Kretshandledning Pverka vindkraftetableringen i din kommun

Innehll

1. Naturskyddsfreningens instllning till vindkraft..............................1 2. Planering och prvning av vindkraft...................................................... 2 2.1 Miljbalken 2 2.2 Plan- och bygglagen 5 3. Nr och hur gr det att pverka?...............................................................7 3.1 Att vrna om vindkraften som miljvnlig energiklla 7 3.2 Vad kan organisationer som vill pverka eller stoppa ett vindkraftsprojekt gra? 8 3.3 Praktiska rd infr MKB-samrd 8 3.4 Samrd och yttranden under planprocesser enligt PBL 9 3.5 Yttranden ver anmlningsrenden och tillstndsanskningar enligt MB 10 3.6 Muntliga frhandlingar i renden och ml 10 3.7 Detta br vara med i ett verklagande 11 Bilaga 1 Exempel p fullmakt Bilaga 2 Exempel p verklagande

Text: Gunilla Hgberg Bjrck, Naturskyddsfreningen Grafisk form: Kristoffer Renberg och Carina Grave-Mller Omslagsbild: Istockphoto

II

Kretshandledning: Vindkraft

1. Naturskyddsfreningens instllning till vindkraft

Naturskyddsfreningen anser att den framtida energifrsrjningen ska baseras p frnybara energikllor, som befintlig vattenkraft, vindkraft, bioenergi och direkt solenergi. En snabbare utbyggnad av vindkraften r en positiv utveckling och en ndvndighet fr att flera av de nationella miljmlen ska kunna uppns. Det verskuggande klimathotet mste motverkas, men samtidigt mste negativa effekter av kraftproduktionen minimeras. Freningen tog tidigt stllning mot vindkraft i naturskyddade omrden och andra omrden med hga naturvrden. Dessa krav har arbetats in i andra generationens kriterier fr vindkraftel mrkt med Bra Miljval. Det r dock inte sjlvklart att en vindkraftutbyggnad ger s kraftig pverkan inom ett sdant omrde att den automatiskt br hindras. Varje omrde har sina speciella frutsttningar och en bedmning mste gras i varje enskilt fall. Freningen har tillsammans med flera lnsfrbund pekat p betydelsen av att myndigheterna verkar fr en god lokalisering, och har

bland annat engagerat sig i Energimyndighetens arbete med utpekande av riksintresseomrden fr vindbruk. Srskilt viktigt anser freningen att det r med bra beslutsunderlag, i strre renden i form miljkonsekvensbeskrivningar (MKB), dr bland annat pverkan p hotade arter och alternativa lokaliseringar utreds. Samrd tidigt i processen med bland annat freningens kretsar kan frebygga mnga konflikter mellan vindkraften och naturvrden. Freningens instllning r allts att vindkraft r ngonting hgst nskvrt, vilket innebr att vi i freningen ska tnka efter mycket noga innan vi tar stllning mot etableringar. Det r egentligen bara om en vindkraftspark riskerar att skada mnsklig hlsa, rdlistade arter eller placeras i naturskyddade omrden som freningen br vervga att agera. I sdana fall kan det emellertid vara viktigt att pverka etableringen ocks fr att sl vakt om vindkraftens stllning som en miljvnlig energiklla.

Kretshandledning: Vindkraft

2. Planering och prvning av vindkraft

Det finns mnga lagar som innehller bestmmelser av betydelse fr vindkraft. De allra viktigaste r miljbalken (MB) och plan- och bygglagen (PBL)1. Till dessa kommer ocks de frordningar som regeringen utfrdat med std av lagarna, till exempel frordningen om miljkonsekvensbeskrivning. Inledningsvis fljer en versiktlig beskrivning ver de fr sammanhanget viktigaste reglerna i MB och PBL.

eventuella omrdesskydd och planer enligt PBL. Kraven gller i den mn det inte r orimligt att uppfylla dem.

2.1

Miljbalken

Det vergripande mlet i miljbalken r att frmja en hllbar utveckling (1 kap 1 MB). Fr att n mlet stller lagen upp ett antal bestmmelser om bland annat krav p hnsyn, omrdesskydd, prvning och tillsyn. Alla som vill bedriva eller bedriver en verksamhet som omfattas av lagen, till exempel vindkraft, mste se till att samtliga av lagens krav fljs. Det r ocks verksamhetsutvaren den som bygger eller driver vindkraftverken som har bevisbrdan fr detta, vilket r en mycket viktig princip. Om det rder oskerhet ska det allts inte g ut ver miljn och intressen relaterade till miljn, utan ver verksamhetsutvaren som inte frmr visa att den planerade verksamheten r tilltlig.

Vid bedmning enligt miljbalken ska bland annat fljande regler tillmpas: Allmnna hnsynsregler i 2 kap Hushllningsbestmmelserna i 3 och 4 kap Miljkvalitetsnormer i 5 kap Miljkonsekvensbeskrivning i 6 kap Allmnna prvningsbestmmelser i 16 kap

Hnsynsreglerna i miljbalken
I miljbalkens andra kapitel finns en rad allmnna hnsynsregler. Dessa gller alltid fr vindkraften, oavsett om det rr sig om ett enstaka verk eller en stor vindkraftspark. Enligt hnsynsreglerna ska alla som bedriver eller avser att bedriva till exempel vindkraft ha den kunskap som krvs (2 kap 2 MB), vidta de frsiktighetsmtt och skyddstgrder som behvs (2 kap 3 MB), byta ut farliga kemiska mnen mot mindre farliga om det gr (2 kap 4 MB), hushlla med rvaror och energi (2 kap 5 MB) och vlja den plats fr verksamheten som innebr minst intrng och olgenheter (2 kap 6 MB). Vid val av plats ska hnsyn tas till de s kalllade hushllningsbestmmelserna i kapitel 3 och 4,
1 Miljbalken 1998:808 och Plan- och bygglagen 2010:900

