PRINCIPER FÖR VÅRDPLANERING

PLANERING AV VÅRD
Främja välbefinnande och funktionsförmåga
Meri Knuutila 2021 1
 MÅLSÄTTNINGAR
Den studerande kan:
● göra upp en plan som främjar hälsan och välbefinnandet för
klienten
● genomför och utvärderar planen för klienten
● förstår vad FinCC klassificering innebär och kan använda sig
av denna då gör upp en vårdplan

Sida 2
 INNEHÅLL

● Del 1 VÅRDPROCESSEN
○ Allmänna begrepp som används i vården
○ Lagar och förordningar
○ Vårdplanering utgående från vårdprocessen

● Del 2 STRUKTURERAD VÅRDPLANERING

○ FinCC KLASSIFICERING

Sida 3
DEL 1: VÅRDPROCESSEN
I. ALLMÄNNA BEGREPP SOM
ANVÄNDS I VÅRDEN

Sida 5
 VAD ÄR VÅRD?
LINDRA

ATT HJÄLPA,
HANDLEDA
ATT BRY SIG OM OCH STÖDA

ATT ANSVARA FÖR

NÅGON ATT BESKYDDA
OCH BEHANDLA
FRÄMJA OCH
FÖREBYGGA

Sida 6
● Kärnan i vården och vårdandet utgörs av relationen vårdare-klient.
● Vårdarbetet utgår alltid från klientens dagliga behov, problem,
begär och arbetar för att klienten ska uppnå ett välbefinnande och
funktionsförmåga.

● Vårdarbete är inriktat på att stödja patientens egna resurser, att

inge hopp och lindra lidande, främja funktionsförmågan och
upprätthålla hälsa, förebygga och behandla sjukdomar.

Sida 7
 PATIENT, KLIENT ELLER BRUKARE?
● Olika benämningar beroende på vårdinstans.
● Gemensamma drag:
● alla får hjälp
● hjälpen kan vara fysisk, psykisk, andlig eller social

Patient i sjukvården Klient i hemvården Brukare i handikapp

Boenden på omsorgen
äldreboenden

Sida 8
 ANDRA VIKTIGA BEGREPP I
VÅRDEN
● SEKRETESS innebär förbud att avslöja uppgifter, vare sig det
sker muntligen, skriftligen eller på något annat sätt.

○ Det handlar inte bara om dokumenterade uppgifter, utan även alla

andra typer av uppgifter som är av personlig art.
○ Allt man ser, hör eller på annat sätt får reda på i yrkesutövningen
och som kan betraktas som privata uppgifter om enskilda patienter,
eller närstående till patienter, omfattas av sekretess.

Sida 9
● KLIENTCENTRERAD VÅRD, klienten är den som skall ha kontroll
och ses som en fullvärdig partner i vården.
● Handlar om att respektera patienters perspektiv på vad som har
mest betydelse för dem och sen planera och genomföra vården
utifrån detta perspektiv
● Through the patient’s eyes”
○ Delat ansvarstagande
○ Delat beslutsfattande
○ Empati och emotionell support
○ Engagerade och involverade närstående (familj och vänner)

Sida 10
● JOURNAL är en samling elektroniska dokument som innehåller
uppgifter om och dokumentation över till exempel en klientens
hälsotillstånd, behandling och vårdåtgärder.

● KONTINUITET ett kontinuerligt mönster i klientens besök, med

regelbundna besök, men även att samma vårdare besöker
regelbundet klienten, regelbunden vård.

● STRUKTURERAD DOKUMENTATION: Uppgifter i klienthandlingar

registreras i en på förhand bestämd form och i olika kategorier.
○ VAD som antecknas och vart
○ HUR det antecknas
○ HUR handlingarna används och förvaras

Sida 11
II. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR

Sida 12
 LAGAR SOM STYR VÅRDPLANERING
OCH DOKUMENTERING
●Vårdplaneringen styrs i Finland av många lagar:
○ Personuppgiftslagen (523/1999)
○ Lag om patientens ställning och rättigheter (785/1992)
○ Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000)
○ Lag om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och
hälsovården (9.2.2007/159)
○ Social- och hälsovårdsministeriets förordning om journalhandlingar
(30.3.2009/298)
○ Hälso- och sjukvårdslagen (30.12.2010/1326)
○ Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om
social- och hälsovårdstjänster för äldre (äldreomsorgslag) (980/2012)
○

Sida 13
 LAGARNA I PRAKTIKEN
●Dokumentering är obligatorisk enligt lag:
○ Det som inte är dokumenterat kan inte heller bevisats vara gjort, dvs.
har inte hänt.
○ Vårdplaneringen är obligatorisk
●Sekretess:
○ Gäller även journal handlingarna, man får inte berätta till utomstående
vad man läst i en klients journal.
●Vem som får ta del av journalhandlingar:
○ Man får bara ta del av dokumentation och journalhandlingar till de
klienter som man vårdar, inte en annan avdelnings klienter eller
bekantas journalhandlingar (leder till varning, avskedning, att man
förlorar sitt tillstånd eller böter)
●Vad som ska dokumenteras:
○ I journalen skrivs handlingar som berör vården och informationen man
behöver för att organisera vården (dokumentering och vårdplanering)

Sida 14
● Hur syns Lagen om klientens ställning och rättigheter i
vårdplanering och dokumentering?
○ Vårdplaneringen ska göras tillsammans med klienten och detta ska
synas i själva vårdplaneringen.
○ Klienten har rätt till tillräcklig information om sin vård och vilka olika
möjligheter till vård klienten har samt hur dessa påverkar klientens
hälsotillstånd (klientens delaktighet).
○ Vårdaren måste försäkra sig om att klienten har förstått informationen
och detta ska även skrivas in i patientjournalen.

Sida 15
III. VÅRDPLANERING UTGÅENDE
FRÅN VÅRDPROCESSEN

“Vårdprocessen hjälper att strukturera planeringen av själva vårdarbete.”

