PRINCIPER FÖR DOKUMENTERING

PLANERING AV VÅRD
Främja välbefinnande och funktionsförmåga
Meri Knuutila 2021
1
 MÅLSÄTTNINGAR
Den studerande kan:
● planera sitt arbete
● hantera patienthandlingar enligt anvisningarna och tar hänsyn
till datasekretess och tystnadsplikt
● använda finländsk klassificering i vårdarbetet och dokumentera
enligt denna

Sida 2
 INNEHÅLL
1. Vad menas med dokumentering
2. Lagar som styr dokumenteringen
3. Principer för dokumentering
4. Språket vid dokumenteringen
5. Att dokumentera

Sida 3
1.VAD MENAS MED DOKUMENTERING?

Sida 4
 VAD INNEBÄR DOKUMENTERING?
● Dokumentation är ett viktigt verktyg för informationsutbyte inom
och mellan olika yrkesgrupper för att garantera en god och säker
vård.
● En korrekt informationsöverföring mellan yrkesgrupper som
arbetar med en klient är avgörande för att trygga en god och
säker vård.
● Dagliga anteckningar innebär att skriva, göra anteckningar i en
handling (journal).

Sida 5
 VAD INNEBÄR DOKUMENTERING?
● Strukturerad dokumentering, är en anteckning av klientuppgifter
på en på förhand bestämd form → färdiga rubriker som bäst
beskriver klientens situation (se FinCC).
● Att dokumentera information om iakttagelser, funktionsförmåga
och vårdåtgärder med anknytning till klientens tillstånd hör till
vårdens helhet.
● Dokumenteringen sker alltid utgående från vårdplanen.

Sida 6
 VARFÖR DOKUMENTERA?
● För att säkerställa att klienten får en god och säker vård samt den
hjälp och det stöd som klienten har rätt till.
● En korrekt informationsöverföring mellan yrkesgrupper som arbetar
med en patient är avgörande för en god och säker vård.
● Ett redskap för vårdpersonalen, att kunna upprätthålla kontinuitet i
arbetet, planera informera och ansvars fördela.
○ Dokumentation är ett viktigt verktyg för informationsutbyte inom och
mellan olika yrkesgrupper för att garantera en god och säker vård.

Sida 7
 VARFÖR DOKUMENTERA?
● Ett verktyg för att senare kunna följa upp och utvärdera om vården
varit god, säker och trygg.
○ Det är nödvändigt att anteckna information för att kunna utvärdera.
● Rättssäkerhet för klienten och för vårdpersonalen.
● Det som inte är dokumenterat är inte gjort!!!

Sida 8
2. LAGAR SOM STYR DOKUMENTATIONEN

Sida 9
 LAGAR SOM STYR
DOKUMENTATIONEN
● Arkivlagen (831/1994)
● Personuppgiftslagen (523/1999)
● Lagen om patientens ställning och rättigheter(785/1992)
● Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000)
● Lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994)
● Social och hälsovårdsministeriets förordning om journalhandlingar
(298/2009)
● Social- och hälsovårdsministeriet har utfärdat en förordning om
riksomfattande informationssystemtjänster inom hälso- och sjukvården
165/2012.
● Lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och
hälsovården (klientuppgiftslagen, 159/2007) ändrades 1.1.2011

Sida 10
 VAD SÄGER LAGEN OM
DOKUMENTERING?
● All personal inom social- och hälsovården är skyldiga
att dokumentera uppgifter som har betydelse för
klientens vård.
● Patientjournal ska föras på personer som erhåller
kommunal hälso- och sjukvård.
● All dokumentation ska utföras med respekt för den
enskilde och hens integritet.
● Klienten ska hållas underrättad om de
journalanteckningar som förs om hen.
● Enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso-
och sjukvården ska en yrkesutbildad person inom
hälso- och sjukvården upprätta och förvara
patientdokument och hemlighålla uppgifterna i dem
enligt vad som bestäms i lagen om patientens ställning
och rättigheter.

