = 3k + 1 och
MGM(24,90) = n2 = 3(3k2+2k) + 1 =>
2201 a) k = 5
= 2 · 2 · 2 · 3 · 3 · 5 = 360 n 2 = l(mod 3). För n = 2
b) r= 3
skrivs n = 3k + 2 och
c) k = 3, r = 2 2217 a) 36x b) 12a2 b
n2 = 3(3k2 + 4k) + 4 =>
d) k = 10, r = 1 c) 6x d) 2a
==
n 2 4 l(mod 3).
2202 a) k = 3, r = 1 11 51
2218 a) _!2 b) 2310 a) 4(mod7) b) 2(mod3)
b) k=6,r=2 26 195 c) 19
c) O(mod8)
c) k= 11,r= 1
2219 a) 18 b) 18
d) k = 20, r = 5 2311 a) 2(mod4) b) 2(mod3)
2220 c och d c) 8(mod9) d) l(mod60)
2203 Kvoten är 20 och resten 5.
Thomas tar inte hänsyn till 2221 Ja det är möjligt. Fyll 2312 a) 3 b) 2 c) 1 d) 1
att O < r < 5. 3-litersspannen och häll över
innehållet i 5-litersspannen. 2313 a) 4(mod 5) b) l(mod 5)
2204 a) k = 30, r = 0 c) 2(mod 5) d) 3(mod5)
Fyll sedan 3-litersspannen på
b) k = 0, r = 13
nytt och häll över så mycket 2314 n = 16, n = 25 och n = 34
2205 a) k = -1, r = 3 du kan i 5-litersspannen.
b) k = - 2, r = 4 Kvar har du 1 liter. 2315 a) l(mod 9) b) l(1nod 9)
c) l(mod 9) d) l(mod 9)
2206 a) 5 b) 0 2222 Ja, det stämmer.
c) 1 d) 1 SGD(l2,8) = 4 och 2316 425 = 25 (mod 8) eftersom
MGN(l2,8) = 24 och 42 och 2 ger samma rest
2207 Tex 84 och 110. vid division med 8,
4 · 24 = 8 · 12
2208 Eftersom SGD(l0,15) = 5 och 42 = 2(mod 8). 2 5 = 32 =
(n + l)(n - 1) = n 2 - 1 så är MGN(l0,15) = 30 och = O(mod 8) eftersom 32 ger
n 2 = (n + l)(n - 1) + 1. 5 · 30 = 10 · 15 resten O vid division med 8.
Kvoten blir alltså n - 1 och SGD(l2,18) = 6 och
2317 4 · n 2 (mod4) =
resten 1. MGN(l2,18) = 36 och
6 · 36 = 12 · 18 = 4(mod4)·n 2 (mod4) =
2209 Resten blir 9, som är delbart :0
med 9. 2301 a) 9 b) 1 c) 11 d) 11 =O(mod4)
2318 (3n + 1)3 = 27n3 + 27n2 + 2403 a) 50 b) - 27 2424 a) 4 11 - 1 eller (- 4)" - 1
+ 9k + 1 = l(mod9) c) - 87,5 d) 13 . 10 4 b) 2" - 1 eller(- 2)" - 1
c) 320 · 0,25" - 1
2319 521 = 500 + 20 + 1 = 2404 a) aIT = 1 + (n - 1) · 6 =
d) 2·(- 5) 11 - 1
= - 5 + 6n
= 5· 100
--..,,.........,· + 2 · -----...,....-'
10 + 1 = b) an = - l+(n -1)· 4 = 2425 EX: Janne sätter in 8 000 kr
al (mod9) as ! (mod9) = -5 + 4n på ett konto med 3 % ränta i
= 5 + 2 + 1 (mod 3) = c) a fJ = 52 - (n - 1) · 16 = början av fyra på varandra
= 9(mod 3) = O(mod 3) = 68 - l6n foljande år. Hur mycket pengar
100 har han på kontot precis efter
2320 91T - 1(mod 8) =
d) a,, = 150- n fjärde insättningen?
= (9"(n1od8) - l(mod8)) = 3
fJ
2426 5 880 kr per år.
= 9(mod8) - l(mod8) = 2405 1000(1 + 1000) = 500500
2427 a) 2 b) 0 c) 2
l 2
= l " - l(mod8) = O(mod8) 2406 a) 35 b) 375 c) 7 2428 a 1 = 1 I 2, k = 1 I 2 vilket ger
11
2321 Mån dag.
1 000 = 700 + 280 + 20 =
2407 a) 95 b) 108 ~ 1-( ~) ~ 1-( ~ )"
2408 a) 4 + 2(n - 1) S,, = ----'--1-....:.... - -----'--1----'- -
= 20=21 - 1 =- l(mod7)
b) 11 c) 460 1- -
2322 På 1 (förutsatt att det finns 2
klockor då). 25 100 = 1100 =
= l(n1od 12)
2409 73 ; 1~({)'
2410 Talföljderna A, B och E Om vi låter n gå mot
2323 3 är aritmetiska eftersom oändligheten får vi
differensen är lika stor 1 ) 11
2324 201 672 = 2 · 10 5 + 1 · 103 + mellan termerna. Så är inte llin 1- ( - = 1 v.s.b.
IT-?.. 2
+ 6 . 102 + 7 . 10 + 2 = fallet i C och E.
= 2 + 1 + 6 + 7 + 2(mod 3)
2411 a) 150 b) 0 c) 0 2429 Ca 25 år
2325 Om a = b(mod 8) och
2412 23,27,31 x 6 -1
c = d(mod 7) så är a - b och 2430
c - d delbara med 7. Vilket x- l
2413 2 620
ka11 skrivas a - b = 7 · k och c b
2414 a 1 = 1 och 2431 Likformighet ger - = -
c - d = 7 · p där p och k är b a
heltal. an = 1 + 2 · (n - 1) = 2n - 1
2432 a) 0,5
a + c(1nod 7) = b + 7 k + d + S = n(l + 2n - l) = n · 2n = n 2 b) ja, kvoten inverteras.
+ 7p(mod 7) = b + d(mod 7) + 11
2 2
+ 7k(mod7) + 7p(mod7) = 2433 Sätt b = ak, c = ak2 , • • •, där
0 0
2415 1 - h , l, l+h k = b I a.
= b + d(mod 7) 2416 90a + l Ob ==> lg b = lg ak = lg a + lg k,
v.s.b. lg c = lg a + 2lg k, ...
2417 a) 192, 768 b) -8, -16 Logaritmerna bildar en
2401 a) 23, 29 b) 99, 88 c) 1/10, 10 d) 1, - 2 arit1netisk talföljd med
c) - 66, - 42 d) -14, -1
2418 a) 25.3n- l b) _ 3.4n- l differensen lg k.
2402 a) a11 = 25 + (n - 1) · 50 = c) 10 000 · 0,4n- 1
2434 2,9 mg
= - 25 + son d) 20,sn - o.s
b) a n = - 3 - (n - 1) · 9 = 2435 a) 3, 10, 17, 24
2419 a) 2 560 b) -768
= 6 - 9n b) 1,4,10,22
c) 6,4 · 10-5 d) 10-6
c) a IT = 10 000 + c) - 1, - 1, - 1, - 1
- (n - 1) · 4 000 = 2420 a) 21 b) 28 d) 0, l, 2, 5
= 14 000 - 4 OOOn
2421 - 2 048 2436 a) a 1 = 9, a11 + 1 = an + 4
1 2 b) a l = - 4 ' a11+1 = a11 - 6
d) a11 = - +(n - l) - = 2422 12 288 kr
3 3 c) a1 = 3, a n + 1 = an · 2
= (-1 + 2n) I 3 2423 a) 63 b) 9,0 c) 29 524 d) a l = 10-s ' a11+ 1 = a n · 100
2437 a) a I = 1' a = a · 2 11 + 1 11
2452 a) 61 1 b) a n+ l 2503 1. n = 1 =>
1
b) b1 = 2, b + I = bn + 4
c) c1 = 1, c + 1 = c
11
2453 a) VL = si = L 2n = 2 och
11 fl n 1 2 3 4 5 i= I
d) d 1 = 27, dn + I = dn - 7 an 3 6 12 24 48 HL = n(n + a) = 1(1 + 1) = 2
2438 a1 = 10 000 och n 3 9 21 45 93 2. Anta att det gäller fö r
a + 1 = an · 1,03
I an
1 n = k:
11
n=k
2439 a) 0,5 b) +11 F2 n 6 7 8 9 s" = l: 2n = 2+ 4+ 6 +.
c) - 15 an 96 192 384 768 i=I
2440 a) REKURSIV: a,., + 1 = an + 8 n 189 381 765 1533 + ... +2k = k(k+l)
SLUTEN: a = 2 + 8n
I an I 3. Visa att det gäller för
Il
b) REKURSIV: b = bn - 2 n = k + 1:
11 +1 b) a = 3 · 2n- I n=k+ I n=k
s" = I I
b = 1 - 2n
SLUTEN: Il
b) REKURSIV: C + 1= Cn + 100
Il
11 2n = 2c k + 1) + 2n =
SLU T EN : C11 =
11
100 · (n - 2) c) I 3(2" - 1) i= l i= I
1 = 2(k+ l ) + k(k + 1) =
5
2441 Vi lägger hela tiden till
samma tal, nämligen
2454 a) I - c- 2);
= (k + l)(k + 2) =
= (k + l)((k + 1) + 1)
i= O
differensen d.
6 2504 1. n = 1 =>
l
2442 a) l , 2, 6, 24, 120
b) Det är en rekursiv
b) I -c1 + i/3)
i= O
VL = si = L6n -
i= I
2 =4
definition för fakultet.
2455 a) 524 288 brev och HL = n(3n + 1) =
2443 a) 2 b) 2 c) 2 b) 1 048 575 brev = 1(3 + · 1 + 1) = 4
2. Anta att det gäller för
2444 a 1 = 0, an + 1 = an +n 2501 1. För n = 1 ger formeln n = k:
2445 Detta är den så kallade a 1 = 3 + 5 · 1 = 8. n=k
Det stämmer bra med
fibonaccitalföljden som kan
a1 = a0 + 5 = 8.
sk=1:6k - 2=4 + 10+ 16 + ... =
skrivas an = an+ 2 + an + 1• i=I
2. Anta att för n = k = k(3k + 1) = 3k2 + k
2446 a) Längd 0,297 .m och gäller att a k = 3 + Sk. 3. Visa att det gäller för
bredd 0,210 m. 3. Då ger den rekursiva n = k + 1:
b) 1 I 2 11 m 2 definitionen att a k + 1 = n=k+I
2447 a) 6 b) -3 = ak + 5 = 3 + Sk + 5 =
= 3 + S(k + 1), v.s.v.
sk= I 6k - 2 =
c) 5 d) 1 111 i=I
5 4
2448 a) : I2i-l = : I2i 2502 a) 1. För n = 1 blir VL = 1 n=k
och HL = 1. = L (6k - 2)+6(k + 1) - 2 =

