Kretshandledning Att driva ett rende om miljkvalitetsnormer fr utomhusluft

Kretshandledning om miljkvalitetsnormer

Text: Joanna Cornelius Projektledare: Oscar Alarik Layout: Carina Grave-Mller ISBN: 978-91-558-0025-3 Stockholm 2010

ii

Kretshandledning om miljkvalitetsnormer

Frord

Denna skrift riktar sig frmst till de av Naturskyddsfreningens kretsar och lnsfrbund som r intresserade av att driva ett rende kring verskridna miljkvalitetsnormer fr utomhusluft. Syftet r att ge vgledning infr en anmlan, g igenom rttsreglerna p omrdet och ge tips fr att finna information. Som frening kan vi ven pverka luftkvaliteten genom att delta vid prvning av tillstnd och vid detaljplanering. Detta tas dock inte upp hr, mer n versiktligt. Naturskyddsfreningen driver sedan ngra r tillbaka

ett rende om hlsofarlig luft p Hornsgatan i Stockholm, en av de gatstrckor i landet som har smst luft. Naturskyddsfreningen fretrder ngra medlemmar som lmnat in ett formellt klagoml, med udden riktad mot att myndigheterna inte tar sitt ansvar fr att flja miljkvalitetsnormerna fr utomhusluft. Redan innan rendet ens avgjorts, har engagemanget hos medlemmarna och Stockholms Naturskyddsfrening lett till en rad frbttringar. Sttet att arbeta med frgan kan drfr vara vl vrd att prva p andra platser i landet.

1 iii

Kretshandledning om miljkvalitetsnormer

Luftfroreningar och hlsan

Kunskapen om luftfroreningar i utomhusluft har kat och lett till insikter om hur allvarligt de kan skada hlsan. Enligt Miljhlsorapporten 2009 kan luftfroreningarna leda till en kad risk att drabbas av och d i sjukdomar i hjrta, krl och luftvgar och exponeringen berknas statistiskt medfra en frkortad medellivslngd med cirka ett halvt r fr 1 Sveriges befolkning. Trots tydliga regler kring kvaliteten p utomhusluft s r det vanligt att grnserna fr froreningar verskrids. Som exempel kan nmnas Stockholm dr miljkvalitetsnormerna fr kvvedioxid verskrids lngs ett tiotal gator och miljkvalitetsnormerna fr partiklar (PM10) verskrids p ett tjugotal innerstadsgator. Lngs med stadens hrt trafi-

kerade infarts- och kringfartsleder verskrids normerna 2 bde fr kvvedioxid och partiklar (PM10). Stockholm r inte unikt, hga halter av luftfroreningar gr att finna i de flesta strre stder. Trafik, uppvrmning och industri r ngra av de frmsta kllorna till hlsofarliga froreningar i utomhusluften. tgrder som rr vgtrafiken r viktiga fr att minska utslppet av luftfroreningar och klara miljkvalitetsnormerna, speciellt i ttbebyggda omrden dr trafiken ofta r strsta kllan till de vrsta luftfroreningarna. Utslpp frn trafiken r dessutom enklare att hrleda till kllan och gra ngot t n t ex luftfroreningar frn andra lnder.

Huvudproblemet med luften p stadsgator r trafiken. P gator som Hornsgatan frvrras situationen av att luftfroreningarna stngs in mellan husen, s att frisk luft inte fr bort partiklar och andra froreningar tillrckligt effektivt.
1. Miljhlsorapport 2009, Socialstyrelsen, sid 47 2. Stockholms Stad: http://miljobarometern.stockholm.se/main.asp?mp=TEMA&mo=2

Kretshandledning om miljkvalitetsnormer

Rttslig reglering av kvaliteten p utomhusluft

Miljkvalitetsnormer
I dag finns miljkvalitetsnormer fr utomhusluft, vatten och buller fr att frebygga och tgrda miljproblem och fr att skydda mnniskors hlsa. Den svenska regleringen av miljkvalitetsnormer har tillkommit som fljd av EGdirektiv. Enligt miljbalkens 5:e kapitel ska miljkvalitetsnormerna ange de frorenings- eller strningsniver som mnniskor kan utsttas fr utan fara fr olgenheter av betydelse eller som miljn eller naturen kan belastas med utan fara fr ptagliga olgenheter. Skillnaden mot andra regler r att miljkvalitetsnormer stter ett hgsta tak fr hur dlig miljn fr vara p en plats. Om miljkvalitetsnormerna verskrids fler gnger n vad lagen medger, mste myndigheterna gra ngot t saken. Avgrande r allts inte vad var och en slpper ut genom skorstenar eller avgasrr utan vad den halten av froreningar i luft eller vatten r. Miljkvalitetsnormerna r rttsligt bindande och fr inte verskridas efter en viss angiven tidpunkt eller under en 3 eller flera angivna tidsperioder. Miljkvalitetsnormer kan ven anges i riktvrden, de r d inte bindande utan anger frorenings- eller strningsniver som ska efterstrvas eller 4 som inte br verskridas eller underskridas.

genomsnittet per kubikmeter luft under en timme (timmedelvrde), genomsnitt per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvrde) eller genomsnitt per kubikmeter luft under ett kalenderr (rsmedelvrde).

Miljkvalitetsnormer fr utomhusluft
Regeringen har genom frordning (2001:527) om miljkvalitetsnormer fr utomhusluft nrmare angivit de normer som ska glla fr luftkvalitet. Dr finns bland annat bestmmelser som fr att skydda mnniskors hlsa reglerar nivn av kvvedioxid och partiklar (PM10). Dessa froreningar finns ofta p gaturumsniv och blir drfr ptagliga och skadliga fr mnniskor som lever i en stadsmilj. Frordningen anger froreningsniver som inte fr verskridas eller som endast fr verskridas i viss utstrckning. Grnserna stts enligt olika medelvrden:
3. Miljbalk (1998:808) 5 kap 2 p. 1 4. Miljbalk (1998:808) 5 kap 2 p. 2

Miljkvalitetsnormer fr kvvedioxid Kvvedioxider r en giftig rdbrun gas som bildas vid frbrnning och skadar mnniskor p flera olika stt via luftvgarna, nr halterna i luften blir hga. I frordningens 4 anges att kvvedioxid inte fr frekomma i utomhusluft med mer n i genomsnitt 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme (timmedelvrde). Detta vrde fr verskridas hgst 175 gnger per kalenderr, frutsatt att froreningsnivn inte verstiger 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer n 18 gnger per kalenderr. Kvvedioxid fr inte heller frekomma med mer n i genomsnitt 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvrde). Detta fr verskridas 7 gnger per kalenderr. Under ett kalenderr fr kvvedioxid inte frekomma i utomhusluft med mer n i genomsnitt 40 mikro5 gram per kubikmeter luft (rsmedelvrde). De svenska reglerna om miljkvalitetsnormerna fr kvvedioxid har skrpts ngot i jmfrelse med det som freskrivs i EU-direktiv. Miljkvalitetsnormer fr Partiklar (PM10) Partiklar i luft orsakar en lng rad hlsoproblem, bland annat allergier, kroniska luftrrssjukdomar och lungcancer. Luftens innehll av partiklar p 10 mikrometer (0,01 mm) brukar betecknas som PM10 (Particulate Matter 10). De strsta som kan trnga ned i lungorna har en diameter kring 0,015 mm. Partiklar som kommer frn trafiken bestr bland annat av frbrnningsrester frn avgaserna och partiklar som slits bort frn dck och vgbelggning.
5. Frordning (2001:527) om miljkvalitetsnormer fr utomhusluft 4

Kretshandledning om miljkvalitetsnormer

Enligt frordningens 9 fr partiklar (PM10) inte frekomma i utomhusluft med mer n i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvrde). Detta vrde fr verskridas 35 gnger per kalenderr. Under ett kalenderr fr inte partiklar frekomma i utomhusluft med mer n i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft (rsmedelvrde).

de uppgifter som i vrigt behvs till fljd av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Myndigheter och kommuner ska sedan inom sina ansvarsomrden vidta de tgrder som behvs enligt ett tgrdsprogram. tgrdsprogrammet ska omprvas vid behov, dock minst vart sjtte r.

tgrdsprogram
Om en miljkvalitetsnorm inte uppfylls ska ett tgrdsprogram tas fram fr att komma till rtta med verskridandet. Nr och hur det ska upprttas och faststllas beskrivs i miljbalken och i frordningen om miljkvalitetsnormer fr utomhusluft. Framtagandet av ett tgrdsprogram gr till s att kommunen meddelar vilket den har en skyldighet till Naturvrdsverket och berrda lnsstyrelser om en miljkvalitetsnorm kan komma att verskridas i kommunen. D Naturvrdsverket har ftt en underrttelse ska verket underska behovet av ett tgrdsprogram enligt reglerna i 5 kap miljbalken. Om man finner att ett sdant program behvs ska detta rapporteras till berrda lnsstyrelser, som i sin tur ska upprtta ett frslag till tgrdsprogram.6 Efter samrd med myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutvare, allmnheten och vriga som berrs kan tgrdsprogrammet faststllas. S har ocks skett i bland annat Stockholm och Gteborg. Ett tgrdsprogram fr omfatta all verksamhet och alla tgrder som kan pverka mjligheten att uppfylla freskrivna miljkvalitetsnormer och i programmet ska anges: den miljkvalitetsnorm som skall uppfyllas, de tgrder som myndigheter eller kommuner behver vidta fr att miljkvalitetsnormen skall kunna uppfyllas, vilka myndigheter eller kommuner som behver vidta tgrderna och nr tgrderna behver vara genomfrda,

Genomfrande och tillsyn

Myndigheter och kommuner ska skerstlla att de miljkvalitetsnormer som meddelats uppfylls nr de: prvar tilltlighet, tillstnd, godknnanden, dispenser och anmlningsrenden, utvar tillsyn, eller meddelar freskrifter.