Sida 11
 DOKUMENTERINGENS BETYDELSE

För organisationen:
För vårdaren:
För klienten: ● Utvärdering av
● Rättsskydd
Informationskälla för verksamheten
● ● Arbetsverktyg
patienten (KANTA) ● Tillsyn och
● Granskning av
Kontinuitet i vården kontroll
● arbetets
Olika vårdställen ● Utveckling av
● resultat
dokumenterar på ett tjänsterna
● Kontinuitet
enhetligt sätt
● Säker och trygg vård
● Klientens rättsskydd
→ noggrannare
uppföljning av
användningen av
klientuppgifter

Sida 12
 PROBLEM VID DOKUMENTERING
● Dokumenteringen betraktas ofta som en extra tidskrävande
uppgift som man är tvungen att utföra och som är lösgjort från
klientarbetet.
● På grund av tidsbrist och brådska går klientmötet före
dokumenteringen, och anteckningarna sätts på att göra listan.
● Dokumenteringen sker med dröjsmål, många dagar senare.
● Odokumenterade eller felaktiga uppgifter kan påverka andra
yrkesgruppers beslut i fel riktning.
● Bristfällig dokumentation → VÅRDFEL
○ För att garantera kontinuiteten i vården måste man försäkra sig om
att informationen går vidare från en arbetstur till en annan och från en
enhet till en annan
○

Sida 13
 PROBLEM VID DOKUMENTERING

ANDRA PROBLEM:
● De skrivna texterna är mycket långa och tar upp oväsentliga saker.
● Dokumenteringen är för knapp och de väsentliga uppgifterna
kommer inte alltid fram.
● Texterna kopieras från gammal dokumentering utan att utvärderas.
● Brådska → dokumenteringen blir ogjord

Sida 14
 DOKUMENTERING och
DRÖJSMÅL
● Enligt lagen ska anteckningarna göras utan dröjsmål, så snart som
möjligt, senast inom 1-5 dygn (Förordning om journalhandlingar).
● Uppgifter som har betydelse för vården av patienten inom det
närmaste dygnet ska antecknas innan den legitimerade personalen
slutar sitt arbetspass.
● Vilka konsekvenser får dröjsmål i anteckningarna:
○ Anteckningarna blir diffusa och viktig information faller bort,
minnesbilderna är inte lika tydliga.
○ Risker i informationsgången, aktuell klientinformation kan behövas på
annat håll.
○ Klientens rätt till aktuella uppgifter (Mina Kanta)

Sida 15
 Kom ihåg:

Spara inte dokumenteringen tills du har tid sedan någon gång!

Sida 16
 Kom ihåg

Om det finns konflikt mellan den muntliga och den skriftliga

rapporteringen, förlitar man sig alltid till den skriftliga dokumentationen,
eftersom det är den informationen som blir kvar och som är formell.

Sida 17
 ELEKTRONISK JOURNAL OCH
DOKUMENTATION
• Numera sker den skriftliga dokumenteringen i ett elektroniskt
klientdatasystem.
• Det finns olika elektroniska databaser för dokumentering såsom
Hilkka, Pegasos, Effica, Mediatri, Apotti, Acute, Uranus.
• De kan se olika ut men de fungerar ändå enligt samma principer.
• Dokumenteringen sker strukturerat med färdiga komponenter och
rubriker.
• De uppgifter som finns dokumenterade finns tillgängliga på ett
överskådligt sätt för den hälso- och sjukvårdspersonal som är
behörig att ta del av uppgifterna.
○

Sida 18
 ELEKTRONISK JOURNAL OCH
DOKUMENTATION forts
● För att skydda klientens integritet är rätten att använda
datasystemet alltid begränsat enligt arbetsuppgifter och
verksamhetsenheter.
○ Närvårdaren kan bara läsa och dokumentera sådant som hen har
behörighet till.
● Den dagliga dokumenteringen varierar mellan olika
verksamhetsställen beroende på vad som är relevant, t.ex. det
man dokumenterar på en akutavdelning skiljer sig från vad man
dokumenterar i hemvården

Sida 19
3. PRINCIPER FÖR DOKUMENTERING

Sida 20
 PRINCIPER FÖR DOKUMENTERING

TRYGGHET

INDIVIDUALITET

KLIENTCENTRERERAT
KONTINUITET

Sida 21
 PRINCIPER FÖR DOKUMENTERING

● Respektfullt - dokumenteringen får inte kränka klientens integritet

och inte innehålla kränkande eller nedsättande ord. Vårdaren ska
alltid uttrycka sig värdigt.

● Tydligt- dokumenteringen ska skrivas på ett tydligt och

välstrukturerat sätt.

Sida 22
 PRINCIPER FÖR DOKUMENTERING

● Tillräckligt - dokumentera nödvändig information om klientens

situation och mående, aktuella och planerade insatser och hur de ska
utföras samt viktiga händelser som påverkar klienten.

● Väsentligt - dokumenteringen ska inte vara onödigt detaljerad,

endast uppgifter som har betydelse för vården, som visar hur
situationen för klienten utvecklats och som avviker från det
planerade.