Kretshandledning: Vindkraft

Anmlan och tillstnd Tillstndspliktig vindkraft

Tillstnd krvs frn lnsstyrelsen fr: 2 eller fler vindkraftverk som str tillsammans (gruppstation) dr varje vindkraftverk, inkl rotorblad, r hgre n 150 m Vindkraftverk hgre n 150 m som str tillsammans med gruppstation Vindkraftverk hgre n 150 m som str tillsammans med annat sdant verk om verksamheten pbrjas efter att det andra verket pbrjades 7 verk eller gruppstation dr vart och ett av verken r hgre n 120 m Vindkraftverk hgre n 120 m som str tillsammans med gruppstation Ett eller fler verk hgre n 120 m som tillsammans med redan pbrjade vindkraftverk sammanlagt blir minst 7 verk Tillstnd krvs frn miljdomstolen fr att uppfra vindkraftverk i vatten, 17 kap Regeringen kan i vissa fall frbehlla sig rtten att prva tilltligheten, 17 kap 3 miljbalken Anmlningspliktig vindkraft enligt 9 kap: Vindkraftverk hgre n 50 m Gruppstation Vindkraftverk som str tillsammans med ett annat vindkraftverk, om verksamheten pbrjas efter att verksamheten med det andra vindkraftverket pbrjades. Vindkraft som byggs i vatten r vattenverksamhet och prvas av mark- och miljdomstol enligt 11 kap miljbalken Ett stt fr lagstiftaren att se till att hnsynsreglerna fljs r att gra vissa verksamheter antingen anmlningspliktiga eller tillstndspliktiga. Att en verksamhet r anmlningspliktig innebr att vindkraftsbyggaren inte behver ska tillstnd. Det rcker att skicka in en anmlan om saken till kommunen. Nr det gller vindkraft finns dock en specialregel i 25a i frordningen om miljfarlig verksamhet och hlsoskydd om vad som finnas med i anmlan. Tillstndsplikt innebr att en anskan mste lmnas in, antingen till lnsstyrelsen eller till mark- och miljdomstolen . Vindkraftverk rknas som miljfarlig verksamhet enligt 9 kap miljbalken. Enligt frordningen om miljfarlig verksamhet och hlsoskydd r strre enstaka vindkraftverk eller grupper p land under vissa frutsttningar tillstndspliktiga, se nrmare faktarutan. Lnsstyrelsernas Miljprvningsdelegationer prvar verken p land och mark- och miljdomstolen dem som str i vattenomrden. Mindre vindkraftverk eller grupper som str p land som inte r tillstndspliktiga ska anmlas till kommunen. r ett ensamt vindkraftverk lgre n 50 m finns det inga anmlningskrav (men hnsynsreglerna gller nd). Tillstnd till vindkraftverk fr bara ges om kommunen som anlggningen ska uppfras i har tillstyrkt det. Kommunerna har p detta vis vetortt mot tillstndspliktiga vindkraftsanlggningar. Vindkraftverk som ska byggas i vatten rknas ven som vattenverksamhet enligt 11 kap miljbalken. Fr vattenverksamhet krvs tillstnd frn mark- och miljdomstol. Om en vindkraftspark kan antas medfra srskilt stora effekter eller kan pverka ett Natura 2000-omrde mer n obetydligt kan regeringen frbehlla sig att prva tilltligheten av parken. Nr det gller tillstndspliktig vindkraft enligt 9 kap MB kan dessutom kommunfullmktige begra sdan tilltlighetsprvning av regeringen. Tilltlighetsprvning innebr att

Kretshandledning: Vindkraft

regeringen beslutar om verksamheten kan anses tilltlig enligt bland annat miljbalkens hnsynsregler och platsen fr verksamheten. Mark- och miljdomstolen kan om regeringen ansett verksamheten tilltlig sedan besluta om ytterligare villkor, men inte frbjuda verksamheten.

Miljkonsekvensbeskrivning
Fr alla tillstndspliktiga verksamheter gller att en miljkonsekvensbeskrivning (MKB) ska stllas upp som en del av anskan (se 6 kap MB). Denna fungerar som beslutsunderlag och r ett viktigt rttsligt verktyg. Innan en MKB r klar ska samrd hllas med myndigheter, enskilda och organisationer som Naturskyddsfreningen. Krvs en fullstndig MKB (vilket det gr fr all tillstndspliktig vindkraft) ska denna innehlla: en verksamhetsbeskrivning, en beskrivning av hur skador ska undvikas eller minskas, de uppgifter som behvs fr att visa och mjliggra en bedmning av inverkan p mnniskors hlsa och miljn, en redovisning av alternativa lokaliseringar om sdana r mjliga, alternativa utformningar av verksamheten, nollalternativ, samt en icke-teknisk sammanfattning.

Samrd fr vindmtningsmast
Fr att stta upp en vindmtningsmast, vilket vanligen grs innan en vindkraftexploatr slutligen bestmmer sig fr ett projekt, krvs samrd enligt 12 kap 6 MB (om en verksamhet eller en tgrd som inte omfattas av tillstnds- eller anmlningsplikt enligt andra bestmmelser i denna balk komma att vsentligt ndra naturmiljn, ska anmlan fr samrd gras hos den myndighet som utvar tillsynen). Detta samrd ska inte frvxlas med samrd inom ramen fr miljbalkens tillstndsprvning (MKB-samrd). Samrdet utmynnar i ett beslut som anger om exploatren fr stta upp masten och om ngra srskilda skadebegrnsande tgrder ska gras.

