KRITISK DISKUSSION AV

INTERVENTIONSPLAN
Rezas ärende
Innehållsförteckning
Förförståelse................................................................................................................................................. 1

Styrkor och svagheter.................................................................................................................................. 2

Förutsättningar för genomförande............................................................................................................... 2

Etiska perspektiv.......................................................................................................................................... 3

Referenslista................................................................................................................................................. 5
Förförståelse 
En del av interventionen handlar om att skapa en allians och ett samarbete med Reza där Reza förhoppningsvis ska känna tillit till oss och vilja ta emot det stöd
och den hjälp vi kan erbjuda. Det är av stor vikt för oss att Reza känner sig delaktig i hjälpprocessen samt att han inte ska uppleva tydliga maktskillnader mellan
oss och honom. Mattsson (2021) lyfter att de samhälleliga maktstrukturerna är centrala inom intersektionalitet. Dessa maktstrukturer bidrar till ojämlikhet och
förtryck då vissa grupper ges ett större värde än andra. Samhällets maktstrukturer påverkar oss på en strukturell nivå och bärs upp av individers tankar och
agerande. Genom att medvetandegöra oss om hur maktstrukturer påverkar oss kan vi också förändra vårt agerande och handlande. Mattsson (2021) menar att de
grupper som befinner sig i en överordnad position har företräde när det gäller att definiera hur världen ska tolkas och är också det som ligger till grund för de
strukturella orättvisorna som finns i vårt samhälle. I socialt arbete finns det ett behov av att kategorisera för att förstå vilka individer det är socialarbetaren
arbetar med. Likaså lyfter Mattsson (2021) att klasspositioner kan bidra till ojämlikhet i samhället. Hon menar att personer med invandrarbakgrund har en
underordnad klassposition i ställning till etniska svenskar, vilket vi är, dock menar Mattsson (2021) att etnicitet och dess positioner skapas i sociala processer
och är därmed inte statiska. Det går således att reflektera kring hur samhällets maktstrukturer samt klasspositioner kan påverka mötet mellan oss och Reza.
Tjersland et al. (2011) lyfter att socialarbetare har väldigt små möjligheter att hjälpa klienten om klienten inte har tillräckligt med tillit, respekt och öppenhet
gentemot socialarbetaren och den gemensamma uppgiften de har framför sig. Swärd och Starrin (2006) menar dock att det är möjligt att påverka
maktförhållanden genom att förändra relationer och organisatoriska strukturer. Att vara medveten om den egna makten och att fel kan begås samt känna till de
sociala och psykologiska mekanismer som reglerar maktrelationer är ett sätt att kunna förändra eller ha kontroll över maktbalansen.  
 
De socioekonomiska aspekterna har en stor betydelse i Rezas fall. Reza har inget eget lägenhetskontrakt vilket innebär att det är socialtjänsten som har
kontrollen över Rezas boendesituation. Det framgår att Reza inte har någon egen inkomst eller kontroll över sin ekonomi då han får hjälp med detta. Detta är
ytterligare aspekter som kan påverka mötet mellan socialarbetaren och Reza eftersom Reza redan från början befinner sig i en utsatt situation där vi har
kontrollen över hans boendesituation. Enligt 1 kap. 1 § Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) (SoL) ska samhällets socialtjänst på demokratins och solidaritetens
grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, främja jämlikhet i levnadsvillkor samt främja aktivt deltagande i samhället. Vidare ska
socialtjänsten under hänsynstagande till individens ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna
resurser. Socialtjänsten ska också bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Det är av vikt att diskutera huruvida socialtjänsten i
Rezas fall arbetar för att uppfylla det som står i 1 kap. 1 § SoL. Det går att förstå Rezas ilska och frustration då han befinner sig i en hjälpsituation men där
samhällets yttersta skydd, i detta fall socialtjänstens fältsekreterare, arbetar för att Reza ska bli bostadslös.  
 