De ska ven iaktta miljkvalitetsnormer vid planering och planlggning. Tillsynen ska skerstlla syftet med miljbalken och tillsynsmyndigheten ska bde p eget initiativ och efter anmlan i ndvndig utstrckning kontrollera efterlevnaden av miljbalken, freskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med std av balken och vidta de tgrder som behvs fr att stadkomma rttelse. Inom kommunen r det den kommunala nmnden som ska utva tillsyn ver milj- och hlsoskyddet enligt 9 kap. miljbalken (Miljfarlig verksamhet och hlsoskydd), med undantag fr sdan miljfarlig verksamhet som krver till7 stnd. Framfrande av fordon, som r av central betydelse nr det gller verskridande av miljkvalitetsnormer, r inte tillstndspliktigt och faller drfr under kommunens tillsynsansvar. Det framgr ven av bilagan till frordning (1998:900) om tillsyn enligt miljbalken, att de kommunala nmnderna utvar den operativa tillsynen rrande andra verksamheter och tgrder n miljfarliga verksamheter, vattenverksamheter eller tkter, som kan orsaka oldet finns srskilda skl att det inte ska vara en lnsstyrelse eller kommun som upprttar ett frslag eller faststller ett tgrdsprogram. 7. Miljbalken 26 kap. 3

6. Den lnsstyrelse som tagit emot rapporten ska upprtta, eller verlta till en eller flera kommuner att upprtta, ett frslag till tgrdsprogram. I vissa undantagsfall ska rapporteringen ske till regeringen istllet, detta gller om 4

Kretshandledning om miljkvalitetsnormer

genheter fr mnniskors hlsa. Med operativ tillsyn menas den tillsyn som utvas direkt gentemot den som bedriver en verksamhet eller vidtar en tgrd. Som sagts ovan r miljkvalitetsnormer speciella p det sttet att de reglerar tillstndet i miljn, till exempel den hgsta halten av luftfroreningar, till skillnad frn andra delar av miljbalken som reglerar utslpp och utslppskllor. Det betyder att myndigheterna ska se till att tgrder utfrs om normerna verskrids, ven om industrier eller verksamheter fljer sina tillstnd. Om det redan gtt s lngt som i Gteborg och Stockholm, och det redan faststllts ett tgrdsprogram s r det fort-

farande tillsynsmyndighetens ansvar att se till att miljkvalitetsnormerna fr utomhusluft uppfylls. Det kan ju vara s att tgrdsprogrammet inte innehller tillrckliga tgrder eller att tgrdsprogrammet inte genomfrts. Som tidigare nmnts vilar reglerna om miljkvalitetsnormer fr utomhusluft ytterst p bestmmelser i EG8 direktiv. Flera av direktivets regler r ovillkorliga och precisa vilket innebr att de ska tillmpas bde av myndigheter och i domstol i renden dr miljkvalitetsnormerna inte efterfljs ven om reglerna inte skulle vara korrekt infrda i svensk lag (reglerna har s kallad direkt effekt).

8. Direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa upphver och erstter direktiv 96/62/EG om utvrdering och skerstllande av luftkvaliteten och direktiv 1999/30/EG (EN) om grnsvrden fr svaveldioxid, kvvedioxid

och kvveoxider, partiklar och bly i luften.

Kretshandledning om miljkvalitetsnormer

Information om luftkvaliteten och dess hlsoeffekter

Varje kommun ska kontrollera att miljkvalitetsnormerna fr utomhusluft uppfylls inom kommunen. Kontrollen ska gras genom mtningar, berkningar eller annan objektiv 9 uppskattning. Mtning av utomhusluft ska gras i stder med mer n 250 000 invnare och i ttbebyggda omrden med en befolkningstthet som gr det motiverat att utvrdera och skerstlla luftkvaliteten. I andra omrden ska mtning ske s snart det kan antas att en froreningsniv som anges i 10 miljkvalitetsnormerna kan komma att verskridas. Enligt EG-direktiv s ska medlemsstaterna se till att allmnheten och berrda organisationer i god tid fr tillrcklig information om luftkvaliteten och den ska tillhandahl11 las kostnadsfritt via lttillgngliga medier. I svensk rtt har denna skyldighet frts in i frordningen om miljkvalitetsnormer fr utomhusluft. Kommunerna ska genom Internet eller press eller p annat lmpligt stt informera om koncentrationerna av kvvedioxid och kvveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Informationen ska alltid innehlla uppgifter om: verskridanden av de froreningsniver som anges i miljkvalitetsnormerna, verskridanden av trskelvrden fr information avseende svaveldioxid och kvvedioxid, vilken bedmning som kommunerna gr i frga om verskridanden, och eventuella fljder fr mnniskors hlsa. Informationen ska vara tillgnglig fr allmnheten eller andra som r berrda eller har intresse av den. Detta innebr att vrdena frn mtstationer ska publiceras. Exempelvis grs detta fr Lule p Lule kommuns hemsida och fr Gteborg p Gteborgs stads hemsida. Infr en anmlan av verskridna miljkvalitetsnormer r det viktigt att ta reda p om det finns ngot upprttat och faststllt tgrdsprogram fr omrdet och om den i s fall efterfljts. tgrdsprogram har faststllts fr bland annat Gteborg, Stockholm och Malm. Fr att ta reda p information om tgrdsprogram fr ett omrde kan ni vnda er till lnsstyrelsen eller Naturvrdsverket. Det gr ofta att hmta hem dokument frn deras hemsidor. Ta reda p om det finns ngot gllande tgrdsprogram, eller om man rentav hller p att ta fram ett. Information om luftfroreningars hlsoeffekter finns att lsa om i flera rapporter och studier. Hr r ngra (se vidare under litteratur och lnkar): Miljhlsorapport 2009, Socialstyrelsen Hlsoeffekter av partiklar, Tillggsprogram 2006, SLBAnalys 2007 Lungcancer i Stockholm (LUCAS-studien)

Det finns ven s kallade luftvrdsfrbund som kan bidra med en hel del information om luftkvalitet och tgrdsprogram och mycket av deras information finns tillgngligt p hemsidor p Internet. Luftvrdsfrbund r sammanslutningar av fretag, kommuner, myndigheter och andra intressenter som bedriver vervakning av luftfroreningar och samlar information om dess pverkan p milj och hlsa.

9. Frordning (2001:527) om miljkvalitetsnormer fr utomhusluft, 10 10. Frordning (2001:527) om miljkvalitetsnormer fr utomhusluft, 11-12 11. Direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa, Artikel 26 6

Kretshandledning om miljkvalitetsnormer

Att driva ett rende om miljkvalitetsnormer fr utomhusluft

Fr att hindra att miljkvalitetsnormerna fr utomhusluft verskrids krvs det att tillsynsmyndigheten vidtar lmpliga tgrder. Om det r ndvndigt ska den kommunala nmnden i egenskap av tillsynsmyndighet frelgga verksamhetsutvare att vidta lmpliga tgrder redan nr det freligger en risk fr verskridande. verskridande av normerna kan ocks innebra att ett tgrdsprogram behver upprttas. Finns det redan ett tgrdsprogram som inte fljs kan den kommunala nmnden behva frelgga verksamhetsutvaren att genomfra de tgrder som har faststllts. Vi som frening kan i samverkan med berrda personer ur allmnheten bidra till att myndigheter och kommuner tar sitt ansvar genom att trycka p om upprttande av tgrdsprogram, be tillsynsmyndigheten att vidta tgrder och lmna in en anmlan om ingen frndring sker. grnsvrden eller trskelvrden verskrids.
12

Anmlare av verskridande av miljkvalitetsnorm

Fr att driva ett rende som detta behver vi engagera mnniskor som r direkt berrda och vars hlsa pverkas negativt av att leva i omrden med hga luftfroreningar, s kallade sakgare, som kan gra en anmlan. Det underlttar i rendet om anmlarna bor i omedelbar nrhet till ngon av mtstationerna som visat p hga luftfroreningshalter och olagligt verskridna miljkvalitetsnormer fr utomhusluft. P det sttet r det enklare att visa i vilken utstrckning de boende utstts fr skadliga froreningar. Medlemmar i Naturskyddsfreningen som bor i omrdet kan fungera som sakgare, men om freningen saknar medlemmar i omrdet dr luftkvalitetsnormerna verskridits s vnd er till andra personer som lever dr. Ta kontakt med de berrda fr att hra om det finns intresse i bland dem att driva frgan. Flera sakgare r att fredra fr att ni skert ska kunna fortstta driva rendet ven om ngon exempelvis flyttar. Det r ocks ofta roligare och mer motiverande att gra en anmlan tillsammans med andra. Ta fram ett frslag p en anmlan till kommunen infr mtet med berrda och diskutera om de sjlva ska st som avsndare eller om de vill att fretrdare frn Naturskyddsfreningen ska ha fullmakt att driva rendet.