Riksintressen och hushllningsbestmmelserna

Hushllningsbestmmelserna i 3 och 4 kapitlen anger vad som r god hushllning med mark- och vattenomrden. Vissa omrden r utpekade som riksintressen, fr till exempel naturvrd eller vindbruk. Ett och samma omrde kan vara utpekat fr tv ofrenliga intressen och d ska fretrde ges till den anvndning som lmpligaste stt frmjar en lngsiktig hushllning. I 4 kap finns srskilda omrden utpekade som riksintressen fr olika ndaml. Viktiga bestmmelser av betydelse fr vindkraftlokalisering finns ocks i 7 kap MB som handlar om olika typer av omrdesskydd som naturreservat och Natura 2000-omrden. Oftast innebr vindkraftverk i knsliga skyddade miljer skador, men detta innebr inte ndvndigtvis att de r olagliga. Det avgrande r om ingreppet skadar de syften och de naturmiljer eller arter som omrdesskyddet inrttades fr att skydda. Nr det gller miljeffektbeskrivningen ska denna, enligt 6 kap 7 miljbalken, frarbeten3 till MB och inte minst MKBdirektivet4, bland annat innehlla fakta om befolkning, fauna, flora, mark, vatten, luft samt materiella tillgngar, ven med hnsyn till det arkitektoniska och arkeologiska kulturarvet, landskapet samt samverkan mellan de nmnda faktorerna. Sjlva beskrivningen av milj- och hlsoeffekter br innefatta den direkta inverkan, liksom varje indirekt, sekundr, kumulativ, kort-, medel- eller lngsiktig, bestende eller tillfllig, positiv eller negativ inverkan av projektet. En MKB br ven innehlla en redovisning av de eventuella svrigheter (tekniska brister eller avsaknad av kunskap) som verksamhetsutvaren sttt p i samband med att de begrda uppgifterna sammanstllts.

3 Prop 1997/98: 45 4 Rdets direktiv 85/337/EEG om bedmning av inverkan p miljn av vissa offentliga och privata projekt, ndrat genom 97/11/EEG

Kretshandledning: Vindkraft

2.2

Plan- och bygglagen

Plan- och bygglagen reglerar anvndning och planlggning av mark- och vattenomrden. Det r kommunerna som planerar och ger bygglov enligt PBL, med vissa begrnsade mjligheter fr lnsstyrelserna och regeringen att ingripa. Kommunerna kan genom sin fysiska versiktsplanering, detaljplanering och genom bygglovsprvning styra utbyggnaden av vindkraft inom kommunen. PBL och MB r kopplade till varandra. Bland annat ska hushllningsbestmmelserna i MB tillmpas vid planlggning och prvning av bygglov enligt plan- och bygglagen. De kommunala planerna har i sin tur en bindande eller vgledande inverkan p tillstndsprvningen enligt miljbalken.

Vindkraftsprvning enligt plan- och bygglagen

versiktsplan Lokalisering fr vindkraft kan framg i versiktplan. Detaljplan krvs fr att uppfra vindkraftverk som behver bygglov om verken ska uppfras inom ett omrde dr det rder stor efterfrgan p mark fr byggnader eller andra anlggningar.

Olika planer Vad innebr ett tillstnd?

Har en verksamhet vl ftt tillstnd enligt miljbalken innebr detta ett starkt skydd fr exploatren (24 kap 1 MB). Myndigheter kan inte lngre stlla hgre krav i frgor som prvats och tillstndet gller mot alla. Tillstndet eller villkoren kan visserligen under vissa frutsttningar omprvas, men detta r mycket ovanligt. Alla kommuner ska stlla upp en versiktsplan som anger grunddragen i anvndningen av mark- och vattenomrden, kommunens syn p hur den byggda miljn ska utvecklas och bevaras och hur kommunen avser att tillgodose redovisade riksintressen och flja gllande miljkvalitetsnormer (1 kap 3 och 4 kap 1 PBL)5. I versiktsplanen kan hushllningsbestmmelserna i miljbalken konkretiseras. I planen kan

Kretshandledning: Vindkraft

till exempel anges vilka omrden som kommunen anser vara lmpliga eller olmpliga fr vindkraftsetableringar. versiktsplanen r inte juridiskt bindande, men har en stor tyngd som underlag fr lokaliseringsbedmningar i tillstndsrenden. Det finns flera rttsfall dr domstolen stllt krav p verensstmmelse med versiktsplanen vid lokalisering av vindkraft.

Detaljplaner
Detaljplaner ska reglera markanvndningen inom en begrnsad del av kommunen. Omrdesbestmmelser kan anvndas fr att skerstlla att syftet med versiktsplanen uppns eller att ett riksintresse enligt miljbalken tillgodoses inom ett mindre begrnsat omrde. Bde detaljplan och omrdesbestmmelser r juridiskt bindande p det sttet att verensstmmelse med dessa krvs vid tillstndsprvning enligt MB, dock mste tillstnd p platsen inte ges (men bygglov enligt PBL). Detaljplan krvs enligt 4 kap 3 PBL fr att uppfra vindkraftverk som behver bygglov om verken ska uppfras inom ett omrde dr det rder stor efterfrgan p mark fr byggnader eller andra anlggningar. Finns redan omrdesbestmmelser om verken behvs dock ingen detaljplan.

b) placeras p ett omrde frn grnsen som r mindre n vindkratsverkets hjd ver marken, c) monteras fast p en byggnad eller d) har en vindturbin med en diameter som r strre n tre meter krvs bygglov frn kommunen (6 kap 1 plan- och byggfrordningen). Vid bygglovsprvning utanfr detaljplanelagt omrde prvas vindkraftverkets lge ofta i detalj och omgivningspverkan som natur- och kulturminnesvrd, buller och skerhetsfrgor tas upp. Miljbalkens hushllningsbestmmelser ska ven tillmpas vid beslut om bygglovgivning. Krvs tillstnd enligt 9 eller 11 kap miljbalken behvs dock inget bygglov.

Detaljplaneprocessen
Planprocessen r reglerad i detalj. Kommunen ska utarbeta ett detaljplanefrslag (om kommunen bedmer att det behvs fr att underltta detaljplanearbetet, ska kommunen frst ange planens utgngspunkter och ml i ett srskilt program). Ett samrd ska sedan hllas med bl a lnsstyrelsen, vriga kommuner och de som r berrda av planen. I vissa fall krvs en miljbedmning (6 kap 11-18 MB) och om planen kan antas medfra betydande miljpverkan ska alltid en MKB upprttas. Sedan ska planfrslaget normalt kungras och stllas ut fr granskning under minst tre veckor. Den som har synpunkter p frslaget kan inkomma med dessa under utstllningstiden. Det r viktigt att veta att bara den som lmnat skriftliga synpunkter under utstllningstiden kan verklaga en detaljplan.