Sida 16
 VÅRDPLAN
● Vårdplanen är ett skriftligt dokument över
klientens samordnande vård vars syfte är
att centrera vården till ett dokument.
● Är grunden för allt vårdarbete.
● Det är vårdpersonalens ansvar att en
vårdplan görs och uppföljs.
● Vårdplanen görs tillsammans med klienten
(Delaktighet)

● Vårdplanen:
○ Beaktar nuläget, förverkligande sker här och
nu
○ Framtid - ser framåt
○ Förfluten tid - ser tillbaka på vad som skett,
gjorts

Sida 17
● Vårdplanen är ett hjälpmedel i vården för
hela personalen.
○ Ger en heltäckande bild av den vård
klienten har.
○ ger en samlad bild av klientens behov, mål
och de olika hjälpinsatser klienten får

● Före en skriftlig vårdplan görs upp ordnas

vanligen ett vårdmöte där klienten och
eventuellt anhöriga deltar.
○ Klientens och anhörigas önskemål och mål
tas i beaktande.
○ Multiprofessionellt team bestående av
vårdare, läkare, fysioterapeuter,
psykologer, socialarbetare.

Sida 18

●
● Vårdplanen görs alltid upp skriftligen på dator då klienten
kommer till en ny vårdplats och dokumenteringen sker alltid
utifrån vårdplanen.
● Dokumenterings språket oftast på finska (beror på
arbetsplatsen).
● Det finns olika modeller och benämningar på vårdplan såsom:
○ Vårdplan
○ Vård- och service plan (hemvård)
○ Rehabiliteringsplan
→ principen för vårdplaneringen är alltid densamma

Sida 19
19
 VARFÖR BEHÖVS EN VÅRDPLAN?
● Vårdplanen fungerar som en utvärdering av vårdkvaliteten, dvs. att
vården är bra och att klienten får den vård som hen har rätt till och
behöver.
● En uppdaterad och ändamålsenlig vårdplan tryggar att:
○ vården är helhetsinriktad
○ högklassig och kvalitativ
○ trygg
○ all vårdpersonal som har en vårdrelation till klienten får samma
uppgifter om klienten, vilket minskar risken för vårdfel.

● Varje klient ska ha en uppdaterad vårdplan

○ uppdateras med ca 6 månaders mellanrum
○ oftare vid behov

Sida 20
 VÅRDPROCESSENS FYRA FASER
● Vårdplanen utgår från vårdprocessen
○ Att definiera vårdbehoven
○ Planering av vården
○ Genomförande av vården
○ Utvärdering

● Vårdprocessen är ett professionellt redskap för att beskriva och

dokumentera vården av en klient.

Sida 21
 VÅRDPLANERINGENS OLIKA FASER
Förs ötet

2. GENOMFÖRANDE
vård

1. PLANERING
(Hoidon suunnittelu) (Hoidon toteutus)
ta
m

UTVÄRDERING
(Hoidon arviointi)
VÅRDBEHOV VÅRDMÅL PLANERADE
(Hoidon tarve) (Hoidon tavoite) VÅRDHANDLINGAR VÅRDAKTIVITETER
(Suunnitellut (Hoidon toteutus)
toiminnot)

Vårdplanering
och dokumentering Daglig dokumentering
● Vid första mötet uppstår en vårdrelation mellan vårdare och klient.
○ Första intrycket av stämningen vid mötet påverkar den
kommande vårdrelationens trygghet, tillförlitlighet och
funktion.
○ Mycket viktigt för att klienten ska vara motiverad och delaktig i
vårdarbetet.
○ Vårdaren kan inte förstå klientens situation som en helhet om
hen inte känner klienten och om klienten själv inte deltar aktivt i
besluten.
○ Som vårdare sätter man upp klientens behov av vård samt gör
ett beslutsfattande i vad vården ska innehålla.

Sida 23
23
● I vårdplanen bör även framgå vad klienten kan själv (resurserna).
● Själva vårdarbetet utgår sedan från vårdprocessen och
vårdplaneringen.

Sida 24
24
 1. Definiering av Vårdbehov:
● Datainsamling/
patienanalys
● Analysering
● Identifiering,
specificering av behov
VÅRDAREN SAMLAR IN
INFORMATION OM PATIENTEN
2. Planering (Vårdplan):
DOKUMENTERING
● Prioritering av
vårdbehov
● Uppställning av mål
UTVÄRDERING ● Metodbeskrivning
● Planen skrivs
← VÅRDEN PLANERAS

DOKUMENTERING

UTVÄRDERING
DOKUMENTERING
UTVÄRDERING

→
←

FYRA
FASER
3. Genomförande:
4. Utvärdering:
● Verksamhet i riktning mot
● Kontinuerlig
målen
datainsamling
● Observation
● Har målen uppnåtts
UTVÄRDERING ● Hjälp, stöd
● Beskrivning av
● Handledning
vårdarbetets
resultat
→ ● Ökad förmåga
MAN UTFÖR VÅRDEN
VÅRDEN UTVÄRDERAS

DOKUMENTERING

VÅRDPROCESSEN - styr vårdarbetet kontinuerligt

 DEFINIERING AV VÅRDBEHOV -
Vårdprocessens första fas

2.
PATIENTANALYS
Vad?

3. DEFINIERING AV
VÅRDBEHOVEN
Vilka är behoven?
1. DATAINSAMLING
● R-data? S-Data?
P-Data?
● Metoder?

VAD?

Sida 26
 DATAINSAMLING

● Vårdplaneringsprocessen utgår från den unika klientens

uppgifter (data) som samlas in mångsidigt genom att beakta
olika perspektiv
→ vårdaren samlar in information om klientens totala situation.

● Förhandsuppgifter om klienten kan oftast införskaffas redan på

förhand innan klienten kommer till servicehus, öppenvård
( t.ex. via journaler, frågeformulär, levnadshistoria).
● Datainsamlingen fortsätter vid första mötet med klienten och
under hela vården.

