Fakulteten för

lärande och samhälle

Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå

Uppfattningar om Arbetsförmedlingen
En studie om hur långtidsarbetslösa uppfattar Arbetsförmedlingen

Perceptions about the Public Employment Service

A study of how long-term unemployed perceive the Public Employment service

Madeleine Karlsson
Emma Vari

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Niklas Gustafson

Datum för slutseminarium: 2013-12-17 Handledare: Roland Ahlstrand

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera arbetslösas uppfattningar av
Arbetsförmedlingen. I denna studie undersöker vi de arbetslösas uppfattningar av
Arbetsförmedlingen utifrån deras egen upplevelse av Arbetsförmedlingen. Vi
undersöker även vilka andra faktorer, utanför Arbetsförmedlingen, som kan tänkas ha
betydelse för uppfattningen av Arbetsförmedlingen. Detta undersöks genom sex
kvalitativa intervjuer med långtidsarbetslösa. Resultatet visar vilka faktorer som
förklarar uppfattningen av Arbetsförmedlingen. Deras egen upplevelse av kontakten
med Arbetsförmedlingen utgör den största delen till vad de arbetslösa har för
uppfattning. En annan faktor som påverkar de arbetslösas uppfattningar av
Arbetsförmedlingen är när media sänder till exempel nyheter eller reportage om
Arbetsförmedlingen. Även familj och vänner kan överföra värderingar om
Arbetsförmedlingen som påverkar uppfattningen av Arbetsförmedlingen. I analysen
kom vi fram till att informanterna påverkas av familjens och nära vänners värderingar
av Arbetsförmedlingen. Vi kom även fram till att media påverkar informanternas
uppfattning av Arbetsförmedlingen. Alla informanter ansåg att handläggarna på
Arbetsförmedlingen satt i en maktposition där deras uppgift främst uppfattas som att de
ska kontrollera de arbetslösa.

Nyckelord: Arbetslös, uppfattningar, Arbetsförmedlingen, stöd, makt

Förord

Vi vill tacka informanterna som ställde upp på intervjuerna, det är tack vare er som vi
kunde genomföra detta examensarbete. Vi riktar också tacksamhet till kurskamraterna
för våra konstruktiva diskussioner som förde oss framåt i uppsatsskrivandet. Ett stort
tack även till vår handledare Roland Ahlstrand som har varit ett stöd för oss under hela
uppsatsen. Vi vill tacka varandra för ett gott samarbete, sist men inte minst riktar vi ett
stort tack till våra nära och kära som har varit ett stort stöd under denna period.

Arbetets fördelning

Vi påbörjade att skriva varsina kapitel, sedan mailade vi det till varandra för att låta den
andre redigera och komplettera. Det har resulterat i att vi båda har varit delaktiga i och
ansvarat för alla kapitel.

Gemensamt: Syfte, forskningsfrågor, tidigare forskning, Resultat, Analys, diskussion

Madeleine: Inledning, teori: sekundär socialisation, medias makt, pastoralmakt

Emma: Arbetsförmedlingen, teori: Primär socialisation, metod

Madeleine Karlsson och Emma Vari. Januari 2014.

Innehållsförteckning
1 Inledning .................................................................................................................................. 11
1.1 Syfte och forskningsfrågor ................................................................................................ 11
1.2 Disposition ........................................................................................................................ 11
2 Arbetsförmedlingen.................................................................................................................. 11
3 Tidigare studier och forskning ................................................................................................. 11
3.1 Mötet mellan handläggaren och den arbetslöse ................................................................ 11
3.2 Miljön skapar förväntningar .............................................................................................. 11
3.3 Sammanfattning ................................................................................................................ 11
4 Teori ......................................................................................................................................... 11
4.1 Primär socialisation ........................................................................................................... 11
4.2 Sekundär socialisation ....................................................................................................... 11
4.3 Medias makt ...................................................................................................................... 11
4.4 Pastoralmakt ...................................................................................................................... 11
4.5 Sammanfattning ................................................................................................................ 11
5 Metod ....................................................................................................................................... 11
5.1 Metodval ............................................................................................................................... 11
5.2 Urval av undersökningsenheter ......................................................................................... 11
5.3 Datainsamling ................................................................................................................... 11
5.4 Analysmetod ..................................................................................................................... 11
5.5 Etiska ställningstaganden .................................................................................................. 11
6 Resultat..................................................................................................................................... 11
6.2 Uppfattningar om Arbetsförmedlingen ............................................................................. 11
6.2 Grunder som kan påverka uppfattningar ........................................................................... 11
6.2.2 Media påverkar............................................................................................................... 11
6.2.3 Familj och vänner påverkar ............................................................................................ 11
6.3 Sammanfattning ................................................................................................................ 11
7 Analys ...................................................................................................................................... 11
7.1 Hur påverkar familjen?...................................................................................................... 11
7.2 Omvärldens påverkan........................................................................................................ 11
7.3 Medias betydelse ............................................................................................................... 11
7.4 Handläggarens makt .......................................................................................................... 11
7.5 Sammanfattning ................................................................................................................ 11
8. Diskussion ............................................................................................................................... 11
8.1 Resultatdiskussion ............................................................................................................. 11
8.2 Metoddiskussion ............................................................................................................... 11
8.3 Teoridiskussion ................................................................................................................. 11
8.4 Avslutande reflektioner ..................................................................................................... 11
Bilagor ......................................................................................................................................... 11
1 Inledning

Arbetsförmedlingens uppdrag är att sätta in åtgärder till de arbetslösa så att de så fort

som möjligt ska komma ut på arbetsmarknaden (Arbetsförmedlingens uppdrag, 2013)
vilket betyder att de arbetslösas upplevelser av Arbetsförmedlingen skulle kunna vara
positiv. Så är det emellertid inte, i vart fall inte alltid. I till exempel Sydsvenskan (2007)
har läsarna kunnat läsa om en Kritikstorm mot Arbetsförmedlingen. I artikelns
kommentarsfält på tidningens hemsida berättade människor också öppet om en rad
dåliga upplevelser de haft av Arbetsförmedlingen. Kritiken mot Arbetsförmedlingen har
även utvecklats i teveprogrammet Uppdrag granskning. I programmet riktades kritik
mot Arbetsförmedlingens insatser, aktiviteter och åtgärdsprogram. Arbetslösa fas 3:or,
det vill säga långtidsarbetslösa1, i programmet menade att delar av arbetsförmedlingens
verksamhet för arbetslösa kunde liknas vid ”vuxendagis”. Flera av dem ansåg vidare att
den sysselsättning som Arbetsförmedlingen ville att de långtidsarbetslösa skulle ägna
sig åt kändes ”helt värdelös” (Uppdrag granskning, 2011). Även Arbetsförmedlingen
självt har konstaterat att förtroendet för dess verksamhet är lågt. I en av myndighetens
rapporter om förtroendet för Arbetsförmedlingen sägs att ”Alla undersökningar – såväl
våra egna som externa – som har för avsikt att mäta förtroendet för Arbetsförmedlingen
visar samma bild: Förtroendet för Arbetsförmedlingen är lågt” (Arbetsförmedlingen,
2013). I exempelvis en utredning av SACO (2005) kan man läsa om arbetslösa
akademikers syn på Arbetsförmedlingen. Deras generella syn på Arbetsförmedlingen är
också negativ. Hur kan detta komma sig? Arbetsförmedlingen är ju tänkt att vara ett
stöd i en för många människor mycket besvärlig situation, såväl ekonomiskt som socialt
och psykiskt. I en rapport av Arbetsförmedlingen uppger författaren att felaktiga
förväntningar kan ligga till grund till uppfattningen om Arbetsförmedlingen:

Många sökande anser sig ha en väl grundad uppfattning om

brister i Arbetsförmedlingens erbjudande av tjänster och stöd
som skäl till sitt låga förtroende (Arbetsförmedlingens
återrapportering, 2013).

1
Definition av långtidsarbetslös: Under 25 år och varit arbetslös minst 100 dagar eller över 25 år och
arbetslös i minst 6 månader (definitioner inom AMV:s statistik).

7
I en annan undersökning, också av Arbetsförmedlingen, framkommer att cirka 65
procent av de arbetslösa deltagarna i undersökningen har lågt förtroende för
Arbetsförmedlingen på grund av att de anser att Arbetsförmedlingen inte har något stöd
eller någon hjälp att erbjuda (Arbetsförmedlingens återrapportering, 2013). Samtidigt är
det en av Arbetsförmedlingens främsta uppdrag – att ge stöd till de arbetslösa
(Arbetsförmedlingens uppdrag, 2013).

1.1 Syfte och forskningsfrågor

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera långtidsarbetslösas
uppfattningar av Arbetsförmedlingen. Vi ställer oss följande frågor:

 Vad har de långtidsarbetslösa för uppfattningar av Arbetsförmedlingen utifrån

deras egen upplevelse av Arbetsförmedlingen?
 Vad ligger till grund för de arbetslösas uppfattningar av Arbetsförmedlingen?

1.2 Disposition

I kapitel ett presenteras inledningen till vår uppsats, där ger vi läsaren en uppfattning av
vad uppsatsen belyser samt presenterar vårt syfte och forskningsfrågor. I kapitel två
presenterar vi vilka typer av stöd som erbjuds för långtidsarbetslösa på
Arbetsförmedlingen. Vi fokuserar på just långtidsarbetslösa eftersom de har längre
erfarenhet av Arbetsförmedlingen. I kapitel tre visar vi tidigare forskning som gjorts
inom mötet mellan handläggare och den arbetslöse och hur miljön skapar förväntningar
för våra informanter. Kapitel fyra redovisar vi fyra olika teorier som vi sedan använder
för att kunna analysera vår empiri. Vi valde att använda oss utav primär socialisation för
att förstå hur familj och nära vänner påverkar informanterna och sekundär socialisation
för att förstå hur omvärlden påverkar informanterna. Vi valde också att använda oss
utav medias makt för att se om informanterna påverkas av sådant som massmedia
sänder ut om Arbetsförmedlingen. Den sista teorin vi valde att använda oss av är
pastoralmakt som förklarar relationen mellan Arbetsförmedlingen och de arbetslösa. I

8
kapitel fem tar vi upp hur vi gick tillväga när vi valde att använda oss utav kvalitativ
metod till vår studie. Vi förklarar även vårt urval, datainsamling, analysmetod och
etiska ställningstagande vi gjort i uppsatsen. I kapitel sex presenterar vi vårt resultat av
vår gjorda studie. Vi delar upp resultatet i teman utefter faktorer som påverkar de
långtidsarbetslösas uppfattning av Arbetsförmedlingen. Informanternas uppfattningar
om Arbetsförmedlingen, miljön kan påverka uppfattningen, media kan påverka
uppfattningen och familj och vänner kan påverka uppfattningen. Vi går sedan vidare för
att analysera vår empiri i kapitel sju. Vi väljer att analysera utifrån familjens påverkan,
omvärldens påverkan, medias betydelse och handläggarens makt. Det sista kapitlet i
vårt arbete är kapitel åtta, diskussionen. I kapitlet diskuterar vi resultatet, metoden och
teorin. Vi väljer också att avsluta med egna reflektioner.