Bygglovsprvningen
Fr att bygga nya byggnader eller anlggningar eller ndra anvndningen av sdana krvs bygglov. Fr att uppfra vindkraftverk som a) r hgre n 20 meter ver markytan,

5 Statliga myndigheter som Naturvrdsverket, Frsvarsmakten och Vgverket fr peka ut omrden som riksintressen. Dessa riksintressen kan sedan hindra exploatering som inverkar p sagda riksintressen. Miljkvalitetsnormer r regler om hur till exempel hgsta halter av froreningar i luft eller vatten.

Kretshandledning: Vindkraft

3. Nr och hur gr det att pverka?

Vindkraft r ofta ett mycket bra energislag ur miljsynpunkt, men det krvs att de placeras p lmpliga platser. Vindkraftparker planeras ofta vid kusten, till havs, p slttter dr det blser mycket eller i hglnta skogsomrden. Den planerade platsen kan d antingen sammanfalla med omrden som r utpekade som riksintressen fr naturvrd eller friluftsliv eller med omrden som r skyddade som naturreservat, Natura 2000-omrde eller liknande. Dessa olika stt att anvnda marken ska d vgas mot varandra och de behver inte ndvndigtvis utesluta varandra. Vid vindkraftsetablering gr det t mark bde fr vindkraftsverken och fr de vgar som behvs fr att frakta dem p plats och fr framtida service och underhll. Vindkraftparker syns och hrs ver stora avstnd. De kan ha en pverkan p bde fauna och landskapsbild. Alla dessa typer av pverkan, eller risk fr pverkan, ska beskrivas p ett tillfredsstllande stt i anskan och i MKB om parken r tillstndspliktig enligt MB, eller vid anmlningsfrfarandet fr anmlningspliktig vindkraft.

3.1

Att vrna om vindkraften som miljvnlig energiklla

Enskilda personer och freningar har flera tillfllen under den rttsliga processen att frska pverka eller kanske helt stoppa ett mindre lyckat vindkraftsprojekt. Man br dock noga vervga vad som ska uppns och varfr. Som det framgr ovan r Naturskyddsfreningen allmnt fr en utbyggnad av vindkraft, men det r samtidigt viktigt att lokaliseringen blir lmplig ur natur- och miljsynpunkt. Det r viktigt att freningen i sakfrgan framstr som enig utt i frhllande till myndigheter och exploatrer. En utgngspunkt kan vara att bara pverka de vindkraftprojekt som planeras p mycket knsliga platser och dr skyddade arter kan pverkas negativt. Frgor om bullerstrningar fr grannar och estetiska frgestllningar br normalt inte ptalas av Naturskyddsfreningen. Denna typ av frgor har grannarna rtt att driva som sakgare. Det r dock sllan som enstaka vindkraftverk som inte r tillstndspliktiga kan antas medfra sdana stora effekter att freningen br motstta sig dem. Ett bra stt att pverka r att delta under MKB-samrd och yttra sig ver tillstndsanskningar och detaljplaner fr att beslutsunderlag och beslut ska bli s bra som mjligt ur natur- och miljsynpunkt. Frst om inget av detta lyckas br verklagande vervgas. Det r ocks viktigt att komma ihg att det r skillnad p att p olika stt delta i en rttslig process och att debattera i medier. Att uttrycka missnje med exempelvis ett detaljplanefrslag i en tidningsartikel innebr inte att ett yttrande i rendet har gjorts och drigenom har rtt att verklaga i ett senare skede. Inget hindrar dock att bde en mediedebatt och en rttslig process ger rum.

Kretshandledning: Vindkraft

3.2

Vad kan organisationer som vill pverka eller stoppa ett vindkraftprojekt gra?
Delta i olika samrd, srskilt MKB-samrd. Yttra sig ver planer, anmlningar, tillstndsanskningar och frdiga MKB. Delta under muntliga frhandlingar i tillstndsrenden. verklaga om organisationen har talertt. Vnda sig till tillsynsmyndigheter och be dem vidta tgrder.

3.3

Praktiska rd infr MKB-samrd

Syftet med MKB-processen r att f ett s bra beslutsunderlag som mjligt. Processen inbegriper ett eller flera samrd och utmynnar i en skriftlig MKB. Utifrn anskan och MKB ska prvningsmyndigheten kunna utlsa vilka mjliga effekter negativa och positiva ett projekt kan medfra. Att delta under MKB-samrd r ett mycket viktigt instrument fr att pverka planerade projekt. Hll utkik i lokaltidningen efter kungrelser om samrd. Samrdet innebr inte alltid att det hlls mten. Frfarandet kan vara enbart skriftligt, men ofta hlls ocks ett eller flera mten beroende p den planerade verksamhetens komplexitet. G inte p samrdsmten med det enda argumentet att ngot inte ska byggas av ett eller annat skl. Frsk istllet pverka innehllet i kommande MKB genom att fresl vad som behver utredas (en bra MKB kan innebra att ett projekt inte tillts, alternativt fr strnga villkor). I en MKB ska en redogrelse ver samrd finnas med. Hlls inget samrdsmte, eller har ni inte mjlighet att delta, skicka in ett skriftligt yttrande ver vad ni anser br utredas och varfr. ven i de fall samrdsmte hlls kan det vara bra att yttra sig skriftligt redan nu. Det kan vara svrt, men inte omjligt, att senare f gehr fr sikter om dliga MKB:ar om man inte deltagit frn brjan. Detta kan ocks tillmpas p samrd enligt 12 kap 6 MB. Denna typ av samrd rr dock ofta en mindre frga. r det ont om resurser behver dessa samrd inte prioriteras.