i=l i=O
i=I
2. Anta: För n = k gäller
VL = k2 . = k(3k + 1) + 6(k + 1) - 2 =
3. För n = k + 1: = 3k 2 + 6 + 6k + 4 =
i=l i=O
VL = k 2 + (1 + 2k) = = 3k2 + 6k + 3 + (k + 1) =
20 32
k2 + 2k + 1 = (k + 1)2 = HL. = 3(k2 + 2k + 1) + (k + 1) =
2449 a) : Ic2i + 1) b) : Isi
b) 1. För n = 1: VL = 100 = 3(k + 1)2 + (k + 1)
i=O i=l
2450 Alla utom C är lika. och HL = 100. 2505 1. För n = 4 ger formeln
2. Anta: För n = k gäller a,, = 2. Det är mycket
2451 Om vi tar exemplet VL = lOSk - 5k2 .
3 6 6 riktigt 2 diagonaler i en
L ak + L ak = L ak 3. För n = k + 1: fyrhörning.
k= l k= 4 k= I VL = 105k - 5k 2 + 2. Anta att formeln
kan vänsterledet skrivas + (100 - l Ok) = l OSk + gäller för en k-hörning:
(a1+ az + a3) + (a4 +as + a6). - 5k2 + 105 - 5 - lOk = k(k-3)
l OS(k + 1) - 5(k2 + 2k + 1) =
ak = •
Det är ju lika 1ned a 1 + a2 + 2
+ a3 + a4 + a5 + a6 so1n = lOS(k + 1) - (k + 1)2 = 3. När ett nytt hörn läggs ~
precis är högerledet. = HL till blir en av sidorna i _./
k-hörningen diagonal. 2511 1. För n = 1 är n 3 + 2n = 3, 15 Ja, eftersom de ger samma rest
Dessutom ska diagonaler vilket är delbart med 3. vid division med 33.
dras från d et nya hörnet till 2. Anta att k 3 + 2k är delbart
alla andra hörn, förutom de med 3. 16 43 200 kr
två närmsta hörnen: 3. (k + 1)3 + 2(k + 1) = 17 a och c
k(k- 3) = k3 + 3k2 + 3k + 1 +
ak+i = +l+(k-2) = 18 45 219 kr
2 + 2k + 2 = k3 + 2k +
k(k - 3) 2(k - l) + 3(k2 + k + 1), vilket är 19 a 1 ::::: 1,41; a 2 ::::: 1,55; . .. ;
= + =
2 2 delbart med 3 då k3 + 2k är a 12 ::::: 1,618033; a 13 ::::: 1,618034;
2
k - k- 2 (k + l )(k - 2) delbart med 3.
- - - a 14 ::::: 1,618034; ...
2 2 1
(k+ l )((k + l ) - 3) 20 1. För n = 1: VL = HL = - .
TEST2 2
2 2. Anta at t för n = k:
2506 1. n = 1 ~ 11 1 - 4 1 = 7 1 2 671 k+2
VL = 2 - k •
2. Anta att det gäller för 2
2 Ja
n = k, alltså l l k - 4k = 7p där 3. För n = k + l:
p är heltal. 3 kvot: k = 6, rest r = 1.
3. Visa att det gäller för k + 2 k+ 1
4 15 VL = 2 - k + k+I -
n = k + 1: 2 2
11k+l _ 4(k+l) = 5 a) 3 b) 2 c) 4
= 2 _ (2(k + 2) _ k + l) =
= 11 · 11 k - 4 · 4k = 6 428 934 = 4 · 105 + 2 · 104 + 2k+l 2k+l
= (7 + 4) · 11 k - 4 · 4k = + 8 · I 0 3 + 9 · 10 2 + 3 · 10 + k+ 3
= 7 · 11 k + 4 · 11 k - 4 · 4k = + 4 =- 4 + 2 - 8 + 9 - 3 + 4 = = 2- = HL
2k+I
= 7 · 11 k + 4(11 k - 4k) = = 0 (n1od 11)
= 7 - 11 k + 4 · 7p =
= 7(llk + 4p) 7 10 100
BLANDADE UPPGIFTER
2507 a) 1. För n = I: VL = 2, 8 10
1 101, 103, 107, 109, 113, 127,
HL = 2. 9 z, = 1 + i, z2 = 1+ 3i,
2. Anta at t för n = k: 131, 137, 139, 149, 151, 157,
z3 = - 7 + 7i.
163, 167, 173, 179, 181, 191,
VL = k(k+l)(k + 2).
10 1. För n = 1: Rekursiv formel 193, 197, 199
3
ger a 1 = 2a0 - 1 = 3. Sluten
3. För n = k + 1: VL = 2 1 287
formel a l = 2 2 - 1 = 3 .
2. Anta att för n = k: 3 a) 3 · 109 b) 2 . 33 • 5 . 7
= k(k+l)(k + 2) + (k+ l )(k+2) =
3
ak =2k+1 _ 1. c) 3 2 • 11 · 13 d) 2 11
3. För n = k + I ger rekursiv 53
k(k + l )(k + 2) 3(k + l )(k + 2) 4 b) 199
= + = formel ak+ 1 = 2ak + 1 = a) - 1155
3 3 = 2(2k+l _ 1) + 1 = 6930
= 2k+2 - 2 + 1 = 2k+ 2 - l , v.s .v. 5 Talet ska sluta på en jämn
= (k + l)(k+ 2)(k+3) =HL.
siffra och siffersumman ska
3 11 2 4 . 3 2 . 5 . 31
vara delbar med 3.
2508 a) ln(n + 1) b) n!(n + 1) 12 p = 2, 3, 5, 7 ger 2P-
1 = 3,
6 a) 0,27 27 27 ...
2509 an = 0,5n2 + 0,5n + 1 7, 31, 127. Tex är 127 ett
b) 1,142857 142857 . ..
primtal, eftersom J127::::: 11,3
2510 l .För n = lärVL > 2för c) 0,2941176470588235
och 127 varken är delbart med
X> 1. 294117.. .
2, 3, 5, 7 eller 11.
2. Anta att för n = k så är 5 82
( 1 + x)k > 1 + k. 13 T ex 23 402 eller 23 498. 7 a) .!..!_ b) c)
40 13 333
3. För n = k + 1: 14 2 522 = 1 · 2 047 + 475,
VL = (l+x)k+t = 8 a) 66 b) 2
2 047 = 4 · 4 7 5 + 147,
= (1 + x)k(l + x) = c) I d) 357
475 = 3 · 147 + 34,
= (1 + x)k + (1 + x)kx ~ 147 = 4 · 34 + 11. 9 a) 14 b) 20
I + k + 1 = HL. 34 = 3 · 11 + 1. c) 13/12 d) - 1/32
10 a) an =- l+(n - 1)·3=3n - 4 26 a = 84 + (n - 1) · 7 = 77 + 7n k2(k+l) 2 +4(k+l)3
Il -- -
b) a = (n + 1)/(n + 2) 4
a21 b6o
27 (k + 1)2 ( k 2 + 4(k + 1))
Il
c) a = 3" --
Il --
d) a = 3,14 + (n - 1) · 0,08 =
Il
28 1. För n = 1: VL = HL = 1. 4
3,06 + 0,08n 2. Anta att för n = k: 2k- i< k!. (k+1)2(k 2 +4k+4)
-- --
11 a) -38 b) 24 c) 3145 3. För n = k + 1: (för k > 1) 4
VL = 2k = 2 · 2k- 1 < 2 · k! <
--
(k + l)2(k+2)2
12 a) 42 b) 8 c) 3/26 (k + 1) · k! = (k + 1)! = HL. = HL.
4
13 a) 11, 13, - 5 b) 2, 6, - 11 29 a) Eftersom 13 = 1(mod 6) är 34 1. För n = 1: VL = Dx = 1.
14 a) geometrisk, a = 100 · (- 1)'' 13 3 - 13=1 3 - l = HL= lx0 = 1.
11
b) aritmetisk, = O(mod 6), v.s.v. 2. Anta att för n = k:

a17 = - 100 + (n - 1) · 200 = b) För 5 876 332 + 2 = 5 Dxk = kxk- 1•
= - 300 + 200n 876 334 är siffersL1mman 3. För n = k + 1: Dxk+ 1=
c) geometrisk, delbar med 3. Talet är = D(xk · x) = xk · Dx +
a17 =-100·(09)n-
, l jämnt, så det är dessutom + (Dxk) · x = xk + kxk- 1 • x =
d) ingetdera delbart med 2. 5 876 334 är = xk + kxk = (k + l)xk, v.s.v.
e) aritmetisk, an = Sa + 3 + alltså delbart med 6 och 5
+ (n - 1) · (a + 2) = 876 332 = 2(mod 6) => 35 a) 400 b) 4 500 c) 918
= 4a + 1 + n(a + 2) (5 876 332)3 - 5 876 332 = d) a =a
11
+
11-1 a
f) geometrisk, a17 = e"x = 23 - 2 = 6 = O(mod 6), v.s.v. + O,lOa 1(1 - n-t - 25)
e) 570 (5;~-) 4500
15 51, 135,219 c) För alla n. Kommentar:
n - 1, n och n + 1 är tre på f) 4 200 (4 234)
16 ca 450 år, 160 000 varandra följande heltal. g) an =an - l +
17 Efter 12 år Ett eller två av dessa är + O,lOa 1(I - a,,_ 1 I 4 500) +
11
_
delbart med 2 och ett med + 175