9
2 Arbetsförmedlingen2

Arbetsförmedlingen är Sveriges största förmedlare av arbeten och öppnade sitt första

kontor i Helsingborg 1902. Syftet med Helsingborgs Stads Arbetskontor var att det
skulle vara en neutral mötesplats för arbetsgivare och arbetslösa, ett syfte som ska
genomsyra verksamheten än i dag. Arbetsförmedlingen är en nationell myndighet som
finns över hela landet. Det finns 320 lokala arbetsförmedlingskontor samlade i elva
marknadsområden. Myndighetens högst beslutande organ är styrelsen och själva
organisationen leds av en generaldirektör. Som stöd har styrelsen internrevisionen som
har i uppgift att granska och förbättra myndighetens verksamhet. Generaldirektören har
en stabsledning, ledningsgrupp och marknadsledning till hjälp för råd och stöd.
Generaldirektören har även hjälp av ledningsstaben som i sin tur har i uppgift att stödja
ledningen och verksamheten i olika frågor. Marknadsområdena är indelade geografiskt
över Sverige och har varsin marknadschef som alla ingår i marknadsledningen.
Enligt arbetsförmedlingen kan en arbetslös få extra hjälp och stöd, stödet skiljer sig
beroende på vad det är för typ av stöd den arbetslösa vill ha och hur länge man varit
arbetslös. Ett stöd som Arbetsförmedlingen erbjuder långtidsarbetslösa är att de kan få
gå ut på arbetspraktik. Arbetspraktik innebär att man ofta arbetar heltid med ersättning
från försäkringskassan under högst sex månader. Genom arbetspraktik så menar
arbetsförmedlingen att den arbetslösa får mer arbetslivserfarenhet, skapar nya kontakter
samt att den arbetssökande stärker sin yrkeskompetens. Ett annat stöd
arbetsförmedlingen erbjuder är jobb- och utvecklingsgarantin. Jobb- och
utvecklingsgarantin är indelad i tre faser som man ska gå igenom steg för steg och har
olika innehåll för varje steg den arbetslösa går igenom. I de olika faserna kan de
arbetslösa få individuell coachning på bemanningsföretag, arbetsträning, praktik eller
utbildning för att förbättra sina chanser att få ett jobb. Arbetsmarknadsutbildning
erbjuds till långtidsarbetslösa som saknar en viss kompetens eller erfarenhet för att
kunna få jobb. Arbetsmarknadsutbildningar är yrkesinriktade och erbjuds inom de
områden där det behövs arbetskraft för tillfället. En arbetsmarknadsutbildning pågår
oftast under sex månader och den arbetslösa kan få ersättning från försäkringskassan.

2
Detta kapitel bygger på information om Arbetsförmedlingen från Arbetsförmedlingens hemsida

10
Långtidsarbetslösa kan även få ekonomisk hjälp om de vill starta ett eget företag men
även stöd och hjälp inför att starta upp en ny verksamhet. Den långtidsarbetslösa måste
uppfylla vissa krav som till exempel att det ska vara en affärsidé på långsikt och att det
ska kunna löna sig med mera. Det ekonomiska stödet kan de arbetslösa få i upp till sex
månader.

11
3 Tidigare studier och forskning

I detta kapitel presenteras forskning om faktorer som kan bidra till att de arbetslösa
skapar sig en uppfattning av Arbetsförmedlingen. Kapitlet baseras på tidigare forskning
om ämnet och motiv som ligger till grund för uppfattningar av Arbetsförmedlingen.

3.1 Mötet mellan handläggaren och den arbetslöse

Enligt en studie av Anders Persson (1995) utövas makt överallt, han menar att
maktbegreppet ingår i alla tänkbara sociala relationer där en aktör avsiktligt påverkar en
annan. Ett exempel Persson ger där en aktör kan påverka en annan med avsikt är
relationen mellan Arbetsförmedling och arbetssökande i det professionella samtalet.
Persson förklarar också att alla dessa relationer inte alltid är maktrelationer och att det
är viktigt att skilja på olika maktrelationstyper där det utövas olika typer av makt såsom
herremakt, tvångsmakt, auktoritet med mera (Persson 1995, 218-219). Ett professionellt
samtal är oftast en planerad kommunikation. Den som leder samtalet måste ha ett tydligt
syfte och ett tydligt mål med samtalet. Det är viktigt att samtalet skapar en professionell
dialog och inte ett förhör där den ena aktören hamnar i underläge (Dahlkwist, 57-58).
En organisation där professionella samtal förekommer benämner Gordan (2004) för
institution, en sådan typ av institution som han talar om ser vi skulle kunna vara till
exempel Arbetsförmedlingen. Han menar att institutioner vanligtvis är politiskt styrda
och därmed har målsättningar som oftast är styrande vilket påverkar personalens
relationer till varandra men även personalens relation till klienterna vilket i sin tur
påverkar hur samtalen utspelar sig (Gordan 2004, 14). Gordan konstaterar även att
samtalsledaren alltid ska utgå ifrån att klienten känner sig i underläge när han söker
hjälp.
Makt är en individs kapacitet att frambringa en handling. Makt är en
handlingsproduktion, det innebär att en individ själv har en kapacitet att handla likväl
som att påverka någon annans handlande, det definieras som makt.

12
Persson menar att maktrelationer nästan aldrig är ömsesidiga relationer där till exempel
den ena helt och hållet formar den andres handlande. Maktrelationer är främst makt-
motståndsrelationer, att där makt finns, finns det motstånd och att båda aktörerna
försöker påverka den andres handlande (Persson 1995, 216-217).
I en rapport av SACO framgår det att kontakten och kommunikationen med de
arbetslösa har stor betydelse för vilket intryck de får av Arbetsförmedlingen, även
formen av kontakt och med vilken intensitet spelar roll (SACO 2005, 12).
Andra faktorer som kan påverka uppfattningen av Arbetsförmedlingen är
feltolkningar i det sociala samspelet vilket är en process genom vilken vi reagerar på
och agerar mot människorna i vår omgivning (Giddens 2003, 87). Socialt samspel i
vardagen innebär en icke-verbal kommunikation, det vill säga utbyte av information och
innebörd genom röstläge, mimik, avstånd, gester, tystnad och andra kroppsrörelser. Den
icke-verbala kommunikationen brukar kallas för kroppsspråk. Ansiktsuttrycken är en
mycket viktig del i den icke-verbala kommunikationen eftersom ansiktsuttrycken
förmedlar känslor som till exempel glädje, sorg, avsky, vrede, fruktan och överraskning.
Samtalet, det vill säga verbala utbyten som sker i informella möten med andra
människor är grundläggande för ett socialt liv. Samtalet är följaktligen det huvudsakliga
sättet människor skapar och vidmakthåller vardagen stabil och sammanhängande. I de
flesta vardagliga samtal är samtalspartnerna noga med att anpassa sig efter varandras
signaler som till exempel tonfall, gester och pauser för att samtalet ska löpa följsamt.
Om signalerna inte uppfattas eller följs av samtalspartnerna så kan det uppstå förvirring,
otrygghet eller att människor känner sig hotade (Giddens 2003, 94). Ett olämpligt
ansiktsuttryck eller ett felaktigt ord i ett samtal kan orsaka rejäla konflikter. Ord och
ansiktsuttryck eller kroppsspråk kan också visa människors dominans eller
underkastelse (Dahlkwist 2012, 11).
Persson (1995) beskriver två maktrelationer som kan uppstå mellan aktörer i samtal;
flyktiga och tröga. En flyktig maktrelation kan vara ett vanligt samtal mellan två
personer där de genom samtalet försöker och lyckas påverka varandras handlande. Det
som kännetecknar en flyktig maktrelation är jämställdheten i samtalet, att till exempel
båda kan ljuga eller avbryta samtalet när de vill och därför pendlar denna relation
mellan maktrelation och andra relationer. En trög maktrelation däremot är när
maktutövningen ger själva relationen mening. Det är ofta en av personerna som har
befogenhet att påverka den andra. Det som kännetecknar en trög maktrelation är att

13
relationen är ojämn genom att det är bara den ena av personerna som har möjligheten att
utöva makt och dess handlande (Persson 1995, 218).
I en kommunikationsprocess mellan två samtalspartners finns också en sändare och
en mottagare. Sändaren förmedlar sitt budskap med hjälp av olika kanaler – muntligt
eller skriftligt och genom kroppsspråket. Mottagaren reagerar på budskapet och kan
återkoppla om denne vill, genom att ge feedback till sändaren. När någon har gjort
något bra är det viktigt att ge rätt återkoppling, till exempel beröm, det förbättrar oftast
kommande prestationer (Dahlkwist 2012, 11-13). Oavsett vad som sägs i ett samtal så
brukar kroppsspråket avslöja vad vi egentligen menar. Orden som uttalas betyder
mycket mindre än alla de signaler människan sänder ut, signaler som till exempel
blickar, kroppshållning, beröring och fysiskt avstånd (Dahlkwist 2012, 22). Att
kommunikationen spelar stor roll i ett professionellt samtal framkommer även i
Angelöw (1989, 60). I Angelöw (1989) kan man även läsa om arbetslösas upplevelser
av arbetsförmedlingen. Angelöw förmedlar att 54 procent av hans informanter på 1980-
talet hade blivit hjälpa av Arbetsförmedlingen. I hans resultat framkom det således att
en mängd informanter hade dåliga erfarenheter av Arbetsförmedlingen. Anledningen
berodde bland annat på att de själva eller anhöriga tidigare hade blivit illa bemötta av
handläggare. En av Angelöws informanter hade en fru som var arbetslös som han följde
med till Arbetsförmedlingen några gånger, han uttryckte sin förvåning över
handläggarna:

Det är inte så där enkelt som många tror att gå och söka ett jobb idag.
Jag var med henne på Arbetsförmedlingen ett par gånger, bara av
nyfikenhetsskäl. Jag trodde inte att det var sant, men det var något
hemskt att gå upp där. Arbetsförmedlarna däruppe, dom sitter ju för
fan som små kungar. Passar det inte vad dom säger så stryker dom dig
och då får du inte ersättning på en hel månad. Det blir inte trevligt att
gå upp där och söka något jobb och sedan finns det ju inga jobb heller.

