BROTT

BRÅ:s rapport om brott bland ungdomar i årskurs 9 (rapport 2010:6) bygger på s.k.
sjalvdeklarationsundersökningar under åren1995-2008. Ungdomar svarar på frågor om stold, våld och annat
problembeteende som exempelvis skolk och dro ganvändning

Undersökningen visar att det inte ar ovanligt att ungdomar vid minst ett tillfalle har begått nagon typ av stöld:
smatteri, stöld från skolan eller stöld från det egna hemmet. Det är få ungdomar som begår brott upprepade
gånger. Alkoholförtäring, tiuvåkning och skolk är inte heller ovanligt. Men grövre brott är ovanliga. Vidare
visar rapporten att pojkar oftare begrå brott än flickor. Fler flickor än pojkar svarar att de druckit sig berusade.

I självdeklarationsundersökningen år 2008 svarade en större andel pojkar än flickor att de

• hade begått någon stöldhandling

• hade begat nagon form av skadegörelse

• hade begått någon handling som innebär vald mot person

• någon gång hade använt eller salt narkotika.

Rapporten pekar på at brottsligheten totalt set har minskat bland ungdomar i årskurs 9 fran år 1995 och in på
början av 2000-talet. Därefter har det inte skett nagra större förändringar.

Rapporten redogör också för vilken typ av stöld, våld och hot ungdomarna upper att de har blivit utsatta för. De
har t.ex. blivit utsatta for eykelstöld, blivit bestulna på plånboken, råkat ut för någon annan typ av stöld, blivit
hotade så att de har blivit rädda, blivit utsatta för grovre våld och för lindrigare våld.

Rapporten visar dessutom på att under hela perioden 1995- 2008 har ca 3 procent av ungdomarna svarat att de
ofta har upplevt sig mobbade. Det är vanligare at pojkar mobbar än att flickor gor det, vilket stämmer med
uppgifterna om anmälningar till BEO om kränkande behandling. Under perioden 1995-1999 ökade andelen som
svarade att de aldrig hade blivit mobbade eller aldrig själva mobbat andra, men därefter har ingen större ändring
skett.

Det är viktigt att understryka att rapporten inte visar på brottslighet som är särskilt förknippad med skolan, utan
den ger en bild av brottslighet bland ungdomar generellt.

Brott fran elevernas sida

Exempel pa straffbara handlingar fran elevernas sida rä snatteri, stöld, skadegörelse (Klotter) och bruk av
droger eller kniv. Stölderna ökade kraftigt under 1990-talet. En delförklaring kan vara att eleverna då började ta
med sig mer stöldbegärligavaror som t.ex. mobiltelefoner, personsökare och bärbara bandspelare till skolan. En
annan fråga som har ställts är om valdet har blivit grövre i skolan.

I BRA:s rapport "Grövre vald i skolan" ges en översikt över allvarliga våldsbrott i skolan under perioden 1984-
2007. Man har kartlagt 700 domar där ungdomar har fällts för grov misshandel eler dödligt våld.
Av dessa 700 fall hade 2 sket i skolan. Inget tycks enligt forskarna tyda på att det grövre våldet skulle öka. Våld
i form av sparkar och slag eller skallningar har alltid förekommit eleverna emellan. Men i de allra flesta fall när
inte våldet upp till den grad att det skulle innebära en brottslig handling enligt brottsbalken, än mindre grovt
våld.

Om två elever hamnar i slagsmål ligger det i tillsynsplikten att ingripa mot detta, vilket också framgått av
tidigare refererade rättsfallen.

Att skolan måste markera att våld i alla former är oacceptabelt inom skolan är överens om.

Men är alltid våld elever emellan att betrakta som brott?

HD har tagit stallning till den frågan i ett rättsfall fran 1993 om två brakande skolpojkar.

Pojkarna hade från början bråkat mest pa skämt men det slutade med att den ena pojken med knuten hand slog
den andre i ansiktet så att denne föll mot ett skåp och förlorade medvetandet. Han fick ont i huvudet, kinden
svullnade upp och han fick ett skrapsår över ena ögat. Han stämde den andre för misshandel, och både tingsrätt
och hovrätt domde för misshandel (3 kapitel § § BrB). H D menade dock att:

När två ungdomar inlåter sig i bråk med varandra följer därav att båda ar inställda på att ofreda den andra och i
någon utsträckning tillfoga varandra smarta och ringare övergående skador, t.ex. i form av blåmärken och
mindre svullnader. Så länge bråket eller slagsmålet hålls på den nivån, får det anses ligga i situationen som
sådan att det inte kan bli fråga om ansvar för ofredande eller misshandelsbrott. Att det förhåller sig så beror på
allmänna straffrättsliga grundsatser om samtyckes befriande verkan. Vad nu sagts leder i det aktuella fallet till
att atalet ska lämnas utan bifall.

