Umeå Universitet

Institutionen för geografi

Samhällsplanerarprogrammet
Vårterminen 2022
2022-05-19

Nya Karolinska sjukhuset

Världens dyraste sjukhus

Simon Nobäck
Alexander Odén
Linus Svahn
1. Inledning

Vi valde caset om Nya karolinska sjukhuset eftersom det är ett av de största byggprojekten i
Svensk historia. Det intresserade oss eftersom det har varit en väldigt debatterad byggnation
genom åren och har haft stora brister i sin planering och utförande. Det är ett toppstyrt beslut
som har kostat skattebetalarna otroligt mycket pengar och där folket inte haft mycket att säga
till om ifall byggnationen skulle ske eller ej. Tanken var att bygga världens bästa sjukhus men
kom snabbt att bli det dyraste sjukhuset i världen och ligger idag på plats 13 i världens
dyraste byggnader (Konkret, 2019).

Syfte
Syftet med detta PM är att undersöka diverse intressekonflikter och planeringsprocessen för
Nya Karolinska Sjukhuset.

2. Metod
För att få en bra helhetsbild över caset Nya karolinska sjukhuset har vi valt källor som varit
inblandade i planeringen, upphandlingen och byggandet av sjukhuset samt utomstående
källor som tidningar för att se över vad folket tycker om utförandet som helhet. Detta lägger
grunden för en förståelse om hur arbetet gått till samt hur det har följts upp.

En källa vi använt är tidningen Dagens samhälle som skrivit om händelseförloppet och vad
vi vet var “rätt” i efterhand. Artikeln vi använt oss av är skriven av tre Moderater och kan
därför anses som vinklad. I artikeln kritiserar dem däremot alla partier och tycker att dem
borde “idka självkritik” nu när det är färdigt.

Annan fakta är hämtad från Karolinska universitetssjukhusets egna hemsida där man kan
följa hela händelseförloppet från dess att idén lanseras i landstingsstyrelsen till
invigningsceremonin. På hemsidan förekommer utredningar, upphandlingar och etappmål
som uppnåtts. Det är fakta som som inte vinklats av några tidningar eller politiker och därför
anses källan som trovärdig.

Sveriges radio som är statligt finansierad anses som en trovärdig källa eftersom deras
uppdrag är att granska statsmakten. De nämner vad som skett och vilka ideologier som
påverkat byggnationen. De kan lagligt inte påverkas av den sittande regering.

Skanska är också en relevant källa eftersom då får vi deras perspektiv på upphandlingar och
problem som eventuellt kan sakta in byggnadsprocessen. Källan är från deras perspektiv och
kan ses som vinklad då dem troligtvis inte väljer att ta upp negativa konsekvenser.
3. Teori

3.1 Rationell planering

Rationalitet innebär att man inför ett beslut väljer det

alternativ på bästa sätt passar beslutsfattaren i form av
dess materiella intressen eller påvisbar nytta. Den
rationella planeringsteorin modell är en grundsten för
att efter varje genomförande ta erfarenheter till framtida
arbeten och hur framtidens beslutsfattare kan kolla
tillbaka och grunda sina beslut på både sina egna men
även andras erfarenheter för att ta det bästa beslutet.
Planeringen är top-down styrd eftersom att det är
planeraren som betraktas som en expert. I teorin sätter
man upp mål och strävar efter att uppnå dem
(Nyström & Tonell, 2012).

Figur 1: Den rationella planeringsteorin

(Nyström & Tonell, 2012).

3.2 Handlingsutrymme i planeringsprocessen

Handlingsutrymme i planeringsprocessen beskriver att det finns en risk att de förtroendevalda

och allmänhetens reella möjligheter till inflytande över planeringen minskar. En ideal
planeringsprocess har utrymme för offentlig presentation av planeringen och tid för
medborgarinflytande. Den har då utrymme för att eventuellt påverkas och omarbetas. Tas
beslut om handlingsalternativ för sent kommer inte planeringen att vara i fas. Med det menas
att ett dåligt medborgarinflytande har skett och alla beslut nästan är tagna innan man öppnar
upp för medborgarna att påverka och processen kommer då kunna ta längre tid (Nyström &
Tonell, 2012).

4. Resultat
Först fanns det planer på att renovera Karolinska sjukhuset i solna men det ansågs för dyrt att
genomföra, därför valde landstingsfullmäktige i Stockholm att det skulle byggas ett nytt
sjukhus istället. De olika utvecklingsmöjligheterna för sjukhuset övervägdes och kom fram
till att bygga nytt då fördelarna översteg kostnaderna (Svenonius et. al., 2018), en så kallad
costbenefit-analys (Nyström & Tonell, 2012).