En annan informant i Angelöws undersökning hade en dålig uppfattning av

Arbetsförmedlingen på grund av besvikelsen över att mötet med handläggare på
Arbetsförmedlingen inte gav något förtroende, han upplevde inte att han fick den hjälp
han ville ha. Denna åsikt delar han med andra i Angelöws undersökning.
Ytterligare faktorer som kan påverka de arbetslösas uppfattning av
Arbetsförmedlingen är byggnaden och väntrummets utseende eftersom de speglar
institutionens attityd samtidigt som samtalsrummet kan ge uttryck för samtalsledaren

14
som person - om samtalsledaren har satt en personlig prägel på rummet med till
exempel familjefoton och semesterbilder. Beroende på vad för typ av institution
samtalet utförs på så bör man, enligt Gordan, vara mer eller mindre försiktig med att
sätta sin personliga prägel på rummet. Det finns annars en risk för att ensamma eller
deprimerade personer kan känna sig provocerade av bilderna eftersom de ger intrycket
att samtalsledaren är mer ”lyckad”. Andra saker att ta hänsyn till i samtalsrummet är
stolarnas höjd och position. Stolarna bör vara i samma höjd placeras snett mot varandra,
eller i hörnet av ett skrivbord (Gordan 2004, 24).

3.2 Miljön skapar förväntningar

I SACO´s undersökning (2005) framkommer att informanterna menar att den fysiska
miljön på Arbetsförmedlingen har betydelse för hur besöket upplevs. Även Gordan
menar att miljö och utseende ha stor betydelse för samtalet, redan byggnadens utseende
kan skapa förväntningar hos en besökare (Gordan 2004, 28). När besökaren sedan
kommer in i byggnaden kan förväntningarna stärkas eller förändras beroende på
väntrummets utseende och miljö. Väntrummet kan framkalla en ambivalens:

Vi vill ha hjälpen, stödet, förändringen – men vi är rädda om

vårt naggande självförtroende, vår självständighet och oroliga
för de attityder vi skall möta hos hjälparen (Gordan 2004, 28).

Gordan menar att betydelsen av en bra atmosfär i väntrummet är otroligt viktigt,

upplevelsen i väntrummet utgör en stark påverkan på upplevelsen av besöket, speciellt
för förstagångsbesökare. En annan faktor som kan påverka uppfattningen av
Arbetsförmedlingen är väntetidens längd. Desto längre tid som går desto större
utrymme för smärtsamma känslor och ångest, oftast är inte väntetidens längd problemet
– utan ovissheten och bristen på upplysning och varför och hur länge väntan blir
(Gordan, 2004).
Handläggarens klädsel kan påverka de arbetslösa gällande hur miljön och atmosfären
upplevs. Handläggarnas klädsel bör vara medveten. Det är angeläget att klä sig med
hänsyn till vart vi arbetar och med anpassning till vilka vi ska träffa. Det kan till
exempel vara av förnuftigt att undvika exklusiva kläder som framhäver skillnader
mellan hjälparen och den hjälpsökande (Gordan 2004).

15
3.3 Sammanfattning

I detta kapitel har vi presenterat faktorer som kan bidra till de långtidsarbetslösas
uppfattningar om Arbetsförmedlingen. Faktorer som kan påverka långtidsarbetslösas
uppfattningar om Arbetsförmedlingen är diskussioner med familj och nära vänner där
man påverkas av deras värderingar om Arbetsförmedlingen. Det som är viktigt i ett
samtal är att kroppsspråket stämmer överens med det som sägs samt att det anpassas till
mottagaren. Även miljön på Arbetsförmedlingen har betydelse för hur besöket upplevs.
Allt från hur byggnaden ser ut till vad det är för stol i samtalsrummet skapar
förväntningar för besöket. Ytterligare faktorer kan vara hur intrycket upplevs, Gordan
menar att betydelsen av en bra atmosfär i väntrummet är otroligt viktigt, upplevelsen i
väntrummet utgör en stark påverkan på upplevelsen av besöket.

16
4 Teori

I det här kapitlet kommer vi att redogöra för de begrepp som utgör vår teori. Vi ger en
förklaring av vad begreppen primär och sekundär socialisation är samt medias makt.
Primär socialisationsfas pågår främst under de första levnadsåren men kommer att följa
med genom hela livet. Genom att den primära socialisationsfasen utgör en grund för hur
människan kommer att påverkas och ha för värderingar i framtiden. Sekundär
socialisationsfas börjar efter barndomen då personer själva kan skapa sina egna
värderingar utifrån vad personen har fått för grund i den primära socialisationsfasen.
Därefter presenterar vi begreppet pastoralmakt som hjälper till att analysera makten i
relationen mellan handläggaren och den arbetslösa.

4.1 Primär socialisation

Socialisation är ett begrepp som kan förklaras genom en process som formar jaget. Det
kan vara olika tankar eller åsikter som vi måste föra fram för att tillhöra ett visst
umgänge eller en viss grupp i samhället. I de olika grupperna finns det olika sätt att bete
sig på beroende på vilken grupp det är. Vilket socialisationsmönster som krävs i
grupperna varierar och är unikt för varje grupp (Angelöw & Jonsson 2000, 80).
Primär socialisation är grunden i socialisationsfaserna. Där lär vi oss vilka attityder
och vilka handlingar som passar bäst inom vilken grupp. Den primära socialisationen
pågår under de första levnadsåren och utgör en grund för hur människan kommer att
påverkas och ha för värderingar genom livet. Den primära socialisationen grundar sig i
den motoriska, känslomässiga, sociala och kognitiva utvecklingen. Familjen och främst
föräldrarna är de som påverkar personen mest men kan även påverkas via förskolan
eller liknande. I början av barndomen påverkar mest föräldrarna men ju äldre de blir
desto mer lär de sig vilka normer som finns och kan själva skapa sina egna
uppfattningar (Angelöw & Jonsson 2000, s. 82). Det är i den primära socialisationen
som ”programmeringen” sker. Den primära socialisationsfasen behöver inte bara
begränsas till de första levnadsåren utan kan fortsätta genom hela livet. Genom att
befinna sig i olika primära sammanhang med nära kontakt med andra så kan våra liv

17
påverkas (Giddens, 2003). Den primära socialisationen är den viktigaste delen och utgör
grunden för hela socialisationsprocessen (Berger & Luckmann 1979, s. 154).

4.2 Sekundär socialisation

Den sekundära socialisationen är en fortsättning på den primära socialisationen och
börjar efter barndomen och fortsätter sedan hela livet. Det är andra socialisationsagenter
utöver familjemedlemmarna som ansvarar för den sekundära socialisationen så som
lärare, vänner och organisationer. Det är i den sekundära socialisationsfasen som
människor lär sig hur de ska bete sig i en grupp i förhållandet till samhället (Giddens,
2003). Den sekundära socialisationen innebär att individen övar in specifika färdigheter
som behövs för att den ska fungera i enlighet med samhällets normer och målsättningar.
Den sekundära är också knuten till utbildningssystemet så som skolor och utbildning
(Angelöw & Jonsson 2000, s. 82).

4.3 Medias makt

Den Franske tänkaren och filosofen Destutt de Tracy var skaparen av begreppet
ideologi. Destutt de Tracy menade att ideologins roll i samhället är nära kopplat till
massmedia, att det är den påverkan som idéer har på människors åsikter och handlingar.

En annan filosof vid namn Karl Marx var kritisk mot begreppet ideologi och ansåg
att begreppet var detsamma som ”falskt medvetande”. Karl Marx menade att endast de
mäktiga grupperna i samhället kunde kontrollera de dominerande idéer och
uppfattningar som cirkulerar. De fattiga får lära sig att vara nöjda med sin egen lott
menade Marx. Marx ville att de som analyserade samhället ska avslöja de förvrängda
bilder som ideologin ger så att de maktlösa kan få ett riktigare perspektiv på sina liv och
få en chans att förbättra sina livsvillkor. Giddens (2003) väljer att skriva om en
teoretiker inom media som heter John Thompson. Thompson menar att Marxs kritiska
syn på ideologi är att föredra eftersom makt då är starkt knutet till ideologi. Vid denna
syn på ideologi handlar begreppet om maktutövning vilket innebär att idéer används för

18
att dölja, rättfärdiga eller legitimera den dominerade samhällsgruppens intressen.
Nyhetsmorgon är enligt Thomson ett exempel där ideologi kan användas som makt
eftersom vissa grupper i samhället kan gynnas på bekostnad av andra, beroende på vad
TV-programmet nyhetsmorgon handlar om (Giddens 2003, 385-395).
Thompson har även analyserat relationen mellan media och samhällets utveckling.
Han menar att media har spelat en viktig roll för utvecklingen av de moderna
institutionerna. Thompson menade att bland annat Karl Marx ägnade för lite tid åt den
roll som media haft och har när det gäller att forma samhället (Giddens 2003, 394).
Även Petersson och Carlsberg menar att media är starkt knutet till makt. Enligt
Petersson och Carlberg (1990, 37) så har begreppet makt tre olika dimensioner. Den
första dimensionen är att medierna har makt att påverka människors attityder, åsikter
och uppfattningar eftersom mediers innehåll på ett eller annat sätt har effekter och
påverkar samhället. Den andra dimensionen är att media har stora förutsättningar att
påverka vilka som har tillgång till den massmediala arenan. Den sista och tredje
dimensionen är att media har rättigheter att kommentera det som sägs på den egna
arenan.
Vi befinner oss i ett samhälle där massmedia ständigt sänder ut ett nyhetsflöde, detta
kan berika våra liv och förbättra kommunikationen - samtidigt som det kan skapa en
stress. Vi lever i ett samhälle där vi är mycket mottagliga för olika typer av budskap.
Medier är en mäktig makthavare (Dahlkwist 2012, 181-190). TV och tidningar påverkar
människors tillvaro - de styr vår attityd och inställning till saker och ting. Dagstidningen
var länge det huvudsakliga sättet att sprida information till en stor publik snabbt, men
tidningens roll minskade i samma takt som TV och radio ökade (Giddens 2003, 386).
Det gäller dock att vara informationskritisk eftersom att rykten och skvaller cirkulerar
överallt, inte minst i medier. Rykten uppstår oftast genom ett muntligt budskap som
misstolkas och förs vidare. Desto fler människor som för ryktet vidare, desto mer
förändras det. Däremot är alla rykten naturligtvis inte falska (Dahlkwist 2012, 227).

4.4 Pastoralmakt

Makt skapas i varje ögonblick och i varje relation.

