Telegram : @svenskagram

MATEMATIK
PÅ 30 SEKUNDER
MATEMATIK
PÅ 30 SEKUNDER
De 50 mest betydelsefulla teorierna
inom matematiken, var och en
förklarad på en halv minut

Redaktör
Richard Brown

Skribenter
Richard Brown
Richard Elwes
Robert Fathauer
John Haigh
David Perry
Jamie Pommersheim

Översättning
Gunnar Hasseläng
Originalets titel: 30-second Math
Copyright © The Ivy Press Limited 2012
All rights reserved. No part of this
publication may be reproduced, stored
in a retrieval system, or transmitted,
in any form or by any means, electronic,
mechanical, photocopying, recording,
or otherwise, without prior written
permission from the publisher.

Utvecklad, formgiven och

producerad av Ivy Press
210 High Street, Lewes
East Sussex BN7 2NS, UK
www.ivypress.co.uk

Projektledare Peter Bridgewater

Förläggare Jason Hook
Redaktionschef Caroline Earle
Art Director Michael Whitehead
Formgivare Ginny Zeal
Illustrationer Ivan Hissey
Porträttexter Viv Croot
Ordlistor Steve Luck
Bildredaktör Jamie Pumfrey

Utgiven av Tukan förlag

Heurlins plats 1
413 01 Göteborg
www.tukanforlag.se

Översättning av Gunnar Hasseläng

Sättning hos Gyllene Snittet bokformgivning AB

Första tryckningen
Tryckt i Kina 2015

ISBN 978-91-7617-444-9
 INNEHÅLL 52
54
Slumpen är vacker
ORDLISTA
110
112
En extra dimension
ORDLISTA
56 Spelteori 114 Platonska kroppar
58 Beräkning av odds 116 Topologi
60 Porträtt: Girolamo Cardano 118 Eulers tegelstenar
62 De stora talens lag 120 Möbiusbandet
64 Spelarens feltänk – lagen om 122 Porträtt: Arkimedes från Syrakusa
genomsnitt 124 Fraktaler
66 Spelarens feltänk – martingalspel 126 Origamigeometri
6 Inledning 68 Slumpen 128 Rubiks kub
70 Bayes sats 130 Knutteori
10 Tal och räkning
12 ORDLISTA 72 Algebra och abstraktion 132 Bevis och satser
14 Bråk och decimaltal 74 ORDLISTA 134 ORDLISTA
16 Rationella och irrationella 76 Den variabla platshållaren 136 Fermats stora sats
tal 78 Ekvationen 138 Porträtt: Pierre de Fermat
18 Imaginära tal 80 Polynomekvationer 140 Fyrfärgsproblemet
20 Talbaser 82 Porträtt: Abu ‘Abdallah Muhammad 142 Hilberts program
22 Primtal ibn Musa al-Khwarizmi 144 Gödels ofullständighetssats
24 Fibonaccital 84 Algoritmer 146 Poincarés förmodan
26 Pascals triangel 86 Mängder och grupper 148 Kontinuumhypotesen
28 Porträtt: Blaise Pascal 88 Ringar och fält 150 Riemannhypotesen
30 Talteori
90 Geometri och former 152 BILAGOR
32 Sätt talen i arbete 92 ORDLISTA 154 Lästips
34 ORDLISTA 94 Euklides Elementa 156 Om skribenterna
36 Noll 96 Pi – cirkelns konstant 158 Register
38 Oändligheten 98 Gyllene snittet 160 Tack
40 Addition och subtraktion 100 Porträtt: Pythagoras
42 Multiplikation och division 102 Trigonometri
44 Potenser och logaritmer 104 Cirkelns kvadratur
46 Funktioner 106 Parallella linjer
48 Porträtt: Gottfried Leibniz 108 Grafer
50 Infinitesimalkalkyl
 INLEDNING
Richard Brown

Det sägs att matematik är det rena förnuftets

konstform. Det är den grundläggande logiska strukturen för allt som
existerar, och allt som inte existerar, i vår verklighet. Matematiken
sträcker sig långt från de enkla beräkningar som ger oss rätt saldo
på våra konton och rätt slutsumma i butiken. Den hjälper oss att
organisera och förstå innebörden av allt vi kan föreställa oss.
Precis som musik, konst och språk gör matematikens symboler och
begrepp, varav många förklaras och diskuteras i den här boken, att
vi kan uttrycka oss på fascinerande komplexa sätt och definiera
ofattbart invecklade och vackra strukturer. Det finns en uppsjö av
praktiska användningsområden för matematik, men det som gör
matematiken så magisk är dess inneboende elegans och skönhet.
Matematikens begrepp är meningsfulla för oss eftersom de är
förnuftiga och hjälper oss att organisera vår existens. Men utanför
den mening vi ger matematikens byggstenar existerar de egentligen
inte alls, utom i vår fantasi.
Inom natur- och samhällsvetenskapen används matematik för
att beskriva teorier och ge struktur åt modeller, och aritmetik och
algebra gör att vi kan göra affärer och lära oss hur vi ska tänka.
Men bortom dessa praktiska tillämpningar finns ämnets sanna natur
– matematiken är grunden som bestämmer reglerna för hur hela det
strukturerade tankesystemet kan användas.
Den här boken ger en inblick i den värld som matematikerna ser
varje dag. Här beskrivs många av ämnets grundläggande bestånds-
delar, med definitioner, historik och lite mer djuplodande förklaringar
av matematikens viktigaste idéer. I boken beskrivs 50 betydelsefulla

6 g Inledning
Elegant geometri
Matematiker använder
ofta geometri för att visa
matematiska företeelser,
t.ex. ekvationer. Det här är ett
visuellt bevis för Pythagoras
sats, a2+b2=c2.
 ämnen inom matematiken. De är indelade i sju kategorier som i grova
drag definierar vad de handlar om. I Tal och räkning undersöker vi
byggstenarna som gör att vi kan räkna saker i vår omgivning. Vi
studerar några av talens operationer och strukturer i Sätt talen i
arbete. De här avsnitten beskriver de aritmetiska system som hjälper
oss att använda matematiken i vår vardag. I Slumpen är vacker går vi
in på matematiken bakom sannolikhet och slumpmässiga händelser.
Därefter närmar vi oss de djupare och mer komplexa talstrukturerna i
Algebra och abstraktion. Nu börjar vi komma in på den högre
matematiken. Nästa steg är att titta på de visuella aspekterna av
matematiska sammanhang i Geometri och former. Eftersom
matematisk abstraktion är ren föreställningsförmåga, kan vi sedan
utforska vad som händer utanför våra tre dimensioner i En extra
dimension. Slutligen, i Bevis och satser, diskuterar vi några mer
djuplodande idéer och fakta som matematikens utveckling har lett
oss till.
Varje avsnitt ger en kort inblick i en av de många viktiga idéer som
är centrala i dagens matematik. Varje avsnitt presenteras på samma
sätt för att ämnet ska vara lättare att ta till sig – summering på 3
sekunder ger en kort sammanfattning, matematik på 30 sekunderen
mer fullödig beskrivning och i addera 3 minuter börjar vi utforska de
djupare förbindelserna mellan idén och världen i stort. Förhoppnin-
gen är att summan av de olika delarna ska få dig att öppna ögonen
och öka din förståelse för hur matematiken fungerar.
Som uppslagsbok kan boken bidra med grunderna för några av de
viktigaste idéerna inom matematiken. Läser du den från pärm till
pärm får du en inblick i en annan värld – lika rik och meningsfull som
den du lever i nu – matematikens värld.

8 g Inledning
Kroppars skönhet
Det finns bara fem sätt att
konstruera en tredimensionell
kropp av likadana regelbundna
polygoner. Men gör det dessa
kroppar speciella? Ja, det tycker
i alla fall matematikerna.
 g
TAL OCH RÄKNING
 TAL OCH RÄKNING
ORDLISTA
algebra En av huvudgrenarna inom den rena
matematiken där operationer med och förhål-
landen mellan tal studeras. Elementär algebra
handlar bland annat om hur aritmetikens
räkneregler används för uttryck som innehåller
variabler. I avancerad algebra studerar man
dessa operationer och förhållanden mellan
andra matematiska objekt och konstruktioner
än tal.
algebraiskt tal Ett tal som är en rot till ett
polynom skilt från noll, vars koefficienter är
heltal. Algebraiska tal är med andra ord lös-
ningar till polynomekvationer (se sidan 80),
som till exempel x2 2 2 5 0, där x 5 √2. Alla
rationella tal är algebraiska, medan irrationella
tal kan vara algebraiska eller inte. Ett av de
mest kända algebraiska talen är det gyllene
snittet (1,6180339 …) som ofta skrivs f.
aritmetik Den ursprungliga formen av mate-
matik – räknelära – som framför allt handlar
om räkning med heltal och de fyra räkne-
sätten: addition, subtraktion, multiplikation
och division.
binärt system (bas 2) Ett talsystem där bara
siffrorna 1 och 0 förekommer. Precis som vårt
bas 10-system har entalskolumn (100 = 1),tio-
talskolumn (101), hundratalskolumn (102) och
så vidare, har bas 2-systemet en entalskolumn
(20), en tvåtalskolumn (21 = 1), en fyrtals-
12 g Tal och räkning
kolumn (22) och så vidare. Binärt skrivs till
exempel talet 7 som 111, det vill säga
1 × 1 + 1 × 2 + 1 × 4.
bråktal (bråk) Ett tal som beskriver en del av
en helhet. I de vanligast förekommande brå-
ken är det nedre talet, nämnaren, ett heltal
skilt från noll som talar om hur många bråk-
delar helheten består av, medan talet ovanför
bråkstrecket, täljaren, talar om hur många av
dessa bråkdelar talet representerar. Egentliga
bråk är mindre än 1 och täljaren är alltså min-
dre än nämnaren, t.ex. 2⁄3, medan oegentliga
bråk är större än 1, som 3⁄2.
faktor Ett av två eller flera tal som ett tredje
tal är jämnt delbart med. Exempelvis är 3 och
4 faktorer till 12, liksom 1, 2, 6 och 12.
figurtal Ett tal (eller antal punkter) som kan
beskriva en regelbunden ifylld geometrisk
form, som en triangel, kvadrat eller hexagon.
heltal I mängden heltal ingår alla de naturliga
talen (0, 1, 2 …) och alla de negativa heltalen
(… –3, –2, –1).
imaginärt tal Ett tal som blir ett negativt tal
om det kvadreras. Eftersom inga reella tal
ger negativa resultat vid kvadrering, skapade
matematikerna det imaginära talet i, för vilket
gäller att i 3 i 5 –1 eller om man så vill
i = √–1. Det imaginära talet som motsvarar
√–1 hjälper oss att lösa många olika ekvatio-
ner som annars hade varit olösbara, och talet
har en lång rad praktiska tillämpningar.
irrationellt tal Ett tal som inte kan uttryckas
som ett heltalsbråk. De vanligaste exemplen
på irrationella tal är p och √2. Man kan se att
ett tal är irrationellt på att följden av decimaler
inte har ett repetitivt mönster. De flesta reella
tal är irrationella.
koefficient Ett tal som används för att
multiplicera en variabel. I uttrycket 4x 5 8 är
4 koefficienten och x variabeln. Koefficienter
är oftast tal men kan även skrivas med
symboler: a kan till exempel representera en
koefficient. Koefficienter utan variabler kallas
konstanta termer eller bara konstanter.
komplext tal Ett tal som består av både en
reell del och en imaginär del, till exempel a 1
bi, där a och b representerar reella tal och i
står för √–1. Se imaginärt tal.
naturligt tal De ursprungliga räknetalen 1, 2,
3 och så vidare, det vill säga alla positiva hel-
tal, eller alla heltal som inte är negativa. Om
nollan ska räknas in är omtvistat men numera
får den oftast vara med.
polynom Ett uttryck som innehåller tal och
positiva heltalspotenser av variabler och som
bara tillåter operationerna addition, subtrak-
tion och multiplikation, t.ex. 3x2 + 4x -1.
(Se även Polynomekvationer, sidan 80.)
rationellt tal Ett tal som kan uttryckas som
ett heltalsbråk. Rationella tal på decimalform
har antingen ett ändligt antal decimaler eller
en repetitiv decimalföljd.
reellt tal Ett tal som kan placeras in på en
kontinuerlig tallinje – den reella tallinjen. I de
reella talen ingår alla rationella och irrationella
tal.
tallinje En visuell representation av alla reella
tal på en horisontell skala, där de negativa
talen stäcker sig oändligt långt åt vänster och
de positiva åt höger, med nollan i mitten. På
de flesta tallinjer är avståndet mellan heltalen
detsamma utefter hela linjen.
transcendent tal Ett tal som inte kan vara en
rot till ett ändligt polynom med heltalskoeffi-
cienter – med andra ord ett icke-algebraiskt
tal. p är det mest kända transcendenta talet,
och enligt definitionen ovan kan t.ex. ekvatio-
nen ax3 + bx2 + cx – d = 0 aldrig ha lösning-
en x = p, oavsett värden på heltalen a, b, c
och d. De flesta reella tal är transcendenta.
Ordlista g 13

SUMMERING PÅ 3 S
Matematikens utgångs-
punkt är de naturliga talen
0, 1, 2, 3 … Men mycket
hamnar i mellanrummen
och vi har två sätt att
beskriva dem.
ADDERA 3 MINUTER
Omvandlingen mellan bråk
och decimaltal är inte alltid
så enkel. Vi känner lätt igen
0,25, 0,5 och 0,75 som 1⁄4,
1
⁄2 respektive 3⁄4. Men den
decimala motsvarigheten
till 1⁄3 är 0,333333 …, där
följden av treor aldrig tar
slut, och 1⁄7 är
0,142857142857142857 …,
också det ett evigt repeti-
tivt mönster. Det har visat
sig att alla bråk har decima-
ler med repetitiva mönster,
medan tal som inte är jämnt
delbara, som p , inte har
något mönster. De är de
irrationella reella talen.
14 g Tal och räkning
BRÅK OCH
DECIMALTAL
matematik på 30 sekunder
De naturliga talen 0, 1, 2, 3 … är
matematikens fundament och har använts av
människan i tusentals år. Men allt kan inte
bestämmas med hjälp av naturliga tal. Om 15 BESLÄKTADE TEORIER
hektar åker ska delas jämnt mellan 7 bönder får Se även
RATIONELLA OCH
var och en 15⁄7 (eller 21⁄7) hektar. De enklaste
IRRATIONELLA TAL
icke-naturliga talen kan uttryckas i bråkform sidan 16
som i det här fallet. Men för andra tal, som p, TALBASER
är det besvärligt eller rent av omöjligt. I takt sidan 20
NOLL
med naturvetenskapens utveckling uppstod sidan 36
ett behov av att uttrycka mängder med större
noggrannhet. I och med decimalsystemet och
de indoarabiska siffrorna fick vi en praktisk 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
ABU 'ABDALLAH MUHAMMAD
kolumnbaserad metod. Talet 725 har till exem- IBN MUSA AL-KHWARIZMI
pel tre kolumner som anger 7 hundratal, 2 tiotal ca 790–850
och 5 ental. Lägger vi till ett decimalkomma ABU’L HASAN AHMAD IBN
efter entalskolumnen och extra kolumner till IBRAHIM AL-UQLIDISI
ca 920–980
höger, kan vi enkelt uttrycka tal med delmäng-
IBN YAHYA AL-MAGHRIBI
der som är mindre än ental. 725,43 står till AL-SAMAWAL
exempel för 7 hundratal, 2 tiotal, 5 ental, ca 1130–1180
4 tiondelar och 3 hundradelar. Genom att lägga LEONARDO PISANO
(FIBONACCI)
till kolumner åt vänster och höger kan vi skriva ca 1170–1250
både stora och små tal med så stor noggrannhet
som tillfället kräver. Faktum är att alla tal mellan
heltalen kan uttryckas som ett decimaltal (men 30-SEKUNDERSTEXTEN
Richard Elwes
inte alltid som ett bråk), och placeras in på den
reella tallinjen.
Delar av heltal kan
uttryckas som bråk
eller decimaltal.
1 1

1
2 0,5

1 0,25
4

1
8 0,125

1
16 0,0625

SUMMERING PÅ 3 S
Reella tal – alla ”vanliga”
tal som kan placeras in på
en tallinje – är antingen
rationella eller irrationella.
Rationella tal kan skrivas
som bråk, men det kan inte
de irrationella.
ADDERA 3 MINUTER
Filosoferna i antikens
Grekland ansåg att allt
mätbart kunde skrivas som
heltal eller delar av heltal.
Enligt myten blev pytha-
goréerna så störda över
upptäckten att Î2 är irra-
tionellt att Hippasos från
Metapontum mördades för
att inte denna sanning
skulle spridas över världen
och skapa kaos. Att talet
p är irrationellt är kanske
lättare att tänka sig, men
det var först för ungefär
250 år sedan som det
kunde bevisas och det
dröjde ett sekel till innan
p bevisades vara transcen-
dent.
16 g Tal och räkning
RATIONELLA OCH
IRRATIONELLA TAL
matematik på 30 sekunder
De reella talen är alla positiva tal,
alla negativa tal och 0, och de kan delas in i olika
grupper på flera sätt. Den viktigaste skiljelinjen
är den mellan de rationella talen som kan ut- BESLÄKTADE TEORIER
tryckas som ett heltalsbråk, t.ex. 1⁄2 eller 2 7⁄3, Se även
BRÅK OCH DECIMALTAL
och de irrationella talen som inte kan skrivas på
sidan 14
detta sätt. I antikens Grekland trodde man att POTENSER OCH LOGARITMER
alla tal var rationella tills en av Pythagoras elever sidan 44
bevisade att talet Î2 inte är rationellt. Man kan POLYNOMEKVATIONER
avgöra om ett tal är rationellt eller irrationellt sidan 80
PI – CIRKELNS KONSTANT
genom att titta på följden av decimaler – om sidan 96
siffrorna till slut följer ett repetitivt mönster är PYTHAGORAS
talet rationellt (3⁄11 = 0,272727 …). Decimal- sidan 100
följden för irrationella tal (exempelvis p 5
3,14159265 …) har inget repetitivt mönster.
Men det finns fler sätt att kategorisera dem. 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
Rationella tal och många irrationella tal har en HIPPASOS FRÅN
METAPONTUM
sak gemensamt – de är algebraiska, det vill säga 400-talet f.Kr.
de är lösningar till polynomekvationer med hel- JOHANN LAMBERT
talskoefficienter. Î2 är till exempel en lösning till 1728–1777
x2 2 2 5 0 (se Polynomekvationer, sidan 80). CHARLES HERMITE
1822–1901
Men många fler irrationella tal är inte algebrais-
FERDINAND VON
ka, och p är ett exempel. Tal som inte är alge-
LINDERMANN
braiska kallas transcendenta – det är bara irra- 1852–1939
tionella tal som kan vara transcendenta.
30-SEKUNDERSTEXTEN
David Perry
Ett reellt tal är
rationellt om det kan
skrivas som ett bråk.
Annars är det
irrationellt.

SUMMERING PÅ 3 S
I dag arbetar matematiker-
na med ett utvidgat talsys-
tem som förutom reella tal
innehåller det imaginära
talet i, som är kvadrat-
roten ur 21.
ADDERA 3 MINUTER
Det komplexa talsystemet
medger lösning av ekvatio-
ner som x 3 x 5 –1. Man
kan fråga sig om det finns
lösningar till exempelvis
x 3 x 5 i, eller om vi
måste utvidga talsystemet
ännu en gång. Det har visat
sig att de komplexa talen
medger lösningar till alla
tänkbara polynomekvatio-
ner, så de är faktiskt allt
vi någonsin kommer att
behöva. Detta underbara
faktum kallas algebrans
fundamentalsats.
18 g Tal och räkning
IMAGINÄRA TAL
matematik på 30 sekunder
Matematikerna har under årens
lopp utvidgat talsystemet flera gånger. Ett tidigt
tillägg var de negativa talen. I affärsvärlden står
14 för en vinst eller en tillgång på 4 enheter BESLÄKTADE TEORIER
medan –4 betyder 4 enheter i förlust eller skuld. Se även
BRÅK OCH DECIMALTAL
Negativ aritmetik har en överraskande egenskap.
sidan 14
Multiplicerar du ett positivt tal med ett negativt, POLYNOMEKVATIONER
får du ett negativt resultat: t.ex. 24 3 3 5 sidan 80
212. Men multiplicerar du ett negativt tal med RIEMANNHYPOTESEN
sidan 150
ett annat negativt, får du ett positivt resultat:
24 3 23 5 12. Så det fanns inget tal (positivt
eller negativt) som multiplicerat med sig självt gav 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
ett negativt resultat. Det betydde att vissa enkla NICCOLÒ FONTANA
(”TARTAGLIA”)
ekvationer, som x2 5 21, inte gick att lösa, och 1500–1557
det utgjorde ett hinder när man skulle lösa mer GIROLAMO CARDANO
komplicerade ekvationer, även när man hade sva- 1501–1576
ret. Man fick bukt med problemet genom att RAFAEL BOMBELLI
1526–1572
införa det nya ”imaginära” talet i, definierat som
CARL FRIEDRICH GAUSS
kvadratroten ur 21, vilket också betyder att 1777–1855
i 3 i 5 21. Det började som ett knep för att
AUGUSTIN LOUIS CAUCHY
lösa vissa beräkningar och var kontroversiellt 1789–1857
– Descartes myntade begreppet ”imaginärt”
(inbillat) som ett nedsättande uttryck. Men med
30-SEKUNDERSTEXTEN
tiden har imaginära tal blivit lika accepterade som Richard Elwes
alla andra typer av tal. I dag använder matemati-
kerna ofta ”komplexa tal” som består av en reell
del och en imaginär del: t.ex. 2 1 3i eller 1⁄2 2
⁄4 i eller mer generellt a 1 bi, där a och b kan
1
vara vilka reella tal som helst. Positiva och negativa
tal var inte nog för en
del matematiker – de
behövde imaginära tal.

SUMMERING PÅ 3 S
Med basen menar man det
antal unika siffror som ett
talsystem använder.
ADDERA 3 MINUTER
Mayafolket i Centralameri-
ka använde också basen
20 för ”lång räkning” i sin
kalender, men de ”korrige-
rade” den tredje kolumnen
från normala 400 = 20 3
20 till 18 3 20 = 360, kan-
ske för att komma närmare
antalet dagar på ett år. Om
vi har valt basen 10 enbart
för att våra fingrar är så
många, så valde kanske
mayafolket 20 för att de
även hade överblick över
sina tår i sandalerna.
20 g Tal och räkning
TALBASER
matematik på 30 sekunder
När vi använder tal större än nio
brukar vi sätta en 1:a först och återanvända tal-
symbolerna. Det beror på att vi använder deci-
malsystemet som har basen 10. Men basen 10 BESLÄKTADE TEORIER
har inte alltid varit den populäraste. De antika Se även
NOLL
babylonierna använde basen 60 (det sexagesi-
sidan 36
mala systemet) när de räknade. Istället för att
välja en ny kolumn vid nio hade de separata
siffror ända upp till 59. Några av kvarlevorna 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
GOTTFRIED LEIBNIZ
från det systemet är att vi delar in en timme i 1646–1716
60 minuter och cirkeln i 360°. Från ett system GEORGE BOOLE
med basen 12 – det duodecimala systemet – 1815–1864
har vi kvar begreppen dussin och gross (ett
dussin dussin). Det vigesimala systemet, med
30-SEKUNDERSTEXTEN
basen 20, var vanligt i Europa förr. Danskarna Richard Brown
och fransmännen räknar fortfarande delvis i
tjog: 60 heter tres på danska och 80 quatre-
vingts (fyra tjugotal) på franska. Dagens datorer
använder det binära systemet med basen 2 där
bara 0 och 1 förekommer. På så sätt blev det
lätt att skapa räknemaskiner eftersom bara två
separata tillstånd krävdes – som en öppen eller
sluten strömbrytare. Addition och multiplikation
är väl definierade i alla baser och algebra funge-
rar också. Testa det nästa gång någon ber dig
Det vanligaste tal­
att lägga ihop 1 och 1. Svaret är så klart 10 systemet har basen 10
(på binär form)! – babylonierna tänkte
stort och hade 60 unika
siffror. Datakod är så
enkel som möjligt och
använder bara två
siffror.

SUMMERING PÅ 3 S
Ett primtal är ett positivt
heltal som bara är delbart
med 1 och sig självt. Prim-
talen är ”odelbara” och är
alltså talens motsvarighet
till materiens grundämnen.
ADDERA 3 MINUTER
När vi primtalsfaktoriserar
tal verkar det uppenbart
att vi alltid ska nå fram till
samma primtal i slutänden.
Men ju mer man studerar
tal, desto mindre uppen-
bart blir detta faktum.
Men det stämmer och är så
viktigt att denna sanning
har fått namnet aritmeti-
kens fundamentalsats.
Även om det inte finns
någon formel som ger oss
primtalen ett efter ett, så
ger oss primtalssatsen en
uppfattning om hur stor
andel av de naturliga talen
som är primtal.
22 g Tal och räkning
PRIMTAL
matematik på 30 sekunder
De flesta heltal är jämnt delbara i
mindre enheter. Exempelvis är 100 = 4 3 25.
Men det är också sant att 100 = 20 3 5. Om vi
tar endera av dem och bryter ner dem till allt BESLÄKTADE TEORIER
mindre faktorer, kommer vi till slut fram till prim- Se även
TALTEORI
talsfaktorerna för 100: 100 = 2 3 2 3 5 3 5.
sidan 30
Längre än så kan faktorerna inte brytas ner – EUKLIDES ELEMENTA
de är primtal som bara kan delas med 1 och sig sidan 94
själva. När matematikerna började lista primtal
letade de efter ett mönster, men de hittade
3-SEKUNDERSBIOGRAFI
inget. De frågade sig om listan var ändlig eller EUKLIDES
om de alltid kunde hitta större och större prim- ca 300 f.Kr.
tal. Euklides presenterade ett elegant bevis i sin CARL FRIEDRICH GAUSS
1777–1855
bok Elementa för att antalet primtal är oändligt.
JACQUES HADAMARD
17 463 991 229 är ett stort primtal. Hur vet vi 1865–1963
att det är ett primtal? Vi hade kunnat försöka
CHARLES JEAN
dela detta heltal i alla mindre heltal tills inga DE LA VALLÉE-POUSSIN
andra faktorer än 1 återstår. Men det tar lång 1866–1962
tid och det finns bättre sätt. Det största kända
primtalet har över 10 000 000 siffror och det 30-SEKUNDERSTEXTEN
krävs smarta metoder för att avgöra att ett tal David Perry
är ett primtal. Att söka efter stora primtal kan
verka meningslöst, men en revolutionerande idé
på 1970-talet ledde till en metod för kryptering
av kommunikation med hjälp av ett system som
Primtalen, som bara är
genererar stora primtal. Tekniken används på delbara med 1 och sig
internet så att vi kan handla säkert online. själva, har fascinerat
matematikerna i
hundratals år. Stora
primtal har i dag
fått en praktisk
användning.