Detaljplanen innehöll inte bara själva sjukhuset utan även funktioner runt omkring, tex ett
mindre antal bostäder, torg, buss, gröna stråk och möjliggörande för utbyggnad av
tunnelbaneuppgångar (Källeskog, 2009).
Figur 2: Planområde över mark som idag ingår i NKS (Källeskog, 2009).

4.1 SNUS - Utredningen: 2002

Planeringen av byggnationen av Nya karolinska sjukhuset började redan 2001 då Stockholms

läns landsting genomförde flera stora utredningar för att kunna kartlägga och analysera hur
landstinget skulle kunna hantera och möta de krav som skulle komma att ställas på
‘’morgondagens sjukvård’’. I slutet av 2001 tillsattes SNUS-utredningen (Stockholms Nya
Universitetssjukhus) vilket hade i uppgift att undersöka behovet av och möjligheterna för att
bygga ett nytt universitetssjukhus. Utredningen kom senare att publiceras i November år
2002 där de slog fast att ett universitetssjukhus skall bedriva specialistvård samt omfattande
forskning och utbildning av högsta kvalitet. Denna utredning talade också för möjligheterna
av byggnationen av ett nytt universitetssjukhus till just Karolinska sjukhusområdet i Solna
(Karolinska universitetssjukhuset, 2022).

4.2 3S - Utredningen: 2004

3S- utredningen var en rapport som tog vid där SNUS-utredningen slutade. Dess främsta
uppgift var att vidare undersöka de möjligheter som fanns för byggnationen av ett nytt
universitetssjukhus. Utredning hade också som grund, då det alltid är extremt kostsamt och
tidskrävande att planera och utföra en byggnation av ett nytt sjukhus att ta fram ett
bedömningsunderlag som inte skulle utgå från de medicinska och tekniska utvecklingen ett
nytt sjukhus skulle innebära, utan också vad som anses som önskvärt ur ett patientperspektiv.
Rapporten fastslog att den dåvarande sjukvårdsstrukturen som erbjöds länets invånare år
2004 var i stort behov av en reformering och att ett nytt framtida universitetssjukhus var
tvungen att kunna leva upp till de framtida behoven som kunde komma att ställas.

År 2007 fick Öhrlings PricewaterhouseCooper i uppdrag av Stockholms läns landsting att

undersöka och beskriva de förutsättningarna för att välja hur detta projekt skulle finansieras. I
deras rapport utvärderades två möjliga alternativ till finansiering, Traditionell lösning
(Nollalternativet) och en så kallad Offentlig privat samverkan (Konradsson & Porss, 2017).
4.3 Slutrapport: 2008

År 2008 fick Ernst & Young i uppdrag av SLL att bidra med en utredning som
landstingsfullmäktige kunde använda sig av tillsammans med de tre andra rapporterna för att
ta ett beslut angående nybyggnadsinvesteringarna för det nya sjukhuset. I denna rapport slår
de fast att en OPS-lösning med 100% privat finansiering skulle skapa mest incitament för en
effektivisering av projektet, men att investeringskostnaderna skulle bli något högre än vid en
traditionell upphandling. Investeringskostnaden förväntas uppnå 14,1 miljarder kronor i
slutraporten, vilket är en stor skillnad från 3S-utredningen där den förväntades uppnå ca 8,5
miljarder (Ibid.).

4.4 Intressekonflikter & Skanskas syn

Det privata företaget kom att bli Skanska och skulle ansvara för bygge, finansiering och drift
av sjukhuset medan landstinget betalar en årlig avgift. Problemet var att det bara kom in ett
anbud när landstinget gav ut upphandlingen, vilket inte gör det möjligt att konkurrera om
lägsta priset till högsta möjliga kvalitet. Då det bara kom in ett anbud så ansåg oppositionen
att det var för dyrt och riskfyllt att gå på OPS alternativet då det var relativt oprövat men
alliansen valde trots allt att gå vidare med projektet. Nya karolinska sjukhuset var beräknat att
kosta cirka 14 miljarder kronor men kom efter byggändringar, tilläggsavtal och medicinsk
utrustning att nå upp till närmare 23 miljarder kronor (Arenander, 2018).

