Professional Documents
Culture Documents
Patanjali Yoga Sutras
Patanjali Yoga Sutras
By N. Avinashilingam
N. AVINASHILINGAM
He has studied Vedanta and Sanskrit since 1994 under Pujya Swami
Dayananda Saraswati.
॥ श्री पातञ्जल-योग-सूत्रा�ण ॥
|| śrīpātañjala-yoga-sūtrāṇi ||
॥ पातञ्जलयोगसूत्रा�ण ॥
|| pātañjalayogasūtrāṇi ||
॥ प्रथमोऽध्यायः ॥
|| prathamo'dhyāyaḥ ||
First Chapter
॥ समा�ध-पादः ॥
|| samādhi-pādaḥ ||
CHAPTER ON SAMADHI
अथ योगानुशासनम् ॥ १॥
athayogānuśāsanam || 1||
योगिश्च�वृ���नरोधः ॥ २॥
yogaścittavṛttinirodhaḥ || 2||
वृ��सारूप्य�मतरत्र ॥ ४॥
vṛttisārūpyamitaratra || 4||
प्रमाण�वपयर्य�वकल्प�नद्रास्मृतयः ॥ ६॥
pramāṇaviparyayavikalpanidrāsmṛtayaḥ || 6||
प्रत्य�ानुमानागमाः प्रमाणा�न ॥ ७॥
pratyakṣānumānāgamāḥ pramāṇāni || 7||
�वपयर्यो �मथ्या�ानमतद्रूपप्र�तष्ठम् ॥ ८॥
viparyayomithyājñānamatadrūpapratiṣṭham || 8||
तीव्रसंवेगानामासन्नः ॥ २१॥
tīvrasaṁvegānāmāsannaḥ || 21||
ईश्वरप्र�णधानाद्वा ॥ २३॥
īśvarapraṇidhānādvā || 23||
तज्जपस्तदथर्भावनम् ॥ २८॥
tajjapastadarthabhāvanam || 28||
व्या�धस्त्यानसंशयप्रमादालस्या�वर�त-
भ्रािन्तदशर्नालब्धभू�मकत्वानविस्थतत्वा�न
�च��व�ेपास्तेऽन्तरायाः ॥ ३०॥
vyādhistyānasaṁśayapramādālasyāvirati-
bhrāntidarśanālabdhabhūmikatvānavasthitatvāni
cittavikṣepāste'ntarāyāḥ || 30||
duḥkhadaurmanasyāṅgamejayatvaśvāsapraśvāsā vikṣepasahabhuvaḥ ||
31||
तत्प्र�तषेधाथर्मेकत�वाभ्यासः ॥ ३२॥
tatpratiṣedhārthamekatattvābhyāsaḥ || 32||
मैत्रीकरुणामु�दतोपे�ाणां सुखदुःखपुण्यापुण्य�वषयाणां
भावनातिश्च�प्रसादनम् ॥ ३३॥
maitrīkaruṇāmuditopekṣāṇāṁ sukhaduḥkhapuṇyāpuṇyaviṣayāṇāṁ
bhāvanātaścittaprasādanam || 33||
स्वप्न�नद्रा�ानालम्बनं वा ॥ ३८॥
svapnanidrājñānālambanaṁ vā || 38||
यथा�भमतध्यानाद्वा ॥ ३९॥
yathābhimatadhyānādvā || 39||
One can meditate upon any divine form or symbol that appeals
to one as ideal.
�ीणवृ�ेर�भजातस्येव मणेग्रर्ह�तृग्रहणग्राह्येषु
तत्स्थतदञ्जनता समाप��ः ॥ ४१॥
kṣīṇavṛtterabhijātasyeva maṇergrahītṛgrahaṇagrāhyeṣu
Just like a crystal taking on the colour of the object near to it,
the calm mind identifies with the object of concentration. The
object of concentration can be a gross object, the process of
observing or even the observer.
When the mind achieves identity with a gross object along with
its name, quality and knowledge it is called Savitarka Samadhi.
When the mind achieves identity with a gross object without its
name, quality and knowledge it is called Nirvitarka Samadhi.
When the mind achieves identity with a subtle object with its
name, quality and knowledge it is called Savichara Samadhi.
When the mind achieves identity with a subtle object without
its name, quality and knowledge it is called Nirvichara Samadhi.