SUMMERING PÅ 3 S
En enkel regel, att addera
de två senaste termerna
för att få nästa, ger en tal-
följd som är en av de van-
ligaste i naturen.
ADDERA 3 MINUTER
År 1202 hade Leonardo
Pisano, även känd som
Fibonacci, med en gåta om
kaninuppfödning i sin bok
Liber Abaci (Boken om kul­
ramen). Fibonacci gav den
måhända orealistiska för-
utsättningen att varje
vuxet kaninpar producera-
de ett par kaninungar i
månaden och att kanin-
ungar tar en månad på sig
att bli vuxna. Om du star-
tar med ett par kaninungar
i januari så har du 144
kaninpar i december!
24 g Tal och räkning
FIBONACCITAL
matematik på 30 sekunder
I Fibonaccis talföljd 1, 1, 2, 3, 5, 8,
13, 21, 34, 55, 89, 144, 233 … är varje term
summan av de två föregående. Denna talföljd
spelar en viktig roll inom talteorin och har en BESLÄKTADE TEORIER
lång rad spännande numeriska egenskaper. Om Se även
TALTEORI
du adderar alla termer i Fibonaccis talföljd fram
sidan 30
till en viss term, kommer summan alltid att vara GYLLENE SNITTET
1 mindre än ett fibonaccital. 1 11 1 2 1 3 1 5 sidan 98
1 8 är till exempel 1 mindre än fibonaccitalet 21.
Lägger man ihop kvadraterna av dessa tal får
3-SEKUNDERSBIOGRAFI
man produkten av två fibonaccital: 1 1 1 1 4 LEONARDO PISANO
1 9 1 25 1 64 5 8 3 13. Förhållandena 1:1, (FIBONACCI)
ca 1170–ca 1250
2:1, 3:2, 5:3, 8:5 … närmar sig det gyllene snit-
tet f ≈ 1, 618. Geometriskt passar kvadrater
vars sidlängder motsvarar fibonaccital ihop per- 30-SEKUNDERSTEXTEN
fekt och bildar en gyllene spiral. Långt innan Jamie Pommersheim
människan upptäckte matematiken bakom dessa
mönster hade naturen lärt sig att dra nytta av
fibonaccitalen. Bladen och blomknopparna på
många växter med spiralstruktur – t.ex. ananas,
solros och kronärtskocka – har mönster som
bygger på parvisa fibonaccital. Om du under-
söker en ananas hittar du 8 rader i spiral i ena
riktningen och 13 i den andra. I djurriket kan vi
konstatera att ett bis förfäder till antalet är ett
fibonaccital i varje generation. Fibonaccitalen upp­
träder i ett bis släkt­
träd. Varje hanbi har
en mor medan varje
honbi har två för­
äldrar, en hane och
en hona.
 1 hanbi

1 förälder

2 morföräldrar

3 förfäder

5 förfäder

8 förfäder

hanbi honbi

SUMMERING PÅ 3 S
Blaise Pascals hyllade tri-
angel innehåller inte bara
massor av fascinerande
numeriska mönster, den är
också ett viktigt verktyg
inom algebran.
ADDERA 3 MINUTER
Pascals triangel innehåller
många spännande möns-
ter. Den första diagonalen
innehåller bara 1:or och
den andra lyder: 1, 2, 3,
4 … Men den tredje består
av vad som brukar kallas
triangeltal: 1, 3, 6, 10,
15 … Om du ska lägga bol-
lar i en triangelform (t.ex.
inför ett biljardparti), är
det de här talen som gäller.
Fibonaccitalen döljer sig
också i triangeln, som
totalsummorna av efter-
följande ”sneda diagona-
ler” – kan du hitta dem?
26 g Tal och räkning
PASCALS TRIANGEL
matematik på 30 sekunder
Vad kommer härnäst i den här
talföljden: (1 1), (1 2 1), (1 3 3 1), (1 4 6 4 1) …?
Den här gåtan är ett viktigt problem inom alge-
bran och är känd som ”expanderande paren- BESLÄKTADE TEORIER
teser”. Börja med uttrycket (1 1 x) och multipli- Se även
FIBONACCITAL
cera det med sig självt. Då får du (1 1 x)2 5
sidan 24
1 1 2x 1 1x2. Multiplicerar du tre parenteser DEN VARIABLA
får du (1 1 x)3 5 1 1 3x 1 3x2 1 1x3. Fyra PLATSHÅLLAREN
ger (1 1 x)4 5 1 1 4x 1 6x2 1 4x3 1 1x4. sidan 76
POLYNOMEKVATIONER
Det är inte algebran som är knepig här utan sidan 80
antalen. Nästa uttryck blir någonting i den här
stilen: (1 1 x)5 5 1 1 ? x 1 ? x2 1 ? x3 1 ? 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
x4 1 1x5. Men vilka är talen som ska fyllas i? PINGALA
ca 200 f.Kr.
Blaise Pascal ville finna ett sätt att snabbt svara
ABU BAKR MUHAMMAD IBN
på det, och det gjorde han i raderna på sin AL-HASAN AL-KARAJI
berömda triangel. Den börjar med en 1:a och 953–1029
under den finns två 1:or till. Pascal byggde upp YANG HUI
1238–1298
sin triangel genom att låta varje tal vara sum-
BLAISE PASCAL
man av de två som står ovanför. (Tidigare mate- 1623–1662
matiker hade fått samma resultat, bland andra
ISAAC NEWTON
den indiske tänkaren Pingala, över tusen år tidi- 1643–1727
gare.) Den här uträkningen är enkel att göra: bara
lite addition och ingen komplicerad algebra. Varje
30-SEKUNDERSTEXTEN
rad ger sedan svaret till ett problem med expan- Richard Elwes
derande parenteser. Så för att hitta koefficien-
terna till (1 1 x)5 behöver du bara läsa sjätte Pascals triangel inne­
raden: 1,5,10,10,5,1. håller mängder av
matematiska mönster
och underlättar på ett
smidigt sätt lösningen
av algebraiska
problem.

19 juni 1623
Föds i Clermont (nu
Clermont-Ferrand).
1631
Familjen flyttar till Paris.
1639
Skriver Essai pour les
coniques; flyttar till
Rouen.
1642–1645
Konstruerar Pascaline, en
mekanisk räknemaskin.
28 g Tal och räkning
1647 1654
Träffar Descartes och ger Brevväxlar med Fermat.
ut Expériences nouvelles
touchant le vide, om
vakuum. 1655
Metoden för Pascals
triangel trycks; träffar
1650 Antoine Arthaud, en
Konverterar till ledande jansenistfilosof.
jansenismen.
1656–1657
1653 Skriver Provinsialbreven,
Återgår till vetenskapen. som försvarar
jansenismen.
1653
Ger ut Recit de la grande 1658
expérience de l'equilibre Skriver en avhandling om
des liqueurs om tryck. cykloider.
1668
Påbörjar arbetet med
Tankar, en samling
filosofiska och teologiska
anteckningar.
19 augusti 1662
Dör i Paris.
1670
Tankar ges ut postumt.
1779
Essai pour les coniques
ges ut.
BLAISE PASCAL
Pascal led av kronisk migrän,
sömnlöshet och magbesvär och plågades svårt
under större delen av sitt korta men produktiva
liv. Trots det blev han en enastående mate-
matiker, fysiker, filosof och teolog och
arbetade (och grälade) med sin tids mest
framstående tänkare. Pascals mor dog när han
var sex år och han undervisades i hemmet.
Fadern förbjöd honom att läsa matematik, så
det gjorde han givetvis i smyg. När han var 12 år
gav fadern med sig och den unge Pascal
satsade nu allt på matematiken – han utveck-
lade bland annat en räknemaskin för att hjälpa
fadern i arbetet som skatteindrivare. Pascaline
som den kallades var inte den första mekaniska
räknemaskinen och trots att 50 tillverkades
blev den ingen kommersiell framgång, men
konstruktionen och teorierna bakom den gjorde
stort intryck på Gottfried Leibniz.
Under hela sitt vuxna liv utbytte Pascal
tankar med filosofen Descartes om huruvida
vakuum existerade eller inte. Descartes
hävdade felaktigt att något sådant inte
existerade, vilket fick Pascal att skriva en bok
om hydrostatik. Han fick även tid över att
utveckla idén om ”Pascals triangel” (se sidorna
26–27), och fastställa principerna för sanno-
likhetsläran i samarbete med Pierre de Fermat.
Det har vi den inbitne spelaren Chevalier de
Méré att tacka för – han bad Pascal att
bestämma hur man delar upp potten om två
spelare med lika stora vinstmöjligheter väljer
att lämna bordet under pågående spel. 1646
blev Pascals far sjuk och fick behandling av
jansenistbröderna från klostret Port Royal.
Blaise och hans syster Jacqueline blev starkt
påverkade och genomgick en religiös konver-
tering. Mot slutet av livet ägnade Pascal
mycket tid åt att försöka förena tro och förnuft
– hans tankegångar sammanfattas kanske bäst
i ”Pascals trossats” som ingår i Tankar, en
samling filosofiska funderingar som var ofull-
bordad vid tiden för hans död. Trossatsen
behandlade Guds existens och i vad mån man
kunde slå vad om den. Pascal menade att man
borde satsa på Gud med motiveringen att om
Han existerar är din plats i himlen säkrad, och
gör Han inte det så har du inte förlorat något.
Blaise Pascal g 29

SUMMERING PÅ 3 S
Talteori är den vetenskap
som studerar egenskaper-
na för olika grupper av tal
och hur de uppför sig.
ADDERA 3 MINUTER
Carl Friedrich Gauss men-
ade att matematiken var
vetenskapernas drottning
och att aritmetiken var
matematikens drottning.
G. H. Hardy följde upp
detta uttalande för om-
kring 70 år sedan när han
uttryckte sin uppskattning
för ett område inom mate-
matiken som enbart stude-
ras för resultatens överras-
kande skönhet, utan att
besudlas av praktiska till-
lämpningar. När talteorin
senare oväntat visade sig
användbar inom kryptolo-
gin var det få som menade
att något av skönheten
hos matematikens drott-
ning hade gått förlorad.
30 g Tal och räkning
TALTEORI
matematik på 30 sekunder
Talteori är läran om talens
intressanta egenskaper. Välj till exempel ett
udda primtal och dividera det med 4. Resten blir
alltid 1 eller 3. Det går att bevisa att om resten BESLÄKTADE TEORIER
blir 1, så finns det två jämna kvadrater som till- Se även
PRIMTAL
sammans blir detta primtal. Dividerar du till
sidan 22
exempel 73 med 4 så får du 18 med resten 1. RINGAR OCH FÄLT
Efter en kort sökning kan du konstatera att sidan 88
73 5 9 1 64 5 32 1 82. Om resten däremot är EUKLIDES ELEMENTA
sidan 94
3 betyder det att det är omöjligt att hitta två
FERMATS STORA SATS
jämna kvadrater vars summa blir det primtalet sidan 136
(testa med 7 eller 59). Följdfrågan är given:
Varför? Matematiker nöjer sig aldrig med att
upptäcka den här typen av märkligheter – de 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
PYTHAGORAS
måste bevisa att en sådan regel alltid gäller för ca 570–ca 495 f.Kr.
att det ska vara värt något. Matematikerna i EUKLIDES
antikens Grekland började undersöka heltalens ca 300 f.Kr.
delbarhet vilket ledde dem fram till studierna PIERRE DE FERMAT
1601–1665
av primtalen. De tyckte även om att studera
CARL FRIEDRICH GAUSS
figurtalen och deras inbördes förhållanden. 1777–1855
Om du har ett antal stenar som kan arrangeras G. H. HARDY
till en liksidig triangel, en kvadrat eller en penta- 1877–1947
gon etc. så är det antalet ett figurtal. Euklides
tog även fram en formel för summering av två
30-SEKUNDERSTEXTEN
kvadrater till en tredje kvadrat. Liknande funde- David Perry
ringar ledde Pierre de Fermat till formuleringen
av hans berömda stora sats.
Figurtal är en gren
inom talteorin – tal
som kan bilda en
geometrisk figur.
Ett kvadrattal (eller en jämn
kvadrat) är alltid summan
av två triangeltal – här ser vi
att vi får 52 genom additionen
10 + 15.

Adderar du följden av udda heltal

från 1 och framåt får du kvadraten
på antalet tal:
1+3+5+7+9+11+13+15=64=82.
 g
SÄTT TALEN I ARBETE
 Sätt talen i arbete
ORDLISTA
algebraiskt uttryck Matematiskt uttryck där
bokstäver eller andra symboler används för att
representera tal. Algebraiska uttryck kan även
innehålla vanliga siffror och olika typer av
symboler för operationer som 1 (addition),
3 (multiplikation), √ (roten ur) och så vidare.
Hur komplicerat ett algebraiskt uttryck än kan
se ut så representerar det alltid ett enskilt
värde.
associativ En egenskap hos en operation som
innebär att om ett uttryck innehåller två eller
flera operatorer av samma slag så spelar det
ingen roll i vilken ordning operationerna utförs.
Multiplikation av tal är till exempel associativ
eftersom (a 3 b) 3 c 5 a 3 (b 3 c).
boolesk logik (boolesk algebra) En form av
algebra i vilken logiska påståenden represen-
teras av algebraiska ekvationer där ”multiplika-
tion” och ”addition” (och teckenbyte) har
ersatts av ”och” och ”eller” (resp. ”icke”), och
där talen 0 och 1 representerar ”falskt”
respektive ”sant”. Boolesk algebra var (och är)
viktig vid utvecklingen av dataprogrammering.
differentialekvation En ekvation som inne-
håller en okänd funktion och en eller flera av
dess derivator. Differentialekvationer är viktiga
verktyg för modellering av fysiska och meka-
niska processer inom fysik och ingenjörsveten-
skap.
34 g Sätt talen i arbete
exponent Det tal som anger hur många gånger
ett annat tal, basen, ska multipliceras med sig
självt. I uttrycket 43 = 64 är exponenten 3 och
basen 4. Exponenten utläses ”upphöjt till” (här
fyra upphöjt till tre).
funktion En funktion beskriver ett förhållan-
de på så sätt att den för varje ingångsvärde
ger ett resultat i form av ett utgångsvärde. En
funktion skrivs ofta som f (x). Exempelvis ger
funktionen f (x) 5 x2 för varje ingångsvärde
x ett utgångsvärde som är x2, det vill säga
f (5) 5 25, f (9) 5 81 och så vidare. Ingångs-
och utgångsvärdena kan betraktas som sepa-
rata mängder så att funktionen kopplar varje
element i mängden ingångsvärden till ett
annat element i mängden utgångsvärden.
kartesiska koordinater Tal som anger posi-
tionen för en punkt på t.ex. en graf i ett
koordinatsystem (rutnät) vars axlar skär var-
andra vinkelrätt. Koordinaterna anger punktens
läge (avstånd) i horisontell riktning (x-värdet)
och i vertikal riktning (y-värdet) från en refe-
renspunkt, oftast skärningspunkten (origo).
kommutativ En egenskap hos en operation
som innebär att om ordningen på talen i ett
uttryck kastas om så blir svaret ändå detsam-
ma. Multiplikation av tal är kommutativ efter-
som 3 3 5 5 5 3 3.
kvantmekanik En gren inom fysiken där
matematiska formler spelar en viktig roll vid
beskrivning av subatomära partiklars rörelser
och interaktion, till exempel våg–partikelduali-
teten.
uttryck En kombination av tal och/eller
symboler och variabler som tillsammans med
operatorer som till exempel 1 (addition) eller
3 (multiplikation) beskriver ett samband eller
ett värde.

monadologi Gottfried Leibniz metafysiska
filosofi som han beskrev i verket Monadologie
(1714). Hans filosofi kretsar kring begreppet
monader, enkla enheter som han kallade
”sakers grundstenar” som var och en är pro-
grammerad att uppföra sig på ett visst sätt.
variabel En symbol som står för ett tal vars
numeriska värde kan variera. En variabel ut-
trycks ofta med en bokstav som t.ex. x eller y,
och fungerar som platshållare i ekvationer och
uttryck som 3x 5 6, där 3 är en koefficient,
x är en variabel och 6 en konstant.

multiplikator Anger med hur mycket ett

annat tal, multiplikanden, ska multipliceras.
I uttrycket 3 3 9 5 27 är multiplikatorn 3 och
multiplikanden 9.

reellt tal Ett tal som kan placeras in på en

kontinuerlig tallinje – den reella tallinjen. De
reella talen kan indelas i rationella tal (det vill
säga tal som kan skrivas som heltalsbråk,
inklusive positiva och negativa heltal) och
irrationella tal (som inte kan skrivas som hel-
talsbråk, till exempel √2 och p).

tallinje En visuell representation av alla reella

tal på en horisontell skala, där de negativa
talen stäcker sig oändligt långt åt vänster och
de positiva åt höger, med nollan i mitten. På
de flesta tallinjer är avståndet mellan heltalen
detsamma utefter hela linjen.

Ordlista g 35

SUMMERING PÅ 3 S
Noll, med symbolen 0,
betyder frånvaro av
kvantitet.
ADDERA 3 MINUTER
I boolesk logik betecknar 0
falskt, och i elektriska sam-
manhang står 0 ofta för
FRÅN. Inom fysiken är den
absoluta nollpunkten den
lägsta teoretiska tempera-
turen. Att nollställa ett
instrument betyder att
man ställer in det så att
det visar rätt vid värdet
noll. Uttrycket en nolla
används nedsättande om
en okunnig eller betydelse-
lös person, men det är
missvisande eftersom nol-
lan är mycket viktig och
mångsidig!
36 g Sätt talen i arbete
NOLL
matematik på 30 sekunder
Nollan användes som platshållare
i numeriska system av många äldre civilisationer,
bland annat babylonierna, grekerna (men bara
astronomerna) och mayafolket. Så användes den BESLÄKTADE TEORIER
även i Indien som vårt moderna talsystem här- Se även
TALBASER
stammar ifrån. År 628 skrev Brahmagupta den
sidan 20
första boken där nollan betraktas som ett tal OÄNDLIGHET
och inte bara en platshållare, och nollan och sidan 38
negativa tal införlivades i aritmetiken. al-Khwa- ADDITION OCH SUBTRAKTION
sidan 40
rizmi introducerade det indiska talsystemet i den
MULTIPLIKATION OCH
islamska världen 820. Fibonacci lanserade det DIVISION
i Europa 1202 genom boken Liber Abaci, och sidan 42
spred därmed användningen av nollan i Europa. POTENSER OCH LOGARITMER
sidan 44
Nollan är det enda reella talet som varken är
positivt eller negativt och alla tal som inte är noll
beskrivs som skilda från noll. Noll är den additiva 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
identiteten, dvs. a 1 0 5 a, där a står för vilket BRAHMAGUPTA
598–ca 670
reellt tal som helst – att lägga till noll gör det
ABU 'ABDALLAH MUHAMMAD
oförändrat. Dessutom gäller att a 3 0 5 0, och IBN MUSA AL-KHWARIZMI
att 0⁄a 5 0 för alla a skilda från noll. Man skulle ca 780–ca 850
kunna tänka sig att ett reellt tal dividerat med LEONARDO FIBONACCI
1170–1250
noll skulle vara lika med oändligheten, men det
håller inte för en striktare granskning så mate-
matikerna säger helt enkelt att division med noll 30-SEKUNDERSTEXTEN
inte är definierad. Eftersom 0 är delbart med Robert Fathauer
2 så är det ett jämnt tal. Men om exponenten
är 0 är svaret alltid 1; a0 = 1 för alla reella tal a
utom 0. Vissa matematiker föredrar att börja
räkna på 0 istället för 1. Mycket väsen för
ingenting – nollan är
ett mycket viktigt
heltal.

SUMMERING PÅ 3 S
Alla goda ting tar slut så
småningom, men inte inom
matematiken.
ADDERA 3 MINUTER
Buzz Lightyear, rymdhjäl-
ten i Pixars Toy Story ut-
brister stolt: ”Till oänd-
ligheten och vidare!” Men
precis som när det gäller
slutet på den reella tallin-
jen, och horisonten för
dödsföraktande sjöfarare,
spelar det ingen roll hur
långt vi tar oss – vi kom-
mer aldrig närmare den än
när vi startade. Inte ens
det totala antalet sub-
atomära partiklar i univer-
sum, som beräknas vara
färre än 10100 (en googol),
är närmare oändligheten
än 1. För att nå bortom
oändligheten måste vi
först nå den. Till och med
Zenon hade fattat det.
38 g Sätt talen i arbete
OÄNDLIGHET
matematik på 30 sekunder
Att de naturliga talen är oändligt
många (aldrig tar slut) är lätt att inse. Påstår
någon att ett tal är det högsta kan du alltid
nämna ett till. Att det finns oändligt många tal BESLÄKTADE TEORIER
mellan 0 och 1 är också sant, men det verkar lite Se även
RATIONELLA OCH
knepigare. Begreppet oändlighet har fascinerat
IRRATIONELLA TAL
matematiker i tusentals år. Den grekiske stoikern sidan 16
Zenon studerade denna idé genom en serie INFINITESIMALKALKYL
paradoxer. Den mest berömda säger att all rörelse sidan 50
KONTINUUMHYPOTESEN
är omöjlig eftersom du för att komma från A till sidan 148
B måste passera ett oändligt antal mellanliggan-
de punkter och varje delsträcka måste ta en
positiv tid att tillryggalägga, och eftersom ett
3-SEKUNDERSBIOGRAFI
oändligt antal positiva tal måste ge en oändlig ZENON FRÅN ELEA
summa går det inte att komma någonstans på ca 490–ca 430 f.Kr.
en ändlig tid. Vi vet nu att han hade fel (ett GEORG CANTOR
1845–1918
oändligt antal positiva tal kan bilda en ändlig
summa!), men tankegången ledde till omfattande
studier. Oändligheten är central inom infinites- 30-SEKUNDERSTEXTEN
imalkalkylen. Genom att studera en förändring Richard Brown
under en följd av allt mindre positiva tidsintervall
(vi kallar dem infinitesimala) kan vi bestämma
förändringstakten i varje givet ögonblick. Det
hela fungerar som hastighetsmätaren på en bil
som beräknar din hastighet genom att dividera
körsträckan med den tid den tog, under mycket
korta tidsintervall. Kanske skulle vi inte komma
någonstans om det inte vore för oändligheten!
Kommer det här
någonsin att ta slut?
Inte enligt
matematikerna.

SUMMERING PÅ 3 S
Addition innebär att lägga
ihop två eller flera termer.
Subtraktion är att bestäm-
ma skillnaden mellan två
termer.
ADDERA 3 MINUTER
Oändligt många tal kan
adderas eller subtraheras i
en oändlig serie. En serie
med ändligt gränsvärde
sägs vara konvergent. Ett
enkelt exempel är serien
⁄2 1 1⁄4 1 1⁄8 1 1⁄16 1 …
1 säga (a 1 b) 1 c 5 a 1 (b 1 c). Att lägga till
5 1. För att inse det, tänk
dig att du går halvvägs
genom ett rum, sedan hälf-
ten av återstoden ( 1⁄4 av
det totala), sedan hälften
av återstoden ( 1⁄8 ) och så
vidare. Vissa oändliga serier
ger häpnadsväckande
resultat. Exempelvis är
1 2 1⁄3 1 1⁄5 2 1⁄7 1 1⁄9 2
⁄11 1 1⁄13 2 1⁄15 … 5 p⁄4.
1
40 g Sätt talen i arbete
ADDITION OCH
SUBTRAKTION
matematik på 30 sekunder
I antika kulturer som den egyptiska
och den babylonska använde man addition och
subtraktion redan på 2000-talet f.Kr. Decimal-
systemet som användes i Indien var bättre läm- BESLÄKTADE TEORIER
pat för aritmetiska operationer, och började Se även
BRÅK OCH DECIMALTAL
användas i Europa i och med Fibonaccis bok
sidan 14
Liber Abaci. Aryabhata och Brahmagupta stod TALBASER
för viktiga bidrag till den indiska matematiken sidan 20
under 500- och 600-talen och symbolerna + och NOLL
sidan 36
– lanserades i en bok av Johannes Widmann
MULTIPLIKATION OCH
som gavs ut 1489. I addition kallas talen som DIVISION
adderas termer medan resultatet heter summa. sidan 42
Ett tal i minne krävs när summan i en kolumn av
termer överstiger 9. Addition är kommutativ, det
3-SEKUNDERSBIOGRAFI
vill säga a 1 b 5 b 1 a, och associativ, det vill ARYABHATA
476–550
noll till ett tal resulterar i samma tal – noll är den BRAHMAGUPTA
598–ca 670
additiva identiteten, dvs. a 1 0 5 a. Subtrak-
LEONARDO FIBONACCI
tion är motsatsen (eller inversen) till addition. 1170–1250
I subtraktion, som i exemplet a 2 b, kallas JOHANNES WIDMANN
termen a minuend och termen b subtrahend. ca 1462–ca 1498
Till skillnad från addition är subtraktion varken
kommutativ eller associativ. Precis som man
30-SEKUNDERSTEXTEN
ofta måste ha tal i minnet vid lodrät addition Robert Fathauer
behöver man ofta låna vid subtraktion. Symbo-
len 6 utläses plus-minus och används för att
ange en osäkerhet eller för att beskriva ett tal-
par (t.ex. de två rötterna till en andragrads- Summan av allt –
ekvation). addition och subtrak­
tion har varit en del av
våra dagliga liv sedan
urminnes tider.