Sida 23
 PRINCIPER FÖR DOKUMENTERING
● Korrekt - alla anteckningar ska vara sakliga, så att klienten kan ta
del av anteckningarna. Felaktig information ska korrigeras (dessa
blir kvar i den gamla versionen av dokumenteringen).

● Objektivt - dokumentera det som verkligen hänt.

Sida 24
 Kom ihåg att:

En vikarie eller ny personal ska närsomhelst kunna utföra sina

arbetsuppgifter och vårda klienten med hjälp av de uppgifter som har
dokumenterats.
(En god dokumentering underlättar också inkörningen av ny personal
och studerande)

Sida 25
4. SPRÅKET VID DOKUMENTERING

Sida 26
 SPRÅKET VID DOKUMENTERING

ETT BEGRIPLIGT OCH KLART SPRÅK:

● Det språk som används i journalhandlingarna ska vara klart och
begripligt och endast allmänt kända och godtagbara begrepp och
förkortningar får användas i dem (EKG, RTG godkända förkortningar)
○ Förkortningar kan göra det lättare att skriva, men gör det mycket
svårare att förstå.
● Specialtecken ska inte användas.
● Professionella kontakter ska benämnas med fullständigt namn och
yrkestitel ( t.ex. läkare som konsulterats)
● Texterna struktureras (enligt FinCC), dokumenteras kortfattat och
behandlar en händelse i taget.

Sida 27
 SPRÅKET VID DOKUMENTERING

● En bra text är rakt och tydlig och använder ett enkelt språk som är
begriplig även för dem som inte är förtrogna med yrkes termerna för
social- och hälsovård
○ Klienten (kan läsa om sin vård i Kanta)
○ Annan personal som är involverad i vården

● Pat. m. smärta i vä.h, behöv. hlp. m. förflytt. i r.stol fr säng.. RR högt, yrsel
pga RR., p.57 och temp 37. Pat. sgr att tot. druckit 500 ml under e.m.

Sida 28
 SPRÅKET VID DOKUMENTERING

ETT SAKLIGT SPRÅK:

● Dokumenteringen ska basera sig på fakta och observationer.
● Anteckningen ska skrivas med största respekt till den enskilde
klienten och ska inte kunna uppfattas som kränkande eller
nedsättande.
● Vårdaren ska bara skriva sådant som hen kan stå för och skriva på
ett sådant sätt som skulle kännas bra om det gällde vårdaren själv
eller någon som står hen nära.
● Anteckningen ska vara värderingsfri.

Språket är utgångspunkten för all dokumentering.

Sida 29
 Exempel

Åke har inte haft en bra dag, han har skrikit hela dagen och sagt fula ord
till mig. Ingen kul herreman att ha att göra med idag.

Sida 30
 Exempel

● Denna anteckning innehåller egna värderingar och är nedsättande

→ lyfter fram hur personalens dag har varit och inte klientens.
● Ett annat sätt att skriva anteckningen på är;

Jag upplever att Åke inte har varit på bra humör idag, han har
uttryckt sig högljutt och använt svordomar mot mig, orsaken till
Åkes beteende är oklar.

● Anteckningen nedan är inte heller korrekt, den innehåller en

värdering om vad som är ”jättebra”. Vårdaren kunde istället skriva
hur mycket Hulda faktiskt har ätit.

Hulda har ätit jättebra idag.

Sida 31
 SPRÅKET VID DOKUMENTERING

KLIENTORIENTERING:
● Vårdaren ska lyfta fram det som är viktigt för klienten i sin
dokumentering.
● Det måste framgå i anteckningen om vårdaren gör egna tolkningar
eller om det är klientens eller de anhörigas synpunkter som lyfts
fram.
● Anteckningen ska handla om den enskilde klienten och ingen annan.
● Syftet med anteckningen ska vara kopplat till vården kring klienten
och inte syfta till att framhäva personalens arbetsinsats eller hur
personalens dag har varit.

Sida 32
 Exempel

Idag har Hans varit på promenad på förmiddagen. Till lunch åt Hans

bara en halv portion köttbullar och potatis och vilade sedan 2 timmar,
Jag upplever Hans som mycket trött.

Ester berättar att hon mår bra och gärna går ut på promenad.

● Vad vill vårdaren föra fram med texten?

● Vems tolkningar och synpunkter innehåller texten?
● Är det en bra eller dålig dokumentering?