18 a) 800,400,200, 100,50,25 h) 3 000 (3 027)
3. Alltså är
b) a17 = 800 · 0, 5" n 3 - n = n(n + l)(n - 1) i) 5 800 (5 847)
c) 13 dygn
delbart med 6. 36 a) 1. För n = 1 blir
1112
19 a) an = .J2n b) an = 2 a" - b = a - b, vilket är
17
30 x = 8, y = 12 eller x = 0,5,
c) a17 = logl0 17 - 1 =n -1 delbart med a - b.
y= - 3
d) a17 = a + (n - 2)b 2. Anta att för n = k:
31 8, 12, 16,20,24,28,32,36 (a - b)l(ak - bk).
20 358
32 1. För n = 1: VL = l, HL = 1. b) För n = k + 1: ak+ 1 - bk+ 1=
21 a) n = 14 b) n = - 4
2. Anta att för n = k: = ak · a - bk · b = ak · a +
22 b - (a + b)/2 = VL= k(k+l)(k + 2) . - ak · b + ak · b - bk · b =
= (a + b) I 2 - a = (b - a)/2. 6 = ak(a - b) + b(ak - bk),
23
b fab-
b
-
3. För n = k + 1: V L = vilket är delbart med a - b.
M a a k(k+l)(k+2) (k+l)(k+2) b) 1. För n = 1 blir a2" - b217
= +---- = a 2 - b 2= (a - b)(a + b),
24 a I b= 1I 3 6 2
k(k+l)(k+2) 3(k+ l )(k+2) vilket är delbart med a + b.
25 Eftersom a 1, a2 , a 3, •• . är en = +----- - 2. Anta att
6 3·2
geometrisk talföljd så = (k+l)(k+2)(k+3) = HL.
(a + b)l(a2k - b2k).
a a 3. För n = k + l:
är ...1.. = i . För talföljden 6 a2(k + I) _ b2(k + l) =
a2 a1
33 1. För n = 1: VL = HL = 1. = a2k . a2 _ b2k . bz =
a12 , a22 , a 32 bl'1r d ao
2. Anta att för n = k: = azk . a2 _ a2 . b2k +
a2
+ az . bzk _ bzk . b2 =
-3= - ·- = - · - = -
a2 k2(k+ l )2
2 VL = - - - = a2(a2k _ b2k) +
4
Det ger att talföljden är 3. För n = k + 1: VL = + b2 k(a 2 - b2 ). Detta uttryck
geometrisk. är delbart med
= k2(k + l )2 +(k+l)3 = _) a + b.
4
KAPITEL 3 3109 A: Nej, en förstagrads- 3202 a) y = l0e3x b ) y = - 2e-l,Sx
funktion. c)y=3e3-3x
3101 a) y = - x2 + C B: Ja, om man bestämmer d) y = e - 0,5 + 1,Sx
andraderivatan till en
x3 x2 3203 y = 2e-3x, y'(O) = - 6
b) y = - - - +x+C tredjegradsfunktion fås
3 2 alltid en funktion av första 3204 a) N(t) = Ce0•91
x3 graden. b) N(t) = 2e0•91
c) y = - -x+C c) N(t) = 10e0 •91 - 4•5
3 c: Ja, t ex så har både
kx kx
x4 ,, e h , e 3205 a) y = 4e-2x, y'(O) = - 8
d) y = - - +x +2x+C 2 y = k2 oc y = - k-
2 b) y'(- 1) = - 8e2
funktionen y(x) = ekx som 3 3e
2
e) y = 2 +C lösning. 3206 a) k= - b) y = - x
e X 4 4
D : Nej, då måste
X koefficienten framför 3207 y' = -3y, y(O) = 2
f) y = 4sin- +C
2 andragradstermen vara 3208 y' = y I 5 med lösningen
lika. Det som kan skilja y = 2e5x
x3 x2 är konstanttermen.
3102 a) Y = - - +- +C x +C 3209 f(x) = 2exl 4
2 2 l 2 Koefficienten framför
b) y = C1x+C2 x-termen och konstant- 3210 Den allmänna lösningen
c) y = 2e2 x + C1x + C2 termen kan vara olika är Y = Ce- I,Sx, alltså en
d) y = 4sinx+C1x+C2 eftersom de bestäms av exponentialfunktion som
begynnelsevillkoren. närmar sig noll för stora
24x 2 fx
e) y = +C1 x+C2 3110 y = - cosx + 5 värden på x. Detta stäm1ner
5
för A och C men inte för B.
f) Y = - lnx + c,x + c2 3111 2e2 - 2e0•5 Om y(O) = 2 kan kurva A
3103 a) y = x2 + C 3112 a) y = 2fx - 4 stämma och om y(O) = - 2
b) y=2e2 x+c kan kurva C stämma.
2
c) y = 2lnt + C b) y= - e 2x
+2 3211 Riktningskoefficienten för
d) y = - 2 cos 2t + C tangenten
c) y = x4 + 4x2 + 3x + 2
3104 a) y = 2x + 4
d)y=-lnx + 4 f'(x) = L\y = f(x) - O = 0,25f(x)
b)y=2x2 + 3x + 5 L\x x - (x - 4)
c) y=ex+ x - l 3113 y' = 2,y(O) = 3 Differentialekvationen blir
d) y = sinx + cosx 3114 y" = 6x f'(x) = 0,25f(x) och dess
e) y = 2x + 3 allmänna lösning är
3115 a) y = x 2 + x f(x) = Ceo,2sx.
f) y = x2 - 2x + 1
b) .... y
3105 y = 1 + cos x => y' = - sin x 3212 a) N(t) = N 0 ek1
b) N(t) = Noe0,541
VL = y'cosx + ysinx =
c) 1,3 h
= - sinxcosx +
+ ( 1 + cos x) sin x = 3213 a) N( t) = 180e2•071
. .
= - s1nxcosx + s1nx + b) 0,83 h
+ cos x sin x = sin x = HL. c) Antalet organis1ner är
för stort i förhållande
3106 y = X -1 + Ce-x => 1 J till vätskemängden.
y' = 1 - ce-X \
l/ X
)
dK
HL = x - y = x - x + 1 - ce-x 3214 a) = - 0,012K
= 1 - ce-X = y' = VL. dt
3116 y = x2 + 4x b) 0,049 M c) 190 s
3107 y = x2 + x-5
3201 a) y = ce-3x b) y = Ce5X 3215 a) N( t) = N 0 e-k1
3108 y = 2e-~+ 2 - 2e c) Y = ce-xl3 d) Y = ce-Sx b) 38,5 h
dK 3306 a) y 3401 3,5
3216 a) = - 6,93 · 10- 3 K
dt .'' .... . '' ..
\I\\ .. .... \ I \"\
b) 0,0125 M
.... ..... ..... ........... '.. ,,,.
\I\\
.. ....
'
'' ' ' '' '
... ' \ \\ ...
\I\\
\ I \ \
...' .... ' ....
''
.... ..
'' '
.. '
3402 -1,52
''''
'''' ''''
'''' ''''
'''' ''''
''''
,----
,,
,,,,
.. ,-·--
, ,,
,,,,
----
,,,,,
, ; .. ,,----
,,
,,,
.. 3403 a) steglängd 0,5: y(l) =
3217 Befolkningen m inskar i 1-1-~:.;'''' ., . ., ,..... ..,....,
I I I f
,,.t .,,,,
,.
I I It
,''''
,, '''' t I t t t , , r
X
y(2) = y(3) = 1,5
r I t r t I r
en takt av 1,2 % per år.
t I t t t I t t t
. st eglängd 1: y(l) = 2,
Folkmängden var 4,8 y(2) = 1 ,y(3) = 2
1niljoner år 1850. b) 2 1n/s c) 2 m/s b) y' kommer omväxlande
Bilden 11edan visar de två att vara 1 och -1. Först
3218 I(x) = I e-o.533 x ökar y -värdet m ed 1 och
0 lösningskurvorna i b och c.
a) K(t) = K e-0,01231 y i nästa steg minskar d et
3219
........•••••..•••' ' ' ~·..•• ••••••' .•' .•••....' ' med 1.
0 \ \ \ I
\ ~ ~
b) 113 s ~
~·
...
\ \
.. ''}'.
... ...... ,........ ,. ........,
.iliJ '' ''.''
\
'' ''
' '''' '''' ''''
·~~
~~
\ \
\\
c) Efter ett steg kommer
3220 a) v( t) = 2,8e-0,03365t ----.. ,,..,, ,,,..,,-- ---- ,, .... man till punkten
:~ ".
' -1- . ,,,,~···· •
, ", . , , ..
,,., ,,.,
, ,
, , ..
,, ,,
,
;
., .....,,., ,'' ,• , , , ., , . , ..
, . t, t t t I (0,5; 2) och efter 2 steg
b) 31 s , , , r
••• • ••• ,, t
t It , • , t
, ,
t
X
),.
' t , t t I f t , , , t
till punkten (l; 1,5). Vid
3221 a) Z(t) = 1240e4,97s10-1 1 varje steg därefter blir
b) 98 °C 3307 a) y' = 0 och då kommer
/ I { t \
'
''
/ \ \
c) 56 °C .,. / I \ \
inte y -koordinaten att
/
.,. I { \ ' '' förändras.
d) Temperaturen kan
/'
'
.,. ' /
.,. I I,
- ' (1 .1 )' I
--
/'
)0.5: 0,5)
\ 3404 a) y(4) = 6 b) y(2) = 2
t ex komma över
- - ' -' - - - X
- ;,- I
-
/'
s1nältpunkten. - - - ' - -
3301 a) A, C
- -' ' '
'
\ .,.
\
{ /
/ .,. - - /' ,-
3405 a) Lös differential-
ekvationen y' = 3y och
\ I I
' ' ' ''
/
/
/ /'
bestäm y(l,3) om
' ' ' \ \ I / /
b) Båda är - 0,5.
y(l) = 2. Använd
'
\ \ \ { I /
' ' /
3302 A och Il, B och III, C och steglängden h = 0,1.

