Kretshandledning Externa kpcentra

Kretshandledning Externa kpcentra

Innehllsfrteckning

Processen Kretshandledning Externa kpcentra Praktiska rd infr plansamrd Vad br vara med i ett verklagande Syfte Den fysiska planeringen Nr ska det gras en MKB fr kpcentra Statlig kontroll Talertt Litteraturtips Bilagor

1 2 3 4 5 6 9 10 11 12 13

Text: Gunilla Hgberg Bjrck Projektledare: Oscar Alarik Layout: Carina Grave-Mller Foto: www.sxc.hu ISBN: 91-558-0017-3 Andra upplagan Stockholm 2011

ii

Kretshandledning Externa kpcentra

Processen

Programfrslag,
bara om kommunen bedmer att det behvs

Programsamrd Planfrslag

Programskede

Samrdsskede Plansamrd Planfrslag Utstllningsskede Planutstllning Frdigt Planfrslag Antagandeskede Antagande Laga Kraft
Bilden beskriver hur det gr till att anta detaljplaner med s kallat normalt planfrfarande. Fr vissa enklare detaljplaner kan processen frenklas. Viktigt att komma ihg r att man mste ha kommit in med skriftliga synpunkter senast under utstllningsskedet fr att f verklaga.

1 iii

Kretshandledning Externa kpcentra

Kretshandledning Externa kpcentra

Detta r en skrift som frmst riktar sig till de av Naturskyddsfreningens kretsar och lnsfrbund som kan ha intresse av att pverka tillkomst och utbyggnad av externa kpcentra med hjlp av de rttsliga regler som gller fr sdana. Syftet r att hr beskriva de grundlggande rttsliga kravreglerna, frmst att ge vgledning och tips vad gller samrd, yttranden och verklaganden. Sjlvklart kan man frska pverka ven p andra stt, t ex genom media och direktkontakt med beslutsfattare. Sdan pverkan tas dock inte upp hr.

Ett bra stt att pverka r att delta under plansamrd och yttra sig ver den frdiga planen. Detta fr att beslutsunderlag och beslut ska bli s bra som mjligt ur natur- och miljsynpunkt. Frst om inget av detta lyckas kan ett verklagande gras. Viktigt att komma ihg r ocks att det r skillnad p att p olika stt delta i en rttslig process och att delta i debatt i t ex media. Det faktum att man uttryckt sitt missnje med exempelvis ett detaljplanefrslag i en tidningsartikel innebr inte att man inkommit med ett yttrande i rendet, och drigenom har rtt att verklaga i ett senare skede. Inget hindrar dock att man gr bdadera. Nedan fljer ngra praktiska rd. Efter dessa avsnitt finns en avdelning om vilka bestmmelser som ligger till grund fr beslut om nyetablering och utbyggnad av externa kpcentra.

Externa kpcentra
Storskalig handel i externa kpcentra har vuxit sig s stor att man kan tala om en strukturomvandling. Sm butiker nra bostadsomrden sls ut av stormarknader, med bland annat trafikkning som fljd. Utslagningen av butiker i frorter, smstadscentra och glesbygd r p mnga stllen ett faktum. Detta leder i sin tur till att allt fler fr det svrare att klara sina dagliga inkp utan bil. Att anvnda bilen blir d inte ett frivilligt val utan ett tvng. Utvecklingen r en allvarlig motkraft till de nationella anstrngningarna att minska biltrafikens buller, resursfrbrukning och utslpp av klimatpverkande och sjukdomsalstrande mnen.

Vad kan miljorganisationer som vill pverka eller stoppa ett kpcentra gra?
Miljorganisationer kan delta och pverka vid olika tillfllen under tillkomsten av en ny plan fr externa kpcentra: Delta i plansamrd enligt plan- och bygglagen (PBL). Yttra sig ver planer och miljkonsekvensbeskriv ningar (MKB). verklaga om organisationen har talertt.

Externa kpcentra krver detaljplan och bygglov enligt plan- och bygglagen. De r dock inte tillstndspliktiga enligt miljbalken. Kan kpcentrat antas medfra en betydande miljpverkan ska en miljkonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljbalken gras innan planen kan antas.

Kretshandledning Externa kpcentra

Praktiska rd infr plansamrd

Syftet med plansamrd och srskilt MKB-processen r att f ett s bra beslutsunderlag som mjligt. Processen inbegriper ett eller flera samrd, d myndigheter, grannar och miljorganisationer fr ge sina synpunkter p detaljplanen. Om projektet har betydande miljpverkan ska en MKB tas fram, som sedan kommer att utgra en del av beslutsunderlaget nr kommunen antar planen. Samrd enligt PBL r i stort sett alltid skriftliga. Utifrn MKB:n ska man kunna utlsa vilka mjliga effekter, negativa och positiva, en plan kan medfra. Att delta under plansamrd r ett bra stt att pverka planerade projekt. Hll utkik i lokaltidningen efter kungrelser om samrd. Ett absolut frsta krav freningen alltid ska stlla nr det gller planer om utbyggnad eller nyetablering av externa kpcentra r att en fullstndig MKB enligt 6 kap 7 miljbalken (MB) ska gras. Argumentera fr varfr den planerade planen kan antas medfra betydande miljpverkan (som r grnsen fr nr en MKB krvs). Hnvisa grna till MKB-direktivet, ls mer om detta nedan. Nr vl en MKB-process startar r det viktigt att inte begrnsa sig till krav p att kpcentret inte ska byggas av ett eller annat skl. Frsk ven att pverka innehllet i kommande MKB genom att fresl vad som behver utredas (en bra MKB kan leda till att en plan inte tillts alternativt ndras). Detta gller ven om kommunen beslutar att inte gra ngon MKB frsk d pverka innehllet i sjlva planen p samma stt. Senast under utstllningstiden r det viktigt att freningen inkommer med skriftligt yttrande i frgor dr freningen har sikter, annars frloras mjligheten att verklaga.