Kretshandledning: Vindkraft

3.4
Att tnka p infr samrdsmten: Kontrollera vilken ordning som gller fr mtet. Hur och nr kan ni framfra era sikter? Finns det mjlighet att terkomma? Vilka tidsramar gller? Kontrollera ocks om protokoll kommer att fras, och anteckna grna sjlv. Pminn om att viktiga saker som ni och andra sger ska fras till protokollet. Ha grna frgor frdiga. Frgorna behver inte besvaras under samrdet, utan mste ofta utredas. Ni behver heller inte ha ngra egna svar eller slutsatser. Det r verksamhetsutvaren som har bevisbrdan, och det r allts denna som ska visa om ngon utredning ni begr r orimlig! Kontrollera senare i aktuell MKB om era frgor ftt svar. Skicka grna personer med kunskap i mnen med betydelse fr verksamheten, exempelvis lokala ornitologer, till mtet. Bra saker att framfra krav om r utredningar kring metod och teknik, srskilt att bsta mjliga teknik ska anvndas. Vidare br samtliga rimliga alternativa lokaliseringar som typiskt sett r lmpliga fr verksamheten utredas. Knner ni kanske till ngon speciell art som finns i omrdet och som kan pverkas? Krv i sdant fall utredning kring detta. Av samrdsredogrelsen ska framg vilka krav p utredningar som framkommit och ven varfr, om s r fallet, ngon sdan utredning inte gjorts.

Samrd och yttranden under planprocesser enligt PBL

Samrd enligt PBL r i stort sett alltid skriftliga. Senast under utstllningstiden r det viktigt att freningen inkommer med yttrande i frgor dr freningen har sikter. De flesta av punkterna kring MKB-samrd gller ven hr. Yttranden kan gras ven i bygglovsfrgor. Det finns dock inget rttsligt krav p att samrd ska hllas med freningen i sdana frgor.

Kretshandledning: Vindkraft

3.5

Yttranden ver anmlningsrenden och tillstndsanskningar enligt MB

3.6

Muntliga frhandlingar i renden och ml

Hll utkik efter kungrelser i lokalpressen om att anskan eller anmlan enligt MB kommit in. Skaffa er anskan och tnk igenom om det r ngot ni har synpunkter p. Om ni beslutar er fr att yttra er ska fljande vara med: Ange vilken anskan ni yttrar er ver (eventuellt diarenummer eller domsnummer om sdant finns). Datera ert yttrande och skicka in det inom den angivna tiden i kungrelsen. Hinner ni inte kan ni begra anstnd. Ange vad ni vill att prvningsmyndigheten ska besluta om. Det kan till exempel vara att tillstnd inte ska ges, eller att anskan eller MKB mste kompletteras. Ange argumenten. Dessa br vara s vl underbyggda som mjligt. Ange grna ven rttslig grund fr argumenten, men detta r inte ndvndigt.

Nr lnsstyrelsens Miljprvningsdelegation r prvningsmyndighet r det ganska vanligt att ingen muntlig frhandling hlls i rendet, utan att hela processen sker i skriftlig form. Det kan dock frekomma frhandlingar, till exempel om det har inkommit mnga negativa yttranden och rendet r kontroversiellt. Om vindkraftparken ska prvas av miljdomstol ska frhandling hllas om ngon part begr det. Delta grna under dessa frhandlingar och framfr argumenten p ett sakligt och lugnt stt. Att bli alltfr upprrd och arg gagnar sllan saken, utan ger ofta motparten en frdel. Med detta inte sagt att man inte kan vara djupt engagerad i en frga.

10

Kretshandledning: Vindkraft

3.7

Detta br vara med i ett verklagande

Om det blir s att en vindkraftpark, trots era anstrngningar under samrd, genom yttranden och under muntliga frhandlingar, fr tillstnd att byggas p en mycket dlig plats ur miljsynpunkt kan ett verklagande av beslutet vara ndvndigt. Fljande punkter br i s fall vara med. Var noga med att komma in med verklagandet i tid! Tidsfristen brukar vara tre veckor efter beslutet se den besvrshnvisning som ska finnas lngst bak i ett beslut. Skicka hellre in ett inte helt frdigarbetat verklagande och begr anstnd med att komma in med ytterligare skl fr verklagandet. Har ni missat tiden r det nmligen inget att gra, hur felaktigt beslutet n r. Beslutsnummer och datum och vilken myndighet som fattade det beslut ni verklagar. Varfr ni anser att Naturskyddsfreningen, ert lnsfrbund eller er krets har talertt i frgan. Vad ni yrkar, det vill sga vad det r ni vill att den verprvande myndigheten ska besluta om. Det kan vara att en verksamhet inte ska f tillstnd alls (att det givna tillstndsbeslutet upphvs), att den skta lokaliseringen inte kan tilltas, att ytterligare frsiktighetsmtt mste vidtas, att ngot/ngra av de uppstllda villkoren mste skrpas. Ofta kan det vara bra att inte begrnsa sig alltfr mycket. Man kan till exempel i frsta hand yrka att verksamheten inte ska tilltas, i andra hand att en annan lokalisering mste gras eller att ytterligare krav ska stllas p verksamheten. Begr inhibition om en skande ftt ett verkstllighetstillstnd eller byggnadstillstnd. Ett sdant tillstnd innebr nmligen annars att verksamheten

kan pbrjas trots att beslutet verklagas. Inhibition innebr att den verprvande instansen instller verkstlligheten tills den sjlv prvat rendet. Ange era skl s noggrant ni bara kan, till exempel frekomst av rdlistade arter (se Artdatabankens webbplats www.artdata.slu.se) och intrng i riksintressen fr naturvrd (och friluftsliv) naturskyddade omrden (se www.naturvardsverket.se/skyddadnatur). Det r extra bra om ni kan hnvisa till lagstiftning, EU-rttsliga regler, frarbeten, Naturvrdsverkets allmnna rd, tidigare avgranden etc. Detta r dock inget krav. Lmna dremot alltid noggranna referenser p var ni hmtat sakuppgifter. Underteckna med namn, adress och personnummer alternativt firmatecknare fr freningen. Skicka med fullmakt om du fretrder ngon annan. Det r viktigt att rtt part verklagar. Du som fretrder en av Naturskyddsfreningens kretsar med frre n 100 medlemmar mste be om en fullmakt frn freningens lnsfrbund. Skicka in verklagandet till den myndighet som fattade det beslut ni verklagar. Denna myndighet gr en rttidsprvning (det vill sga kontrollerar om ni kommit in med verklagandet inom rtt tid) och skickar rendet vidare till den instans som ska prva det. Senare kompletteringar etc skickar ni direkt till den instans som prvar.