1
IV samt D och I b) y= - (röd kurva ovan) b) Den exakta lösningen
X
2
är y(x) = 3e 3x ~
3303 'A y 3308 Klas resonemang bygger på e
att kurvan har lutningen 2 2 31 3
y(l,3) = 3 e · • : : : 4,92 .
- V- ~1- hela tiden mellan x = 0 och e
/ X x = 1. Det stämmer inte. Svaret är alltså för litet.
'' /
Lutninge11 ökar ju m ed y. 3406 -0,38
'' ~ -- Därför får han ett för litet
3501 a) y' = 0,0625y(150 - y)
värde.
b) 225 c) 120
3309 a) y = x 2 c) y = Cx2
3304 a) 1 b) 3 3502 a) 120 b) 60
3310 Produkten av x och y måste c) 40 och 80
3305 a) vara positiv beroende
y 3503 a) 500 st b) 160 st/h
,,,,11( Il( f I I t t 11 t t t t
på kvadratroten. Därför c) 250 st
_.,.,///Il/I 11 l f 11 f f t I
- - " / I I I I I I I I I I I I t t t I finnslösningskurvor d)
____ .,,,,,,,,,,,,, ,,
____ ,,,,1,11111 ,,,,,
' '
,, ~
- - - ., ., / I / I I
,..,_ _ _ _ , , , , ; - 1 1
I I I i r I I
,,,,,,
enbart i första och tredje Ay
' ' ' ' - - - ,,. I / I I I I I I I I
kvadranterna. 500 -
\ \ \ , ' - - - ., I I I I I I I I X
""" - ~ y
\ \ \ \ \ ' ',' ',
\ \ \ \ \ , ' -
...- -_ J. ,,..,,,,,,
, I I I I I I
,,.,,.,,,,,,.,.,,.,
\ \ \ \ \ \ \ \ ' ' ' - - - -' ., I I I ..... ,,,,.,,,,,
,,..,. .. ,,,.,,.,.,.,
(
(
\ \ \ \ \ \ \ \ ' ' ' -. - - - ,,, / I I
.,,,,t/111 (I
~ ' ,,..,..,,,/tl"
,,,,.,,,, '- ',,.,
''
\ \ \ \ \ \ \ \ \ \ ' ' - - - ., ., I
......
\ \ ' \ \ \ \ \ \ \ ' ' ' '
---- -. - - ,,, I
... ,.,,.,.,,., ,,,,
.. . . ,.,.,.,. 100 -
'' , , , , , , -.: -, --
\\\\\\\\\\\\\'' ,,,,,,
\
\
\
\' '\
\ \
\
\
\' \ \
\
\
\
\
\
\ '
\ ' ' .... ..... .,.,.,. ,.,,,,,,,, X
'' l l l\\l , , , , , , , , , , , .... 1---- ... ,' 't.'1
-__ ,...,............ "4,,,,.,.
' ...''...
,\ .,. ..... X 0,5
...................... _____ _----- ..................... ...
... ,,. .. .,.i,,..,..,..,..,,.,. _ .. _
b) y = - x - 1 (svart kurva ,., ,, .,.,.,.,.
,,, . . 1-..........1 ,,. , ... -
- 1
,,,,,.,.,. ,,,.,,. __ 3504 a) 3,125 · 10-s vecka- 1
,,,,,,,. ,,,,,,, ...
ovan) ,,,,,,, ,,,,,,,..,._
,,,, ,,,,,,.,.,_
,,,
,1,r. "1 1,,,,,,.,,,.
,,,.,,,.,..,,,. b) y' = 3,125 · l0-5y(1800 - y)
,, ,. ,.,,,,,,,,. ......
Il rtlllt't't"'' c) 1 260
3505 a) y' = 8,5 · 10-6y(lOOOO - y) 3603 a) Y = Ce-Zx ==} 3702 a) Föroreningarna ökar
b) 7 870 st y' = - 2 Ce-2x, y" = 4Ce- 2x med 50 kg/ år och
c) 60 år y" + 4y' + 4y = 4Ce-2x + minskar med 10 % av
d) 83 individer/år + 4(- Ce- 2x) + 4Ce-2x = den befintliga halten i
= ce-2 x(4 - 8 + 4) = 0 vattendraget.
3506 När antalet y närmar sig 600 b) m(t) = 850e-0·11 + 500
b) y = Cxe-2x ==}
kommer tillväxthastigheten c) ca 710 kg
y' = ce- 2 x(1 - 2x),
att närma sig noll. Om
y" = 4Ce-2x (x - 1) d) 500 kg eftersom
tillväxthastigheten är noll exponentialfunktio11en
y" + 4y' + 4y =
ökar inte antalet individer.
= 4Ce-2x(x - 1) + går mot noll.
Det betyder att de aldrig
+ 4Ce- 2x(1 - 2x) + 3703 y = lOOe-x1200. Han behöver
kan bli fler än 600 st. + 4Ce-2x = tillsätta 58 liter/min.
3507 a) y' = 4 · 10-6y(8000 - y) = 4Ce-2x((x - 1) +
3704 18 °C
b) 64 st/vecka + (1 - 2x) + x) = 0
c) 500 st 3705 a) v' = 9,82 - 2v2 med
3604 a) y = C1ex + C2e-2x
v(O) = 0. Lösning:
3508 a) N' = 4,5 · 10-4N(400 - N) b) y = CleO.Sx + C2e-X
4,43
b) 200 st c) y = C1e2x+ c2 V ( t ) = 2,216 -
e8861
· -1
c) 4 månader d) y = eo,6x(c1 + Czx)
b) 2,2 m/s
e) y=e-x(clsin2x +
3509 a) y' = 0,007y(200 - y) c) 9,82 m/s 2 respektive
+ C2 cos2x) 1,82 m/s 2 •
y(O) = 30
f) y = e-2x(clsin 2x +
b) 200·4 ,0552x + C2cos2x) 3706 a) v' = - 20v2 med lösningen
y(x) :::. 4,0552x +5,667 180
3605 a) y = 10e 1•1x - 10e0, 1x v(t) - - - -
c) 3600x+l
AY b) y = 5e-0,2x - 20e-O,lx
,,.•.,, ..
..,,,.,,,..
.•,, .•,,,.. .. ..
.•..•....••..•..
, ,, , , , , , , , ,, , , ,, ., , ,. , , , . , , , , . , , , . , , , , . ,
,, , , ,,. ,,, , , , . , , , , , , , , . , ,, ,
2ol:l..................
·················· ...................
:;.! •••• • • • • • • • • • • • • • • • u • • • •• • · - • • n
................. •+
c) y = 2xe0,4- 0,4x b) 39 m/s
....... ........................
........ ..·-··
.················-
·········· . •....••. •.••..••..•....
........................
.......................................
t . ,.. • t . . . . , , , • • t • • , , t . .. . t " • • • , . . . .. .
y = 0,5sin 3x c)
............. . .......
.. ..................................
...... .... .... .... ......... ..
....." ....................... d)
• • • • • • .. • • • • • • .. • • • ' . . . .. . . .. t • • ' . t . "
.... .... ...............................

........ .............................. .
.
·y
.. ................................
..,.........
• • .. t • •
,....... ,,, ...........,.'."..

. . . .. . t .. . . .. . . . .. . . .. . . . .. . . .. .
3606 a) y = e-0.4x(C1sin x +
4 11; ;:;;
~ : :~: : ::: : : :: : : ::: : :;: : : :;: : ::: : : ·-·
..................................... =~:
;::; ; ;:; ; ;::; ; ;:; ; ;: : ; ;;:; ; ;:; ; ;::; X
+ C 2cosx) + 5
··-····-·······--···-···················
....,,.,,, ..,........
.. ,..
, ,., , , •• ! ' ' '' ' ' ~. , , ,., , ,,.,,
'''''''' ,,.,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,
, ., , , ,,,
,., ,, ,,,
,., ,, ,, .~,
,,,
..
• · - - · . - - · · · . -· • j . . . ..j. •• . .. . · - . . i ·-· . 1 ••.
, , , ,~~,, ,,, , , , , , ., , , , . , , , ., , , . , , , ,
• b) y = C1e-3x + C2ex +6x2 + 4 -
d) lim 200 · 4,0552x = c) y = C1ex + C2 e-x - cos x

\
X-4= 4,0552X+ 5,667
......
d) y = ex(C1 +C2 x) +!e-x -2-5-
4,0552x 2 I I
X
'
.
= lim200 - 0,( 01
x--+oo 4,0552x + 5,667 3607 y = 3e- 2x - 2sin x + cos x
-1
= 200
3608 y = -1 e2x --1 e-4x 3707 a) Det är - 20 °C ute. Man
Eftersom tillväxthastig- 3 3 ser det via Newtons
heten går mot noll då y
3609 y = 0,9oe-0·21 • sin (2,2t) avsvalningslag:
närmar sig 200 kommer y' = - 0,027(y + 20) =
y att närma sig ju st 200 3610 y = 5,2·cos(.J2t); 1,1 s = -0,027(y - (- 20))
för stora värden på x. b) Om y närmar sig - 20 °C
3611 a) y(t) = 0,075 sin(0,4x) +
3510 a) M = 478 st, k = 0,001 år-1 + 0,075 cos(0,4x) kommer termen (y + 20)
b) Knappt 5 år b) 0,11 m att närma sig noll. Detta
c) 3 år 9 mån ader, 59 st/år innebär att y' närmar sig
3612 y = 0,48e- 1401 · sin(700t) noll.
3601 a) - 1, 3 b) - 7, - 5
3701 a) y' = 0,031(30 - y) 3708 a) y' = -k(y - 21) med
c) - 4 d) - 5, 5
b) y' ""0,22 °C/min y(O) = 82 och lösning
3602 a) - 5, 1 b) - 3 c) y(x) "" 27 - 19e-0·03x y(t) = 21 + 6le-o.1991
c) -4, 0 d) -6, 6 d) 43 min b) ca 5 1nin (4,7 min)
dT
3709 y = 9,82 - -18 y 2 och
I
8 a) = k(T - 21),k= -0,104 6 y = - 4x + 6
78 dt
y(O) = 0 ger b) ca 11 min
7 y = -3 e 2x --3 e_6x
8 8
6,52(e3 ·01 x -1) 9 I punkten C.
y(x) = e3.0lx+ l 8 k = y'(O) = 6
10 8,7
D enna funktion närmar sig 9 0,79
k
6,52 m/s då x """? = . 11 a) v' = g - - v1'8
m 10 a) 8,8 b) 10,4
b) 30 m/s
3710 y' = 0,3 - y ochy(O) = O
11
c
y= - 1 4
+- - 1
250 12 88000 2
X X
med lösningen
12 y = 8e-cosx
y(t) = 75(1 - e-x/250). 13 y = -4 eX - -4 e- 5X
3 3 13
3711 a) a(t ) = 24e-0•61 13
14 y" - 9y = 0 3
b) b(t) = 28,24(e- 0•09' - e-0·6 ')
c) c(t) = 24 + 4,24e- 0·61 +
- 28,24e-o.091
15 a) :r = - kh ,p(h) = C. e -kh
14 y = e-1 x(1 - x), minimipunkt
. 3 e- 3
d) b) k = 0,148 km-I 1 - ---
2' 2
c) 29 kPa
~,
-- 15 N' = k · N och N( 0) = 900 och
16 a) ca 230 fiskar
~29 a b) ca 500 fiskar N(5) "" 2 720
L..
, b
,-... _/
- c) 5 000 fiskar 16 a) y( l ) = 42, y (4) = 446
~
1-1-:
i"'-...
d) ca 9 månader b) y '(l ) = 58 dygn-I,
\ Vc ~
K . dv y'(4) = 72 dygn-I
./ 17 a) - = - kv 1 där - kär
0 5 ,b 15 dt 17 a) k=2,78- 10- 4
'
li11jens lutning, alltså
e) 1,21 s b) N' = 2,78 · 10- 4 • N ·
-0,015. ·(400 - N)
f) 3,72 s; 17,2 µg
b) v(t) "" 66, 7 c) Efter ca 30 år.
g) a(5) = 1,19 µg,
t + 1,90
b(5) = 16,6 µg 18 a) N' = - k · N
c) ca 13,6 m/s b) N(t) = - No e-t,54 · io-•o,
c(5) = 6,21 µg 3
d) f v(t)dt"" 63 m c) Ca 1,2 · 1010 år
TEST3 0 19 Bakdäcket har ett tryck som är