Ange vilket planfrslag ni yttrar er ver (eventuellt diarenummer om sdant finns). Datera ert yttrande, och skicka in det inom den angivna tiden i kungrelsen. Hinner ni inte kan ni begra anstnd. Ange era argument. Dessa br vara s vl underbyggda som mjligt. Ange grna ven rttslig grund fr era argument, men detta r inte ndvndigt. Hnvisa ocks grna till nationella och regionala miljml. Hur tas det hnsyn till mlen i planen? Det kan vara bra att krva utredningar av olika slags tgrder fr att minska projektets milj- och naturpverkan. Aktuella frgor kring detta kan vara hur kollektivtrafiken planeras kopplat till planen. Vidare br samtliga rimliga alternativa lokaliseringar som typiskt sett r lmpliga fr verksamheten utredas. Vilka blir miljeffekterna om lokaliseringen blir en annan? Knner ni kanske till ngon speciell art, vrdefull naturmilj eller annat som finns i omrdet och som kan pverkas? Krv i sdant fall utredning kring vilka negativa effekter som planen kan innebra fr dessa skyddsintressen. Just nr det gller externa kpcentra kan ni ven titta lite extra p miljbalkens bestmmelser om miljkvalitetsnormer fr luft, dessa fr inte vertrdas genom t ex ett planfrslag. Har kommunen tagit hnsyn till dessa i planen? Hur pverkas luftkvaliteten av kad trafik? Av samrdsredogrelsen ska framg vilka krav p utredningar som framkommit och ven varfr, om s r fallet, ngon sdan utredning inte gjorts.

Yttranden kan gras ven i bygglovsfrgor. Det finns dock inget rttsligt krav p att samrd ska hllas med freningen i sdana frgor.

Kretshandledning Externa kpcentra

Vad br vara med i ett verklagande?

Om det blir s att en plan fr en utbyggnad eller nyetablering av ett kpcenter antas trots era samrdsyttranden och andra anstrngningar, kan ett verklagande av planen vara ndvndigt. Observera att tv mycket viktiga konsekvenser knutits till om planen innebr betydande miljpverkan verklagandemjligheten och MKB. Det r nmligen bara om den magiska grnsen fr betydande miljpverkan passeras som miljorganisationer fr verklaga och en MKB mste gras. Kommunens beslut p denna punkt r allts mycket viktigt. Om kommunen kommit fram till att kpcentrat inte kommer att ha ngon betydande miljpverkan, kan lnsstyrelsen komma att avvisa er verklagan. Det r drfr extra viktigt att ni i dessa fall argumenterar fr att kommunen har fel, och noga redovisar olika skl fr varfr planen medfr betydande pverkan p miljn. Tnk p fljande nr ni skriver ett verklagande: Var noga med att komma in med ert skriftliga verklagande i tid! Tiden fr verklagande av ett beslut att anta, ndra eller upphva en detaljplan rknas frn den dag d justeringen av protokollet med beslutet har tillknnagetts p kommunens anslagstavla. verklagandetiden r tre veckor. Skicka hellre in ett inte helt frdigarbetat verklagande och begr anstnd med att komma in med ytterligare skl fr ert verklagande. Har ni missat tiden r det nmligen inget att gra, hur felaktigt beslutet n r. verklagandet ska skickas till den myndighet som meddelat beslutet. Nr det gller planer skickas verklagandet allts till kommunen (inte till lnsstyrelsen som ska prva). Kommunen prvar om verklagandet kommit in i rtt tid och skickar det sedan vidare. Diarenummer och datum och vilken myndighet som fattade det beslut ni verklagar. Varfr ni anser att Naturskyddsfreningen, lnsfrbundet eller kretsen har talertt i frgan (se nedan under avsnittet Taletrtt). Vad ni yrkar, d v s vad det r ni vill att den verprvande myndigheten ska besluta om. Nr det gller verkla-