SUMMERING PÅ 3 S
Multiplikation är upprepad
addition av ett första tal
ett antal gånger som anges
av ett andra tal. Division
innebär att bestämma hur
många gånger en mängd
ryms i en annan.
ADDERA 3 MINUTER
Med hjälp av logaritmer
kan multiplikation och divi-
sion utföras genom addi-
tion och subtraktion. Det
är möjligt genom att mul-
tiplikation respektive divi-
sion av tal uttryckta i form
av exponenter till en ge-
mensam bas är detsamma
som att addera respektive
subtrahera exponenterna.
Innan räknemaskiner och
miniräknare fanns var räk-
nestickor med logaritmiska
skalor det vanliga sättet
att utföra aritmetiska
beräkningar.
42 g Sätt talen i arbete
MULTIPLIKATION
OCH DIVISION
matematik på 30 sekunder
Multiplikation och division var
mycket krävande så länge de äldre talsystemen
utan positionsprincipen användes, som egyptier-
nas, grekernas och romarnas. Talsystemen och BESLÄKTADE TEORIER
aritmetiken som så småningom nådde Europa Se även
BRÅK OCH DECIMALTAL
hade utvecklats i Indien där stora framsteg gjordes
sidan 14
under 500- och 600-talen. I multiplikationen a TALTEORI
3 b 5 c kallas a multiplikator, b multiplikand sidan 30
och c produkt; a och b kallas även faktorer. ADDITION OCH SUBTRAKTION
Multiplikation av tal som anges med symboler, sidan 40
POTENSER OCH LOGARITMER
t.ex. a och b, kan skrivas a 3 b, a • b, (a)(b) sidan 44
eller, som matematikerna helst gör, bara ab.
Liksom vid addition kan man behöva använda
minnestal vid lodrät multiplikation om produkten
3-SEKUNDERSBIOGRAFI
av en kolumn blir större än 9. I exemplet a 3 1 ARYABHATA
5 a är 1 den multiplikativa identiteten. Multipli- 476–550
kation är kommutativ, det vill säga a 3 b 5 b BRAHMAGUPTA
598–ca 670
3 a, och associativ, vilket betyder att (a 3 b)
LEONARDO FIBONACCI
3 c 5 a 3 (b 3 c). Ingetdera gäller för divi- 1170–1250
sion. I divisionen a 4 b 5 c är a dividend,
b divisor och c kvot. Matematikerna föredrar
skrivsättet a/b framför a 4 b. Lång division är 30-SEKUNDERSTEXTEN
Robert Fathauer
en divisionsalgoritm där man ställer upp dividen-
den (den mängd som ska delas), divisorn (det tal
du delar med) och kvoten (svaret) i en tabell. För
Vid multiplikation tar
matematikerna är division av ett tal med noll man ett tal och adderar
inte definierad eftersom den inte är rimlig. det med sig självt så
många gånger som det
andra talet anger.
Division är motsatsen,
att dela ett tal i lika
stora delar.

SUMMERING PÅ 3 S
Potensformen är ett snabbt
sätt att skriva upprepad
multiplikation. Logaritmen
är för potensformen vad
division är för multiplika-
tion – ett matematiskt sätt
att göra motsatsen.
ADDERA 3 MINUTER
Matematikern John Napier
var först med att använda
termen logaritm som inver-
sen till potenser, och på
1500-talet tog han fram
tabeller med värden för
logaritmräkning. Du har
säkert sett knappar på din
miniräknare som är märkta
log10(x) (logaritmer för
basen 10) och In(x), som
brukar kallas naturliga
logaritmer. Basen för dessa
logaritmer är ett tal mellan
2 och 3 som kallas e och är
ett speciellt tal som i likhet
med p förekommer i
många formler inom fysik,
biologi och ekonomi.
44 g Sätt talen i arbete
POTENSER OCH
LOGARITMER
matematik på 30 sekunder
Om jag lägger 10 kr i min spargris
varje vecka och antecknar hur mycket jag har
sparat så får jag en summa som växer linjärt
(med konstant takt). Om jag varje vecka sätter in BESLÄKTADE TEORIER
10 kr på ett bankkonto som ger ränta, kommer Se även
RATIONELLA OCH
summan att växa exponentiellt (med en takt
IRRATIONELLA TAL
som ökar i takt med summans ökning, eftersom sidan 16
man även får ränta på den ränta som man fick MULTIPLIKATION OCH
på tidigare insättningar, vilket ger en snöbolls- DIVISION
sidan 42
effekt). Om vi tänker oss att banken är generös FUNKTIONER
och ger 100 % i ränta betyder det att jag skulle sidan 46
få 10 kr i ränta på mina insatta 10 kr så att jag
hade 20 kr efter ett år. Om jag inte satte in mer
3-SEKUNDERSBIOGRAFI
pengar utan bara lät summan stå på tillväxt, JOHN NAPIER
skulle den fördubblas varje år så att jag hade 1550–1617
80 kr efter tre år eftersom 2 3 2 3 2 5 23 5 LEONARD EULER
1707–1783
8. Efter fyra år skulle jag ha 160 kr och så vidare.
I uttrycket 23 5 8 kallar vi den konstanta mul-
tiplikatorn 2 för basen medan exponenten 3 är 30-SEKUNDERSTEXTEN
David Perry
det antal gånger vi ska multiplicera basen med
sig själv. Då känns det naturligt att vilja vända
på beräkningen. Om vi vet räntesatsen men vill
få reda på hur många år det tar innan 10 kr har
blivit 80 kr? En logaritm vänder på potensräk-
ningen och vi skriver log2 8 5 3. Rent generellt
talar funktionen log2 om vilken exponent som
2 ska upphöjas till för att få x. I fallet med ban-
ken, där pengarna fördubblas varje år, talar den
om hur många år det tar innan summan är x kr. Medan logaritmernas
tillväxt avtar snabbt
växer potenstalen
explosionsartat.
y
Exponentiell tillväxt
y 5 2x

Linjär tillväxt
y5x

Logaritmisk
tillväxt
y = log2(x)

x

SUMMERING PÅ 3 S
En matematisk funktion är
ett samband som knyter
varje element i en mängd
till ett element i en annan
mängd.
ADDERA 3 MINUTER
Funktionen är ett verktyg
som används flitigt inom
naturvetenskaperna och
tekniken. Där motsvaras
funktionsvärde och argu-
ment ofta av mätbara
fysiska storheter som tem-
peratur, volym och gravita-
tionskraft. Funktioner är
även vanliga inom ekonomi
och affärsverksamhet där
variablerna kan vara efter-
frågan, tid, ränta, vinst
med mera. Att studera
funktionsmässiga samband
mellan två eller flera stor-
heter är en fundamental
del av förståelsen för
matematiska processer i
naturen och näringslivet.
Hjälper de oss att förstå
människor bättre också?
Knappast.
46 g Sätt talen i arbete
FUNKTIONER
matematik på 30 sekunder
Exempel på funktioner hittar vi
redan tidigt i historien men den moderna typen
av matematiska funktioner dyker upp långt
senare. I sin enklaste form är en funktion ett BESLÄKTADE TEORIER
förhållande som ger ett enda utvärde (funk- Se även
POTENSER OCH LOGARITMER
tionsvärde) för ett enskilt invärde (argument).
sidan 44
Skrivsättet f (x) används för att beskriva en EKVATIONEN
funktion av variabeln x. Exempelvis är f (x) 5 x2 sidan 78
en funktion som ger (det beroende) funktions- TRIGONOMETRI
sidan 102
värdet 9 (32) för (det oberoende) x-värdet 3.
GRAFER
Redan på 1300-talet presenterade Oresme idéer sidan 108
om beroende och oberoende variabler. Galileo
skapade en formel som knöt samman en punkt-
mängd med en annan och Descartes var först
3-SEKUNDERSBIOGRAFI
med att rita en kurva utgående från ett alge- NICOLE D’ORESME
braiskt uttryck. Termen ”funktion” myntades ca 1320-1382
av Leibniz i slutet av 1600-talet. Mängden av RENÉ DESCARTES
1596–1650
alla tillåtna argument (invärden) för en funktion
GOTTFRIED LEIBNIZ
kallas definitionsområde medan mängden av alla 1646–1716
möjliga funktionsvärden kallas värdemängd.
Funktioner med en variabel ritas ofta in i ett
kartesiskt koordinatsystem, där x-axeln är hori- 30-SEKUNDERSTEXTEN
Robert Fathauer
sontell och y-axeln som motsvarar funktions-
värdet f (x) är vertikal. f (x) 5 2x 1 3 ger till
exempel en graf f (x) i form av en rät linje där
alla par av (x,y) som satisfierar ekvationen ingår. När ett värde på x sätts in
De är bland andra (1, 5), eftersom 5 5 2 3 1 1 i ekvationen 21,7x3 2 5x2
3 och (2,7) eftersom 7 5 2 3 2 1 3. Funktioner 2 0,3x 1 1 ger det en
av två variabler kan ritas in med f (x,y) som punkt i koordinatsystemet
vertikal axel med x–y-planet horisontellt. och när tillräckligt många
punkter är inlagda visas
funktionens graf.
 > Den här kurvan visar värdena på f(x) i intervallet
x 5 –2 till x 5 1,2. För argumentet x 5 1 är
funktionsvärdet –6, så en av punkterna som ligger
på kurvan har koordinaterna (1,–6).

f (x)
10

f (x) 5 21,7x3 2 5x2 2 0,3x 1 1

x
-2 -1 2

-5
(1, 26)

-10
 1 juli 1646 1677 1710
Föds i Leipzig. Utnämnd till hertigligt Essais de Théodicée
hovråd av hertigen av publiceras.
Braunschweig.
1662
Filosofie kandidat- 1711
examen vid universitetet 1684 Anklagas för plagiering.
i Leipzig. Publicerar sina
anteckningar om
infinitesimalkalkylen. 1712–1714
1664 Skriver La monadologie.
Filosofie magister-
examen. 1686
Ger ut Discours de 14 november 1716
métaphysique. Dör i Hannover.
1665
Juristexamen.

1673
Invald i brittiska veten-
skapsakademin, och
anställd av hertigen av
Braunschweig-Lüneburg.

november 1675
Når ett genombrott i
infinitesimalkalkylen.

48 g Sätt talen i arbete

GOTTFRIED LEIBNIZ
Leibniz var ett universalgeni som
levde under slutet av 1600-talet och början av
1700-talet och vars skrivna verk i stor utsträck-
ning består av korta avhandlingar, anteckning-
ar, artiklar i vetenskapliga tidskrifter och
brevkorrespondens. Anledningen är troligen
den enorma bredden på hans kunskapsom-
råden. Många av Leibniz idéer förebådade
moderna tänkesätt och teorier inom fysik,
teknik, biologi, medicin, geologi, psykologi,
lingvistik, politik, juridik, teologi, historia,
filosofi och matematik. Han förbättrade
Pascals räknemaskin (och påbörjade det arbete
som Babbage och Lovelace senare skulle spinna
vidare på), utvecklade det binära system som
dagens digitalteknik bygger på, lade grunden
för det vi i dag kallar boolesk algebra och
symbolisk logik och utvecklade principen för
återkoppling som inspirerade Norbert Wiener.
Leibniz var ett akademiskt underbarn och
son till en universitetsprofessor. Han talade
flytande latin vid 12 års ålder och avlade sin
första akademiska examen vid 16. Efter exa-
mina i även matematik, filosofi och juridik
lämnade han den akademiska världen och till-
bringade större delen av sitt liv under hertigen
av Braunschweigs beskydd. Leibniz bodde och
arbetade i Leipzig, Paris, London, Wien och
Hannover och samarbetade och brevväxlade
med den tidens stora vetenskapsmän och
filosofer. Hans kanske mest kända filosofiska
teori är monadologin (monader kallades de
minsta, odelbara enheterna enligt den filosofin).
Tyvärr hamnade han i en kontrovers vilket
gjorde att denna intellektuella superstjärna gick
bort i tysthet. Trots alla kungliga och vetenskap-
liga kontakter stod hans grav omärkt i 50 år.
Kontroversen mellan Leibniz och Newton om
vem som upptäckte infinitesimalkalkylen upp-
stod 1711 och har aldrig blivit löst. Leibniz kände
Newton, var ledamot av brittiska vetenskaps-
akademin och hade varit i London när Newton
utvecklade kalkylen, så när Leibniz presen-
terade sin egen version ställde sig de flesta
matematiker på Newtons sida och Leibniz blev
baktalad. Om han stal idén och presenterade
den som sin egen eller om båda kom till samma
resultat oberoende av varandra lär vi aldrig få
reda på och idag får båda äran för upptäckten.
Gottfried Leibniz g 49

SUMMERING PÅ 3 S
Infinitesimalkalkylen är en
gren inom matematiken
som beskriver hur system
och andra matematiska
konstruktioner förändras i
tid och rum.
ADDERA 3 MINUTER
Newtons och Leibniz upp-
täckt av infinitesimalkalky-
len är ett av de viktigaste
stegen i matematikens
historia. Klimatforskning,
ekonomiska modeller,
kvantmekanik och relativi-
tetsteori är bara några av
alla matematiska tillämp-
ningar i den fysiska världen
som uttrycks i termer av
differentialekvationer och
studeras med hjälp av infi-
nitesimalkalkyl. Att lösa
den här typen av ekvatio-
ner är därför en av de
största tekniska utmaning-
arna för dagens forskare
och matematiker.
50 g Sätt talen i arbete
INFINITESIMALKALKYL
matematik på 30 sekunder
Många vetenskapsgrenar studerar
saker som rör sig och förändras med tiden.
När en kula rullar på ett lutande plan förändras
dess position. Den takt med vilken positionen BESLÄKTADE TEORIER
förändras är kulans hastighet. Men även den Se även
EKVATIONEN
kan naturligtvis förändras. Den takt med vilken
sidan 78
hastigheten förändras kallas acceleration. Om GRAFER
du har en matematisk formel som beskriver sidan 108
kulans position, kan du då beräkna dess hastig-
het och acceleration? En geometrisk motsvarig-
3-SEKUNDERSBIOGRAFI
het till problemet är att bestämma lutningen ARKIMEDES
på en krökt kurva i en given punkt. Om kurvan ca 287–212 f.Kr.
är den graf som beskriver kulans position i för- ISAAC NEWTON
1643–1727
hållande till tiden, så motsvarar lutningen kulans
GOTTFRIED LEIBNIZ
hastighet. Detta förstod man redan på Arkimedes 1646–1716
tid, men man hade bara ungefärliga metoder för AUGUSTIN LOUIS CAUCHY
bestämning av kurvans lutning. I slutet av 1600- 1789–1857
talet utvecklade Isaac Newton och Gottfried KARL WEIERSTRASS
1815–1897
Leibniz var för sig infinitesimalkalkylen, en vacker
samling regler för att beskriva grafers lutning
och liknande problem. Kalkylen har två grenar: 30-SEKUNDERSTEXTEN
differentialkalkyl används för att bestämma en Richard Elwes
kurvas lutning, medan integralkalkyl ger dig
arean mellan kurvan och x-axeln. Oväntat nog Om vi vet en rullande
är dessa arbetsmetoder varandras motsatser, kulas position i för­
hållande till tiden kan
vilket kallas analysens huvudsats.
differentialkalkylen ge
oss dess hastighet och
acceleration. Tillämpar
vi det på en kulle så ger
kalkylen det tangent­
plan som bestämmer
kullens lutning.
 g
SLUMPEN ÄR VACKER
 SLUMPEN ÄR VACKER
ORDLISTA
apriorifördelning Inom statistiken vad man
tror om sannolikheten för en viss händelse
innan man har fått data som kan användas för
att beräkna fördelningen. Apriorifördelningen
spelar en viktig roll i Bayes sats.
binär sekvens En lång följd av 0:or och 1:or
som representerar ”av” respektive ”på” inom
datatekniken. Instruktionerna till en dator
består av binära sekvenser.
centrala gränsvärdessatsen En sats inom
sannolikhetsläran som säger att om man
adderar ett tillräckligt stort antal oberoende
slumpmässiga variabler, som att kasta en
tärning, så kommer summan att gå mot
en normalfördelning som grafiskt ger en
normalfördelningskurva.
falskt positivt Ett fel i till exempel ett
medicinskt test. Falskt positiva resultat kan
inträffa på grund av brister i testrutinerna och
54 g Slumpen är vacker
ger ett positivt resultat trots att det borde ha
varit negativt. Eftersom falskt positiva resultat
är vanliga i många tester är det omöjligt att
bestämma sannolikheten för ett positivt resul-
tat innan man har tillräckliga kunskaper för att
bestämma apriorifördelningen. Se apriori-
fördelning och sant positivt.
frekvens Antalet gånger en viss händelse
inträffar under ett visst tidsintervall eller under
en stor mängd tester i samband med ett
experiment. Ju fler gånger en händelse inträf-
far, desto högre är frekvensen.
Nashjämvikt Ett stadium där alla spelare i ett
spelparti använder strategier som går ut på att
inte ge någon annan spelare större chans att
vinna.
normalfördelning Inom sannolikhetsläran är
denna fördelning mycket viktig och den repre-
senteras av en klockformad kurva som kallas
normalfördelningskurvan. Toppen av kurvan
motsvarar medelvärdet, eller väntevärdet, och
sidorna, som motsvarar alla tänkbara varia-
tioner, sluttar brant neråt innan de planar ut.
odds Inom sannolikhetsläran jämför odds
antalet utfall som ger en viss händelse med
antalet utfall som inte ger den händelsen. Om
sannolikheten för att något ska inträffa är p
och sannolikheten för att det inte ska inträffa
är 1 – p, så är oddset för att det ska inträffa
p/(1 2p). Oddset emot att det ska inträffa är
då (1 2p)/p. Sannolikheten för att få en fyra
när man slår tärning är 1/6. Sannolikheten för
att inte få en fyra är 5/6. Oddset för att få en
fyra är då (1/6)/(5/6), eller 1/5. Uttryckt på
vanligt sätt säger vi att oddset för en fyra är
1:5 (för). Oddset för att inte få en fyra är då
5:1 (emot). Det betyder att det finns ”fem
sätt att förlora för varje sätt att vinna”.
sannolikhet Sannolikhet uttrycker hur trolig
en händelse är genom att jämföra antalet
utfall som leder fram till den med alla tänkbara
utfall. Sannolikheten är förhållandet mellan
antalet gynnsamma utfall (en viss händelse
inträffar) och antalet möjliga utfall och skrivs
som ett tal mellan 0 (noll sannolikhet) och 1
(visshet). Om du drar ett kort ur en kortlek är
sannolikheten för att få ett hjärterkort 13/52
eller 1/4. Sannolikheten för att få ett hjärter-
kort är alltså 0,25.
sant positivt Ett korrekt positivt resultat vid
till exempel ett medicinskt test. Sant positiva
resultat skiljer sig från falskt positiva genom
att ett sant positivt är ett korrekt positivt
resultat, medan ett falskt positivt är ett fel-
aktigt positivt resultat som inträffar på grund
av fel eller bristande noggrannhet. Se falskt
positivt.
Ordlista g 55

SUMMERING PÅ 3 S
De strategier som används
i spel som schack kan ana-
lyseras matematiskt och
dyker upp i ett brett spek-
trum av vetenskapliga
ämnen.
ADDERA 3 MINUTER
Spelteorin har expanderat
utanför spelens gränser
och kan tillämpas inom allt
från politik till artificiell
intelligens. Men spelen är
fortfarande en utmaning.
2007 utvecklade den kana-
densiske professorn
Jonathan Schaeffer och
hans kolleger en vattentät
strategi för damspelet.
Deras program kan aldrig
förlora. Datorer kan visser-
ligen slå människor även i
schack, men en perfekt
strategi i det spelet är
ännu en avlägsen dröm.
Ett hinder är att ett
schackparti kan utvecklas
på ett otroligt antal olika
sätt – betydligt fler än
antalet atomer i univer-
sum.
56 g Slumpen är vacker
SPELTEORI
matematik på 30 sekunder
Människan har ägnat sig åt
strategispel i tusentals år, från tre i rad till
schack och dam. Vissa är lättare än andra. I tre
i rad är det till exempel ganska enkelt att formu- BESLÄKTADE TEORIER
lera en bra strategi. Med lite övning så behöver Se även
DE STORA TALENS LAG
du aldrig förlora. Spelteori är matematiska stu-
sidan 62
dier av sådana strategier. Ta ett spel som sten, SPELARENS FELTÄNK
sax, påse: Vilken är den bästa strategin för att – LAGEN OM GENOMSNITT
vinna det? Om du bestämmer dig för att använ- sidan 64
SPELARENS FELTÄNK
da saxen oftare än sten och påse, kan din mot- – MARTINGALSPEL
ståndare utnyttja det genom att använda stenen sidan 66
oftare. Om du inte upptäcker en strategi hos din BAYES SATS
motståndare är faktiskt den bästa långsiktiga sidan 70
strategin att välja helt slumpartat mellan de tre
alternativen. När du spelar på det sättet så kom- 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
mer du att vinna, förlora och spela oavgjort lika JOHN VON NEUMANN
1903–1957
ofta. Det är vad som kallas ”jämvikt” i spelet –
CLAUDE SHANNON
om båda spelarna använder den strategin kan 1916–2001
ingen av dem öka antalet vinster genom att JOHN NASH
ändra strategi. John von Neumann och senare 1928–2015
John Nash har visat att ett stort antal olika spel JOHN CONWAY
1937–
har den här typen av jämvikt, vilket är grundläg-
gande inom spelteorin.
30-SEKUNDERSTEXTEN
Richard Elwes
Sten, sax, påse – har
du en strategi? Det har
matematikerna.

SUMMERING PÅ 3 S
Sannolika och osannolika
händelser kan mätas på en
skala, antingen i form av
spelbolagens odds eller
som matematikernas
sannolikheter.
ADDERA 3 MINUTER
Spelbolagen ger bättre
odds (högre vinst) för hän-
delser som är mer osanno-
lika. Det är skälet till att vi
använder ordet ”emot”.
Höga odds betyder att en
händelse är osannolik. Tänk
efter innan du satsar på en
häst som ger 40 gånger
pengarna – ingen annan
tror att den ska vinna. Den
kan vinna men sannolikhe-
ten är 1/41. Å andra sidan
är låga odds, som 1,5
gånger insatsen (pengarna
tillbaka plus halva insatsen
i vinst), ett tecken på att
hästen är favorit. Vinsten
blir liten men du har stor
chans att vinna.
58 g Slumpen är vacker
BERÄKNING
AV ODDS
matematik på 30 sekunder
Om du slår en tärning är oddset
för att få en sexa 5 till 1 emot. Det betyder att
det finns totalt sex utfall som alla är lika sanno-
lika, av vilka fem är misslyckade och ett är lyckat. BESLÄKTADE TEORIER
En matematiker skulle uttrycka samma sak som Se även
DE STORA TALENS LAG
en division och säga att sannolikheten för att få
sidan 62
en sexa är 1/6 – ett lyckat utfall av sex möjliga. SPELARENS FELTÄNK
På motsvarande sätt är oddsen för att dra spader – LAGEN OM GENOMSNITT
ess ur en kortlek 51 till 1 emot, eller 1/52. Så sidan 64
SLUMPEN
länge alla utfall är lika sannolika (det vill säga att sidan 68
tärningen respektive kortleken inte är riggad) kan BAYES SATS
oddsen beräknas genom att du räknar lyckade sidan 70
och misslyckade utfall. Inom sannolikhetsläran
tilldelas händelser tal som beskriver hur troliga de
3-SEKUNDERSBIOGRAFI
är. Dessa tal ligger alltid mellan 0 och 1, där 0 PIERRE DE FERMAT
motsvarar en omöjlig händelse och 1 säger att 1601–1665
den med visshet kommer att inträffa. Mindre BLAISE PASCAL
1623–1662
troliga händelser har låg sannolikhetsgrad: singlar
CHRISTIAAN HUYGENS
du slant tio gånger är chansen att få klave tio 1629–1695
gånger 1/1024 (1023 till 1 emot). Troliga hän- ANDREY KOLMOGOROV
delser har däremot hög sannolikhet. Om du drar 1903–1987
ett kort ur en kortlek är sannolikheten för att
undvika spader ess 51/52 eller 1 till 51. Ett
30-SEKUNDERSTEXTEN
säkert tips, eller? Richard Elwes
När du slår en tärning
är sannolikheten för
att få ett udda tal 3/6,
så oddsen är 1 till 1:
tre händelser ger vinst
och tre förlust.
1501 1545
Föds 24 september i Skriver Artis magnae,
Pavia, Italien. sive de regulis
algebraicis (även känd
som Ars magna).
1520
Skrivs in på universitetet
i Pavia. 1545
Ställer och publicerar
Jesus horoskop.
1525
Medicine doktor vid
universitetet i Pavia. 1550
Ansöker om inträde i Uppfinner Cardanos
läkarsällskapet i Milano, galler, ett verktyg för
men antas inte förrän kryptografi.
1539.

1570
1526 Anklagas för kätteri.
Skriver Liber de ludo
aleae (Boken om att
kasta tärning), utgiven 1570
postumt 1663. Skriver Opus novum de
proportionibus (om
mekanik).
1536
Skriver De malo
recentiorum medicorum 1576
usu libellus (om medicin). Dör 21 september i Rom.