Rtt att fra talan

En ideell frening har i nulget inte mjlighet att sjlva fra talan i ett rende gllande tillsyn av miljkvalitetsnormer fr utomhusluft. Allmnheten har dremot enligt 26:e kapitlet i miljbalken rtt att vnda sig till tillsynsmyndigheter nr de anser att det freligger brister i efterlevnaden av miljrttsliga bestmmelser. Vid en anmlan ska den kommunala nmnden i ndvndig utstrckning kontrollera att miljbalken samt freskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med std av balken efterlevs samt vidta de tgrder som behvs fr att stadkomma rttelse. D de svenska reglerna om luftkvalitetsnormer vilar p EG-direktiv kan EG-domstolens uttalanden anvndas fr att strka vr sak. EG-domstolen har i en tolkning av direktivbestmmelserna menat att enskilda som r omedelbart berrda har rtt att krva att behriga myndigheter upprttar en handlingsplan om det finns risk att miljkvalitetsnormerna fr partiklar (PM10) verskrids. Myndigheterna har ocks en skyldighet att genom en kortsiktig handlingsplan vidta lmpliga tgrder fr att minimera risken fr att
12. Ml C-237/07 Dieter Janecek mot Freistaat Bayern 13 Att krva att kommunen ska frelgga verksamhetsutvarna att vidta ndvndiga tgrder r ett stt att uttrycka sig som gr att kommunen inte kan avfrda klagomlet med att man tnker stadkomma bttre luft p ngot

Vad en anmlan br innehlla:

Anmlarnas namn och adress. Vem som r ombud. Vad ert yrkande r; vad ni vill att kommunen ska besluta om fr att komma till rtta med verskridande av miljkvalitetsnormerna fr utomhusluft. Exempelvis att frelgga verksamhetsutvare att vidta ndvndiga tgrder; att frelgga verksamhetsutvare att genomfra tgrder som lagts fast i tgrdsprogram; att t13 grdsprogram ska tas fram. Sklen till anmlan: att miljkvalitetsnormerna fr

annat stt n just det man freslr. Om man t.ex. krver att kommunen ska frbttra luften genom att leda om trafiken, s kan kommunen avsl anmlan genom att pst att man tnker anvnda andra metoder. 7

Kretshandledning om miljkvalitetsnormer

Efter det att en anmlan lmnats in till kommunen om att luften r s dlig att reglerna om miljkvalitetsnormer verskrids, kan det bli en lng skriftvxling innan kommunen gr till beslut. Det r vanligt att anmlan skickas p remiss till andra fr att samla in synpunkter. En sdan remiss kan bland annat skickas till verksamhetsutvare, i det hr fallet de som ansvarar fr vgen med luftfroreningsproblem Vgverket eller kommunens egen trafiknmnd. Ni kan ocks ges tillflle att svara p remissvaren, och s vidare. Denna process kan ta lng tid. I bilden har vi anvnt de vanligaste beteckningarna miljfrvaltning respektive miljnmnd. Dessa har emellertid ofta olika namn i olika kommuner, som tekniska nmnden eller liknande.

Kretshandledning om miljkvalitetsnormer

utomhusluft verskridits, att tgrdsprogram inte fljs, att luftfroreningarna leder till allvarliga hlsoeffekter etc. Varfr ni menar att anmlarna kan pkalla tgrder. Redogr fr hur de r berrda. Fr fram information om mtningar som visar att normerna verskrids dr anmlarna vistas. Visa att det inte r ngon tvekan om att de utstts fr hga luftfroreningshalter. Visa hur ofta verskridanden gjorts och hur mnga av dessa som r olagliga. Hnvisa i s stor utstrckning som mjligt till lagstiftning, frordningar, freskrifter, EG-direktiv, frarbeten, rttspraxis och annat som kan strka anmlarnas sak. Visa att det r vldokumenterat att froreningsniverna innebr kraftigt frhjda risker fr sjukdomar och frtida dd. Ni kan hnvisa till rapporter och medicinska underlag. Var noga med att visa var uppgifterna kommer ifrn. Underteckna klagomlet. D ni som ombud fretrder andra ska fullmakt fr det ges in. Om ni som en krets med frre n 2000 medlemmar fretrder de klagande ska ni ven be om fullmakt frn freningens lnsfrbund.

flera egna frslag innan de genom omrstning tar ett beslut.

verklagande av ett beslut

Om kommunens beslut gr de klagande emot fr det verklagas av den som beslutet angr (detta gller fr parter och andra sakgare). Beslutet verklagas till lnsstyrelsen men verklagandet ska skickas in till kommunen som prvar om det kommit in i rtt tid (en s kallad rttidsprvning). Har handlingarna kommit in i tid s ska kommunen skicka dessa vidare till lnsstyrelsen om nmnden inte sjlva ndrar beslutet p det stt ni begrt. Det r viktigt att verklagandet kommer in i rtt tid. Fr att det ska kunna tas upp till prvning mste det ha kommit in till kommunen inom tidsfristen, som brukar vara tre veckor frn det att ni tagit del av beslutet. Ls noga den besvrshnvisning som ska vara bifogad beslutet, av den framgr hur verklagandet ska ske och nr verklagande ska ha kommit in. Ett verklagande br innehlla: Vilket beslut som verklagas och vilken myndighet som har fattat beslutet. rendets diarienummer. Namn och adress p klagande. Vem som r ombud. Varfr ni anser att beslutet ska ndras och vilken ndring i beslutet ni vill ha. Uppgifter som har betydelse fr rendet men som tidigare inte getts in. Av vilken anledning de boende har rtt att klaga p beslutet. Undertecknande av anmlaren eller ombud. Fullmakt fr ombud. Om ni inte hunnit frdigstlla ett verklagande s skicka nd in det ni har och begr anstnd i fyra - fem veckor med att komma in med kompletteringar. Om ni missat att skicka

Nr anmlan r klar skickas den till milj- och hlsoskyddsnmnden

Kommunens beslut
D kommunen ftt in en anmlan ska de lgga upp ett rende. rendet kan sedan behandlas p s stt att miljfrvaltningen remitterar klagomlet till berrda verksamhetsutvare fr att de ska inkomma med synpunkter. Drefter fr de klagande det vill sga vi ge synpunkter p yttrandena och sedan skriver frvaltningen ett frslag till beslut. Ledamter i den kommunala nmnden lgger ofta fram

Kretshandledning om miljkvalitetsnormer

in ett verklagande i tid har ni tyvrr frlorat mjligheten till att verklaga. Kompletteringar skickas direkt till lnsstyrelsen.

Andra beslut som gr att verklaga med std av reglerna om miljkvalitetsnormer

Ovan har vi beskrivit hur man kan arbeta genom att starta med en anmlan till kommunen. Men det finns ven andra stt att arbeta juridiskt med miljkvalitetsnormer, som vi inte ska g nrmare in p men nd br nmna. Som nmnts mste miljkvalitetsnormerna skerstllas nr myndigheter och kommuner tar beslut om en rad olika miljpver-

kande verksamheter, bland annat tillstnd, detaljplaner och arbetsplaner fr vgar. Det innebr att sdana beslut kan verklagas med hnvisning till att reglerna om miljkvalitetsnormer verskrids. Det behver inte rra sig om utslpp frn industrier eller frbrnningsanlggningar fr att reglerna ska f betydelse, ven vg- eller byggprojekt som innebr kade luftfroreningar eller lser in luftrum p ett sdant stt att luften frsmras kan angripas p denna grund. Hittills har det varit svrt att f domstolarnas gehr fr dylika verklaganden, men i ett rende i Gteborg fick ett lokalt avfallsbolag krav 14 p sig att styra transporterna mot miljvnligare fordon.

14. Renova, 2007-02-14 Miljverdomstolen Ml nr M6043-05.

10

Kretshandledning om miljkvalitetsnormer

Att stta fokus p frgan

I ett rende om miljkvalitetsnormer fr utomhusluft kan det vara en id att frska komma ut i media fr pverkan parallellt med den rttsliga processen. Hr nedan r ngra tips p hur ni kan g tillvga. Skriv pressmeddelande och skicka till tidningar, TV och radio. Srskilt lokalmedia r viktig. Kontakta media och beskriv situationen. Vnd er grna till journalister som bevakat liknande frgor innan. Skriv egna debattartiklar, med andra freningar eller med lokala knda personer.

Starta ett upprop. Skriv insndare. Starta en kampanj med boende: lt vita tygstycken hnga frn fnster eller ngot annat som kan synliggra den frorenade luften. Skriv och dela ut flygblad. Skapa en webbsida om kampanjen Anordna torgmte (tillstnd sks hos polismyndigheten): tillsammans med lnsfrbund, kretsar, sakgare och andra engagerade.

P Hornsgatan i Stockholm hngde de boende ut hundratals vita skynken fr att stdja Naturskyddsfreningens anmlan och protestera mot den hlsofarliga luften. Tanken med de vita skynkena var att man skulle mrka hur luftfroreningarna gradvis smutsade ner dem. Snart var de betnkligt gra.
11

Kretshandledning om miljkvalitetsnormer

Rttsregler:
Direktiv 2008/50/EG om luftkvalitet och renare luft i Europa Miljbalk (1998:808) Frordning (2001:527) om miljkvalitetsnormer fr utomhusluft Naturvrdsverkets freskrifter om kontroll av miljkvalitetsnormer fr utomhusluft; NFS 2007:7

Litteraturtips:
Miljhlsorapport 2009, Socialstyrelsen: www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-70 Hlsoeffekter av partiklar, Tillggsprogram 2006, SLBAnalys 2007: http://slb.nu/slb/rapporter/pdf6/lvf2007_014.pdf Lungcancer i Stockholm (LUCAS-studien), refererad i Epidemiology: September 2000 - Volume 11 - Issue 5 - pp 487-495: En gratisversion av forskarnas artikel kan hmtas p: http://journals.lww.com/epidem/Fulltext/2000/09000/ Ur b a n _ A i r_ Pol lut ion _ a nd _ Lu ng _ C a nc er_ i n _ Stockholm.2.aspx Lena Gipperth & Hkan Pleijel: Har miljkvalitetsnormer frbttrat utomhusluften?, Naturvrdsverket Rapport 5915 2008. Kan hmtas p: www.swedishepa.se/sv/Nedre-meny/Webbokhandeln/ ISBN/5900/978-91-620-5915-6/?epslanguage=SV

Blekinge lns luftvrdsfrbund: http://www5.k.lst.se/luftvardsforbund/ Gteborgsregionens luftvrdsprogram: http://www2.gr.to/luftvardsprogrammet/ Jnkpings lns luftvrdsfrbund: www.lansstyrelsen.se/jonkoping/projektwebbar/luftvardsforbundet Kalmar lns luftvrdsfrbund: www.lansstyrelsen.se/kalmar/amnen/Miljo/miljosituationen/frisk_luft Luft i Vst: http://liv.vg Srmlands luftvrdsfrbund: www.lansstyrelsen.se/sodermanland/luftvardsforbundet Vstmanlands lns luftvrdsfrbund: www.luftvard-u.org rebro lns luftvrdsfrbund: http://www5.t.lst.se/VISInformWebsite/orebrolvf/index.htm stergtlands luftvrdsfrbund: www.lansstyrelsen.se/ostergotland/projektwebbar/luftvard/