gande av en detaljplan kan den verprvande myndigheten bara upphva hela detaljplanen. Om kommunen medgett det kan dock beslutet upphvas i en viss del eller ndras p annat stt (men detta r ovanligt). Ange era skl till att planen ska upphvas s noggrant som mjligt. Skl kan vara att det saknas en MKB eller att planen grundar sig p en alltfr dlig sdan, att miljkvalitetsnormer kommer att vertrdas eller att den planerade lokaliseringen inte kan tilltas. Ange ocks till exempel frekomst av rdlistade arter (se Artdatabankens webbplats www.artdata.slu.se) och intrng i riksintressen fr naturvrd (och friluftsliv) naturskyddade omrden (se www.naturvardsverket.se/ skyddadnatur). Mngden trafik som anlggningen kommer att generera, luftfroreningar och strningar fr nrboende r ocks viktigt att ange. Det r extra bra om ni kan hnvisa till lagstiftning, EU-rttsliga regler, frarbeten, Naturvrdsverkets allmnna rd, tidigare avgranden etc. Detta r dock inget krav. Lmna dremot alltid noggranna referenser p var ni hmtat sakuppgifter. Underteckna med namn, adress och personnummer alternativt firmatecknare fr freningen. Skicka med fullmakt om du fretrder ngon annan. Det r viktigt att rtt part verklagar. Du som fretrder en av Naturskyddsfreningens kretsar med frre n 100 medlemmar mste be om en fullmakt frn freningens lnsfrbund.

Plan- och bygglagen

Det r frmst i plan- och bygglagen som ni hittar lagreglerna fr vad som gller fr externa kpcentra. Bestmmelserna om MKB, riksintressen (hushllningsbestmmelserna) och miljkvalitetsnormer finns dock i miljbalken och frordningarna som hr till balken. Plan- och bygglagen och miljbalken gller sida vid sida

Kretshandledning Externa kpcentra

Syfte mm

Med en god planering kan samhllet minska kande utslpp av klimatfrstrande avgaser, buller och utarmade stder. Idag r bilen en viktig faktor som avgr var beslutsfattarna placerar ny handel, nr det i hgre utstrckning borde vara var kparna bor eller tillgngen till kollektivtrafik. Om handeln ska vxa fram p platser som r bra ur miljsynpunkt krvs det en ansvarsfull planering, men de senaste rens utveckling visar att lagarna inte i sig innehller tillrcklig styrning fr detta. Det r plan- och bygglagen som styr planeringen av allt byggande, inklusive handeln. Syftet med lagstiftningen r att tillgodose vsentliga samhllsintressen. Planeringsansvaret innebr att kommunerna ska styra bebyggelse och markanvndning s att olika allmnna intressen och ml kan uppns. En mngd aspekter mste beaktas fr att en nskad utveckling ska kunna uppns, dribland miljskydd, naturvrd, vattenfrsrjning och trafikskerhet. Lagen ger dock inte mycket vgledning nr det gller hur avvgningen mellan olika intressen ska gras om intressekonflikter uppkommer.

Plan- och bygglagens miljstyrning r allts svag, men detta uppvgs i viss mn av att bestmmelser i vrig miljlagstiftning gller parallellt. Viktigast av dessa r miljbalken (MB). PBL och MB r kopplade till varandra. Bland annat ska MB:s regler om riksintressen, miljkvalitetsnormer och naturskyddade omrden tillmpas vid planlggning och prvning av bygglov enligt plan- och bygglagen. De kommunala planerna har i sin tur en styrande eller vgledande 1 inverkan p tillstndsprvningen enligt miljbalken. Plan- och bygglagen reglerar allts anvndning och planlggning av mark- och vattenomrden. Det r kommunerna som planerar och ger bygglov enligt PBL, med vissa begrnsade mjligheter fr lnsstyrelserna och regeringen att ingripa. Kommunerna kan genom sin fysiska versiktsplanering, detaljplanering och genom bygglovsprvning styra utbyggnaden av externa kpcentra inom kommunen. I PBL finns regler som kommunerna kan anvnda fr att styra externhandeln till platser som r ltta att n ven utan bil. Dr finns ven regler som mjliggr fr en kommun att hindra etableringen av sdan handel helt och hllet. Vissa kommuner skriver in sdana frbud mot kpcentra i nya detaljplaner, fr att hlla olmpliga och trafikalstrande kpcentra borta.

1. En detaljplan r till exempel bindande p det viset att den kan hindra tillstnd enligt miljbalken fr verksamhet som str i strid med detaljplanen. andra sidan innebr en detaljplan inte att tillstnd mste ges enligt miljbalken. Just kpcentra behver inte ens tillstnd enligt miljbalken vilket medfr att detaljplanen har stor betydelse. Miljbalkens regler om riksintressen, miljkvalitetsnormer och naturskydd (till exempel naturreservat, strandskydd och biotopskydd) gller emellertid ven nr en detaljplan upprttas, men inom ramen fr detaljplaneprvningen enligt PBL.

Kretshandledning Externa kpcentra

Den fysiska planeringen

Plan- och bygglagen innehller utfrliga regler om hur sjlva den fysiska planeringen ska g till rent praktiskt. Hr anges bl.a. regler om samrd och om att planerna ska stllas ut under viss tid. Dremot saknas i stort sett regler om planernas innehll. Kommunen mste dock alltid ta hnsyn till reglerna om hnsyn till allmnna intressen i PBL:s andra kapitel. Enligt detta ska mark- och vattenomrden anvndas fr det eller de ndaml som de r mest lmpade fr. Bland annat ska hnsyn tas till de boendes och vrigas hlsa och skerhet, mjligheter att ordna trafik och annan samhllsservice, mjligheter att frebygga luftfroreningar och bullerstrningar. I anslutning till sammanhllen bebyggelse ska det ocks finnas mjligheter att ordna rimlig kommersiell service. Fretrde ska ges anvndning som medfr god hushllning. Vidare ska reglerna om riksintressen i 3 och 4 kapitlen MB och reglerna om miljkvalitetsnormer i 5 kap MB fljas vid planeringen.

