Individuell reflektionsuppgift

Den dubbla rollen som Frivårdsinspektör

- Stöttande och kontrollerande

Institutionen för socialt arbete

SQ4451
INLEDNING

Jag befinner mig under min praktik på Frivården i Vänersborg. Frivårdsinspektörer kan ha
olika roller och arbetsuppgifter, jag har bland annat fått närvara vid handläggarsamtal och
personutredningar. Det som jag fann intressant var hur man balanserar den dubbla rollen man
har som frivårdsinspektör, att vara både stöttande och kontrollerande. Tholén och Staaf
(2020:67) skriver om den svårighet handläggare inom Frivården har med att vara
kontrollerande och bestraffande men samtidigt skapa förtroende och etablera kontakt. Von
Braun (2023: 198) skriver om att handläggares dubbla roller inte sällan kommer i konflikt
med varandra, vilket kan leda till förvirring samt misstro till handläggare (ibid). Studiens
syfte är att undersöka hur handläggare inom Frivården kan påvisa den stöttande rollen
gentemot klienten, trots att man som handläggare på Frivården besitter en reglerad
kontrollerande roll.

BAKGRUNDSBESKRIVNING

Frivård kan man beskriva är ett alternativt straff för fängelse, som avtjänas ute i samhället.
Detta innebär att Frivårdens uppgift är att verkställa straff, i dem fall där en frivårdspåföljd
blivit aktuell. Frivårdens olika påföljder innefattar fotboja, samhällstjänst och övervakning.
Övervakning kan innebära både skyddstillsyn och villkorlig frigivning, genom att antingen
dömas till skyddstillsyn eller att bli villkorligt frigiven från anstalt och träffa handläggare på
Frivården under tiden för den villkorliga frigivningen, som är tidsbegränsad.
Tidsbegränsningen baseras bland annat utifrån en utredning som utreder behov av stöd från
Frivården för att inte återfalla i brott samt hur lång strafftid man fick.

Domstolen kan begära ut en personutredning på personer som blivit misstänka för brott. Detta
innebär att Frivården får göra en utredning om det finns behov för en frivårdspåföljd. Efter
utredningen skrivs ett yttrande och skickas till domstolen, vilket kan vara till hjälp för
domaren i vad för påföljd den misstänkte ska dömas ut för. (Tholén, Staaf & Corter,
2020:31–32). De behov man utreder är om det finns kriminogena attityder och värderingar,
samt ett antisocialt personlighetsmönster som alla tyder på en ökad risk för att återfalla i
brott. Det är dessa behov man under övervakning jobbar med utifrån handläggarsamtal. Målet
är att den dömde ska återanpassa sig till samhället och inte återfalla i kriminalitet. (Arvidsson,
2020: 97).

Skyddstillsynen har en verkställhetstid på minimum ett år och maximum tre år.

Kontaktsekvensen baseras på de behov en person bedöms ha utifrån en skala på hög, mellan
och låg. Behoven bedöms baserat på en utredning, så kallad RBM-B-utredning. I dem fall där
det är hög återfallsrisk har man en kontaktsekvens om en gång om veckan, för mellan i
återfallsrisk har man varannan vecka och för låg har man en gång i månaden. Handläggarna
har även en skuldighet att misskötsamhetsrapportera vid tillfällen då klienter missköter
kontakten i form av att de inte kommer på avtalade möten utan att meddela förhinder, är sena,
påvisar ett mönster av frånvaro eller inte är delaktiga i handläggarsamtal. Detta kan innebära
flera åtgärder, som i första hand är en kontaktföreskrift vilken syftar till att personen måste
sköta kontakten de fem kommande mötena. Om personen inte sköter kontakten få hen en
varning och fortsätter personen att missköta kontakten kan man bli omhändertagen och
frihetsberövad.

Samtalsmetoden handläggarna utgår från är KBT-baserad. Dunk-West (2016: 104) beskriver

att Kognitiv beteendeterapi (KBT) utgår från att tankar styr vårt beteende, vilket gör att man
inom KBT-baserad samtalsmetod arbetar med tankar och tankemönster för att förändra
oönskade beteenden.