Bilagor:
Exempel p anmlan: Hornsgatan Exempel p verklagande: Hornsgatan Exempel p fullmakt: Hornsgatan

Lnkar:
Naturvrdsverket: www.naturvardsverket.se/sv/Lagar-och-andra-styrmedel/ miljokvalitetsnormer Lnsstyrelserna: www.lst.se

Regionala luftvrdsfrbund:
Hr kan du hitta uppgifter om miljkvalitetsnormerna verskrids eller ej:

Naturskyddsfreningen
Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se

Stockholms stad Milj- och hlsoskyddsnmnden Fleminggatan 4 Box 8136 104 20 Stockholm

2008-01-18

Klagoml om verskridna miljkvalitetsnormer fr utomhusluft p Hornsgatan i Stockholm

Anmlare: N & N.N. Hornsgatan 81 117 26 Stockholm N.N. Hornsgatan 85 117 26 Stockholm N.N Hornsgatan 116 117 26 Stockholm Ombud: Oscar Alarik Naturskyddsfreningen Box 4625 116 91 Stockholm N & N.N. Hornsgatan 81 117 26 Stockholm N.N. Hornsgatan 106 117 26 Stockholm

Anmlarna upplever betydande problem med luftfroreningarna i och utanfr sina bostder p Hornsgatan. De oroar sig fr den kraftigt frhjda risken att drabbas av lungcancer och andra sjukdomar som den dliga luftkvaliteten fr med sig. De mtningar som ombesrjs av Stockholms stad omedelbart i anslutning till de klagandes adresser visar att 4 och 9 i frordningen (2001:527) om miljkvalitetsnormer fr utomhusluft vertrds regelbundet och i betydande omfattning. Enligt miljbalken 5 kap. 3 r det kommunens uppgift att skerstlla att miljkvalitetsnormer uppfylls. Regeringen har i enlighet med miljbalkens regler faststllt ett tgrdsprogram fr att komma till rtta med verskridanden i Stockholm. Detta var redan vid beslutet otillrckligt fr att stadkomma en efterlevnad av normerna, ngot som Stockholms stad borde ha framfrt till regeringen och medfrt att staden sjlv tog initiativ till kraftfulla tgrder. Eftersom tgrdsprogrammet inte genomfrts och inte heller skulle vara tillrckligt om det genomfrs, ankommer det nu p milj- och hlsoskyddsnmnden som tillsynsmyndighet att snarast skerstlla att luftkvalitn vid de klagandes bostder hlls inom lagstadgade miljkvalitetsnormer.

Naturskyddsfreningen Swedish Society for Nature Conservation

Yrkanden:

Att Stockholms stads milj- och hlsoskyddsnmnd i egenskap av tillsynsmyndighet snarast frelgger Stockholms stad ssom verksamhetsutvare, och i den mn det behvs andra verksamhetsutvare, att s snart som mjligt vidta ndvndiga och lmpliga tgrder fr att skerstlla att miljkvalitetsnormerna fr utomhusluft inte verskrids i den delen av Hornsgatan i Stockholm som berr anmlarna. Att Stockholms stads milj- och hlsoskyddsnmnd i egenskap av tillsynsmyndighet s snart som mjligt frelgger Stockholms stad som verksamhetsutvare, och i den mn det behvs andra verksamhetsutvare, att genomfra de tgrder som regeringen lagt fast i tgrdsprogram som faller inom kommunens kompetens och som kan frbttra luftsituationen fr anmlarna.

verskridanden av miljkvalitetsnormer p Hornsgatan

I frordning (2001:527) om miljkvalitetsnormer fr utomhusluft anges froreningsniver som inte fr verskridas, eller som fr verskridas endast i viss angiven utstrckning. Dessa normer verskreds nr det gller kvvedioxid och partiklar (PM10) p Hornsgatan, enligt Stockholms stads egna mtningar under 2006.1 Enligt preliminra uppgifter frn SLB analys vid miljfrvaltningen har miljkvalitetsnormerna verskridits ven under 2007.2 Normer fr kvvedioxid verskrids Enligt frordningens 4 frsta stycke 1 fr inte kvvedioxid frekomma i utomhusluft med mer n i genomsnitt 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme (timmedelvrde). Detta vrde fr verskridas hgst 175 timmar per halvr. Vid mtstationen p Hornsgatan nr 108 verskreds vrdet 672 timmar enligt miljfrvaltningen i Stockholm under 2006, vilket innebr ett klart verskridande av normen. Motsvarande vertrdelser skedde 410 timmar p mtstationen p Hornsgatan 85 p andra sidan gatan.3 Enligt samma lagrum p. 2 fr inte kvvedioxid frekomma med mer n 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvrde). Detta vrde fr verskridas hgst 7 dygn per kalenderr. Vid mtstationen p Hornsgatan nr 108 verskreds normen 93 dygn under 2006, enligt miljfrvaltningen i Stockholm. Motsvarande vrden fr Hornsgatan 85 var 47 dygn. ven detta r ett allvarligt verskridande av normen.4 ven den norm som gller normen fr rsmedelvrde i p. 3 verskrids. Kvvedioxid fr inte frekomma i utomhusluft med mer n i genomsnitt 40 mikrogram under ett kalenderr. Enligt miljfrvaltningen i staden har man uppmtt att den genomsnittliga halten under 2006 var 50 mikrogram per kubikmeter vid mtstationen p Hornsgatan 108. Motsvarande vrden p Hornsgatan 85 var 44 mikrogram per kubikmeter.5 Normer fr partiklar (PM10) verskrids I frordningen om miljkvalitetsnormer 9 anges normerna fr inandningsbara partiklar (PM10). Enligt normen fr partiklar inte frekomma i utomhusluft med mer n 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (dygnsmedelvrde). Normen fr verskridas hgst 35 gnger

1 2

Luften i Stockholm, rsrapport 2006, Miljfrvaltningen i Stockholm, mars 2007. Se uttalanden i DN del A, Stockholm, 2007-12-10 3 Luften i Stockholm, rsrapport 2006, Miljfrvaltningen i Stockholm, mars 2007, sid. 10. 4 Ibid. 5 Ibid. -2-

Naturskyddsfreningen Swedish Society for Nature Conservation

per kalenderr. Under 2006 skedde verskridanden under 65 dygn p Hornsgatan, vilket utgr en kraftig vertrdelse.6 Sammanfattningsvis skedde under 2006 minst 831 verskridande av miljkvalitetsnormer p Hornsgatan, om man rknar enbart mtstationen p Hornsgatan 108. Av dessa vertrdelser var 614 olagliga.

verskridandet av miljkvalitetsnormerna drabbar de boende p Hornsgatan

De boende p Hornsgatan upplever allvarliga besvr med luftfroreningssituationen p Hornsgatan, genom ett direkt obehag av den dliga lukten. De hyser ocks en mycket stark oro ver de hga halterna av partiklar och kvvedioxid, som pverkar dem negativt i deras dagliga liv. Vetskapen om att hga luftfroreningsniver har ett starkt samband med olika sjukdomar innebr en vsentlig snkning av deras livskvalitet. Detta gller inte minst de av de klagande som har barn. Samtliga av anmlarna bor i omedelbar nrhet till de mtstationer p Hornsgatan 108 och 85 som anvnts vid stadens mtning av luftfroreningshalterna. Det rder sledes inte ngon tvekan om att de personligen utstts fr de hga luftfroreningshalter som de verskridna miljkvalitetsnormerna innebr. Anmlarnas oro r vlgrundad, vilket belysts vl i bland annat en rapport om Hlsoeffekterna av partiklar av SLB analys, miljfrvaltningen i Stockholms stad.7 I rapporten konstateras att en studie som inkluderade hela befolkningen i Storstockholm visade p signifikanta samband mellan antalet partiklar, som frmst kommer frn trafikavgaser, och pverkan p antal sjukhusinlggningar i hjrt- och krlsjukdom. Andra studier i Stockholmsregionen har visat p samband mellan trafikavgaser och lungcancer, luftvgssjukdomar, barnallergi, frsmrad utveckling av lungfunktionen hos barn och astma. Frmst pverkas barn, ldre och redan sjuka.8 I studien Lungcancer i Stockholm (LUCAS-studien) fann man ett tydligt samband mellan kvvedioxid och lungcancer. Bland de mn i Stockholm som varit utsatta fr typiska innerstadshalter av kvvedioxid, det vill sga ver 30 mikrogram per kubikmeter (rsmedelvrde) hade cirka 50 procent kad risk fr att 30 r senare f cancer. Det br jmfras med att rsmedelvrdet fr kvvedioxider p Hornsgatan 108 var 50 mikrogram per kubikmeter och 44 mikrogram p Hornsgatan 85. 1024 fall av lungcancer studerades, vilket motsvarade en svarsfrekvens p ver 85 procent. Faktorer som kunde isoleras och korrigeras var bland annat rkning, yrkesrelaterade faktorer, radonexponering, svaveldioxidexponering och socioekonomiska faktorer.9 Det mste sledes anses vara vl dokumenterat att de froreningsniver som r vid handen p de klagandes bostadsadresser innebr en kraftigt frhjd risk fr sjukdomar och frtida dd.