(Nilsson, 2008, s.91)

19
Pastoralmaktens centrala utgångspunkt är relationen mellan ”hjälparen” och ”den som
tar emot hjälpen” (Foucault 2007 s 165). Pastoralmakten härstammar från en tvåtusen år
gammal religiös process om hjälppraktiken. Teorin utvecklades från den kristna tron då
kyrkan hade makt över befolkningen vars mål var att säkra de rättroende till ett liv efter
detta. Pastorerna kontrollerade och hjälpte befolkningen. Det har skett en utveckling i
teorin, men grunden – att kontrollera och ge hjälp finns fortfarande kvar, dock så är det
idag relationen mellan andra aktörer som teorin kan förklara. Till exempel läkare,
socialarbetare, pedagoger och andra människobehandlande organisationer som har tagit
över pastorns roll som kontrollerande och hjälpande. Pastoralmakten består av tre
grunder:

1. Pastorn/experten ska frälsa/stödja enskilda individer och grupper.

2. Hjälpen är lagreglerad - den som tar emot stödet ska göra sig förtjänt av stödet.
3. Praktiken vilar på en särskild sanning - att vara en god medborgare innebär
bland annat att inte vara en last för samhället (Foucault 2007 s 167).

Ett exempel på där pastoralmakt används är i mötet mellan handläggare och den
arbetslöse. Handläggaren ska stödja den arbetslöse i processen till ett jobb, samtidigt
som handläggarna ska kontrollera så att de arbetslösa utför förpliktelserna som krävs för
att dem ska få ersättning. Stödet från Arbetsförmedlingen styrs av lagar och regler som
beslutas av riksdag och regering.

4.5 Sammanfattning

Primär socialisation är ett begrepp som kan förklaras som en process som formar jaget.
Det är en grund där individer lär sig attityder och vilka handlingar som man använder i
olika grupper i samhället. Det är familjen som främst påverkar individerna och
processen pågår under hela barndomen men fortsätter även under livets gång. Sekundär
socialisation börjar i tidig ålder och det är genom den sekundära socialisationen som
omvärlden påverkar individerna, det kan till exempel vara skolan eller arbetet. Det är i
den sekundära socialisationen som människan för första gången kan skapa sig egna
uppfattningar om till exempel värderingar utifrån vad den fått för grund i den primära
socialisationsfasen. Vi tar även upp hur media kan påverka uppfattningar, media har

20
makt. Thompson menar att ideologins roll i samhället är starkt kopplat till massmedia.
Vi presenterar även pastoralmakt, vilket är en teori som kan visa hur makt finns mellan
handläggaren på Arbetsförmedlingen och den arbetslöse. De begrepp vi valt att ta med
utgör en grund för att vi ska kunna få en förståelse hur till exempel långtidsarbetslösa
påverkas av familj och vänner, även hur media påverkar långtidsarbetslösas
uppfattningar.

21
5 Metod

5.1 Metodval

Vårt syfte med studien är att undersöka vad långtidsarbetslösa har för uppfattning av
Arbetsförmedlingen. Vi valde att använda den kvalitativa metoden då en fördel med
kvalitativa intervjuer är att det ger en bättre helhetsförståelse och att man kan ställa
följdfrågor som uppkommer vid intervjun. Därmed kan vi bättre förklara resultatet vi
kommit fram till (Larsen 2009, s. 27). Teorin skapade vi med hjälp av begrepp som
sedan utgjorde vår teori, vi gjorde en så kallad eklektisk teoribildning. Vi valde att
använda oss av semistrukturerade intervjuer som innebär att intervjun genomförs med
ett strukturerat intervjumaterial (Dalén 2007, 30), vi använde oss av samma
intervjuguide till alla informanter.

5.2 Urval av undersökningsenheter

Vi valde att intervju sex långtidsarbetslösa som varit i kontakt med Arbetsförmedlingen
på grund av deras arbetslöshet och dessa sex långtidsarbetslösa blev våra informanter.
Fyra av informanterna kom vi i kontakt med via en Facebookgrupp och resterande två
fick vi kontakt med när vi sökte bland våra umgängeskretsar. Facebookgruppen hittade
vi när vi sökte efter grupper för arbetslösa på Facebook och när vi hittade en sida gjorde
vi ett inlägg på gruppens sida och fick ganska snabbt kontakt med fyra
långtidsarbetslösa som skulle kunna tänka sig att ställa upp på en intervju. Av dessa
genomfördes först en pilotintervju med två personer och efter pilotintervjuerna blev
fortsättningen mer konkret. Vi fick en tydligare bild av vilka teorier som passade och
därefter genomfördes ytterligare två intervjuer. Vi ansåg att pilotintervjuerna blev
tillräckligt bra och därmed blev dem informanter. När vi var färdiga med intervjuerna
togs inläggen i Facebookgruppen bort för att informanterna ska vara anonyma. Vi valde
att söka efter fyra av våra informanter via Facebook eftersom vid tidigare kontakt med
Arbetsförmedlingen var dem inte villiga att hjälpa oss med informanter eftersom
handläggarna inte får lämna ut namn på arbetslösa. Eftersom att vi hittade fyra av våra

22
informanter via en Facebookgrupp så valde dem att ställa upp frivilligt och därmed hade
dem mycket erfarenhet att dela med sig av. Genom att vi gjorde telefonintervjuer så
kunde vi inte se intervjupersonerna och få med till exempel uttryck med mera som kan
tillföra något till intervjun. Vi ansåg att våra intervjuer blev tillräckligt bra och vi fick
mycket information ändå så att de skulle vara tillräckliga för att kunna genomföra vårt
arbete. Eftersom vi först gjorde pilotintervjuer såg vi att det skulle fungera med
telefonintervjuer. Att informanterna är i olika åldrar och hade skilda bakgrunder ansågs
vara positivt för vårt arbete eftersom att vi då fick en bredare bild av hur uppfattningen
är i olika städer, utspridda åldrar och båda könen. Vi tog alltså inte hänsyn till ålder, kön
eller vart de bodde i Sverige, därmed blev det att informanterna var av olika ålder, kön
och bostadsort.

5.2.1 Presentation av informanter

Sofie
Sofie är 23 år, har fullständig gymnasieutbildning från Vård- och omsorgsprogrammet.
Hon har varit arbetslös till och från i perioder sedan studenten. Hon har arbetat som
servitris, gått en detaljhandelsutbildning, praktiserat i en kosmetikabutik och arbetat
inom hemtjänsten. Senast i våras 2013 hade hon ett vikariat inom hemtjänsten, men
trivs inte att arbeta med det så sedan vikariatet har hon varit arbetslös i sex månader och
därmed långtidsarbetslös.

Göran
Göran är 57 år. Han har den större delen av livet arbetat som redovisningsekonom och
även administrativ chef. Han har 25 års erfarenhet av arbete med ekonomi. Göran blev
uppsagd och har sedan 5 år tillbaka varit långtidsarbetslös.

Britt
Britt är 54 år. Hon har arbetat inom vården den större delen av hennes liv, tillslut
vantrivdes hon med vårdjobbet och ville därmed bli omplacerad. Hon blev omplacerad
och fick ett städjobb, där ansåg hon sig bli mobbad av chefen och kollegorna. Företaget
köpte ut henne i våren 2013 och hon är nu långtidsarbetslös.

23
Anna
Anna är 25 år. Hon har fullständig gymnasieutbildning och fullständig
högskoleutbildning från Hälsovetarutbildningen. Hon tog examen för ett och ett halvt år
sedan dess och har varit långtidsarbetslös, bortsett från ett kort vikariat inom
äldreomsorgen.

Sandra
Sandra är 24 år och gick Vård- oh omsorgsprogrammet under sin gymnasietid. Efter
gymnasiet fick hon jobb på hemtjänsten och har sedan dess fått olika vikariat inom
hemtjänsten tills en dag då vikariaten tog slut. Hon gick en månad utan arbete innan hon
skrev in sig på arbetsförmedlingen och har nu varit utan jobb i ett år och nu är hon
långtidsarbetslös.

Johan
Johan är 32 år och jobbat inom en industri hela sitt yrkesverksamma liv fram till två år
sedan då han blev arbetslös och är nu långtidsarbetslös. På gymnasiet gick han en
tvåårig utbildning till plåtslagare och fick sedan jobb direkt inom industrin.

5.3 Datainsamling

Vi valde att dela upp intervjuerna då vi inte bor nära varandra. De fyra informanterna
som vi kom i kontakt med via Facebookgruppen valde vi att göra telefonintervjuer med.
Då de fyra informanterna bodde i olika delar av Sverige ansåg vi det svårt att göra
personliga intervjuer, så där av telefonintervjuer. Vi spelade in intervjun via telefonen
samt hade på högtalaren och spelade även in intervjun via datorn för att vara på den
säkra sidan. Vi förde även anteckningar under telefonintervjuerna för att lättare komma
ihåg vad de svarat på de olika frågorna. De två andra intervjuerna valde vi att göra
personliga intervjuer med, vi träffades på ett café. Inne i caféet fick vi låna ett avskilt
rum för att inte störas av andra gäster. Där spelade vi in intervjun via mobilen samt

24
förde anteckningar under hela intervjun. Samtliga intervjuer genomfördes med hjälp av
en förskapad intervjuguide (se intervjuguide).
Intervjumaterialet hade tre centrala frågor där vi inspirerats av våra teoretiska
utgångspunkter: Påverkan av familj och nära vänner, påverkan av omvärlden och
medias makt. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer för att informanterna
skulle kunna dela med sig så mycket som möjligt av deras erfarenheter och upplevelser
av Arbetsförmedlingen. Intervjumaterialet var också upplagt så att andra relevanta
frågor skulle kunna ställas under själva intervjun. När vi hade genomfört de sex
intervjuerna upptäckte vi att vi saknade material om hur informanterna upplevde det
professionella mötet med Arbetsförmedlingen. Vi fick därför komplettera vårt
intervjumaterial med några frågor gällande hur de upplevde syftet med mötet, hur
miljön i samtalsrummet var, hur handläggarna på Arbetsförmedlingen var klädda och
om de upplevde någon maktrelation. Vi kontaktade informanterna igen via telefon och
genomförde de kompletterande intervjuerna via telefon och personliga möten. Samtliga
intervjuer transkriberades på dator och skickades till varandra för att vi skulle kunna ta
del av alla gjorda intervjuer.

5.4 Analysmetod
Vi valde att göra en innehållsanalys för att kunna strukturera upp det empiriska
materialet på ett bra sätt. Syftet med innehållsanalys är att identifiera mönster, samband
och gemensamma drag eller skillnader (Larsen 2009, 101). Vi sorterade empirin och
analyserade den mot primär socialisation, sekundär socialisation, medias makt och
pastoralmakt. När vi hade samlat allt vårt empiriska material började vi sortera bland
svaren och gjorde olika teman av frågorna för att lättare kunna reda ut likheter och
skillnader. När vi gjort det hade vi vårt resultat och kunde dela upp det till de fyra
teorierna vi valt att använda till att analysera det empiriska materialet. Vi gjorde alltså
fyra teman av svaren för att kunna göra en analys till varje teori. Alla andra svar som
inte var av relevans sorterade vi bort för att kunna koncentrera oss på det som var av
relevans för studien.

