Sveriges största nyhetssida om Kina

Qing-dynastins försök att begränsa handel och in ytande utifrån kom på ska i och med
opiumkrigen i mitten av 1800-talet. Nu används denna period för att framhålla fördelarna
med att Kina, åtminstone delvis, ska fortsätta hålla gränserna mot omvärlden stängda. (Bild:
Edward Duncan, Public domain, via Wikimedia Commons)

Kinas stängda gränser i en historisk

kontext
MARCUS BJÖRK · 19 NOVEMBER, 2022

Kina gränser mot omvärlden har snart varit stängda i tre år som följd av
landets “dynamiska nolltolerans” mot Covid-19.

Under den nyss avslutade 20 e partikongressen säkrade Xi Jinping en tredje

femårsperiod som landets ledare. Frågan är nu om landets strikt stängda
gränser kommer att kvarstå efter den politiskt känsliga tidsperioden i
samband med kongressen.

En grupp kinesiska akademiker uppmanade nyligen till mer positiv

omvärdering av Qing- och Mingdynastins beslut att stänga Kinas gränser.

En annan grupp akademiker har dock tagit ton till försvar för öppna gränser
mot omvärlden. Hur bör denna förändrade diskurs förstås?

Historiskt perspektiv
Detta är inte första gången Kina stänger sina gränser för utomstående.
Under Ming- och Qingdynastierna implementerades “sjöförbud” (Hăijìn, 
), of ciellt för att motverka det omfattande sjöröveriet längs kusten. Men
tvångsdeportationer av boende inom cirka 30 kilometer från kusten ledde
istället till att många av de drabbade anslöt sig till piraterna.

Andra bedömare menar att sjöförbudet främst syftade till att uppnå
inrikespolitiska målsättningar som till exempel utmanövrering av politiska
rivaler, stärkt centralmakt och valutamanipulation.

Liknande exempel på isolationism kan hittas även på andra platser i

Östasien, exempelvis Tokugawashogunatets Japan. Där grundade sig den
isolationistiska utrikespolitiken ”stängt land” (Sakoku, ) till stor del på en
rädsla för de destabiliserande effekterna som kristendomen bedömdes
inneha.

Denna rädsla bekräftades av Shimabaraupploppet (1637–1638) där kristna

bönder och herrelösa samurajer, med understöd av nederländskt artilleri,
gjorde uppror mot shogunatet. Japan förblev därefter i praktiken stängt fram
till 1853, då USA genom kanonbåtsdiplomati tvingade japanerna att öppna
vissa hamnar för handel.

Detta innebar början på Meijirestaurationen och Japans snabba

industrialisering. Japan har alltsedan denna tid haft ett mer eller mindre
aktivt utbyte med omvärlden.

Kina

Qingdynastin i Kina började bedriva sjöhandel med västerlänningar år 1685

genom hamnen i Guangzhou (Kanton), som då var den enda kinesiska
hamnen där västerlänningar tilläts erbjuda sina varor.

Européerna hade få varor som intresserade kineserna med undantag för

silver, som främst användes för att köpa kinesiskt te. Detta ledde till stora
handelsunderskott hos Storbritannien och andra västerländska makter.

Under 1800-talet började britterna odla opium i Indien för export till Kina för
att balansera handelsunderskottet. Detta ledde till utbrett opiummissbruk
och social oro i Kina. 1839 sände därför kejsaren Daoguang en särskild
kommissionär för att stoppa den illegala handeln med opium i Guangzhou.

Det blev startskottet för “århundradet av förnedring” (Bǎinián Guóchǐ

) då Qingdynastin led förödmjukande nederlag i opiumkrigen, tvingades
avträda Hong Kong och skriva under era ofördelaktiga föredrag.

