Ee a ur Den enda indianen i Vilhelmina Fundera och diskutera Vad betyder det att veta varifran man kommer och vilka som ar ens biologiska fordldrar? Hur kanns det for den som inte vet det, tror du? Dominga ar adopterad frén ett barnhem i Guatemala. Hon kom till sina svenska fordldrar i det lilla samhallet Vilhelmina nar hon var mycket liten. Dr avviker hon genom att vara olik sina adoptiviéraldrar till utseendet, Hennes kamrater kallar henne fr "indianen’, Under sin uppvaxt intresserar sig Dominga fér Guatemala, Hon lar sig spanska i skolan och drémmer om att en ging f@ aka till det land déir hon féddes och leta efter sin biologiska familj. Men i tondren far hon veta att hela hennes slalet dédades i en massaker nr hon var baby och att det inte finns nagra slaktingar kvar. Nar Dominga férstar det far hon en chock och vill aldrig mer héra talas om Guatemala. Hon gar in for att vara svensk, bara svensk. 1 foljande utdrag ur Monica Zaks novell "Den enda indianen i Vilhelmina” ar Dominga en vuxen kvinna och har mer eller mindre glémt bort alla sina drémmar om att en gang fa triffa sin sldlet i Guatemala. Vilhelmina, Sverige | vtbRac ua Noveti | ‘TV somnlésa natter. | Vinter, Minus fjugo. Héga snéhégar utanfér huset. Hon som brukade kallas enda indianen i Vilhelmina nar hon var liten har flyttat ihop med sin pojkvan da hon far ett telefonsamtal fran en okind svenska. Kvinnan siger att hon just varit i Guatemala och undrar om hon talar med Dominga som ar adopterad fran Guatemala och blev inlamnad hos nagra nunnor i Rabinal nar hon var mycket liten och | sen adopterades av ett svenskt par. Gutatemala. Hiértat rusar. Guatemala, det land dar hon féddes har hon forsdkt fortrénga sedan 236 vinepreaaas ge 20 ee areas eens eee eee eee ee ee eee — Jo, hon som skétte adoptionen sade till mig att alla, mina féraldrar och hela min slékt, hade dédats i en massaker. ~ Det stémmer att dina féraldrar dédades, sade kvinnan, men manga i din slakt 6verlevde. Som din mormor. ~ S4 hon som skétte adoptionen Ijég? Varfor gjorde hon det? ~ Hon trodde att adoptivbarn skulle anpassa sig battre om de inte visste ndgot om sitt ursprung. Hon trodde att det var bra att alla banden klipptes av. Sen dess har hon lart sig battre. Den natten kan Dominga inte sova. Inte ndsta heller. Det kvinnan beréttat pumpar runt i huvudet, Hon ar glad och. {fortvivlad om vartannat. Hon ar inte bara svensk. Hon har en mormor i Guatemala som inte vill dé férran hon hért av sig. Och dar i Guatemala finns det en massa mayaindianer som hon ar slakt med, Efter tva smnlésa natter satter hon sig vid kbksbordet fr att skriva till sin mormor Juana Garcia i Rabinal. Spanskan hon laste i sjuan har hon glémt. Hon far skriva p& svenska, sen far hon val anvanda google translate eller be ndgon hjalpa henne att Sversatta brevet. Det mste vara pA spanska for det r viktigt att hennes mormor kan lisa det hon skriver. | Men vad ska hon skriva? ; Kara mormor, bérjar hon, sen blir det stopp. Foton, tanker hon. Min indianmormor maste fé foton. Hon valjer | bilder av sig sjalv i olika Aldrar. Av sina férdldrar. Av pojkvannen. Av Vilhelmina pa vintern. Av mammas affair. Av huset dar hon vaxt upp. (Och s nagra vackra foton fr att visa hur det ser ut i Sverige under sommaren. Det blir 40 foton. Hon stoppar fotona i ett kuvert. Sen tar hon itu med brevet. Nu gar det lattare, Hon skriver att du ska inte ha daligt samvete for att du lamnade bort mig till nunnorna for tack vare det fick jag ett bra liv i Sverige. Jag alskar mina svenska fordldrar och har en stor svensk slakt. Och manga vanner. Och nu har jag en pojkvan som jag bor ihop | med. } Sist i brevet skriver hon: En dag kommer jag och halsar p8. Nar det blir vet jag inte, Men bara att veta att jag har en mormor i Guatemala g6r mig lycklig. Det har gjort mig hel. Nu vet jag vem Dominga ar. PA riktigt. tur "Den enda indianen jVithelmina” av Monica Zak 238 vihon fick veta att hennes féraldrar och hela slakkten hade mérdats i en massaker. Nu kommer allt det dar svara ut i ljuset igen. Hon andas ort och hastigt och hennes svar blir bara en viskning. ~ Jo, viskar hon, det stammer. Det ar jag som ar Dominga och jag ar adopterad frén Guatemala ~ Bra, sger kvinnan, da kan jag halsa fran din mormor. Du har en mormor som letar efter dig. Hon sager att hon inte kan dé férriin hon vet vad som hiint med hennes barnbarn. Gladjen far ivag som raketer mot den mérka vinterhimlen utanfor fOnstret. Anda tiger hon for hon vet att om hon sager nagot nu kommer hon att bérja grata ~ Har du en penna? hér hon den okanda kvinnan saga i telefonen. Med litt skakande hander tar hon fram ett block och en blyerts- penna och antecknar sin mormors namn: Juana Garcia och en adress i staden Rabinal i Guatemala Dé frst kan hon tala. vi 237BOKTIPS Novellen heter "Den enda indianen i Vilhelmina’ och finns med inovellsamlingen Dog boy ar did av Monika Zak. Las garna hela novellen sd far du veta vad som fick Domingas mormor att ska kontakt med sitt barnbarn, Bade romanen Gul utanpé av Patrik Lundberg och Blod ér tjockare 4 vatten av Astrid Trotzig handlar om unga ménniskors funderingar keting att vara adopterade och vad det betyéer att ha sitt ursprung i ett annat land. Férfattarna, som bada faddes i Sydkorea, Aker dit for att ska sina rétter och beréittar om det i bickerna, A Vad star det i texten? 4 Vad &r det som gir att Domingas hjarta bérjar rusa? 2 Vilken halsning har Domingas mormor skickat till sitt barnbarn? 3 Varfor blir Dominga frst alldcles tyst i telefonen? 4 Varfér hade inte den kvinna som skétte adoptionen sagt sanningen till Dominga tidigare? 5 Varfor har Dominga svirt att sova efter telefonsamtalet? 6 Varfor skriver hon brevet pa svenska? 7 Vad forestaller fotona hon skickar till sin mormor? 8 Vad skaiver hon om i brevet? B Lis mellan raderna 1 Hur beskrivs Domingas glidje nar hon far héra att hennes mormor lever? 2 Varfor ar det till en borjan svart for Dominga att skriva brevet, tror du? 3 Vad far henne att komma igang med brevskrivandet? 4 Varfér berdttar Dominga fér sin mormor att hon blir lycklig bara av att veta att mormor finns, tror du? C Resonera 1 Vad tanlkte du att texten skulle handla om nar du forst liste rubriken "Den enda indianen i Vilhelmina”? 2 Vad tyeler du om att kvinnan som skétte adoptionen inte sa sanningen fin barjan? 3 Hur viktigt tror du att det dr for den som ar adopterad att veta nagot om sin biotogiska slakt och familj? 4 Vad tror du att mormodern kéinde nar hon fick se bilderna och laste brevet fran Dominga? 5 Hur tror du att livet blir for de bada efter det hax? 239 Di