Sida 27
27
 DATAINSAMLING
● Datainsamlingen sker genom observation och vårdarens sinnen:
○ Se
○ Hör
○ Känna
○ Lukta
○ Kroppsspråket

● Vårdaren fungerar då i sig själv som ett instrument.

Sida 28
28
 DATAINSAMLINGSMETODER
● Olika sätt att samla data:
○ Observation (t.ex. smärta, rörelseförmåga, kroppsspåket)
○ Intervju,diskussion (klienten egna upplevelser viktiga, anhöriga)
○ Undersökningar, mätningar (RR, RF, Temp, RAI, RAVA, MMSE, MNA)
○ Dokument, journaler

● Väsentliga saker som beskriver helhetsmässigt klientens behov och

funktionsförmåga, och som är av betydelse för patientens vård.

29
 OLIKA FORMER AV DATA

●RAMDATA, dessa förändras sällan (R-data)

●Rutinmässiga persondata såsom:
○ namn
○ personnummer
○ address
○ telefonnummer
● Levnadshistoria ur hälsoperspektiv så som tidigare sjukdomar,
specialdieter, allergier.
● Relationsdata såsom familj, vänner, stödpersoner, kontaktperson.
● Tidigare vårdkontakter
● Levnadsmönster såsom traditioner och vanor

Sida 30
● S-DATA, Status presens data beskriver klientens situation just nu.
○ Klientens bedömning av sin egen hälsa (subjektiva uppgifter)
○ Aktuella begär, behov och problem
○ Motivation för hälsa och vård

● P-DATA, processdata
○ Processens klimat: trygghet?
○ Öppenhet?
○ Professionalism?
○ Vårdkultur, vårdskeende (etiska aspekter, klientens trygghet i
vård relationerna)

Sida 31
 KRAV PÅ DATAINSAMLING

● KRAV på att datainsamlingen ska vara:

○ objektiv
○ primär
○ sannolik
○ relevant
○ tillförlitlig

Objektiv - baserar sig Primär - från Sannolik- rimlig Relevant - har Tillförlitlig -
på fakta klienten själv betydelse för vården trovärdiga
uppgifter

Sida 32
 ATT BEAKTA VID INSAMLING AV
INFORMATION

● Psykiska behov
● Fysiska behov ○ Humör
○ Rörlighet, hjälpmedel, fall ○ Sömn och vila
○ Personlig hygien ○ Viktiga rutiner och vanor
○ På- och avklädning ○ Värderingar
○ Måltider ○ Beteendesymptom
○ Syn, hörsel ○ Märningsresultat (GDS)
○ Mätningsresultat (RAVA, ○ Klientens resurser
RAI)
○ Klientens resurser

Sida 33
 ATT BEAKTA VID INSAMLING AV
INFORMATION

●Kognitiva behov ● Sociala behov

○ Kommunikation
○ Gestaltning
○ Delaktighet i olika
○ Minne
verksamheter
○ Skötande av ekonomi
○ Relationer
○ Mätresultat (MMSE)
○ Klientens resurser
○ Klientens resurser

Sida 34
 PATIENTANALYS

● Patientanalysen innebär att vårdaren

○ analyserar och tolkar data som rör klientens totala situation
○ kartlägger klientens behov av vård och vad som stör klientens
funktionsförmåga
○ försöker bilda en uppfattning om klientens totala situation, styrkor,
resurser och behov (fysiskt, psykiskt, socialt och andligt)
● Analysen är något som pågår genom hela vården → ständig
utvärdering av vården.

Sida 35
 VAD KAN PÅVERKA ANALYSEN?

● Koncentration
● Förmågan att lyssna
● Lugn och ro
● Tolkning
● Generations- och kulturella skillnader
● Kommunikationshjälpmedel
● Non- verbal kommunikation
● Språket

Sida 36
36
 DEFINIERING AV VÅRDBEHOV (Hoidon tarve)

● VÅRDBEHOV beskriver ett problem eller tillståndet som kräver

vårdåtgärder.
● Dessa utgår alltid från klientens egna upplevelser.
● Viktigt att vårdbehoven definieras tydligt för att vården ska
svara på just de vårdbehov som klienten har.
● Klientens resurser dokumenteras också → viktigt med tanke på
ett rehabiliterande arbetssätt.

Sida 37
37
 VÅRDBEHOV enligt Virgina Henderson (1955)

1. Hjälpa vårdtagaren att andas.

2. Hjälpa vårdtagaren att äta och dricka.
3. Hjälpa vårdtagaren med uttömning.
4. Hjälpa vårdtagaren att inta en lämplig kroppsställning när han/hon går, sitter eller ligger samt
att växla ställning.
5. Hjälpa vårdtagaren till vila och sömn.
6. Hjälpa vårdtagaren välja lämpliga kläder samt med av- och påklädning.
7. Hjälpa vårdtagaren hålla kroppstemperaturen inom normala gränser.
8. Hjälpa vårdtagaren hålla sig ren och välvårdad samt skydda huden.
9. Hjälpa vårdtagaren undvika faror, skador som vårdtagaren ev. kan vålla såsom infektion eller
våldshandling.
10. Hjälpa vårdtagaren meddela sig med andra och ge uttryck för sina önskemål och känslor.
11. Hjälpa vårdtagaren utöva sin religion och leva i enlighet med sin uppfattning om rätt och
orätt.
12. Hjälpa vårdtagaren utföra arbete eller skapande verksamhet.
13. Ge vårdtagaren möjligheter till förströelse och avkoppling
14. Hjälpa vårdtagaren lära.