Styrkor och svagheter 

Ovan nämner vi att vårt primära fokus är att skapa en tillitsfull relation samt erbjuda frivilliga insatser till Reza där målet är att Reza ska vilja ta emot vår hjälp.
Vår vision är inte att tvinga Reza till att ta emot vår hjälp eller genom hot få honom att ta emot den, vi vill inte heller att Reza ska avsäga hjälpen efter ett tag
1
som han gjort med tidigare insatser. En beståndsdel av vår intervention är programmet Bostad först vilket är ett program som enligt Pleace (2018) syftar till att
först och främst ge individer en bostad men som också innefattar stöd och hjälp i form av exempelvis traumabehandling/missbruksbehandling och där
programmet har som långsiktigt mål att förbättra deltagares välbefinnande, hälsa samt öka deras livskvalitet. I Segnestams (2020) systematiska litteraturöversikt
av studier om Bostad först framkommer det att programmet leder till positiva effekter för deltagarna gällande boendesituation, livssituation, hälsa och
livskvalitet, minskat missbruk, sysselsättning och bättre sociala relationer samt samhörighet till så väl anhöriga och professionella. I programmet är just en
bostad startpunkten och är det som erbjuds först, detta skiljer sig åt från många andra liknande insatser där bostaden i stället är slutpunkten alternativt att det
ställs krav på att deltagarna ska delta i behandlingar eller vara nyktra. I Bostad först ligger fokus i stället på att aktivt uppmuntra deltagarna till att exempelvis
delta i behandling vilket ger individerna en känsla av valfrihet och kontroll (Segnestam, 2020). Programmet Bostad först är utformat för att ge hemlösa
individer en hög grad av valfrihet och kontroll (Pleace, 2018) vilket vi anser är viktigt och en styrka med vår intervention då Reza fortsatt kan känna sig
delaktig samt ha kontroll.  
  
Däremot kan vi se en svaghet med interventionen Bostad först då programmet inte är tillräckligt beprövat. Segnestam (2011) lyfter att det krävs mer forskning
för att den allmänna kunskapen om programmet ska ökas och underlaget behöver utökas, med andra ord menar Segnestam (2011) att det hittills positiva
resultatet av programmet bör beaktas med försiktighet. Att deltagaren i programmet Bostad först ges stor handlingsfrihet kan ses som en risk eftersom det skulle
kunna mynna ut i att Reza inte vill ha någon hjälp överhuvudtaget utan enbart få en bostad. Dock anser vi att Rezas delaktighet och Rezas rätt till
självbestämmande väger tyngre än den risk vi ser. Halldin (2009) menar att det är en grundförutsättning att alla individer ska ha en bostad om Sverige ska
kunna kalla sig för ett välfärdsland. Halldin (2009) påpekar också vikten av samverkan mellan olika aktörer för att ge hemlösa bättre hjälp. 
 

Förutsättningar för genomförande 

Att vårt primära fokus gällande Reza är på relationen mellan oss och Reza beror som tidigare nämnt på flera anledningar men främst på grund av att vi tror att
det kommer att öka möjligheterna att hjälpa Reza. Detta stärker Tjersland et al. (2011) som menar att socialarbetare har små möjligheter att hjälpa klienter om
klienterna inte känner tillit och respekt gentemot socialarbetaren. Genom att arbeta mot vad Lalander (2018) beskriver som social emotionell energi kan det
bidra till att klienten och de professionella känner sig mänskliga, att det ger en känsla av ömsesidighet och att relationen upplevs som äkta. Vår första
utgångspunkt som bygger på delaktighet och frivillighet kan dock senare visa sig inte fungera, med tanke på Rezas tidigare historia finns det finns risk att Reza
kommer att neka insatser eller att han efter en tid avslutar behandling. Skau (2007) menar dock att relationen mellan klient och professionella består av en
strukturell dubbelhet där just aspekterna makt och hjälp ständigt är närvarande. Författaren menar att gränsen för vart missbruk av makt och nödvändig
maktutövning går kan diskuteras (Skau, 2007). I vårt fall ledde vår diskussion att hot, tvång och makt i första läget med Reza snarare kändes som maktmissbruk
än nödvändig maktutövning då vi anser att det inte finns tillräckliga belägg för att använda tvång. Carlsson (2005) beskriver att tvång också kan ha en
pådrivande eller en hämmande effekt i arbetet med att hjälpa klienter. Även detta var en av de anledningar som var avgörande då vi menar att press och tvång i

2
första läget skulle ha en hämmande effekt vid hjälparbetet för Reza, vi tror nämligen att tvång och hot har varit något som Reza blivit ”utsatt” för i tidigare
kontakter med myndighetspersoner. 
 

Etiska perspektiv 
En unik aspekt av vår intervention Bostad först är att den enligt Pleace (2018) har en dimension som handlar om social rättvisa. Att ha en bostad betraktas
som en grundläggande mänsklig rättighet och inte som en belöning för att man håller sig nykter/ drogfri eller samtycker till att genomgå en psykiatrisk
behandling. En person behöver inte förtjäna boende eller bevisa att han eller hon är värd eller redo för en bostad. Boendemodellen erbjuder deltagarna
omedelbar tillgång till bostad eftersom det betraktas som en rättighet för att motverka; den orättvisa som fattigdom innebär, för att försöka jämna ut spelplanen
för mindre lyckligt lottade människor och för att omedelbart mildra det lidande som den som är hemlös får utstå (Pleace, 2018). Interventionen Bostad först
anses vara passande till Reza och hans målgrupp då programmet är utformat att ge deltagarna en hög grad av valfrihet och självkontroll vilket vi tror är av vikt
för Reza.  
  