Stockholms stads tillsynsansvar fr miljkvalitetsnormerna fr utomhusluft

I miljbalken 5 kap. 3 anges att myndigheter och kommuner skall skerstlla att de miljkvalitetsnormer som meddelats uppfylls. Lagstiftarens ordval, att normerna ska skerstllas, r en tydlig markering av att det rr sig om ett oeftergivligt liggande.10
6 7

Luften i Stockholm, rsrapport 2006, Miljfrvaltningen i Stockholm, mars 2007, sid. 26 Hlsoeffekter av partiklar, Tillggsprogram 2006, SLB-Analys 2007 8 Hlsoeffekter av partiklar, Tillggsprogram 2006, SLB-Analys 2007, sid 5-6 9 Fredrik Nyberg et. al., Urban Air Pollution and Lung Cancer in Stockholm, Epidemiolgy, September 2000, Vol. 11 No. 5. I enlighet med studien br kvvdioxiderna ses som en indikator ven fr andra luftfroreningar, hlsoeffekterna som identifierades hade sannolikt sin grund ven i andra luftfroreningar frn trafiken. 10 Formuleringens tillkomsthistoria bekrftar detta. I miljbalksutredningens frlag (SOU 1996:103) anvndes uttrycket se till, men detta skrptes i miljbalkspropositionen (1997/98:45) till nu gllande skerstlla. -3-

Naturskyddsfreningen Swedish Society for Nature Conservation

Det framgr av frordning (2001:527) om miljkvalitetsnormer fr utomhusluft 4 och 5 att miljkvalitetsnormerna fr kvvedioxid och partiklar tillkommit till skydd fr mnniskors hlsa. Enligt 26 kap. 3 tredje stycket utvar varje kommun genom den eller de nmnder som fullmktige bestmmer tillsyn inom kommunen ver bland annat milj- och hlsoskydd enligt 9 kap., med undantag fr sdan miljfarlig verksamhet som krver tillstnd. Framfrande av fordon r inte tillstndspliktigt. Kommunen r sledes tillsynsansvarig ver kommunens vgtrafik, tminstone ver de gator och vgstrckor kommunen r vghllare fr. Att kommunen har ett sjlvstndigt ansvar att utva den operativa tillsynen framgr ocks av punkt B14 i bilagan till frordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljbalken, enligt vilken det faller p kommunal nmnd att utva tillsyn p andra verksamheter och tgrder n miljfarliga verksamheter () som kan orsaka olgenheter fr mnniskors hlsa. Av ovan anfrda skl br slutsatsen dras att kommun i allt vsentligt r ansvarig fr att skerstlla att miljkvalitetsnormerna fr luft uppfylls. Enligt miljbalken 5 kap. 4 och 5 skall regeringen eller de myndigheter som regeringen bestmmer upprtta och faststlla ett tgrdsprogram, om det behvs fr att en miljkvalitetsnorm skall kunna uppns. S har ocks skett. Den 9 december 2004 faststllde regeringen ett tgrdsprogram fr kvvedioxid och partiklar i Stockholms ln.11 I en bilaga till beslutet listades ett antal tgrder, som regeringen ansg borde vara genomfrda senast den 31 december 2005. tgrdsprogrammet har dock inte haft avsedd effekt, bland annat drfr att de flesta tgrderna inte genomfrts. Detta fick till fljd att Stockholms stads miljfrvaltning skrev fram ett rende om frelggande om att vidta tgrder fr att snka halterna av partiklar riktat mot kommunen sjlv respektive Vgverket. Frelggandena stoppades dock av nmnden.12 Att miljkvalitetsnormerna inte efterlevs resulterade i september 2007 i en kritisk rapport frn Stockholms stads stadsrevision.13 Revisorerna konstaterade att grnsvrdena alltjmt verskreds, och att det fanns rad brister i stadens samordning av tgrder, srskilt gllande begrnsningar av genomfartstrafiken med tunga fordon p Hornsgatan, antalet infartsparkeringar och parkeringspolitik. Revisorerna inskrpte att det finns tgrder enligt tgrdsprogrammen som nnu inte prvats trots att tgrderna borde ha varit genomfrda senast vid utgngen av r 2005, och att om freslagna tgrder inte har tillrcklig effekt, mste kommunstyrelsen ven agera s att andra tgrder dessutom prvas. Revisorerna avslutade med understryka att miljoch hlsoskyddsnmnden har tillsynsansvar fr att miljkvalitetsnormerna inte verskrids. Kommunens ansvar att genomdriva miljkvalitetsnormerna utslcks inte genom framtagande av tgrdsplan. Lagstiftarens och EU:s intention med tgrdsplan r att underltta genomfrande av miljkvalitetsnormer, och det finns inte ngot lagrum som stadgar att tillsynsmyndighets skyldighet att genomdriva de tydligt avfattade miljkvalitetsnormerna skulle minskas p grund av att vissa tgrder skulle kunna vidtas av andra myndigheter.14

Teknikutveckling och beslutade tgrder kommer inte att rcka

Med anledning av en skriftlig frga till Stockholms stads milj- och hlsoskyddsnmnd, bedmde miljfrvaltningen i ett yttrande att beslutade tgrder inte rcker fr att miljkvalitetsnormerna ska klaras, och menar att fler tgrder behver vidtas. Yttrandet godkndes av majoriteten i nmnden i september 2007.15
11 12

Regeringsbeslut 2004-12-09, M2004/141/Mk Stockholms stads miljnmnd, beslut 2005-09-20. 13 Stadsrevisionen Stockholms stad, Revisionsrapport, Stadens arbete med EU:s normer fr partiklar (PM10) och kvvedioxid, DNR 420/149-07. 14 Miljverdomstolen har i avgrandet M8471-03 den 24 maj 2006 funnit att kommun kan utva tillsyn ver miljkvalitetsnormer ven nr tgrdsprogram upprttats och det freligger delat tillsynsansvar med annan myndighet. Fallet rrde avgasrening fr fartygsmotorer i Helsingborgs hamn. 15 Stockholms stads Milj- och hlsoskyddsnmnd 2007-09-18, Yttrande svar p skriftlig frga frn sa Romson (mp) -4-

Naturskyddsfreningen Swedish Society for Nature Conservation

Att normerna inte kommer att klaras av med idag beslutade tgrder, teknikutveckling eller genom vntade styrmedelsbeslut frn regering och riksdag bekrftas i rapporten Utslpp och halter av kvveoxider och partiklar p Hornsgatan, ven den frn 2007.16 Frutsatt att trafiken inte kar ytterligare frvntas situationen emellertid frbttras nr det gller efterlevnaden av kvvedioxidnormerna. Men ven om trafiken inte kar, frbttras inte luftkvaliteten tillrckligt fr att miljkvalitetsnormerna fr PM10 ska klaras av, enligt samma rapport.17 Stockholms stads misslyckande med att komma till rtta med luftfroreningssituationen frklaras ibland med att man utreder andra, mer kostnadseffektiva tgrder. Stora frhoppningar har slunda knutits frn stadens sida om att man p kemisk vg ska lyckas minska uppvirvlingen av partiklar frn vgbanan. Staden och Vgverket redovisade i en rapport i oktober 2007 frsk med dammbindande medel.18 Av rapporten framgr att spridning av CMA (calciummagnesiumacetat) snkte luftfroreningshalterna, men inte tillrckligt fr att reducera verskridna miljkvalitetsnormer. 2007 rs frsk med MgCl2 (magnesiumklorid) ndde positiva resultat, men frsket fick avbrytas i frtid p grund av att behandlingen ledde till halka. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det fortfarande efter fem rs frsk r ytterst oskert om dammbindningsmedel kan anvndas fr att frbttra luftkvaliteten i Stockholm.

Boende p Hornsgatan har rtt att krva att miljkvalitetsnormen efterlevs

Genom detta klagoml till miljfrvaltningen i Stockholms stad vill anmlarna nyttja sin lagstadgade rtt att krva rttelse nr miljkvalitetsnormer verskrids p ett sdant stt att de drabbas. Denna verkan av en anmlan framgr av miljbalkens 26 kap. 1 andra stycket. Bestmmelsen ndrades efter frslag i Prop. 2004/05:65. I enlighet med frslaget ndrades bestmmelsen s att det frtydligades att tillsynsmyndighet har en plikt att kontrollera samt vidta tgrder efter anmlan. Av propositionens lagkommentar framgr det att det handlar om en rtt fr allmnheten att vnda sig till tillsynsmyndigheter nr de anser att det freligger brister i efterlevnaden av miljrttsliga bestmmelser. Tillsynsmyndigheten skall fr detta ndaml p eget initiativ eller efter anmlan i ndvndig utstrckning kontrollera efterlevnaden av miljbalken samt freskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med std av balken samt vidta de tgrder som behvs fr att stadkomma rttelse. I kommentaren till bestmmelsen i samma prop. skrivs: Tillgget r menat att frtydliga den rtt allmnheten har att vnda sig till tillsynsmyndigheter nr de anser att det freligger brister i efterlevnaden av miljrttsliga bestmmelser, i enlighet med kraven i rhuskonventionen artikel 9.3. Tillsynsmyndighetens skyldighet att agera r ett viktigt led i det svenska system som byggts upp fr att allmnheten och enskilda skall kunna f myndigheters handlande och underltenheter att handla granskade av oberoende organ, t.ex. JO. Att myndighet verkligen mste lgga upp ett rende och avsluta detta med ett verklagbart beslut som kommuniceras med anmlaren, framgr ven tydligt av ett antal av Justitieombudsmannens utltanden.19
16

Utslpp och halter av kvveoxider och partiklar p Hornsgatan, Miljfrvaltningen och Trafikkontoret, SLB 4:2007. 17 Ibid avsnitt 7. 18 Frsk med dammbindning lngs E4/E20 vid L:a Essingen 2007, Michael Norman & Christer Johansson, Miljfrvaltningen i Stockholm oktober 2007. 19 Se t.ex. JO 2001-07-02 (dnr. 1017-2002), JO 2002-02-28 (dnr. 2484-2487-2001), JO 2001-11-07 (dnr. 945-2000) -5-