Sida 38
 VANLIGA FEL SOM UPPSTÅR

● Vanliga fel då vårdbehov ska definieras:

○ åtgärder som vårdbehov: t.ex. behöver hjälp med blodtrycksmätning
på tisdag (blodtrycksförändring)
○ inte av betydelse: t.ex. vi kokar morgongröt
○ lista på vårdmaterial: t.ex. använder L-blöja. (urininkontinens)

VÅRDBEHOV: STÖRNING I SÅRLÄKNINGEN (Huvudrubrik):

Fritext : “På inre sidan av vänster vad ett ca 6 cm långt och 3 cm brett vätskande
bensår pga dålig blodcirkulation. Bensårets djup ca 2 mm. Vätskar rikligt.
Sårkanterna är röda och ömma. Bensåret återkommer gång på gång. Klienten vill inte
använda stödförband pga klienten upplever att hen får en obehaglig känsla i benen
av att använda dem. “

● Viktigt att beskriva vårdbehoven så tydligt som möjligt, så att det

ger en verklig bild av klientens nuvarande tillstånd.

Sida 39
 PLANERING -
Vårdprocessens andra fas

2. UPPSTÄLLNING
AV MÅL
Hur?
3. PLANERING AV
VÅRD
På vilket sätt?
1. PRIORITERING
Vad? När?

HUR?

Sida 40
 PRIORITERING AV VÅRDBEHOV

● Innebär att vårdaren rangordnar de olika vårdbehoven i

viktighetsordning och tar ställning till målet för vården samt vårdens
inriktning genom att utgå från patientanalysen.

● Prioriteringen av ett vårdbehoven och vårdområde kan indelas i två

beslutsfaser:

○ målfasen = vilka problem man i första hand bör lösa eller hjälpa klienten att
lösa
○ vårdhandlingens inriktning = vilken typ av vård klienten i första hand
behöver och vilken typ av sjukvård som bör prioriteras.

Sida 41
41
 UPPSTÄLLNING AV VÅRDMÅL (Hoidon tavoite)

● VÅRDENS MÅL berättar vart man vill komma med vården och vad
man skall göra för att nå målen.
● Målen ska alltid beskrivas utifrån klientens perspektiv.
● Målen ska:
○ vara konkreta och realistiska och möjliga att uppnå och mäta (t.ex.
åtminstone 6 h nattsömn/natt, RR diastole under 90 mmHg)
○ beskriva önskade förändringar i klientens tillstånd och vad förväntas
hända i klientens situation
● Även målen rangordnas i viktighetsordning.

Sida 42
42
 SMARTA VÅRDMÅL
Här kan man tänka på att målen ska vara SMARTA:
Specifika och individuella för just den personen.
Mätbara där det går och behövs, dvs. att man kan se om målet
har uppnåtts.
Accepterade av de inblandade, både klienten och vårdare, dvs att
en utsedd företrädare har varit med och godkänt dem.
Realistiska utifrån den enskilda klientens möjlighet att nå målet
och utifrån vårdpersonalens möjligheter och resurser att ge stöd.
Tidsatta, dvs. om det är mål som ska uppnås inom en kort eller
lång tidsperiod.
Ansvarsfördelade, med andra ord vem som ansvarar att målen
uppnås och när.

Sida 43
 VÅRDMÅL

● Det finns olika slags mål såsom huvudmål och delmål för vården.
● Vårdmålen kan vara:
○ för hela vårdperioden (huvudmål)
○ för en dag i sänder (delmål)
○ tills vidare (delmål)

● Vårdmålen kan beskrivas som:

○ en aktivitet ( klienten orkar gå med hjälp av rollator till toaletten)
○ ett beteende (klienten deltar i den dagliga träningen)
○ ett önskat status ( klientens mående förbättras och febern sjunker)

Sida 44
44
 VÅRDMÅL

● Målen ska alltid utgå från klienten och vårdaren gör upp målen i
samråd med klienten för att på så sätt få klienten att själv också
binda sig att arbeta för dessa mål.
● Målen kan behöva justeras och utvärderas med jämna mellanrum.
● Alla som deltar i vården bör vara medvetna om målen och
samarbeta för att uppnå dessa.

●Exempel på huvudmål och delmål

○ Huvudmål: Huden hålls hel och såret läker
○ Delmål: Klienten använder stödstrumpor 24 h /dyg

Sida 45
45
 VANLIGA FEL VID UPPSTÄLLANDE
AV MÅL
●Vanliga fel:
○ målen saknas helt fastän de ska definiera hela vårdprocessen
○ åtgärder som mål: t.ex. näringsdryck, hjälp med kaffekokning,
upprätthållande av funktionsförmågan
○ problem som mål: t.ex. torra slemhinnor
○ målet är inte konkret: t.ex upprätthållande av rörelseförmågan (ska
vara mer konkret så som går självständigt med rollator)

Sida 46
EXEMPEL PÅ DELMÅL

Sida 47
47
 PLANERING AV VÅRDHANDLINGAR
(Suunnitellut toiminnot)

● I denna fas planeras vårdarbetet utifrån vårdbehoven och vårdmålen.

● VÅRDHANDLINGAR (VÅRDÅTGÄRDER) beskriver sådan verksamhet
som vårdpersonalen gör för att hjälpa klienten att främja
funktionsförmåga, komma tillrätta med sin sjukdom.
● Denna fas beskriver de metoder och vårdaktiviteter som vårdaren
planerar för att bäst svara på klientens vårdbehov (vad som ska göras
konkret).
○ Vilka vårdhandlingar behövs för att uppnå målen?
○ Vem gör vad?
○ Vilken tidtabell?

Sida 48
 EXEMPEL PÅ VÅRDÅTGÄRDER

VÅRDÅTGÄRD Sårbehandling:
1. Mekanisk rengöring av såret samt sköljning med Prontosan sårskölj: Den
gula beläggningen bör putsas bort så att granulationsvävnaden syns. Vid
behov Prontosan gel för att mjuka upp beläggningen.
2. Byte av förbandsmaterial må, ons och fre. Mepilex på såret och ett lätt
förband omkring. Vaddering och Comprilan stödförband på benet.
3. Klienten uppmuntras och stöds i att använda stödförbandet. Klienten har
accepterat att gradvis försöka vänja sig vid att ha stödförband, med början
1-2 h /dag.