Litteraturtips Michanek G, Zetterberg C, Den svenska miljrtten Vindkraftshandboken, Planering och prvning av vindkraftverk p land och i kustnra vattenomrden, Boverket 2009

11

Kretshandledning: Vindkraft

Bilaga 1

Exempel p fullmakt

Fullmakt Hrmed uppdras t N N och N N var och en att ssom Naturskyddsfreningens i XX lns ombud verklaga beslut om vindkraftsanlggning i XXX samt dithrande frgor till myndigheter och domstolar. I fullmakten ingr att i vrigt fretrda freningen nr det gller vindkraftsanlggningar i XX. X-stad 2009-03-03

.............................................................................. NN Ordfrande i Naturskyddsfreningen X-ln Adress Telefonnr

.............................................................................. NN Kassr i Naturskyddsfreningen X-ln Adress Telefonnr

Bilagor: Protokollsutdrag om firmatecknare Freningens stadgar

12

Kretshandledning: Vindkraft

Bilaga 2

Exempel p verklagande

Miljverdomstolen Svea Hovrtt Box 2290 103 17 Stockholm Stockholm den 10 juli 2008

verklagande av Miljdomstolens deldom den 23 maj 2008 om tillstnd till vindkraft p lgfjllet Sjisjka i naturreservat. Klagande: Svenska Naturskyddsfreningen, 802002-4280 Box 4625 116 91 Stockholm Oscar Alarik Svenska Naturskyddsfreningen Box 4625 116 91 Stockholm

Ombud:

Motpart:

Vindkompaniet i Mrbylnga AB, 556675-7497 Box 45 380 62 Mrbylnga Advokat Bo Hansson Mannheimer Swartling Advokatbyr AB Box 4291 203 14 Malm

Ombud:

Saken: verklagande av Ume miljdomstols deldom den 23 maj 2008 i ml nr M 4477-04, avseende tillstnd fr vindkraft p fastigheten Gllivare kronoverloppsmark 2:1, Gllivare kommun.

verklagande Svenska Naturskyddsfreningen verklagar Miljdomstolens i Umes deldom den 23 maj 2008 i ml nr M 4477-04, avseende tillstnd fr vindkraft p fastigheten Gllivare kronoverloppsmark 2:1, Gllivare kommun.

13

Kretshandledning: Vindkraft

1.

Yrkande

1.1 Svenska Naturskyddsfreningen yrkar p att miljverdomstolen upphver miljdomstolens tillstnd och dispenser. 1.2 Freningen yrkar att miljverdomstolen meddelar inhibition av verkstllighetsfrordnandet.

2.

Omstndigheter

Svenska Naturskyddsfreningen ser sig i detta rende ndsakad att verklaga miljdomstolens tillstnd till uppfrandet av en vindkraftspark p Sjisjka i Gllivare, trots att freningen r en mycket stark tillskyndare av vindkraft. Enligt en kartlggning som publicerades i december av tidningen Affrsvrlden planeras det fr nrvarande cirka 4 000 vindkraftsverk med en sammanlagd kapacitet p 45 TWh i Sverige, vilket motsvarar mer n 30 procent av dagens elproduktion. Investeringskostnaderna uppskattas till nrmare 200 miljarder kronor. Freningen finner utvecklingen synnerligen positiv. En sdan kraftfull expansion kan emellertid medfra problem i det enskilda fallet, dr vindkraftsetableringar kan vara olmpliga trots den starka bevekelsegrund som klimathotet innebr. Naturskyddsfreningen r av den bestmda uppfattningen att ven angelgna projekt som syftar till en bttre milj mste flja gllande miljlagstiftning. P sikt urholkas vindkraftens trovrdighet om alltfr miljstrande projekt ges tillstnd. Freningen r genuint orolig ver att vindkraften kan komma i vanrykte och frlora allmnhetens std, om projekt som innebr intrng i naturreservat och undantrngande av hotade arter tillts. Den planerade vindkraftsparken om hgst 30 verk i Sjisjka har frlagts till en mycket illa vald plats, skyddad av svl naturreservat som det srskilda EU-skydd som Natura 2000 innebr. Den knsliga naturen i Kaitums fjllurskogsreservat kommer att pverkas kraftigt, inte minst av de vgar som ska anlggas. De underlag som ligger till grund fr beslutet r dessutom bristflliga, bland annat betrffande lokaliseringsbedmningen och inventeringen av vilka fgelarter som hckar i omrdet.

3.

Grunder fr Naturskyddsfreningens yrkanden

Naturskyddsfreningen anser att miljdomstolens tillstnd strider mot ett antal rttsregler: Lokaliseringsregeln i miljbalken 2 kap. 6 1 st. Skyddet av riksintressant natur i miljbalken 4 kap. 1 Miljbalkens regler om miljkonsekvensbeskrivningar 5 kap. Skyddet av srskilda bevarandeomrden i miljbalken 7 kap. 28-29 Regler om naturreservat i miljbalken 7 kap. Landskapsbildskyddet enligt vergngsbestmmelserna till miljbalken

3.1 Lokaliseringsregeln i miljbalken 2 kap. 6 1 st.

Naturskyddsfreningen anser att miljbalkens lokaliseringsregel MB 2 kap. 6 1 st innebr hinder fr att tillta den vindkraftspark som nu planeras i det aktuella omrdet. Lgfjllet Sjisjka r inte en plats som r lmplig fr ett projekt av det slag som r aktuellt, eftersom det innebr ett alltfr stort intrng i skyddade naturmiljer. Enligt freningens uppfattning r omrdet verhuvudtaget inte lmpligt fr etablering av anlggningar fr energiproduktion. Den lokaliseringsbedmning som terges i sin helhet i avsnitt 7.2 i miljkonsekvensbeskrivningen r bristfllig. Till exempel summeras betygsttningen i tabell 5 ver de tio alternativa lokaliseringarna uppenbarligen fel, vilket gr att till exempel Kuormakka-alternativet i texten framstr som ointressant istllet fr fullt jmfrbart med Sjisjka-alternativet.