25
5.5 Etiska ställningstaganden

Vi har tagit del av och uppfyllt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002). Informationskravet uppfyllde vi
genom att samtliga informanter informerades innan vi bestämt när intervjun skulle ske
och vad syftet med vår undersökning var. När de godkänt det informerade vi
informanterna om att deltagandet var frivilligt och att de själva bestämmer över deras
medverkan i intervjun samt att de kan avbryta intervju när de vill under samtalet.
Genom att informera om det uppfyllde vi samtyckeskravet. Vi informerade också
informanterna om konfidentialitetskravet, att de är anonyma med namn och var de bor
men kommer att få fiktiva namn i arbetet. De informerades också om att
transkriberingen kommer att hanteras på ett varsamt sätt där endast vi och kanske en
examinator kommer att lyssna på de inspelade intervjuerna. Informanterna fick även
veta att vi endast kommer att använda intervjumaterialet i forskningssyfte och att allt
intervjumaterial samt transkribering kommer att förstöras efter att arbetet blivit godkänt.
Därmed uppfyllde vi nyttjandekravet och anser att vi har uppfyllt alla krav enligt
Vetenskapsrådet (2002).

26
6 Resultat

I resultatet kommer vi att presentera vårt resultat av de intervjuer vi gjort med sex
stycken långtidsarbetslösa. De sex långtidsarbetslösa vi intervjuade var: Sofie 23 år som
varit långtidsarbetslös i sex månader, Göran 57 år som varit långtidsarbetslös i fem år,
Britt 54 år som varit långtidsarbetslös sex månader, Anna 35 år som varit
långtidsarbetslös i ett år och sex månader, Sandra 24 år som varit långtidsarbetslös i ett
år och Johan 32 år som varit långtidsarbetslös i två år (se 6.2 urval av
undersökningsenheter i metodkapitlet).

6.2 Uppfattningar om Arbetsförmedlingen

Sofie, Britt, Göran, Anna, Sandra och Johan är överens om att träffarna med deras
handläggare är alldeles för få. De berättade i intervjuerna att byten av handläggare sker
ofta. Sandra har träffat sina handläggare tre gånger och det har varit olika personer vid
varje möte. Anna vet inte vem hennes handläggare är just nu, hon förklarar att hon
känner sig utelämnad. Göran beskriver hans kontakt med Arbetsförmedlingen såhär:

Den enda kontakten med Arbetsförmedlingen jag har nuförtiden

är när jag besöker receptionen, och då har jag varit arbetslös i 5
år!

Sofie, Britt och Johan har däremot bättre kontakt med sina handläggare, främst via mail.
De förklarar att det är svårt att få till ett personligt möte, och när de väl får ett möte med
deras handläggare så är det inte alltid bra möten. Sofie förklarar mötet med hennes olika
handläggare såhär:

Det är möjligt att jag har haft otur med mina handläggare, men
de jag har träffat har varit kalla, sura och entoniga. Deras
kroppsspråk är inte inbjudande och ansiktsuttrycket utstrålar inte
så mycket.

27
Senaste gången Göran hade ett möte med en handläggare på Arbetsförmedlingen var för
ett år sedan, då var hans upplevelse att han kom och besvärade deras dyrbara tid. Han
förklarar att det är sådant som gör att hans syn på Arbetsförmedlingen försämras -
handläggarnas ovilja att sätta sig in i den enskilde individens situation. Sofie, Britt,
Anna, Sandra och Johan nämner också flertalet gånger att handläggarnas intresse i att
vilja sätta sig in i deras situation inte är stor. Johan berättar att de möten han haft med
sin handläggare endast har varit till för att se om han gör det han ska och vad han bör
göra tills nästa gång de har möte igen. Sofie hade hoppet uppe en kort period precis
efter att hon hade skrivit in sig: En vecka efter att Sofie hade skrivit in sig på
Arbetsförmedlingen och blivit tilldelad en handläggare så fick hon ett jättetrevligt mail
där hennes handläggare skrev att hon ville lära känna just henne och att hon ville
granska hennes CV och personliga brev. Sofie tackade för engagemanget och mailade
tillbaka hennes CV och personliga brev. Det enda hon fick till svar var att hon skulle
ändra i princip all text. Sofie kände sig förnedrad och maktlös. Anna är inne på samma
spår, hon uttrycker att mötena med handläggarna känns opersonliga och likaså
handlingsplanen eftersom det står liknande i allas handlingsplaner:

Det som står i min och i alla andras handlingsplan är att man ska
söka jobb och det är ju de alla ska göra. Väldigt opersonligt med
andra ord.

Något som alla informanterna har gemensamt och förtydligar flertalet gånger är att de
önskar fler personliga möten med handläggarna, däribland Britt:

Jag tycker att man ska gå igenom handlingsplanen tillsammans,

och sedan måste man ha en regelbunden kontakt då man träffas
och går igenom vad som händer kring jobbsökandet.

Sofie uttrycker sig liknande, hon vill att handläggaren ska vara som ett bollplank så att
hon får nya perspektiv på vad hon kan arbeta med. Enligt Sofie sa en gång hennes
handläggare att hon skulle gå hem och ”googla” när hon ville vidga sina perspektiv, det
var ingen positiv upplevelse framhöll hon. Däremot säger hon sig ha en positiv
upplevelse av en annan handläggare på Arbetsförmedlingen. Sofie beskriver att just den
handläggaren gav henne konkreta tips och idéer så som till exempel namn på
bemanningsföretag.

28
 De få gånger Britt har träffat sina handläggare på Arbetsförmedlingen tycker hon att
syfte och mål med samtalet har framgått, däremot tycker hon att målet utifrån
Arbetsförmedlingens sida är kortsiktigt. Hon har upplevelsen av att handläggarna vill att
de arbetslösa ska bort från Arbetsförmedlingen och därmed skickas de arbetslösa hellre
ut på praktik än att hjälpas till en riktig och långsiktig anställning menar Britt. Även
Göran är inne på samma spår. Han betonar flera gånger att det känns som att han stör
handläggarna när han är där på möte, en gång om året. Sist tog hans möte med
handläggaren 10 minuter, då gick de igenom hans handlingsplan som bara innebär att
han ska söka jobb. Sandra upplever att syftet med handläggarmötena inte framgår
tydligt, hon förstår inte hur mötet ska hjälpa henne till framgång i jobbsökandet. Hon
gick till Arbetsförmedlingen för att hon var kallad dit.
Andra faktorer som påverkar informanternas uppfattning av Arbetsförmedlingen är
handläggarnas klädsel som i vissa fall utstrålar makt. Anna berättar att hon känner sig
underlägsen när hennes handläggare är uppklädd:

Jag känner mig underlägsen bara jag går bredvid min

handläggare när hon går i kavaj och klackskor.

Även Sofie säger att handläggarna överlag är stiligt klädda, hennes önskan är att
handläggarna skulle lägga lika mycket energi på att ge service som att klä sig:

Jag tycker nog att dom är ganska stiligt klädda allihop. Hade de
gett lika bra service som de lagt ner energi på att klä sig på
morgonen hade de nog vart bättre.

Handläggarnas makt visar sig inte bara genom kläderna utan även i all kontakt mellan
handläggare och arbetslös, enligt informanterna. Britt låter uppgiven när hon får frågan
om hon känner sig underlägsen i samtalen med handläggaren, hon berättar att hon har
varit ledsen på flera möten med handläggaren. Britt har mått psykiskt dåligt både innan
och efter mötena på grund av kraven de ställer på henne som hon inte alltid uppskattar:

Gillar du det inte, eller inte har möjlighet till att genomföra det,
ja då står du med byxorna nere helt utelämnad.

När makt tas upp i en intervjufråga börjar Sofie att skratta, sedan säger hon att
handläggarna sitter i en sådan maktposition så att det är löjligt:

29
 Tillslut har man inget att säga till om mer än att jaja jag går väl
hem och söker vårdjobb då, fast att jag mår väldigt dåligt av att
jobba inom vården.

Sofie tillägger att hon har blivit dumförklarad ett antal gånger. Senast var när hon
berättade om hennes drömmar och vad hon verkligen vill jobba med har hon fått till
svar att:

Och jag är ju som sagt väldigt estetisk, jag älskar ju allt som
innebär att skapa och när jag säger att det är min dröm så får jag
som svar att ”snälla lilla du, du får ju vara lite realistisk också”,
så dem är väldigt bra på att få en att känna sig väldigt liten och
dum.

Johan berättar att han känner sig underlägsen gentemot Arbetsförmedlingen då han
upplever att de har ett nonchalant tonfall mot honom samt att Arbetsförmedlingen
bestämmer över de arbetslösa. Han uttrycker det genom att säga att han straffas om han
inte har gjort sin läxa. Med det menar han att inte får någon arbetslöshetsersättning om
han inte följer de anvisningar han får av handläggarna.
Britt anser att handläggarna talar till henne som om hon vore en riktig idiot, sedan
tillägger hon: Dom verkar inte förstå att man är där för att få hjälp. Även Göran anser
att handläggarna sitter i en maktposition. Han förklarar skillnaden på handläggarens och
de arbetslösas stolar i samtalsrummet:

Handläggaren har riktiga kontorsstolar men en tjock vadderad

sittdyna samtidigt som besökarens stol är en trästol med en
vaddering på cirka 3 millimeter.

Informanterna tycker att handläggarnas makt även syns utifrån hur de kontrollerar de
arbetslösas jobbsökande. Sofie tycker att handläggarna tar för givet att hon är lat,
handläggarna har ifrågasatt hennes engagemang. Hon tog det väldigt hårt eftersom hon
inte vill något hellre än att ha ett jobb. Sandra berättar att Arbetsförmedlingen
kontrollerar henne genom att de tittar på vad hon gjort tidigare och ber henne att söka
vissa jobb eftersom Arbetsförmedlingen anser att hon är lämpad till de jobben, oavsett
vad Sandra själv tycker.

30
6.2 Grunder som kan påverka uppfattningar

6.2.1 Miljön påverkar

Enligt informanterna är det inte bara de långtidsarbetslösas upplevelse av handläggarna,

samtalet och kontakten som påverkar deras uppfattning om Arbetsförmedlingen. Även
upplevelsen av miljön påverkar vad de långtidsarbetslösa har för uppfattning om
Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingarnas arkitektur och fräschhet varierar kraftigt
utifrån informanternas svar. Britt påpekar att Arbetsförmedlingen i hennes stad är lite
”gråtrist” och liknar en institution, men poängterar även att det är Arbetsförmedlarnas
arbetsmiljö så det är dom som borde bry sig mer om det i så fall. Något Anna och
Sandra tänkte på är att det är frostat glas i samtalsrummet, det tyckte Anna var bra för
då kommer det in ljus samtidigt som ingen ser in: man kanske inte vill skylta för hela
världen att man är där liksom. Johan tycker att det är roligare att sitta i väntrummet hos
läkaren än att vara på Arbetsförmedlingen, han påpekar att dem borde göra det
hemtrevligare på Arbetsförmedlingen:

De borde piffa till det lite för att få det lite mer hemtrevligt, då
får man ju en annan energi innan man träffar någon på
Arbetsförmedlingen.