Sida 49
GENOMFÖRANDE -
Vårdprocessens tredje fas

1. FÖRVERKLIGAND
E AV VÅRDEN

2. DOKUMENTERING

PÅ
VILKET
SÄTT?

Sida 50
 FÖRVERKLIGANDE AV VÅRDEN
(Hoidon toteutus)

● I denna fas förverkligas vården utifrån vårdplanen (vårdaktiviteter)

● Vårdhandlingarna/vårdåtgärderna variera beroende på klientens
hälsotillstånd, funktionsförmåga, levnadslopp, situation och miljö.
● Vårdaktiviteter kan ha som syfte att vara:
○ Hälsofrämjande
○ Förebyggande
○ Reparativa
○ Rehabiliterande

Sida 51
51
 DOKUMENTERING AV VÅRDARBETET

● Dokumentering sker hela tiden under hela vårdprocessen och utgår

från klientens nuvarande situation.
● Dokumentera:
○ Med vilka vårdåtgärder har vårdaren svarat på klientens behov.
○ Vad vårdaren gjort så klienten kan uppnå målet.
○ Dokumenteringen får inte endast basera sig vad som gjorts utan också
detaljerad beskrivning om klientens upplevelser och mående.

● Utan dokumentering kan ingen utvärdering göras.

● EXEMPEL PÅ DOKUMENTERING:
Förverkligande: Såret omskött enligt planen
Utvärdering: Bara lite sekret, klienten känner ingen smärta

Sida 52
 UTVÄRDERING-
Vårdprocessens fjärde fas

UTVÄRDERING
med en månads
mellanrum → Nya
mål?

SLUTUTVÄRDERING

UTVÄRDERING
Dagligen

MÅL -
VÅRD?

Sida 53
 UTVÄRDERING AV VÅRDEN
(Hoidon arviointi)

● Syftet med en utvärdering av vården är att man beskriver vilken

effekt vården har haft och vilka förändringar som skett hos klienten
under vården.
● Man utvärderar med andra ord vård resultaten.

● DAGLIG UTVÄRDERING:
○ Utvärderingen är inte en särskild händelse utan gäller hela
vårdverksamheten.
○ Den sker fortlöpande, en kontinuerlig värdering som sker dagligen i det
dagliga vårdarbetet med klienten.

● EXEMPEL PÅ DAGLIG UTVÄRDERING: Såret har blivit betydligt mindre idag i

jämförelse med för en vecka sedan, såret är nu 4 x 1 cm. Vätskar inte längre.
Klienten säger att såret inte längre är smärtsamt.

→ utvärdering av om såret läkt med den sårbehandling som getts.

Sida 54
54
 UTVÄRDERING AV VÅRDEN
● Om utvärderingen gäller något som sker regelbundet (t.ex. att ge
läkemedel som går enligt klientens läkemedelslista) utvärderas
endast det som är avvikande.
● Det är också bra att då och då utvärdera om allt går som planerat.

● MELLANUTVÄRDERING:
○ Obligatoriskt med mellanvärdering som görs med en månads
mellanrum.
○ Utan mellanvärderingarna kan man inte göra en slutvärdering.
○ Vid snabbt förändrande situationer krävs utvärdering av vårdens
resultat med korta melllanrum.
○ För långvårdspatienter kan utvärderingen uträttas med längre
mellanrum – en gång i veckan eller t.o.m. i månaden.

Sida 55
 UTVÄRDERING AV VÅRDEN
● Utvärderingen sker fortlöpande, kontinuerligt (sker hela tiden).
● Utvärderingen ska alltid basera sig på vårdbehoven, vårdmålen och
vårdhandlingarna:
○ Har delmål uppnåtts, behov tillfredsställts?
○ Om delmål uppnåtts, sätter man upp nya delmål så att klienten går
framåt i sin vård och rehabilitering.
○ Om delmål inte uppnåtts, går man tillbaka och utvärderar om målen var
realistiska och om vårdhandlingarna var de rätta.
○ Vilka förändringar skedde i klientens mående?
○ Finns det eventuellt nya behov, begär, problem?
○ Klientens egna åsikter/tankar/förväntningar ska också framgå i
utvärderingen.
○ Därefter uppdateras mål och vårdhandlingar.

● I utvärderingen tar vårdaren ställning till om klientens mående har

förbättrats, är oförändrad eller har försämrats.

Sida 56
○ 56
 UTVÄRDERING AV VÅRDEN

● Utvärderingen har stor betydelse för klientens vård, med hjälp av

utvärderingen kan närvårdaren ändra vårdplanen vid behov och på så sätt
förbättra klientens vård.
● Egenvårdaren uppdaterar vårdplanen vid behov och senast inom 6
månader.

Sida 57
 SLUTUTVÄRDERING (Hoitotyön yhteenveto)

● I slutet av vårdperioden görs ett skriftligt sammandrag av

vårdarbetet, en sk. slututvärdering
● En slututvärdering görs vid förflyttning till annan vårdenhet,
utskrivning och vid dödsfall.
● Denna ger en kortfattad men heltäckande bild av klientens situation
(säkerställa patientsäkerheten vid utskrivning).

Sida 58
58
 SLUTUTVÄRDERING forts.

●I slututvärderingen ska det finnas följande uppgifter:

○ Uppgifter om klientens bakgrund
○ Orsaker till vård
○ En beskrivning av klientens upplevelser
○ En sammanfattning av vårdaktiviteterna
○ Vårdarens utvärdering av vården och klientens mående
○ Klientens nuvarande tillstånd
○ Vårdanvisningar
○ Hjälpmedel
○ Läkemedel
○ Fortsatta vård direktiv
○ Anhöriga
○ Kontaktuppgifter till vårdplatsen

Sida 59
59
 SLUTUTVÄRDERING forts.
● I slututvärderingen nämns även klientens vårdtyngd
(hoitoisuusluokka)
○ denna information behövs för att utvärdera kvaliteten, hurdana
personalresurser som behövs för att vårda klienten och för att
utvärdera vårdkostnader
○ syftet att klientens vårdbehov är i balans med tillräcklig personal
resursering
● Vårdens olika delområden är klassificerade i olika svårighetsgrader
i skala A-D.
○ A = vårdbehovet är litet, en rätt så självständig klient
○ D = vårdbehovet är stort, klienten är helt beroende av vårdarens hjälp.