HD upphävde alltsa med denna motivering hovrattens dom och friade eleven fran straftansvar (NJA 1993
s.553).

När det gäller misshandelsbrotten är det normalt inte straffbart att med någons samtycke tillfoga den personen
smärta eller ringa kroppsskada. Men vid allvarligare skador är huvudregeln att samtycket inte har befriande
verkan.

I arbetsmiljöundersökningen år 2008 bland lärare i grundskolan, gymnasieskolan och inom vuxenutbildningen

svarade omkring var tionde lärare att de hade trakasserats i skolan och var tjugonde svarade att de hade utsatts
för våld.

Det är många överväganden som bör göras före en polisanänmalan, men brottslig handling i skolan i form av
våld eller annan brottslighet är lika acceptabelt som i samhället i övrigt.

Man ska ocksa vara medveten om att den rättsliga prövningen kan leda fram till att ett brott i lagens
(brottsbalkens) mening inte begåtts.

Handlingen i sig kan emellertid vara oacceptabel och skolan får självklart inte tolerera sådana utan ska markera
och ta avstånd fran detta.
När det gäller kränkingar som begås i skolan, oavsett i vilken form och mot vem, har skolan en skyldighet enligt
skollagen att gripa in för att förebygga och förhindra krängningar och för att se till att eleverna kan känna sig
trygga.

Men skolledningen som arbetsgivare har också ett ansvar för skolpersonalens trygghet.

En rapport från BRÅ år 2010 om brott bland ungdomar i årskurs 9 visar att stölder, våld och problematiskt
beteende som skolk och droganvändning är inte ovanligt bland ungdomar, men grövre brott är sällsynta.

Pojkar begår oftare brott än flickor, medan fler flickor dricker sig berusade. Brottsligheten har minskat bland
ungdomar från 1995 till början av 2000-talet och sedan stabiliserats. Mobbing är vanligare bland pojkar än
flickor.

Brott från elevernas sida inkluderar stölder, skadegörelse och droganvändning, där stölder ökade under 1990-
talet.

Våldsbrott i skolan har inte ökat enligt en annan rapport, och det är viktigt att skolan markerar att våld är
oacceptabelt, även om det inte alltid betraktas som brott.

Skolan har en skyldighet att förebygga och förhindra kränkningar och se till att eleverna känner sig trygga,
samtidigt som skolledningen har ansvar för personalens trygghet.

Så, det finns den här rapporten från BRÅ, Brottsförebyggande rådet, om ungdomsbrott bland niondeklassare.
Den bygger på undersökningar de gjorde mellan 1995 och 2008. De frågade ungdomar om saker som stöld,
våld, skolk, och till och med droganvändning.

Vad de fann var att ganska många ungdomar hade gjort någon form av stöld, som småstölder, stölder från
skolan eller till och med från sina egna hem. Men det är inte så vanligt att de begår allvarliga brott. Pojkar
verkar begå fler brott än flickor, och flickor är mer benägna att erkänna att de har druckit sig berusade.

Rapporten visar också att totalt sett minskade ungdomsbrott bland niondeklassare från 1995 till början av 2000-
talet, och sedan har det i stort sett legat på samma nivå.

De pratar också om vilka typer av brott ungdomar säger att de har blivit utsatta för, som stölder, hot och olika
former av våld. Mobbing tas också upp, och det verkar vara vanligare bland pojkar, med inte så mycket
förändring mellan 1995 och 2008.

Men grejen är den att rapporten inte specifikt fokuserar på brott som sker i skolan. Det är mer en generell
översikt över ungdomsbrott.
De nämner också några exempel på saker som elever kan hamna i trubbel för, som stöld, skadegörelse och
droganvändning. Stöldarna ökade faktiskt under 1990-talet, kanske för att elever började ta med värdefulla
saker som mobiltelefoner till skolan.

Och det finns en annan rapport som heter "Grövre våld i skolan" som tittade på allvarligt våld i skolor mellan
1984 och 2007. Den tyder på att det inte har varit någon ökning i allvarligt våld.

Juridiskt sett är det intressant. Det fanns en rättsfall från 1993 där två skolpojkar hamnade i slagsmål. Det
började som skoj, men en av dem slog den andra ganska hårt. Domstolarna sa att så länge det bara är en vanlig
skolslagsmål och båda är lite med på det, kan det inte anses vara ett brott. Men om det blir riktigt allvarligt är
det annorlunda.

Lärare har också fått säga sitt. Ungefär var tionde sa att de hade blivit trakasserade i skolan, och var tjugonde sa
att de hade utsatts för våld.

Så, sammanfattningsvis, även om inte varje dålig grej blir ett brott, är det inte okej, och skolor har en skyldighet
att förebygga och hantera mobbning och se till att alla känner sig trygga. Och skolledningen måste också se till
att deras personal är trygga.

Är mobbning ett brott?