1539 1576
Skriver Practica De vita propria
arithmetice et (självbiografi) ges ut
mensurandi singularis efter hans död.
(om matematik).
GIROLAMO CARDANO
Cardano var läkare, matematiker,
geolog, naturvetare, alkemist, astrolog,
astronom och uppfinnare och på så vis en äkta
företrädare för renässansen (konsten var den
enda bristen i hans genialitet). Han var god vän
med Leonardo da Vinci med vilken han ofta
samarbetade (belackarna säger plagierade),
men han saknade helt Leonardos charm. De var
båda utomäktenskapliga barn till jurister och
båda ytterst talangfulla, men medan Leonardo
nådde ära och berömmelse låg Cardanos otrev-
liga personlighet och hyperkritiska sätt i vägen
för hans begåvning, och trots att han var mycket
efterfrågad för sina kunskaper lyckades han
göra sig impopulär överallt.
Medicin var hans första karriär – han var en
enastående kliniker som anlitades av de högst
uppsatta – men hans öppna förakt för kol-
legerna, brist på empati och dåliga uppförande
gjorde att hans praktik i Sacco gick dåligt, trots
att han senare skulle jämföras med Vesalius och
utnämnas till professor i medicin vid universite-
tet i Pavia där han själv hade utbildats.
Han började intressera sig för matematik som
han hade studerat tillsammans med sin far, och
skrev två böcker av vilka Ars magna (1545) är en
milstolpe från renässansen som beskriver lös-
ningar på tredje- och fjärdegradsekvationer (se
sidorna 80–81). Återigen hamnade han i kon-
flikt – han hade fått ett bevis rörande tredje-
gradsekvationer från Niccolò Tartaglia, som
hade beskrivit det för Cardano mot löfte om att
han inte publicerade det. Men när han upptäck-
te att Tartaglia inte hade varit helt sanningsen-
lig valde Cardano ändå att ge ut det och blev
fördömd av Tartaglia och sina många fiender.
Katastrofen slog till 1560 när Cardanos kar-
riär som läkare åter hade börjat blomstra. Hans
äldste son mördade sin otrogna fru och döm-
des till döden. Sonens död förstörde Cardanos
liv och ödelade hans karriär. Han flyttade till
Rom efter att ha berövats alla professorstitlar
och sattes under en tid i fängelse för kätteri
efter att ha ställt Jesus horoskop. Under hela
sitt kontroversiella liv var Cardano en hängiven
spelare. Han var mycket bra på det och skrev
boken Liber de ludo aleae (Boken om att kasta
tärning), den första om sannolikhetslära. Den
beskriver i matematiska termer vad som händer
när man kastar en tärning. Många purister
fnyste, men den är en favorit bland spelare och
kasinoägare, framför allt för att den innehåller
ett mycket bra kapitel om hur man fuskar. Efter
ett långt och produktivt men kaotiskt liv dog
Cardano den 21 september 1576. Det sägs att
han förutspådde sin egen död på timmen när.
Det sägs också att han begick självmord vid
den angivna tiden för att hans förutsägelse
skulle slå in.
Girolamo Cardano g 61

SUMMERING PÅ 3 S
Med tillräckligt många för-
sök kommer frekvensen av
en slumpmässig händelse
att hamna mycket nära
sannolikheten för att den
ska inträffa.
ADDERA 3 MINUTER
Det första viktiga steget
för att visa sambandet
mellan sannolikhet och
frekvens togs av Jacob
Bernoulli 1713. Irénée-Jules
Bienaymé och Pafnutij
Tjebysjov gav ytterligare
stöd åt denna tankegång
150 år senare och det slut-
giltiga beviset för att våra
uppskattningar kan bli
så bra de behöver vara
presenterades av Émile
Borel 1909.
62 g Slumpen är vacker
DE STORA
TALENS LAG
matematik på 30 sekunder
Tänk dig ett experiment med
slumpmässigt utfall – som att kasta en boll
genom en basketring eller singla slant – som
du kan upprepa hur många gånger du vill under BESLÄKTADE TEORIER
samma förhållanden. Sannolikheten för att få Se även
SPELARENS FELTÄNK
klave tio gånger i rad är liten, men det är möjligt.
– LAGEN OM GENOMSNITT
Om vi singlar slant i all evighet kommer sådana sidan 64
osannolika händelser att inträffa då och då.
Men i det långa loppet kommer den procentuella
3-SEKUNDERSBIOGRAFI
andelen av, låt säga, klavar att närma sig sanno- JACOB BERNOULLI
likheten för den händelsen. Det är de stora 1654–1705
talens lag – principen att i det långa loppet IRÉNÉE-JULES BIENAYMÉ
kommer sannolikheten för att en viss händelse 1796–1878
ska inträffa att bestämma med vilken frekvens PAFNUTIJ TJEBYSJOV
1821–1894
den faktiskt inträffar. De stora talens lag in-
ÉMILE BOREL
skränker sig inte till slumpmässiga händelser. 1871–1956
Tänk dig att du vill ta reda på genomsnittsläng-
den för kvinnor i Sverige. Ju större grupp du
30-SEKUNDERSTEXTEN
studerar ur en stor population, desto bättre John Haigh
stämmer gruppens genomsnitt överens med
populationens genomsnitt. Noggrannheten i din
bedömning av ett genomsnitt ökar bara med
kvadratroten ur testgruppens storlek. Och för
att göra en god uppskattning krävs ett större
underlag om det du mäter varierar mer. Men
den här lagen gör klart för oss att har vi bara Hur stor är chansen
tillräckligt mycket data kan vi alltid göra en så att göra mål på tre
bra uppskattning som vi behöver. skott av tio under en
längre period? I det
långa loppet kommer
den att vara ungefär
densamma.

SUMMERING PÅ 3 S
I slumpspel är det tveklöst
en dålig strategi att använ-
da tidigare utfall för att
förutsäga framtiden.
ADDERA 3 MINUTER
Mynt, tärningar och roulet-
tehjul ger alla utfall som är
lika sannolika vid varje
spel. Och osannolika hän-
delser sker: tio klavar i rad,
tolv 7:or i rad, inget tal
över 30 på tio spel och så
vidare. Det finns så många
”ovanliga” saker som kan
inträffa att några av dem
måste göra det (”ovanliga
händelser inträffar ofta”).
Men de kan aldrig påverka
framtiden eller våra möjlig-
heter att förutsäga den.
64 g Slumpen är vacker
SPELARENS FELTÄNK
– LAGEN OM
GENOMSNITT
matematik på 30 sekunder
Det kan kännas frestande att
misstänka att om du har fått tio klavar i rad så
skulle chansen vara större att få krona. Vissa
menar att ”enligt lagen om genomsnitt som BESLÄKTADE TEORIER
säger att krona och klave är lika vanligt, måste Se även
DE STORA TALENS LAG
krona snart börja komma ikapp”. Det stämmer
sidan 62
inte: Om myntet inte är manipulerat spelar de SPELARENS FELTÄNK
tidigare utfallen ingen roll – chansen att få – MARTINGALSPEL
krona eller klave nästa gång är fortfarande fast sidan 66
vid 50 % klave, 50 % krona. Detsamma gäller för
roulette och lotto: att nollan inte har visat sig 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
under 100 spel ökar inte chansen för att den ska GIROLAMO CARDANO
1501–1576
komma upp nästa gång. I Italien dök inte talet
53 upp i lottoraden under två års tid vilket ledde
till många personliga konkurser och självmord. 30-SEKUNDERSTEXTEN
Mynt, roulettehjul och lottobollar är viljelösa John Haigh
föremål utan förmåga att minnas tidigare utfall
och anpassa sin frekvens. Frekvenser kommer
att närma sig sina respektive sannolikheter, i det
långa loppet – men det kan ta mycket lång tid!
En äkta ”lag om genomsnitt” är inget annat än
en omformulering av lagen om stora tal, och kan
inte användas för att hävda att tidigare resultat
kan påverka den närmaste framtiden.
Varje gång du singlar
slant är chansen att få
krona eller klave
densamma – även om
du har fått flera kronor
eller klavar i rad.

SUMMERING PÅ 3 S
Att fördubbla insatsen
efter varje förlust på rött
eller svart i roulette är en
dålig snarare än en vinnan-
de strategi.
ADDERA 3 MINUTER
Amerikanska roulettehjul
har dessutom en ”dubbel-
nolla” men vinsten är den-
samma. I båda fallen gör
kasinot en liten men säker
vinst i det långa loppet.
Det finns inget sätt att
kombinera olika satsningar
på ett spel eller på olika
spel som raderar ut kasi-
nots fördel. Om roulette-
hjulet är i ursprungligt
skick och alla utfall är lika
sannolika kommer spelaren
i det långa loppet att för-
lora.
66 g Slumpen är vacker
SPELARENS FELTÄNK
– MARTINGALSPEL
matematik på 30 sekunder
Ett europeiskt roulettehjul har
37 fält – 18 röda, 18 svarta och ett grönt (0).
Spel på rött eller svart ger dubbla insatsen vid
vinst. En spelare bestämmer sig för att alltid BESLÄKTADE TEORIER
spela på rött och dubbla insatsen om han för- Se även
DE STORA TALENS LAG
lorar. Eftersom sannolikheten för rött inte är
sidan 62
noll är det oundvikligt att utfallet blir rött ibland SPELARENS FELTÄNK
– kanske dyker första röda upp vid fjärde för- – LAGEN OM GENOMSNITT
söket: då har han förlorat 1 + 2 + 4 (totalt 7) sidan 64
insatser och vunnit 8 vilket ger en nettovinst på
en insats. Denna vinst på en insats följer med 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
hela tiden, hur lång tid det än tar innan den för- GIROLAMO CARDANO
1501–1576
sta röda dyker upp. Spelaren menar att han på
det här sättet kommer att vinna en insats för
varje påbörjad serie. Tyvärr för spelaren är denna 30-SEKUNDERSTEXTEN
slutsats falsk. Alla kasinon har en maximal John Haigh
insats, ofta omkring 100 gånger minimiinsatsen.
När spelaren har förlorat 1 + 2 + 4 + 8 + 16 +
32 + 64 (totalt 127) enheter, förbjuder kasinots
regler honom att satsa 128 enheter, även om
spelaren har de pengar som krävs! Spelaren kan
använda det här systemet för att vinna 1 enhet
flera gånger, men det är ofrånkomligt att han
förr eller senare hamnar i en situation när han
inte kan eller får fullfölja systemet och då för-
lorar han mer än han har tjänat.
Spela inte med dubbla
insatsen – det är en
usel strategi.

SUMMERING PÅ 3 S
Slumpen är central inom
naturvetenskapen, men
mycket svår att upptäcka
matematiskt.
ADDERA 3 MINUTER
Internet bygger på binära
sekvenser: långa följder av
0:or och 1:or som datorer-
na översätter till de pro-
gram och filer vi vill använ-
da. För att maximera
effektiviteten komprime-
ras de här följderna så
långt det går med filkom-
primeringsprogram. När
en följd har komprimerats
genom att förutsägbara
eller återkommande möns-
ter tagits bort blir den svå-
rare att skilja från rent
slumpmässiga följder. Per-
fekt komprimerad informa-
tion är matematiskt oskilj-
aktig från slumpmässig.
68 g Slumpen är vacker
SLUMPEN
matematik på 30 sekunder
Tänk dig två långa serier med
krona (A) och klave (B), som båda börjar med
AABABA … Den ena är helt slumpmässig och
resultatet av att någon singlat slant. Den andra BESLÄKTADE TEORIER
är det inte, utan är noggrant utvald av en männi- Se även
DE STORA TALENS LAG
ska. Finns det något sätt att avgöra vilken som
sidan 62
är vilken? Ett enkelt test säger att i det långa BAYES SATS
loppet ska krona och klave uppträda lika ofta i sidan 70
en slumpmässig sekvens. Men det räcker inte. ALGORITMER
sidan 84
Det ska även finnas lika många par av resultat
GÖDELS
(AA, AB, BA och BB). Detsamma gäller för tripp- OFULLSTÄNDIGHETSSATS
lar, kvadrupler och längre sekvenser. Men det sidan 144
finns ännu fler krav på en äkta slumpmässig
följd och ovanstående kriterier går också att
3-SEKUNDERSBIOGRAFI
åstadkomma på artificiell väg. Den enklaste ÉMILE BOREL
sekvensen är BBBBBB … Den är helt klart inte 1871–1956
slumpmässig. Den kan dessutom enkelt kompri- ANDREJ KOLMOGOROV
1903–1987
meras. Frasen ”en miljon klavar” beskriver den
RAY SOLOMONOFF
sekvensen på ett mycket smidigt sätt och gör 1926–2009
att vem som helst kan förmedla och återskapa GREGORY CHAITIN
den perfekt. Äkta slumpmässiga följder kan inte 1947–
komprimeras alls. Det enda sättet att beskriva LEONID LEVIN
1948–
en slumpmässig sekvens för någon är att skriva
ner hela sekvensen. Det är först på senare år
som man har insett detta viktiga faktum – att 30-SEKUNDERSTEXTEN
slumpmässigt är liktydigt med icke komprimer- Richard Elwes
bart.
Vilken följd är slump­
mässig? Inte ens
matematikerna kan
avgöra det.

SUMMERING PÅ 3 S
Bayes sats hjälper oss att
finna sannolikheten för en
händelse om alla fakta
finns till hands, men bara
om du känner till apriori-
fördelningen.
ADDERA 3 MINUTER
Bayes sats är uppkallad
efter den presbyterianske
prästen Thomas Bayes som
levde i England på 1700-
talet. Hans arbete i ämnet
publicerades inte förrän
flera år efter hans död.
Bayes sats leder till filoso-
fiska frågor om sannolik-
hetens inneboende natur.
Inte minst apriorifördel-
ningens betydelse i Bayes
sats visar att det inte går
att bedöma sannolikheten
för en viss händelse förrän
man har gjort upprepade
försök för att bedöma
händelsens frekvens.
70 g Slumpen är vacker
BAYES SATS
matematik på 30 sekunder
Tänk dig att en testmetod för en
viss sjukdom har 90 % noggrannhet. Tänk dig
sedan att en slumpmässigt vald person, Bob,
testar positivt. Vilken är den ungefärliga sanno- BESLÄKTADE TEORIER
likheten för att Bob har sjukdomen? Det visar Se även
BERÄKNING AV ODDS
sig att den frågan inte kan besvaras! Du behö-
sidan 58
ver mer information, nämligen hur vanlig den SPELARENS FELTÄNK
aktuella sjukdomen är. Du behöver veta apriori- – LAGEN OM GENOMSNITT
fördelningen – hur stor sannolikheten är för att sidan 64
SLUMPEN
en slumpmässigt vald person har sjukdomen. sidan 68
Låt oss anta att 1 % av befolkningen har sjuk-
domen. Bayes sats ger oss sannolikheten för
att den som har testat positivt har sjukdomen. 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
THOMAS BAYES
I en grupp med 1 000 personer har i genomsnitt ca 1702–1761
10 personer sjukdomen (1 %) och 9 av dem ger
positivt testresultat (”sant positivt”). Resterande
990 personer har inte sjukdomen och 10 % av 30-SEKUNDERSTEXTEN
Jamie Pommersheim
dem, eller 99 personer, kommer ändå att testa
positivt (”falskt positivt”). De falskt positiva
resultaten överträffar de sant positiva med
99 mot 9 så oddsen är alltså 11:1 att Bob inte
har sjukdomen. En osannolik händelse förblir
osannolik trots resultatet från ett tillsynes nog-
grant test!
Oddset för en viss
händelse är för­
hållandet mellan
antalet sant positiva
utfall (9) och antalet
falskt positiva (9 9).
 g
ALGEBRA OCH ABSTRAKTION
 ALGEBRA OCH ABSTRAKTION
ORDLISTA
algebraisk geometri Den gren inom matema-
tiken som kombinerar geometri med algebra –
den omfattar studier av geometriska former
som skapas av lösningsgraferna till algebraiska
polynomekvationer.
associativ En egenskap hos en operation som
innebär att om ett uttryck innehåller två eller
flera operatorer av samma slag så spelar det
ingen roll i vilken ordning operationerna ut-
förs. Multiplikation av tal är till exempel asso-
ciativ eftersom (a 3 b) 3 c 5 a 3 (b 3 c).
differentialekvation En ekvation som inne-
håller en okänd funktion och en eller flera av
dess derivator. Differentialekvationer är viktiga
verktyg när man gör modeller av fysiska och
mekaniska processer inom fysik och ingenjörs-
vetenskap.
egenskap En karakteristik eller beskrivning av
en mängd eller helhet. Egenskaper behöver
inte vara fysiska – exempelvis har talen 2, 4,
6, 8 egenskapen att vara jämna tal.
exponent Det tal som anger hur många gång-
er ett annat tal, basen, ska multipliceras med
sig självt. I uttrycket 43 5 64 är exponenten 3
och basen 4. Exponenten utläses ”upphöjt till”
(här fyra upphöjt till tre).
74 g Algebra och abstraktion
femtegradspolynom Polynom där den högsta
exponenten för en variabel är 5.
heltal I mängden heltal ingår alla de naturliga
talen (0, 1, 2 …) och alla de negativa heltalen
(… –3, –2, –1).
identitet (eller neutralt element) Ett ele-
ment i en mängd som när det kombineras
med ett annat element i en binär operation
gör att det andra elementet förblir detsamma.
I mängden av positiva heltal där operationen
är addition är identiteten 0. I samma mängd
där operationen är multiplikation är identite-
ten 1.
invers (eller inverterad operation) En opera-
tion som har motsatt effekt jämfört med en
annan operation. Exempelvis är inversen till
addition subtraktion och vice versa medan
inversen till multiplikation är division och vice
versa.
koefficient Ett tal som används för att mul-
tiplicera en variabel. I uttrycket 4x 5 8 är 4
koefficienten och x variabeln. Koefficienter är
oftast tal men kan även skrivas med symboler:
a kan till exempel representera en koefficient.
Koefficienter utan variabler kallas konstanta
termer eller bara konstanter.
kommutativ En egenskap hos en operation
som innebär att om ordningen på talen i ett
uttryck kastas om så blir svaret ändå detsam-
ma. Multiplikation av tal är kommutativ efter-
som 3 3 5 5 5 3 3.
konstant Ett tal, en bokstav eller en symbol
som står för sig själv och motsvarar ett
bestämt värde. I till exempel ekvationen
3x 2 8 5 4 är 3 en koefficient och x en
variabel, medan 8 och 4 är konstanter.
ofullständighetssatsen En sats av Kurt
Gödel som säger att ett system av matematis-
ka regler som inbegriper aritmetikens regler
inte kan vara fullständigt. Det betyder att det
alltid kommer att finnas matematiska påstå-
enden som inte går att bevisa eller motbevisa
med hjälp av enbart reglerna i det systemet.
operation En räkneregel som ger ett utgångs-
värde för ett eller flera ingående värden. De
vanligaste operationerna är de vi kallar de fyra
räknesätten: addition, subtraktion, multiplika-
tion och division.
polynom Ett uttryck som innehåller tal och
positiva heltalspotenser av variabler och som
bara tillåter operationerna addition, subtrak-
tion och multiplikation, t.ex. 3 x2 1 4x 21.
(Se även Polynomekvationer, sidan 80.)
reellt tal Ett tal som kan placeras in på en
kontinuerlig tallinje – den reella tallinjen. De
reella talen kan indelas i rationella tal (det vill
säga tal som kan skrivas som heltalsbråk,
inklusive positiva och negativa heltal) och irra-
tionella tal (som inte kan skrivas som heltals-
bråk, till exempel √2 och p).
snitt Inom mängdläran namnet på den mängd
som bara innehåller element som är gemen-
samma för två eller flera mängder. Om vi till
exempel har två mängder A och B, är snittet
den mängd element som ingår i båda mäng-
derna A och B.
term Ett tal eller en variabel, eller en kombina-
tion av tal och variabler, som är åtskilda av
operationen 1 eller 2 i ett uttryck. I till exem-
pel ekvationen 4x 1 y2 2 34 5 9 är 4x, y2
och 34 termer.
variabel En symbol som står för ett tal vars
numeriska värde kan variera. En variabel
uttrycks ofta med en bokstav som t.ex. x eller
y, och fungerar som platshållare i ekvationer
och uttryck som 3x 5 6, där 3 är en koeffi-
cient, x en variabel och 6 en konstant.
Ordlista g 75

SUMMERING PÅ 3 S
Inom algebran används
symboler som x och y för
att representera okända
tal, eller mängder vars vär-
den kan förändras.
ADDERA 3 MINUTER
Algebra är den gren inom
matematiken som gör att
vi kan uttrycka generella
regler för tal. Börja till
exempel med två tal: 4 och
5. Multiplicera sedan vart
och ett av dem med ett
tredje tal, 3, vilket ger 12
och 15. Addera sedan resul-
taten: 27. Du får samma
svar som om du hade lagt
ihop de två ursprungliga
talen (4 1 5 5 9) och
sedan multiplicerat med
det tredje (9 3 3 5 27).
Det gäller för vilka tre
ursprungliga tal som helst.
Den här lagen kan uttryckas
algebraiskt: (x 1 y) z 5
xz 1 yz.
76 g Algebra och abstraktion
DEN VARIABLA
PLATSHÅLLAREN
matematik på 30 sekunder
Matematiker diskuterar alltid tal,
men ofta vill de göra det utan att bestämma
deras exakta värden. Anta att vi vill uttrycka att
det i ett visst rum finns dubbelt så många kvin- BESLÄKTADE TEORIER
nor som män. Vi kan uttrycka det förhållandet Se även
mellan de två talen utan att känna till deras vär- EKVATIONEN
sidan 78
den genom att använda en platshållare i form av POLYNOMEKVATIONER
en symbol som x. Om det (hittills okända) anta- sidan 80
let män i rummet är x, så är antalet kvinnor
2 gånger x (ofta förkortat till bara 2x). Om vi
3-SEKUNDERSBIOGRAFI
senare till exempel får reda på att x 5 7, kan vi DIOFANTOS
sätta in det värdet i sambandet och få reda på ca 200–284
antalet kvinnor: 2x 5 14. Detta abstrakta, alge- ABU 'ABDALLAH MUHAMMAD
IBN MUSA AL-KHWARIZMI
braiska uttryckssätt är mycket användbart inom ca 770–850
all vetenskap. Om en bil kör med den konstanta
ABU KAMIL SHUJA
hastigheten v en viss sträcka s, under tiden t, ca 850–930
så måste det finnas ett visst förhållande mellan OMAR KHAYYAM
talen v, s och t, oavsett vilka värden de har. Här 1048–1131
måste hastigheten vara lika med avståndet divi- BHASKARA
1114–1185
derat med tiden, det vill säga v 5 s/t. Det är en
generell regel, men sätter vi in faktiska värden
kan vi räkna på specifika fall. Om vi sedan får 30-SEKUNDERSTEXTEN
Richard Elwes
reda på två av de faktiska värdena (till exempel
s 5 10 och t 5 2), kan vi använda formeln för
att finna det tredje (v 5 10/2 5 5).
I algebran markerar
x platsen för ett okänt
tal.

SUMMERING PÅ 3 S
När vi vet att två mängder
är lika stora har vi en ekva-
tion. De flesta vetenskap-
liga påståenden har den
formen.
ADDERA 3 MINUTER
Ekvationer behöver inte
bara uttrycka likheten mel-
lan tal, de kan även inne-
hålla mer sofistikerade
storheter. Differentialek-
vationer talar om att två
olika geometriska kvantite-
ter faktiskt är desamma.
Einsteins fältekvation
inom den allmänna relati-
vitetsteorin säger att det
sätt på vilket materia rör
sig i rummet är lika med
det sätt på vilket rummet
är krökt. För att förstå uni-
versums geometri måste
vi lösa den ekvationen.
78 g Algebra och abstraktion
EKVATIONEN
matematik på 30 sekunder
Den viktigaste symbolen inom
matematiken är =. Den talar om att mängderna
på båda sidorna är lika stora. En ekvation är ett
uttryck på denna form. Uppenbara ekvationer BESLÄKTADE TEORIER
som 7 5 7 är naturligtvis ganska ointressanta. Se även
INFINITESIMALKALKYL
Men ekvationer kan vara mycket användbara när
sidan 50
likheten är mindre uppenbar. Ett berömt exem- DEN VARIABLA
pel är E 5 mc2, den ekvation inom fysiken som PLATSHÅLLAREN
säger att energin (E) som finns i ett föremål är sidan 76
POLYNOMEKVATIONER
lika med massan (m) gånger ljushastigheten (c) i sidan 80
kvadrat. Många grundläggande lagar inom fysi-
ken uttrycks som ekvationer. En vanlig typ av 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
ekvation innehåller ett okänt tal. Om x är ett tal EUKLIDES
ca 325–265 f.Kr.
sådant att 2x 1 1 5 9, det vill säga ”2 gånger
DIOFANTOS
x plus 1 är lika med 9”, så innehåller den ekva- ca 200–284
tionen tillräcklig information för att bestämma x ABU 'ABDALLAH MUHAMMAD
exakt. Det finns bara ett möjligt värde på x som IBN MUSA AL-KHWARIZMI
ca 770–850
får ekvationen att stämma. När man löser ekva-
ABU BAKR MUHAMMAD IBN
tioner är grundregeln att ”alltid göra samma sak
AL-HASAN AL-KARAJI
på båda sidor av likhetstecknet”. Om du vill sub- ca 953–1029
trahera 1 från ena sidan så måste du göra det ALBERT EINSTEIN
1879–1955
även från den andra: 2x 5 8. När du sedan vill
dividera ena sidan med 2 måste du göra det på
båda: x 5 4. Det här är lösningen till den 30-SEKUNDERSTEXTEN
ursprungliga ekvationen. Richard Elwes
Vetenskapen bygger
på ekvationer – lik­
heter – från grund­
skolans räkning till
relativitetsteorin.

SUMMERING PÅ 3 S
Polynom är uttryck som
innehåller tal och positiva
heltalspotenser av variab-
ler och som bara tillåter
operationerna addition,
subtraktion och multiplika-
tion (t.ex.4x2-8x+6).
ADDERA 3 MINUTER
I antikens Grekland var
man inriktad på geometri
och löste andragradsekva-
tioner med hjälp av korsan-
de linjer och cirklar som
man ritade med linjal och
passare. Geometrin hos
former som definieras av
polynomekvationer med
mer än en variabel kallas
algebraisk geometri och
är ett centralt område i
dagens matematiska forsk-
ning. Inom tekniken an-
vänds paraboloiden som
bestäms av följande poly-
nomekvation med 3 variab-
ler: z 5 x2 1 y2, för att
bestämma formen på para-
bolantenner och bilstrål-
kastare.
80 g Algebra och abstraktion
POLYNOM-
EKVATIONER
matematik på 30 sekunder
På gymnasiet får studenterna lära
sig att lösa ekvationer som 3x2 1 5x 2 1 5 0.
Det är ett exempel på en polynomekvation, som
definitionsmässigt innehåller summor av termer BESLÄKTADE TEORIER
(som 3x2) där en variabel (här x) är upphöjd till Se även
RATIONELLA OCH
en positiv heltalsexponent (i det här fallet 2).
IRRATIONELLA TAL
Ovanstående ekvation är en andragradsekvation sidan 16
eftersom den högsta exponenten (det antal FUNKTIONER
gånger basen ska multipliceras med sig själv) är sidan 46
2. Thornieroperationer – som innehåller bråk- DEN VARIABLA
PLATSHÅLLAREN
talsexponenter, trigonometriska och exponen- sidan 76
tiella funktioner – är inte tillåtna i polynom, och
det gör att polynomekvationerna tillhör de mest 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
NICCOLÒ TARTAGLIA
grundläggande ekvationerna. Metoder för lös- 1499/1500–1557
ning av andragradspolynom (att hitta värden för GIROLAMO CARDANO
variabeln som satisfierar ekvationen) upptäcktes 1501–1576
för länge sedan i olika kulturer, oberoende av NIELS HENRIK ABEL
1802–1829
varandra. Arbetet ledde så småningom fram till
ÉVARISTE GALOIS
en lösningsformel som gör att man enkelt hittar 1811–1832
de exakta lösningarna. En generell lösning av
tredjegradsekvationen (där den högsta exponen-
ten är 3) och fjärdegradsekvationen (4) presen- 30-SEKUNDERSTEXTEN
Jamie Pommersheim
terades först på 1500-talet i Italien, när matema-
tikerna lyckades ta fram formler som liknar den
för andragradsekvationen men är mer komplice-
rade. Sökandet efter en formel för femtegrads-
ekvationer avslutades mer än 200 år senare när
Niels Abel bevisade ett av de första negativa
resultaten i matematikens historia: det finns
Polynomekvationer
inga generella lösningsmetoder för polynom- bildar vackra
ekvationer av femte graden eller högre! tredimensionella
former.
 z 5 x2 1 y 2

> En paraboloid beskrivs av

polynomekvationen
z 5 x2 1 y2

> En hyperboloid beskrivs av

polynomekvationen
x2 1 y2 2 z2 5 1

x 2 1 y2 2 z2 5 1
 ca 770–780 1126 1857
Föds i Khwarizm, i dagens Adelard från Bath Algoritmi de numero
Uzbekistan. översätter al-Khwarizmis Indorum (al-Khwarizmi
astronomiska tabeller. om indisk räknekonst) av
Baldassarre Boncompagni
publiceras.
825
Skriver Beräkning med 1100-talet
indiska siffror. Adelard från Bath
översätter Beräkning
med indiska siffror.
ca 830
Skriver Den kortfattade
boken om beräkning
genom återförening och
opposition.