Naturskyddsfreningen Swedish Society for Nature Conservation

EG-domstolen har ocks i flera avgranden gjort klart att direktiv om miljkvalitetsnormer ska genomfras i nationell rtt p ett sdant stt att berrda personer ska kunna hnvisa till dem i nationella domstolar fr att genomdriva sina rttigheter. Eftersom det framgr av motiv och lagtext att bestmmelserna i miljbalkens 5 kap. ska genomfra direktiven ifrga, mste de svenska reglerna anses inrymma en rtt fr berrda att beropa reglerna i domstol och med hjlp av dessa kunna krva effektiva tgrder: Whenever the exceeding of limit values could endanger human health, the persons concerned must be in a position to rely on mandatory rules in order to be able to ascertain their rights.20 EG-domstolens strnga tolkning av medlemsstaternas skyldigheter har i litteraturen karakteriserats som att bestmmelsen har direkt effekt. Frgan om direkt effekt belyses utfrligt i mlet om Waddenzee.21 I det mlet pekade generaladvokaten Kokott p att enligt fast rttspraxis i EGdomstolen har en direktivbestmmelse direkt effekt om den till sitt innehll r ovillkorlig och tillrckligt precis.22 I mlet ansgs det finnas ett utrymme fr skn fr medlemsstaterna vid valet av tgrder, men det r inte strre n att det kan bedmas inom ramen fr en domstolsprvning. I Tysklands hgsta administrativa domstol bekrftades nyligen att direktiven om miljkvalitetsnormer har genomslag i nationell rtt p ett sdant stt att en enskild har rtt att krva av den kommunala tillsynsmyndigheten ska skerstlla att luften vid hans bostad hller sig inom miljkvalitetsnormerna.23 Personen ifrga bodde 900 meter frn en luftmtningsstation lngs en kraftigt trafikerad gatustrcka i Mnchen. En frga om frhandsavgrande i frgan ska inom kort avgras av EG-domstolen: 24 Artikel 7 Absatz 3 der Richtlinie 96/62 ist dahin auszulegen, dass in einem Fall wie demjenigen des Ausgangsverfahrens den von einer Grenzvertberschreitung betroffenen Dritten ein subjektives Recht auf ermessenskonforme Aufstellung des Aktionsplans eingerumt werden muss. Der Aktionsplan muss diejenigen Manahmen umfassen, die notwendig und geeignet sind, dass die verbindlichen Grenzwerte so rasch als mglich wieder eingehalten werden knnen. Sammanfattningsvis kan direkt effekt beskrivas som skyldigheten fr myndigheter att tillmpa relevanta bestmmelser i gemenskapsrtten, antingen som rttsregler som ska fljas i mlet eller ocks som en utgngspunkt fr den juridiska bedmningen. Det r allts frga om genomslagskraften hos de direktivbestmmelser som r ovillkorliga och tillrckligt precisa. Den nationella domstolen ska tillmpa den direkta effekten ex officio. Stockholm 18 januari 2008

Oscar Alarik Miljrttsjurist, Naturskyddsfreningen

20

Ml 361/88 Kommissionen mot Tyskland [1991] ECR I-02567 och ml 59/89 Kommissionen mot Tyskland [1991] ECR I-02608. Skyldigheten att tolka nationell rtt i enlighet med EG-rtten brukar kallas frdragskonform eller direktivkonform tolkning, och har lagts fast i en rikhaltig praxis i EG-domstolen. Se EU-rttslig metod, Jrgen Hettne m.fl. Norstedts juridik 2005 sid. 104 ff. 21 Se ven Linster (C-287/98) p. 32, WWF (C-435/97) p. 68 och Kraaijeveld (C-72/95) pp. 22-24. 22 Kokott i Waddenzee (C-127/02) p. 128 med hnvisning till rttspraxis. 23 Bundesverwaltungsgericht, urteil 27 September 2007, Dieter Janece gegen Landeshauptstadt Mnchen. 24 Frhandsavgrande den 4 september 2007, C 237/07 -6-

Naturskyddsfreningen Swedish Society for Nature Conservation

Bilagor: Fullmakt frn sakgarna Fullmakt frn Naturskyddsfreningen

Kopior fr knnedom till: Stockholms stads stadsledningskontor Stockholms stads trafikkontor Naturvrdsverkets rttsavdelning EU-kommissionen, miljdirektoratets rttsavdelning Vgverket Uppsala Universitet Gteborgs Handelshgskola Stockholms Universitet Miljdepartementet European Environmental Bureau

-7-

Lnsstyrelsen i Stockholms ln Box 22067 104 22 Stockholm

Stockholm den 8 juni 2009 Lnsstyrelsens Dnr: 505-09-38440

Kompletterat verklagande av Stockholms Stads beslut om klagoml om verskridna miljkvalitetsnormer p Hornsgatan

Klagande:

N.N. Hornsgatan 85 117 26 Stockholm N.N. Hornsgatan 116 117 26 Stockholm

N. & N. N. Hornsgatan 81 117 26 Stockholm N.N. Hornsgatan 106 117 26 Stockholm

Ombud:

Motpart:

Saken:

verklagande

1. Yrkanden
1.1 Naturskyddsfreningen yrkar p att lnsstyrelsen ndrar beslutet i Stockholms Stads Miljoch hlsoskyddsnmnden p s stt att freningens yrkanden i klagomlet tillgodoses: Att Stockholms stads milj- och hlsoskyddsnmnd i egenskap av tillsynsmyndighet snarast frelgger Stockholms stad ssom verksamhetsutvare, och i den mn det behvs andra verksamhetsutvare, att s snart som mjligt vidta ndvndiga och lmpliga tgrder fr att skerstlla att miljkvalitetsnormerna fr utomhusluft inte verskrids i den delen av Hornsgatan i Stockholm som berr anmlarna. Att Stockholms stads milj- och hlsoskyddsnmnd i egenskap av tillsynsmyndighet s snart som mjligt frelgger Stockholms stad som verksamhetsutvare, och i den mn det behvs andra verksamhetsutvare, att genomfra de tgrder som regeringen lagt fast i tgrdsprogram som faller inom kommunens kompetens och som kan frbttra luftsituationen fr anmlarna. 1.2 I andra hand yrkar freningen p att lnsstyrelsen upphver beslutet och terfrvisar det till kommunen fr frnyad handlggning.

2. Bakgrund
De boende p Hornsgatan i Stockholm har under ett antal r levt med luftfroreningshalter som r dokumenterat hlsofarliga, trots att det finns tydliga regler i miljbalken och dotterfrordningar som stter grnser fr hur hga halterna av de allvarligaste luftfroreningarna fr vara. I frordning (2001:527) om miljkvalitetsnormer fr utomhusluft anges froreningsniver som inte fr verskridas, eller som fr verskridas endast i viss angiven utstrckning. Dessa normer har verskridits nr det gller kvvedioxid och partiklar (PM10) p Hornsgatan, enligt Stockholms stads egna mtningar under svl 2006, 2007, 2008 och 2009. Det finns ocks regler om vad som ska gras nr halterna verskrids, och vilka myndigheter som br ansvaret fr detta. Miljlagstiftningen pekar ut kommunen som ansvarig att utva tillsyn ver efterlevnaden av hlsoskyddande regler, som miljbalkens miljkvalitetsnormer fr luft. Trots att ett antal r nu passerat sedan reglerna om miljkvalitetsnormer skulle ha varit uppfyllda, har kommunen underltit att ta till annat n marginella tgrder. Kommunen har rentav frvrrat situationen under tidsperioden genom att ge lov till byggnader som frsmrat genomstrmningen av luft p Hornsgatan, och kat trafikmngderna genom att lta bygga parkeringshus och ka antalet parkeringsplatser i omedelbar anslutning till omrdet. Detta trots att situationen redan r allvarlig fr de boende p Hornsgatan. Det rr sig om statistiskt skerstllt kraftigt frhjda risker fr cancersjukdomar, kroniska luftvgssjukdomar, allergier och frtida dd. Srskilt barn, gamla och redan sjuka drabbas. De boende p Hornsgatan upplever allvarliga besvr med luftfroreningssituationen p Hornsgatan genom ett direkt obehag av den dliga lukten. De hyser ocks en mycket stark oro ver de hga halterna av partiklar och kvveoxider, som pverkar dem negativt i deras dagliga liv. Vetskapen om att hga luftfroreningsniver har ett starkt samband med olika sjukdomar in-

