√FRIIDROTT

Maratonlöparen David Nilsson (till vänster) och landslagsledaren Lorenzo Nesi (till höger).
Foto: Bildbyrån

Landslagsledaren om friidrottens pausade

OS-kval: ”Förhastat beslut”
UPPDATERAD 9 APRIL 2020 PUBLICERAD 8 APRIL 2020

Friidrottstävlingar från nu fram till 1 december 2020 räknas inte för att kvalificera
sig för OS.
Ett beslut som väcker kritik och som ställer till det för svenska maratonlöpare.
– Det är absurt att någon kan kvala in till OS 2021 på en tid från januari 2019, att
den skulle vara mer värd än en tid från till exempel september 2020, säger Lorenzo
Nesi, landslagsledare för Sveriges maraton- och terränglöpare, till SVT Sport.

Internationella friidrottsförbundet World Athletics uppger i sitt pressmeddelande att beslutet

tagits i samråd med de aktivas råd men det har Lorenzo Nesi svårt att tro på.

– Jag har väldigt svårt att tro på att någon friidrottare tror att detta är ett klokt beslut, säger
Nesi till SVT Sport.
Strikta karantäner i länder som Frankrike, Spanien och Italien gör det svårt för många att
bedriva sin träning. Internationella förbundet menar därför att det blir rättvisare att pausa OS-
kvalet. Lorenzo Nesi förstår rättviseaspekten men har svårt att köpa att resultat som görs i
tävlingar fram till den 1 december 2020 inte ska räknas i OS-kval men däremot resultat i
tävlingar från förra året.

– Alla stora maratonlopp som preliminärt ska hållas i höst, både de ordinarie och de som har
förflyttats dit, inget av dem spelar nu ingen som helst roll för OS medan om du sprang fort i
Dubai januari 2019 så har du kvalat in till OS. Det är för mig fullständigt obegripligt, säger
Lorenzo Nesi.

”Förhastat beslut”
– Det är ett förhastat beslut, man skulle ha väntat med beslutet, just nu fattar man det ena
beslutet efter det andra trots att vi inte vet hur länge detta kommer pågå. Det kanske inte
räcker med sista november, eller också kanske vi kommer få tävla på ett EM i slutet av augusti.
Det vet vi ju inte.

Kvalgränserna som Sveriges Olympiska kommité, SOK, har satt för maratonlöpare är hårdare
än de internationella. 2.29,30 är den internationella tidskvalgränsen för kvinnor – 2.28,00 är
den svenska. 2.11,30 är den internationella tidskvalgränsen för herrar – 2.11,00 är den
svenska.

Både Mustafa Mohamed och David Nilsson har varit nere på tider kring ca 2.10,00. Men det
räcker inte. Enligt SOK måste löparen också placerat sig bland de åtta bästa i det loppet
kvalgränsen klarades. Varken Mohamed eller Nilsson lyckades med det.

Nesi: Avstå loppen i höst

Nu tycker han att svenska maratonlöparna ska avstå loppen i höst – för att spara krafter.

– Maratonlöparna har inte så många chanser. Om de uppskjutna loppen inte skulle bli av i höst
så minskar kvalificeringstillfällena avsevärt. Och det första OS-kvalloppet i Valencia i början av
december kommer det bli ett oerhört tryck på, vilket inte gör det lättare för de svenska löparna
att placera sig topp-8.

Nesi har inte pratat med aktiva än om att avstå lopp och påtalar att det är de aktiva själva som
väljer vilka tävlingar de ska löpa. Han tror dock att, om loppen blir av i höst, så kommer det nog
att kännas märkligt att försöka prestera i dem.

– Vad är det för poäng för till exempel David Nilsson eller Mustafa Mohamed att sätta nytt
svenskt rekord på något lopp i höst om det ändå inte räknas som OS-kvalificerande? Det blir
en otrolig nedvärdering av några av världens största maratonlopp i London, Chicago, Berlin,
New York.
ARKIV: David Nilsson slog legendariskt svenskt maratonrekord (21 januari 2020)

RELATERAT

Friidrotten pausar OS-kvalen – Torneklint kritisk

8 april 2020

Mustafa Mohameds rekordlopp – i omtalade skon

24 februari 2020

Vändningen – Karin Torneklint fortsätter över OS

30 mars 2020

2021 blir kaosartat efter OS-flytten

24 mars 2020

Mattias Sandberg (mattias.sandberg@svt.se)

Uppdaterad 9 april 2020 kl 09:26
Publicerad 8 april 2020 kl 22:58

Hittat språk- eller faktafel i texten?

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

SÅ ARBETAR VI
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant.
Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet
– och inte vet. Läs mer