Sida 60
60
 KÄLLOR
● Anttila et.al. (2014). Sairaanhoito ja huolenpito. 10:nde upplagan. Helsingfors: Sanoma Pro.
● Anttila et.al. (2016). Vård och välbefinnande. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen
● Anttila et.al. (2017). Hoitamalla hyvää oloa. 22:ndra upplagan. Helsingfors: Sanoma Pro
● Eriksson, K. (2014)Vårdprocessen. Stockholm: Liber AB.
● Hovilainen, T.; Oksanen, H. (2018) Lähihoitajan käsikirja. Helsingfors: sanoma Pro.
● Hovilainen-Kilpinen et al. . (2019). Kotihoidossa toimiminen. Sanoma pro.
● Hälso- och sjukvårdslagen (30.12.2010/1326). Hämtad 7.1.2019 från:
https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2010/20101326
● Ivananinen, A.; Syväoja, P. (2016). Hoida ja kirjaa. Sanoma Pro
● Lag om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården
(9.2.2007/159)(2014). Hämtad 7.1.2019 från: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2007/20070159
● Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000). Hämtad 7.1.2019 från:
https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2000/20000812
● Lag om patientens ställning och rättigheter (785/1992). Hämtat 7.1.2019 från
https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1992/19920785
● Ollila et al. (2018). Hyvinvoinnin ja toimintakyvyn edistäminen. Helsingfors: Sanoma pro.
● Social- och hälsovårdsministeriets förordning om journalhandlingar (30.3.2009/298). Hämtat
7.1.2019 från: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2009/20090298

Sida 61
61
DEL 2: STRUKTURERAD
VÅRDPLANERING
 VAD MENAS MED
STRUKTURERAD VÅRDPLAN
● I den strukturerade vårdplanen dokumenteras vårdprocessen
med hjälp av det finska vårdklassificeringssystemet FinCC.
● Syftet med de centrala strukturerad uppgifterna är att trygga
kontinuiteten i vården genom att ge den viktigaste informationen
i en komprimerad och lättläst form.
● I den strukturerade vårdplaneringen dokumenteras allt under
redan förutbestämda rubriker.

Sida 63
 VAD INNEBÄR FinCC-
KLASSIFICERING?
● FinCC = Finnish Care Classification-system.
● Ett klassifikationssystemet som den strukturerade elektroniska
dokumenteringen baserar sig på i vårddokumentationen i Finland.

● Klassifikationssystemet består av SHTaL-, SHToL- och SHTuL-

klassifikations delar som innehåller olika:
○ komponenter (huvudgrupper)
○ huvudklasser (huvudrubriker)
○ underklasser (underrubriker)
● Dessa tre ovan bygger tillsammans upp den egentliga
vårdarbetstexten i den elektroniska vårdplanen och
dokumenteringen.

Sida 64
 FinCC- KLASSIFICERING

● Komponentnivån är den översta nivån i FinCC

klassifikationssystemet → fungerar som en överrubrik till de mer
konkreta huvudklasserna och underklasserna.

● Huvudklassnivån är den andra nivån i FinCC

klassifikationssystemet → består av rubriker som tillsammans med
eller utan underklassnivåns rubriker bildar den egentliga
dokumentationstexten i vårdplanen och dokumenteringen.

Sida 65
 FinCC- KLASSIFICERING
● Underklassnivån är den tredje nivån i FinCC
klassifikationssystemet → består av rubriker som beskriver
ytterligare vårdbehoven och vårdaktiviteterna under
huvudklassnivå rubrikerna och bildar tillsammans med huvudklass
rubrikerna den egentliga dokumentationstexten i vårdberättelsen.

● Underklassrubrikerna kan vid behov ytterligare kompletteras med

fri text.

Sida 66
 FinCC- KLASSIFICERING

● Klassificering av vårdbehov (SHTaL 3.0, tarveluokitus)

○ 17 undergrupper
● Klassifikation av vårdaktiviteter (SHToL 3.0, toimintoluokitus)
○ 17 undergrupper
● Klassifikation av behandling resultat (SHTuL 1.0, tulosluokitus)
○ 3 undergrupper:

Oförändrad Tillståndet har ej förändrats - som förut

Försämrad Situationen har förändrats - blivit sämre
Förbättrad Situationen har förändrats - blivit bättre

Sida 67
 VARFÖR SKA VÅRDPLANEN VARA
STRUKTURERAD
● Vårdplanerna görs enligt samma modell och den strukturerade
vårdplanen är likadan oberoende av vårdplats och
patientdatasystem.
● Det är bestämt på förhand vart man dokumenterar vad i
vårdplanen → lättare att sedan använda sig av informationen i
vårdplanen.
● Patientsäkerheten blir bättre genom att viktigt information är lätt
att ta del av och uppdaterad.

Sida 68
 KOMPONENTER (huvudgrupperna)
● Aktivitet: Ändringar i aktiviteten samt i sömn- och vakenhetstillståndet (t.ex.
begränsad rörlighet, sömnbrist)

● Utsöndring: Delfaktorer som har med matsmältning,urinfunktioner,blödning och

annan sekretion att göra (t.ex. Förstoppning, diarré, urinretention, blod i urin).

● Förmåga att klara sig: Individens och familjens förmåga att hantera problem
eller anpassa sig till dem samt sköta förpliktelser och uppgifter (t.ex. problem med
ensamhet, initiativlöshet, minnesstörning, sorg)

● Vätskebalans: Delfaktorer som har med vätskemängden i kroppen att göra (t.ex.
törst, svullnader, uttorkning)

● Hälsobeteende: Faktorer som påverkar hälsan (t.ex. rökning, kostvanor,

motionsvanor, alkohol och rusmedel)

69
 KOMPONENTER
● Samordning av vård och fortsatt vård: Behov av experttjänster, behov av
information i samband med undersökning, ingrepp eller provtagning.