Sofies Arbetsförmedling är just nu en byggarbetsplats eftersom att dom håller på att

renovera lokalerna. Göran upplever Arbetsförmedlingens lokaler som bra, han säger att:
Det är väl det enda positiva med Arbetsförmedlingen, att dom har bra lokaler.
Anna upplever att miljön i väntrummet är fin och fräsch, men hon förklarar att det
ibland uppstår tumult bland de Arbetslösa i väntrummet. Anna tror att det dels beror på
ett dåligt kösystem – därmed folk som går före i kön, och dels att det beror på att det är
dåligt skyltat – vilket leder till att det blir missförstånd med köer, möten, salar,
blanketter, osv.
Ytterligare en faktor som kan påverka uppfattningen om Arbetsförmedlingen är
enligt informanterna väntetiden när de ska träffa sin handläggare. Flera av

31
informanterna har dålig erfarenhet av att vänta på handläggarna i väntrummet. Sofie
förklarar att de två senaste gångerna som hon har blivit kallad till Arbetsförmedlingen
för ett möte så har inte handläggaren dykt upp överhuvudtaget. Gången innan dess
väntade hon 45 minuter, gången innan dess väntade hon 60 minuter innan handläggaren
kom.

6.2.2 Media påverkar

Sofie, Göran, Britt och Anna är med i en grupp för arbetslösa på Facebook. Britt
förklarar att många delar med sig av sina upplevelser av Arbetsförmedlingen där, hon
tror att gruppmedlemmarnas irritation skruvas upp en nivå när de läser att alla blir
behandlade med samma respektlöshet. Britt förklarar även många fördelar med
gruppen. Hon tycker att det är skönt att skriva av sig till de som är i samma situation.
Hon känner en gemenskap i gruppen, trots att den har över 3000 medlemmar. När
Göran hör, ser eller läser något om Arbetsförmedlingen så tycker han absolut att det
påverkar honom:

När man hör på TV hur chefen för hela Arbetsförmedlingen har

skött sig så börjar man ju undra om det är samma sak för alla
som jobbar där.

Anna tror att media många gånger lägger grunden till den första upplevelsen av
Arbetsförmedlingen. Hon säger att allt medierna skriver och sänder inte är direkt
positivt, ibland tycker hon att Arbetsförmedlingen får lite väl mycket dålig publicitet
men sen tillägger hon att det förmodligen oftast är befogat. Både Johan och Sandra
säger att de inte reagerar när de läser eller ser något kritiskt om Arbetsförmedlingen.
Sandra tror att det beror på att hon är så van så hon reagerar inte ens.
Johan har ännu inte mött någon som har en positiv upplevelse av Arbetsförmedlingen
och när det kommer till vad det dåliga ryktet beror på säger han att:

Så fort någon gnäller på något och någon annan känner igen sig
så spyr man galla över det och analyserar det i minsta detalj om
vad som är dåligt och så. Utan känner man igen sig så fortsätter
man.

32
6.2.3 Familj och vänner påverkar

Alla informanter säger att familj och/eller vänner kan ha påverkat deras uppfattning om
Arbetsförmedlingen. Alla känner någon som är eller har varit arbetslös. Arbetslösheten
är ett återkommande samtalsämne med familj och vänner hos flertalet av informanterna.
Britt hade vänner som var inskrivna på Arbetsförmedlingen redan innan hon blev
arbetslös. De sa till henne att hon inte skulle ha stora förhoppningar på att de skulle
hjälpa henne. Nu i efterhand bekräftar hon att dem hade rätt. Hennes vänner gjorde att
hon fick en uppfattning om Arbetsförmedlingen.
Anna säger att hon har vänner som är arbetslösa i dagsläget, hon säger att dem brukar
prata om deras arbetslöshet, om handläggarna på Arbetsförmedlingen, vad dem får för
hjälp och vad dem inte får för hjälp. Hon brukar även prata om Arbetsförmedlingen med
dem som inte är arbetslösa och hon är medveten om att det kan påverka hennes vänners
uppfattning om Arbetsförmedlingen.
Görans fru var arbetslös en period, han förklarar att han redan då genom henne fick
inblick i Arbetsförmedlingens verksamhet genom att det var ett dagligt samtalsämne för
dem:

Hennes arbetslöshet blev ett dagligt samtalsämne vid

köksbordet, hon berättade ju om hur Arbetsförmedlingen
behandlade henne så redan då skapades på sätt och vis min syn
på Arbetsförmedlingen. Och den synen är ju inte så positiv.

Göran förklarar att sedan han blev långtidsarbetslös så förstår han hur hans fru kände
sig. Han säger att hans förståelse av Arbetsförmedlingen har bekräftats.

6.3 Sammanfattning
Anledningen till informanternas uppfattning om Arbetsförmedlingen beror på olika
faktorer. Den största bidragande faktorn till uppfattningen om Arbetsförmedlingen är
sådant som informanterna själva har upplevt i deras egen kontakt med
Arbetsförmedlingen. Andra faktorer som påverkar uppfattningen om
Arbetsförmedlingen är massmedia, tillexempel om TV sänder ett reportage om

33
Arbetsförmedlingen. Familj och vänners värderingar kan också påverka de arbetslösas
uppfattning om Arbetsförmedlingen.
Informanterna hade en dålig uppfattning av Arbetsförmedlingen redan innan de blev
arbetslösa. Enligt informanterna beror detta på hur Arbetsförmedlingen ofta framställs i
media. Och dels beror det på att informanterna har familj och/eller vänner som har varit
arbetslösa och att dem ofta pratar om arbetslösheten med varandra, både när deras
familj och vänner var arbetslösa och även nu när de själva är utan arbete.
Några av informanterna har blivit kränkta och dåligt behandlade, andra har en
handläggare som inte bryr sig om deras situation. Gemensamt för alla informanter är att
de vill ha är en handläggare som anstränger sig för att sätta sig in i varje enskild
situation, så att dem kan bolla idéer och ge konkreta tips på hur dem kan finna ett
arbete. Verkligheten är långt ifrån sådan för alla informanter.

34
7 Analys

7.1 Hur påverkar familjen?

Den primära socialisationen utgör en grund för hur människan kommer att påverkas och
ha för värderingar hela livet (Angelöw & Jonsson 2000, 80). Den primära
socialisationsfasen förklarar hur människan i ung ålder påverkas av familjen eftersom
att familjen oftast påverkar grunden för kommande värderingar, så som inställningen till
arbete till exempel. Vid umgänge med familjen och nära vänner så påverkas ens
värderingar, därför fortsätter den primära socialisationsfasen hela livet. Ett exempel är
att en informants närstående var arbetslös en period, han berättar att arbetslösheten blev
ett dagligt samtalsämne vid middagsbordet, han sa att hennes värderingar hade påverkat
hans uppfattning om Arbetsförmedlingen. Nu när han själv är långtidsarbetslös så är det
fortfarande ett samtalsämne som återkommer när han upplevt något gällande
Arbetsförmedlingen. De andra informanterna delar också med sig av sina upplevelser
som arbetslös till sina närstående, de är medvetna om att deras åsikter kan påverka vad
familj och vänner får för syn på Arbetsförmedlingen.
En informant säger att han endast brukar prata utifrån sina egna erfarenheter men att
de brukar stämma överens med andras upplevelser av Arbetsförmedlingen. Han säger
också att han inte brukar prata dåligt om Arbetsförmedlingen medvetet men han
erkänner samtidigt att det blir, enligt honom själv, mycket skitsnack.

7.2 Omvärldens påverkan

Den sekundära socialisationen börjar efter barndomen och fortsätter sedan hela livet.
Det är andra än den egna familjen som påverkar informanterna som till exempel
personer från skola, utbildning eller arbete (Angelöw & Jonsson 2000, 82). Informanter
sa att de påverkats av omvärlden genom hur andra har uttryckt sina upplevelser om

35
Arbetsförmedlingen. En informant upplevde att andras dåliga upplevelse av
Arbetsförmedlingen smittade av sig. En annan informant sa att när hon berättade för
folk att hon var inskriven på Arbetsförmedlingen så fick hon en känsla av att de tyckte
synd om henne för att hon hade med Arbetsförmedlingen att göra. De flesta hon pratade
med ville helst inte ha med Arbetsförmedlingen att göra. En annan informant säger att
hennes kompisar hade sagt till henne redan innan hon blev arbetslös att hon inte skulle
förvänta sig för mycket av Arbetsförmedlingen.
Den sekundär socialisationsfasen pågår hela livet och där människor påverkas utav
andra vilket informanterna gjort. Informanterna kände någon i deras närhet som var
arbetslös eller hade varit i kontakt med Arbetsförmedlingen och informanterna är eniga
att det blir negativa samtal när de pratar om Arbetsförmedlingen med andra. En
informant berättar om gruppen för arbetslösa som hon är medlem i på Facebook. Där
brukar de arbetslösa dela med sig av sina tankar, funderingar och synpunkter. Hon
berättar att hon känner en gemenskap till medlemmarna där eftersom dom är i samma
situation. Hon är aktiv i gruppen, går ofta in och kollar, gör inlägg och kommenterar.
Hon är medveten att den anda som cirkulerar i gruppen kan påverka medlemmarnas syn
på Arbetsförmedlingen, men samtidigt säger hon att det är väldigt skönt att ha kontakt,
skriva av sig och dela erfarenheterna med dem som är i samma situation. Sedan
fortsätter hon genom att säga att hon brukar hålla med sina vänner med deras
värderingar om Arbetsförmedlingen, och hon tycker att det är tråkigt att hon och hennes
vänner inte får något gensvar från Arbetsförmedlingen. En annan informant säger att
han brukar uttrycka sig utifrån sina egna erfarenheter utan att tänka på att han ska pratat
dåligt om Arbetsförmedlingen. Det brukar stämma bra med vad han hört från andras
upplevelser av Arbetsförmedlingen.