METOD

Studien har baserats på observationen av handläggarsamtal samt löpande diskussioner med

olika handläggare om ämnet under praktikens gång. Genom observationer i kombination med
diskussioner har jag bildat mig en egen uppfattning om ämnet, samt en bred förståelse då
mina observationer och diskussioner utgått från ett flertal handläggare på Frivården. Genom
att ha reflekterat om mina observationer med handläggarna har jag även fått mer utförliga
svar samt ett förtydligande kring observationerna jag gjort. Jag har även tagit del av relevant
litteratur i ämnet.

DEN STÖTTANDE ROLLEN

“Som frivårdsinspektör har du en kontrollerande och stödjande roll. Du har som uppgift att se
till att den aktuella domen verkställs och att hjälpa och stötta klienten för att minska risken
för återfall i brott.” (Frivårdsinspektör, Kriminalvården.se)

Grundtanken med att personer dömda för brott ställs under övervakning är att personerna ska
få den hjälp de behöver för att inte återfalla i brott. För att en sådan förändring ska bli möjligt
är en förutsättning att handläggare och klienter skapar en bra relation för att arbetet ska nå
fram. Vad som är en god relation är däremot inte så enkelt.

Genom mina observationer har jag fått en uppfattning om att det bästa för relationen är att
man som handläggare är öppen och tydlig i början av verkställigheten. Det man kan vara
öppen och tydlig om är exempelvis vad för förväntningar Frivården och handläggaren har på
klienten angående hur ofta klienten behöver komma på möten och att klienten bör vara
delaktig i diskussioner under möten. Vidare kan man förklara hur det kommer att se ut om
klienten inte sköter kontakten och att man som handläggare har en skyldighet enligt lag att
misskötsamhetshantera. Genom att vara tydlig skapar man tydliga ramar som personen har att
förhålla sig till och öppnar inte upp för otydlighet och oklarhet. Detta hjälper även i längden
då personen är införstådd och kommer vid eventuella misskötsamheter vara införstådd i vad
detta gäller och inte bli besviken då man gått vidare med misskötsamhetshantering. Det kan
även vara bra då klienter inte sällan känner sig förvirrade över vad det är Frivården förväntar
sig av klienterna, genom att vara tydlig bidrar man till trygghet och förståelse.

Den kontrollerande rollen innebär att det inte finns ett utrymme i att handläggaren ska
acceptera olika beteenden av klienten (Von Braun, 2023: 198). Då klienten verkställer ett
straff måste all typ av misskötsamhet dokumenteras och hanteras. Däremot finns det ett
utrymme att avgöra när klienten har misskött sig, vilket tolkas olika av olika handläggare.
Von Braun (2023: 198) skriver att det i relationen mellan handläggare och klient formellt sett
föreligger en maktobalans. Denna stärks av att handläggare har en skyldighet att se till att
klienten verkställer sitt straff. Det som jag observerade var gynnsamt var att för klienten
påpeka att man är skyldig att misskötsamhetsrapportera och att det är en del av de
organisatoriska ramarna handläggaren måste följa, på detta sätt kan klienten få en bättre
förståelse och inte ta det så personligt.