Detaljplaner och omrdesbestmmelser bindande planer som anger viktiga frutsttningar

Detaljplaner ska reglera markanvndningen inom en begrnsad del av kommunen, och anvnds ofta fr att etablera kpcentra. Eftersom detaljplaner ger mjlighet att bebygga mark i strre omfattning, har detaljplanerna i praktiken stor betydelse ur milj- och naturvrdssynpunkt. Detaljplaner r juridiskt bindande p det sttet att markgaren har rtt att f bygglov fr tgrder som verensstmmer med planen. Detaljplaner har ocks betydelse fr prvningar enligt miljbalken, eftersom man inte fr ge tillstnd till verksamhet i strid mot detaljplaner. Just kpcentra i sig krver emellertid inte ngot tillstnd enligt miljbalken. Omrdesbestmmelser r en mindre och mer ovanlig variant av plan som kan anvndas fr att skerstlla att syftet med versiktsplanen uppns eller att ett riksintresse enligt miljbalken tillgodoses inom ett mindre begrnsat omrde.

versiktsplan kommunens vergripande plan fr markanvndningen

Alla kommuner har en versiktsplan som anger grunddragen i anvndningen av mark- och vattenomrden i hela kommunen. I versiktsplanen redovisar kommunen sin syn p hur den byggda miljn ska utvecklas och bevaras, hur kommunen avser att tillgodose redovisade riksintressen samt flja gllande miljkvalitetsnormer2. I versiktsplanen kan hushllningsbestmmelserna i miljbalken konkretiseras. Till exempel kan kommunen ange vilka omrden som man anser vara lmpliga eller olmpliga fr etableringar av kpcentra. versiktsplanen r inte juridiskt bindande, men har en stor tyngd som underlag fr lokaliseringsbedmningar i exempelvis tillstndsrenden.

Bygglovsprvningen
Fr att bygga nya byggnader eller anlggningar eller ndra anvndningen av sdana krvs bygglov. Fr att uppfra eller bygga ut ett kpcentra krvs allts bygglov frn kommunen (9 kap 2 PBL). Vid bygglovsprvning utanfr detaljplanelagt omrde prvas lget ofta i detalj och omgivningspverkan som buller, natur- och kulturminnesvrd, skerhetsfrgor mm tas upp. Miljbalkens hushllnings bestmmelser ska tillmpas ven vid beslut om bygglovgivning.

Detaljplaneprocessen
Planprocessen r reglerad i detalj. Kommunen ska utarbeta ett detaljplanefrslag (om kommunen bedmer att det behvs fr att underltta detaljplanearbetet, ska kommunen frst ange planens utgngspunkter och ml i ett srskilt

2. Statliga myndigheter, som Naturvrdsverket, Energimyndigheten och Vgverket fr peka ut omrden som riksintressen. Dessa omrden ska sedan s lngt mjligt bevaras fr dessa intressen. Miljkvalitetsnormer r regler om till exempel hgsta halter av froreningar i luft eller vatten.

Kretshandledning Externa kpcentra

program). Ett samrd ska sedan hllas med bl a lnsstyrelsen, vriga kommuner och de som r berrda av planen. I vissa fall krvs en miljbedmning (6 kap 11-18 MB) och om planen kan antas medfra betydande miljpverkan ska alltid en MKB upprttas. Sedan ska planfrslaget normalt kungras och stllas ut fr granskning under minst tre veckor. Den som har synpunkter p frslaget kan inkomma med dessa under utstllningstiden. Det r viktigt att veta att bara den som lmnat skriftliga synpunkter under utstllningstiden kan verklaga en detaljplan. Nr det gller planering av kpcentra, parkeringsanlggningar eller andra projekt fr sammanhllen bebyggelse som kan antas medfra en betydande miljpverkan ska en

miljkonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap 7, 12-13 miljbalken gras. Se nrmare nedan om vad detta innebr. PBL ger allts allmnheten och miljorganisationer mycket stora mjligheter att f insyn i arbetet med planerna genom att lagen krver: samrd p ett mycket tidigt stadium med nrboende och andra berrda, ven organisationer en offentlig utstllning av varje planfrslag med rtt fr var och en att skriftligt ge synpunkter p frslaget att kommunen beaktar varje synpunkt som kommer under tiden fr denna utstllning.