nebr en vsentlig snkning av deras livskvalitet. Detta gller inte minst de av de klagande som har barn. Fem av Naturskyddsfreningens medlemmar p Hornsgatan valde drfr i januari 2008 att lmna in ett klagoml om de hlsofarliga luftfroreningshalterna, bitrdda av freningens jurist. Samtliga bor omedelbart i nrheten av den mtstation som kommunen har uppstlld p Hornsgatan fr att mta luftfroreningshalterna. Det rder allts inte ngon tvekan om att de klagande under flera r drabbats av luftfroreningar som verskrider de niver som lagts fast i lagen. Sedan klagomlet lmnades in i januari 2008, har EG-domstolen avgjort ett liknande rende som rrde en boende utmed en motorled i Mnchen. Domstolen avgjorde till den klagandes frdel. Dessutom har EU-kommissionen initierat rttsliga tgrder mot Sverige och ett antal andra medlemslnder fr underltenhet nr det gller att genomfra gemenskapens luftkvalitetsdirektiv, som ligger till grund fr de flesta av miljkvalitetsnormerna i miljbalken. Efter en lngre tids skriftvxling avslog Stockholms stads milj- och hlsoskyddsnmnd i april 2009 freningens klagoml, med en frhllandevis oklar beslutstext. Beslutet kan dock inte utlsas p annat stt n att freningens yrkanden tillbakavisats. Nmnden tillstyrkte i stort sett samtliga led freningens redogrelse fr rttslget, utom p tre avgrande punkter. Nmnden ansg att staden inte kunde anses ha ngon skyldighet att genomfra det av regeringen beslutade tgrdsprogrammet1, eftersom det inte finns ngon uttrycklig bestmmelse om att kommunen utvar tillsynsansvar ver tgrdsprogram. Nmnden tillstyrkte visserligen att kommunen har tillsynsansvar ver luftfroreningar frn trafiken, men ansg nd att kommunen inte kunde anses skyldig att frelgga verksamhetsutvarna (d.v.s. framfrallt stadens egen trafiknmnd som vghllare) att genomfra lmpliga tgrder fr att komma till rtta med de verskridna normerna fr partiklar (PM10), eftersom kommunen inte har kompetens att utfrda restriktioner mot anvndande av dubbdck. De mjliga tgrder som kommunen skulle kunna tillgripa skulle innebra olmpliga fljdverkningar p andra platser i staden. Den tredje invndning som milj- och hlsoskyddsnmnden framfrde i beslutet gllde normerna fr kvvedioxid. Nmnden gick drvid emot det tjnsteutltande som lg till grund fr beslutet. Milj- och hlsoskyddskontoret ansg i tjnsteutltandet att det fanns fog fr att kommunen skulle genomfra tgrder fr att komma tillrtta med den tyngre lastbilstrafiken p Hornsgatan, som ett medel att frbttra situationen nr det gller efterlevnaden av normerna fr kvvedioxid. Nmnden ansg emellertid att statistiken avseende fordonsfrdelningen p Hornsgatan behvde frbttras. Det framgr inte av beslutet vad nmnden avser att gra om nya mtningar bekrftar de befintliga uppgifterna som visar att de f procenten tung lastbilstrafik bidrar med oproportionerligt stor andel av kvveoxidutslppen.

Regeringens beslut 2004-12-09, tgrdsprogram avseende miljkvalitetsnormerna fr kvvedioxid och partiklar i Stockholms ln M2003/1891/Mk, M2004/141/Mk. Regeringsbeslutet grundade sig p ett frslag frn Lnsstyrelsen i Stockholms ln. 3

3. Grunder fr Naturskyddsfreningens verklagande

Naturskyddsfreningen och de klagande r av den bestmda uppfattningen att kommunens beslut r att uppfatta som ett avslag, och att det r ett felaktigt beslut. Freningen understryker vidare att Stockholms stad medgivit det materiella rttslget, s tillvida att flera av miljkvalitetsnormerna har verskridits under ett antal r, nrmare bestmt normerna fr partiklar (PM10) och kvvedioxid. Staden har ven medgivit att de klagande har en befogad anledning att klaga, eftersom de bevisligen r personligen drabbade av s hga luftfroreningshalterna att det freligger risk fr skador och frtida dd. Vidare har nmnden vidgtt att rttsituationen r sdan att de klagande har en lagstadgad rtt att krva rttelse, samt att kommunen har tillsynsansvar fr verskridanden av miljkvalitetsnormer fr luft och hlsofarliga luftfroreningar. Dessa frgor r allts ostridiga i rendet. Nr det gller dessa frgor hnvisar freningen sledes till det klagoml som ingavs till kommunen i januari 2008 och skriftvxlingen i rendet. Fortsttningsvis behandlar freningen de f invndningar som nmnden haft mot klagomlet, det vill sga de skl nmnden framfrt, eller fr anses ha framfrt, till std fr att inte ingripa mot de olagliga luftfroreningshalterna p Hornsgatan i Stockholm. 3.1 Frgan om staden har ngon skyldighet att genomfra det av regeringen beslutade tgrdsprogrammet Milj- och hlsoskyddsnmnden medger att kommunen helt eller delvis pekats ut som ansvarig fr tgrder i tgrdsprogrammet som inte genomfrts. Nmnden hvdar emellertid att man inte r tillsynsmyndighet ver det av regeringen inrttade tgrdsprogrammet, och drfr kan bortse frn yrkandet om att kommunen ska genomfra de tgrder som lagts fast i tgrdsprogrammet. Kontoret stdjer sig drvid p ett resonemang om att tgrdsprogram saknar uttrycklig angiven tillsynsmyndighet i tillsynsfrordningen. Frgan om i vilken grad tgrdsprogrammen r bindande var en omdiskuterad frga i doktrinen i brjan av 2000-talet, men frgan om tgrdsprogrammens status fr till stor del anses avgjord efter den lagndring som trdde i kraft december 2003. Lagndringen syftade till att tydliggra myndigheters och kommuners ansvar fr att genomfra tgrdsprogrammen. 2 Miljbalken 5 kap. 8 stadgar att kommuner skall inom sina respektive ansvarsomrden vidta de tgrder som behvs enligt det tgrdsprogram som faststllts enligt 5 . I frfattningskommentaren till propositionen uttalas att: Bestmmelsen som sdan innebr att myndigheter och kommuner, inom sina respektive kompetensomrden, skall vidta de tgrder som behvs enligt programmet. Det kan vara frga om vitt skilda tgrder, t.ex. att intensifiera tillsynen, anska om omprvning av villkor eller utfrda freskrifter. 3 Vidare uttalas att:
2

Prop. 2003/04:2, Frvaltning av kvaliteten p vattenmiljn. I propositionen uttalar regeringen bland annat att ndringarna syftar till att myndigheters och kommuners ansvar fr att programmen fullfljs blir tydligare (sid. 1). 3 Prop. 2003/04:2, sid 34. 4

Om en kommun faktiskt ansvarar fr en verksamhet, blir det kommunen som fr genomfra de praktiska tgrderna. Ordalydelsen av lagen och frarbetena r sledes samstmmiga i att kommuner ska genomfra tgrder som faststllts i tgrdsprogram, s lnge de behvs. I de fall kommunen sjlv r verksamhetsutvare som r fallet med de vgar kommunen r vghllare fr ska kommunen sjlv genomfra tgrderna. Dessa bestmmelser br dessutom i den mn ngot tolkningsutrymme ver huvud taget kan sgas existera betrffande kommuns genomfrandeansvar lsas i ljuset av principen om EG-konform tolkning. Det framgr emellertid att ett tgrdsprogram inte ger kommunen ngra nya legala befogenheter. tgrdsprogrammen har inte heller rttsverkan gentemot enskilda, utan mste omsttas i andra beslut. Kommunen r drvid hnvisad till att genomfra tgrdsprogrammet med de verktyg kommunen redan har tillgng till. Att privata subjekt inte binds av tgrdsprogram, innebr dock inte att kommuner och andra myndigheter str obundna. Av ovanstende framgr att avsaknad av uttryckligt utpekande av tillsynsmyndighet i tillsynsfrordningen inte kan tas fr intkt fr att kommuner ska kunna bortse frn tgrder som behvs enligt tgrdsprogram. Av handlingarna som frevarit i rendet torde det inte heller rda ngon tvekan om att tgrderna behvs, med tanke p de risker fr frsmrad hlsa som de boende p Hornsgatan lever med p grund av de hga halterna av luftfroreningar. 3.2 Frgan om brister i kommunens kompetens nr det gller restriktioner mot dubbdck innebr att kommunen inte behver vidta tgrder mot verskridna normer fr partiklar (PM10). Som nmnts tidigare har Stockholms stads milj- och hlsoskyddsnmnd instmt i freningens klagoml om att flera miljkvalitetsnormer fr partiklar (PM10) verskridits under flera r, att sdana halter av luftfroreningar som frekommer p Hornsgatan ger effekter p hlsan och att de klagande drfr har en befogad anledning till sitt klagoml. Kommunen vidgr ven att man har ett tillsynsansvar ver miljkvalitetsnormernas efterlevnad. Att nmnden nd finner att man kan lmna yrkandena om partiklar utan avseende, beror p att man anser att den lmpligaste tgrden fr att komma tillrtta med de hga partikelhalterna r att reglera dubbdcksanvndningen. Ngot som kommuner inte har rdighet ver. Nmnden anser att den enda alternativet till att reglera dubbdcksanvndningen r att flytta trafiken till andra gator, ngot som skulle leda till motsvarande problem p dessa gator och skulle sledes inte innebra en lsning av problemet. Den legala grunden till varfr dessa omstndigheter ens om de stmde skulle berva Stockholms stad ansvaret att uppfylla sin del av tgrdsprogrammet r oklar. Mjligtvis menar nmnden att dessa tgrder inte behvs i MB 5 kap. 8 mening, eftersom de inte skulle f nskat resultat. Naturskyddsfreningen anser att nmndens motivering r felaktig p flera punkter, och att tgrder i linje med freningens yrkande i klagomlet behvs. Fr det frsta har kommunen vidtagit flera tgrder som direkt frvrrat situationen p Hornsgatan sedan genomfrandetiden fr normerna lpt ut, genom att tillta frttning av den redan inneslutna luftmiljn genom lov till nya byggnader utmed gatan. Redan detta visar att det funnits mjlighet fr kommunen som inte tagits i bruk fr att n, eller i alla fall inte frvrra, efterlevnaden av normerna. Byggandet av nya parkeringshus och den medvetna kningen av antalet parkeringsplatser har sannolikt ocks bidragit till strre resandevolymer. Kommunen har drmed direkt brutit mot tgrdspla-