830
Presenterar en
världskarta.

ca 850
Dör.

Mitten av 1100-talet
Robert från Chester
översätter Den
kortfattade boken om
beräkning genom
återförening och
opposition.

82 g Algebra och abstraktion

ABU ‘ABDALLAH MUHAMMAD
IBN MUSA AL-KHWARIZMI
Abu ‘Abdallah Muhammad ibn
Musa al-Khwarizmi var en av de främsta
tänkarna under den islamska storhetstiden,
och hans arbete som översattes till latin fyra
århundraden efter hans död lade grunden för
de matematiska studierna i väst. Man vet inte
mycket om hans liv – hans familj var persisk och
flyttade till Bagdad (ett arabiskt kalifat sedan
mitten av 600-talet) där han studerade vid
kalifen al Mamuns Visdomens hus (Bait
al-Hikma) – bibliotek och lärosäte under den
islamska guldåldern. Här studerade al-
Khwarizmi vetenskapliga texter översatta till
grekiska och sanskrit och verk av babylonska
och persiska vetenskapsmän. Han var en fram-
stående geograf, kartograf (han redigerade och
korrigerade Ptolemaios Geographica, och fick
70 geografer att delta i framtagningen av en
världskarta till kalifen) och astronom, men hans
största och mest ovärderliga bidrag handlade
om matematik – i synnerhet algebra, aritmetik
och trigonometri. Han sammanförde tekniker,
metoder och idéer från Indien och längre
österut och tillförde egna innovationer och
förbättringar. Vi har al-Khwarizmi att tacka för
införandet av det indiska talsystemet i väst,
inklusive nollan (som han hämtade från äldre
indiska matematiker vilket framgår av titeln på
hans bok från år 825, Beräkning med indiska
siffror), arabiska siffror, tiotal, ental, decimaler
och decimalkomma. Han är troligen mest känd
som algebrans fader (även om det mest
handlade om att sammanföra befintlig kunskap
och lägga till egna tolkningar och metoder).
Faktum är att ordet ”algebra” kommer från
arabiskans al-jabr (komplettering, återförening)
vilket ingår i titeln på hans stora verk Den
kortfattade boken om beräkning genom
återförening och opposition, som innehåller
den första systematiska lösningen av linjära
ekvationer och andragradsekvationer. Den
hade efterfrågats av kalifen som ville ha en
praktisk och lättläst bok med verkliga exempel
och lösningar på problem inom handel och
affärsverksamhet.
När al-Khwarizmis arbete översattes till latin
på 1100-talet fick matematikerna ännu ett nytt
ord. Den latiniserade formen av hans namn är
Algoritmi och ur det uppstod begreppet
algoritm. Han har även en krater på månens
baksida uppkallad efter sig.
Abu ’Abdallah Muhammad ibn Musa al-Khwarizmi g 83

SUMMERING PÅ 3 S
Algoritmer uppfattades
som teoretiska procedurer
för lösning av matematiska
uppgifter. Nu används de i
stor mängd i datorer över
hela världen.
ADDERA 3 MINUTER
Den största frågan inom
datavetenskapen handlar
om hur fort en algoritm
kan köras. Tänk dig att du
börjar med två stora prim-
tal och multiplicerar dem.
Utmaningen är att hitta de
två ursprungliga talen ur
slutresultatet. Det finns en
algoritm för att göra det,
men det kan ta miljontals
år även för de allra snab-
baste av dagens processo-
rer. Finns det ett snabbare
sätt? Ingen vet. Men det
hoppas vi inte eftersom
det är det som gör våra
bankaffärer på nätet
säkra!
84 g Algebra och abstraktion
ALGORITMER
matematik på 30 sekunder
Informationsrevolutionen på
1900-talet gick hand i hand med datorns utveck-
ling. Men datorer är ingenting utan sina pro-
gram, och dataprogram är inget annat än till- BESLÄKTADE TEORIER
lämpningar av matematiska konstruktioner som Se även
POLYNOMEKVATIONER
kallas algoritmer. En algoritm är inte komplice-
sidan 80
rad, den är bara en lista med instruktioner för HILBERTS PROGRAM
att utföra en uppgift där varje steg är helt otve- sidan 142
tydigt så att det kan utföras av en maskin utan GÖDELS
OFULLSTÄNDIGHETSSATS
tankeförmåga. Ordet algoritm kommer från sidan 144
al-Khwarizmi som tog fram vattentäta proce- AL-KHWARIZMI
durer för lösning av vissa ekvationer. Många sidan 82
matematiker utvecklade liknande idéer under
åren som gick, men det var först genom Alan
3-SEKUNDERSBIOGRAFI
Turings och Alonzo Churchs arbeten under 1930- ALONZO CHURCH
talet som den exakta formuleringen av en algo- 1903–1995
ritm utkristalliserade sig. Turing tänkte sig ett STEPHEN KLEENE
1909–1994
pappersband utefter vilket en ”Turingmaskin”
ALAN TURING
kröp fram och skrev respektive raderade symbo- 1912–1954
ler enligt vissa bestämda regler. Turing använde STEPHEN COOK
denna teoretiska modell för att visa att en en- 1939–
staka procedur aldrig skulle kunna ge svar på alla
matematiska frågor. Även bland heltalen finns
30-SEKUNDERSTEXTEN
det en del ”oberäkneliga” problem. Det här var Richard Elwes
en parallell till Gödels ofullständighetssats, och
en lika stor chock för matematikerna. Men det
var när Turingmaskinen tog steget över från
abstrakt matematik till den verkliga världen
som datorn föddes. Alla dataprogram
består av en algoritm,
en idé som uppstod på
800­talet.

SUMMERING PÅ 3 S
Varje samling av objekt är
en matematisk mängd. En
grupp skapas genom att
objekt kombineras i en
mängd så att andra objekt i
mängden uppkommer.
ADDERA 3 MINUTER
Vi har tänkt oss att det är
tal som är våra objekt, men
det hela blir kanske intres-
santare om vi betraktar
andra saker som våra
objekt. Den berömda kvint-
cirkeln inom musikveten-
skapen är mängden av de
12 tonarterna. Den kan
ges en gruppstruktur som
kallas en cyklisk grupp.
86 g Algebra och abstraktion
MÄNGDER OCH
GRUPPER
matematik på 30 sekunder
Att samla ihop och kategorisera
objekt är en viktig del av matematiken. Samling-
ar av objekt (mängder) gör att vi kan definiera
gemensamma egenskaper hos de saker vi stude- BESLÄKTADE TEORIER
rar. Att skapa unioner av mängder (där varje Se även
FUNKTIONER
objekt som ingår i någon av mängderna finns
sidan 46
med) eller snitt (där bara de objekt som ingår i RINGAR OCH FÄLT
båda mängderna finns med) hjälper oss att för- sidan 88
fina kategoriseringen. Precis som med tal kan vi
kombinera objekt i en mängd för att skapa
3-SEKUNDERSBIOGRAFI
andra objekt i samma mängd. En grupp är en JOSEPH-LOUIS LAGRANGE
mängd med speciella egenskaper. 1) Två objekt 1736–1813
vilka som helst i mängden kan kombineras via NIELS HENRIK ABEL
1802–1829
en operation (till exempel addition) och kombi-
ÉVARISTE GALOIS
nationen av två objekt måste redan finnas med 1811–1832
i mängden. 2) Det finns ett speciellt objekt i ARTHUR CAYLEY
mängden som kallas identiteten och har egen- 1821–1895
skapen att vilket objekt som helst som kombine- GEORG CANTOR
1845–1918
ras med identiteten förblir oförändrat – exem-
pelvis är 0 den additiva identiteten eftersom du BENOÎT MANDELBROT
1924–2010
kan addera den till vilket annat tal som helst
utan att dess värde ändras. 3) Till varje objekt i
gruppen finns ett annat objekt i gruppen som kal- 30-SEKUNDERSTEXTEN
David Perry
las dess invers. Ett objekt som kombineras med sin
invers blir identiteten. Tänk på alla heltal med
addition som kombinerande operation och 0
som identiteten så förstår du, t.ex. 5 1 –5 5 0.
Venndiagram gör det
lättare att förstå
sambanden mellan
olika mängder.
 A

A"B A"C

A"B"C

B"C
B C

SUMMERING PÅ 3 S
Mängden heltal har trevli-
ga egenskaper som ger den
beteckningen ring. Mäng-
den reella tal är ännu trev-
ligare och kallas ett fält.
ADDERA 3 MINUTER
Ringar och fält var histo-
riskt viktiga eftersom
matematikerna tack vare
dem kunde översätta vissa
klassiska problem till ett
helt nytt språk. Det nya
språket ledde fram till
länge emotsedda bevis,
som att cirkelns kvadratur
var omöjlig, att kuben inte
kan dubbleras och att en
godtycklig vinkel inte kan
delas jämnt i tre med bara
passare och linjal. Det gjor-
de också att matematiker-
na kunde bevisa att trots
att vi har formler för lös-
ning av andra-, tredje- och
fjärdegradsekvationer, kan
ingen motsvarande formel
existera för femtegrads-
polynom.
88 g Algebra och abstraktion
RINGAR OCH FÄLT
matematik på 30 sekunder
Aritmetik med heltal omfattar två
grundläggande operationer: addition och multi-
plikation (genom vilka vi även lär oss subtraktion
och division). I skolan får vi lära oss att summan BESLÄKTADE TEORIER
1 1 4 1 9 1 16 inte kräver några parenteser Se även
ADDITION OCH SUBTRAKTION
eftersom vi kan starta var som helst och även
sidan 40
kasta om termerna och alltid få samma svar MULTIPLIKATION OCH
(eftersom addition är associativ och kommuta- DIVISION
tiv). Vi lär oss hur operationerna samverkar sidan 42
POLYNOMEKVATIONER
genom att förstå heltalens distributiva egenska- sidan 80
per: a 3 (b 1 c) = a 3 b 1 a 3 c. Många MÄNGDER OCH GRUPPER
mängder har också dessa praktiska egenskaper. sidan 86
Vi listar dem inte här men vi har ett namn på alla CIRKELNS KVADRATUR
sidan 104
mängder med dessa egenskaper: ringar. Mäng-
den av reella tal är också en ring, men den har
3-SEKUNDERSBIOGRAFI
ytterligare en praktisk egenskap som mängden ÉVARISTE GALOIS
av heltal saknar. För heltalen gäller att om du 1811–1832
adderar eller multiplicerar två heltal så får du ett RICHARD DEDEKIND
1831–1916
heltal och detsamma gäller vid subtraktion, men
EMMY NOETHER
du får inte alltid ett heltal om du dividerar två 1882–1935
heltal. Ett reellt tal kan du däremot dividera med
vilket annat reellt tal som helst (utom noll!) och
30-SEKUNDERSTEXTEN
alltid få ett reellt tal. Den distinktionen gör att David Perry
mängden reella tal är ett fält.
Den distributiva
egenskapen beskriver
samverkan mellan
addition och multi­
plikation – mängder
med samma egenskaper
kallas ringar.
 g
GEOMETRI OCH FORMER
 GEOMETRI OCH FORMER
ORDLISTA
axiom Ett påstående som är uppenbart sant
eller har accepterats som sant utan bevis.
diameter En rät linje som passerar genom
centrum av en cirkel eller en sfär, från ena
sidan till den andra. Mer allmänt uttrycker den
det största avståndet mellan två punkter i
samma figur.
dodekaeder En polyeder med 12 sidor. En
regelbunden dodekaeder är en av de fem
platonska kropparna och har 12 regelbundna
pentagoner som sidor. En rombisk dodekaeder
är ett exempel på en oregelbunden
dodekaeder.
euklidisk geometri Läran om linjer, punkter
och vinklar i planet och rummet. Den har fått
sitt namn efter den grekiske matematikern
Euklides från Alexandria och är ett matematiskt
system med regler och lagar baserade på de
fem postulat (axiom) som han lade fram i sin
bok Elementa.
galoisteori Metoder med vilka algebraiska
strukturer som kallas grupper kan användas
för att lösa algebraiska ekvationer.
geometri En gren inom matematiken som
framför allt sysslar med former, linjer, punkter,
ytor och kroppar.
92 g Geometri och former
hexagon En polygon med sex raka sidor och
sex hörn.
hyperbolisk geometri En form av icke-
euklidisk geometri där parallellpostulatet i den
euklidiska geometrin har ersatts med
postulatet att det finns minst två linjer i
planet som inte korsar en given linje. I
hyperbolisk geometri är en triangels
vinkelsumma mindre än 180º. Se euklidisk
geometri.
hypotenusa Den längsta sidan i en rätvinklig
triangel. Hypotenusan spelar en viktig roll i
Pythagoras sats. Se Pythagoras sats.
ikosaeder En polyeder med 20 sidor. En
regelbunden ikosaeder är en av de fem
platonska kropparna och har 20 liksidiga
trianglar som sidor.
kateter De två kortare sidorna i en rätvinklig
triangel som båda gränsar till den räta vinkeln.
konstant Ett tal, en bokstav eller en symbol
som står för sig själv och motsvarar ett
bestämt värde. I till exempel ekvationen
3x 2 8 5 4 är 3 en koefficient, x en variabel,
medan 8 och 4 är konstanter. Men termen
används kanske ännu oftare för symboler
som p och e.
kägelsnitt En figur som skapas av skärningen
mellan ett plan och en cirkulär konisk yta. Ett
kägelsnitt kan vara en cirkel, en ellips, en
parabel eller en hyperbel beroende på med
vilken vinkel planet skär konen.
lemma En matematisk sanning som ger stöd
åt en viktigare matematisk sanning, till
exempel en sats. Även ett steg på vägen mot
en större matematisk sanning.
omkrets Längden på gränslinjen runt en figur,
oftast använt i samband med cirklar.
pentagon Polygon med fem raka sidor och
fem hörn.
pentagram Femuddig stjärna bestående av
fem räta linjer.
polyeder En kropp med fyra sidor eller fler i
form av polygoner. Regelbundna polyedrar,
som de fem platonska kropparna, har sidor i
form av regelbundna polygoner.
Pythagoras sats En sats som har tillskrivits
Pythagoras som säger att för en rätvinklig
triangel gäller att kvadraten på hypotenusans
längd är lika med summan av kvadraterna
på kateternas längder. Det skrivs normalt
a2 1 b2 5 c2.
påstående Ett uttalande om en sats eller ett
problem. Påståenden följs ofta upp av en
demonstration som visar att de är sanna (ett
bevis).
radie Avståndet från periferin till mitten av
en cirkel eller sfär. Radien är hälften av
diametern.
sats Ett matematiskt faktum som har bevisats
genom logisk slutledning eller med hjälp av
tidigare accepterade matematiska fakta eller
axiom.
talteori En gren inom matematiken som
framför allt sysslar med talens egenskaper och
samband, där de positiva heltalen ägnas störst
uppmärksamhet.
transcendent tal Ett tal som inte kan vara en
rot till ett ändligt polynom med heltalskoeffi-
cienter – med andra ord ett icke-algebraiskt
tal. p är det mest kända transcendenta talet,
och enligt definitionen ovan kan t.ex. ekva-
tionen ax3 + bx2 + cx – d = 0 aldrig ha lös-
ningen x = p, oavsett värdena på heltalen
a, b, c och d. De flesta reella tal är tran-
scendenta.
Ordlista g 93

SUMMERING PÅ 3 S
De 13 banden i Elementa,
där Euklides presenterar
fascinerande och hänfö-
rande sanningar om geo-
metri och talteori, har haft
en inverkan på vår civilisa-
tion som inte kan överskat-
tas.
ADDERA 3 MINUTER
Det finns flera berömda
anekdoter som berör Eukli-
des filosofi. Efter att ha
bevisat ett påstående
under en lektion fick Eukli-
des frågan av en student
vilken praktisk nytta man
kunde ha av det. Euklides
gav studenten en slant och
skickade iväg honom,
eftersom han uppenbar-
ligen krävde någon form av
belöning för studierna och
inte ansåg att kunskapen i
sig var mödan värd. När
Ptolemaios I bad Euklides
att förklara satserna på
ett enklare sätt svarade
Euklides: ”Det finns ingen
kungsväg till geometrin.”
94 g Geometri och former
EUKLIDES
ELEMENTA
matematik på 30 sekunder
Euklides var en grekisk mate-
matiker som levde och undervisade i Alexandria
omkring 300 f.Kr. Han är uppmärksammad inte
bara för specifika satser om trianglar, cirklar och BESLÄKTADE TEORIER
primtal, utan för hela det matematiska synsättet Se även
PRIMTAL
med definitioner, identifiering av postulat och
sidan 22
logisk slutledning utifrån dessa grundläggande CIRKELNS KVADRATUR
antaganden, lemma för lemma, sats för sats. sidan 104
Han skapade principer för matematisk slutled- PARALLELLA LINJER
ning som har fungerat som inspirationskälla sidan 106
PLATONSKA KROPPAR
under de efterföljande 22 seklerna av geometri- sidan 114
undervisning över hela världen. Mycket av hans
mest hyllade verk Elementa i 13 delar handlar
om geometri (i del I bevisar Euklides Pythagoras 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
PYTHAGORAS
sats och i del XIII beskriver han hur man kon- ca 570–ca 490 f.Kr.
struerar de fem platonska kropparna), men i tre EUKLIDES
av delarna ägnar han sig även åt talteori. I del VII ca 300 f.Kr.
förklarar han hur man hittar den största gemen-
samma divisorn till två heltal med hjälp av en
30-SEKUNDERSTEXTEN
algoritm som bär hans namn. I del IX återkom- David Perry
mer han till Pythagoras sats och ger oss en for-
mel som genererar heltal vars kvadrater summe-
Ett bevis för
rade bildar kvadraten på ett annat heltal, som
Pythagoras sats.
32 1 42 5 52, så att de anger sidlängderna i en
Kongruenta trianglar
rätvinklig triangel.
kan användas för att
visa att den grå
kvadraten har samma
area som den gula
rektangeln och att den
röda kvadraten har
samma area som den
blå rektangeln.

SUMMERING PÅ 3 S
”Quantitas, in quam cum
multiplicetur diameter,
proveniet circumferentia”
– ”Den kvantitet som, när
diametern multipliceras
med den, ger omkretsen.”
Det är p.
ADDERA 3 MINUTER
Inom p-filologi skriver man
bland annat ”piesi”, det vill
säga poesi där antalet bok-
stäver i varje ord motsvarar
respektive decimal. James
Jeans började det hela så
här: ”How I want a drink,
alcoholic of course, after
the heavy lectures invol-
ving quantum mechanics.”
Förstår du? Novellen
”Cadaeic Cadenza” skrevs
av Mike Keith 1996 och
sägs vara skriven på piska.
Det är piesi på prosa och
antalet bokstäver i orden
motsvarar de första 3 835
siffrorna i p.
96 g Geometri och former
PI – CIRKELNS
KONSTANT
matematik på 30 sekunder
Den mest kända och lättidenti-
fierade men ändå svåruträknade matematiska
konstanten är också den med längst anor – det
irrationella (och transcendenta) talet p = BESLÄKTADE TEORIER
3,1415926535897 … var känt av alla antika Se även
RATIONELLA OCH
civilisationer på grund av dess enkla förhållande
IRRATIONELLA TAL
till cirkeln. Konstanten anger förhållandet mellan sidan 16
en cirkels omkrets och dess diameter. Man tror TRIGONOMETRI
att begynnelsebokstaven i det grekiska ordet för sidan 102
omkrets, perimetros (περίμετρος), gav konstan- CIRKELNS KVADRATUR
sidan 104
ten dess beteckning. Den kallas även Arkimedes
konstant för att han ägnade så mycket tid åt att
försöka bestämma den. Talet p har troligen 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
PYTHAGORAS
inspirerat till mer studier än något annat inom ca 570–ca 490 f.Kr.
matematiken, från Arkimedes och den kinesiske ARKIMEDES
matematikern Liu Huis beräkningar med in- och ca 287–212 f.Kr.
omskrivna polygoner, via Leibniz ändliga summa ISAAC NEWTON
1643–1727
av ett oändligt antal bråktal, till fascinerande
WILLIAM JONES
ekvationer som den indiske matematikern Rama- 1675–1749
nujans formler, och talet spelar än i dag en viktig
roll inom många vetenskapsgrenar. Detta gåtful-
la tal har gett upphov till tävlingar i att räkna 30-SEKUNDERSTEXTEN
Richard Brown
upp så många av dess decimaler som möjligt i
rätt ordningsföljd, samtidigt som datorer har
programmerats att beräkna allt fler av dem.
Talet högtidlighålls över hela världen på p-dagen
(14 mars, eller 3/14 med amerikanskt skrivsätt) Arkimedes ritade
och det har även uppstått ett nytt (seriöst polygoner med allt fler
men ganska humoristiskt) studiefält som kallas hörn utanför och
p-filologi. innanför en cirkel och
ringade på så vis in ett
ungefärligt värde på p.

SUMMERING PÅ 3 S
Två tal förhåller sig till var-
andra som det gyllene snit-
tet om summan av talen
har samma förhållande till
det större av dem som det
större till det mindre.
ADDERA 3 MINUTER
Gyllene snittet anses av
många spela en viktig este-
tisk roll inom konst, arki-
tektur och design – pyra-
miderna i Egypten, de
klassiska grekiska templen,
Leonardo da Vincis mål-
ningar och till och med
dagens iPod är präglade av
detta tal. Men även om det
finns exempel på konstnä-
rer och formgivare som
medvetet har använt för-
hållandet i sina verk (arki-
tekten Le Corbusier, till
exempel), så finns det
många som ifrågasätter
det gyllene snittets konst-
närliga betydelse.
98 g Geometri och former
GYLLENE SNITTET
matematik på 30 sekunder
Om du delar en linje i två segment
a och b så att hela sträckan förhåller sig till det
långa segmentet på samma sätt som det långa
segmentet förhåller sig till det korta, det vill säga BESLÄKTADE TEORIER
(a 1 b)/a 5 a/b, så får du det gyllene snittet. Se även
RATIONELLA OCH
Förhållandet kallas även det gudomliga förhål-
IRRATIONELLA TAL
landet och betecknas med den grekiska boksta- sidan 16
ven fi (f), och det är ett irrationellt tal som man FIBONACCITAL
får genom att beräkna: f 5 (1 1 √5)/2 5 sidan 24
PLATONSKA KROPPAR
1,6180339887498 … För matematiker är det sidan 114
intressant att konstatera att det för f även gäl-
ler att f2 5 1 1 f och 1/f 5 f 2 1. Gyllene
snittet är också längden på diagonalen i en 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
PYTHAGORAS
regelbunden pentagon med sidlängden 1. Pen- ca 570–ca 490 f.Kr.
tagrammet, den figur som bildas av diagonaler- LEONARDO FIBONACCI
na i en pentagon, förknippades med mystik av 1170–1250
Pythagoras och hans anhängare. Konstnärer och ROGER PENROSE
1931–
arkitekter använder det gyllene snittet för att
skapa proportioner som är tilltalande. Fibonaccis
talföljd 1, 1, 2, 3, 5, 8, 13, 21, 34 … har den 30-SEKUNDERSTEXTEN
egenskapen att förhållandet mellan två efter- Robert Fathauer
följande tal kommer allt närmare f ju längre
man kommer i följden. Den gyllene rektangeln,
vars sidor förhåller sig till varandra som f, åter-
En följd av kvadrater
finns i både dodekaedern och ikosaedern. En
vars sidlängder skalas
gyllene spiral bildas om man ritar kvartscirkel- upp med det gyllene
bågar i kvadrater vars kantlängder har förhållan- snittet kan pusslas
det f som i figuren till höger. ihop till en spiral­
formad figur. Kvarts­
cirkelbågar som ritas
in i kvadraterna bildar
en gyllene spiral.
 ca 570 f.Kr.
Föds på Samos.

ca 530 f.Kr.
Flyttar till Kroton i nuvarande
södra Italien.

ca 490 f.Kr.
Dör, troligen i Metapontum.

ca 200–250 e.Kr.
Diogenes Laertios, författare
till Om kända filosofers liv och
tankar.

ca 234–305 e.Kr.
Porphyrios, författare till
biografin Pythagoras liv.

ca 245–325 e.Kr.
Iamblichos, författare till Om
Pythagoras liv.