Efter den “reform och öppning” (gǎigé kāifàng, ) som inleddes under
Deng Xiaoping 1978 har det – med undantag för en kort period kring tiden
för massakern vid himmelska fridens torg 1989 – funnits mer eller mindre
konsensus inom kommunistpartiet att Kina bör vara öppet mot omvärlden.
Detta särskilt som Kinas tidigare isolering ofta har pekats ut som en av
grundorsakerna till århundradet av förnedring och landets ekonomiska
efterblivenhet.
Deng Xiaoping öppnade upp Kina efter att gränserna hållits relativt stängda av de sista
kejsardynastierna och av Mao Zedong. Är vi nu återigen på väg i den riktningen under Xi
Jinping? (Chintunglee, CC BY-SA 4.0 , via Wikimedia Commons)

De som nu vill omvärdera Qing- och Mingdynastins policy om stängda

gränser hävdar att den framgångsrikt skyddade Kinas kultur och folk från
utländskt in ytande. Detta tankegods har även kunnat skönjas i politiska
kampanjer som 1983 års “anti-föroreningskampanj” (qīngchú jīngshén wūrǎn
), som syftade till att förhindra att västerländska ideér ck fäste
och “förorenade” det kommunistiska Kina.

Denna kampanj var en motreaktion mot det ökade kapitalistiska in ytandet

efter Kinas öppnande mot omvärlden. Efter mindre än två månader såg dock
bland andra Deng Xiaoping till att denna kampanj avslutade i förtid.

Under Xi Jinping

Xi Jinping har ibland kallats den mest ideologiska kinesiska ledaren sedan
Mao. Detta efter att, i motsats till sina mer teknokratiska företrädare, visat
en tendens att prioritera ekonomisk tillväxt lägre än en rad andra politiska
målsättningar.

Xi uppges vara besatt av Sovjetunionens kollaps, och att ha landat i

slutsatsen att den enskilt största orsaken till kollapsen var att dess
kommunistparti tappade tron på sig självt och sina ideér. Han har därför
under de senaste tio åren fokuserat på att stärka det kinesiska
kommunistpartiets marxistiska rötter och eliminera “utländska föroreningar”
som hotar att splittra partiet.

Den omfattande korruptionen och den fragmenterade statsapparaten som

vuxit fram till följd av “kollektivt styre”, ses också som ett hot mot partiets
sammanhållning vilket i sin tur är en anledning till att Xi konsekvent har
stärkt sin personliga makt över partiet och staten.

Genom att anknyta till Ming- och Qingdynastiernas stängda gränser och
dess nypåstådda värnande av kinesisk kultur, kan Xi med hjälp av historiska
referenser öka legitimiteten av dagens stängda gränser. Det knyter även an
till den vanliga förekommande of ciella diskursen om Kinas särart; pre xet
“med kinesiska särdrag” är ett uttryckt som ofta ses efter valfri of ciell
politisk teori.

Att hålla gränserna fortsatt stängda kan i Xi Jinpings ögon tjäna till att stärka
Kina. Det minskade utbytet med resten av världen minskar de “spirituella
föroreningar” som ideér från väst anses utgöra. Åtgärderna syftar även till att
visa befolkningen att kommunistpartiet värnar deras hälsa, i motsats till
utländska makthavare som inte utövar nolltolerans mot Covid-19.

Samtidigt kan Kina fortfarande välkomna rätt sorts gäster, vilket ses på det
stadigt ökande in ödet av utländska direktinvesteringar och inte minst på
den tyska förbundskanslern Olaf Scholzs besök i Peking tidigare denna
månad.

Med stängda gränser minimeras de upplevda skadeverkningarna på folket

som följer av ett öppet kapitalistiskt Kina, samtidigt som de kan behålla
många av de ekonomiska fördelar som ett öppet kapitalistiskt Kina innebär.
Man vill med andra ord försöka plocka russinen ur kakan.

Att endast välkomna högt uppsatta dignitärer och företagsledare till Kina i
syfte att främja ekonomiskt utbyte för osökt tankarna till 1700-talets Kanton
– med efterföljande konsekvenser.

FA C E B O O K TWITTER LINKEDIN EMAIL

Senaste nytt på Kinamedia

18 FEBRUARI, 2023