�न�वर्चारवैशारद्येऽध्यात्मप्रसादः ॥ ४७॥
nirvicāravaiśāradye'dhyātmaprasādaḥ || 47||
॥ द्�वतीयोऽध्यायः ॥
|| dvitīyo'dhyāyaḥ ||
Second Chapter
॥ साधन-पादः ॥
|| sādhana-pādaḥ ||
CHAPTER ON SADHANA
तपःस्वाध्यायेश्वरप्र�णधाना�न �क्रयायोगः ॥ १॥
tapaḥsvādhyāyeśvarapraṇidhānāni kriyāyogaḥ || 1||
समा�धभावनाथर्ः क्लेशतनूकरणाथर्श्च ॥ २॥
samādhibhāvanārthaḥ kleśatanūkaraṇārthaśca || 2||
अ�वद्यािस्मतारागद्वेषा�भ�नवेशाः क्लेशाः ॥ ३॥
avidyāsmitārāgadveṣābhiniveśāḥ kleśāḥ || 3||
अ�नत्याशु�चदुःखानात्मसु �नत्यशु�चसुखात्मख्या�तर�वद्या ॥ ५॥
anityāśuciduḥkhānātmasu nitthe yaśucisukhātmakhyātiravidyā || 5||
दृग्दशर्नशक्त्योरेकात्मतेवािस्मता ॥ ६॥
dṛgdarśanaśaktyorekātmatevāsmitā || 6||
सुखानुशयी रागः ॥ ७॥
Sukhānuśayī rāgaḥ || 7||
ध्यानहेयास्तद्वृ�यः ॥ ११॥
dhyānaheyāstadvṛttayaḥ || 11||
प�रणामतापसंस्कारदुःखैगुर्णवृ���वरोधाच्च
दुःखमेव सव� �ववे�कनः ॥ १५॥
pariṇāmatāpasaṁskāraduḥ khairguṇavṛttivirodhācca
प्रकाश�क्रयािस्थ�तशीलं भूतेिन्द्रयात्मकं
भोगापवगार्थ� दृश्यम् ॥ १८॥
prakāśakriyāsthitiśīlaṁbhūtendriyātmakaṁ
यम�नयमासनप्राणायामप्रत्याहारधारणाध्यानसमाधयोऽष्टावङ्गा�न ॥ २९॥
yamaniyamāsanaprāṇāyāmapratyāhāradhāraṇādhyānasamādhayo'ṣṭāvaṅ
gāni || 29||
स�वशुद्�धसौमनस्यैका�येिन्द्रयजयात्मदशर्न-योग्यत्वा�न च ॥ ४१॥
sattvaśuddhisaumanasyaikāgryendriyajayātmadarśana-yogyatvāni ca
|| 41||
संतोषादनु�मसुखलाभः ॥ ४२॥
saṁtoṣādanuttamasukhalābhaḥ || 42||
Due to contentment one will have intense happiness.
Due to austerities one will have attain great power over the
body and sense organs.
Due to intense study and reflection one will have the vision of
his favourite form of the Lord.
समा�ध�सद्�धर�श्वरप्र�णधानात् ॥ ४५॥
samādhisiddhirīśvarapraṇidhānāt || 45||
When he offers all his actions unto the Lord with intense
devotion he will attain Samadhi.
प्रयत्नशै�थल्यानन्तसमाप��भ्याम् ॥ ४७॥
prayatnaśaithilyānantasamāpattibhyām || 47||
|| 54||
॥ तृतीयोऽध्यायः ॥
|| tṛtīyo'dhyāyaḥ ||
Third Chapter
॥ �वभू�त-पादः ॥
|| vibhūti-pādaḥ ||
CHAPTER ON VIBHUTI
देशबन्धिश्च�स्य धारणा ॥ १॥
Deśabandhaścittasya dhāraṇā || 1||
त्रयमेकत्र संयमः ॥ ४॥
Trayamekatra saṁyamaḥ || 4||
तज्जयात्प्र�ालोकः ॥ ५॥
tajjayātprajñālokaḥ || 5||
त्रयमन्तरङ्गं पूव�भ्यः ॥ ७॥
trayamantaraṅgaṁ pūrvebhyaḥ || 7||
The first five limbs of yoga prepare one for the practice of the
last three limbs of yoga, concentration, meditation and
absorption (together called samyama), and are more internal
and subtle than the previous five limbs.