Hermerén (2018) lyfter fyra etiska principer: självbestämmandeprincipen, godhetsprincipen, skadeprincipen samt rättviseprincipen.
Skade(minimerings)principen innebär att vi har en plikt att inte orsaka andra människor skada eller lidande. I Rezas fall har vi en plikt att hjälpa honom att
avvärja lidande genom att hjälpa honom till en bostad. Detta hör samman med vad Hermerén (2018) förklarar som godhetsprincipen vilken handlar om att göra
gott och som innefattar att förhindra sådant som är skadligt för andra. Skadligt i vårt fall skulle vara att Reza blev hemlös, Annadotter och Knutagård (2019)
drar slutsatsen att bostaden är avgörande för den sociala integrationen, individers välmående och trygghet. Att göra gott i vårt fall faller samman med det
Hermerén (2018) benämner som självbestämmandeprincipen vilken innefattar att människor ska ges möjlighet att bestämma över sitt eget liv. Vår intervention
innefattar en plan där Reza ges möjlighet att vara delaktig och inneha kontroll över sin situation och där hans självbestämmande utgör en viktig del. Rezas
självbestämmande utgör en viktig aspekt av vad vi tror kommer bli avgörande för att han fullföljer vår interventionsplan. Den sista principen Hermerén (2018)
lyfter är rättviseprincipen som innebär att alla människor bör behandlas lika. Vidare handlar rättviseprincipen också om att det vore oetiskt att vissa grupper
särbehandlas och att alla individer bör behandlas lika. Socialt arbete får inte under några som helst omständigheter diskriminera någon på basis av kön, hudfärg,
ras, religion, politisk uppfattning, ålder eller sexuell läggning (Hermerén, 2018). Det är viktigt att vi som socialarbetare i Rezas fall behandlar honom värdigt
oavsett vad hans bakgrund är. En grundläggande utgångspunkt i socialt arbete är principen om alla människors lika och höga värde (SSR, 2017). 

3
4
Referenslista
Akademikerförbundet SSR. (2017). Etik i socialt arbete – Etisk kod för socialarbetare.
https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_och_socialt_arbete_2017_w.pdf
Annadotter, K., & Knutagård, M. (2019). Det bostadssociala programmet i Helsingborg. Hur samarbetar Helsingborgs stad, AB Helsingborgshem och stadens
privata fastighetsägare för att lösa bostadsbehovet för människor som står utanför den ordinarie bostadsmarknaden? Lunds universitet. http://kth.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1476547/FULLTEXT01.pdf
Carlsson, B. (2005). Hjälpprocesser i socialt arbete. Studentlitteratur.
Halldin, J. (2009). Åtgärdspaket mot hemlöshet. Läkartidningen, 106(11), s. 797–798.
Hermerén, G. (2018). Utgångspunkter för etisk analys i socialt arbete. I U. Pettersson (Red.), Etik och socialtjänst (s. 13–43). Gleerups.
Lalander, P. (2011). Socialt arbete som situerad etik. I M. Dahlstedt & P. Lalander (Red.), Manifest – för ett socialt arbete i tiden (s.139–150). Studentlitteratur.
Mattsson, T. (2021). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Gleerups.
Pleace, N, (2018). En handbok om Bostad först. Sveriges Stadsmissioner.
Segnestam Larsson, O. (2020). Vad vet vi om resultatet av Bostad först för människor i långvarig hemlöshet i Sverige? En systematisk litteraturöversikt av
forskning, uppatser, utredningar, utvärderingar och rapporter. Sveriges Stadsmissioner.
http://esh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1417727/FULLTEXT01.pdf
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Skau, G.M. (2007). Mellan makt och hjälp: om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare. Liber.
Swärd, H., & Starrin, B. (2006). Makt och socialt arbete. I B. Meeuwisse, Sunesson & Swärd (Red.), Socialt arbete: en grundbok (s. 248-264). Natur och
kultur.
Tjersland, O.A., Engen, G. & Jansen, U. (2011). Allianser: värderingar, teorier och metoder i socialt arbete. Studentlitteratur.