Sida 33
 SPRÅKET VID DOKUMENTERING

DOKUMENTERINGEN SKA VARA ENHETLIG:

● Elektronisk dokumentation används av många olika yrkesgrupper
som arbetar med patienten.
● Vårdenheterna ska ha enhetliga sätt för hur man ska dokumentera
och vad som dokumenteras under vilken rubrik

Sida 34
 SPRÅKET VID DOKUMENTERING

INFORMATIONEN SKA KUNNA UTNYTTJAS:

● Informationen ska vara lätt att hitta.
● Anteckningarna ska vara dokumenterade systematisk under de
färdiga helheterna med rubriker.
● Texter som är endast skrivna som fritexter är svåra att hitta om man
senare vill gå tillbaka och granska vården.
● Komponenterna och rubrikerna i den strukturerade
dokumentationen gör det lätt att hitta all information om t.ex.
klientens sårvård, blodtryck.
● Informationsinnehållet i en patientjournal ska också kunna utnyttjas
i uppföljningen av tillgången till vård och vårdens kvalitet.

Sida 35
 SPRÅKET VID DOKUMENTERING

DOKUMENTERINGEN SKA VARA AKTUELL:

● Ska utgå från vårdplanen och klientens vårdbehov.
● Viktigt att vårdplanen är uppdaterad eftersom alla anteckningar
utgår ifrån den.
● Sådant som har betydelse för klientens vård ska dokumenteras.

ETISKT HÅLLBART SÄTT ATT FÖRA ANTECKNINGAR:

● Inte kränkande text
● Sakligt skriven text som inte upprör

Sida 36
 Att dokumentera är en
balansgång
Det som inte har dokumenterat har inte hänt!
Men allt ska ändå inte dokumenteras → bara det som är relevant.

● Hur veta vad som är relevant?

Sida 37
 CENTRALT INNEHÅLL I
DOKUMENTERINGEN
● Vilket är vårdbehovet?
● Varför har klienten sökt vård?
● Vilken vård har klienten fått?
● Hur har vården inverkat?
● Hur har klienten mått under tiden hen fått vård?
● Hur mår klienten i slutet av vården?
● Hurdan fortsatt vård?
● Vilka är klientens och de anhörigas åsikter om hur vården
inverkat på klientens hälsa?

Sida 38
5. ATT DOKUMENTERA

Sida 39
 ATT DOKUMENTERA
● Skriftlig dokumentering ska göras kontinuerligt, i kronologisk ordning
och strukturerat.
● Av dokumenteringen ska det framgå:
○ händelsedatum
○ dokumentationsdatum om det är ett annat än händelse datumet
○ vem som skrivit anteckningen
● I början av varje arbetstur läses journalanteckningar för
vårdtagarna.
● Innan arbetsdagen avslutas görs dokumentering av klientens vård
och mående.
●

Sida 40
 VAD SKA DOKUMENTERAS?

● Förändringar som sker i den klientens tillstånd och sådant som

avviker från det normala.
● Hurdana åtgärder och undersökningar som gjorts.
● Den vård som getts till klienten.
● Vårdtagarens och i viss mån anhörigas resurser och kompetenser
ska dokumenteras, inte bara problem och funktionsnedsättningar.

Sida 41
 VAD SKA DOKUMENTERAS?

● I den dagliga dokumenteringen antecknas sådant som vårdaren

observerar hos klienten:
○ humör
○ grad av självständighet
○ hur vården framskrider
○ önskemål och förväntningar och bedömning av förändringar i
klientens funktionsförmåga
○ vad som hände i vissa situationer, hur man agerade och vad
man talade om
● Beslut som fattats tillsammans och motiveringar till dem ska
antecknas.

Sida 42
 VAD SKA DOKUMENTERAS

● Även råd i telefon ska dokumenteras och viktig information som

lämnats till patient och/eller närstående ska finnas beskriven.
● Diskussioner med anhöriga ska dokumenteras.
● Konsulteringar ( t.ex. läkarkonsultation angående medicinering)
● Det är nödvändigt att dokumentera för att kunna göra
utvärderingar och planer samt fatta beslut.
● Klientens egen uttalande och eget deltagande i dokumenterigen är
grundläggande för en korrekt och relevant informationsgång och
rätt beslutsfattande.
● Om klienten inte vill ta emot vård eller undersökningar ska detta
dokumenteras.

