Man kan säga att evolution är den förändringen eller till och med utveckling , där definitionen

av evolution brukar man säga är förändring i en population allelfrekvens från en generation

till en annan.

Vad innebär allelfrekvens

Vad är en allelfrekvens? En allel är en variant av en gen. Gener styr egenskaper. De flesta gener finns i
olika varianter. De olika varianterna kallas alleler. En allelfrekvens är ett mått på hur vanliga de olika
varianterna av samma gen är inom en population.

Hybrider
I fångenskap sätts artbarriärerna ur spel. Då kan individer från olika arter fås att para sig
med varandra; när ingen annan partner finns tillgänglig sänks kraven.

Avkomman brukar bli steril. Ett exempel är mulan som är en korsning mellan ett häststo och
en åsnehingst. Åsnan har 62 kromosomer och hästen har 64. Mulan får därför 63
kromosomer, vilket inte är delbart med två och därför innebär problem vid meiosen när
äggceller eller spermier ska bildas.

Men det finns också exempel på fertila individer som uppstått när två arter hybridiserat. Ett
exempel är ligern som är en hybrid mellan en tigerhona och en lejonhane. Lejon och tigrar
träffas dock inte i naturen, eftersom deras utbredningsområden inte överlappar, så
hybriderna uppstår bara i fångenskap

Klin besvaras som en geografisk gradient längs med vilken en egenskap ändras successivt
Fitness innebär ett mått på individens förmåga att sprida sina gener
I sexuellt urval finns det två st huvutyper som förekommer och det är intra och inter
sexueltet, Där intra innebär att hanarna slåss om att få para sig med honor ( kronhjort)
Flaskhals
Man säger att en population genomgår en flaskhals om större delen av en population dör ut.
En katastrof såsom jordbävning eller översvämning kan döda majoriteten av en population
utan urskiljning.

att notera Vid en flaskhals minskas en population kraftigt. Endast ett fåtal individer överlever och
ger upphov till framtida generationer. Beroende på vilka alleler som finns hos överlevarna kan
framtida generationer skilja sig betydligt från ursprungs populationen. Vid flaskhalsexemplet på
bilden överlever bara individer som är homozygota för allelen B, vilket ger långa ben. Framtida
generationer kommer bara innehålla individer med långa ben.
De få individer som överlever kommer oftast inte ha samma allelfrekvenser som ursprungspopulationen.
Det är också sannolikt att överlevarna kommer att ha totalt sett färre alleler än ursprungspopulationen.

På liknande sätt som vid grundareffekten kommer den lilla gruppen överlevare efter en flaskhals att utgöra
den genetiska grunden för kommande generationer. När de överlevande individerna bygger upp en ny,
livskraftig population kommer oftast populationens allelfrekvenser vara förändrade och den ärftliga
variationen minskad. Skillnaden mellan grundareffekten och flaskhalseffekten är att ursprungspopulationen
finns kvar vid grundareffekten, medan den dör ut vid en flaskhals.

Ett välkänt exempel på en art som gått igenom en flaskhals är geparden. Bland geparder finns väldigt liten
ärftlig variation, vilket tros bero på att arten för cirka 10 000 år sedan var nära utrotning.
Ett annat exempel är nordlig sjöelefant, som på slutet av 1800-talet nästan utrotades av människan. Det
fanns på 1890-talet färre än 20 individer, vilka är anfäder till alla de över 30 000 som finns i dag. Den
ärftliga variationen är i dag mycket liten.

Miller och Urey

På 1950-talet lyckades forskarna Stanley Miller och Harold Urey göra en modell av hur de trodde
att jordens atmosfär var sammansatt vid tiden när livet uppstod. Huvudbeståndsdelarna var
vattenånga, metangas, ammoniak och vätgas.

Miller och Urey ledde elektricitet genom gasblandningen så att det skedde elektriska
urladdningar (blixtar). Då bildades mängder av organiska molekyler, bland annat aminosyror.

Konkurrens
För att evolutionen ska kunna verka måste det födas fler individer än vad som överlever och
fortplantar sig. På så vis kommer det ständigt att finnas relativt stabila populationsstorlekar
av vuxna individer trots att det sker ett urval.

Hur många som föds eller hur många frön som produceras, och hur många som dör eller
överlever skiljer mycket mellan olika arter. Man säger att olika arter har olika
fortplantningsstrategier. Vissa arter föder många ungar eller producerar många frön, låter
dem sköta sig själva och räknar med ett stort svinn. Andra arter föder få ungar eller
producerar få frön och lägger mycket energi på att de ska klara sig.

giraffens teori

Sammanfattningsvis är giraffens långa nacke resultatet av evolution genom naturligt urval, där

de individer med något längre nackar hade en fördel när det gällde att nå mat högt upp i träden.

Denna egenskap fördes vidare genom arv över generationer, vilket ledde till att giraffens nacke

gradvis blev längre. Andra faktorer som stridsbeteende och anpassningar i cirkulationssystemet

har också bidragit till utvecklingen av den långa nacken.