Foto: www.sxc.hu

Kretshandledning Externa kpcentra

Miljkonsekvensbeskrivning

Om kommunen bedmer att planen om utbyggnad eller nytt kpcentra kan innebra betydande miljpverkan ska allts en MKB gras fr projektet (se 6 kap MB).3 Denna fungerar som beslutsunderlag och r ett viktigt rttsligt verktyg. Innan MKB:n r klar ska samrd hllas med myndigheter, enskilda och organisationer som Naturskyddsfreningen. En fullstndig MKB ska enligt 6 kap 12 MB innehlla: - en sammanfattning av planens innehll, dess syfte och frhllande till andra planer, - en beskrivning av miljfrhllandena och miljns sannolika utveckling om planen inte genomfrs, - en beskrivning av miljfrhllandena i de omrden som kan komma att pverkas betydligt, - en beskrivning av relevanta befintliga miljproblem som har samband med skyddade omrden eller annat omrde av srskild betydelse fr miljn, - en beskrivning av hur relevanta miljkvalitetsml och andra miljhnsyn beaktas i planen, - en beskrivning av den betydande pverkan som kan antas uppkomma avseende biologisk mngfald, befolkning, mnniskors hlsa, djurliv, vxtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgngar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlmningar och annat kulturarv och det inbrdes frhllandet mellan dessa miljaspekter, - en beskrivning av de tgrder som planeras fr att frebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljpverkan, - en sammanfattande redogrelse fr hur bedmningen gjorts, vilka skl som ligger bakom gjorda val mellan alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanstlldes, - en redogrelse fr de tgrder som planeras fr uppfljning och vervakning av miljpverkan, och - en icke-teknisk sammanfattning.
3 Se ven PBL 5 kap. 18 3 st.

Till dessa krav kommer att MKB:n ocks ska uppfylla 6 kap 7 MB dr det stlls upp krav p: - en beskrivning av verksamheten eller tgrden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, - en beskrivning av de tgrder som planeras fr att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjlpas och hur det ska undvikas att verksamheten eller tgrden medverkar till att en miljkvalitetsnorm enligt 5 kap inte fljs, - de uppgifter som krvs fr att pvisa och bedma den huvudsakliga inverkan p mnniskors hlsa, miljn och hushllningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller tgrden kan antas medfra, - en redovisning av alternativa platser, om sdana r mjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varfr ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller tgrden inte kommer till stnd, och - en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 14. Nr det gller vad som ska finnas med i MKB:n haltar de svenska reglerna betnkligt jmfrt med EU:s MKBdirektiv. Drfr kan det vara bra att hnvisa direkt till MKB-direktivets bilaga IV, som sger att beskrivningen av milj- och hlsoeffekter ska innefatta den direkta inverkan, liksom varje indirekt, sekundr, kumulativ, kort-, medeleller lngsiktig, bestende eller tillfllig, positiv eller negativ inverkan av projektet. MKB-direktivet har s k direkt effekt. Detta innebr att direktivet, trots att det inte genomfrts p ett korrekt stt i nationell lagstiftning, ska tillmpas direkt av nationella myndigheter och domstolar. Man kan t ex mycket vl beropa direktivets krav p MKB i ett yttrande ver en detaljplan, oavsett vad som sgs i PBL och MB.

Kretshandledning Externa kpcentra

Nr ska det gras en MKB fr kpcentra?

Det r bara nr ett kpcentra innebr betydande miljpverkan som en MKB ska gras. Det hnder att kommuner frsker slippa undan det kravet genom att hvda att s inte r i fallet. Reglerna om betydande miljpverkan finns i EU:s MKB-direktiv4, som frts in i svensk lagstiftning i MKB-frordningen. Nr det gller kpcentra s ska de strngare kriterierna om vad som r betydande miljpverkan anvndas, inte de vekare kriterierna som gller vanliga detaljplaner (se 5 PBF ). 5

Kriterierna r bland annat fljande: Projektets karakteristiska egenskaper srskilt nr det gller - Projektets omfattning - Projektets frening med andra projekt6 - Utnyttjande av mark, vatten och andra resurser - Froreningar och strningar Omrdets lokalisering; miljns knslighet, i synnerhet betrffande: - den naturliga miljns tlighet, med srskild uppmrk samhet p vtmarker, kustomrden, bergs- och skogs omrden; naturreservat och Natura-2000-omrden; omrden dr miljkvalitetsnormer redan har verskridits samt ttbefolkade omrden.

4 Rdets direktiv 85/337/EEG om bedmning av inverkan p miljn av vissa offentliga och privata projekt, ndrat genom 97/11/EEG. Termen som anvnds i direktivet r shopping centres 5 Detta framgr av Plan- och bygglagsfrordningen 12 , som hnvisar direkt till bilaga tv i MKB-frordningen (och inte till bilaga 4 som innehller de vanliga kriterierna fr kommunala planer).

6 Med detta menas projektets effekter tillsammans med andra projekt, de kumulativa effekterna (the cumulation with other projects lyder EU:s MKB-direktiv)

Kretshandledning Externa kpcentra

Statlig kontroll

Vad hnder om kommunen inte tar sitt ansvar fr den fysiska planeringen? Innan ett beslut om versiktsplan antas ska lnsstyrelsen avge ett granskningsyttrande. Lnsstyrelsen kan dock inte tvinga kommunen att ndra i beslutet och lnsstyrelsen kan inte heller prva ett redan antaget versiktsplansbeslut. Nr det gller detaljplaner och omrdesbestmmelser finns dremot regler som kan medfra att kommunen blir tvungen att ndra ven innehllet i planerna. Enligt 11 kap 10 PBL ska lnsstyrelsen prva kommunens beslut att anta, ndra eller upphva en detaljplan eller omrdesbestmmelser om det kan befaras att beslutet innebr att: 1. ett riksintresse enligt 3 och 4 kap MB inte tillgodoses,

2. regleringen av sdana frgor om anvndningen av mark- och vattenomrden som angr flera kommuner inte har samordnats p ett lmpligt stt, 3. en miljkvalitetsnorm enligt 5 kap. miljbalken inte fljs, eller 4. strandskydd enligt 7 kap. miljbalken upphvs i strid med gllande bestmmelser, eller 5. en bebyggelse blir olmplig med hnsyn till de boendes och andras hlsa till risken fr olyckor, versvmning eller erosion. Om det behvs fr att tillgodose vissa allmnna intressen kan regeringen genom ett planfrelggande tvinga en kommun att inom en viss tid anta, ndra eller upphva en detaljplan eller omrdesbestmmelser.