Sida 43
 Exempel 1 på dokumentering utgående från
vårdplanen

Vårdbehov (ongelma/tarve): Behov av information om läkemedelsbehandling

Fritext (selite): Medicinerna ges per os. Medicindelning tisdagar. På morgonen
Lantus 20 IE s.c. Sätt Orudis gel + Nasonex nässpray.
Vårdaktivitet (toiminto): Läkemedel peroralt: Fått sina mediciner kl 8
Dokumentering (kirjaaminen): Fått sina mediciner kl 8
Vårdaktivitet: Läkemedel peroralt: Fått sina mediciner kl 12
Vårdaktivitet: läkemedel peroralt: Fått sina mediciner kl 16
Vårdaktivitet: läkemedel peroralt: Fått sina mediciner kl 20
Vårdaktivitet: Medicindelning tisdagar
Dokumentering: Mediciner delade i dosetten
Vårdaktivitet: Bepanthen i näsan
Dokumentering: Bepanthen i näsan
Dokumentering: Panadol vid behov

Sida 44
 Exempel 2 på dokumentering utgående från
vårdplanen
Vårdbehov (ongelma/tarve): Behov av hjälp vid intagning av läkemedel
Fritext (selite): Klarar inte av att sköta sin medicinering på grund av minnessjukdom.
Målsättningar:
Vårdaktivitet (toiminto):Läkemedel peroralt: medicinerna ges per os. kl 8, 12, 16 och 20. Behövs
uppmaning och påminnelse för att klienten ska svälja medicinerna.
Dokumentering (kirjaaminen): Medicinerna givna kl 8 och kl 12.
Utvärdering (arviointi): Svalde tabletterna utan problem.
Vårdaktivitet: Läkemedel per injektion: Långverkande insulin s.c. kl 8 på morgonen.
Dokumentering:Lantus 20 IE givet kl 8.
Utvärdering: Klienten har haft låga blodsockervärden på morgnarna under den senaste tiden.
Vårdaktivitet: Användning av salva: Smärt-gel på knäna morgon och kväll.
Dokumentering: Orudis 2% gel smort på båda knäna.
Utvärdering: Klientens knän är mycket sjuka, gelen hjälper för stunden en aning. Enligt klienten
brukar gelen i allmänhet inte hjälpa.
Dokumentering: Läkemedel peroralt: 1 tbl Panadol 1g givet mot värk i knäna kl 8:40.
Utvärdering: Värken i knäna lättade efter 30 minuter

Sida 45
 ANTECKNINGARNA SKA SIGNERAS
VAD BETYDER DET?
● Vårdaren som ansvarar för en journalanteckning ska alltid signera
den
○ för att styrka att uppgifterna är riktiga
○ för att säkerställa spårbarhet
○ det ska framgå vem som skrivit dokumentationen och när
○ dokumenteringen kan läsas också i efterhand om man t.ex. vill
kontrollera att klienten har fått rätt vård eller om det har skett vanvård
→ dokumenteringen är således också vårdpersonalens rättssäkerhet.

Sida 46
 ANTECKNINGARNA SKA SIGNERAS

● Innan anteckningen signeras ska den kontroll läsas av den som

skrivit den → minimerar risken för missförstånd som beror på
felskrivningar.
● Signering ska ske i anslutning till att anteckningen görs →
anteckningar som inte är signerade låses automatiskt.
● För hälso- och sjukvården är tiden 2 dagar och inom socialtjänsten är
det 10 dagar efter det att anteckningen gjordes.

Sida 47
 ANTECKNINGARNA SKA SIGNERAS

● Om anteckningen görs av någon annan än den som utfört

uppgiften ska det antecknas i journalen både vem som gjort
anteckningen och vem som utfört uppgiften.
● Allt som görs syns, dvs vårdaren lämnar spår efter sig då hen
läser journaler → missbruk, dvs. att vårdaren tittar på uppgifter
till en klient som vårdaren inte har en relation till leder till
åtgärder
○ i värsta fall blir vårdaren av med sitt arbete
○ bötfälls och förlorar sin rätt att utöva sitt yrke

Sida 48
 DOKUMENTERING och MAKT

● Den som dokumenterar har en maktposition!

● Vårdaren väljer:
○ vad som tas med
○ vad som lämnas bort

● En god dokumentation förutsätter varje yrkespersons förståelse för

eget ansvar och egen roll i dokumenteringsprocessen.

Sida 49
 Exempel

● Agnes vill inte delta i dagverksamheten.

● Agnes berättar att hon inte vill delta i dagverksamheten idag för att
hon har så ont i höften och har sovit dåligt hela natten. Hon vill vila
idag och deltar i dagverksamheten nästa vecka igen.