14

Kretshandledning: Vindkraft

Det r lovvrt att Vindkompaniet redovisat 10 olika lokaliseringar, men frgan blir sledes om den lokaliseringsutredning som anskaren har gjort verkligen r genomarbetad. Lokaliseringsutredningen omfattar nio sidor i miljkonsekvensbeskrivningen, men det mesta upptas av metodikbeskrivning. Naturskyddsfreningen r av den uppfattningen att det finns bttre lokaliseringar. Marken som vindkraftsparken avses att byggas p gs av Statens Fastighetsverk. Nyligen meddelade en annat statlig organisation, skogsbolaget Sveaskog, att man identifierat cirka 2 000 platser lmpliga fr vindkraftsutbyggnad. D Sveriges skogar r hrt brukade internationellt sett, finns det stora arealer av trivial skogsmark som r lmpligare att bygga vindkraft i. Det r allts inte s att det rder brist p lmpliga lokaliseringar. Dremot kan det vara lttare och billigare fr vindkraftsbolagen att f markgare att avst frn mark som de nd inte kan exploatera p grund av till exempel reservatsskydd. Bedmningen att Sjisjka skulle vara freml fr en hgre exploateringsgrad n de andra alternativen r vidare en synpunkt som mste anses vara av missvisande, och vger alltfr tungt i pongbedmningen i lokaliseringsutredningen. I den vegetationsinventering som bifogats anskan sid. 14 dras slutsatsen att omrdet i sin helhet br betraktas som ett orrt naturomrde (vildmark).

3.2 Skyddet av riksintressanta omrden i miljbalken 4 kap. 1

Kaitums fjllurskogsreservat utgr ett riksintresse, eftersom det r ett srskilt bevarandeomrde. Men projektet berr ven ett annat riksintresse, nmligen skyddet av obrutna fjllomrden i 4 kap. 5 . Omrdet r inte utpekat som riksintresse fr vindkraft, vilket innebr att lagstiftaren redan gjort en intresseavvgning som innebr att naturvrdet ska ha fretrde nr flera intressen str mot varandra. Enligt MB 4 kap. 1 r de omrden som anges i de fljande 2-8 av riksintressen med hnsyn till bland annat de naturvrden som finns i omrdena. Exploateringsfretag fr endast komma till stnd om det inte mter hinder enligt 2-8 och det kan ske p ett stt som inte ptagligt skadar omrdets natur- och kulturvrden. Vindkraftsparken kommer att synas milsvitt, och f en bestende negativ inverkan p de landskap som avses att skyddas som riksintresset fr obrutna fjllomrden, eftersom Sjisjka ligger omedelbart i blickfnget frn en stor del av fjllkedjan i vster. En vindkraftspark av den storlek som anges i miljdomstolens dom kommer enligt freningens mening i allra hgsta grad att skada omrdets naturvrde ptagligt, inte minst p grund av de vgar och ledningar som mste anlggas genom reservatet. I vegetationsinventeringen nmns arealminskningar av bland annat fjllbjrkskog och ett flertal vtmarker, pverkad hydrologi och kad erosion. Trettio 130 meter hga vindkraftverk och flera kilometer vg mitt inne i ett naturreservat kan inte innebra annat n ptaglig skada, oavsett frsiktighetstgrder. Det r till exempel inte alltid fglar tervnder till hckningsplatser om hckning frsvrats under en ssong. Det kan knappast heller rra sig om en situation dr undantag p grund av utveckling av befintliga ttorter eller av det lokala nringslivet kan bli aktuellt. Ngon ttort ligger inte nra inp omrdet, och de arbetstillfllen som skapas p grund av vindkraftsbygget mste anses som hgst temporra.

3.3 Miljbalkens regler om miljkonsekvensbeskrivningar 5 kap.

Den miljkonsekvensbeskrivning som exploatren frdigstllt r befattad med sdana brister att miljdomstolen inte kunnat gra en korrekt bedmning av sakfrhllandena vid domen. Bristerna i lokaliseringsbedmningen har redan nmnts ovan. Vidare har fgelinventeringen som legat till grund fr beskrivningen varit alltfr begrnsad i tiden och utelmnat delar av hckningstiden fr relevanta arter. I fgelinventeringen medges detta: Inventeringen genomfrdes i mitten av juli. Detta var i senaste laget d vadarna slutat spelflyga och tttingarnas sngperiod led mot sitt slut. Om inventeringen istllet hade genomfrts en mnad tidigare hade troligen bde fler arter och individer av respektive art setts och/eller hrts (sid. 3). De uppgifter om andra observationer som lmnats under tidigare skriftvxling visar p bristerna i underlaget, men de r inte tillrckliga fr att pst att de kompletterar miljkonsekvensbeskrivningen i tillrcklig mn. Vidare brister vegetationsinventeringen i det att vgdragningen inte var avgjord vid den tidpunkt inventeringen gjordes, och att de fulla konsekvenserna av vgen drfr inte kunnat beskrivas.