100 g Geometry & other shapes

PYTHAGORAS
De flesta som inte är matematiker
minns Pythagoras sats som något som
nämndes i skolan, och det är också den han
förknippas med mest i dag, Men mannen som
sådan var betydligt mer gåtfull och i dag finns
ett helt akademiskt arbetsfält som sysslar med
”det pythagoreiska problemet”, det vill säga att
separera den verkliga, historiska Pythagoras
och det han åstadkom från alla lager av myter
och hans närmast helgonlika eftermäle.
Eftersom varken han eller hans samtida
någonsin skrev ner något känner man nästan
inte till något med säkerhet, och för hans
många anhängare blev han en halvt gudomlig,
mystisk figur – som en kung Arthur från
antiken.
Om denne mystifike och karismatiske man
sades det att han hade ett lår av guld, att han
utförde mirakel och hade förmågan att befinna
sig på två ställen samtidigt. Pythagoras ansåg
att själen var odödlig och genomgick ett flertal
reinkarnationer, och han grundade en exklusiv
religiös sekt som hyllades för sin principfasta
och strikta renlevnad och blev tillräckligt
inflytelserik för att förföljas av det politiska
etablissemanget. Det vet vi för att hans trogna
anhängare – pythagoréerna var en blomstrande
sekt fram till 400-talet e.Kr. – började skriva
om honom cirka 150 år efter hans död. De skrev
om historien och glorifierade hans livsverk, där
de framhöll att Pythagoras var källan till alla
Aristoteles och Platons idéer. De många
avhandlingar som har givits ut i hans namn är
förfalskningar. Vad matematiken anbelangar lär
Pythagoras, även om han betraktade talen och
deras samband som gudomliga, knappast ha
bevisat sin sats. Det enda som pekar på att han
studerade geometri är propaganda från hans
efterlevande. Vi vet numera att hans sats var
känd bland babylonierna i aritmetisk form, även
om inte heller de bevisade den, så kanske är
sanningen att Pythagoras helt enkelt upp-
märksammades som den som förde vidare en
viktig och elegant matematisk formel.
Pythagoras g 101

SUMMERING PÅ 3 S
Trigonometri är läran om
förhållandena mellan vink-
larna i en triangel och läng-
derna på dess sidor. Den är
grundläggande inom all
modern naturvetenskap.
ADDERA 3 MINUTER
Inom plangeometrin som vi
studerar i skolan har alla
trianglar vinkelsumman
180°. Den sfäriska trigono-
metrin som används inom
astronomin var emellertid
av större intresse för anti-
kens civilisationer. På en
sfär är vinkelsumman för
en triangel större än 180°.
Faktum är att om du sätter
en punkt på Nordpolen
och två andra punkter på
ekvatorn (ett kvarts varv
från varandra) så blir alla
tre vinklarna i den triangeln
90°!
102 g Geometri och former
TRIGONOMETRI
matematik på 30 sekunder
En rätvinklig triangel har den
egenskapen att övriga vinklar har ett samband
med förhållandet mellan sidornas längder. Detta
samband utgörs av sinusfunktionen (och dess BESLÄKTADE TEORIER
släktingar som t.ex. cosinus), där sinus för en Se även
FUNKTIONER
vinkel är lika med förhållandet mellan den mot-
sidan 46
stående sidans längd och hypotenusan (den räta INFINITESIMALKALKYL
vinkelns motstående sida). Att känna till hur sidan 50
man beräknade längder med utgångspunkt från PI – CIRKELNS KONSTANT
sidan 96
vinklar var avgörande för antikens astronomer
GRAFER
och forskningsresande, från sumererna och de sidan 108
antika grekerna till indierna och perserna. Hip-
parchos, en grekisk astronom som levde under
100-talet f.Kr., brukar kallas ”trigonometrins 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
HIPPARCHOS
fader”. I dagens matematik har de trigonome- ca 190–120 f.Kr.
triska funktionerna många användningsområ- PTOLEMAIOS
den. Punkterna på en cirkel kan bestämmas med ca 90–165 e.Kr
hjälp av en rätvinklig triangel – om radien är 1 LEONHARD EULER
1707–1783
blir koordinaterna för en punkt på cirkeln lika
med cosinus respektive sinus för vinkeln U. När
U ökar kommer y-värdet (sinus för U) först att 30-SEKUNDERSTEXTEN
öka, sedan minska, bli negativt och återkomma Robert Fathauer
till noll. När U fortsätter att öka över 360° upp-
repas cykeln om och om igen så att grafen för
sinus U relativt U får en periodisk (upprepad)
vågform. Allt som uppför sig eller ser ut som
Cosinus­ och sinus­
vågformer – strålning inom fysiken, ljudvågor funktionerna är definie­
som till exempel musik, oceanografi, ultraljuds- rade som x­ och y­koordi­
bilder och mycket annat inom ingenjörsveten- naterna för den punkt där
skap och arkitektur – kan studeras med hjälp av en linje från origo med
de grundläggande trigonometriska funktionerna vinkeln U från x­axeln
som sinus och cosinus. skär enhetscirkeln.
 y

y 5 sin U

x U

x 5 cos U

SUMMERING PÅ 3 S
Det kan verka enkelt att
rita en kvadrat med samma
area som en given cirkel
med passare och linjal.
Men matematikerna vet
att det är omöjligt.
ADDERA 3 MINUTER
Traditionen att genomföra
geometriska konstruktio-
ner enbart med hjälp av lin-
jal och passare går tillbaka
på de axiom som Euklides
ställde upp i Elementa.
Begränsningarna för vad
man kan utföra med dessa
verktyg finns inbyggda i
verktygen som sådana. Det
hindrar inte att horder av
amatörer och professionel-
la matematiker varje år
anser sig ha funnit lösning-
ar på de omöjliga proble-
men. Sådana människor
ser man i branschen som
excentriska men harmlösa.
Det verkar ligga i den
mänskliga naturen att ge
sig på omöjliga uppgifter.
104 g Geometri och former
CIRKELNS
KVADRATUR
matematik på 30 sekunder
I det antika Grekland betraktade
man alla tal som längder, så deras matematik var
nästan uteslutande geometrisk. Att dividera ett
tal med två sågs som en geometrisk konstruk- BESLÄKTADE TEORIER
tion. Tänk dig talet som längden på ett linjeseg- Se även
RATIONELLA OCH
ment. Använd sedan geometrins verktyg – linja-
IRRATIONELLA TAL
len och passaren – för att dela segmentet i sidan 16
halvor. Du har då dividerat med två. Om man EUKLIDES ELEMENTA
börjar med en cirkel skulle man kunna försöka sidan 94
PI – CIRKELNS KONSTANT
skapa en kvadrat vars area är lika stor som cir- sidan 96
kelns. För tusentals år sedan kom matematiker-
na mycket nära ”cirkelns kvadratur”, men de tidi-
ga försöken byggde på antagandet att p skulle 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
HIPPIAS FRÅN ELIS
kunna uttryckas som förhållandet mellan två ca 450 f.Kr.– ?
heltal. Men p är inte bara irrationellt, på 1800- EUKLIDES
talet bevisade man också att det är transcen- ca 300 f.Kr.
dent. Hundratals år tidigare hade matematiker ARKIMEDES
på olika håll visat att transcendenta tal inte ca 287–ca 212 f.Kr.
kunde konstrueras med hjälp av passare och
linjal, så nu var den frågan definitivt utagerad.
30-SEKUNDERSTEXTEN
Men lösningsförsöken hade ändå lett till många David Perry
viktiga matematiska upptäckter. Kägelsnitten
skapades av Menaichmos för att lösa den här
typen av problem, och detsamma gäller den
abstrakta algebran och galoisteori – områden
med stor betydelse för dagens matematik. Med bara linjal och
passare kan du enkelt
dela en vinkel i två,
eller konstruera en
regelbunden hexagon.
Men cirkelns kvadratur
är omöjlig.

SUMMERING PÅ 3 S
Parallella linjer är linjer i
planet som sträcker sig
oändligt långt utan att
mötas, som järnvägsske-
nor. Lagen om parallella
linjer spelar en avgörande
roll i olika former av geo-
metri.
ADDERA 3 MINUTER
Den hyperboliska geome-
trin, med sina många paral-
lella linjer, fascinerar geo-
metrikerna. Den kom till
nytta i fysiken under 1900-
talet i och med Einsteins
speciella relativitetsteori.
Hermann Minkowski visa-
de att universums geome-
tri i grunden är hyperbo-
lisk. Det verkar inte så vid
ett första påseende, men
när man utgick från per-
spektivet att alla hastighe-
ter under ljushastigheten
är ekvivalenta, avslöjades
rörelsens hyperboliska
egenskaper.
106 g Geometri och former
PARALLELLA LINJER
matematik på 30 sekunder
Parallella linjer hade en central
roll i Euklides Elementa när han började konstru-
era sin tvådimensionella geometri i planet ut-
ifrån fasta principer. Euklides började med fem BESLÄKTADE TEORIER
grundläggande geometriska lagar. Utifrån dem Se även
EUKLIDES ELEMENTA
härledde han fakta som studenter i alla genera-
sidan 94
tioner känner igen, till exempel satsen om likbe-
lägna vinklar: om ett par av parallella linjer kor-
sas av en tredje linje är de likbelägna vinklarna 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
lika stora. Euklides femte lag som kallas ”paral- EUKLIDES
ca 300 f.Kr.
lellpostulatet” säger att om du har en rät linje CARL FRIEDRICH GAUSS
och en punkt som inte ligger på den linjen, så 1777–1855
finns det bara en möjlig rät linje som går genom NIKOLAJ LOBATJEVSKIJ
punkten och är parallell med den första linjen. 1796–1856
JÁNOS BOLYAI
Var och en som försöker på ett eget papper blir
1802–1860
snabbt övertygad om att det stämmer, men i
HERMANN MINKOWSKI
tusentals år försökte matematiker förstå varför 1864–1909
det var så. Många var övertygade om att lagen
var en följd av de andra fyra, enklare lagarna.
30-SEKUNDERSTEXTEN
Det var först på 1800-talet som Gauss, Bolyai Richard Elwes
och Lobatjevskij på var sitt håll upptäckte en ny
typ av geometri som följde Euklides första fyra
axiom, men inte parallellpostulatet. I denna
icke-euklidiska ”hyperboliska” geometri kan
oändligt många linjer dras genom en punkt och
ändå vara parallella med en given linje.
Parallella linjer är ett
av våra vanligaste
mönster och samtidigt
nyckeln till helt okända
geometriska världar.
 2
1
4
3

6
5
8
7

> Parallella linjer med

likbelägna vinklar

> Poincarés skiva beskriver

hyperboliska parallella linjer

SUMMERING PÅ 3 S
En graf är en bildmässig
representation av förhål-
landet mellan två eller flera
variabler.
ADDERA 3 MINUTER
Det finns andra koordinat-
system än det kartesiska,
till exempel polära koordi-
natsystem, där man använ-
der en radiell koordinat r
och en eller flera vinkel-
koordinater. Det under-
lättar lösningen av problem
där avståndet från en
punkt är viktigt till exempel
effekten hos en sändaran-
tenn. I ett vidare perspek-
tiv är en karta också en typ
av graf, eftersom den
kopplar samman data som
stads- och vägnamn, höj-
der etc. med en geografisk
position.
108 g Geometri och former
GRAFER
matematik på 30 sekunder
Inom matematiken används
grafer mest för att avbilda matematiska funktio-
ner. Inom andra områden, som biologi och eko-
nomi, är grafer ett vanligt sätt att visa upp data. BESLÄKTADE TEORIER
Matematiska grafer ritas oftast i ett koordinat- Se även
IMAGINÄRA TAL
system i två dimensioner med två vinkelräta
sidan 18
axlar, x och y. Positionen för varje punkt i pla- FUNKTIONER
net kan beskrivas med ett koordinatpar (x, y) sidan 46
som anger avståndet från y- respektive x-axeln. INFINITESIMALKALKYL
sidan 50
Samma princip används för att visa information i
PARALLELLA LINJER
tre dimensioner och då lägger man till en tredje sidan 106
axel som brukar kallas z. Det här systemet kallas
kartesiska koordinater efter dess upphovsman,
den franske matematikern och filosofen René 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
NICOLE D’ORESME
Descartes. Hans samtida, Pierre de Fermat, ca 1320–1382
utvecklade liknande idéer oberoende av honom. RENÉ DESCARTES
Men kanske borde uppfinningen tillskrivas Nico- 1596–1650
le d’Oresme, som tre sekel tidigare använde en PIERRE DE FERMAT
1601–1665
horisontell och en vertikal axel för att grafiskt
bevisa en regel för hur lång sträcka två föremål
med olika hastigheter tillryggalägger. Descartes 30-SEKUNDERSTEXTEN
insikter om grafens potential satte fart på mate- Robert Fathauer
matikens utveckling – nu kunde man förena tal
och geometriska figurer. Det gjorde det möjligt
att åskådliggöra ekvationer med hjälp av grafer
– algebra och geometri kunde nu samverka inom
ett område som fick namnet analytisk geometri. Det algebraiska ut­
trycket för en viss
ellips (överst) och
motsvarande geomet­
riska graf i ett karte­
siskt koordinatsystem.
 (x 21)2 ( y 22)2
1 51
4 2
3 2

6
(1,5)

(–3,2) 2 (1,2) (5,2)

x
-6 -4 -2 2 4 6

(1,–1)
-2

-4

-6
 g
EN EXTRA DIMENSION
 EN EXTRA DIMENSION
ORDLISTA
axiom Ett påstående som är uppenbart sant
eller har accepterats som sant utan bevis.
dodekaeder En polyeder med 12 sidor. En
regelbunden dodekaeder är en av de fem
platonska kropparna och har 12 regelbundna
pentagoner som sidor. En rombisk dodekaeder
är ett exempel på en oregelbunden
dodekaeder.
eulerkarakteristik Inom topologin en term
som används för att beskriva en figurs
topologiska data. För tredimensionella
polyedrar bygger den på ekvationen P 2 K 1
S 5 eulerkarakteristiken, där P är antalet
punkter eller hörn, K är antalet kanter och
S är antalet sidor.
fakultet n-fakultet (skrivs n!) är produkten av
de första n positiva heltalen. 4! (fyrafakultet)
är alltså 1 3 2 3 3 3 4 5 24.
fraktal dimension Ett mått på antalet
dimensioner i en fraktal mängd som kan vara
ett tal som ligger mellan två naturliga tal. Den
fraktala dimensionen ger en uppfattning om
självlikformigheten hos en fraktal.
112 g En extra dimension
hörn Inom plangeometrin en punkt där
sidorna i en polygon möts och inom
rymdgeometrin en punkt där kanterna i
en polyeder möts.
ikosaeder En polyeder med 20 sidor. En
regelbunden ikosaeder är en av de fem
platonska kropparna och har 20 liksidiga
trianglar som sidor.
iteration Inom fraktal geometri en upprepad
operation som utför samma uppgift varje
gång.
Jones polynom Ett polynom inom knutteori
som beskriver vissa egenskaper hos knutar.
Kleins flaska Ett föremål med en sluten yta
med bara en sida och inga kanter. Kleins
flaska kan inte visualiseras i tre dimensioner
utan att ytorna korsar varandra. Den är
namngiven efter den tyske matematikern
Felix Klein som var först med att beskriva ytan
1882.
komplext tal Ett tal som består av både
en reell del och en imaginär del, till exempel
a 1 bi, där a och b representerar reella tal
och i står för √–1.
kub En kropp med sex sidor, som alla består
av en kvadrat. Kuben är en av de fem
platonska kropparna.
oktaeder En polyeder med åtta sidor.
En regelbunden oktaeder är en av de fem
platonska kropparna och har åtta liksidiga
trianglar som sidor.
polyeder En kropp med fyra eller fler sidor i
form av polygoner. Regelbundna polyedrar,
som de fem platonska kropparna, har sidor i
form av regelbundna polygoner.
torus Inom geometrin en figur formad som en
badring.
von Kochs snöflinga En av de första fraktaler
som beskrevs. Varje sida på en liksidig triangel
genomgår en iteration (upprepad operation)
där den mittersta tredjedelen ersätts av två
linjer i vinkel ut från ursprungstriangeln, som
två ben i en ny liksidig triangel. Denna process
upprepas i all oändlighet.

polygon En tvådimensionell figur som har tre

eller fler räta sidor.

polynom Ett uttryck som innehåller tal och

positiva heltalspotenser av variabler och som
bara tillåter operationerna addition,
subtraktion och multiplikation, t.ex. 3x2+4–1.
(Se även Polynomekvationer, sidan 80.)

tetraeder En polyeder med fyra sidor. En

regelbunden tetraeder är en av de fem
platonska kropparna och har fyra liksidiga
trianglar som sidor.

Ordlista g 113

SUMMERING PÅ 3 S
En platonsk kropp är en
regelbunden polyeder vars
sidor består av likadana
regelbundna polygoner.
ADDERA 3 MINUTER
I Timaios kopplade Platon
ihop dessa polyedrar med
de fem element som man
ansåg att allt i universum
var uppbyggt av: kuben
med jord, tetraedern med
eld, oktaedern med luft,
ikosaedern med vatten och
dodekaedern med eter.
Numera används de här
kropparna i olika typer av
spel eftersom de alla har
perfekt form för att funge-
ra som tärningar.
114 g En extra dimension
PLATONSKA
KROPPAR
matematik på 30 sekunder
Att sätta ihop olika regelbundna
polygoner och bilda en kropp är inte så svårt.
Tänk på den klassiska fotbollen med omväxlande
hexagoner och pentagoner. Men att fixa det BESLÄKTADE TEORIER
med bara en polygonform är knepigare. Faktum Se även
ARKIMEDES FRÅN SYRAKUSA
är att det bara finns fem sätt att göra det:
sidan 122
kuben med sina sex kvadratiska sidor, tetra-
edern, oktaedern och ikosaedern som är upp-
byggda av fyra, åtta respektive tjugo liksidiga 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
PYTHAGORAS
trianglar samt dodekaedern med sina tolv penta- ca 570–ca 490 f.Kr.
goner. Antikens greker studerade dem ingående. PLATON
Platon skrev om dem i sin dialog Timaios, och ca 429–347 f.Kr.
man tror att Theaitetos (samtida med Platon) ARKIMEDES
ca 287–212 f.Kr.
var den förste att bevisa att inga andra existe-
rar. Hur kom han fram till det? Om fler än två
liksidiga polygoner sammanfogas, så måste de 30-SEKUNDERSTEXTEN
mötas i ett hörn. I ett hörn måste summan av Richard Brown
vinklarna av de polygoner som möts vara mindre
än 360° (summan kan inte vara större och är
den exakt 360° blir formen plan). Det innebär en
stor begränsning. Alla regelbundna polygoner
med sex sidor eller fler har vinklar som är större
än 120°. Tre av dem ihop fungerar alltså inte!
Och det finns bara ett litet antal sätt att kombi-
nera ihop resterande liksidiga polygoner så här.
Det lilla antalet är fem!
Lär känna de fem
platonska kropparna
– medurs från vänster:
kuben, tetraedern,
dodekaedern, ikosaedern
och oktaedern.

SUMMERING PÅ 3 S
Precis som geometri är
topologi, eller gummiduks-
geometri, en studie av for-
mer. Skillnaden är att
topologerna klassar två
former som lika om de går
att omforma till varandra.
ADDERA 3 MINUTER
En viktig parameter inom
topologin är en forms
”eulerkarakteristik”. Den
får man fram genom att
sätta ut prickar och förbin-
da dem med kanter. På en
sfär kan vi rita två punkter
och två kanter så att ytan
delas i två sidor. En grund-
läggande regel säger att
med P punkter, K kanter
och S sidor, så måste det
gälla att P 2 K 1 S 5 2
för alla topologiska sfärer.
(En kub har P 5 8, K 5 12
och S 5 6.) En torus har
däremot eulerkarakteristi-
ken 0, vilket betyder att
P 2 K 1 S 5 0.
116 g En extra dimension
TOPOLOGI
matematik på 30 sekunder
Inom topologin är en kub, en
pyramid och en sfär samma sak. Topologerna
bryr sig nämligen inte om sådana bagateller som
detaljer i formen (längd, area, vinklar eller kurva- BESLÄKTADE TEORIER
tur). Topologin riktar istället in sig på de övergri- Se även
MÖBIUSBANDET
pande aspekterna av formen, det vill säga infor-
sidan 120
mation som inte går att ta bort genom att töja KNUTTEORI
och böja (att klippa och klistra är inte tillåtet). sidan 130
Vilka egenskaper kan överleva en sådan behand- POINCARÉS FÖRMODAN
ling? Typisk topologisk information är antalet sidan 146
och typen av hål i en figur. Exempelvis består
bokstaven ”i” av två delar åtskilda av ett mellan- 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
rum, och topologisk bearbetning tillåter inte att LEONHARD EULER
1707–1783
det mellanrummet försvinner. ”i” är alltså ekviva-
JULES HENRI POINCARÉ
lent med ”j” och talet ”11”, men inte med ”L” 1854–1912
eller ”3”. Hålet i bokstaven ”0” går inte heller att FELIX HAUSDORFF
få bort vilket gör den topologiskt identisk med 1868–1942
ett ”A” och siffran ”9” men inte med ”8” som har MAURICE RENÉ FRÉCHET
1878–1973
två hål. En tunnelbanekarta är ett bra exempel
LUITZEN EGBERTUS
på tillämpad topologi. Stadens faktiska geografi
JAN BROUWER
är omarbetad så att viktig topologisk informa- 1881–1966
tion framträder tydligare, som ordningen på
stationerna och knutpunkterna där de olika
30-SEKUNDERSTEXTEN
linjerna möts. Richard Elwes
Vad är det för skillnad
på en sfär och en kub?
Ingenting, om du
frågar en topolog.

SUMMERING PÅ 3 S
Ett rätblock (som en tegel-
sten) är uppbyggt av sex
rektanglar. Den schweiziske
matematikern Leonhard
Euler intresserade sig för
en viss typ av tegelstenar
vars mått motsvarade hel-
tal.
ADDERA 3 MINUTER
Om det existerar några
perfekta tegelstenar, så är
de i alla fall inte små. Med
hjälp av datorer har mate-
matikerna kommit fram till
att om en perfekt eulersk
tegelsten finns så måste
en av dess sidor vara över
1 000 000 000 000 enhe-
ter lång. Det närmaste man
har kommit hittills är en
perfekt parallellepiped,
uppbyggd av två rektanglar
och fyra parallellogram
(som rektanglar men utan
räta vinklar). Alla dess
dimensioner och diagona-
ler motsvarar heltal.
118 g En extra dimension
EULERS
TEGELSTENAR
matematik på 30 sekunder
Det är enkelt att rita en rektangel
där både höjden och bredden är heltal. Men det
blir svårare om vi vill att även diagonalen ska
vara ett heltal. Om vi prövar med en kvadrat BESLÄKTADE TEORIER
som är 1 cm bred och 1 cm hög, blir diagonalen Se även
TALTEORI
cirka 1,41 cm – närmare bestämt Î2 cm enligt
sidan 30
Pythagoras sats. Detsamma gäller för alla kva- PYTHAGORAS
drater: om sidorna är heltal kan inte diagonalen sidan 100
vara det. Det gäller även för de flesta rektanglar, TRIGONOMETRI
men det finns några som fungerar. En som är sidan 102
3 cm bred och 4 cm hög har en diagonal på
exakt 5 cm. En annan har sidorna 5 cm och 12 cm 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
med diagonalen 13 cm. Euler ville konstruera en PAUL HALCKE
d. 1731
tegelsten där alla kanter var heltal liksom diago-
LEONHARD EULER
nalerna på varje sida. Den första hittades av 1707–1783
Paul Halcke 1719. Den är 44 enheter hög, 117 CLIFFORD REITER
bred och 240 lång, och sidorna har diagonalerna 1957–
125, 244 och 267. Senare har man hittat fler
exempel. Nästa utmaning blir att hitta en där
30-SEKUNDERSTEXTEN
även diagonalen mellan motstående hörn i Richard Elwes
tegelstenen motsvarar ett heltal. En sådan
tegelsten skulle kallas perfekt. Än så länge har
ingen hittat Eulers perfekta tegelsten – och vi
vet inte om någon existerar.
Alla vet hur en tegel­
sten ser ut. Men har
någon sett en perfekt
tegelsten? Matema­
tikerna letar fort­
farande efter en.

SUMMERING PÅ 3 S
August Möbius ensidiga
pappersslinga öppnar por-
ten till en värld av exotiska
former.
ADDERA 3 MINUTER
Klipp ut två hål i en sfär
och bind ihop dem med en
cylinder. Nu har du skapat
en torus (en badringsform).
Klipp ut ett hål i en annan
sfär och sy fast ett möbi-
usband längs kanten
(tyvärr är det omöjligt att
göra i det tredimensionella
rummet). En grundläggan-
de regel inom topologin är
att alla ytor kan skapas
med utgångspunkt från en
sfär genom att man upp-
repade gånger tar upp hål
och syr in cylindrar och
möbiusband.
120 g En extra dimension
MÖBIUSBANDET
matematik på 30 sekunder
Börja med en rektangulär pappers-
remsa. Limmar du ihop den ena änden med den
andra, så får du en cylindrisk pappersring. Men
om du vrider ena änden ett halvt varv innan du BESLÄKTADE TEORIER
fogar ihop bandet så får du något mycket mer Se även
TOPOLOGI
intressant: ett möbiusband. Det fascinerande
sidan 116
med detta enkla pappersband är att det bara har KNUTTEORI
en sida och en kant! Om du ritar en linje längs sidan 130
mitten av bandet kommer den att täcka både POINCARÉS FÖRMODAN
sidan 146
”insidan” och ”utsidan” av bandet innan den
kommer tillbaka till startpunkten, eftersom de
två sidorna i själva verket är en och samma. Du 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
undrar kanske vad som skulle hända om du LEONHARD EULER
1707–1783
klippte isär bandet längs den linjen? Det märkliga
AUGUST FERDINAND MÖBIUS
är att om du gör det får du inte två nya slingor, 1790–1868
utan bara en. Pröva gärna så får du se! August JOHANN BENEDICT LISTING
Möbius band har fascinerat både barn och 1802–1882
vuxna sedan han upptäckte det 1858. Men för FELIX KLEIN
1849–1925
matematikerna är det framför allt viktigt på
grund av de andra former som kan skapas av
det. Om du limmar ihop två möbiusband längs 30-SEKUNDERSTEXTEN
kanterna så får du en ensidig yta som kallas Richard Elwes
Kleins flaska. (Det enda problemet är att det är
omöjligt att göra i det tredimensionella rummet
utan att flaskans yta passerar igenom sig själv.)
August Möbius
band var lagom
skruvat för att roa
människor i hundratals
år framöver.
ca 287 f.Kr. ca 530 e.Kr.
Föds i Syrakusa. Första omfattande
sammanställningen av
hans verk av Isidoros från
Miletos.
ca 270 f.Kr.
Studerar i Alexandria,
Egypten (troligen).
500-talet e.Kr.
Kommentarer till
Arkimedes Om sfären och
ca 212 f.Kr.
cylindern, Parabelns
Dör under belägringen av
kvadratur och Två böcker
Syrakusa.
om jämvikt skrivs av
Eutokios från Askalon.