I syfte att påvisa den stöttande rollen är det av vikt att vara lyhörd och nyfiken, vilket man
kan arbeta mot genom att tillsammans prata om förväntningar och mål. Detta kan man göra
genom att öppet ställa frågan om vilka förväntningar klienten har på Frivården samt
handläggaren för att klinten ska vara så delaktig som möjligt. Exempelvis har olika klienter
behov av olika stöd, vissa vill ha lösningar på problem medan vissa bara vill prata av sig.
Genom att förstå varandra och varandras kommunikation kan man utforma en bättre relation.
På detta sätt kan klienten ihop med handläggare arbeta för att utforma handläggarsamtalen.
En annan viktig aspekt är att lyssna till klienternas mål och vad de värdesätter i sitt liv och
vad de har för framtidsplaner. Trots att handläggare kan tro sig veta vad för mål man “bör” ha
är det inte handläggaren som ska utforma mål. Handläggaren kan däremot vara delaktig och
ge förslag i hur klienten kan gå till väga för att nå sina mål och vara behjälplig i processen,
exempelvis att hjälpa klienten ringa samtal, boka möten, skriva CV/personligt brev mm.
Detta leder till att klienten känner sig delaktig i processen och att man talar samma språk och
eftersträvar samma mål. Larsson och Trygged (2023: 94–95) skriver att samarbete är en
viktig del, att två personer tillsammans arbetar i strävan att hitta lösningar på problem. Man
kan då tillsammans prata om vad klienten eftersträvar och vart den ser sig själv i framtiden,
vidare kan man prata om hur personen ser på sitt problem och gemensamt diskutera vilka
övningar samt vilka metoder man ihop kan jobba med mot personens mål. Genom att
kombinera olika lösningar och erfarenheter kan det leda till den mest hållbara lösningen för
just den klienten. Det är även alltid bra att handläggare kontrollerar klientens uppgifter och
vad hen menar med det den säger, på detta sätt framstår handläggaren som både lyhörd men
skapar även en tydlighet i vad klienten faktiskt menar (ibid.)

TEORETISK ANALYS

Inom counselling, beskriver Larsson (2023: 42) att det centrala är att skapa en arbetsallians
mellan handläggare och klient. Genom att ha en arbetsallians, som karaktäriseras av empati,
inlevelse och särskilda kunskaper kan man som handläggare hjälpa klienterna i processen att
förstå sin situation och sina problem. Larsson (2023: 42) skriver att counseling inte alltid är
lätt då det förekommer flera dimensioner. Handläggare behöver ständigt reflektera över sin
egen maktposition och hur den genomsyrar samtalet och arbetet. Handläggare har oftast
tolkningsföreträde i förhållande till klienterna (ibid.) Genom att reflektera över sin
maktposition kan man försöka förstå personens egen upplevelse av sin situation och beteende
snarare än att “lära klienterna deras fel”. På detta sätt blir båda parter involverade och
klienten får en känsla av delaktighet.
Larsson och Trygged (2023: 26–27) skriver om att man inom counseeling inte ger råd utan
snarare har ett samarbete med klienten i hopp om att förstå och lösa problemen ihop. Det som
handledaren bidrar med genom att arbeta med counselling är kognitivt, emotionellt, praktiskt
och kommunikativt stöd. Främst är counselling en professionell samtalsmetod som tenderar
att bidra till att klinter får en klarhet samt strategier i hur man kan handskas med de problem
man möter. Det som kan ses som begräsningar är att mötena sker inom organisatoriska ramar
vilket ger vissa begräsningar som exempelvis hur samtalen ska vara utformade och hur ofta
man ska träffas (ibid). Inom Frivården kan det även handla om begräsningar i föreskrifter
som klienterna kan ha, vilket innebär att klienten är skyldig att exempelvis genomgå en av
Frivårdens program, ta kontakt med beroendestöd eller arbetsförmedlingen. Detta kan gå
emot tanken om att man ska lyssna till klienters problem och ihop lösa problem, då klienten
måste ta de kontakter som föreskriften säger.