Foto: www.sxc.hu 10

Kretshandledning Externa kpcentra

Talertt

Plan- och bygglagens 13 kap 12 anger miljorganisationers rtt att verklaga: En sdan ideell frening eller annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 miljbalken fr verklaga ett beslut att anta, ndra eller upphva en detaljplan som kan antas medfra en betydande miljpverkan p grund av att planomrdet fr tas i ansprk fr verksamheter eller tgrder som anges i 4 kap. 34 denna lag. 7 Bestmmelsen innebr att riksfreningen samt alla kretsar och lnsfrbund i Naturskyddsfreningen kan verklaga beslut om detaljplaner om kpcentra, frutsatt att de har minst 100 medlemmar, har funnits i 3 r och har ndamlet att tillvarata milj- eller naturskyddsintressen. Om en krets inte sjlv har s mnga medlemmar, mste de skaffa full-

makt frn lnsfrbundet. Se till att lmna en sdan fullmakt redan tillsammans med verklagandet. Det r i sdana fall viktigt att lnsfrbundet skrivs in som en av de verklagande freningarna i sjlva verklagandet.8 Ytterligare en frutsttning r emellertid att detaljplanen kan antas medfra en betydande miljpverkan. Om kommunen angivit att planen inte medfr betydande miljpverkan, s r det sledes ytterst viktigt att visa p att planen visst har s allvarliga konsekvenser att de passerar grnsen fr betydande miljpverkan. Som tidigare nmnts gller dessutom att man bara fr verklaga om man lmnat skriftliga synpunkter senast under utstllningstiden, och att dessa synpunkter inte blivit tillgodosedda.

7 4 kap 34 PBL gller bl a kpcentra. Enligt 13 kap 13 PBL kan en miljorganisation ven verklaga ett beslut att anta, ndra eller upphva en detaljplan som innebr att ett omrde inte lngre ska omfattas av strandskydd enligt 7 kap. miljbalken

8 Det rcker allts inte att bara kretsen anges. ven om ni inte hunnit f in fullmakten frn lnsfrbundet, br lnsfrbundet anges bland de som verklagar, om till exempel lnsfrbundets ordfrande godknt det per telefon.

11

Kretshandledning Externa kpcentra

Litteraturtips:

Michanek G, Zetterberg C, Den svenska miljrtten Handbok med allmnna rd om miljbedmning av planer och program, Handbok 2009:1, Naturvrdsverket Miljbedmningar fr planer enligt plan- och bygglagen en vgledning, 2006, Boverket Lagarna terfinns p fljande adress under svensk frfattningssamling (SFS) i fulltext: www.lagrummet.se/rattsinformation/forfattningar

Bilagor:
Exempel p verklagande: Exempel p fullmakt

Lycka till!

