Laborationsrapport: Halveringstid

Laborant: Nour Didi

Laberationens datum: 1 oktober 2021

Inlämningsdatum: 6 oktober 2021

Kurs: Fysik 1

Skola: Hermods

Handledare: Cecilia Anderberg

Sammanfattning
Vid denna laboration grundar sig i att genom simulering undersöka radioaktivt sönderfall, med
hjälp av tärningar som symboliserar ett radioaktivt sönderfall, räkna halveringstiden. Med hjälp
av beräkningar, laboration och den fysiska läran visade resultatet sig vara 5.42 sekunder. Det går
inte att beräkna när en specifik atom skall sönderfalla enbart att ett visst antal atomer kommer att
sönderfalla vid en viss tidpunkt.
Inledning
Syftet med denna laboration är att genom simulering undersöka radioaktivt sönderfall,
frågeställningen lyder: Vilken halveringstid simulerar tärningskastaren?

Bakgrund
Radioaktivt sönderfall innebär atomkärnor som sönderfaller av sig själva, i själva sönderfallet
förändras atomkärnan, detta sker då kärnpartiklar antagligen går i bitar eller lämnar själva
atomkärnan. När detta sker så ändras antalet protoner, vilket innebär att en ny atomkärna skapas,
det vill säga ett nytt grundämne. När själva atomkärnan sönderfaller så skickar kärnan ut en
strålning, denna strålning kan ta isär andra atomer samt rubba den mallans mellan elektronerna
samt protonema. När detta sker finns det ingen neutralitet mellan partiklarna, blir partikeln
antagligen positiv eller negativt laddad. Detta kallas då för en jon, just därför heter strålningen
joniserande strålning, förklarar Heureka, 2015 (1)

Joniserande strålning
Joniserande strålning är en allmän term för strålning, som kan slå ut elektroner från de atomer
som kolliderar med den och därigenom omvandla atomer till joner, förklarar fysikguiden (2).
Joniserande strålning kan vara elektromagnetisk strålning (ultraviolett, röntgen och
gammastrålning) eller partikelstrålning (elektroner med hög energi, protoner, etc.). Joniserande
strålning är en naturlig miljöfaktor som har funnits sedan jordens bildning. All utveckling på
jorden, till exempel, därför sker livet i en miljö med joniserande strålning.

Halveringstid
Radioaktiviteten kan förklaras med hjälp av modeller som påminner om modeller av atomfysik.
Enligt Bohrs atommodell finns det elektroner i olika tillstånd. När en elektron kommer in i ett
lägre energitillstånd från ett högre energiläge, avger den strålning. Kärnan inom atomen kan
beskrivas på ett liknande sätt. En kärna i ett tillstånd med högre energi kan omvandlas till ett
lägre energitillstånd genom att avge en viss energi av radioaktiv strålning.
För att beskriva den hastighet med vilken en viss typ av atomkärna sönderfaller används termen
halveringstid. Halveringstid är den tid som krävs för hälften av kärnorna i ett ämne att brytas
ned, det vill säga sönderfalla, förklarar studieguiden (3).

Sönderfallslagen kan användas för att beräkna hur många kärnor av en viss typ som finns kvar
efter tiden t. Den formuleras följande sätt, där N0 är antalet kärnor från början, N är antalet
kärnor vid tiden t och T är halveringstiden:
 1 𝑡/𝑇
𝑁 = 𝑁0( 2 ) (1)

Material och Metod

Material: Tio tärningar

Metod: Med hjälp av tio tärningar som skakades och sedan hälldes ut. De tärningar som visade
en sexa fördes bort då de symboliserar de atomkärnor som sönderfallit. Antalet tärningar kvar
antecknas. Om ingen av tärningarna visar en sexa användes alla vid nästa skakning som skedde,
efter varje kast antecknades antalet tärningar som var med samt hur många som visade en sexa.
Detta upprepas till det enbart finns en tärning kvar.

Resultat

Tabellen visar hur många sexor som plockas fram under laborationens gång:
Antal Tärningar Varav Antal
Sexor

10 2

8 0

8 1

7 1

6 0

6 1

5 1

4 0

4 0

4 0

4 0

4 1

3 0

3 1

2 0

2 0

2 1

1 0
Resultatanalys och beräkning
1 𝑡/𝑇
För att beräkna halveringstiden används formel (1) som lyder: 𝑁 = 𝑁0( 2 ) =
−(𝑡/𝑇)
𝑁 = 𝑁02)

Där N, står för kvarvarande tärningar

N0, står för antal tärningar vid start
t , står för antal kast
T, står för halveringstid

Beräkning av halveringstiden:
−(18/𝑇)
1 = 10 · 2
−(18/𝑇)
1/10 = 10 · 2 /10
−(18/𝑇)
0. 1 = 2
𝑙𝑛(0. 1) = − 18/𝑇 · 𝑙𝑛(2)
𝑙𝑛(0. 1) · 𝑇 = − 18/𝑇 · 𝑙𝑛(2) · 𝑇
𝑙𝑛(0. 1) · 𝑇 = − 18 · 𝑙𝑛(2)
𝑙𝑛(0. 1) · 𝑇/ 𝑙𝑛(0. 1) = − 18 · 𝑙𝑛(2) / 𝑙𝑛(0. 1)
𝑇 = − 18 · 𝑙𝑛(2) / 𝑙𝑛(0. 1)
𝑇 = 5. 42

Halveringstiden förblir 5.42 kast.

Felkällor och felanalys

En felanalys som kan ha skett är gällande hemsidan som används för att kasta tärningar, där det
skrivs in antalet tärningar som skall kastas- En felkälla kan vara att programmet har det upplagt
att en sexa måste komma efter ett antal slag, eller om det sker av en slump. För att kunna göra
laborationen på bästa sätt och få ett bättre mer rättvist resultat skulle det vara bättre att köpa in
tärningar för då är det enbart slumpen som påverkar resultatet, då förblir resultatet mer sannolikt.
För att kunna göra resultatet mer exakt så skulle man kunna använda sig av fler tärningar då fler
tärningar leder till en mer exakt halveringstid.

Slutsats och diskussion

Då själva sönderfallet sker slumpmässigt kan det inte beräknas när en specifik atom sönderfaller.
Vilket är likadant när det gäller tärningarna, man kan inte veta antalet sexor som kommer att
visas i förväg. Även fast olika sannolikhetsberäkningar kan underlätta så kan man inte veta exakt
när en atom sönderfaller. Resultatet visade att halveringstid blev: 5.42 kast. När det gäller
hypotesen som fördes fram så stämmer den bra överens med resultatet då antalet sexor minskade
när antalet tärningar minskade.

För att koppla halveringstiden till individ och samhälle så har halveringstiden betydelse i
läkemedels processerna, exempelvis hur ofta ett läkemedel behöver doseras alltså
doseringsintervall. Grundregeln för detta är att läkemedel inte behöver ges till individer oftare än
motsvarande en halveringstid. Detta har lett till att läkemedel har utvecklats och ger en ännu
bättre påverkan på de sjuka än förr, exempelvis har läkemedel i mag-tarmkanalen utvecklats.

Källförteckning
(1). Heureka 1, Natur och Kultur

(2). https://fysikguiden.se

(3). Studieguiden i Hermods hemsida.