Inom systemteorin utgår man från att man bäst förstår en person i relation till sin omgivning
(Dunk-West, 2016: 108). Inom Frivården kollar man bland annat på klienters umgängeskrets,
boendesituation, ekonomiska situation och familjerelationer. Genom att tillsammans
identifiera de problemområden eller riskområden som finns i klientens omgivning kan man
ihop arbeta för att reducera riskområdena, detta kan visa på en känsla av gemenskap och att
man siktar mot samma mål vilket kan vara viktigt för att påvisa den stöttande rollen. Genom
att se personen i sitt sammanhang kan man få en förståelse för varför den agerat som den
gjort, exempelvis domen de är dömda för eller att de missköter sin kontakt med Frivården.
Inte sällan har klienter ett problematiskt bruk av alkohol eller narkotika, detta kan innebära en
ostrukturerad livssituation vilket bidrar till svårigheter att sköta exempelvis
myndighetskontakter. Genom att se personen i sitt sammanhang kan man få en bättre
förståelse och därmed stötta personen på ett bättre sätt. Dunk-West (2016: 108) skriver om
vikten av att förstå vilken roll en person innehar i relation till sin omgivning i syfte att
identifiera vilka risk- eller stressfaktorer som finns.

Healy (2023: 131) skriver om begreppet transaktion, vilket beskrivs vara en analys av
situationer/beteenden från antingen individen eller från omgivningen som gör att det blir en
oönskad situation eller relation. Exempelvis skulle man kunna kolla på klienters
kommunikationsförmåga för att förstå hur det kan bidra till att individen hamnar i oönskade
situationer (ibid). Analysen kan även appliceras på relationen mellan klient och handläggare,
och vad för triggers det kan föreligga. Exempelvis förekommer det klienter som har autism,
Healy (2023: 130) beskriver autism som en utvecklingsskillnad som påverkar hur en individ
interagerar och förmågan att integrera med omgivningen (ibid.) Detta innebär att man som
handläggare behöver reflektera över sina egen kommunikationsförmåga och anpassa till
klienternas behov. Vi kan även undersöka vad det är för aspekter i omgivningen som är
triggande för individen och identifiera vilka stödresurser som skulle underlätta för individen.
Genom att identifiera risk- eller stressfaktorer kan man arbeta med att identifiera de styrkor
individen har. Allt detta bidrar till att påvisa en stöttande roll samtidigt som man identifierar
vad som för klinten är triggande och hur man som handläggare kan anpassa sitt arbetssätt
eller kommunikation till klienten.

Dunk-West (2016:107) skriver om styrkeperspektivet som lyfter viken av att betona

framgång, positiva förmågor och uppmuntra egenmakt hos klienter. Genom att stötta
klienters förmågor och uppmuntra bra beteenden kan både relationen samt förändringen
påverkas i en god riktning. På detta sätt kan man hjälpa klienter att ta makten och förstå sin
kamp genom att lära känna sig själv och varför man hamnar i de situationerna man gör men
även för att skapa en arbetsallians då man ser på problemet på samma sätt och kan ihop
identifiera nödvändiga resurser för att försätta i en positiv riktning. Larsson och Trygged
(2023: 25–26) skriver att de egenskaper som uppskattas av klienter är att visa respekt och ge
positiv feedback, vilket beskrivs som faktorer som bidrar till att öppna upp för en positiv
förändring för klienterna.

Samtidigt som man arbetar med de omgivande faktorerna som omger en individ jobbar vi
även med tankar och utgår från en Kognitiv beteendeterapeutisk samtalsmetod. Dunk-West
(2016:104) beskriver att den utgår från att tankar styr beteenden. Att man genom att arbeta
med tankemönster kan förändra beteendemönster (ibid). En förutsättning för att arbeta med
tankemönster är att man har en god relation till klienten som på så sätt är aktiv i mötena och
kan berätta om sina tankar i olika situationer. Healy skriver om kognitiv förändring om att
man arbetar med gemensamt ansvarstagande där det finns en samverkan mellan handläggare
och klient. Att upprätthålla en dialog om vad man jobbar mot ihop och att inte ge
instruktioner till klienterna. På detta sätt blir klienterna delaktig (ibid). Genom att ge
möjlighet för klienterna att vara delaktiga kan man möjliggöra att klienterna själva ser eller
upptäcker sina problem. En annan aspekt är de organisatoriska ramarna som styr handläggare
att arbeta med KBT-baserade samtal, vilka i alla fall inte fungerar för vissa klienter som kan
ha svårt att prata om känslor och tankar vid specifika situationer, trots detta har man ramar att
följa och att det i den aspekten kan vara svårt att låta klienten vara delaktig i hur man ska
arbeta för att nå målen.
SLUTSATS

Uppsatsens syfte var att undersöka hur man som handläggare på Frivården på bästa sätt kan
påvisar den stöttande rollen, trots att handläggarna besitter en starkt reglerad kontrollerande
roll.