7.3 Medias betydelse

Ideologins roll i samhället är nära kopplat till massmedia enligt filosofen Destutt de
Tracy. Allt som sänds ut i media behöver inte vara sant för att människor ska tro på det
och en annan filosof Karl Marx kallar det för ”falskt medvetande” (Giddens 2003, 384).
Media kan vara makt, trots det så påstår några av informanterna att media inte alls
påverkar deras syn på Arbetsförmedlingen. Kanske är de inte medvetna om att media

36
påverkar deras syn på omvärlden. Däremot uttrycker en informant att människor inte
hinner skapa sig en egen uppfattning av Arbetsförmedlingen om de inte har varit där
själva eftersom media sänder ut publicitet om Arbetsförmedlingen som inte alltid är bra
publicitet. En annan informant uttrycker också att det påverkar honom när han hör något
om Arbetsförmedlingen. Han har en fundering om alla på Arbetsförmedlingen beter sig
likadant som den före detta generaldirektören gjorde. Media skapar alltså funderingar
och uppfattningar som inte alltid är sanning. En annan informant uttrycker att ”man vill
ju gärna tänka att det bara är min Arbetsförmedling som behandlar människor
respektlöst. Men det är ju uppenbarligen så lite överallt”. Utan att hon har upplevt att
andra Arbetsförmedlingar behandlar människor respektlöst så påstår hon att dom gör
det, för att hon har fått den uppfattningen genom media. En informant säger att hon är
så pass van vid att media skapar dålig publicitet för Arbetsförmedlingen så att hon inte
reagerar, hon tror också att alla som besöker Arbetsförmedlingen har en dålig bild av
Arbetsförmedlingen redan innan de kommer dit. Om en människa har en dålig syn på
Arbetsförmedlingen innan han/hon ens har upplevt det själv så beror det bland annat på
att ideologin genom massmedia påverkar människors åsikter.

7.4 Handläggarens makt

En av anledningarna till uppfattningen om Arbetsförmedlingen kan förklaras med hjälp

av pastoralmaktsteorin. Pastoralmakt består utav tre grunder, den första är att
pastorn/handläggaren ska frälsa/hjälpa den som är i behov av hjälp/den arbetslösa. Den
andra grunden är att hjälpen ska vara lagreglerad och den tredje grunden inom
pastoralmakt är att människan ska vara en god medborgare. Enligt Foucault är den goda
medborgaren självförsörjande, det vill säga att människan har ett avlönat arbete.
(Foucault 2007, 165).
Handläggarnas uppgifter är att ge hjälp till de arbetslösa så att de så fort som möjligt
kommer ut på arbetsmarknaden, samtidigt ska handläggarna kontrollera så att de
arbetslösa tar sig an den skyldighet de har för att få ersättning. Handläggarna är experter
på det som ska göras och de avlönas för sitt uppdrag. Handläggarna på
Arbetsförmedlingen är moderna pastorer, skulle Foucault sagt.

37
 Stödet som Arbetsförmedlingen ska erbjuda de arbetslösa framgår i
Arbetsförmedlingens regleringsbrev av regeringen 2013:

Arbetsförmedlingens verksamhet ska präglas av en god service

och en hög kvalitet.

Det framgår tydligt att Arbetsförmedlingen ska ge de arbetslösa god service men ingen
av informanterna delar uppfattningen att de fått god service, utan tvärtom. Under
intervjuerna gav de många exempel på tillfällen de velat ha hjälp men inte fått någon
och Arbetsförmedlingens tänkta hjälp är inte så pass stor som de arbetslösa önskar.
På Arbetsförmedlingens hemsida framgår det att de arbetslösa har krav på sig för att
få arbetslöshetsersättning. Kraven är bland annat att de aktivt ska söka arbeten och
besöka Arbetsförmedlingen vid överenskomna tider – om den arbetslöse bryter mot
detta kontaktas a-kassan och därmed riskerar den arbetslöse att ersättning uteblir. Några
informanter märker att de är kontrollerade av Arbetsförmedlingen och någon uttrycker
att kontrollen är för stor. Andra märker inte att de blir kontrollerade.
Ett av Arbetsförmedlingens uppdrag är att få ut arbetslösa på arbetsmarknaden vilket
innebär att ett av uppdragsmålen är att hjälpa arbetslösa till självförsörjning. Alla
informanter är överens om att hjälpen är liten, de säger att kontakten med handläggare
på Arbetsförmedlingen är mindre än vad de önskat. Informanternas strävan är, liksom
Arbetsförmedlingens att bli självförsörjande.
Informanternas uppfattning om vad Arbetsförmedlingen ska hjälpa dem med krockar
med vad Arbetsförmedlingen gör för att hjälpa informanterna.

7.5 Sammanfattning

Vi kom fram till att informanterna påverkas av familjens och nära vänners värderingar.
En informants fru var arbetslös innan han blev arbetslös och då var det ett
återkommande samtalsämne som de pratade om. När han sedan blev arbetslös hade han
många fördomar mot Arbetsförmedlingen och han uttryckte själv att han hade dåliga
förväntningar med sig till Arbetsförmedlingen. Vi också fram till att informanterna
jämför deras egna upplevelser av Arbetsförmedlingen med familj och nära vänners
upplevelser, detta påverkar informanternas uppfattning och Arbetsförmedlingen. I

38
analysen kom vi även fram till att alla informanter påverkas utav omvärlden genom att
de får höra mycket om Arbetsförmedlingen. Enligt en informant cirkulerar mycket
”skitsnack” om Arbetsförmedlingen. Några informanter menar att media inte har
påverkat deras syn på Arbetsförmedlingen utan att det de läser i tidningen om
Arbetsförmedlingen ofta stämmer med vad informanterna tycker. En annan informant
upplever att media påverkar hans uppfattning om Arbetsförmedlingen. Några
informanter upplever att de är kontrollerade av Arbetsförmedlingen genom att de har
krav på sig att göra vissa saker. Andra informanter anser att Arbetsförmedlingen sätter
sig själva i maktpositioner genom att de har den makten de har. Informanternas
uppfattning om vad Arbetsförmedlingen ska hjälpa dem med krockar med vad
Arbetsförmedlingen gör för att hjälpa informanterna.

39
8. Diskussion

Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera arbetslösas uppfattning av
Arbetsförmedlingen. För att ta reda på detta ställde vi oss frågorna vad de arbetslösa har
för uppfattning av Arbetsförmedlingen utifrån deras egen upplevelse och vad som ligger
till grund för de arbetslösas uppfattning av Arbetsförmedlingen. I diskussionen
diskuterar vi resultatet, metoden och teorin. Vi avslutar kapitlet med våra egna
reflektioner om studien.

8.1 Resultatdiskussion

I resultatet framkommer de långtidsarbetslösa informanters upplevelse av

Arbetsförmedlingen. Informanternas upplevelser grundar sig bland annat på att de har
blivit påverkade utav familj, nära vänner och andra i deras omvärld. Även några
informanter har påverkats utav medias bild av Arbetsförmedlingen. Alla faktorer
grundar sig i att handläggaren på Arbetsförmedlingen har makt över den arbetslöse.
Informanterna hade i grova drag liknande svar på våra intervjufrågor, det vill säga att
alla har en liknande uppfattning av Arbetsförmedlingen. Uppfattningen som
informanterna hade om Arbetsförmedlingen stämmer överens med den tidigare
forskningen inom området som vi valt att redovisa. Vi själva tror att resultatet blev som
det blev genom att vi själva har uppfattningen att man påverkas utav andra i ens närhet.
Likadant som informanterna gjorde när de pratat med familj eller vänner som varit
arbetslösa eller hört andra prata om Arbetsförmedlingen. Vi tror också att synen på
Arbetsförmedlingen beror på att många har en uppfattning om vad Arbetsförmedlingen
gör genom att de hört andras upplevelser och har då med sig en uppfattning om
Arbetsförmedlingen, redan innan de har skrivit in sig. Vi tror också att många
arbetslösa har fel uppfattning om vad Arbetsförmedlingen ska hjälpa arbetslösa med.

40
8.2 Metoddiskussion

Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer som metod då vår studie syftar till att ta
reda på informanternas upplevelser av Arbetsförmedlingen. Fördelen med kvalitativa
intervjuer är att det ger en bättre helhetsförståelse och att vi kan ställa följdfrågor som
uppkommer i intervjun (Larsen 2009, 27). Vi var medvetna om nackdelarna med en
kvalitativ metod, det vill säga att vi som intervjuar kan påverka intervjuresultatet och att
informanterna svarar det som de tror att vi vill höra (Larsen 2009, 27) därför tänkte vi
noga på att vara neutrala under intervjuerna så att vi inte påverkade informanterna i
någon riktning på grund av tonläget när vi ställde frågorna. Vi var också medvetna om
att det fanns en viss risk att fyra av våra informanter hade en viss uppfattning av
Arbetsförmedlingen eftersom vi fann dem i en Facebookgrupp för arbetslösa och att
vissa av dem var engagerade i diskussioner i kommentarsfältet. Vi själva upplevde att
facebookgruppen var ett forum där arbetslösa kunde dela med sig av sina erfarenheter
om Arbetsförmedlingen. Syftet med Facebookgruppen framgick inte utan vi upplevde
att det mest förekom ”skitsnack” om Arbetsförmedlingen och om vem som hade haft
den ”värsta” upplevelsen när de varit på Arbetsförmedlingen. Vi är medvetna om att de
fyra informanter som vi fick kontakt med via Facebookgruppen kan ha haft en annan
uppfattning om Arbetsförmedlingen genom att de sett vad andra skrivit och de kan ha
påverkat resultatet.
Intervjuguiden anpassade vi till informanterna så att de på bästa möjliga sätt skulle
kunna berätta om deras uppfattning av Arbetsförmedlingen. Även att de skulle kunna
prata fritt om deras uppfattning och inte bara följa de färdiga frågor som vi i förväg lagt
upp.
Vi har diskuterat kring vad telefonintervju har betydelse för det empiriska materialet
med tanke på att vi inte såg dem vi intervjuade. Informanterna som vi intervjuade via
telefon bodde långt ifrån oss. De gav oss intrycket att de sa mer negativa saker om
Arbetsförmedlingen än de två vi intervjuade ”face to face”. Vi tror att det kan bero på
att informanterna har lättare att prata fritt om Arbetsförmedlingen eftersom vi inte såg
varandra.
Informanterna var kvinnor och män i olika åldrar från olika städer. Vi tog inte hänsyn
till det, det var slumpen som avgjorde vilka fyra av informanterna blev eftersom det var
de som kontaktade oss. De två informanterna som vi intervjuade ”face to face” var olika
åldrar från olika städer. Såhär i efterhand anser vi att det enbart var positivt vår uppsats

41
eftersom vi tror att resultatet skulle kunnat bli annorlunda om vi endast skulle intervjua
till exempel arbetslösa kvinnor över 50 år.