OPS alternativet var en mycket kritiserad väg att gå eftersom staten lånar pengar till en
mycket lägre kostnad än vad en privat utförare gör. Detta skulle dock inte vara lika effektivt
för projektet (Konradsson & Porss, 2017). Att använda OPS-lösning kan anses som oetiskt då
risken kan bli att de förtroendevaldas och allmänhetens möjlighet till inflytande minskar
(Nyström & Tonell, 2012). Alternativet till att bygga nya karolinska var att renovera och
successivt bygga ut det gamla karolinska sjukhuset. Denna utredning leddes av Maj-Len
Sundin, hon ansåg att det fanns tid och pengar från landstinget för att genomföra denna plan.
Hon fick dock aldrig chansen att presentera sin utredning och kallar det för den “akademiska
arrogansen”. Att de redan hade bestämt att de skulle bygga nytt och politikerna ville
associeras med detta beslut att revolutionera svensk sjukvård. De glömde bort allmänhetens
bästa och fokuserade mer på sina egna intressen, som att skapa en plats för framtida
nobelpristagare (Konradsson & Porss, 2017).

OPS modellen är en idag relativt ny modell i Sverige. Den har använts framgångsrikt i andra
länder och detta bidrog till att Skanska antog erbjudandet att bygga sjukhuset. Byggnationen
av det hela är ganska komplext eftersom det är viktigt att tänka på trafik, ljud och vibrationer
som kan störa och hindra livet runt om. Det kan vara trafikstopp som uppstår eftersom det är
mycket material som fraktas till platsen men även ljudnivån som måste hållas låg för att inte
störa andra i sitt arbete eller störa patienter (Skanska, u.å).
5. Diskussion

Det är uppenbart att Nya karolinska institutet genomförts med den rationella planeringsteorin.
då besluten har tagits av experterna och valt de alternativ som bäst betjänar beslutfattarens
intressen. Stora problem som vi ser nu i efterhand är att det har lagts otroligt mycket pengar
på ett sjukhus som bara en liten del av befolkningen kan ta del av. Även avsaknandet av
medborgarinflytande och insyn i processen. De problem som kom upp till ytan ser vi på
nyheter och läser i tidningar men då är det redan för sent, beslut om handlingsalternativ togs
för långt in i planeringsprocessen och eftersom man var fokuserade på effektivitet kanske
man tänkte att ett medborgarinflytande skulle bromsa planeringen och effektiviteten i
projektet. Sedan så hör det kanske lite till i projekt av den här kalibern att det förekommer
problem, intressekonflikter och att någon oförutsägbar ändring eller olycka sker som gör att
budgeten inte kan hållas. Men i just detta fallet så handlar det om så stora summor att man
kan kalla det ett stort misslyckande i planeringen.
Referenslista

Arenander, I. (21 juni 2018). Varför bråkar de om Nya Karolinska?

https://sverigesradio.se/artikel/6897243
(Hämtad 2022-05-11)

Karolinska universitetssjukhuset. (13 april 2022). Om projektet Nya Karolinska Solna.

https://www.karolinska.se/om-oss/miljoer-for-vard-forskning-och-utbildning/toppmodernt-m
ed-avancerad-vard/nks-projektet/
(Hämtad 2022-05-12)

Karolinska universitetssjukhuset. (13 april 2022). Om projektet Nya Karolinska Solna.

https://www.karolinska.se/om-oss/miljoer-for-vard-forskning-och-utbildning/toppmodernt-m
ed-avancerad-vard/nks-projektet/
(Hämtad 2022-05-12)

Konkret. (16 november 2019). Nya karolinska en av världens dyraste byggnader.

https://konkrt.se/2018/02/19/nya-karolinska-en-av-varldens-dyraste-byggnader/
(Hämtad 2022-05-19)

Konradsson, R. Porss, T. (2017) Nya Karolinska Sjukhuset i Solna - En nationalekonomisk

fallstudie. Linköpings Universitet. Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1110259/FULLTEXT01.pdf
(Hämtad 2022-05-12)

Källeskog, A. (2009). Detaljplan för nytt universitetssjukhus. (SBN/2008:350).

Stadsbyggnadsförvaltningen.
https://www.solna.se/download/18.2e50256416a58d18ea964d91/1559913277404/P10_1%20
NKS%20beskrivning.pdf
(Hämtad 2022-05-10)

Nyström, J. & Tonell, L. (2012). Planeringens grunder: en översikt. (Tredje [utökade och
uppdaterade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.
(Hämtad 2022-05-12)

Skanska. (u,å.) Nya Karolinska Solna, Stockholm.

https://www.skanska.se/vart-erbjudande/vara-projekt/57344/Nya-Karolinska-Solna%2C-Stoc
kholm
(Hämtad 2022-05-12)

Svenonius, I. Larsson, J. Jansson, K. (2018). Vi tänkte rätt men gjorde fel när vi byggde NKS.
Dagens samhälle.
https://www.dagenssamhalle.se/styrning-och-beslut/demokrati/vi-tankte-ratt-men-gjorde-fel-n
ar-vi-byggde-nks/
(Hämtad 2022-05-11)