nen, som pekat ut parkeringspolitiken som en tgrd som kommunen ska anvnda fr att minska utslppen frn trafiken. Inte tvrtom. Fr det andra hvdar kommunen att man helt saknar befogenheter att minska halterna av partiklar frutom att flytta trafik till andra gator. Men tgrdsprogrammet nmner bland annat tgrder som har frutsttningar att minska det totala trafikarbetet i staden, som hjningar av parkeringsavgifterna. Visserligen har kommunen hjt avgifterna, men inte i tillrcklig utstrckning fr att n en styrande effekt. Som jmfrelse kan nmnas att SL-biljetternas pris kat mer i relativa termer. Andra tgrder som nmns i regeringens tgrdsprogram med kommunen som adressat r tgrder som kan vidtas fr att ka framkomligheten fr busstrafiken, t.ex. kollektivtrafikkrflt, bussgator och bussprioriteringar i signalstyrda korsningar. Ett planerat genomfrande av sdana bussgynnande tgrder kan ka kollektivtrafikens attraktivitet p bekostnad av mer miljbelastande frdstt. Det finns sledes ett antal tgrder som kommunen som vghllare och gare till parkeringsanlggningarna i staden kunnat ta i bruk i betydligt hgre grad n man gjort. Fr det tredje r det en missuppfattning att trafikbegrnsande tgrder p en gata per automatik leder till att lika stora problem uppstr p andra gator. Trafiken och luftrummet r inte ett system av kommunicerande krl p det viset. Vissa gator har till exempel mindre trafik och drmed mindre halter av luftfroreningar n Hornsgatan, och kan redan av det sklet ta ver en del trafik utan att hlsoproblemen kar i motsvarande omfattning. En del gator, som till exempel Sder Mlarstrand, r betydligt ppnare fr luftgenomstrmning och har betydligt frre bostder och arbetsplatser som drabbas. Som Stockholmsfrsket till yttermera visso gav belgg fr, kan biltrafik i viss mn visa sig frsvinna frn trafiksystemet om biltrafiken frsvras. Vad freningen vill sga med detta r att trafikbegrnsande tgrder med frdel kan anvndas utan att det leder till verflyttningar av problemen. Frutsttningen r dock att sdana tgrder stts in tillsammans med andra tgrder, p ett planerat och vl genomtnkt stt, helst efter modellkrningar och andra analyser. 3.3 Frgan om en frment oskerhet om fordonsfrdelningen p Hornsgatan innebr att kommunen inte behver vidta tgrder mot de verskridna normerna fr kvveoxider. Flera av de tgrder som nmns i frra avsnittet skulle naturligtvis ven ha positiv inverkan ven p utslppen av kvvedioxid. I det tjnsteutltande frn den 25 mars 2009 som ligger till grund fr milj- och hlsoskyddsnmndens beslut, skriver miljfrvaltningen att flera tgrder sannolikt behver vidtas fr att normerna fr kvvedioxid ska klaras. Frvaltningen kommer fram till att en av de tgrder som nmns i tgrdsprogrammet br genomfras, nmligen att begrnsa den tyngre lastbilstrafiken. Den tyngre lastbilstrafiken str fr en ansenlig andel av utslppen av kvveoxiderna, trots att den bara utgr ngra f procent av fordonsrrelserna p Hornsgatan I skriftvxlingen mellan Naturskyddsfreningen och staden hvdade emellertid trafik- och renhllningsnmnden i ett yttrande frn 2009-02-16 att den tunga lastbilstrafikens andel av trafiken endast omfattade cirka 300 fordon per dygn. Naturskyddsfreningen genmlde att VTI:s mtningar under Stockholmsfrsket visade p en betydligt hgre andel tyngre lastbilar, och bifogade materialet. Trafik- och Gatunmnden sin sida frmdde inte visa ngot underlag fr sin bedmning, utan menade att det behvdes nya och bttre mtningar av trafikfrdelningen p Hornsgatan innan tgrder stts in mot tyngre lastbilstrafik.

Dessvrre gick milj- och hlsoskyddsnmnden p trafik- och renhllningsnmndens linje, och beslt som framgtt ovan att skjuta tgrder riktade mot den tyngre lastbilstrafiken p framtiden. Naturskyddsfreningen anser att det inte finns ngon anledning att betvivla riktigheten i VTI:s mtningar av fordonsfrdelningen, och stller sig frgande till varfr det ska ta mnader, eller till och med r fr att f fram nytt underlag. En trafikslagsrkning p Hornsgatan skulle inte behva ta mer n ngon mnad eller tv att genomfra. Milj- och hlsoskyddsnmnden hvdar vidare att tgrder fr att begrnsa den tunga lastbilstrafiken p Hornsgatan skulle innebra kad belastning med luftfroreningar p Lngholmsgatan. Freningen medger att s kan vara fallet, men att Lngholmsgatan har en bttre luftgenomstrmning och att tgrderna inte ndvndigtvis innebr att all tyngre trafik tar vgen ver Lngholmsgatan; en del av trafiken kommer sannolikt att vlja Essingeleden. Slutligen anger nmnden att arbetena med Citybanan innebr en minskad kapacitet p Sder Mlarstrand under flera r framver. Mot detta vill freningen invnda att det visserligen stmmer att arbetsplatsen vid Slussen innebr att ett krflt (av tv) i vardera riktningen stngts av, men att detta har en ringa betydelse eftersom Sder Mlarstrand passerar en annan sdan getingmidja med enbart ett krflt i vardera riktningen p ett annat stlle nrmare Lngholmsgatan. Dessutom borde Sder Mlarstrand ha ledig kapacitet jmfrt med den verbelastade Hornsgatan, ven med de begrnsningar i framkomligheten som arbetena p Citybanan innebr.4 Sammantaget anser Naturskyddsfreningen att fler tgrder n endast begrnsning av den tyngre lastbilstrafiken borde vervgas, givet den allvarliga hlsosituationen nr det gller kvveoxider. Vidare anser freningen att Milj- och hlsoskyddsnmndens motivering till varfr tgrder inte ska sttas in mot den tyngre lastbilstrafiken inte hller vid en nrmare granskning.

4. verklagbarhet och talertt

De klagande kan verklaga beslutet, eftersom det r verklagbart, angr de klagande och i allt vsentligt gr de klagande emot (FL 22 ). Beslutet r tillrckligt klart avfattat fr att vara verklagbart. Att nmnden avser att fatta ett slutgiltigt beslut om klagomlet framgr av rubriceringen och frvaltningens frslag till beslut. Visserligen innehller nmndens beslut oklarheter i och med att nmnden beslt att i huvudsak godknna frvaltningens frslag till beslut. Detta mste emellertid lsas som att nmnden beslutar i enlighet med frvaltningens frslag till i punkt 1 och 2 (som innebar avslag av yrkanden i klagomlet), men beslutar i strid med frvaltningens frslag till punkt 3 (som innebar ett visst tillmtesgende av yrkanden i klagomlet). Sammantaget innebr nmndens beslut i allt vsentligt ett avslag p samtliga yrkanden i klagomlet. Att nmnden ppnar fr beslut om lmpliga tgrder efter frnyade trafikmtningar i en obestmd framtid frndrar inte den saken. Yrkanden i klagomlet frn januari 2009 var klart avfattade, och d nmndens beslut inte tillmtesgr yrkandena p ngon punkt, mste beslutet anses g de klagande emot. Klagande som ftt sitt klagoml helt eller delvis avslaget har besvrsrtt enligt rttspraxis.
4

Detta framgr av rapporten Flaskhalsar och ker i Stockholmstrafiken, Movea 2008-12-09. 7

Naturskyddsfreningens jurist har inhmtat fullmakt frn de klagande som ven omfattar uppdrag om att verklaga, och har drfr rtt att fra dessas talan i rendet.

Dag som ovan

Oscar Alarik Enligt fullmakt

Svenska Naturskyddsfreningen
Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se

Fullmakt Hrmed uppdras t Jur. kand. Oscar Alarik att ssom undertecknades ombud framstlla anmlan om luftkvaliteten p Hornsgatan och Stockholm samt dithrande frgor till Stockholms stad och andra myndigheter. I fullmakten ingr ven att verklaga beslut och domar och anmla missfrhllanden och bristande genomfrande av direktiv till EUkommissionen, samt i vrigt fretrda undertecknade nr det gller luftkvaliteten i Stockholm. Stockholm 2007-12-10

N.N. Hornsgatan 81 117 26 Stockholm

N.N. Hornsgatan 85 117 26 Stockholm

N.N Hornsgatan 116 117 26 Stockholm

N.N. Hornsgatan 81 117 26 Stockholm

N.N. Hornsgatan 81 117 26 Stockholm

N.N. Hornsgatan 81 117 26 Stockholm

N.N. Hornsgatan 106 117 26 Stockholm

Svenska Naturskyddsfreningen
Swedish Society for Nature Conservation Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se

Fullmakt Hrmed uppdras t Jur. kand. Oscar Alarik att ssom freningens ombud och ombud fr boende p Hornsgatan med omgivningar i Stockholm bist dessa, anmla och fra talan om luftkvalitet, tgrder och milj rrande Hornsgatan och omgivningar i Stockholm samt att i vrigt fretrda Svenska Naturskyddsfreningen i rendet. Stockholm 2007-12-03

NN X chef Svenska Naturskyddsfreningen

NN Ekonomichef

Kretshandledning om miljkvalitetsnormer

Denna skrift riktar sig frmst till de av Naturskyddsfreningens kretsar och lnsfrbund som kan ha intresse av att driva ett rende kring verskridna miljkvalitetsnormer fr utomhusluft. Syftet r att ge vgledning infr en anmlan, g igenom rttsreglerna p omrdet och ge tips fr skning av information. Som frening kan vi ven pverka luftkvaliteten genom att delta vid prvning av tillstnd och vid detaljplanering. Detta tas dock inte upp hr, mer n versiktligt.

Naturskyddsfreningen. Box 4625, 11691 Stockholm. Tel 08-702 65 00. info@naturskyddsforeningen.se Naturskyddsfreningen r en ideell miljorganisation med kraft att frndra. Vi sprider kunskap, kartlgger miljhot, skapar lsningar samt pverkar politiker och myndigheter svl nationellt som internationellt. Freningen har ca 180 000 medlemmar och finns i lokalfreningar och lnsfrbund ver hela landet. Vi str bakom vrldens tuffaste miljmrkning Bra Miljval. www.naturskyddsforeningen.se Mobil hemsida (wap): mobil.naturmob.se

13