Sida 50
 FÖRDELAR MED STRUKTURERAD
DOKUMENTATION (FinCC)
● Elektronisk dokumentation används av många olika
yrkesgrupper som arbetar med patienten.
● Informationen är lättare att hitta om de är dokumenterade
systematisk under de färdiga helheterna med rubriker.
● Den största nyttan av en strukturerad dokumentation har man
genom att man inte behöver dokumentera en uppgift mer än en
gång och på en plats. Efter det finns uppgiften tillgänglig på
nytt.
● Användningen av klientuppgifter följs, styrs och övervakas,
vilket förbättrar klientens dataskydd.

Sida 51
 Exempel på strukturerad
dokumentering
Case som vi utgår ifrån:
Kyösti Kivekäs är 85 år och bor ensam. Han har diagnoserna hjärtsvikt och
kransärtärsjukdom. Kyösti är ni inlagd på hälsovårdscentralens bäddavdelning för
rehabilitering på grund av en långvarig förkylning och feber. Hans hjärtsvikt har
också försämrats och det orsakar att Kyösti har andnöd och känner sig kraftlös.
Kyöstis ben är svullna och under de senaste två veckorna har hans vikt gått upp
med 5 kg. Ännu för ett år sedan, innan hans hjärtsvikt hade försämrats, var Kyösti
en aktiv och motionerande pensionär. Han gick två gånger i veckan och simma i
kommunens simhall. På sista tiden har Kyösti inte alls orkat röra sig utanför
hemmet. Han är nedstämd och känner sig ensam på grund av att hans sociala
kontakter minskat i och med att sjukdomen försämrats. Se exemplet nedan:

https://docs.google.com/document/d/1FFmI1TsHEoUg0DwpcYZml6Nxeg
P7fR8giw_gPWJi5B8/edit

Sida 52
 KÄLLOR:
• Anttila et.al. (2014). Sairaanhoito ja huolenpito. 10:nde upplagan.
Helsingfors: Sanoma Pro.
• Anttila et.al. (2016). Vård och välbefinnande. Helsingfors:
Utbildningsstyrelsen
• Anttila et.al. (2017). Hoitamalla hyvää oloa. 22:ndra upplagan.
Helsingfors: Sanoma Pro
• Carlsson, T., Nilsson, A. (2016). Social dokumentation i praktiken. En
handbok med övningar: Gothia fortbildning.
• Eriksson, K. (2014)Vårdprocessen. Stockholm: Liber AB.
• Hovilainen, T.; Oksanen, H. (2018) Lähihoitajan käsikirja. Helsingfors:
sanoma Pro.
• Kan, S.; Pohjola, L. (2016). Äldreomsorg för närvårdare. Helsingfors:
Utbildningsstyrelsen.

Sida 53
 KÄLLOR:
• Liljanen, P.; Kinnunen U-M.; Ensio, A. (2012).
FinCC-luokituskokonaisuuden käyttöopas. Terveyden ja hyvinvoinnin
laitos. Hämtad 7.1.2019 från:
http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/90804/FinCC-luokituskokonaisuuden%20o
pas_korjattu%20liitteenä%20olevaa%20SHToL-luokitusta.pdf?sequence=1&isAllowed=y
• Ollila et al. (2018). Hyvinvoinnin ja toimintakyvyn edistäminen.
Helsingfors: Sanoma pro.
• Petrescu et. al. (2018). Rutin för social dokumentation 2018. Hämtat
13.2.2019 från
https://www.habo.se/download/18.284e1d6516108998247dc45a/1516972498268/Ruti
n%20f%C3%B6r%20social%20dokumentation.pdf

Sida 54
 KÄLLOR:
• THL. (2018). HANDBOK FÖR STRUKTURERAD DOKUMENTATION
AV PATIENTUPPGIFTER, DEL 1 Hämtad 12.11.2019 från:
https://thl.fi/documents/920442/2902744/Kirjaamisopas+osa+1++final+2018_sv_19112018.p
df/ec5df273-eed2-46c6-8202-85621026a471
• Virkkunen et.al. (2015). Handbok för strukturerad dokumentation
inom hälso- och sjukvården Del I Dokumentation av de viktigaste
journalstrukturerna i HANDLEDNING en elektronisk patientjournal,
version 2015. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Hämtad 13.2.2019
från
https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/127101/URN_ISBN_978-952-302-543-1.
pdf?sequence=1

Sida 55