1906
Arkimedes palimpsest
hittas i Konstantinopel.

29 oktober 2008
Alla uppgifter på
palimpsesten som har
med Arkimedes att göra
blir fritt tillgängliga på
internet.
ARKIMEDES FRÅN SYRAKUSA
Den populära bilden av
Arkimedes är den uppfinningsrike ingenjören
som sprang naken, stänkande av vatten efter
sitt bad, längs gatorna och skrek ”heureka!”
(jag har funnit det), efter att ha hittat ett sätt
att mäta volymen på en oregelbunden kropp
(genom att sänka ner den i vatten och mäta
vattenvolymen som rinner över kanten).
I likhet med många andra bra historier är den
troligen inte sann. Däremot upptäckte han vad
som numera kallas Arkimedes princip (en lag
inom hydrostatiken): tyngden av den vätska
som en kropp undantränger när den sänks ner
i vätska är lika med den lyftkraft som verkar på
kroppen. Det antika Greklands mest berömda
praktiska matematiker är även känd för den
skruv som bär hans namn (en typ av pump som
bygger på spiralprincipen) och för att ha
förklarat hävstångsprincipen matematiskt.
Hans namn förknippas även med militära
vapen som Arkimedes klo (en kran som lyfte
upp fiendeskeppen ur vattnet) och ”värme-
strålen” (en stor samling speglar som
koncentrerade solens strålar mot skeppen för
att tända eld på dem), men det är inte känt om
något av vapnen verkligen fungerade.
Hans arbeten var kända av de lärda i Grekland
och skrevs ner på 500-talet e.Kr., och bland
vetenskapsmännen under medeltiden var han
också ett upphöjt namn, men det är först i
modern tid som matematikerna har haft några
andra möjligheter att bedöma om hans
uppfinningar byggde på hållbar matematik än
att extrapolera bakåt. Det var inte förrän 1906,
när man hittade Arkimedes palimpsestmanu-
skript, som hans vetenskapliga arbete kunde
granskas i detalj. En del av hans arbeten kunde
tolkas redan på 1910-talet, men med modern
teknik har man till slut lyckats återskapa allt
som vi numera vet om Arkimedes metoder.
Manuskriptet avslöjar hur noggrant han
approximerade värdet på p, hur han gick
tillväga för att bestämma arean under en
parabel, att han uppfann myriaden samt det
bevis han var mest nöjd med – att en sfärs
volym och area är två tredjedelar av en
cylinders med samma höjd och diameter
(inklusive ändytorna). En skulptur av en sfär
och en cylinder fanns på Arkimedes grav (nu
försvunnen), som hade tillåtits förfalla innan
den upptäcktes och restaurerades av tale-
konstens mästare Cicero år 75 f.Kr., långt efter
att en överambitiös romersk soldat hade slagit
ihjäl honom under belägringen av Syrakusa.
Arkimedes från Syrakusa g 123

SUMMERING PÅ 3 S
En fraktal är ett abstrakt
eller fysiskt objekt som har
en liknande struktur vid
olika grader av förstoring.
ADDERA 3 MINUTER
Att iterera ett antal enkla
instruktioner för att skapa
komplicerade former är
mycket effektivt och
många saker i naturen har
fraktala egenskaper över
ett begränsat förstorings-
intervall. Ett träds grenar,
en flods nätverk och männ-
iskans cirkulationssystem
är några exempel. Kustlin-
jen runt en ö är ett exem-
pel på en fraktal kurva.
Fraktala ytor hittar vi på
broccoli, berg och moln.
124 g En extra dimension
FRAKTALER
matematik på 30 sekunder
Under slutet av 1800- och början
av 1900-talet började matematikerna intressera
sig för många olika företeelser som var svåra att
förstå sig på med den tidens matematik. Cantor- BESLÄKTADE TEORIER
mängden är ett oändligt antal punkter som man Se även
IMAGINÄRA TAL
får genom att börja med ett linjesegment, ta
sidan 18
bort en tredjedel i mitten, ta bort en tredjedel i OÄNDLIGHET
mitten av de två återstående delarna, ta bort en sidan 38
tredjedel i mitten av de fyra återstående delarna FUNKTIONER
sidan 46
och så vidare. Processen att upprepa en opera-
GRAFER
tion eller en serie operationer kallas iteration och sidan 108
den är grundläggande för fraktaler. Bland de
tidiga exemplen hittar vi von Kochs och Peanos
kurvor samt sierpinskitriangeln som har likheter 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
GEORG CANTOR
med Pascals triangel. I von Kochs kurva (som lik- 1845–1918
nar von Kochs snöflinga) ersätts varje linjeseg- HELGE VON KOCH
ment med fyra segment som vart och ett är en 1870–1924
tredjedel så långt i varje iteration, så att längden WACŁAW SIERPIN’SKI
1882–1969
på kurvan ökar vid varje iteration. Sådana objekt
GASTON JULIA
sägs ha en fraktal dimension som kan ligga mel- 1893–1978
lan linjens en dimension och planets två dimen- BENOÎT MANDELBROT
sioner. Utför man en iteration på enkla funktio- 1924–2010
ner som x2 1 c, där x och c är komplexa tal
(med både reella och imaginära delar), och avbil-
30-SEKUNDERSTEXTEN
dar resultaten i det komplexa planet, så får man Robert Fathauer
fascinerande och vackra grafer som kallas julia-
mängder. Benoît Mandelbrot använde datorer
för att visualisera de här mängderna liksom den De första fyra stegen i
besläktade mandelbrotmängden, och utvecklade den iterativa konstruk­
fraktalerna till en speciell geometrisk gren inom tionen av en klassisk
matematiken. fraktal som kallas von
Kochs kurva.

SUMMERING PÅ 3 S
Origamigeometri är mate-
matiken bakom konsten
att vika ett oftast kvadra-
tiskt pappersark till en mer
komplex form.
ADDERA 3 MINUTER
Matematiken bakom origa-
mi har använts för att lösa
flera praktiska tekniska
utmaningar. En origamiba-
serad hopvikbar solfångare
monterades på en japansk
satellit. Origamiteknik har
använts för att optimera
vikningen av krockkuddar
så att de blåses upp på
bästa sätt. En origami-
inspirerad stent har
utvecklats för att vidga
igensatta blodkärl. Man
har även konstruerat en
tunn plastlins som kan
vecklas ut till en stor area
på rymdteleskop.
126 g En extra dimension
ORIGAMIGEOMETRI
matematik på 30 sekunder
Origami – konsten att vika papper
– är en gammal japansk tradition som bygger på
geometri. På senare år har man gjort stora fram-
steg inom matematiken som beskriver origami. BESLÄKTADE TEORIER
Huzita, Justin och Hatori har formulerat ett Se även
ALGORITMER
antal axiom för origami som liknar de axiom som
sidan 84
gäller för geometrin. På senare år har man även EUKLIDES ELEMENTA
lyckats bevisa ett antal matematiska satser som sidan 94
handlar om teorin bakom origami. Robert Lang PLATONSKA KROPPAR
sidan 114
med flera har tagit fram algoritmer och datapro-
gram för sökning av optimala lösningar för hur
man viker de komplexa figurerna. Med hjälp av 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
dem kan man ta fram vikningsmönster som an- SHUZO FUJIMOTO
1922–
ger de konkava och konvexa veck som krävs för
HUMIAKI HUZITA
att skapa en önskad form. Traditionell origami 1924–2005
har oftast handlat om att skapa djur, blommor ROBERT LANG
och liknande former, men numera är geometriska 1961–
former det främsta målet för många av utövar-
na. Origamitessellationer är en variant där ett
30-SEKUNDERSTEXTEN
rutnät av veck används som utgångspunkt för Robert Fathauer
att konstruera geometriska former där repetition
är ett stående inslag. Shuzo Fujimoto anses all-
mänt vara upphovsmannen bakom denna typ av
origami. Inom modulär origami kombinerar man
flera geometriska moduler, som var och en är
tillverkad av ett enskilt pappersark, till mer kom-
plexa modeller.
En origamitessellation
där ett enda pappers­
ark har vikts till ett
upprepat mönster av
kvadrater.

SUMMERING PÅ 3 S
Rubiks kub® är ett meka-
niskt permutationspussel
som man löser genom att
arrangera bitarna så att
kubens alla sidor blir en-
färgade.
ADDERA 3 MINUTER
Utöver den ursprungliga
Rubiks kub av typen 3 3
3 3 3 har man producerat
varianter med sidan 2, 4,
5, 6 och 7. Antalet permu-
tationer för 7 3 7 3 7-
kuben är över 10160 (en 1:a
följd av 160 0:or!).
Det finns även rätblocks-
versioner som 2 3 2 3 3,
3 3 3 3 2 och 3 3 3 3 4.
Varianter som bygger på de
övriga fyra platonska
kropparna, tetraedern,
oktaedern, dodekaedern
och ikosaedern, har också
utvecklats. Bland övriga
polyederversioner märks
rombikuboktaedern, den
stympade tetraedern, den
stympade oktaedern och
den stjärnformade kubok-
taedern.
128 g En extra dimension
RUBIKS KUB
matematik på 30 sekunder
Rubiks kub uppfanns av Ernö Rubik
1974 och såldes i hans hemland Ungern från
1977. 1980 började Ideal Toy Company sälja den
över hela världen och i dag har över 300 miljoner BESLÄKTADE TEORIER
sålts. Den är konstruerad så att var och en av Se även
BERÄKNING AV ODDS
kubens sex sidor kan vridas oberoende av varan-
sidan 58
dra. De 26 bitarna har över 43 triljoner (1018) ALGORITMER
olika kombinationsmöjligheter (permutationer). sidan 84
Det blir lättare att lösa kuben om man lär sig MÄNGDER OCH GRUPPER
sidan 86
algoritmer för hur man genomför olika operatio-
PLATONSKA KROPPAR
ner, som att rotera tre hörn utan att ändra sidan 114
något annat. David Singmaster har tagit fram en
metod för att ange de olika dragen så att man
kan skriva ner algoritmerna. Singmaster lansera- 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
DAVID SINGMASTER
de även en av de mest kända allmänna lösning- 1939–
arna för kuben. För matematikerna utgör kuben ERNÖ RUBIK
inget annat än en praktisk tillämpning av en 1944–
algebraisk grupp. Genom att analysera kuben ur
det perspektivet kan man visa att den går att
30-SEKUNDERSTEXTEN
lösa med högst 20 drag från vilket utgångsläge Robert Fathauer
som helst. Det var först 2010 som det resultatet
kunde bevisas matematiskt. När den här texten
skrevs (2011) höll Feliks Zemdegs världsrekordet
i kublösning – under sju sekunder i genomsnitt.
När man löser Rubiks
Andra tävlingsformer är att lösa kuben med
kub vrider man sidorna
ögonbindel, med en hand eller med fötterna så i rätt ordningsföljd för
snabbt som möjligt. att arrangera om
bitarna så att varje
sida blir enfärgad –
antalet möjliga
permutationer är
ofattbara 43 triljoner!

SUMMERING PÅ 3 S
Ta en repstump och knyt
några knutar och sätt
sedan ihop ändarna. Hur
kan vi avgöra om två såda-
na slingor faktiskt är ekvi-
valenta? Detta problem har
förbryllat forskarna i över
hundra år.
ADDERA 3 MINUTER
Matematiken bakom knut-
teori är mycket viktig i ett
bredare vetenskapligt
perspektiv. Ett exempel är
DNA-strängarna i våra cel-
ler som ständigt knyts och
knyts upp av en armé av
enzymer. Om en DNA-
molekyl blir för trasslig så
dör normalt den cellen.
Biokemister som försöker
förstå vad enzymerna syss-
lar med måste analysera de
resulterande knutarna
matematiskt.
130 g En extra dimension
KNUTTEORI
matematik på 30 sekunder
Som alla scouter och seglare vet
så finns det många typer av knutar (eller knopar). De
är alla olika genom att repet korsar och går runt
sig självt på olika sätt. Inom knutteorin är den BESLÄKTADE TEORIER
centrala frågan om två knutar som ser olika ut Se även
TOPOLOGI
verkligen är olika. Två knutslingor anses vara av
sidan 116
samma typ om en av dem kan bearbetas så att
den får samma form som den andra, utan att
man klipper och limmar i repet. Den enklaste 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
knuten kallas en trivial knut: en enkel oknuten WILLIAM THOMSON
(LORD KELVIN)
slinga. Men även en sådan kan framstå som 1824–1907
mycket komplicerad: en trivial knut kan enkelt JAMES WADDELL ALEXANDER
förvandlas till ett oformligt nystan (som alla vet 1888–1971
som har försökt reda ut ett hoptrasslat halsband JOHN CONWAY
1937–
eller en fiskelina). Ett genombrott kom 1984 när
LOUIS KAUFFMAN
Jones polynom upptäcktes – ett algebraiskt 1945–
uttryck som beskriver varje unik knut. Varje knut VAUGHAN JONES
1952–
har ett, och om två knutar har olika Jones poly-
nom så kan de inte vara samma knut. Polynomet
skiljer till exempel en knut från dess spegelbild, 30-SEKUNDERSTEXTEN
vilket tidigare hade varit ett svårt problem. Men Richard Elwes
det finns fortfarande ingen känd teknik som
med säkerhet kan bestämma om två knutar är
ekvivalenta (vissa knutar som vi vet är olika har
ändå samma Jones polynom) och inte heller om
en viss knut är knuten eller oknuten!
Knutar finns i många
varianter. Men det är
svårt att säga om två
slingor verkligen är av
samma typ.
 g
BEVIS OCH SATSER
 BEVIS OCH SATSER
ORDLISTA
algebraisk talteori En gren inom mate-
matiken som framför allt sysslar med
egenskaper hos och samband mellan
algebraiska tal (tal som är en rot till ett
heltalspolynom skilt från noll).
axiom Ett påstående som är uppenbart sant
eller har accepterats som sant utan bevis.
bevisteori Den gren inom den moderna
logiken som beskriver bevis som matematiska
objekt i sig. Bevisteori spelar en viktig roll i
matematikens filosofi.
decimaltal Ett tal på tallinjen som har ett
decimalkomma, till exempel 10,256.
hypersfär En tredimensionell version av en
tvådimensionell sfär (ytan av ett klot). Den är
en kompakt mångfald utan begränsningsyta
eller hål. Hypersfären kan bara visualiseras i
fyra eller fler dimensioner. Se även mångfald.
134 g Bevis och satser
icke-trivial lösning En lösning till en linjär
ekvation där inte alla ekvationens variabler
samtidigt är noll. Den lösning som fås i fallet
när alla variablerna är noll kallas trivial.
Kleins flaska Ett föremål med en sluten yta
som bara har en sida och inga kanter. Kleins
flaska kan inte visualiseras i tre dimensioner
utan att ytorna korsar varandra. Den är
namngiven efter den tyske matematikern
Felix Klein som var först med att beskriva ytan
1882.
komplext tal Ett tal som består av både en
reell del och en imaginär del, till exempel a 1
bi, där a och b representerar reella tal och i
står för √–1.
linjär ekvation En ekvation vars graf blir en
rät linje i ett kartesiskt koordinatsystem, därav
namnet. Linjära ekvationer består av termer
som är antingen konstanter eller produkter av
en konstant och en variabel.
mångfald En mångfald är en form där varje
tillräckligt litet område liknar en vanlig form i
det euklidiska rummet. Mångfalder finns i alla
dimensioner. En kurva (till exempel en cirkel)
är en endimensionell mångfald, eftersom varje
litet område påminner om en endimensionell
linje. En tvådimensionell mångfald är en yta
(till exempel en sfär) där varje litet område ser
ut som en del av ett tvådimensionellt plan. En
hypersfär är ett exempel på en tredimensionell
mångfald, eftersom varje litet område
påminner om en vanlig tredimensionell figur i
rummet. Se även hypersfär.
möbiusband En yta som bara har en sida och
en kant. Ett sådant kan du tillverka genom att
vrida en pappersremsa ett halvt varv och tejpa
ihop ändarna.
naturligt tal De ursprungliga räknetalen 1, 2,
3 och så vidare, det vill säga alla positiva
heltal, eller alla heltal som inte är negativa. Om
nollan ska räknas in är omtvistat men numera
får den oftast vara med.
primtal Ett positivt heltal som bara är jämnt
delbart med 1 och sig självt.
pythagoreisk trippel En mängd av tre
positiva heltal (a, b och c) som följer regeln
a2 1 b2 5 c2. Den minsta och mest kända
pythagoreiska trippeln är 3, 4 och 5, eftersom
32 1 42 5 52.
reellt tal Ett tal som kan placeras in på en
kontinuerlig tallinje – den reella tallinjen. De
reella talen kan indelas i rationella tal (tal som
kan skrivas som heltalsbråk) och irrationella tal
(som inte kan skrivas som heltalsbråk, till
exempel √2 och p).
sats Ett icke uppenbart matematiskt faktum
som kan bevisas med hjälp av en kombination
av tidigare bevisade matematiska fakta och/
eller axiom.
torus Inom geometrin en figur formad som en
badring.
Ordlista g 135

SUMMERING PÅ 3 S
Det finns inga (icke-triviala)
heltalslösningar till ekva-
tionen xn 1 y n 5 zn om
n . 2. Det tog matemati-
kerna över tre sekel att
bevisa att detta enkla
påstående är sant.
ADDERA 3 MINUTER
Fermats påstående har
ingen praktisk användbar-
het. Men det svårfångade
beviset blev en sporre för
generationer av matemati-
ker. Man kan nog hävda att
hela det område inom
matematiken som kallas
algebraisk talteori har upp-
stått för att lösa detta
enda problem, och det har
i sig resulterat i många
viktiga tillämpningar. Wiles
arbete byggde på många
stora föregångare och när
han tillkännagav sitt
genombrott hamnade
nyheten på förstasidan i
New York Times.
136 g Bevis och satser
FERMATS
STORA SATS
matematik på 30 sekunder
Den franske juristen och amatör-
matematikern Pierre de Fermat levde på 1600-
talet och arbetade sig igenom Diofantos
Arithmetica när han kom fram till avsnittet om BESLÄKTADE TEORIER
de pythagoreiska tripplarna (heltalskvadrater Se även
TALTEORI
som summerade blir en ny heltalskvadrat, som
sidan 30
32 1 42 5 52). En formel för att leta reda på EUKLIDES ELEMENTA
sådana tripplar förekommer i Euklides Elementa. sidan 94
Fermat hävdade att inga sådana tripplar existe-
rade om man istället för att kvadrera upphöjde
3-SEKUNDERSBIOGRAFI
till 3, 4, 5 eller något annat heltal. Han skrev i PIERRE DE FERMAT
sitt exemplar av Arithmetica att han hade ett 1601–1665
fantastiskt bevis för detta påstående, men att SOPHIE GERMAIN
1776–1831
det inte rymdes i bokens marginal. Hundratals
CARL FRIEDRICH GAUSS
matematiker tillbringade tusentals timmar i 1777–1855
jakten på beviset men de kom inte längre än ANDREW WILES
till att det stämde för vissa specifika exponen- 1953–
ter. Fermat publicerade själv ett bevis för fallet
n = 4 senare i livet. Tungviktare som Euler och
30-SEKUNDERSTEXTEN
Gauss bevisade också en del specialfall. Det för- David Perry
sta allvarligt menade försöket att bevisa det
allmänna fallet för alla n gjordes av Sophie
Germain i början av 1800-talet. Fermats stora
sats var i själva verket bara en förmodan fram
till 1994 när den bevisades av den brittiske
Fermats anteckning i
matematikern Andrew Wiles. marginalen upptäcktes
först efter hans död.
Andrew Wiles första
uppsats om beviset för
Fermats sats är på 108
sidor – marginalerna är
tomma.
17 augusti 1601 1659 1679
Föds i Beaumont de Redovisning av upp­ Introduktion till plan och
Lomagne, Tarn et täckter inom läran om tal fasta punkter ges ut
Garonne, Frankrike. skickas till Huygens och postumt i Varia Opera
Carcavi. Mathematica.

1620-talet
Studerar i Bordeaux. 12 januari 1665 1994
Dör i Castres. Fermats stora sats
bevisas av Andrew Wiles.
1631
Examen i civilrätt från 1670
universitetet i Orléans. En utgåva av Diofantos
Arithmetica ges ut av
Samuel Fermat med
anteckningar av Pierre
1636
de Fermat.
Utsedd till kunglig
bibliotekarie i Paris.

1636
Manuskriptet till
Introduktion till plan
och fasta punkter börjar
cirkulera, innan Descartes
hinner publicera sin
La Géométrie.

1654
Brevväxlar med Pascal om
sannolikhetslära.

1656
Brevväxlar med Huygens.
PIERRE DE FERMAT
Tack vare den mystik som under
hundratals år omgav den sats som bär hans
namn har Fermat blivit en av de mest kända
matematikerna för icke-matematiker. Trots att
han stod för många viktiga bidrag inom geo-
metri, sannolikhetslära, fysik och infinitesimal-
kalkyl, och att han numera hyllas som den
moderna talteorins grundare, gjorde Fermat
under hela livet sitt bästa för att upprätthålla
amatörstatusen. Han presenterade alla sina
idéer och upptäckter i form av brev eller
manuskript och lät sig inte publiceras så länge
han levde, kanske för att han inte ansåg det
mödan värt att upphöja sina lösa anteckningar
och teorier till publicerbar standard. Precis som
sin mentor, François Viète (1540–1603),
arbetade han som jurist vid den lagstiftande
församlingen i Toulouse. Han höll sig utanför
den akademiska världen och slapp på så vis
att presentera vattentäta bevis för sina
påståenden och få dem granskade av
professorerna – vissa kolleger muttrade
faktiskt i tysthet att han inte kunde bevisa
något eftersom inga bevis fanns, och över att
han hela tiden utmanade dem med problem
som var för svåra att lösa. Fermat gav igen
genom att bevisa att vissa problem saknade
lösning. Han var högt ansedd av den tidens
stora, som Beaugard, Cavanci och, under den
tid han bodde och verkade i Paris, Mersenne.
Newton tillkännagav öppet att han aldrig hade
kommit fram till differentialkalkylen utan
Fermats förberedande arbete med kurvor och
tangenter och hans framsteg med en metod
som han kallade ”adégalité”. Fermat upp-
skattade den korrespondens han hade med
Pascal i vilken de båda kämpade med ett
spelproblem och ställde upp principerna för
sannolikhetsteorin. Fermat hade även
(ofrånkomligen) en dust med Descartes
(tveklöst den grinigaste av alla matematiker)
om geometrisk teori, där han gjorde filosofen
ursinnig genom att sprida sina egna slutsatser
ett år innan Descartes publicerade sina. Fermat
hade rätt, men Descartes som tillhörde etablis-
semanget använde sitt inflytande och sina
kontakter för att svärta ner Fermats rykte.
Fermat förblev kontroversiell, skarpsinnig och
gåtfull in i det sista och lämnade ett tillsynes
olösligt pussel i arv till eftervärlden: hans be-
römda stora eller sista sats, nedskriven som
i förbigående i marginalen i en av hans läro-
böcker, som skulle förbli olöst i över 300 år
efter hans död.
Pierre de Fermat g 139

SUMMERING PÅ 3 S
Du behöver bara fyra fär-
ger för att färglägga län-
derna på en karta så att
inga grannländer får
samma färg – varför krävs
aldrig en femte?
ADDERA 3 MINUTER
Fyrfärgssatsen är den förs-
ta stora matematiska sats
som bevisades med hjälp
av datorer. Appel och
Haken fann en matematisk
metod för att reducera
problemet från alla tänk-
bara kartor till en hanterlig
mängd av ett antal tusen
kartor som en dator sedan
kunde analysera. Använd-
ningen av denna nydanan-
de teknik ledde till en
debatt som pågår än i dag
om huruvida datorassiste-
rade härledningar ska
accepteras som giltiga
matematiska bevis.
140 g Bevis och satser
FYRFÄRGS-
PROBLEMET
matematik på 30 sekunder
Du har ritat en världskarta och
nu vill du göra den mer estetiskt tilltalande
genom att färglägga de olika länderna. Du
bestämmer dig för att två länder som gränsar BESLÄKTADE TEORIER
till varandra inte får ha samma färg. Frankrike, Se även
TOPOLOGI
Belgien, Tyskland och Luxemburg måste alla
sidan 116
ha olika färg eftersom alla dessa fyra länder
gränsar till alla de andra tre. Du behöver alltså
minst fyra färger. Men kommer du vid något 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
WOLFGANG HAKEN
tillfälle att tvingas använda en femte färg? 1928–
Fyrfärgssatsen säger att du inte behöver det. KENNETH APPEL
Hur stor och komplicerad kartan än är, behöver 1932–2013
du aldrig fler än fyra färger. Påståendet är
mycket enkelt att uttrycka men extremt svårt
30-SEKUNDERSTEXTEN
att bevisa. Det var inte förrän 1976, 100 år efter Jamie Pommersheim
att satsen formulerades, som de amerikanska
matematikerna Kenneth Appel och Wolfgang
Haken lyckades formulera ett bevis. Fyra färger
räcker alltså för att färglägga kartor på ett plan
eller en sfär, men det gäller inte nödvändigtvis
för andra typer av ytor. Kartritare som färg-
lägger en torus kan behöva så många som
sju och på ett möbiusband kan det krävas sex
färger.
När du färglägger en
karta krävs bara fyra
färger för att två länder
med gemensam gräns
inte ska få samma färg.
Det tog matematikerna
över ett sekel att bevisa
att ingen femte färg
krävs.

SUMMERING PÅ 3 S
David Hilbert hoppades
kunna använda aritmeti-
kens underliggande logiska
struktur för att finna
matematikens perfekta
teori. Men tyvärr blev hans
plan aldrig verklighet.
ADDERA 3 MINUTER
Hilberts program kunde
visserligen inte motsvara
hans höga förhoppningar,
men hans arbete gjorde
ändå bestående avtryck på
matematiken. Hans ”for-
malistiska” sätt att hante-
ra numeriska system som
spel skapade nytt intresse
för den matematiska logi-
ken. Även om ett enda
dataprogram eller en enda
algoritm aldrig kan lösa alla
matematiska problem, kan
flera undertyper av pro-
blem lösas på detta sätt.
Dagens matematiker skör-
dar än i dag positiva resul-
tat ur Hilberts program.
142 g Bevis och satser
HILBERTS PROGRAM
matematik på 30 sekunder
I början av 1900-talet hade
matematiken hamnat i något av en kris. Samti-
digt som matematikerna löste allt mer komplice-
rade problem fanns det vissa principiella frågor BESLÄKTADE TEORIER
som var obesvarade. Varifrån kommer talen? Se även
ALGORITMER
Vilka grundläggande lagar lyder de under? Varför
sidan 84
är vissa frågor om tal så utomordentligt kompli- GÖDELS
cerade? David Hilbert fick den djärva idén att ta OFULLSTÄNDIGHETSSATS
itu med utmaningarna. Han ville demontera sidan 144
matematiken i dess beståndsdelar och behandla
dem som brickor i ett spel. På samma sätt som 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
schack spelas med bland annat bönder och torn DAVID HILBERT
1862–1943
har matematikens spel sina symboler som fun-
WILHELM ACKERMANN
damentala ingredienser: 0, 1, 1, 3, 5 och så 1896–1962
vidare. Genom att reducera matematiken till ett
JOHN VON NEUMANN
spel med symboler och bortse från vad de ”bety- 1903–1957
der” försökte Hilbert upptäcka dess grundläg- KURT GÖDEL
gande regler. Med det gjort hoppades han att 1906–1978
en slutgiltig framgångsstrategi skulle uppenbara ALAN TURING
1912–1954
sig. Det skulle vara en universalmetod för att
avgöra om ett påstående om tal var sant eller
falskt. Tyvärr förverkligades aldrig Hilberts pro- 30-SEKUNDERSTEXTEN
Richard Elwes
gram. Kurt Gödels ofullständighetssats visade
att en komplett uppsättning regler aldrig skulle
gå att få fram. Senare visade även Alan Turings
arbete med algoritmer att det aldrig kan finnas
en enda procedur som kan bedöma sanningshal-
ten i alla matematiska påståenden.
Precis som schack är
matematik bara ett
spel. Men vilka är
reglerna?