0,27 bar högre.
1 y = - 4e-0,4x BLANDADE UPPGIFTER
20 - 5 e -0,8x - -5 e 0,4x
y --
2 y = x" + C1x + C2 1 a) y = 3,5x2 + C 3 3
dA dA b) y = 3x2 + C 21 a) Resterande utrymme för
3 a) = kr b) = kr
dt dt c) y = x 3 + x 2 + C 1x + C2 tillväxten.
dV dV d) y = 2e-2x + C1x + C2 b) Vid 38,6 minuter.
c) = kr d) = kA
dt dt 2 y = 0,4xFx + 1,6, y'(4) = 1,2 22 a) N' = -1 ,79 · 10-9 ·N med
dN N (O) = 2 · 1023
4 = !N 3 a) Ay
dt 7 , , , .,, .,, , , , , , ,, . ,. ,
b) 3,58 · 10 14 ato111er/s
' ' ' ' '' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' ' '
'.'' .............................
''' ''
'' '' ''
' ' ''
' ' ' ' ''. '. ''
'' ' ' '''''' '' '''
'' '
' ' ' '''' ''''....''
................. ....... ... . ............ . c) 1,89 · 1023 atomer eller
5 y= - 6x + 2
cirka 95 % av ursprungliga
P , , ~~ ,, , PP(' P (' P('P • P ~ ,
PPP,P•P•P#PP~#P#PP P #
, , ,,,, ,,,, ,,, ,,,,,, ,

P P#P#P#•••P P PPP•-•P•
, , ,,,,, , , , ,, ,,, ,, ,, ,
,,,,,,,,,.,,,,,,,,,.,,
6 a) N'(t) = 0,017N(t) - , ,,
1 ,,,,,,
••
..
, ,, , ,, ,, ,,, , ,, ,,, , ,
,,,,,,,,,,,,,,,
, ,,,,,,,,,, , , , ,
•• •••••• •, ... ,,.... x:i.,.
antalet.
I tt r, H tt ,r , t trt,f t, _
b) 220 000 I
1 23 a) p(t) = 1 - e-o.o1t
7 a) Maskinens värde minskar b) 2,5 A b) p(t) = 1 - 0,8e-0 •0 lt
med hastigheten 3 5 % per c) Båda planar ut mot trycket
4 y = 3~
år av det aktuella värdet . 1 bar för stora t.
b) 147 000 kr 5 y = 3e0,5x d) 230 s
24 De båda sjukdomsförloppe11 28 a) dy = 160-0,68y och
dt
KAPITEL I+
beskrivs av funktioner na
y(O) = 380
100e0 ' 8 x b) Lösningen är 4101 a) 8(2x + 3)3
Y1 (x) = eo.sx + 11,5, för y(t) = 144,?e-0 •681 + 235,3. b) -20(1 - 4x) 4
Halten av Novocain i c) 24x2(1 + 2x3) 3
8 sjuka första dagen, och kroppen stabiliseras efter d) 3(2x + 2)(x2 + 2x)2
100e 0 '8 x en viss tid till 235 mg. 3
y 2 (x) = 08 , för 2 sjuka Grafe11 återges i figu r en. e) - - 6 ( l+ - 1 )
e ' X+ 49 X4 2X 3
,y
första dagen.
f) 3(cosx - sinx)(sinx+
Följande bild visar de båda + cos x) 2
funktionerna. I\ -, l, 23 p) 4102 a) 60(3x + 5) 19
. y
,,
c..-"
/
- 3
b) 2../3x - 5
I " -
30- X
J I .• -4
l J ; 48.YJ I
L
J I c) (2x + 1)3
I
/ / . -- 29 Differensen (TRum - T) d) 4(e3 ' + t) 3 • (3e 31 + 1)
v ,
_/ '
/ avgör om det rör sig om
1-0
- ·~ X
),
uppvärn1ni11g eller avsvalning. e) - 6e-3"
V
f) - - - -
(v2 + 3)1.s
Om differensen (TRu m - T) är
Antalet sjuka dag 3 är negativ blir det avsvalning. 2
4103 a) 2x·ex
49 respektive 18 stycken. Då är TRum < T. Om TRum > T b) 2sin v · cos v = sin 2v
Antalet som insjuknar dag blir (TRum- T) positiv, vilket
3 är 20 med modell 1 och 12 ger en positiv derivata 4104 Han har tappat bort
med modell 2. (uppvärmning). de inre derivatorna.
Största antalet insjuknande Första funktionen har
f ("' (x) = k" en inre derivata som är
är 50 stycken och inträffar 30
under dag 3 för modell 1 och f(x) d 3
- e x = 3e 3x . Detta ger
dag 5 för modell 2. 31 a) v'(t) = 10 - 20v dx
1 e -201 f'(x) = 3e3X/e3x = 3.
25 a) k : : : 0,314 n1- 1 b) v(t) = - - - (Han skulle ha sluppit hela
2 2
I 0,314 2 c) 0,5 m/s bekymret om han utnyttjat
b) v = 9, 82 - · v och att ln e3x = 3x.)
80 mg
32 I den andra är inre derivata11
v(O) = 0 med lösningen k d
- cos3x = - 3sin3x.
1+ e-o,392s1 33 a) m'(t) = 40 - 0,002 · m(t) dx
v(t) = 50 · 1- e-o,392s, b) 178 s Det ger
c) 2 mg/I f'(x) = - 3 sin 3x/cos 3x =
c) 24 m/s respektive 3,3 m/s = - 3 tan3x.
26 y(t) = e-0,5361 med 4105 a) 2(cosx + l)(sinx+x)

koncentrationen i procent. b) 4(2 + 2e 2 x )(2x + e 2 x ) 3
Efter 12 h är koncentrationen ' '
c) (4x 3 + 4x)e<x·+ii-
0,0016 o/o. 2
1 + 6x
dT d)
27 a) = - 0,04 · (T- 4) x + 2x 3
dt
och T(O) = 20 ger 4106 a) dy= 5x2
T(t) = 16e-0•04' + 4. dx
b) 25 min till 10 °C och dz
69 n1in till 5 °C. b) - = 4
dx
4107 a) 3x2 (x2 - l) 2 (3x2 - l) 4126 För vilka värden på x har 4205 4,44 (Arean under kurvan
b) 2x(x22 - 1)2 (4x2 + 2) cirkelns tangent en lutning från y-axeln och bort n1ot
c) 2xex (x 3 - l)(x 3 + 3x - 1) som är 1? oändligheten är alltså
d) 2 cos 2x(cos 4x + 2) + 4,44 a.e.)
d 2
- 4sin 2x · sin 4x 4127 Ja, - (x y) = 0 =>
dx 4206 Ja, den är konvergent och
4108 5,1 dm3 /h 2 dy har värdet 2.
2x · y + X ·- = 0 <::::>
4109 1,1 dm 2/s dx
4207 2
1 2 dy
2x · - 2 + X · - = 0 <::::>
4110 1,8 mm/min x dx 4208 Integralen blir konvergent
4111 1,4 cm/min
dy 2 då k > 1.
-= - -
dx x3
4112 0,20cm/s 496n
4128 (0, 1), (2, -1) 4209 v.e.
3
4113 3,6 cm/min
4129 0,75 4210 a) 6,17 v.e. b) 1,01 v.e.
2
4114 36 dm /s
4130 I skärningspunkterna gäller: 4211 a) 6,28 v.e. b) 1,05 v.e.
4115 32 mm/min x 2 = 1 och y2 = 0,5.
n
4116 a) 0,19 mm/min I en godtycklig punkt 4212 - v.e.
2
b) 12 cm2/min .. 1 . dy) c··
ar utn1ngen dx 1or n
4117 8,8 mm/min 4213 - v.e.
respektive kurva k, = - ~ 8
3
4nr X 2y
4118 V= - - resp. k2 = - : 4214 rr v.e.
3 y 4215 a) Denna area är oändligt
dV X X
- = 4nr 2 =A k, ·k2 = - - ·- = stor och så mycket färg
dr 2y y finns inte.
dV = dV . dr = k . A b) rr v.e.
-- - 1 c) Trattens volym är
dt dr dt - - = - 1.
2y2 2 · 0,5 ändligt stor (ca. 3,14 v.e.)
dr = dV / dV = k·A = k och arean är oändligt
4131 a) 35 in/min
dt dt dr A stor. Paradoxen blir
b) 40 m/min
1
I 1 då att man genom att
4119 y = - , y'(2)= -- 4132 0,38
y 2 doppa ner tratten kan
3 3 4133 110 m/s måla en oändlig area
4120 a) b) y=- - x-3 med en ändlig mängd
4 4 4134 0,03 m/s färg! Det felaktiga i
3 detta resonemang är att
c) y = -- x - 3 4135 470 km/h
4 när du målar en area
1
I X 4201 a) 1 b) - har den en viss tjocklek,
4121 a) y = - - 2 alltså en viss volym.
2y c) divergent Om man målar skiva11
2x 4202 a) divergent n1ed ett oändligt tunt
b) y' -
3y 2 -2 b) diver gent lager färg skulle färgen
3 c) 1 "räcka".
4122
4 4203 5 4216 8rr v.e.
dy 2x
4123 -=-- 1 4217 4h-1 ""' 4,66
dx 3y 4204 a) b) 1
32 4218 a) 12,6 g b) 20 g
1 3
4124 -- c) d) 2 4219 2 000 liter
3 2
e2 4220 80. Temperaturen var 80 °C
4125 y = -x-2
e) går ej f) i kaffekoppen från början.
2
ff (x) dx
~
4221 = 1. Det betyder 4310 a) 10 4324 Nej, en produkt kan inte