● Läkemedelsbehandling: Delfaktorer som hänför sig till läkemedelsanvändning och

genomförande av läkemedelsbehandling (t.ex. motstånd mot
läkemedelsbehandling, läkemedelsbiverkning, behov av hjälp vid intagning av
läkemedel, behov av hjälp vid distribuering av läkemedel).

● Nutrition: Delfaktorer som hänför sig till säkrande av näring och näringsämne (t.ex.
aptitlöshet, sväljningsproblem, ökat näringsbehov, minskat näringsbehov)

● Andning: Delfaktorer som har med lungfunktionen att göra (t.ex. andnöd, hosta,
hyperventilation, slemmighet).

70
 KOMPONENTER
● Cirkulation: Delfaktorer som har med cirkulationen i de olika organen att göra (t.ex.
blodtrycksförändring, förändrad kroppstemperatur, feber)

● Ämnesomsättning: Delfaktorer som hänför sig till det endokrina systemet och
immunsystemet (t.ex. förändringar i blodsockret, nedsatt immunförsvar)

● Säkerhet: Riskfaktorer orsakade av sjukdom eller vårdmiljö (t.ex. fallrisk,

rymningstendens, risk för att skada annan person)

● Dagliga funktioner: Delfaktorer som påverkar möjligheten att vara självständig (t.ex.
behov av hjälp i samband med tvättning och hygien, behov av hjälp med på- och
avklädning, behov av hjälp i samband med måltid)

71
 KOMPONENTER
● Psykisk balans: t.ex. aggressivitet, depression, störning i självkänslan, oro, förvirring.
● Sinnesfunktioner och neurologiska funktioner:
○ Förändringar i sinnesfunktionerna (t.ex. förändringar i hörselsinnet, förändringar
i synsinnet, förändringar i balanssinnet)
○ Akut smärta (t.ex. bröstsmärta, huvudvärk, smärta i samband med
vävnadsskada),
○ Neurologiska förändringar (t.ex. tremor, yrsel, krampanfall, känselbortfall, afasi).
● Vävnadsintegritet: Delfaktorer som hänför sig till slem- och hornhinnornas samt
hudens och de subkutana vävnadernas tillstånd (t.ex. hudskada,akuta sår, kroniska
sår bensår, trycksår)
● Livscykel: Delfaktorer som hänför sig till olika livsskeden (t.ex. sexuell hälsa, behov av
palliativ vård)

72
● Vårdaren kan inte välja att dokumentera endast under en
komponent, utan efter det väljs en överklass eller underklass
(huvud- och underrubriker) från en repertoar som öppnas efter
valet av komponenten.
● Olika komponenter innehåller olika mängder över- och
underklasser.
● Dessa klasser beskriver närmare komponenternas innehåll

● Till sist kan vårdaren tillägga eventuell fri text till över- och
underklasser för att beskriva t.ex. individuella mätresultat av
patientens blodtryck.

73
 Exempel FinCC klassificering -
Vårdbehov (ShTal)
5000 5021 5145
5188 5080
AKTIVITET UTSÖNDRIN NUTRITION
ANDNING VÄTSKEBALANS
G
Komponenter

5012 5031 5195 5087

Sömnstörningar Störningar i Förändrad 5146
Nedsatt
samband med vätskevolym Förändrad
andnings
Huvudklasser urinering nutrition
funktion

5014
Sömnbrist 5032 5085 5152
5198
Urininkontinen Uttorkning Sväljnings
Hosta
s problem
Underklasser +
fritext

Sida 74
 Exempel FinCC klassificering -
Vårdaktiviteter (ShTol)
1000
1242
1022 1324 1108
AKTIVITET UTSÖNDRING VÄTSKEBALANS
NUTRITION
ANDNING
Komponenter

1002 1348
Aktivitetsfrämjande 1032 Upprätthållande 1119 1243
verksamhet Uppföljning av andnings- Ombesörjande av Uppföljning av
av urinering och vätskebehandling nutritionsstatus
Huvudklasser
lungfunktionen

1007
Lägesförändringar 1033
som bevarar 1351 1120
Uppföljning Tömning av 1245
funktionsförmågan av Vätske- Viktkontroll
slem från tillförsel
urinmängd lungorna
Underklasser oralt
Fritext
Sida 75
 Direktiv för FinCC klassificering

VÅRDBEHOV/VÅRDMÅL komponenter, huvudrubriker och

underrubriker:
https://docplayer.se/22752657-Finlandsk-klassifikation-av-vardbeho
v-shtal-version-3-0.html

VÅRDAKTIVITETER komponenter, huvudrubriker och underrubriker:

https://docplayer.se/17372230-Finlandsk-klassifikation-av-funktione
r-inom-vardarbetet-shtol-version-3-0.html

OBS! Använd er av dessa material som finns bakom länkarna (finns

också på google sites) då ni gör era strukturerade vårdplaner.

Sida 76
 Exempel på strukturerad Vårdplan
Kyösti Kivekäs är 85 år och bor ensam. Han har diagnoserna hjärtsvikt
och kranskärlssjukdom. Kyösti är ni inlagd på hälsovårdscentralens
bäddavdelning för rehabilitering på grund av en långvarig förkylning och
feber. Hans hjärtsvikt har också försämrats och det orsakar att Kyösti
har andnöd och känner sig kraftlös. Kyöstis ben är svullna och under de
senaste två veckorna har hans vikt gått upp med 5 kg.

Ännu för ett år sedan, innan hans hjärtsvikt hade försämrats, var Kyösti
en aktiv och motionerande pensionär. Han gick två gånger i veckan och
simma i kommunens simhall. På sista tiden har Kyösti inte alls orkat röra
sig utanför hemmet. Han är nedstämd och känner sig ensam på grund
av att hans sociala kontakter minskat i och med att sjukdomen
försämrats.