Uppgiften handläggare inom Frivården har är att arbeta för att klienter inte ska återfalla i
brott. För att arbetet ska nå fram är en förutsättning att man som klient och handläggare har
en god relation. Med hjälp av studiens insamlade data kan man dra slutsatsen att det som är
av vikt i relationen mellan en handläggare och klient är delaktighet och samarbete, som är en
central del av counselling. En annan viktig del av counselling är att ständigt reflektera över
sin maktposition som handläggare. Då det är en verkställighet har klienterna inte sällan en
viss förväntning av processen och verkställigheten och är oftast inte glada över att komma på
möten. Genom att samarbeta och få en god arbetsallians kan man bidra till att klienten får en
annan uppfattning av tiden på Frivården och se det en hjälp man blir erbjuden snarare än ett
straff.

Det är viktigt att man som handläggare ser personen i sitt sammanhang för att få en bättre
förståelse för klientens livssituation. Ett sätt att skapa samarbete mellan klient och
handläggare kan vara att ihop identifiera risk- och skyddsfaktorer som man senare kan uträtta
en plan ihop för att uppnå det eftersträvansvärda målet och att undvika att ge instruktioner om
hur klienten kan handskas med sina problem eller bör tänka i olika situationer.

Handläggare kan genom att uppmuntra goda förmågor och egenskaper hos klienter samt
uppmuntra till att återta sin egenmakt skapa en god arbetsallians. Under studien framkommer
det även att transaktion är viktigt för att analysera vad som är triggande hos klienten i relation
till sin omgivning eller vad som omgivningen triggas av utifrån klientens beteende, vilket
även kan appliceras på relationen mellan klient och handläggare och att man kan vara
uppmärksam på sånt som är triggande att exempelvis prata om.
Referenslista
Arvidsson, E (2020): Frivården. I Björkhagen Turesson, A & Staaf, A (red.) Kriminalvården.
Innanför och utanför. Studentlitteratur. Ss 95–106.
Dunk-West, P (2016) Att bli socialarbetare: En reflekterande vägledning för studenter.
Studentlitteratur: Lund.
Healy, K (2023) Social Work Theories In Context. Creating framworks for pracice. Springer
Nature.
Kriminalvården.se. Frivårdsinspektörer. https://www.kriminalvarden.se/jobba-hos-
oss/yrkesroller/frivardsinspektor/
Larsson, S (2023): Stödjande samtal och relationer i socialt arbete. I Larsson, S & Trygged, S
(red.) Stödjande samtal, möten och relationer i socialt arbete. Studentlitteratur: Lund. Ss 38–
87
Larsson, S & Trygged, S (2023): Introduktion- stödsamtal i socialt arbete. I Larsson, S &
Trygged, S (red.) Stödjande samtal, möten och relationer i socialt arbete. Studentlitteratur:
LundS. s 19–38.

Tholén, L & Staaf, A (2020): Livet i fängelset. I Björkhagen Turesson, A & Staaf, A (red.)
Kriminalvården. Innanför och utanför. Studentlitteratur: Lund. Ss 45–79.

Tholén, L & Staaf, A & Corter, L (2020): Kriminalvårdens organisation och samhällets
påföljdssystem. I Björkhagen Turesson, A & Staaf, A (red.) Kriminalvården. Innanför och
utanför. Studentlitteratur: Lund. Ss 31–44.

Von Braun, T (2023): Stödsamtal med våldsutsatta kvinnor. I Larsson, S & Trygged, S (red.)
Stödjande samtal, möten och relationer i socialt arbete. Studentlitteratur: Lund. Ss 179–202