0
b) 2 ln 2 + 1 "" 2,4 integreras "term för term"
att sannolikhete11 är 1 att på detta sätt. Här måste
komponenten någon gång 4311 a) x -2lnlx+2l+C man använda partiell
går sönder. integration.
b) x + 2lnlx-21+ C
f2xe dx = 2x e3
3 3x 3
4222 a) 3 470 st b) 5 200 st 3
x +
4223 0,02 µg 9 4 0 0
4312 a) ln- b) ln -
f e dx ""' ... ""
3 3x
8 3
4224 0,96 mC + 2 14 406
4313 a) A = 2, B = - 1 0
3
4225 a) 1,47 GJ, arbetet att föra
satelliten 10 km upp i b) - ln 8"" - 2,08 4325 x - ln x - x
rymden.
4314 a) 2lnl x + 21+ C x2 ·lnlx l _ x2 +C
b) 940 GJ , arbetet att föra 4326 a)
satelliten bort från 2 4
b) lnlxl - lnlx + 21+ C b) X· lnl2xl - X + C
jorden.
3 C) X - ml X + 11 + C c) 2x · lnl xl - 2x + C
4301 a) l+ - b) ~ - _!_
x2 X 2 d) 2x + 4 lnl x - 21+ C 4327 2 ln 2 - 0,75
1
c) x+ - - 4315 e+ 3 2e 3 + I
x+2 4328 a) ""4,57
9
4 7 4316 a) lnlx-11 + lnlx - 21+ C
4302 a) 1- b) l + - - 2e 3 + I
x+4 x-7 b) 2 · ""'9, 15
4 9
1 5 b) 2lnl X + 21+ +C
4303 a) 1- b) l + - - (x+ 2) 2e3 + 1
x+ l x-5 c) - ""' - 4,57
9
8 c) lnlx -21+ln lx+31+C
c) 1- 4329 a) -x2 • cosx + 2x · sinx +
x+8 1 + 2cosx + C
d) lnl2x - 11- +C e2x
1 (2x - 1) X2 . X . e2x
4304 l
t t+l b) 2 2 +
4317 ln4 + 3 e2x
2 1
4305 + + +C
x+2 x -1 ln 32 4
4318 c) ex(x 3 - 3x2 + 6x - 6) + C
3 1 9
4306 a) 1- b) 1 - - -
x+2 x+l 2 4330 _!_ ex (sinx - cosx) + C
4319 4+3ln- - 2
4 e+l
c) l + - -
x-3 4401 2,951.e.
4320 ln 5 a.e.
3 2 4402 9,40 Le.
4307 a)
x- 2 x- l 4321 a) sinx - x · cosx + C
4403 2,96 Le.
1 1 x · sin2x cos2x C
b) - - + - - b) + + 4404 9,4248 (3rr) Le.
X X- 4 2 4
4405 335 I 27 l.e.
I 3
c) --+-- -X -.<
x x- 5 c) 2xe 2 - 4e 2 +C 4406 17 I 12 Le.
I 3
4308 - + - - -2 (2x+ I) · e2 x
x+2 (x+2) d) +C
4
1 1
4309 a) +
x-l (x - l) 2 4322 a) I b) _!_
4
1 4
b) + 2
4323 a) 0 b) 1
x- I (x - 1)
2
TEST4 10 a) - x b) - y => 1 + :: · f e"x sinbx dx =
1+2y X
1 2
11
7l'
- v.e. =
ae"x sinbx - be"x cosbx
+
c
2 3(2x + cosx)(x2 + sinx)2 2 b2
1 4
3
x- 1
och - 1
12 a)
x-1
+
x+4
=> f eax sinbx dx =
y-1
1 1 eax
4 10 b) -,--------,---( a sin bx - b cos bx) + C
x- 1 x+4 a2
5 a) 1,0 b2 1 + b2
b) y =X+ 4 13 a) X - 4 lnl X+ 41 + C
c) y = - X- 4 eax
b) X - 2 lnl X + 41+ C - (asinbx - bcosbx)+C
2 2
6 +4/3 a +b
14 a) 0,5 b) 4
7
4
1- - - Formeln för f e"x cos bx dx
x+4 15 1t v.e. visas på motsvarande sätt.
8 a) 2x - 3lnlxl + C e2 +l
16 - - Le. 5 a) f(x) är en andragradskurva
b) lnl x + 11 + 4 lnl x - 21+ C 4
med en minimipunkt.
17 250 cm3/min f'(x) = 2x + 4.
9 a) 2 b) i j'(x) = 0 då X= -2.
4 18 61.e.
10 4 f(- 2) = - 1.
0
1 1 OMFANGSRIKA UPPGIFTER b) I punkten (1, 2)
11 a) - - -
4e 4 a a2
1 1 Integral A är störst: c) I punkten - - ; 3- -
b) -- 2 4
4 1
l - - z 0,632 d) På kurvan y = 3 - x2
3e4 + 1 e
e) Minimipunkten för g(x)
12 l+e
16 (B: ln "" 0,620 och ligger (b - 3) enheter u11der
47l' 2
13 - v.e. den förf(x)
3 C: sinl - sin! ""0,482)
e D
14 0,075 dm/min 2 1,33 a.e.
6 V uppmätt = .J
D2 + d2 . V bil
15 a) 3,82 Le. b) 3,82 Le. 3 6,74 mm/min 7 7,32 m
4 Efter partiell integration

8 k(x) = x-1 .
BLANDADE UPPGIFTER en gång kan vi skriva + .J15 + 2x - x 2
e"x cosbx Kurvan som har negativ lutning
1 a) 6,79 Le. b) 6,79 Le. f eax sinbxdx = - b +
beskriver tangentens lutning då
2 a) 6,79 Le. b) 6,791.e. + c. +: f eax cosbx dx' och tangeringspunkten befinner sig
3 2 på den övre halvcirkelbågen.
e"x sinbx Kurvan med positiv lutning
2(x + 2) +
4 och O f e{L' cosbx dx = b
beskriver tangentens lutning då
y
+ c, - a f e"x sinbx dx . tangeringspunkten befinner
5 y = - X+ 2 - b
sig på den undre.
Om dessa två uttryck
6 ,y
6 2- - - kombineras får vi:
x+3
e"x cosbx
2 f e"x sinbx dx = - b + \ ,,, ..... -...... ;-... IJ
7 5 dm /s ..... ....:.. ,..,.
I L..-- 1 1, X
8 4,8 cm/min +
aeax sinbx
b2
+ ~l (J ~'-'
I
-
- 1
1,
•
9
2
a) lOx(ex + l)(ex + x 2 ) 4
2
2 - - 2 a
2
feax sinbx dx+CI +C2 ~
-,
'\
-
--
"
lO(sinx + 3x )
... ;
b) Y = ( 3)3
b _) .J'
cosx-x
9 Grafen: d) Tangenten till punkten KAPITEL 5
"Y (xo,f(xo)) där Xo = a+ b
....,, 2
f; " i
(mitt mellan nollställena 5001 a) A ~ K, b E K
~
a och b) har ekvationen b) TC E ~

..._ ~
~
y = J'(x0 )(x - x 0 ) + j(x0 ). c) A = {- 2, 2}.

Med digitalt verktyg erhålls d) B = {2, 4, 6, 8, 10, 12, ... }
Kurvlängden är 1 e) C = {trianglar och
4 2
f (x0 ) = - - 2
k(a - b) (a + b - 2c)
fyrhörningar}
4 (x -1 ) 8
2·
f
-2
1+-·
9 9 - (x - 1) 2
dxz 1
och f'(x 0) = - - k(a -b )2 .
4
5002 a) A c B.
: : : 15,9 l.e. Med x = c blir tangentens b) C g B.
y -koordinat 0. Det visar att 5003____
x2 tvåhjulingar
l - - dx = rcab tangenten skär kurvan i
a2 nollstället x = c.
-a
c) a
17 a) ../13 enheter/min, 124°
x2 4 ........__:>4:.........::::::::::::_ _ _
V = f b2 1 - -2
rc dx = - rcab 2
b) 3,41518
motorfordon
-a
a 3 Ne l\Tkt
18 Y( t) -- C Nkt där C är en
+e 5004 a) FnI b) Fu T
11 a) ( ; -1) a.e. konstant. c) 272 elever
rc 2 (rc 2 - 6) 19 a) x = 2 113 ochy = 2213 eller 5005 Komplementet är

b) v.e. {x: x < -4 eller x > 6}
48 x = 0 ochy = 0
12 a) Drygt 137 000 b) Byt x och y i svaret i
a eftersom kurvan är 5006 Sannolikheten är ..!._ .
b) Knappt 152 000 6
symmetrisk kring linjen
13 3,5 · 107 ton y = X. 5007 a) 6 % b) 44%
3t
14 a) f stJ24 - t dt
24
=
c)
x=
1+ t
3
med t 7' - 1
5008 a) 0,29
5009 a) 120
b) 0,784
b) 3 628 800
1536./6
o 3t 2
,!16- 2 t (t - 24)(t+ l6)

24
y = 1+ t 3 5010
5011
15 609 375 st
3 628 800 sätt
I 3
- =1 20 b) (+2./i,, + 2)
1536 5012 a) 311 875 200
21 3,1 km/s
0
b) 380 204 032
(använd gärna digitalt 22-27 Lösningsförslag finns 5013
tillgängliga på a) 52! 52'
verktyg.) - . z3,95·10 2 1
b) 38 % www.liber.se. (52 - 13)! 39!
c) Några minuter efter kl. 14 4 21
b) "" 1 01 · 10-
d) Kl. 16.00 52!/ 39! '
15 a)20m b) 10,9 m 5014 35
c) 47,0 m 28
1 5015 a) = 98 280
16 a) - (x - 3)(x - l)(x + 2) 5
2
b) Tangenterna för x = 0,5 b) 4 620 c) 4,7%
och x = -0,5 5016 a) 0,14 % b) 0,83 %
c) Om tangenten ritas i en
punkt mitt emellan t vå 5017 a 5 + 5a4 b + 10a3b2
nollställen skär t angenten 15
kur van i det tredje 5018 = 5005
6
nollstället.
_) 5019 a) 28,8 % b) 78,4 %
5020 a) 5 noder och 5 kanter 5037 a) 1023 b) 11111,l 5049 y
b) 3 c) T exBCAB f1l/- y=xz 2
5021 a) b)
5038 a = 2_ .
11 4
(-i)n-1
2
\
\
I
I
j
J r= xZ 1
I\_ J J r= x2
5039 5 734 kr \ \. J V= xZ 1
'
\ !'\.' J I X
5040 15 512 kr per år
I I 5041 a1 = 100
J
an + I = an - 6
5022 Alla de tre talen. 5050 a) y = C · e-'
5042 l, - 3, 5, 21, 437 b) y = c. ekx
5023 T.ex: Talet 63 428 är delbart
med 4 eftersom det kan 5043 221 mg 5051 a) dN = kN
skrivas: dt
5044 22 + 32 + 42 + 52 + 62 + 72 +
63 428 = 634 · 100 + 28.
b) N = N 0 · e0•81
Den första termen är delbar 9 6
där N 0 är antalet
med 4 eftersom 100 är 5045 a) L,. (5i - 3) b) L., 3 · 2;- i
i=l i=l
bakterier vid t = 0.
delbart med 4. Om den
andra termen är delbar med 5046 1. VL = I, 2"- = 2
I
1 1-1= 1 och c) t = 0,87 h = 52 min
4, och så är fallet med 28, är

i=l 5052 a) 0,01386 s- 1
HL = 2n - 1 = 2 · 1 - 1= 1
talet, 63 428, delbart med 4 b) 0,023 M
2. Vi antar att formel11 y
enligt delbarhetssatsen. 5053
gäller för n = k, dvs att I 111,,,,,,1,
' ' 11 , , 1 1 , 1 1
11111
1 1111
5024 a) 630 = 2 . 32 • 5 · 7 n=k
I I I I I I
I I I I I I
f
I
,, , \
\
I I I I I I
I I I I I I
b) 36 720 = 24 • 33 • 5. 17 sk= I. 2"- 1
= 2k - 1 , , 1 1 / l h r: -
/I/Il ~ /--,
\ 11111
\\\\\ X
I ),.
i= l
n=k+I I \ \ \ \ , , - - ~ / I I I f I
5025 a) Kvoten är 6 och resten 9. 3. s = ~ 2 11-I -
111111,,-,rf/ll I I
b) Kvoten är 1 och resten 4. k+I L.J - I 11111\,.,/1/111