8.3 Teoridiskussion

Genom våra teorier har vi försökt att förstå informanternas uppfattning av

Arbetsförmedlingen. Först hade vi problem med att hitta teorier, vi visste dock vad vi
ville ha för typ av teorier – det visste vi genom att vi hade undersökt tidigare forskning
och gjort pilotintervjuer. Vi kom fram till att vi ville ha teorier om att familj och vänner
påverkar ens uppfattning, att omvärlden som t.ex. skola och arbetsplats påverkar ens
uppfattning och att media påverkar ens uppfattning genom vad som sänds ut. Teorierna
vi valt att använda i uppsatsen medför att vi lättare kan förstå hur det kommer sig att
informanterna bland annat uttryckte sig och hur de upplevde Arbetsförmedlingen.
Den primära socialisationen börjar i ung ålder och utgör en grund för vad
informanterna bland annat kommer att ha för värderingar i framtiden (Angelöw &
Jonsson 2000, 82). Den primära socialisationen valde vi för att kunna förstå hur
informanterna påverkas av deras närstående när de pratar om Arbetsförmedlingen med
andra. Även hur och om de påverkas av att andra i deras närhet är arbetslösa eller hur de
upplever att andra anser att de är arbetslösa.
Sekundär socialisation börjar efter barndomen och pågår sedan resten av livet och det
är till exempel en lärare eller en kollega som påverkar informanterna (Giddens 2003,
42). Den sekundära socialisationen valde vi för att få en förståelse för hur och om
informanterna påverkas av omvärlden.
Medias makt valde vi för att få en förståelse av hur informanterna påverkas utav
media till att få en viss uppfattning. Tills sist valde vi att använda oss av teorin
pastoralmakt som härstammar från tiden då pastorns roll i samhället var att hjälpa och
kontrollera medborgarna. Idag kan en modern pastor vara till exempel handläggaren på
Arbetsförmedlingen. Genom empirin framkommer det att en av anledningarna till
uppfattningen om Arbetsförmedlingen beror på att handläggarna kontrollerar de
arbetslösa. Vi anser att pastoralmaktsteorin förklarar makten på Arbetsförmedlingen på
ett bra sätt därför att pastoralmaktens tre grunder stämmer in på relationen mellan
handläggaren och den arbetslöse.

42
8.4 Avslutande reflektioner

Alla våra informanter hade uppfattningar om Arbetsförmedlingen, varför de arbetslösa

har en viss uppfattning grundar sig i olika faktorer. Vi kom fram till att de största
faktorerna som överför värderingar är familj och vänners värderingar om
Arbetsförmedlingen, omvärldens (till exempel lärares eller kollegors) värderingar om
Arbetsförmedlingen och sådant som massmedia sänder ut. Vi är medvetna om att det
finns andra faktorer som kan påverka uppfattningen om Arbetsförmedlingen, men det
var dessa teman som vi kunde urskilja efter att ha läst tidigare forskning inom ämnet
och efter att vi genomfört pilotintervjuerna.
Det har varit mycket givande att genomföra en studie om arbetslösas uppfattning om
Arbetsförmedlingen eftersom de skapar en förståelse för oss om vad som ligger till
grund för varför individer har olika värderingar.
Ett förslag på vidare forskning kan vara en undersökning om uppfattningen av
Arbetsförmedlingen där hänsyn tas till olika grupper i samhället. Till exempel
ungdomar, etnicitet, utbildningsbakgrund.

43
Referenser

Angelöw, Bosse (1989). Att berövas sitt arbete. Diss. Lund : Univ., 1989

Angelöw, Bosse & Jonsson, Thom (2000). Introduktion till socialpsykologi. 2., [rev.]
uppl. Lund: Studentlitteratur

Arbetsförmedlingens definitioner inom AMV:s statistik (2007). Tillgänglig på internet:

http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.5673ff2e11fd0ca559b8000351905/uin0
7_1a.pdf. Hämtat 2013-12-26

Arbetsförmedlingens återrapportering (2013). Tillgänglig på internet:

http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.3485b9a713b6ad32ce18455/Redovisni
ng_av_milj%C3%B6ledningsarbete_20121.pdf. Hämtat 2013-12-07

Arbetsförmedlingens regleringsbrev (2013). Tillgänglig på internet:

http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.3485b9a713b6ad32ce13807/Reglerings
brev+Arbetsf%C3%B6rmedlingen+budget%C3%A5ret+2013.pdf. Hämtat 2013-12-07

Berger, Peter L. & Luckmann, Thomas (1979). Kunskapssociologi: hur individen

uppfattar och formar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand

Christiansson, Markus (2013). Stärkt förtroende för Arbetsförmedlingen:

Arbetsförmedlingen rapport.

Dahlkwist, Matts (2012). Kommunikation. 6. uppl. Stockholm: Liber

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:
http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/etikreglerhs.pdf

Foucault, Michel (2007) Security, territory, population - lectures at the Col- lège de
France 1977-1978. New York: Palgrave MacMillan

Giddens, Anthony (2003). Sociologi. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Gordan, Kurt (2004). Professionella möten: Om utredande, stödjande och

psykoterapeutiska samtal. Andra utgåvan. Stockholm: Natur och Kultur.

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

44
Nilsson, Roddy (2008). Foucault: en introduktion. Malmö: Égalité
Persson, Anders (1995). Maktutövning och socialt bedrägeri som motståndsform.
Fahlbeckska stiftelsen

Petersson, Olof & Carlberg, Ingrid (1990). Makten över tanken: en bok om det svenska
massmediesamhället. Stockholm: Carlsson

Riksrevisionen (2010). Styrning inom arbetsmarknadspolitiken – mål, styrkort och

modeller för resursfördelning. RiR 2010:1.

Sydsvenskan, 2007-06-30. Kritikstorm mot arbetsförmedlingen. Birgitta piper. Hämtat

26 oktober 2013.

Uppdrag granskning 2011-05-04. Fas 3-deltagare ”det här är ett vuxendagis”.

Pettersson, Mikael. Hämtat 26 oktober 2013.

Wennström, Ossian. Diehl, Johanna (2005). Kundperspektiv på Arbetsförmedlingen-

60 arbetsökande akademikers syn på Arbetsförmedlingen. Lund, SACO.

45
Bilagor
Meddelandet som vi skrev i gruppen på Facebook:

Hej allihopa!
Jag och min klasskompis Emma studerar till studie- och yrkesvägledare, nu är vi mitt uppe i att
skriva examensarbetet och vi skulle behöva er hjälp! Vi skriver om hur arbetslösa upplever
Arbetsförmedlingen, och vad upplevelsen beror på. Vi vill gå till botten med varför
Arbetsförmedlingen har ett negativt rykte på sig! Undersökningen kommer att utgå från de
arbetslösas perspektiv och därför skulle vi vilja intervjua 8 utav er. Det vore guld värt att få
chansen att ta del av era upplevelser om Arbetsförmedlingen!

Vi hoppas att just DU vill hjälpa oss genom att svara på några frågor. Skriv kommentar här eller
skicka ett privat meddelande till mig.

Tack på förhand!
Vänliga hälsningar
Madeleine Karlsson

Det privata meddelandet som vi skickade till de som kunde tänka sig att ställa upp på en
intervju:

Hej!
Tack för att du kan tänka dig att ställa upp på en intervju! Examensarbetets syfte är att
undersöka ett antal arbetslösas upplevelse av Arbetsförmedlingen, och vad upplevelsen
beror på. Jag skulle vilja göra en telefonintervju med dig, det innebär att jag ringer upp
dig på en tid som vi bestämt. Du kommer att vara helt anonym i uppsatsen och du
kommer att få ta del av resultatet när den är klar i december/januari. Intervjun kommer
att spelas in för att vi ska kunna lyssna på vad som sagts och på så sätt få ett korrekt
resultat. Om du av någon anledning inte vill vara med längre så kan du avbryta när som
helst under intervjun.
Jag undrar vilken dag och tid som passar dig?

Vänliga hälsningar Madeleine Karlsson

46
Intervjuguide

1. Hur gammal är du?

2. Berätta kortfattat om din arbetslivserfarenhet/utbildning.

3. Hur länge har du varit inskriven på Arbetsförmedlingen?

4. Vad gör du just nu på arbetsförmedlingen? Aktivitet?

5. Hur ofta träffar du din handläggare?

6. Hur fungerar kontakten mellan dig och din handläggare?

7. Har du en individuell handlingsplan?

8. Hur stor nytta har handlingsplanen varit?

9. Hur intresserad är du idag av att ta ett arbete?

10. Hur upplever du insatserna (stödet/åtgärderna) från Arbetsförmedlingen?

11. Har insatserna (stödet/åtgärderna) motsvarat dina förväntningar?

12. Vilket/vilka insatser (stöd/åtgärder) har du fått ta del av?

13. Vad är du nöjd med gällande åtgärderna? Vad kunde gjorts bättre?

14. Vad skulle du vilja ha för stöd från Arbetsförmedlingen?

15. Hur hade du agerat om du jobbade på Arbetsförmedlingen?

47
 16. Vad anser du att din uppgift som arbetslös är?

17. Hur är din upplevelse av bemötandet när du kommer till kundmottagningen?

18. Hur är din upplevelse av bemötandet från handläggarna överlag?

19. Hur är miljön på din lokala Arbetsförmedling? Inbjudande eller inte?

20. Känner du många som inte har något arbete?

21. Hur tycker du att man ska stötta dig på bästa sätt för att nå ditt mål?

22. När du pratar med andra om Arbetsförmedlingen, hur kan era samtal låta då?

23. När du läser något negativt om Arbetsförmedlingen, vad tänker du då?

24. Brukar du prata om Arbetsförmedlingen som om det vore en bra eller dålig

myndighet? Vad beror det på?

25. Vad tror du det negativa ryktet om Arbetsförmedlingen beror på?

26. Hur ser arbetsmarknaden ut där du söker arbete?

27. Vad söker du för jobb?

28. Hur känns det när du tänker på framtiden?

Kompletterande intervjuguide

1. Hur tydligt brukar syfte och mål med samtalet framgå vid träffarna med
handläggaren?

2. I vilken grad anser du att handläggaren använde kroppsspråk (röstläge, mimik,

avstånd, gester, tystnad, ansiktsuttryck) när han/hon pratar med dig?

48
3. Har du något exempel på vad handläggaren använder för tonfall när han/hon pratar
med dig?

4. Känner du dig underlägsen i samtal med din handläggare?

5. Hur är Arbetsförmedlingens utseende utifrån? Bra intryck?

6. Hur är intrycket på väntrummet? Samtalsrummet?

7. Har du någon gång fått vänta på handläggaren när du är bokad till ett möte? Hur
länge?

8. Är samtalsrummet personligt präglat? (T.ex. familjefoton?)

9. Hur är stolen i samtalsrummet? Skönt? Oskön? Högre eller lägre än handläggarens?

10. Hur anser du att Arbetsförmedlarna i allmänhet är klädda? Exklusivt, klackar?

11. I vilken grad känns det som att handläggaren stöttar dig och kontrollerar ditt
jobbsökande?

12. På vilket sätt tycker du att du gör dig förtjänt av stödet från Arbetsförmedlingen?

49