Sida 77
VÅRDBEHOV (SHtal) VÅRDMÅL (SHTal) VÅRDHANDLINGAR (SHTol)

Komponent: Komponent: Komponent:

Aktivitet Aktivitet Aktivitet

Huvudrubrik: Huvudrubrik: Huvudrubrik:

Aktivitetsförändring Aktivitetsförändring Aktivitetsfrämjande verksamhet

Underrubrik: Underrubrik: Underrubrik:

Trötthet Trötthet Funktionell rehabilitering

Fritext:
Klienten känner sig trött och kraftlös.
Orkar inte stiga upp från sängen.
Fritext:
Fritext: Vi uppmuntrar klienten att stiga upp från
Klientens allmäntillstånd förbättras och sängen och att gå längs med
orkar vara i rörelse avdelningens korridor enlig den egna
förmågan dagligen.

Komponent: Komponent: Komponent:

Vätskebalans Vätskebalans Vätskebalans

Huvudrubrik: Huvudrubrik: Huvudrubrik:

Förändrad vätskevolym Förändrad vätskevolym Uppföljning av vätskebalansen

Underrubrik: Underrubrik: Underrubrik:

Svullnad Svullnad Observation av ödem

Fritext: Fritext: Fritext:

Klientens ben är svullna och vikten har Svullnaderna minskar och vikten Observation av svullnader,
ökat 5 kg under de senaste två minskar med 5 kg. vätskebegränsning 1500 ml/dygn,
veckorna. vätskelista. Viktuppföljning x 1 /vecka.
Komponent (vårdbehov): Komponent (vårdmål): Komponent (vårdhandlingar):
Andning Andning Andning

Huvudrubrik: Huvudrubrik: Huvudrubrik:

Nedsatt andningsfunktion Nedsatt andningsfunktion Uppföljning av andningen

Underrubrik: Underrubrik: Underrubrik:

Andnöd Andnöd Uppföljning av andningskvalitet och
-kvantitet
Fritext: Fritext:
Klientens andning är tung och Andningen blir lättare Fritext:
flämtande. Saturationsmätning x 2/dygn.
Lägesändringar som underlättar
andningen.

Komponent: Komponent: Komponent:

Cirkulation Cirkulation Cirkulation

Huvudrubrik: Huvudrubrik: Huvudrubrik:

Förändrad kroppstemperatur Förändrad kroppstemperatur Ombesörjande av kroppens
värmebalans
Underrubrik: Underrubrik:
Feber Feber Underrubrik:
Uppföljning av temperaturen
Sänkning av temperaturen
Fritext: Fritext: Fritext:
Klienten har feber 38,8 C och orkeslös Febern sjunker och måendet Klienten erbjuds tillräckligt med
förbättras. vätska (obs! vätskebegränsning
1500 ml/dygn)
Klienten har passande och svala
kläder. Mätning av
kroppstemperaturen morgon och
kväll. Vid behov febernedsättande,
Parasetamol p.o. 1 g x 3.
Vårdbehov: Vårdmål: Vårdahandlingar:

Komponent: Komponent: Komponent:

Psykisk balans Psykisk balans Psykisk balans

Huvudrubrik: Huvudrubrik: Huvudrubrik:

Förändrad sinnesstämning Förändrad sinnesstämning Uppföljning av psykiskt tillstånd

Underrubrik: Underrubrik: Underrubrik:

Depression Depression Uppföljning av sinnesstämning

Fritext: Fritext (vårdmål): Fritext:

Klienten känner sig nedstämd på grund Sinnesstämningen förbättras. Klienten Vi erbjuder samtalshjälp och möjliggör
av sitt sjukdomstillstånd och på grund av orkar återuppta sina gamla aktiviteter. för klienten att delta i avdelningens
minskade sociala kontakter veckoaktiviteter.
 VÅRDPROCESSEN i ett nötskal SHTaL 3.0
Vårdplan
/behov
VÅRDPLANERING
ANKOMST ● Patientcentrerad
Fråga, läs, ● Centrala beslut
mät, lab, ● “Karta” vart man ska
diskutera

SHToL 3.0
Daglig rapport
d rag
an
m en
m d
Sa vår SHTuL 1.0
av utvärdering VÅRDENS
FÖRVERKLIGANDE
VÅRDENS UTVÄRDERING ● Konkret hjälpa
● Förbättrad patienten
● Försämrad ● Stöd i vardagen
● Samma ● Skriv beskrivande
→ Sker hela tiden
KÄLLOR
● Anttila et.al. (2014). Sairaanhoito ja huolenpito. 10:nde upplagan. Helsingfors: Sanoma Pro.
● Anttila et.al. (2016). Vård och välbefinnande. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen
● Anttila et.al. (2017). Hoitamalla hyvää oloa. 22:ndra upplagan. Helsingfors: Sanoma Pro
● Carlsson, T., Nilsson, A. (2016). Social dokumentation i praktiken. En handbok med övningar: Gothia
fortbildning.
● Eriksson, K. (2014)Vårdprocessen. Stockholm: Liber AB.
● Hovilainen, T.; Oksanen, H. (2018) Lähihoitajan käsikirja. Helsingfors: sanoma Pro.
● Hovilainen-Kilpinen et al. . (2019). Kotihoidossa toimiminen. Sanoma pro.
● Ivananinen, A.; Syväoja, P. (2016). Hoida ja kirjaa. Sanoma Pro
● Liljanen, P.; Kinnunen U-M.; Ensio, A. (2012). FinCC-luokituskokonaisuuden käyttöopas. Terveyden
ja hyvinvoinnin laitos. Hämtad 7.1.2019 från:
http://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/90804/FinCC-luokituskokonaisuuden%20opas_korjatt
u%20liitteenä%20olevaa%20SHToL-luokitusta.pdf?sequence=1&isAllowed=y
● Ollila et al. (2018). Hyvinvoinnin ja toimintakyvyn edistäminen. Helsingfors: Sanoma pro.

Sida 82
82