I I I I I I \ , ,, f I I I I I I
I
i= I
c) Kvoten är O och resten 5. 5054 Ca 5,8
5026 MGM(32, 42) = 360 1=] i=J 5055 a) y' = 0,00006 · y · (5000 - y),
= 2k + 2k - 1 = y(O) = 25
5027 1 = 2 · 2k - 1 = 2 k + I - 1 b) y' antar sit t största värde
5028 858 då y = 2 500.
5047 1. n = 1 => 131 - 81 = 5
5029 a) T.ex. 2, 7, 12 och 22. 2. Anta att det gäller för 5056 • y
I
n = k alltså 13k - Sk = 5p f/
b) 2 I
där p är heltal.
5030 a) [1) 3 = 3. Visa att det gäller för '
{... , - 5, - 2, 1, 4, 7, ... } n = k + 1. ).
b) [0) 3 , [1)3 och [2] 3 /
13k+l - g k+I =13 · 13k - 8 · Sk ~
I x;.
5031 a) 3 (mod 8) = (5 + 8) · 13k - 8 · Sk =

b) 1 (mod 10) = 5 · 13k + 8 · 13k - 8 · g k = 5057 a) y = cex eller y = ce-x
c) 1 (mod 12) = 5 · 13k+ 8(13k - Sk) = b) y = Csinx eller
= 5 · 13k + 8 · 5p = 5(13k + 8p) y = Ccosx
5032 Resten blir 1 i alla t re fallen.
5048 a) y = x4 - 4x + C 5058 a) y = C1e2x eller
5033 Tisdag. b) y = - 2 cos 2x + C y = C2e-2x eller
y = cI e2x + c2 e-2x
5034 Eftersom 49 =1 (mod 8), 2 2x-2
så är 49" - 1 = l " - 1 = c y =-=
) I
b) y = C · sin 3x eller
x2
y = C · cos 3x eller
= 0 (mod 8), v.s.b. y = - 2 X -I + c = - -2 +C y = cl . sin 3x + c2. cos 3x
X
5035 730
d) y' = - 4e-2x + c. 5059 y(x) =
5036 aI = -8 y = 2e-2x + C I X + C2 C2e-2x · X + CIe-2x + X - 1
1 1
5060 y(x) = e- + 2e-X + 6 3
x 5065 y' = 6x · (1 + x 2 2
) 5075 -2
-- ---=
X - X x(x - 1)
5061 a) x(t) = c2 sin( 10.fi · t )+ 5066 0,31 m 2/ s
1 1
= -- +
+ c1 cos(10F2-t)
5067 0,2 m I1nm
. v1.d x meter X X - l
2
77:X
b) x(t) = 0,05cos(10F2-t) x+l
1,6 cm/min vid 2,0 m. 5076
J x dx = x + Ini xl + C
5062 a) dt = 4-0,0Sy 3
b) Efter 10 h har vi
5068 a) dy = ~
dx y 5077 J,
2
1
x- - x
dx = ln
4
3
320 . e - 0,0S . 10 + 80 g 1
b) y = - - x - 2 x+3 dx =
2 5078
= 274 g. Eftersom J (x - 1) 2
lim(320 · e-o.os, ) = 0 5069 0,85 m/s
t ___.:, 00 4
går saltmängden ner till 5070 a) 0,8 b) 0,9 = Ini x - 11 - +C
x-l
80 g efter lång tid.
5063 a) v' = 9,82 - 0,2v 2 5071 a) Integralen är divergent. 5079 Jx·ex dx = e x ·( x- l) + C
=
b)
b) J e-zx dx = ~ 1C
7 00714 · e 2•80286·1 - 7 00714

V= ' ' 0
5080 J X ·COS X dx =
1+ e2 .so2s6 r 977: 0
5072 a) v.e. b) 2n v.e. = [ x · sin x + cos x ]; = - 2
c) v"" 7,00714 m/s "" 7,0 m/s 5
d) 0,39 s "" 0,4 s 5073 a) Ca 2,5 liter 5081 2,92 längdenheter
b) Totalt 7,5 liter
dT 5082 2,96 längdenheter
5064 a) - = 0,04(90- T) x+l 1
dt 5074 a) = l+ -
0 04 X X
b) T = 90 - 80 · e- • '
X 2
c) En l1alvtimme 66 °C b) - - = l- - -
En timme 83 °C x +2 x+2
FACIT
TANKE-
NÖTTER
3 Om vi antar att talföljden är skriven på binär
form kan den skrivas om som l , 3, 5, 7 på decimal
1 EX: Flytta gästen i rum 1 till rum 11, gästen i rum form. Denna talföljd är aritmetisk.
2 till rum 12, ... Då blir rum 1-10 lediga.
4 f(x) är precis sinuskurvan och g(x) cosinuskurvan.
2 EX :Syster 1 får tre ringar med 9, 1 respektive D et går att definiera de trigonometriska
5 diamanter. Syster 2 får ringar med 8, funktionerna på detta sätt.
3 respektive 4 diamanter och syster 3 får ringar 2 1 1
med 7, 6 respektive 2 diamanter. 5 Ja, -=- + - ·
5 3 15
AKTIVITET: x = l0 - 4t
• Den generella lösningen blir
Den handelsresandes problem y = 3t
fört= 0, + l, +2, ...
• 3! = 6
• Generell lösning till 8x + 15y = 50:
• 3!/2 = 3
X = 2 + 15t
• Kortaste vägen är ABDCA. D en är 65 km. för t = 0, + l, + 2, .. .
y = - 2 - 8t
• Längsta vägen är ADCBA. Den är 83 km.
Generell lösni11g till 18x + 8y = 50, eller
AKTIVITET: X = 1 + 4t
9x + 4y = 25: fört= 0, + l, +2, ...
Erathostenes såll y = 4 - 9t
• Primtal n1indre än 50: 2, 3, 5, 7, 11, 13, 17, 19, X = X0 + bt
• Generell lösning till ax + by = c:
23,29,31,37,41,43,47 y = Yo-at
• Primtal mellan 50 och 200: 53, 59, 61, 67, 71, för t = 0, + 1, +2, ...
73, 79, 83, 89, 97, 101, 103, 107, 109, 113, 127, Förutsatt att SGD(a, b, c) = 1 och (x0, y 0)
131, 137, 139, 149, 151, 157, 163, 167, 173, 179, är en heltalslösning.
181, 191, 193, 197, 199 X = St
• Ekvationen ger heltalslösningar i
• Alla sammansatta tal mindre än n, som y = 32 + 9t
innehåller en faktor större än Fn , måste även fört = 0, + l , +2, ...
innehålla en faktor mindre än Fn och är
Tex är O°C = 32 °F och 5 °C = 41 °F.
således redan strukna.
AKTIVITET:
AKTIVITET:
Dämpad svängning
Periodiska decimalutvecklingar
19 1 Ay
• 0,513513513 . .. = - 0.1
37
X
2 I I >-
• 0,18181818 .. . = - 1
11
91
• 0,100110011001 .. . = - En harmonisk svängning.
909
2 Ay c = 0.05 c = 0, 1 c = 0,2
500
• 0,148500148500 ... = - - 0,1
3367
AKTIVITET:
Diofantiska ekvationer
Svängningarna dämpas. Ju större c, desto
• Ekvationen kan skrivas 01n till 3x + 4y = 30.
större dämpning.
En heltalslösning kan hittas i x = 10 och y = 0.
Ay
• Genom att skriva om ekvationen som 3 0 .1
3 30
y = -- x + - kan vi stega oss fram X
4 4
(Lix = - 4, Liy = 3) till ytterligare några 1 c= 1
x =6 x =2 Dämpningarna blir allt kraftigare. För c = 5

lösningar, t ex: och
y =3 y =6 passerar inte vikten jämviktsläget någon gång.
DIGITALA RUTAN: DIGITALA RUTAN:
Spela Yatzy Partialbråksuppdelning och integralbestämning
För att beräkna sannolikheten att få m sexor i ett 1 ..!.1n (x - 2)s I x + 21'5 + x =
kast med 5 tärningar används forn1eln: 3 (x+l)2
~ (ln(x - 8 15
2) + lnlx + 21 - ln(x + 1)
2
) +x =
1
Avrundat till tre d ecimaler blir sannolikheterna: - ( 8lnlx - 21+ 151n lx + 21- 2lnlx + 11)+ x =
3
Antal sexor Teoretisk sannolikhet 2 8
5 · lnl X + 21- - · lnl X + 11 + - · lnl X - 21+ X
0 0,402 3 3
1 0,402 2 (x - 2)8 och (x + 1) 2 är positiva för alla x.
2 0, 161
3x - 16 2 1
3 0,032 3 a) - +---
2(x 2 +x-12) x+4 2(3-x)
4 0,003
19x 2 - x - 54
5 0,000 (0,000129] b)
4(x 3 - x 2 -4x+4)
Ju fler gånger försöket upprepas, desto närmare de 3 1 5
teoretiska sannolikheterna bör de framslumpade
--+ +- - -
x - 1 2(x + 2) 4(x - 2)
värdena ligga. 3 2
x +4x +x - 11
c) 3 2 -
x +x - 4x-4
DIGITALA RUTAN: 3 5 5
Talföljder och kalkylblad - -- ---+ +l
x + l 4(x+2) 4(x - 2)
• 1 048 575
4 a) f 2 + 1 dx =
• a0 = 2,80, an + 1 = an · 1,12 x + 4 2(3 - x)
I
• 120 miljoner kr = 2lnlx + 4l--lnl 3-xl
2
• Stabiliseringsnivån blir b/0,68. Konstanten a
påverkar endast när nivån stabiliseras.
b) fx 3 + 1 + 5
- 1 2(x + 2) 4(x - 2)
dx =
• 1,6 mg 1 5
= 3lnlx-ll + -ln lx + 21+ -lnl x - 21
2 4
• a) Efter 3 dygn
b) Efter 3 dygn; 2,65 pp1n
c) f x+I 3 - 5 + 5 + I dx =
4(x + 2) 4(x - 2)
5 5
c) Den minskar, 2,67 ppm = 3lnl x + 11+ - Ini x + 21+ - Ini x - 21+ x
4 4
d) 0,375 ppm 3x-16 1
5 a)
f 2
(
X
2
+ X-12
)dx = 2lnlx + 4l--lnl3-xl
2
DIGITALA RUTAN: 19x 2 - x-54

Eulers stegmetod med datorstöd
b)
f 3 2
4(x - x - 4x + 4)
dx =
1 5
• a) 3,27 b) 3,53 c) 3,67 = 3lnlx-ll + - lnlx+21+- ln lx - 21
2 4
• 0,76 c) f x 3 +4x2 +x - 11 dx =
• 5,10 x 3 +x 2 - 4x - 4
5 5
= 3 lnl x + 11 + - Ini x + 21+ - Ini x - 21+ x
4 4
HITTA SAMBAND
Det eftersökta san1bandet för de två n1ängderna ALLMÄN LÖSNING TILLy + f(x)y = 0
A och Bär
a) 1. f(x) = 2x
IAu Bl = IAI + IBI - IA n Bl.
2 . F(x) = x 2
Genom att studera venndiagrammet ser man att
, x2 x2
elementen i A n B räknas två gånger i IAI + IBI och 3. Ekvationen bl ir y · e + 2xy · e = 0.
måste dras bort en gång för att korrekt ange
IA u Bl. 4. Ekvationen kan skrivas som ~(y
dx
·ex
2
) = O
Motsvaranade samband för tre mängder A, B och K"2. -xl

5. y · e· = C~ y = Ce
Cär
- 2x 4
b) y = Ce
IAu Bu Cl = IAI + IBI + 1c1- IA n Bl - IA n c1.
Termerna -IA n Bl - IA n Cl - IB n Cl justerar för c)
c
y=-
de element som räknats (minst) två gånger i x
1
IAI + IBI + ICI. Elementen i A n B n Char räknats d) y = Ce 2
x
tre gånger i IAI + IBI + ICI, men även dragits bort

tre gånger i -IA n Bl - IA n Cl - IB n Cl och måste
alltså adderas ytterligare en gång. GENERALISERADE INTEGRALER
• För n = 2 blir integralen 1.