Mobbning förekommer inte i brottsrubriceringen, men eftersom mobbning är upprepande kränkning så kan den
nå till en viss grad där den blir brottslig. Då kan man bli åklagat för t.ex. misshandel, vållande till kroppskada,
ofredande osv.

Förolämpning, förtal eller olaga hot är också en slags brott som kan vara straffbar

Polisanmälan

Barnen i Sverige är inte straffmyndiga förrän de har fyllt 15 och därför är det först och främst socialtjänstens
uppgift att ta hand om barn som gör sig skyldiga till brott

Brott från personalens sida

Läraren har inte rätt att knuffa, hålla hårt eller fösa in eleven

Fysiskt ingrepp ska aldrig användas som bestraffning eller för att läraren tappar kontrollen.
Brott mot tystnadsplikten

Bedöms brotten som obetydlig blir den inte straffbar annars riskerar man böter eller upp till ett år fängelse.

Tjänstefel

Att inte fullgöra anmälningsplikt om man misstänker att ett barn får illa.

Sexuella trakasserier

Kränkning av sexuell innebörd

-sexuellt utnyttjande, sexuellt ofredande eller bara ofredande

Risk för straffrättsligt ansvar och arbetsrättsligt ansvar (arbetsdomstolen)

Domstolens beslut påverkar arbetsdomstolen

Registerkontroll

Från 2001

Utdrag ut polisens belastningsregister krävs från alla som är anställda inom skolan/förskolan/fritidshem (ej
gymnasieskola) eller som arbetar med regelbundna arbetsuppgifter eller återkommande.

Helt enkelt alla som jobbar inom skolansverksamhet ska kontrolleras. Undantag gäller yrkesgruppen som
tillfälligt arbetar i skolansverksamhet. Som t.ex. olika hantverkare som vid något tillfälle behöver komma och
utföra reparationer i skolan.

Övriga brott

Andra brott som stöld, bedrägeri eller förskingring kan utgöra grund för avskedande även om handling inte
skulle leda till straffrättsligansvar.

Kapitel 9

Sidor 151 – 159 Camuel och Emilie

Skadeståndsansvar

Grundprincip
Var och en svarar för sina handlingar, och detta regleras i skadeståndslagen. Denna lyder:
”Var och en som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar person eller sakskada ska ersätta
skadan” (2 kapitel 1 § SkL)
Arbetsgivaransvar

Huvudmannen kan bli skyldig att betala skadestånd då man anser att arbetsgivaren är den som
har det främsta ansvaret i sin verksamhet.
Arbetsgivaren har också bättre förutsättningar att teckna ansvarsförsäkring.

Tillsynsansvar

Förskolan och skolan har tillsynsplikt gentemot barnen och eleverna.

I ett exempel där en 7 årig pojke allvarligt skadat en annan jämnårig pojke med ett verktyg,
blev kommunen genom arbetsgivaransvaret skyldig att betala skadestånd till pojken.
Tillsynsansvaret är större ju yngre barnen är. Personalen bör anpassa tillsynen beroende på
storlek på barngrupp och barnens enskilda mognad och utveckling.

Tillsynsansvaret förändras också beroende på vilken typ av lektion läraren har. I

slöjd/kemisalar har läraren ett större ansvar. För att skadeståndsskyldighet ska inträda krävs
att det finns ett orsakssammanhang. Detta betyder att skadan ska vara någorlunda förutsägbar
av en handling.

Kan barn bli skadeståndsskyldiga?

• Barn/ungdomar har ett minskat skadeståndsansvar innan de fyllt 15.

Jämkning

• Jämkning innebär att ett skadestånd kan reduceras om detta kan väntas inverka på den
skadeståndsskyldiges möjligheter till ett normalt liv.
Detta är viktigast för barn mellan 12-15 år.

Vårdnadshavarens skadeståndsansvar

• Vårdnadshavaren har ansvaret för barnens uppfostran, tillsyn och vård.

Skadeståndsskyldigheten träder bara i kraft om vårdnadshavarens brustna tillsyn har
orsakat skadan.

Skärpt skadeståndskrav
• Skadeståndsansvaret för föräldrar har skärpts.
Nu kan föräldrar bli skadeståndsskyldiga för kränkning och person/sakskada om barnet
vållar genom brott,
Föräldrarnas skadeståndsansvar för annans vållande kan liknas med arbetsgivarens.
Detta kan dock jämkas om det är uppenbart oskäligt med hänsyn till föräldrarnas
förhållande till barnet eller de särskilda åtgärder föräldern har vidtagit för att förhindra att
barnet begår brott(3 kapitel 5-6§SkL)

Så, sammanfattningsvis, vi har lärt oss att brott och ansvar är viktiga aspekter i skolan, och det
är viktigt att alla förstår sina roller och skyldigheter. Tack för er uppmärksamhet!"