12

Kretshandledning Externa kpcentra

Helsingborg Till Lnsstyrelsen i Skne ln Men lmnas till: Helsingborgs stad

2008-02-27

verklagande av Helsingborgs kommunfullmktiges beslut 2008-01-30 att anta detaljplan fr fastigheten Vlamarknaden 2 m.fl., dkra, Helsingborgs stad. Frslaget till detaljplan har i handlingarna infr kommunfullmktige dnr 00820/2007. Beslutet i kommunfullmktige finns i protokoll 2008-01-30 under Kf 21 och Ks 12. (Se bilaga C.) Att vi har rtt att verklaga denna typ av renden Enligt ndringarna i plan- och bygglagen (PBL) i SFS 2007:1303 har miljorganisationer rtt att verklaga detta beslut: Ett beslut att anta, ndra eller upphva en detaljplan som kan antas medfra betydande miljpverkan p grund av att planomrdet fr tas i ansprk fr verksamheter eller tgrder som anges i 5 kap. 18 tredje stycket fr verklagas av en sdan ideell frening som avses i 16 kap. 13 miljbalken. (PBL 13 kap. 6 ) I PBL 5 kap. 18 framgr att det kan glla detaljplan fr kpcentrum, vilket det gller i detta fallet. I den nya lydelsen av PBL 5 kap. 30 framgr: Senast dagen efter det att justeringen av protokollet med beslut om antagande av detaljplan har tillknnagetts p kommunens anslagstavla skall meddelande om tillknnagivandet, protokollsutdrag samt med uppgift om vad den som vill verklaga beslutet har att iaktta sndas i brev till ......och freningar som har rtt att verklaga enligt 13 kap. 6 . S har inte skett utan protokollsutdrag har skickats p begran frst senare. I detta rende gr det inte s mycket, eftersom vi nd knde till beslutet, men det r viktigt att kommunen fljer lagen i detta avseende i fortsttningen. Enligt den nyligen ndrade plan- och bygglagen gller: Ett beslut att anta, ndra eller upphva en detaljplan som kan antas medfra betydande miljpverkan p grund av att planomrdet fr tas i ansprk fr verksamheter som anges i 5 kap. 18 tredje stycket fr verklagas av en sdan ideell frening som avses i 16 kap. 13 miljbalken. (PBL 13 kap. 6 ) Det r just i tredje stycket i PBL 5 kap. 18 som kpcentrum nmns som ngot som kan medfra betydande miljpverkan. Miljfrbundet Jordens Vnner mste vara en sdan organisation som enligt Miljbalken (MB) 16 kap. 13 har rtt att verklaga. verklagbara domar eller beslut fr verklagas av en ideell frening som enligt sina stadgar har till ndaml att tillvarata naturskydds- eller miljintressen ...... Fr att f verklaga skall freningen ha bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre r och ha lgst 2 000 medlemmar. Miljfrbundet Jordens Vnner bildades 1995 genom en sammanslagning av de tv freningarna Miljfrbundet och Jordens Vnner, som bda har verkat i Sverige sedan 1970-talet. Lokalavdelningen Miljfrbundet Jordens Vnner Helsingborg har ocks verkat sedan 1970-talet frst som lokalavdelning i Miljfrbundet och sedan 1995 med nuvarande namn som lokalavdelning i Miljfrbundet Jordens Vnner. Riksorganisationen har ver 2000 medlemmar och stadgarna sger bl.a.: ... arbetar fr milj ... samt ett ekologiskt hllbart och mnskligt samhlle. (Se bilaga A och B.) Varfr den beslutade detaljplanen strider mot lag Planlggning skall ...... goda miljfrhllanden i vrigt samt en lngsiktigt god hushllning med mark och vatten och med energi och rvaror skall frmjas. ...... Vid planlggning skall hnsyn tas till frhllandena i angrnsande kommuner. (ur PBL 2 kap. 2 ) Man kan frga sig vad goda miljfrhllanden och god hushllning med ...... energi verkligen innebr. I den proposition (Prop. 2006/07:122), som initierade den senaste ndringen (SFS 2007:1303) i PBL, kan man finna lite om hur regeringen ser p ekologi och milj. Under kapitel 5. Hllbar utveckling och dess underrubrik: 5.1 Bakgrund och gllande bestmmelser kan man lsa fljande (sid. 27): Den ekologiska dimensionen uttrycks frmst genom de 15 natio-