15

Kretshandledning: Vindkraft

3.4 Skyddet av srskilda bevarandeomrden i miljbalken 7 kap. 28-29

Hela Kaitum fjllurskogsreservat ingr i Natura 2000-ntverket, och skyddas drmed av reglerna i MB 7 kap, 27-29 . Bland annat ska en gynnsam bevarandestatus fr livsmiljer i dessa omrden upprtthllas. Dessa bestmmelser ska lsas lojalt med gllande EG-rtt, nrmare bestmt Artikel 6(4) direktiv 92/43 (EG) om bevarande av livsmiljer samt vilda djur och vxter. Miljdomstolen har bedmt att vindkraftsparken inte kommer att pverka miljn i Natura 2000-omrdet p ett betydande stt, och att tillstnd enligt MB 7 kap. 28a drfr br kunna medges. Av MB 7 kap. 28 b framgr emellertid att tillstnd skall vgras om de livsmiljer som avses skyddas kan skadas. Av ordalydelsen framgr att det rcker med att till och med avlgsna risker fr skada kan vara ett hinder (se Miljbalken en kommentar, Bertil Bengtsson m.fl. sid. 7:80). I detta fall torde det emellertid vara frga om direkta, hgst ptagliga skador p de skyddade livsmiljerna som ett resultat av bland annat direkta avverkningar i den skyddade livsmiljn 9040 fjllbjrkskog, pverkan p 4060 fjllhedar genom bland annat nedgrvning av fundament samt vgbygge genom den prioriterade livsmiljn 7310 Aapamyrar, dr det kan frekomma prioriterade fgelarter som kan pverkas negativt om till exempel myrarnas hydrologiska frutsttningar frsmras under det knsliga fdskningsskedet under hckningen. Dessutom r det hgst tvivelaktigt om skador helt kommer att kunna undvikas enligt villkor 17 inom vegetationstyperna 7160 Mineralrika kllor och kllskrr av fennoskandisk typ, 6150 Alpina och subalpina silikatgrsmarker och 9010 Vstlig taiga. I bevarandeplanen fr Natura 2000-omrdet beskrivs bevarandesyfte och bevarandeml. Syftet r att Natura 2000omrdet ska bidra till att upprtthlla gynnsam bevarandestatus fr de naturtyper som ingr. Mlen uttrycks som att naturtypens areal ska uppg till minst angivet antal hektar. Den minskning av skyddade livsmiljer som exploateringen resulterar i kommer att innebra att uppstllda bevarandeml inte kan hllas. Naturtyperna kommer att pverkas p ett sdant stt att en gynnsam bevarandestatus inte kan upprtthllas. Drmed kan inte heller projektet tilltas. Det finns ocks farhgor om hur projektet kommer att pverka den nrvaron av prioriterade fgelarter som A166 grnbena och A170 smalnbbad simsnppa. Nr det gller den prioriterade arten A038 sngsvan r det inte utrett om hckning frekommer. Det finns uppgifter om att arten r srskilt knslig fr vindkraft (se Vindkraftens inverkan p fgelpopulationer, Fredrik Widemo, Sveriges Ornitologiska Frening, bilaga 1). Miljdomstolen har sledes inte ngot tillrckligt underlag fr att avgra om frutsttningar fr tillstnd freligger. Naturskyddsfreningen anser att det r direkt olmpligt att skjuta upp frgan om verksamhetens pverkan p fgellivet under en prvotid p tv r. Nr vl prvotiden r till nda kan utbyggnaden vara genomfrd, och skadorna mer eller mindre irreversibla. Att miljdomstolen medgivit verkstllighetstillstnd innebr att situationen nu r hgst allvarlig. Att frska reparera grundlggande bristerna i miljkonsekvensbeskrivningen i efterhand r hgst olmplig, i synnerhet nr det rr sig om knslig natur i ett srskilt skyddat omrde. Dessa och andra frndringar strider svl mot den bevarandeplan som tagits fram fr Natura 2000-omrdet som gllande rtt. Miljdomstolen har inte i beslutet hnvisat till de extraordinra undantagsmjligheter som regleras i 7 kap. 29 . Men inte heller enligt denna bestmmelse kan etableringen tilltas, eftersom det inte saknas alternativa lokaliseringar.

3.5 Regler om naturreservat i miljbalken 7 kap.

Projektet innebr dessutom ingrepp i strid med reservatsbestmmelserna fr Kaitums fjllurskogsreservat. Reservatets syfte r bland annat att bevara landskapets opverkade karaktr s att urskogens och de olika fjll- och fjllnra naturtypernas ekosystem fr utvecklas naturligt. Syftet r ven att inom ramen fr detta ml ge mjlighet till naturupplevelser, friluftsliv och vetenskaplig forskning i orrd natur. Miljdomstolens bedmning att betydande miljpverkan ska kunna undvikas grundar sig p miljkonsekvensbeskrivningen, som i sin tur vilar p resultaten av inventeringarna. Eftersom inventeraren konstaterat att han inte kunnat studera effekterna av vgdragningarna ver vegetationen s mste miljdomstolens slutsats anses vila p en alltfr svag grund. Det r kanske inte ens mjligt att bygga vgarna s att stora frluster undviks. Det frefaller uppenbart att byggandet av flera kilometer vg och trettio strre vindkraftverk str starkt i strid med

16

Kretshandledning: Vindkraft

reservatssyftet. En opverkad karaktr kan inte bibehllas och friluftslivet kommer att inskrnkas i hg grad av den stora anlggningen. Det torde ocks vara omjligt att finna srskilda skl fr dispens enligt MB 7 kap. 7 2 st. Fr att srskilda skl krvs enligt motiven att en vsentlig frndring skett av omrdet, eller om nrliggande detaljplan vsentligt frndrat frutsttningarna. Ngra sdana eller liknande frutsttningar freligger inte.

3.6 Landskapsbildskyddet enligt vergngsbestmmelserna till miljbalken

Lnsstyrelsen i Norrbottens ln har i beslut den 24 mars 1972 freskrivit om skydd fr landskapsbilden i Norrbottens fjllvrld enligt den numera upphvda Naturvrdslagens 19 . Enligt vergngsbestmmelserna till miljbalken gller emellertid fortfarande skyddet av landskapsbilden, vilken naturligtvis pverkas p ett synnerligen genomgripande stt av en vindkraftspark av den omfattning som fresls. Som nmnts ovan, kommer landskapsbilden att pverkas.

4.

Freningens rtt att verklaga

Naturskyddsfreningen har rtt att verklaga tillstnd i egenskap av sdan miljorganisation som anges i MB 16 kap 13 .

Dag som ovan

Oscar Alarik Enligt fullmakt

17

Denna skrift riktar sig frmst till Naturskyddsfreningens kretsar och lnsfrbund som har ett intresse av att delta i rttslig miljprvning av vindkraft. Syftet r att ge vgledning och tips vad gller samrd, yttranden och verklaganden. Dessutom beskrivs de grundlggande kravreglerna och hur prvning av vindkraft gr till.

Naturskyddsfreningen Box 4625, 116 91 Stockholm Tel 08-702 65 00 Naturskyddsfreningen r en ideell miljorganisation med kraft att frndra. Vi sprider kunskap, kartlgger miljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och myndigheter svl nationellt som internationellt. Freningen har ca 190 000 medlemmar och finns i lokalfreningar och lnsfrbund ver hela landet. Vi str bakom vrldens tuffaste miljmrkning Bra Miljval. www.naturskyddsforeningen.se