SUMMERING PÅ 3 S
Kurt Gödel slog världen
med häpnad när han avslö-
jade att man aldrig kommer
att kunna skapa en full-
ständig uppsättning regler
för tal.
ADDERA 3 MINUTER
Även om Gödel försäkrar
oss att det inte går att skriva
en fullständig regelbok i
aritmetik, har man steg för
steg tagit fram en hierarki
av logiska system för arit-
metiken där varje system
täpper till många av luckor-
na i systemet under. I
ämnet bevisteori jämför
man den logiska styrkan
hos de olika systemen,
medan reverserad matema-
tik går ut på att förstå var
de klassiska matematiska
resultaten passar in genom
att fråga sig exakt vilka
underliggande antaganden
som krävs för att bevisa en
given sats.
144 g Bevis och satser
GÖDELS OFULL-
STÄNDIGHETSSATS
matematik på 30 sekunder
Matematikens fundament är
aritmetiken: systemet med de naturliga talen
0, 1, 2, 3 … tillsammans med de välkända sätten
att kombinera dem: addition, subtraktion, mul- BESLÄKTADE TEORIER
tiplikation och division. Matematikerna brotta- Se även
OÄNDLIGHET
des med detta system i tusentals år och i slutet
sidan 38
av 1800-talet riktade de in sig på att hitta dess ALGORITMER
grundläggande lagar. Vad de sökte var en lista sidan 84
över aritmetikens grundläggande regler ur vilken HILBERTS PROGRAM
sidan 142
alla satser i den högre matematiken skulle kunna
härledas med hjälp av logik. Flera regelsamlingar
gjorde anspråk på att spela den rollen, inte 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
minst Principia Mathematica, ett verk i tre voly- ALFRED TARSKI
1902–1983
mer av Bertrand Russell och Alfred North Whi-
JOHN VON NEUMANN
tehead som avsåg att bygga upp hela matema- 1903–1957
tiken utifrån en lista med grundläggande KURT GÖDEL
antaganden. Men 1931 bevisade Kurt Gödel att 1906–1978
alla sådana ansträngningar var förgäves. Han JOHN BARKLEY ROSSER
1907–1989
bevisade en sats som säger att det är omöjligt
GERHARD GENTZEN
att skriva ner en komplett lista med regler för 1909–1945
aritmetiken. Varje försök kommer automatiskt
att bli ”ofullständigt”. Det kommer alltid att fin-
nas ett påstående om heltal som faller mellan 30-SEKUNDERSTEXTEN
Richard Elwes
stolarna: trots att det är korrekt kan det inte
härledas ur de givna lagarna. Du kan givetvis
göra tillägg i regelboken för att få med just det
påståendet som en ny lag, men det skulle fort-
farande finnas andra luckor i teorin. Gödels sats
garanterar att det inte finns en chans att täppa Aritmetiken är full av
till alla. luckor. Hur många vi
än täpper till finns det
ändå många kvar.

SUMMERING PÅ 3 S
Den franske matematikern
Henri Poincaré förmodade
att sfärer i alla dimensioner
var de enda formerna som
saknade hål. Över hundra
år senare bekräftades hans
förmodan.
ADDERA 3 MINUTER
Poincarés förmodan gäller
även för mångfalder i
högre dimensioner. 1961
visade Steven Smale och
Max Newman att för alla
dimensioner från fem och
uppåt är hypersfärer de
enda formerna utan hål.
1982 lyckades Michael
Freedman bevisa att
samma sak gäller i fyra
dimensioner. Den tredi-
mensionella versionen,
som intresserade Poincaré
mest, var alltså den sista
pusselbiten som föll på
plats.
146 g Bevis och satser
POINCARÉS
FÖRMODAN
matematik på 30 sekunder
En sfärs yta har inga hål. Det är
uppenbart. Men vad innebär det för en yta att
ha ett hål? Matematiskt fungerar det så här: om
du ritar en cirkel på en sfär så kan du minska BESLÄKTADE TEORIER
cirkelns omfång tills den krymper till en enda Se även
TOPOLOGI
punkt. Men på en torus (ytan på en badring)
sidan 116
fungerar det inte alltid – en cirkel som går runt MÖBIUSBANDET
formen på rätt sätt är fångad i eller kring hålet. sidan 120
För matematikerna betyder ”inga hål” att alla
sådana cirklar kan dras ihop till punkter. En
3-SEKUNDERSBIOGRAFI
dubbeltorus har också hål i sig liksom den mer JULES HENRI POINCARÉ
exotiska Kleins flaska. Sedan början av 1800- 1854–1912
talet har vi känt till att sfären faktiskt är den STEPHEN SMALE
1930–
enda slutna ytan utan hål, betraktad ur ett
RICHARD HAMILTON
topologiskt perspektiv. Det betyder att alla slut- 1943–
na ytor utan hål, till exempel en kub, kan töjas MICHAEL FREEDMAN
till formen av en sfär. Ytor är tvådimensionella 1951–
former. Vad Poincaré frågade sig var om samma GRIGORI PERELMAN
1966–
sak gäller när vi går upp till tre dimensioner,
när ytorna ersätts av former som kallas ”mång-
falder”. Poincaré förmodade att den enda tredi- 30-SEKUNDERSTEXTEN
mensionella mångfalden utan hål är ”hypers- Richard Elwes
fären” – den vanliga sfärens storebror. Det
bevisades slutligen av Grigori Perelman 2003.
Om alla möjliga cirklar
kan krympas till
ingenting, så måste
formen vara en sfär.

SUMMERING PÅ 3 S
Den tyske matematikern
Georg Cantor upptäckte
att oändligheten finns i
flera varianter. Hur dessa
oändligheter förhåller sig
till varandra är ett mysteri-
um än i dag.
ADDERA 3 MINUTER
Cantors verk är ett av få
där matematik möter ideo-
logi. En samtida matemati-
ker, Leopold Kronecker,
avfärdade hela ämnet med
orden: ”Gud skapade de
naturliga talen och resten
är människans verk.” David
Hilbert å sin sida menade
att ”ingen har rätt att ute-
stänga oss från det paradis
som Cantor har skapat”.
Dessa meningsskiljaktig-
heter består än i dag. Vissa
mängdteoretiker söker
efter nya lagar som ska
göra så att vi slutgiltigt
kan avgöra om kontinuum-
hypotesen är giltig eller
ogiltig, medan andra häv-
dar att vi aldrig kommer
att få veta.
148 g Bevis och satser
KONTINUUM-
HYPOTESEN
matematik på 30 sekunder
Följden av naturliga tal fortsätter
i all evighet: 1, 2, 3, 4, 5 … Det finns också oänd-
ligt många reella tal (decimaltal som 0,5 eller p
eller 0,1234567891011121314 …). De här två BESLÄKTADE TEORIER
typerna av oändlighet kallas uppräknelig oändlig- Se även
OÄNDLIGHET
het respektive kontinuum. Till sina samtida mate-
sidan 38
matikers förfäran lyckades Georg Cantor bevisa HILBERTS PROGRAM
att de är olika stora. Enkelt uttryckt är mängden sidan 142
decimaltal en större oändlighet än mängden GÖDELS
naturliga tal. Och det räcker inte med det: Cantor OFULLSTÄNDIGHETSSATS
sidan 144
identifierade fler nivåer av oändligheter (oändligt
många faktiskt). Men för de flesta vanliga mate-
matiker är de här två de viktigaste typerna av 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
GEORG CANTOR
oändlighet. Cantor hade visat att kontinuumet 1845–1918
är en större oändlighet än den uppräkneliga. KURT GÖDEL
Vad han inte visste var om det fanns några 1906–1978
nivåer mellan dem. Han trodde inte att så PAUL COHEN
1934–2007
var fallet och hans förmodan fick namnet
HUGH WOODIN
kontinuumhypotesen. 1963 kom den amerikanske 1955–
matematikern Paul Cohen fram till det chocke-
rande resultatet att kontinuumhypotesen är
formellt obestämbar. Det betyder att med den 30-SEKUNDERSTEXTEN
Richard Elwes
nuvarande uppsättningen matematiska lagar
kan kontinuumhypotesen varken bevisas eller
motbevisas.
Oändligheten finns i
olika storlekar. Men
hur kan vi veta när vi
har hittat dem alla?

SUMMERING PÅ 3 S
Bernhard Riemann formu-
lerade en regel som beskri-
ver primtalsfördelningen.
Den fungerar men ingen
har kunnat bevisa att den
alltid gäller.
ADDERA 3 MINUTER
Även om Riemanns hypo-
tes inte har bevisats så har
hans idéer bidragit till att
bevisa en annan viktig
sats: primtalssatsen. Den
formulerades av Gauss
1849 och ger en utmärkt
uppskattning av antalet
primtal upp till en godtyck-
lig gräns. Den är inte exakt
men ger tillräckligt bra
resultat. Gauss kunde inte
bevisa den men 1896 lycka-
des Hadamard och de la
Vallée-Poussin på var sitt
håll härleda den genom att
ringa in Riemanns nollor till
en rektangulär kritisk
remsa mellan 0 och 1.
150 g Bevis och satser
RIEMANN-
HYPOTESEN
matematik på 30 sekunder
Primtalen har alltid fascinerat
matematikerna och gör så än i dag. Problemet är
att de är så oförutsägbara. Det är väldigt svårt
att säga när nästa primtal ska dyka upp: ibland BESLÄKTADE TEORIER
ligger de tätt ihop (t.ex. 191, 193, 197, 199) Se även
IMAGINÄRA TAL
och på andra ställen är avstånden större (t.ex.
sidan 18
773, 787, 797, 809). 1859 tog Bernhard Rie- PRIMTAL
mann fram en formel som skapar lite reda i sidan 22
detta kaos. Den var precis vad matematikerna TALTEORI
sidan 30
hade letat efter. Med den kunde man bestämma
det exakta antalet primtal fram till en viss gräns
och därmed förutsäga nästa primtal exakt. Trots 3-SEKUNDERSBIOGRAFI
att experimentet tydde på att metoden fungera- CARL FRIEDRICH GAUSS
1777–1855
de perfekt, kunde Riemann inte bevisa att den
BERNHARD RIEMANN
alltid skulle ge rätt svar. Formeln byggde på en 1826–1866
märklig konstruktion som kallas Riemanns zeta- JACQUES HADAMARD
funktion. En funktion är en matematisk regel 1865–1963
som för varje ingångsvärde ger ett resultat i CHARLES DE LA
VALLÉE-POUSSIN
form av ett utgångsvärde. I Riemanns fall är 1866–1962
både in- och utgångsvärdena till funktionen
komplexa tal (se Imaginära tal, sidan 18). Vad
Riemann behövde veta var vilka av ingångsvär- 30-SEKUNDERSTEXTEN
Richard Elwes
dena som gav svaret noll. Han förmodade att
alla de viktiga nollorna ligger på en vertikal linje
som kallas den kritiska linjen och skär den reella
axeln (a) vid 1⁄2. Men varken han eller någon
annan har kunnat bevisa att det är sant.
Ligger Riemanns alla
nollor på en vertikal
linje vid 1⁄2? Den frågan
står mellan oss och
primtalens mysterium.
 den kritiska linjen
b

a
 g
BILAGOR
 LÄSTIPS

BÖCKER Gödel, Escher, Bach: ett evigt gyllene

band
Matematik: vad som är värt att veta Douglas Hofstadter
Tony Crilly (Brombergs, 1985)
(Lind & Co, 2012)
How To Build A Brain
The Book of Numbers Richard Elwes
John H. Conway och Richard K. Guy (Quercus, 2011)
(Copernicus, 1998)
Innumeracy: Mathematical Illiteracy and
The Colossal Book of Mathematics its Consequences
Martin Gardner John Allen Paulos
(W. W. Norton & Co., 2004) (Hill and Wang, 1988)

Designing and Drawing Tessellations The Man Who Loved Only Numbers
Robert Fathauer Paul Hoffman
(Tessellations, 2010) (Fourth Estate, 1998)

e: the Story of a Number Mathematical Puzzles and Diversions

Eli Maor Martin Gardner
(Princeton University Press, 1998) (Penguin, 1991)

Fermats gåta Maths 1001

Simon Singh Richard Elwes
(Norstedts, 1998) (Quercus, 2010)

Flatland Number Theory: A Lively Introduction

Edwin Abbott with Proofs, Applications, and Stories
(Bakhåll, 2004) James Pommersheim, Tim Marks och
Erica Flapan
Fractal Trees (John Wiley & Sons, 2010)
Robert Fathauer
(Tarquin Publications, 2011)

154 g Bilagor
The Princeton Companion to Mathematics
Timothy Gowers (red.)
(Princeton University Press, 2008)
What Is the Name of This Book? The
Riddle of Dracula and Other Logical
Puzzles
Raymond Smullyan
(Penguin Books, 1981)
WEBBSIDOR
+Plus Magazine
http://plus.maths.org/content/
En matematiktidskrift på nätet med de
senaste nyheterna och artiklarna från de
främsta matematikerna och vetenskaps-
författarna.
Cut the Knot
http://www.cut-the-knot.org/
En encyklopedisk samling av matematik-
källor för alla kunskapsnivåer med
aritmetiska spel, problem, pussel och
artiklar.
MacTutor History of Mathematics Archive
http://www-history.mcs.st-and.ac.uk/
Arkiv om matematikens utveckling med
biografier över kända matematiker.
Math is Fun
http://www.mathsisfun.com/
Matematiksajt för barn, lärare och
föräldrar – med en praktiskt illustrerad
ordlista.
The Mathematica Demonstrations Project
http://demonstrations.wolfram.com/
Animeringar kopplade till ett brett
spektrum av matematiska företeelser.
PlanetMath
http://planetmath.org/
PlanetMath är ett virtuellt forum med
målet att göra det lättare att ta till sig
kunskaper i matematik.
Wolfram MathWorld
http://mathworld.wolfram.com/
En omfattande källa till matematik och
världens största samling av matematiska
formler och matematisk grafik.
Lästips g 155
 OM SKRIBENTERNA
Richard Brown är medlem av fakulteten och
grundutbildningsansvarig vid matematiska
institutionen vid Johns Hopkins University i
Baltimore, Maryland. Hans matematiska forsk-
ning har bland annat handlat om att använda
dynamiska system för att studera topologiska
och geometriska egenskaper hos ytor. Han
studerar därmed hur de topologiska transfor-
mationerna av ett rum påverkar geometrin för
detta rum. Han är också engagerad i att stu-
dera och förbättra effektiviteten hos univer-
sitetens grundutbildning i matematik och att
undersöka hur studenterna klarar den svåra
övergången från gymnasiematematik till hög-
skolematematik.
Richard Elwes är matematiker och lärare
samt en skolad logiker som har skrivit många
artiklar om modellering av teoretisk algebra.
Han har bland annat skrivit böckerna Maths
1001 och How To Build A Brain. Han skriver
regelbundet om matematiska företeelser i
tidskriften New Scientist och ger ofta före-
läsningar på skolor och för allmänheten. Han
har medverkat i BBC World Service och i
Guardians podcast Science Weekly. För när-
varande arbetar han som lärare vid University
of Leeds, där han bor med sin fru.
156 g Bilagor
Robert Fathauer är pusselkonstruktör, konst-
när och författare. Han äger Tessellations, ett
företag som är specialiserat på produkter som
kombinerar matematik och konst. Han har
skrivit artiklar om Escherliknande tessellatio-
ner, fraktala mönster och fraktala knutar, och
han har bland annat skrivit böckerna Desig-
ning and Drawing Tessellations och Fractal
Trees. Han har även anordnat flera utställ-
ningar om matematisk konst i både USA och
Europa. Han har en högskoleexamen i mate-
matik och fysik från University of Denver och
en doktorsexamen i elektroteknik från Cornell
University. Under flera år var han forskare och
gruppledare vid Jet Propulsion Laboratory.
John Haigh är docent emeritus i matematik
vid University of Sussex. Han har framför allt
forskat på tillämpad sannolikhetslära inom
biologi och spelteori. Förutom att undervisa
på olika universitet har han hållit populära
föreläsningar organiserade av Royal Statistical
Society och London Mathematical Society.
Han har bland annat skrivit Taking Chances,
om sannolikhetslära för lekmän, och (tillsam-
mans med Rob Eastaway) The Hidden Mathe-
matics of Sport, som beskriver olika sätt att
använda matematiskt tänkande för att öka
framgångarna och glädjen i olika sporter.
David Perry har examina i matematik från
University of Wisconsin i Madison och Univer-
sity of Illinois i Urbana-Champaign. Han under-
visade i två år vid Ripon College i Wisconsin
innan han sadlade om till programvaruutveck-
lare i den privata sektorn. Han har även under-
visat vid Johns Hopkins Center for Talented
Youth-program varje sommar sedan 1997 där
han lär ut talteori, kryptologi och avancerad
kryptologi. Han skrev många av övningsupp-
gifterna till läroboken Number Theory: A Lively
Introduction with Proofs, Applications, and
Stories av James Pommersheim, Tim Marks
och Erica Flapan. Dessutom är han i full färd
med att skriva sin första roman, en historisk
fantasybok som är tänkt att avslöja den sanna
berättelsen om David och Goliat.

Jamie Pommersheim är Katharine Piggott-

professor i matematik vid Reed College i Port-
land, Oregon. Han har skrivit om forskning
inom en lång rad olika områden, som algebraisk
geometri, talteori, topologi och kvantdatatek-
nik. Han har lärt ut talteori till studenter på
olika nivåer: från talangfulla gymnasiestudenter
till avancerade forskare. Han är medförfattare
till boken Number Theory: A Lively Introduction
with Proofs, Applications, and Stories (2010).

Om skribenterna g 157
 REGISTER
A bas 2 (se binärt system)
Abel, Niels Henrik 80
abstrakt algebra 104
addition och subtraktion
40–41, 42
algebra 6, 8, 12, 20, 26, 74, 76,
80, 83, 108
algebraisk geometri 74, 80
algebraisk talteori 134, 136
algebraiska tal 12, 16, 134
algebraiska uttryck 34, 46
algebrans fundamentalsats 18
algoritmer 83, 84–85, 94, 126,
128, 142
al-Khwarizmi, Abu ’Abdullah
Muhammad Ibn Musa 36,
82–83, 84
allmänna relativitetsteorin 78
analysens fundamentalsats 50
analytisk geometri 108
andragradsekvationer 40,
80, 83
andragradsekvationer,
lösningsformel 80, 88
apriorisannolikhet 55, 70
Aristoteles 101
aritmetik 6, 8, 40, 42, 83, 88,
142, 144
aritmetikens fundamentalsats
22
Arkimedes från Syrakusa 50,
96, 122–123
Arkimedes princip 123
Aryabhata 40
B duodecimalt system 20
bas 10 (se decimalsystemet)
bas 12 (se duodecimalt system)
158 g Register
bas 20 (se vigesimalt system)
bas 60 (se sexagesimalt
system)
Bayes sats 70–71
Bayes, Thomas 70
Bernoulli, Jacob 62
bevisteori 135, 144
Bienaymé, Irénée-Jules 62
binär sekvens 54, 68
binärt system 12, 20, 49
boolesk logik (boolesk algebra)
34, 36, 49
Borel, Émile 62
Brahmagupta 36, 40
bråk 12
bråk och decimaltal 14–15
C 136, 138–139
Cantor, Georg 148
cantormängden 124
Cardano, Girolamo 60–61
centrala gränsvärdessatsen 54
Church, Alonzo 84
cirkelns kvadratur 104–105
D funktioner 35, 46–47, 108
da Vinci, Leonardo 61, 98
decimalsystemet 14, 20, 40
Descartes, René 18, 28, 29, 46,
108, 139
differentialekvationer 34, 50,
74, 78
differentialkalkyl 50, 139
dodekaeder 92, 98, 112, 114, 128
E gummiduksgeometri (se
Einstein, Albert 78, 106
ekvationer 78–79, 108
Elementa (Euklides Elementa)
22, 92, 94–95, 104, 106, 136
Euklides från Alexandria 22, 30,
92, 94, 104, 106, 136
euklidisk geometri 92
Euler, Leonhard 118, 136
eulerkarakteristik 112, 116
Eulers tegelstenar 118–119
expanderande parenteser 26
F Hipparchos 102
falskt positiv 54, 70
femtegradsekvationer 80
femtegradspolynom 75, 88
Fermat, Pierre de 29, 30, 108,
Fermats stora sats 30, 136–137
Fibonacci 24, 36, 40
fibonaccital 24–25, 26, 98
figurtal 12, 30
fjärdegradsekvationer 61, 80
fraktaler 124–125
Fujimoto, Shuzo 126
fyrfärgsproblemet 140–141
fältekvation 78
G Jones polynom 112, 130
Galilei, Galileo 46
galoisteori 92, 104
Gauss, Carl Friedrich 30, 106,
136, 150
Germain, Sophie 126
grafer 108–109
gudomligt förhållande
topologi)
gyllene rektangel 98
gyllene snittet 12, 24, 98–99
gyllene spiral 24, 98
Gödel, Kurt 142, 144
Gödels ofullständighetssats 74,
84, 142, 144–145
H
Hardy, G.H. 30
Hilbert, David 142, 148
Hilberts program 142–143
Hippasos från Metapontum 16
hyperbolisk geometri 93, 106
hypersfär 134, 146
I
icke komprimerbart 68
ikosaeder 93, 98, 112, 114, 128
imaginära tal 12, 13, 18–19
indoarabiska siffror 14, 34, 83
infinitesimalkalkyl 38, 48, 49,
50–51, 96, 139
integralkalkyl 50
irrationella tal 12, 13, 14, 16–17,
96, 98, 104
J
K
kartesiska koordinater 34,
46, 108
Kleins flaska 112, 120, 134, 146
knutteori 130–131
komplexa tal 12, 18, 112, 134, 150
kontinuumhypotesen 148–149
kvantmekanik 35, 50
L O
lagen om genomsnitt 64–65
lagen om stora tal 62–63, 64
Leibniz, Gottfried 29, 35, 46,
48–49, 50, 96
linjära ekvationer 83, 134
Liu Hui 96
logaritmer 42, 44
lång division 42
M parallella linjer 106–107
Mandelbrot, Benoît 124
mandelbrotmängden 124
martingalspel 66–67
Minkowski, Hermann 106
modulär origami 126
monader 35, 49
monadologi 35, 49
multiplikation och division
42–43
mångfald 143, 146
mängder och grupper 86–87
Möbius, August 120
möbiusband 120–121, 134,
140
N polyeder 93, 113
Napier, John 44
Nash, John 56
Nashjämvikt 54, 56
naturliga logaritmer 44
naturliga tal 38, 135, 148
Neumann, John von 56
Newton, Isaac 49, 50, 139
noll 36–37, 83
normalfördelning 54
normalfördelningskurva 54
odds 55, 58–59
oktaeder 113, 114, 128
Oresme, Nicole 46, 108
origamigeometri 126–127
origamitessellationer 126
oändlighet 36, 38–39, 40,
96, 148
P ringar och fält 88
parallellpostulatet 106
Pascal, Blaise 26, 28–29, 49,
138, 139
Pascals triangel 26–27, 124
Peanos kurva 124
pi 13, 14, 16, 35, 44, 92, 96–97,
104, 123, 148
Pingala 26
Pisano, Leonardo (se Fibonacci)
plantrigonometri 102
Platon 101
platonska kroppar 9, 92, 94,
114–115, 128
Poincaré, Henri 146
Poincarés förmodan 146–147
polynomekvationer 12, 16, 18,
74, 80–81
polära koordinater 108
potenser och logaritmer 44–45
primtal 22–23, 30, 94, 135, 150
primtalsfaktorisering 22, 27
primtalssatsen 22, 150
Pythagoras 16, 98, 100–101
Pythagoras sats 7, 93, 94, tredjegradsekvationer 61, 80
101, 118 triangeltal 26, 31
pythagoreisk trippel 94, 95, trigonometri 83, 102–103
135, 136 Turing, Alan 84, 142
R V, W
Ramanujan 96 variabel platshållare 76–77
rationella tal 12, 13, 16–17 Vesalius 61
reella tal 12, 13, 14, 16, 18, 35, Widmann, Johannes 40
36, 75, 88, 135 Wiener, Norbert 49
Riemann, Bernhard 150 vigesimalt system 20
riemannhypotesen 150–151 Wiles, Andrew 136, 138
von Kochs kurva 124
Rubik, Ernö 128 von Kochs snöflinga 113, 124
Rubiks kub 128–129
Z
S Zenon från Elea 38
sannolikhet 55, 58, 61, 62, 70
sannolikhetsteori 54
sant positiv 55, 70
Schaeffer, Jonathan 56
sexagesimalt system 20
sfärisk trigonometri 102
sierpinskitriangel 124
sinusfunktion 102
slump 68–69
speciella relativitetsteorin 106
spelteori 54, 56–57
T
talbaser 20–21
talteori 24, 30–31, 93, 94, 139
Tartaglia, Niccolò 61
tetraeder 113, 114, 128
Theaitetos 114
topologi 116–117, 120, 134, 146
torus 113, 120, 135, 140, 146
transcendenta tal 13, 16, 96, 104
Register g 159
 TACK

BILDRÄTTIGHETER
Förlaget vill tacka följande personer och organisationer för att vi har fått tillåtelse att
använda deras bilder i boken. Vi har gjort vad som står i vår makt för att all information
ska vara korrekt och ber om ursäkt för den händelse vi har begått några misstag.

129 Rubiks kub® använd med tillstånd från Seven Towns Ltd. www.rubiks.com

131 Tillstånd att använda knutbilderna av Dale Rolfsen, Rob Scharein och Dror Bar-Natan.

160 g Tack