13

Kretshandledning Externa kpcentra

nella miljkvalitetsml som riksdagen antog 1999. Miljkvalitetsmlen ...... skall vara vgledande fr statliga och andra samhllsaktrers tgrder. Kommunfullmktige mste naturligtvis ing i begreppet andra samhllsaktrer. Propositionen skriver vidare (sid. 27): Klimatmlet pverkas positivt bl.a. av en bebyggelsestruktur som begrnsar transportbehovet och gynnar kollektivtrafiklsningar. Det r ju sjlvklart att satsningar p externa kpcentrum leder till mer transporter n satsningar i centrum av stder, dit fler lttare kan ta sig med kollektivtrafik. Att en utbyggnad av Vla leder till mer transporter och mer koldioxidutslpp r ngot som ven framgr av detaljplanen med miljkonsekvensbeskrivning, villket framgr av fljande citat: I Samrdsredogrelse till Detaljplan fr fastigheten Vlamarknaden 2, m.fl, dkra, Helsingborgs stad frn den 14 september 2007, s kan man p sid 35 i kapitlet Sammanfattning bl.a. lsa: I flera av yttrandena och skrivelserna pekas p ett behov av att tydliggra hur planen frhller sig till de lokala, regionala och nationella miljmlen. Srskilt lyfter man fram mlet god bebyggd milj och menar att det br frtydligas hur frslaget bidrar till att minska samhllets transportbehov. Frgestllningarna avses att att utvecklas vidare i miljkonsekvensbeskrivningen. I Miljkonsekvensbeskrivning som underlag till detaljplan fr kvarteret Marknaden frn Rambll, Malm 2007-0914, s kan man i kapitel 2. Inledning, under avsnitt 2.4 Ml och normer p sid. 6 lsa: All planering mste flja ml och normer enligt gllande lagstiftning. ... Nedan anges dessa ml och normer kortfattat och i kap 11 beskrivs mluppfyllelsen. P sid. 7 kan man bl.a. lsa: Miljkvalitetsmlen belyses frn Helsingborgs synvinkel och lokala tgrder anges. I kapitel 11. Ml och miljkvalitetsnormer i miljkonsekvensbeskrivningen, under avsnitt 11.1 Miljkvalitetsml, s kan man i stycket med rubriken Begrnsad klimatpverkan, frisk luft, bara naturlig frsurning, skyddande ozonskikt p sid. 58 bl.a. lsa: Idag r bilismen, det vill sga personbilar och olika typer av tunga fordon den stora kllan till luftfroreningar. Utslppen frn vgtrafiken r den enskilt strsta kllan till koldioxidutslpp i Sverige. Vgtrafiken svarar fr cirka 30 % av koldioxidutslppen i Skne. En utbyggnad av handelslokaler i Vla kommer att generera en kad biltrafik och drmed kar utslppen och ovanstende miljml pverkas i negativ riktning. De olika vgalternativen har i stort sett samma pverkan p miljmlen som handlar om luftutslpp. Detta r allt som sgs om klimatfrgan i miljkonsekvensbeskrivningen trots att den r p 63 sidor och trots att klimatfrgan idag har blivit en desfrga fr oss alla hr p jorden. Av detta framgr att man endast r intresserad av att se om olika dragningar av det nya frslaget till vg skulle ge olika mycket utslpp, men man har inget intresse av att ta reda p hur mycket koldioxidutslppen verhuvudtaget kar genom att gra utbyggnaderna vid Vla. Det finns inga som helst berkningar av detta i MKB:n. Vi anser drfr att miljkonsekvensbeskrivningen p den punkten r helt undermlig. I MKB:n finns enligt ovan bl.a. meningen: Miljkvalitetsmlen belyses frn Helsingborgs synvinkel och lokala tgrder anges. - Vi vill d nmna att i Klimatstrategi fr Helsingborg 2003 - 2010 (som beslutades av Kommunfullmktige 2003), s kan man p sid. 15 bl.a. lsa I frsta hand mste behovet av transporter minska och trenden med en kande biltrafik mste brytas. Helsingborg har ven som ett etappml beslutat att koldioxidutslppen frn vgtrafiken r 2010 ska stabiliseras p 1990 rs niv, som ocks framgr i klimatstrategin. I vra tidigare yttranden under utstllningstiden och under samrdstiden, vilka bifogas, motiverar vi utfrligt varfr den nu beslutade detaljplanen r dligt fr klimatmlet. (Se bilaga D.) I PBL 13 kap. 8 str det: Den myndighet som har att prva verklagande av ett beslut att anta, ndra eller upphva en detaljplan ......skall antingen faststlla eller upphva beslutet i dess helhet. Vi yrkar att Lnsstyrelsen beslutar 1. att upphva det verklagade beslutet att anta ovannmnda detaljplan. 2. att klargra fr Helsingborgs kommun att man i fortsttningen mste flja PBL 5 kap. 30 och skicka ut sdant meddelande till sdan ideell frening som avses i denna paragraf. Bilagor: A. Utdrag ur Stadgar fr Miljfrbundet Jordens Vnner B. Utdrag ur e-brev 2007-12-19 om medlemsantal fr Miljfrbundet Jordens Vnner

14

Kretshandledning Externa kpcentra

C. D.

Utdrag ur protokoll frn Helsingborgs kommunfullmktige 2008-01-30 Vrt yttrande ver Detaljplan fr fastigheten Vlamarknaden 2 m fl dkra, Helsingborgs stad. - Remiss och utstllning frn 2007-11-08, med underbilagor: 1. Figurer till yttrandet ver detaljplan fr Vla nov. 2007. 2. Berkning av Helsingborgarnas bilresor till Vla 1995. 3. Vrt yttrande ver detaljplan fr Vla frn maj 2007.

Med vnlig men bestmd hlsning Miljfrbundet Jordens Vnner genom

NN Xgatan Xx XXX XX Xstad (Telefonnummer)

NN Xgatan Xx XXX XX Xstad (Telefonnummer)

15

Kretshandledning Externa kpcentra

Fullmakt
Hrmed uppdras t N N och N N att var och en ssom Naturskyddsfreningens i XX lns ombud verklaga detaljplanen i XXX samt dithrande frgor till myndigheter och domstolar. I fullmakten ingr ven att i vrigt fretrda freningen nr det gller frgor kring denna detaljplan. X-stad 2009-03-03 .. .. NN Kassr i Naturskyddsfreningen X-ln Adress Telefonnr

NN Ordfrande i Naturskyddsfreningen X-ln Adress Telefonnr

Bilagor: - Protokollsutdrag om firmatecknare - Freningens stadgar

Postgiro 90 19 09-2 Bankgiro 165-5380 Organisationsnummer Nr 802002-4280

16

Kretshandledning Externa kpcentra

17

Detta r en skrift som frmst riktar sig till de av Naturskyddsfreningens kretsar och lnsfrbund som kan ha intresse av att pverka tillkomst och utbyggnad av externa kpcentra med hjlp av de rttsliga regler som gller fr sdana. Syftet r att hr beskriva de grundlggande rttsliga kravreglerna, frmst att ge vgledning och tips vad gller samrd, yttranden och verklaganden. Sjlvklart kan man frska pverka ven p andra stt, t ex genom media och direktkontakt med beslutsfattare. Sdan pverkan tas dock inte upp hr.

Naturskyddsfreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se Naturskyddsfreningen r en ideell miljorganisation med kraft att frndra. Vi sprider kunskap, kartlgger miljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och myndigheter svl nationellt som internationellt. Freningen har ca 190 000 medlemmar och finns i lokalfreningar och lnsfrbund ver hela landet. Vi str bakom vrldens tuffaste miljmrkning Bra Miljval. www.naturskyddsforeningen.se Mobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se