HANDSKAKNINGSPROBLEMET
• ... 1
• n f-dx
antal pers. antal handsk. , x"
1 0
2 1
2 1
3 1/2
3 3
4 1/3
5 1/4
6 1/5
n
7 1/6
.. 1
• Antalet handskakningar kan beräknas genom • JJ_ dx =
1 1
X 11 n- 1
- (n - l)n , där n är antal personer.
2
limf-x" dx
oo (1 l-11 (~
1
1 • JJ_ dx = = lim _x_
• Formeln gäller för n = 1, då - (1 - 1) · l = 0. x" a--'>oo a --'>oo 1- n
2 l l I
Anta att formeln gäller för n = k. 1\-17

a1-n 1
Om antalet personer ökar till k + 1, måste alla = lim = --
a--'> .. 1- n 1- n n -1
k personer utföra ytterligare en handskakning.
Antalet handskakningar blir då:
1 1 1
- (k -l)k + k = - ((k - l)k + 2k) = - ((k - 1) + 2)k =
2 2 2
1
= - k(k + 1), som precis är formeln för n = k + 1.
2
Sakregister
aritmetisk talföljd 86 grundmängd 10 nCr 36
Armstrong, Neil 157 gyllene snittet 63 Newtons avsvalningslag 144
nod 47
barberarens paradox 19 Hamiltonväg, Hamiltoncykel 50 nPr 31
binomialfördelni11g 43 Hamilton, William Rowan 50
binomialkoefficient 39 handelsresandes problem 53 ordning (för differential-
binomialsatsen 40 handskakningsproblemet 106 ekvation) 114
Hilberts hotell 11
Cartesius blad 194 homogen differentialekvation 139 partialbråksuppdelning 174
cykel 47 hyperboliska funktioner 197 partiell integration 181
Pascals triangel 39, 40
delbarhet 64 implicit deriveri11g 162 periodisk decimalutveckling 72
delmängd 10 induktion, induktions bevis 103 permutation 30
differensmängd 17 inhomogen differentialekvation 139 primtal 64
differentialekvation, invers funktion 196
diffekvation 114 rekt1rsion, rekursiv 95
diofantisk ekvation 77
kant 46 relativt prima 75
disjunkt 12
karakteristisk ekvation 138 rest 70
divergent 168
kedjeregeln 158 restklass 81
dämpad svängning 147
kombination 35 riktningsfålt 124
kombinatorik 28 Russell, Bertrand 19
Eratosthenes såll 69
komplementmängd 17
Euklides algoritm 73
Euler, Leonhard 7, 51 kongruens, kongruent modulo 79 sluten formel 95
Eulers metod 128 konvergent 168 snitt, snittmängd 14
Eulerväg, Eulercykel 51 kurvlängd 184 steglängd 128
kvot, heltalskvot 70 stegmetod 128
fakultet 30 Königsbergs broar 7, 51 största gemensamma delare,
fibonaccitalföljden 63 SGD 73
Fibonacci, Leonardo 63 Lajka 157 summatecken 101
fyrfårgsproblemet 7 Lemniskata 194
förändringshastighet 159 logistisk tillväxt 132 tommängd 10
lösningskurva 115 träd 52
GCD 73 löv 52
generaliserad integral 168 union, unionsmängd 14
geometrisk talföljd 90 minsta gemensamma multipel, utfallsrum 21
grad (hos en nod) 47 MGM 74
graf 46 multiplikationsprincipen 22, 28 venndiagram 12
grafteori 46 mängd 8 väg 46
.. 62- 63 Shutterstock
BILDFORTECKNING 152 Fredrik Sandberg/Scanpix
68 \,Vikipedia 155 Charles Platiau/Reuters/Scanpix
Omslagsfoto: Martin Barraud 69 Bridgeman Library/IBL 156 NASA
/Matton Images 71, 79, 82, 86, 90, 100 Shutterstock 157 Scanpix
78 Steve Marcus/Reuters/Scanpix 161 Shutterstock
6- 7 Shutterstock
106 Ulf Palm/Scanpix 166 NASA
15 Fredrik Sandberg/Scanpix
110 Torbjörn Andersson/Scanpix 173 Roger Turesson/DN/Scanpix
19 Helen King/ Corbis/Sca11pix
112-113, 116 Shutterstock 180 Julian Stratenschulte/DPA/IBL
26 Shutterstock
118 Stephanie Schuller/SPL/IBL 183 ESA, NASA, R Gendler, J GaBany
29 Keith Sherwood/Shutterstock
121, 122 Shutterstock 198 Nils-Johan Norenlind/NordicPhoto
34 Mikael Sjöberg/XP/Scanpix
130 Adan1 Haglund/Maskot/Scanpix 199 Shutterstock
36, 42, 44 Shutterstock
135 Richard Peters/Rex Features/IBL 202 SPL/IBL
53 Anders Wejrot/Scanpix
136, 141, 142, 145, 147 Shutterstock 205 Shutterstock
61 Hussein el-Alawi/Sydsve11skan/IBL
Den här boken omfattar gymnasieskolans kurs Matematik 5.
Den riktar sig till naturvetenskaps- och teknikprogrammen .
Boken passar också för vuxenutbildning och basår.
• Bokens tydliga förklaringar ger en djupare förståelse för

matematiken.
• Nivåindelade uppgifter och fördjupningar gör det

lätt att individualisera .
• Laborativa aktiviteter, Upptäck & visa, Digitala rutan

samt Kommunicerauppgifter ger möjlighet att
träna många förmågor.
• Varje kapitel avslutas med Sammanfattning,

Test och Blandade övningar.
M är en matematikserie för gymnasieskolan.

Serien täcker samtliga gymnas ieprogram.
17-10928-9
--117-10928-9
Li ber -
4)
_r:,.
·-

Matematik M5

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Matematik M5

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

NE S SO N

Projektledare: Calle Gustavsson

Repro: Exaktaprinting AB, Malmö

Liber AB, 113 98 Stockholm

1.1 Mängder 8 2.1 De hela talen 64

I det här kapitlet får du lära dig

• Metoder för beräkning av antalet kombinationer •

I kartan över Sverige ser du att det behövs

figur - en så kallad graf - där varje färgat

Det finns många olika sorters månghörningar i figuren nedan: en triangel,

En mängd definieras som en samling objekt.

q ~ A (q tillhör inte mängden A).

A = {x: 1 < x < 10, x E Z}

a) Bokstaven a tillhör inte m ängden konsonanter, K,

Vissa mängder används så ofta att de får

N betecknar mängden av alla naturliga tal,

C bete cknar alla komplexa tal, t ex är lösningarna

Den tomma mängden innehåller inga element och betecknas 0.

Om A är mängden av alla heltal som är lösningar till ekvationen

Titta på de två mängdernaA = {4, 8} och B = {2, 4, 6, 8, 10}.

Ibland kan det vara lämpligt att tänka sig de förekommande

A = {2, 4, 6}, B = {2, 3, 4, 5, 6, 7} och C= {l, 2, 3}

Gäller det att

a) Eftersom alla element i mängden A även ingår i mängden B

1112 Ange mängden B av alla reella tal b för

1105 Sätt in symbolerna E och !l istället för

Ett venndiagram är en figur som kan förtydliga mängdläran.

Med ett venndiagram kan vi tydligt illustrera mängderna

Man ser tydligt att A är en

Om vi endast har två mängder, A och B kan fyra fall inträffa,

Alla element i A ingår också i B,

element i B ingå i A, dvs B c A.

Det finns inga gemensamma

1121 Nedan ser du två mängder.

Union och snitt Låt oss studera två mängder

A = {2, 4, 6}, B = {l, 2, 3}

Mängderna A och B har ett enda element gemensamt, nämligen talet 2.

Tillsammans omfattar mängderna A och B talen 1, 2, 3, 4 och 6.

Detta utläses A union Bär lika med mängden av talen l , 2, 3, 4, 6.

Unionmängden består alltså av de element som finns antingen i mängden A

Snittet av två mängder A och 8, som betecknas A n 8,

I symboler skrivs detta A n 8 ={x : x e A och x e 8}.

I symboler skrivs detta Av 8 ={x: x e A eller x e 8}.

Bland eleverna på en skola använder 243 Facebook, 61 Instagram och

13 både Facebook och Twitter och

Mängden av alla elever med Facebook betecknas F, mängden av alla

a) använder både Facebook och Instagram?

a) Mängden av elever som använder både Facebook och Instagram

Vi är nu redo att summera ihop alla fält i venndiagrammet. Det totala

SVAR: a) F n I b) FuT c) 272 elever finns på skolan.

På en skola finns 1 200 elever varav 35 studerar spanska. Om dessa

Anta att A ~ U, där U är en given grund mängd.

Tillsammans bildar en mängd och dess komplementmängd hela

Ytterligare ett begrepp som är bra att kunna är differens.

Differensen A\B består av de element i A

Mängden A markeras på en tallinje (streckad linje). Komplement-

1122 A = {2, 4, 6, 8, 10} och 1125 Efter en gasolycka kom 77 hjälpsökande

1127 Bestäm komplementmängden till

1128 SättA = {l, 2, 4, 5, 9, 11},

1135 Visa med hjälp av venndiagrammet att

Om mängden A består av ett ändligt antal element (ändlig mängd)

Nedan ser du några utvalda mängder A och B.

A ={2, 3, 5, 7}, B = {2, 5, 8, 9, 12} 4 5

• Välj själv ytterligare två mängder A och B och fyll i tabellen.