व्युत्थान�नरोधसंस्कारयोर�भभवप्रादुभार्वौ
�नरोध�ण�च�ान्वयो �नरोधप�रणामः ॥ ९॥
vyutthānanirodhasaṁskārayorabhibhavaprādurbhāvau
शब्दाथर्प्रत्ययाना�मतरेतराध्यासात्
सङ्करस्तत्प्र�वभागसंयमात्सवर्भूतरुत�ानम् ॥ १७॥
śabdārthapratyayānāmitaretarādhyāsāt
saṅkarastatpravibhāgasaṁyamātsarvabhūtarutajñānam || 17||
संस्कारसा�ात्करणात्पूवर्जा�त�ानम् ॥ १८॥
saṁskārasākṣātkaraṇātpūrvajātijñānam || 18||
कायरूपसंयमा�द्ग्राह्यशिक्तस्तम्भे
च�ुःप्रकाशासम्प्रयोगेऽन्तधार्नम् ॥ २१॥
kāyarūpasaṁyamāttadgrāhyaśaktistambhe
cakṣuḥprakāśāsamprayoge'ntardhānam || 21||
प्रवृ�यालोकन्यासात्सू�मव्यव�हत�वप्रकृष्ट�ानम् ॥ २५॥
pravṛttyālokanyāsātsūkṣmavyavahitaviprakṛṣṭajñānam || 25||
पराथर्त्वात्स्वाथर्संयमात्पुरुष�ानम् ॥ ३५॥
sattvapuruṣayoratyantāsaṁkīrṇayoḥ pratyayāviśeṣobhogaḥ
parārthatvātsvārthasaṁyamātpuruṣajñānam || 35||
बन्धकारणशै�थल्यात्प्रचारसंवेदनाच्च
�च�स्य परशर�रावेशः ॥ ३८॥
bandhakāraṇaśaithilyātpracārasaṁvedanācca
cittasyaparaśarīrāveśaḥ || 38||
When the karmic bonds of the mind are loosened a yogi can
enter into the body of another with his knowledge of the
workings of its nerve currents.
समानजयाज्ज्वलनम् ॥ ४०॥
samānajayājjvalanam || 40||
स्थूलस्वरूपसू�मान्वयाथर्व�वसंयमाद्भूतजयः ॥ ४४॥
sthūlasvarūpasūkṣmānvayārthavattvasaṁyamādbhūtajayaḥ || 44||
With this, he gains the ashta siddhis and at will can become
small, big, light, heavy, contact distant places, create anything,
mastery over five elements and Godliness.
ग्रहणस्वरूपािस्मतान्वयाथर्व�वसंयमा�दिन्द्रयजयः ॥ ४७॥
grahaṇasvarūpāsmitānvayārthavattvasaṁyamādindriyajayaḥ || 47||
स�वपुरुषान्यताख्या�तमात्रस्य सवर्भावा�धष्ठातृत्वं
सवर्�ातृत्वं च ॥ ४९॥
sattvapuruṣānyatākhyātimātrasyasarvabhāvādhiṣṭhātṛtvaṁ
sarvajñātṛtvaṁ ca || 49||
॥ चतुथ�ऽध्यायः ॥
|| caturtho'dhyāyaḥ ||
Fourth Chapter
॥ कैवल्य-पादः ॥
|| kaivalya-pādaḥ ||
CHAPTER ON KAIVALYA
जन्मौष�धमन्त्रतपःसमा�धजाः �सद्धयः ॥ १॥
janmauṣadhimantratapaḥsamādhijāḥ siddhayaḥ || 1||
जात्यन्तरप�रणामः प्रकृत्यापूरात् ॥ २॥
jātyantarapariṇāmaḥ prakṛtyāpūrāt || 2||
�नमार्ण�च�ान्यिस्मतामात्रात् ॥ ४॥
nirmāṇacittānyasmitāmātrāt || 4||
pravṛttibhedeprayojakaṁcittamekamanekeṣām || 5||
तत्र ध्यानजमनाशयम् ॥ ६॥
Tatra dhyānajamanāśayam || 6||
कमार्शुक्लाकृष्णं यो�गनिस्त्र�वध�मतरेषाम् ॥ ७॥
karmāśuklākṛṣṇaṁ yoginastrividhamitareṣām || 7||
ततस्तद्�वपाकानुगुणानामेवा�भव्यिक्तवार्सनानाम् ॥ ८॥
tatastadvipākānuguṇānāmevābhivyaktirvāsanānām || 8||
Good or bad tendencies are latent but only those that are ready
for fruition will manifest.
जा�तदेशकालव्यव�हतानामप्यानन्तय� स्मृ�तसंस्कारयोरेकरूपत्वात् ॥ ९॥
jātideśakālavyavahitānāmapyānantaryaṁ smṛtisaṁskārayorekarūpatvāt
|| 9||
The past and future exist in the present though their form and
properties may vary.
प�रणामैकत्वाद्वस्तुत�वम् ॥ १४॥
pariṇāmaikatvādvastutattvam || 14||
Then the whole universe, with all its contents, will become
insignificant compared to that Infinite Knowledge which is free
from all obstructions and impurities.
______________________________